Fördelning av schablonersättning för nyanlända 12 KS

Transkript

1 Fördelning av schablonersättning för nyanlända 12 KS

2 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Fördelning av schablonersättning för nyanlända (KS ) Beslut Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen och tillstyrker nuvarande fördelning enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendebeskrivning Socialförvaltningen har tagit fram en utredning, Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden beslutade 5, att: notera informationen, godkänna föreslagna åtgärder, överlämna utredningen till kommunstyrelsen samt uppmana kommunstyrelsen att se över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända. Utredningen överlämnades till kommunstyrelsen i samband med att ärendet om granskning av socialnämnden (KS ) behandlades på kommunstyrelsens sammanträde Kommunledningskontoret redogör i bilaga 1 för den fördelning av schablonersättning som tillämpats under Kommunledningskontoret bedömer att nuvarande fördelningsmodell är rimlig då den tar hänsyn till vilken typ av verksamhet som ersättningen avser. Yrkanden Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår att kommunstyrelsen noterar informationen och tillstyrker nuvarande fördelning enligt kommunledningskontorets förslag. Beslutsgång Ordförande, Parisa Liljestrand (M), ställer proposition på sitt eget yrkande och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Fördelning av schablonersättning för nyanlända 2. Fördelning av schablonersättning 3. Socialnämnden, Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd Expedieras till Akten Socialnämnden Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 14

3 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET DNR KS KARIN KILERUD SID 1/1 KOMMUNCONTROLLER KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Fördelning av schablonersättning för nyanlända Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen och tillstyrker nuvarande fördelning enligt kommunledningskontorets förslag. Ärendet i korthet Socialförvaltningen har tagit fram en utredning, Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden beslutade 5, att: notera informationen, godkänna föreslagna åtgärder, överlämna utredningen till kommunstyrelsen samt uppmana kommunstyrelsen att se över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända. Utredningen överlämnades till kommunstyrelsen i samband med att ärendet om granskning av socialnämnden (KS ) behandlades på kommunstyrelsens sammanträde Kommunledningskontoret redogör i bilaga 1 för den fördelning av schablonersättning som tillämpats under Kommunledningskontoret bedömer att nuvarande fördelningsmodell är rimlig då den tar hänsyn till vilken typ av verksamhet som ersättningen avser. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse, 2. Bilaga 1, Fördelning av schablonersättning Victor Kilén Kommundirektör Annika Hellberg Ekonomichef Ska expedieras till Akten Socialnämnden KOMMUNLEDNINGSKONTORET TUNA TORG VALLENTUNA TFN FAX KLK@VALLENTUNA.SE 5

4 SID 1/2 Fördelning av schablonersättning Kommunen får ersättning från staten med ett schablonbelopp som fastställs varje år. Schablonbeloppet ska täcka kostnader för etableringsinsatser för nyanlända personer som till exempel: mottagande och praktisk hjälp vid bosättning särskilda introduktionsinsatser eller merkostnader i skola, förskola, fritidshem och barnomsorg med mera utbildning i svenska för invandrare anpassad kommunal vuxenutbildning för nyanlända som omfattas av förordningen om etableringsinsatser samhällsorientering tolk andra kommunala insatser för att underlätta etablering i samhället vissa kostnader för ekonomiskt bistånd och administration. Fördelning av schablonersättning 2017 Schablonersättningen som staten ger är indelad i olika ersättningstyper. De ersättningstyper som avser försörjningsstöd (initiala ersättningar) tilldelas socialförvaltningen med 100 procent. Andra ersättningstyper fördelas mellan socialförvaltningen, barn- och ungdomsförvaltningen, kommunledningskontoret och överförmyndarnämnden. Fördelningen mellan förvaltningarna är inte jämn utan baseras på den verksamhet som förvaltningarna bedriver som utgörs av etableringsinsatser. Det innebär att enheten för egenförsörjning på kommunledningskontoret, KLK, får en relativt stor del av schablonersättningen då egenförsörjning har merparten av kostnaderna för vad ersättningen avses täcka. För 2017 blev fördelningen för samtliga ersättningstyper enligt tabell 1. Tabell 1 Avdelning, förvaltning Belopp i kr Fördelning Vuxenenheten, SF % Egenförsörjning, KLK % Förberedelseklass, barn BUF % SFI, vuxen BUF % Totalt % Fördelningen i procent beror på hur mycket som utbetalades 2017 i de olika ersättningstyperna. Kolumnen Fördelning är inte att betrakta som en fördelningsnyckel, utan är ett resultat av ett specifikt år och vad det gav i statligt bidrag. Det innebär att fördelningen för 2018 kan komma att se annorlunda ut. Den fördelningsnyckel som används visas i tabell 2. TFN: 6

5 SID 2/2 Tabell 2 Ersättningstyp SF BUF KLK ÖN Initiala, abokvot barn 100 % Initiala, abokvot, 100 % vuxen Initiala, ebo/ankn barn 100 % Initiala, ebo/ankn 100 % vuxen Schablon á 52 tkr 30 % 70 % Schablon á 30tkr 100 % Etableringsschablon 100 % Mottagningsbidrag 100 % Schablonersättning, 34 % 66 % barn Schablonersättning, 34 % 66 % vuxen Schablonersättning, 100 % äldre SF = socialförvaltningen BUF = barn- och ungdomsförvaltningen KLK = kommunledningskontoret ÖN = överförmyndarnämnden Kommunledningskontorets rekommendationer Kommunledningskontoret bedömer att nuvarande fördelningsmodell är rimlig då den tar hänsyn till vilken typ av verksamhet som ersättningen avser. TFN: 7

6 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd (SN ) Beslut Socialnämnden beslutar att: - notera informationen. - godkänna föreslagna åtgärder. - överlämna utredningen till kommunstyrelsen. - uppmana kommunstyrelsen att se över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända. Ärendebeskrivning Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började öka kraftigt under Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. Mer information samt åtgärdsförlag finns i bifogad utredning. Yrkanden Nicklas Steorn (MP) yrkar som tillägg att socialnämnden ska uppmana kommunstyrelsen att se över fördelningen av schablonersättningen för nyanlända. Ordförande, Torbjörn Einarsson (C) yrkar att socialnämnden beslutar att notera informationen, godkänna föreslagna åtgärder och överlämna utredningen till kommunstyrelsen. Beslutsgång Ordförande, Torbjörn Einarsson (C), ställer proposition på sitt eget yrkande och Nicklas Steorns (MP) tilläggsyrkande och finner att socialnämnden beslutar i enlighet därmed. Beslutsunderlag 1. Tjänsteskrivelse - Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 8

7 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Socialnämnden Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd Expedieras till Kommunstyrelsen, Akten Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande 9

8 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNINGEN DNR SN SUSSI THAYSEN SID 1/2 SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd Förslag till beslut Socialnämnden noterar informationen och godkänner föreslagna åtgärder. Ärendet i korthet Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började öka kraftigt under Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. Mer information samt åtgärdsförlag finns i bifogad utredning. Bakgrund Efter att månaduppföljning redovisades på nämndsammanträde den 21 november 2017 beslutade socialnämnden att uppdra till socialförvaltningen att utreda vad ökningen gällande utbetalning av ekonomiskt bistånd beror på samt redovisa det på februarinämnden. Handlingar 1. Tjänsteskrivelse Utreda ökning av utbetalning ekonomiskt bistånd 2. Utredning - Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd SOCIALFÖRVALTNINGEN TORGGATAN 11, 1 TR VALLENTUNA TFN FAX SF@VALLENTUNA.SE

9 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTNING DNR SN SID 2/2 Mojgan Alimadad Socialchef Josephine Härdin Avdelningschef Ska expedieras till Kommunstyrelsen, Akten 46 11

10 DIARIENUMMER SN SUSSI THAYSEN, STRATEG DECEMBER 2017 U T REDNING AVDELNINGEN FÖR KVALITET OCH UTVECKLING Orsaker till ökning av ekonomiskt bistånd 47 12

11 Innehåll 1. Sammanfattning Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd Nyanlända och etableringen Om anhöriginvandring Praxis Tillfälliga boenden Framtidsprognos Förslag på åtgärder VERKSAMHETENS NAMN 48 13

12 1. Sammanfattning Utredningen visar att antalet hushåll inom ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting ökat kraftigt under Under första halvåret 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till 19 hushåll inom ärendetypen och när året var slut hade man betalat ut ekonomiskt bistånd till 64 flyktinghushåll. Under första halvåret 2017 hade ekonomiskt bistånd utbetalats till 91 flyktinghushåll, således 72 fler hushåll än under samma period I oktober 2017 hade antalet hushåll som erhållit ekonomiskt bistånd ökat till 123 stycken. Utredningen visar också att utbetalning av ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden har legat på en högre nivå under andra halvåret 2017 jämfört med samma period Vidare utgör placeringar i skyddat boende en stor kostnad för ekonomiskt bistånd. Tittar man på orsaker till biståndsbehovet kan man se att de försörjningshinder som kostar mest i kommunen i nämnd ordning är: Sjukskriven utan sjukpenning, Väntar etableringsersättning, Arbetslös ingen ersättning samt Arbetshinder sociala skäl. Detta är därför områden som skulle behöva analyseras djupare. 2. Utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 och 2017 Första halvår 2016 Jan-Okt 2016 Hela 2016 Första halvår 2017 Jan-Okt 2017 Ärendetyp Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Antal hushåll perioden Utbetalt Ekonomiskt bistånd Hushåll: Hushåll: Hushåll: Hushåll: Hushåll: Ind: 497 Ind: 445 Ind. 475 Ind: 338 Ind: 388 Ekonomiskt bistånd flykting Hushåll: 19 Ind: Hushåll: 41 Ind: Hushåll: 64 Ind: Hushåll: 91 Ind: Hushåll: 123 Ind: TOTALT

13 Utifrån ovanstående tabell kan man se att en ökning av utbetalt bistånd till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting började ske under andra halvåret 2016 då det under månaderna juli-oktober betalades ut kr ( ), vilket är nära dubbelt så mycket som betalades ut under hela första halvåret. Bara under årets sista två månader utbetalades kr ( ) till ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting, vilket är mer än vad som betalades ut under hela första halvåret Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll och antalet individer inom ärendetypen ökat kraftigt. Uppgifterna baseras på utdata från Treserva. Vid tidpunkten för utredningen fanns fullständigt utdata endast fram till och med oktober Orsaker utbetalt ekonomiskt bistånd 2016 Jan-Okt 2017 Orsakskod Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Ekonomiskt bistånd Ekonomiskt bistånd flykting Akut/tillfälligt utan försörjningshinder Annat försörjningshinder Arbetar deltid Ofriv Otillr inkomst Arbetar deltid Ofriv Väntar inkomst Arbetar heltid Otillräcklig inkomst Arbetar heltid Väntar inkomst Arbetslös Ingen ersättning Arbetslös Otillr ers/aktivitetsstöd Arbetslös Otillr ers/a-, Alfakassa Arbetslös Väntar på ers/a-, Alfakassa Arbetslös Väntar på ers/aktivitetsstöd

14 Arbetshinder, sociala skäl Föräldraledig Otillr föräldrapenning Föräldraledig Väntar föräldrapenning Sjuk- eller aktivitetsers/otillr ers Sjuk- eller aktivitetsers/väntar ers Sjukskriven läkarintyg Ingen sjukp Sjukskriven läkarintyg Otillr sjukp Sjukskriven läkarintyg Väntar sjukp SFI, språkhinder Väntar på etableringsersättning Ingen etableringsersättning Otillräcklig etableringsersättning Ensamkommande ungdom år Väntar ersättning Övrigt Tittar man närmare på orsaker till beviljat ekonomiskt bistånd för ärendetypen Ekonomiskt bistånd kan man se att kostnaden har gått ner sedan 2016 när det gäller bistånd som beviljats på grund av orsaker kopplade till arbetslöshet men att det ökat för orsaker kopplade till sjukskrivning. Man kan se att det försörjningshinder som kostar mest i Vallentuna är Sjukskriven med läkarintyg ingen sjukpenning som har kostat över 5 miljoner kr både 2016 och Antalet sjukskrivna personer med långvarigt ekonomiskt bistånd har enligt Vuxenenhetens verksamhetschef ökat

15 Det försörjningshinder som kostat näst mest är Arbetslös ingen ersättning, även fast denna kostnad har sjunkit sedan Det försörjningshinder som kommer på tredje plats kostnadsmässigt är Arbetshinder sociala skäl. Försörjningshindret Arbetshinder sociala skäl är en utgift som enligt Ensolution (som arbetar med Kostnad per brukare) ökar i alla kommuner. Personer som kodas med denna orsak har ofta missbruk eller psykisk ohälsa och är ovilliga till behandling men har ändå rätt till ekonomiskt bistånd i form av sänkt norm. Detta är ett komplext försörjningshinder för ekonomiskt bistånd att arbeta med eftersom det i dagsläget saknas stöd i lagstiftningen att ställa krav på individer att fullfölja behandling för att vara berättigade ekonomiskt bistånd. Det ligger istället på socialtjänsten att fortsätta försöka motivera individerna till behandling. En särskild utredare har under året fått i uppdrag av regeringen att göra en översyn av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Det är möjligt att detta på sikt kan leda till större möjligheter för socialtjänsten att kravställa rätten till bistånd. Vuxenenhetens verksamhetschef anser att det behövs en bättre samverkan med primärvården och psykiatrin för att minska kostnaderna för detta försörjningshinder, detta eftersom individer ofta sjukskrivs utan att en planering upprättas med socialtjänsten. När det gäller ärendetypen Ekonomiskt bistånd Flykting kan man se att kostnaderna har ökat för majoriteten av orsakerna till försörjningshindret. Detta korrelerar med att antalet flyktinghushåll har ökat kraftigt sedan början av Under hela 2016 utbetalades ekonomiskt bistånd till totalt 64 flyktinghushåll. Under perioden jan-okt 2017 har ekonomiskt bistånd redan utbetalats till 123 flyktinghushåll. De försörjningshinder som orsakat störst kostnadsökning sedan 2016 inom denna ärendetyp är Väntar på etableringsersättning samt Otillräcklig etableringsersättning. 3.1 Nyanlända och etableringen Etableringsersättning ges till nyanlända som aktivt deltar i en etableringsplan hos Arbetsförmedlingen. Etableringsersättningen är alltså inte en rättighet utan förutsätter en motprestation från den nyanlände i form av studier eller praktik. Etableringsersättningen betalas ut under max två år. För att få etableringsersättning ska den nyanlända vara mellan 20 och 65 år och ha uppehållstillstånd som flykting, kvotflykting eller skyddsbehövande. Därför kan således inte asylsökande eller andra invandrare få etableringsersättning. Etableringsersättningen betalas ut av Försäkringskassan, fem dagar i veckan, och varierar beroende på i vilken utsträckning den nyanlända deltar i etableringsplanen. En etableringsplan kan som högst sträcka sig över två år och därmed är också ersättningen begränsad till två år. Kommunen anvisas ett visst antal nyanlända varje år. Antalet bestäms av Migrationsverket. När de nyanlända anvisas kommunen har de ingen etableringsersättning. För att detta ska utbetalas måste de först få sin etableringsplan av Arbetsförmedlingen. Fram tills att etableringsersättningen betalas ut uppstår glappet och den nyanlända behöver ansöka om ekonomiskt bistånd. När den nyanlända har fått sin handläggare på Arbetsförmedlingen får de en lägre etableringsersättning fram till att planen är upprättad. Detta innebär att individen kommer vara i behov av kompletterande ekonomiskt bistånd fram till att full etableringsersättning betalas ut. Sedan hösten 2017 ansvarar Enheten för Egen försörjning för de nyanländas etablering i Vallentuna kommun. Tidigare var det Arbetsmarknadsavdelningen (AMA). De individer som anvisas till kommunen får under etableringsperioden ett bostadskontrakt via Enheten för

16 Egen försörjning. Hyresnivåerna är dock så höga att det skapar en inlåsningseffekt där många av de nyanlända inte blir självförsörjande med full etableringsersättning. Detta innebär att individerna blir i fortsatt behov av kompletterande ekonomiskt bistånd. En ytterligare komplikation är att det är väldigt strikta regler kring ersättning för boendekostnader inom etableringsersättningen. Det är svårt för nyanlända att ordna ett eget boende utan att bli beroende av bidrag då det exempelvis ställs krav på att boendet måste ha en egen ingång för att de ska vara berättigade ersättning för boendet. En individ som ingår i etableringen kan således inte bo inneboende utan att ersättningen för boendet dras in. Detta innebär att individer som ordnar ett eget boende som inte uppfyller kraven som ställs inom etableringen behöver ansöka om ekonomiskt bistånd för att klara sin boendekostnad. Systemet skapar en inlåsningseffekt där individer inte kan ordna eget boende utan att bli beroende av bidrag och lyckas de inte ordna eget boende står de utan bostad efter två år när de skrivs ut ur etableringen. Ett annat problem som Vuxenenhetens verksamhetschef ser är att det i dagsläget tar omkring fyra månader för fastighetsavdelningen inom SBF att skicka ut hyresavier till de individer som skrivits in i etableringen. Detta innebär en förskjutning av kostnaden som då måste utbetalas retroaktivt, vilket blir en större belastning på ekonomiskt bistånd en och samma månad. Då etableringsersättning inte är ett förskott på förmån såsom exempelvis sjukersättning kan kommunen inte återsöka pengar för det bistånd som betalats ut i väntan på att individerna ska få en etableringsplan och etableringsersättning. Kommunen kan enbart återsöka pengar för vissa specifika initiala omkostnader för kvotflyktingar såsom exempelvis kostnader för mat första dygnet och kostnader för vinterkläder vid ankomst till Sverige. Detta handlar således inte om några stora summor. För de nyanlända som anvisas till kommunen får kommunen en schablonersättning, denna ersättning får socialförvaltningen dock bara en väldigt liten del av. Summan täcker långt ifrån vad som utbetalas i ekonomiskt bistånd. En omfördelning av ersättningen skulle inte innebära en besparing för kommunen i stort men nuvarande fördelning är en förklaring till varför kostnader på ekonomiskt bistånd ökar. Enligt redovisningen av schablonersättningen i kommunen såg fördelningen i november 2017 ut enligt nedan: Tkr % Fördelat till: % Vuxenenheten, SF % AMA och flyktingverksamhet, KLK % Förberedelseklass, BUF barn % SFI, BUN vuxen % Intäkt i november

17 3.2 Om anhöriginvandring De individer som kommer på anknytning som anhöriginvandrare ingår inte i de antalet individer som kommunen anvisas utan tillkommer därutöver. I Vallentuna är denna grupp dock inte alls stor. Enligt uppgift från Vuxenenhetens verksamhetschef fanns i december 2017 endast fem sådana aktuella ärenden. Alla dessa fem är barnfamiljer som har beviljats tillfälliga boenden med grund i barnrättsperspektivet. Att avslå barnfamiljer med hänvisning till att föräldrarna inte har planerat sin försörjning är inte möjligt utifrån ett barnrättsperspektiv. Genom omvärldsbevakning utförd av utredare på kommunledningskontoret har framkommit att Solna är en kommun som har antagit en restriktiv hållning när det gäller ekonomiskt bistånd till individer som kommit på anknytning, vilket är kopplat till försörjningskravet. Enligt mailsvar från sektionschef på Solnas ekonomi- och arbetsmarknadsenhet avslår man med motiveringen att: Makar har ett eget ansvar att planera sin flytt och ankomst till Sverige och att de inte bedöms ha speciella svårigheter att skaffa boende på egen hand (om de även ansöker om boende) samt att det inte har framkommit några särskilda omständigheter som medfört att make/maka och barnen inte skulle ha kunnat vänta med att flytta till Sverige till dess de ordnat sin boende- och ekonomiska situation Praxis En grundläggande förutsättning för rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) är att den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt. Enskilda har i första hand ett eget ansvar för sin situation och därmed en skyldighet att planera för sin ekonomi. Enligt rättspraxis, se RÅ 1997 ref. 2, har den enskilde en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning. Detta gäller även när man avser att flytta till Sverige från ett annat land. Det råder dock en viss variation gällande hur stora krav de olika kammarrätterna anser att en socialnämnd kan ställa på att en person planerar sin ekonomi. Kammarrätten har i flera domar uttalat att det saknas stöd i lagstiftning och praxis för att under längre tid än tre månader vägra den som flyttar från ett annat land till Sverige bistånd med hänvisning till den biståndssökandes skyldighet att planera sin ekonomi. Exempel på sådana domar är: Mål nr , Mål nr och Mål nr Kammarrätterna har också i flera fall angett att det är acceptabelt att kräva att en individ bör ha planerat för sin försörjning i varje fall de första två månaderna i landet. Exempel på sådana domar är: Mål nr , Mål nr och Mål nr Förutsättningen för att kunna ställa ett sådant krav är dock att paret har haft praktisk möjlighet att planera sin ekonomi inför flytten. Utöver ovanstående kan man även utläsa följande från praxis: Det är en utgångspunkt att gifta makar ska ha möjlighet att leva tillsammans för att kunna uppnå skälig levnadsnivå. (Mål nr ). Det är möjligt att ställa krav på ett par att planera sin försörjning inför flytten men de måste ha funnits en praktisk möjlighet för personerna att faktiskt göra det. Makarnas ekonomi före flytten måste därför utredas. (Mål nr )

18 Det är sannolikt att högre krav kan ställas på personer som talar svenska eller som tidigare har bott i Sverige. (Mål nr / Det är sannolikt att man inte kan kräva att ett par planerar sin ekonomi på samma sätt om flytten till Sverige varit akut. (Mål nr ). Slutsats: Rätten till bistånd ska alltid bedömas genom en individuell prövning. Den enskilde har ingen ovillkorlig rätt till bistånd utan har en skyldighet att planera sin ekonomi i sådana situationer där det finns anledning att räkna med att han eller hon kan komma att sakna medel för sin försörjning. Det saknas dock stöd i lag och förarbeten att ställa ett generellt krav på att den enskilde ska klara sin försörjning i tre månader efter ankomst till Sverige innan han eller hon kan bli berättigad ekonomiskt bistånd. Kommunen kan inte komma tillrätta med ökningen av utbetalt ekonomiskt bistånd genom att avslå anhöriginvandrares ansökningar om bistånd med en generell motivering att de ska ha planerat sin ekonomi inför flytt till Sverige. Dels är det inte inom denna grupp individer som de stora kostnaderna finns och dels saknas det stöd i lagstiftningen att avslå på generella grunder. Rätten till bistånd ska alltid prövas individuellt. Uppfyller en individ kriterier för ekonomiskt bistånd så ska ansökan inte avslås eftersom det strider mot lagstiftningen men i de fall en individ inte uppfyller kriterier ska ansökan avslås. Utredning huruvida en individ uppfyller kriterier eller inte görs av socialsekreterare på ekonomiskt bistånd. Enligt direktiv från kommundirektören ska Vallentuna kommun följa Solna kommuns linje och anta en restriktiv hållning när det gäller ekonomiskt bistånd till individer som kommit på anknytning. 3.3 Tillfälliga boenden , , , , , , , ,00 0,00 Tillfälligt boende

19 Om man tittar på orsaker till att det ekonomiska biståndet ökat kopplade till insatser kan man se att placeringar i tillfälliga boenden bidrar till ökade kostnader. Bilden ovan visar kostnadsutvecklingen för tillfälliga boenden sedan början av 2016 fram till oktober Observera att kostnader för placeringar i tillfälliga boenden på grund av våld i nära relationer inte är inkluderade i bilden. När det gäller placeringar i skyddade boenden har enbart dessa kostat kr hittills under 2017 och då saknas uppgifter om kostnaden för fyra ärenden. Den totala kostnaden för placeringar i skyddade boenden har tagits fram utifrån statistik som nuvarande verksamhetschef på Vuxenenheten registrerar manuellt. Det finns ingen sådan statistik att tillgå för tidigare år. Kostnaden för placeringar i skyddade boenden är inte inräknade i beloppen för ärendetyperna Ekonomiskt bistånd och Ekonomiskt bistånd flykting som syns på bilden på sidan 3 utan är en kostnad som belastar ekonomiskt bistånd utöver biståndet som betalas ut för försörjning. 4. Framtidsprognos Den första stora gruppen nyanlända anvisades till kommunen under hösten Under mars april 2018 kommer denna första grupp av nyanlända, som då har haft etableringsersättning i två år, att skrivas ut. Om de inte har en egen försörjning kommer dessa individer att behöva ansöka om ekonomiskt bistånd. Nationellt sett räknar man med att det tar 5-7 år för en individ att etablera sig i Sverige. Endast 5 % av de nyanlända som har ingått i etableringen kommer ut i självförsörjning efter två år. Majoriteten av de individer som ingått i etableringen kommer således vara i behov av ekonomiskt bistånd när de skrivs ut. Detta innebär att det är en hög sannolikhet att det ekonomiska biståndet kommer att öka under 2018 och ännu mer under 2019 i takt med att de individer som anvisats sedan hösten 2015 skrivs ut ur etableringen. En ytterligare faktor som utgör en hög sannolikhet för att det ekonomiska biståndet kommer att öka under 2018 är att de individer som anvisas till kommunen får ett bostadskontrakt av AMA under två år, efter detta måste de ordna eget boende. Har de inte lyckats att hitta ett eget boende finns det en risk att dessa individer kommer att ansöka om ekonomiskt bistånd till tillfälliga boenden. För 2017 anvisades Vallentuna 134 individer. För 2018 är det beslutat att Vallentuna anvisas 135 individer. 5. Förslag på åtgärder Att revidera riktlinjer för handläggning av ekonomiskt bistånd och inkludera hemlöshet. Att socialnämnden genom riktlinjen fattar beslut om vad socialförvaltningen ska ha för riktning när det gäller hemlöshet och tillfälliga boenden. Socialförvaltningens förslag är att individer som hamnar på tillfälliga boenden får en bolots samt beviljas ett godkänt tillfälligt boende under tre månader. Efter tre månader beviljas sovsal eller liknande. Undantag kan göras för barnfamiljer utifrån barnrättsperspektivet. Att en restriktiv tillämpning av riktlinjerna ska utövas

20 Att en långsiktig kompetensutvecklingsplan för socialsekreterarna upprättas. Att socialförvaltningen använder stimulansmedel psykisk hälsa 2018 för att utöka resurser för bolotsverksamheten så att det kan ingå i verksamhetens uppdrag att leta boenden i andra kommuner, och då främst till individer som blir kvar på tillfälliga boenden. Att genomföra fördjupade analyser på följande tre områden: - Hela ärendetypen Ekonomiskt bistånd flykting - Orsakstypen Arbetshinder sociala skäl - Orsakstypen Sjukskriven utan ersättning Detta är komplexa områden som utgör höga kostnader, därav finns behov av att titta närmare på hur socialförvaltningen ska arbeta med dessa för att få ut individerna i självförsörjning. Att arbeta för att få till ett bättre samarbete med primärvården kring individer som är långtidssjukskrivna. Att gruppen långtidssjukskrivna blir aktuella för kartläggning och insatser hos Samordningsförbundet Södra Roslagen i samband med att kommunen blir medlem i förbundet Att Enheten för Egen försörjning och Vallentuna arbetscoachning ser över hur de skulle kunna arbeta för att få ut nyanlända i praktik. I de fall en individ är arbetslös och inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd från Arbetsförmedlingen får socialnämnden enligt 4 kap 4 SoL begära att den som får försörjningsstöd under viss tid ska delta i av nämnden anvisad praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet. Om kommunen kan erbjuda praktik genom Enheten för Egen försörjning eller Vallentuna arbetscoachning skulle handläggarna på ekonomiskt bistånd ha större möjlighet att tillämpa denna paragraf. Att socialförvaltningen arbetar för att intensifiera och strukturera arbetet med våld i nära relationer