Miljörapport 2016 Vittsjö avloppsreningsverk

Relevanta dokument
Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Miljörapport 2017 Vittsjö avloppsreningsverk

Bilaga till miljörraport för år: 2013 Efterlevnad av SNFS 1990:14

2014 VITTSJÖ MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport 2016 Sösdala avloppsreningsverk

Miljörapport 2016 Hästveda avloppsreningsverk

Mall miljörapport för avloppsreningsverk i Västra Götalands Län



Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Miljörapport 2016 Vinslövs avloppsreningsverk

2014 SÖSDALA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

2014 HÄSTVEDA MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

2014 VINSLÖV MILJÖRAPPORT AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2008.

Miljörapport 2017 Hästveda avloppsreningsverk

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2010.

Miljörapport. Tortuna, Kärsta och Orresta reningsverk 2010.

Getinge, Åleds, Slättåkra, Tönnersjö och Simlångsdalens avloppsreningsverk. Halmstads kommun

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Remiss angående ansökan om tillstånd för Uddebo avloppsreningsverk

1 Verksamhetsbeskrivning

Miljörapport 2015 Sösdala avloppsreningsverk

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian

Naturvårdsverkets författningssamling

Käppalaförbundets riktlinjer för länshållningsvatten

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Spillvatten- bestämmelser för Skövde kommuns allmänna VAanläggning. Beslutad av kommunfullmäktige 15 december 2014, 174. Dnr KS2014.

Sörsidan - fällningsdammar. Järven Ecotech, 2011

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Kvartalsrapport 1, 2, 3 och 4 för Himmerfjärdsverket 2009

Vid väsentlig förändring i verksamheten ska ny ansökan om miljögranskning lämnas till ÅMHM senast 3 månader innan verksamhet inleds.

Miljörapport. Tortuna, Flintavik, Kärsta och Orresta reningsverk 2011.

Tillfällig magasinering av flödestoppar i kombination med direktfällning minskar utsläppen. Maria Mases processingenjör VA SYD

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 23/14. Verksamhet Reningsverket Konvaljevägen, Strömsby Vårdö

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från yrkesmässig verksamhet

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT (12) MR 2013 för Hargshamn ARV

Anmälan om mindre ändring för behandling av bräddat avloppsvatten från pumpstationerna P214 och P244 i Alvik och Antnäs, Luleå kommun

Miljörapport för år: 2014 Textdel

Under prövotiden gäller följande provisoriska föreskrifter.

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Bestämmelser VA. För Vara kommuns allmänna VA-anläggningar. Bilaga till ABVA. Antagen av kommunfullmäktige

Kvartalsrapport 4 för Himmerfjärdsverket 2017

Miljörapport 2016 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

Knäred, Hishult, Skogaby, Öringe, Kornhult och Mästocka avloppsreningsverk. Laholms kommun

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

Miljörapport 2015 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata Foto: Lena Jönsson

Innehåll 1 Grunddel Flintavik Verksamhetsbeskrivning Flintavik Gällande föreskrifter och beslut... 7

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 309/15. Verksamhet Avloppsreningsverk / Skolan Åva by Lappo

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2014.

Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe

ÄMNEN SOM INTE FÅR TILLFÖRAS AVLOPPS- VATTNET. Exempel på ämnen som inte får tillföras avloppsledningsnätet är;

MILJÖRAPPORT 2012 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

NYA FÖRESKRIFTER FÖR STÖRRE AVLOPPSRENINGS ANLÄGGNINGAR

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2011 STORVIKS RENINGSVERK. Sandvikens kommun. Carin Eklund

Riktvärden och riktlinjer för hantering av spillvatten i bergtunnlar

MAGLE VÅTMARK Sammanställning av mätdata

Utsläppskontroll. Utförande: 1. ANLÄGGNINGSKONTROLL

Klinte Robbjäns 1:64

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Benchmarking VA-verksamhet 2007

ANMÄLAN OM DAGVATTENANLÄGGNING

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Oljeavskiljare. Alvesta kommuns riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från verksamheter som hanterar oljor

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2009.

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

ANMÄLAN OM MILJÖFARLIG VERKSAMHET ELLER ANSÖKAN OM TILLSTÅND ENLIGT VATTENSKYDDSFÖRESKRIFT

Miljörapport Kvicksund 2018

Verksamhet Avloppsreningsverk Skolan Kumlinge by

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Miljörapport Avloppsreningsverket Kiruna KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

Miljörapport. Skultuna reningsverk 2008.

MYNDIGHETSBESLUT Dnr: ÅMH-Mb 277/14. Verksamhet Avloppsreningsverk Lappo by Lappo

VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR

Riktlinjer för utsläpp av förorenat vatten till ytvatten

Verksamhetsansvarigt företag (moderbolag) om annat än ovanstående

Bramstorp avloppsreningsverk Årsrapport 2015

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Detta beslut ersätter miljötillstånd MPN

Miljörapport Avloppsreningsverket Katterjåkk KIRUNA KOMMUNPARTNER AB EN DEL AV TEKNISKA VERKEN I KIRUNA AB

ORUST KOMMUN TILLSTÅNDSANMÄLAN

Miljörapport 2017 AVLOPPSRENINGSVERKET BJÖRKLIDEN

2014 HÄSSLEHOLM MILJÖRAPPORT 2014 HÄSSLEHOLMS AVLOPPSRENINGSVERK

2. TEKNISK BESKRIVNING

Anmälan om avhjälpandeåtgärd med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljörapport Kvicksund 2017

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

Transkript:

Datum 2017-03-08 Ärendenummer 2017.41.366 Miljörapport 2016 Vittsjö avloppsreningsverk En del av Hässleholms kommun

Senast ändrad 2017-03-23 /PÅN Orginaldokument: H:\Rapporter\MR 2016\MR-VIT2016\MR-VIT2016.indd 2

MILJÖRAPPORT FÖR ÅR 2016 Anläggningens (platsens) namn: Vittsjö avloppsreningsverk TEXTDEL Anläggningens platsnummer: 1293-50-016 Kommun: Hässleholm Verksamhetsbeskrivning Organisation Ytterst ansvarig för drift av avloppsreningsverk, pumpstationer och ledningsnät är styrelsen för Hässleholms Vatten AB. Tjänstemän med verksamhetsansvar var under 2016 Björn Ericson (jan-mars), Stefan Lindgren (apr-okt) och Liselotte Stålhandske (nov-dec). Det direkta organisatoriska ansvaret för miljöfrågorna vad gäller nämnda verksamhet åvilade övergripande bolagets VD. Delansvar för miljöfrågor enligt följande: Avloppsreningsverk Jan Sjöström Pumpstationer Jan Sjöström Ledningsnät Thomas Nilsson Process och provtagning Per-Åke Nilsson Organisationen var uppbyggd enligt nedanstående schema. Beredskap under icke ordinarie arbetstid sker enligt fastställt rullande veckoschema torsdag till torsdag. Bemanningen består av två personer - en med ansvar för främst våra fasta anläggningar och en med ansvar för ledningsnätet. STYRELSE VD enl. ovan ADM / EKON / KUNDTJ Lars Landgren UTREDNING / PROJ Stefan Lindgren PRODUKTION / VA - VERK Jan Sjöström DISTRIBUTION / RÖRNÄT Thomas Nilsson ANLÄGGNING Lars Lennartsson LABORATORIUM Per - Åke Nilsson Organisationsschema 2016 3

Verksamhetsområden Verksamhetsområdet till Vittsjö avloppsreningsverk omfattar Vittsjö samhälle enligt vidstående översiktliga kartskiss. Verksamhetens påverkan på miljön Utsläppet av renat avloppsvatten innebär trots väl genomförd rening viss ökad risk för eutrofiering i recipienten. Reningen omfattar fasta, syretärande ämnen och närsalter. Rening av mikroorganismer, metaller och svårnedbrytbara organiska ämnen sker i relativt stor omfattning som en bieffekt av processerna, men ingår inte primärt i reningsverkets uppdrag. Bräddningar och nödavlopp vid pumpstationer, bräddpunkter och reningsverk innebär tillfälliga utsläpp av mer eller mindre orenat avloppsvatten. Dessa kan genom höga bakterietal vara en sanitär olägenhet, genom sitt innehåll av organiska föroreningar orsaka lokal tillfällig syrebrist och genom sitt närsaltinnehåll marginellt bidra till vattenområdets eutrofiering. Bräddningarnas bidrag till totala utsläppsmängden är normalt i storleksordningen 1%. Transporter och energianvändning leder till viss förbrukning av icke förnybara energikällor samt utsläpp av växthusgaser. Verksamheten producerar rötslam vars användning i dagsläget i huvudsak är som täckmassor på avfallsanläggningen. Effekten av detta är att näringsinnehållet i form av fosfor och kväve inte nyttiggörs. Vidare uppstår en mindre mängd deponiavfall samt diverse avfallsfraktioner som går till återvinning. 4

Funktionsbeskrivning Avloppsvattenrening I våtmarken passerar vattnet först en gallerstation, där större föremål tvättas och därefter avskiljs som brännbar fraktion. I en luftningstrappa syresätts vattnet för att minska luktproblem och förbättra slamavskiljning i de primära biodammarna (Bio 1 och Bio 2). Dessa är försedda med möjlighet till slamtömning och fasta partiklar avskiljs i dessa. De har volymen 3400 resp 3470 m 3 och en uppehållstid vid Q Dim på 5-6 dygn. Vattnet leds därefter vidare till fördelningsdammarna (F1-F3) via breda översilningsytor. Från F3 delas vattnet i två grenar av våtmarksdammar. En norra (N1-N2) samt en södra gren S1-S3 där S2 är kompletterad med dräneringssystem. Från dessa dammar infiltrerar/översilar vattnet ned i naturliga våtmarksområden med tvärgående fördelningsdiken för att via uppsamlingsdiken samlas i utsläppspunkten där flödesmätning och provtagningspunkt finns. M9 Utg M8 Bio 2 OBS2m OBS3n F2 F1 F3 N1 117 N2 Anläggningens totala uppehållstid vid normalt flöde är >30 dygn. Styrning och övervakning sker med en Flygts undercentral. Emmaljungaån S3 Ink OBS1s M7 Bio 1 S2 S1 M6 Automatiken är begränsad till det inledande mekaniska reningssteget och övervakningen omfattar dessutom nivå i utloppsbrunnen för automatisk flödesmätning. Larm och processdata överförs via modem till kontrollrummet vid Hässleholms reningsverk. 5

Slamhantering Slammet som avskiljs i de två inledande biodammarna transporteras vid behov vidare till Hässleholms avloppsreningsverk för avvattning. Kemikaliehantering och energiförbrukning Inga kemikalier för reningen används. Reningsverkets elförbrukning är ca 20 MWh. Ledningsnät och pumpstationer I Bilaga 3 redovisas anslutna pumpstationer och bräddningar från dessa. Anslutna industrier I bilaga 9 redovisas anslutna verksamheter Kontrollprogram Kontrollprogram för anläggningen är daterat 2006-11-07. Va-saneringsplan, förnyelseinvesteringsplaner och VA-utbyggnadsplan VA-saneringsplan har upprättats under 1996 av förutvarande Hässleholms Gatukontor. Planen antogs av kommunfullmäktige enligt beslut 77 1997-06-16. Den utgör ingen detaljerad beskrivning över olika konkreta projekt utan är snarast att betrakta som en VA-strategiplan. Saneringsplanen omfattar alla allmänna va-anläggningar inom kommunen vad avser såväl spillvatten som dagvatten och dricksvatten. Utifrån ständigt uppdaterade behovsanalyser uppdateras årligen en långsiktig förnyelseinvesteringsplan för hela den allmänna VA-anläggningen. För vattenverk, vattenledningar, spillvattenledningar, reningsverk och dagvattenanläggning sträcker sig investeringsplanen 10 år fram i tiden. För följande anläggningar sträcker sig planen en hel förnyelsecykel: fordon (10 år), vattentäkter (ca 40 år), tryckstegringsstationer (ca 25 år) och pumpstationer (ca 40 år). Den långsiktiga förnyelseinvesteringsplanen fastställs årligen av bolagets styrelse. I samband med övrigt budgetarbete upprättas årligen en förnyelseinvesteringsplan för det kommande året. Den årliga investeringsplanen tar i möjlig mån hänsyn till samordningsmöjligheter med andra verksamheter såsom beläggningsarbeten, gatu/vägombyggnader, exploateringsprojekt, mm, samt balanseras mot bolagets resursmässiga och ekonomiska reinvesteringskapacitet. Den årliga förnyelseinvesteringsplanen fastställs av bolagets styrelse men kan under pågående år uppdateras om behov föreligger. Förnyelseinvesteringarna syftar huvudsakligen till följande (utan inbördes rangordning): Uppnå gällande myndighetskrav alternativt anpassning till nykomna myndighetskrav avseende vattenverksamhet, dricksvattenproduktion och distribution (livsmedel), avloppsrening och arbetsmiljö. Upprätthålla tillräcklig leveranssäkerhet och skyddsnivå på dricksvattenförsörjningen. 6

Optimera och förfina rening av spillvatten. Vara en attraktiv arbetsgivare genom att skapa en god arbetsmiljö för bolagets anställda. Motverka bräddningar av orenat spillvatten. Motverka att översvämningar inträffar tex i samband med skyfall, kraftig snösmältning eller på grund av avloppsstopp. Minska antalet läckor och andra störningar på dricksvattennätet. Minska mängden ovidkommande vatten som avleds via spillvattennät till reningsverk. Minska antalet akuta underhållsåtgärder. Minska energiförbrukningen för VA-driften. Minska kemikalieförbrukning i behandlings- och reningsprocesser. Normal förnyelse på grund av naturlig livslängd på VA-anläggningar. I övrigt minska miljöpåverkan i möjlig grad. Förnyelseinvesteringarna finansieras med de intäkter Hässleholms Vatten erhåller från VA-taxans brukningsavgifter. Slutförda projekt 2016 redovisas i bilaga 10. Ytterst gäller som målsättning att VA-ledningarnas kvalitet ska förbättras och övriga tillgångars kvalitet bibehållas på lång sikt. För att bedöma i vilken grad detta uppnås har en utredning genomförts med syfte att kontrollera om gällande förnyelseinvesteringstakt är tillräcklig för att uppnå komplett förnyelsecykel inom rimligt tidsintervall, tex en 100-årscykel för VA-ledningar. Utredningen visar att detta mål inte uppnåtts med de ekonomiska och personella resurser som bolaget hittills har förfogat över. Kommunfullmäktige beslutade dock 2014-12-15 ett för ändamålet avgörande beslut om en åttaårig VA-taxehöjningsplan och utökning av kommunens borgensåtagande gentemot Hässleholms Vatten. Beslutet innebär att bolaget under aktuell åttaårsperiod kan fördubbla förnyelseinvesteringstakten i jämförelse med de senaste åren. Nuvarande bedömning är att erforderliga finansiella medel för aktuell åttaårsperiod därmed finns för att uppnå en förnyelseinvesteringstakt som motsvarar de bedömda livslängderna för de olika beståndsdelarna i den allmänna VA-anläggningen. En rapport benämnd Utökning av VA-verksamhetsområden i Hässleholms kommun, daterad 2009-12-14 fastställdes av Kommunfullmäktige enligt 65 2010-08-30. Rapporten anger vilka områden som är aktuella för utökning av verksamhetsområdet för allmän VA-anläggning. Totalt ska utbyggnad av VA-anläggningen ske inom tretton områden som idag saknar allmän VAförsörjning. Exploatering av nya bostads- och verksamhetsområden sker med bakgrund av efterfrågan och därmed utanför Hässleholms Vattens kontroll. Som målsättning gäller ytterst att exploateringar och annan utbyggnad av allmän VA-anläggning ska finansieras fullt ut genom intäkter från VA-taxans anläggningsavgifter och inte genom upplåning eller bolagets löpande intäkter från VA-taxans brukningsavgifter. 7

Gällande förskrifter och beslut Tillstånd eller dispens enligt miljölagstiftningen Länsstyrelsen i Skåne - beslut 1997-01-27 Utsläpp av avloppsvatten från Vittsjö samhälle till Emmaljungaån efter behandling i våtmark i Havraljunga. Efter idrifttagning får som riktvärde resthalterna i det behandlade avloppsvattnet inte överstiga 10 mg/l BOD7 resp 0,4 mg/l totalfosfor. Koncessionsnämnden för miljöskydd - beslut ang överklagande 1998-06-22 Ytterligare villkor för tillståndet. Kontroll av vattentäkt på fastigheten Emmaljunga 1:25. Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2005-11-17 Fastställande av villkor gällande skydd av djurlivet och fiskedammar. Beslutet innebär utvidgning av stängsel senast 2006-07-31 samt uppförande av ytterligare en referenspunkt för grundvatten. Smärre justeringar av detta beslut har därefter gjorts. Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2006-11-09 Ansökan om förändring av biodammarnas utformning och bottenmaterial avslogs och Hässleholms Vatten ålades att utforma dessa enligt ursprunglig beskrivning. Länsstyrelsen i Skåne - beslut 2008-02-07 Fastställande av slutliga villkor. Riktvärde 0,3 mg Ptot/l och 10 mg BOD 7 /l som månadsmedelvärde och gränsvärde 0,4 mg Ptot/10 mg BOD 7 /l som årsmedelvärde. Gällande villkor och föreskrifter med kommentarer 1. Reningsanläggningen skall ständigt drivas så att högsta möjliga renings effekt uppnås med tekniskt och ekonomiskt rimliga insatser. Villkoret uppfyllt. 2. Det utgående avloppsvattnets ph-värde skall ligga mellan 6-9. Villkoret uppfyllt. Medelvärdet i utgående vatten har under året varit 6,9. 3. Driftstörningar av betydelse för reningsresultatet skall omedelbart rapporteras till tillsynsmyndigheten. Inga sådana störningar har förekommit. 4. Vid ombyggnads- eller underhållsarbeten, som medför att någon anläggningsdel som kan ha betydelse för reningsresultatet måste tas ur drift, skall samråd ske med tillsynsmyndigheten i god tid före planerat arbete. Tillsynsmyndigheten får föreskriva under vilka villkor arbetet får utföras. Rapportering till tillsynsmyndigheten skall ske i de fall avloppsutsläppet befaras förorsaka störningar i recipienten eller i omgivningen. Villkoret uppfyllt. 5. Reningsverket skall vara förberett för desinfektion av utgående vatten. Desinfektion skall företas i den omfattning som miljönämnden finner erforderlig. Desinfektion med mobil anläggning kan genomföras vid behov. 6. Slamhantering vid reningsverket skall ske på sådant sätt att olägenheter i omgivningen inte uppkommer. Villkoret uppfyllt. 8

7. Avloppsledningsnätet skall fortlöpande ses över och underhållas i syfte att så långt som möjligt dels begränsa tillflödet till reningsverket av grundvatten och dräneringsvatten dels förhindra utsläpp av obehandlat eller otillräckligt behandlat bräddvatten. Villkoret uppfyllt. 8. Industriellt avloppsvatten får ej tillföras anläggningen i sådan mängd eller av sådan beskaffenhet att anläggningens funktion nedsättes eller särskilda olägenheter uppstår i recipienten eller omgivningen. Villkoret bedöms uppfyllt, ingen nämnvärd industribelastning bedöms förekomma. 9. Buller från anläggningen får som riktvärde ej ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå än 50 db(a), kl 07-18, 45 db(a) kvällstid, kl 18-22 och 40 db(a) nattetid, kl 22-07 utomhus vid närmaste bostäder. Villkoret uppfyllt. Inga klagomål på buller har förekommit. 10. Om besvärande lukt uppstår i omgivningen skall erforderliga åtgärder vidtas för att motverka störningar av detta. Villkoret uppfyllt, inga klagomål har inkommit. 12. Om rening vid våtmarken avbryts skall kommunen återställa de om råden som utnyttjats för reningsanläggningen. Tillsynsmyndigheten skall i sådant fall föreskriva villkor för återställning. Ej tillämpligt. 13. Inloppsdelen inklusive sedimenteringsdammarna och de första biolo giska dammarna skall förses med inhägnad som hindrar allmänhetens tillträde. Villkoret uppfyllt. (Se även punkt 15) 14. Kommunen skall kontrollera vattnet i vattentäkter på fastigheten Emmaljunga 1:25 i den utsträckning tillsynsmyndigheten anger. Om det visar sig att vattnet påverkas av reningsanläggningen skall kommunen vidta de åtgärder tillsynsmyndigheten föreskriver. Villkoret uppfyllt 15. Ett område inom fastigheten Havraljunga 6:15, vars gränser framgår av bifogad ritning, skall inhägnas med stängsel för djurskydd senast 31 juli 2006. Villkoret uppfyllt. Hela reningsverksområdet är inhägnat. 16. Ett nytt observationsrör skall upprättas och utgöra en referenspunkt till det befintliga observationsröret mellan avloppsanläggningen och fiskedammarna. Villkoret uppfyllt. 17. Resthalterna i det behandlade avloppsvattnet får inte överstiga följande. Riktvärde Gränsvärde Totalfosfor BOD 7 0,3 mg/l, månadsmedelvärde 10 mg/l, månadsmedelvärde 0,4 mg/l, årsmedelvärde 10 mg/l, årsmedelvärde (Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 14) Villkoret uppfyllt. 9

18. Om inte annat framgår av övriga villkor eller föreskrifter skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad sökanden angivit i ansökningshandlingarna eller i övrigt åtagit sig i ärendet. (Denna punkt anges i beslutet om slutliga villkor som punkt 15) Villkoret uppfyllt. Företagets beaktande av hänsynsreglerna Kunskapskravet I en teknisk och starkt reglerad verksamhet som vår är ständigt pågående fortbildning en absolut nödvändighet, och därför satsas relativt stora resurser på detta. En målsättning är att samtliga maskinister ska ha genomgått Svenskt Vattens tvåveckors diplomkurs i avloppsteknik. De som har provtagning i sina arbetsuppgifter är ackrediterade för detta. Vidare är målsättningen att minst 3 anställda årligen genomgå fortbildning i kursform, direkt relaterad till arbetsuppgifterna. Deltagande i seminarier och informationsutbyten för arbetsledande personal och ingenjörer är också en naturlig del av vår verksamhet. Bästa möjliga teknik Vid varje upphandling eller förändring av verksamheten är frågor angående miljöeffekter och riskbedömningar centrala för teknikvalet. Lokaliseringsprincipen Vid nyanläggning föreslås om möjligt alternativa lokaliseringar och prioriteras de som vi bedömer ger minsta möjliga olägenhet för kringboende och för miljön. Vidare finns ett policybeslut angående skyddszoner för reningsverken. Hushållning med råvaror och energi Företaget har som policy att såväl energiförbrukning och kemikalieanvändning ska minskas. Punkter som vi arbetat med här är energisnålare teknik vid byte av utrustning, förbättrad styr-och övervakningsutrustning för att minska tillsynsbehov och därmed transporter. Vi är dock få personer med tillsyn av verksamheter spridda över hela Hässleholms kommun, vilket trots effektivare system innebär många transporter. Rening i dammar som i Vittsjö innebär visserligen att stora markytor måste tas i anspråk, men ger samtidigt stora miljövinster eftersom tekniken är energisnål och inte kräver några kemikalier för att fungera. Med begränsad maskinell utrustning blir också behovet av tillsyn och förnyelse mindre. Produktvalsprincipen Vid upprättande av anbudsunderlag och utvärdering av inkomna anbud för exv fällningskemikalier ingår bedömda miljöeffekter som ett urvalskriterium. 10

Driftförhållanden, produktionsförhållanden samt kontrollresultat under året Reningsresultaten har utan undantag under året legat mycket väl inom angivna gränsvärden och driften har löpt problemfritt. Provtagning och utsläppskontroll Anslutning och belastning på reningsverket redovisas i bilaga 1. Inkommande vatten provtas tidsstyrt i en punkt strax efter rensgallret med frekvensen 6 dygnsprov/år. Utgående vatten provtas som stickprov med frekvensen 24 prover/år i flödesmätningsbrunnen vid utloppet i ån. Recipientkontrollen sker genom Helgeåkommitténs försorg samt under punkten omgivningskontroll. Vissa problem med åtkomsten till privata brunnar finns. Transporter Egna transporter under året uppgår till sammanlagt 36 397 mil, varav uppskattningsvis 70% rör avloppsrening. Dessa utgörs huvudsakligen av tillsyn, underhålls- och reparationsinsatser för såväl dricksvatten som avloppssystem och omfattar såväl fasta anläggningar som ledningsnät. Insatser för att minska körsträckorna utgörs i första hand av automatisering och datoriserad driftövervakning av ett ökande antal anläggningar. Samtidigt innebär en åldrande VA-anläggning att underhållet och därmed transporterna ökar. Körsträckan för 2016 är jämfört med tidigare år något lägre än normalt. 11

Omgivningskontroll Utgående vatten Utöver den i Bilaga 2 redovisade utsläppskontrollen har enligt kontrollprogrammet halter av mikroorganismer mätts enligt nedanstående tabell. Enhet: CFU/100 ml. Datum E. Coli Intestinala enterokocker Februari <10 <10 Maj 10 10 Augusti <10 <10 November 50 <10 Driftkontroll - anläggningens norra och södra gren Utgående vatten kommer från två uppsamlingskanaler - en nordlig (M8) och en sydlig (M9) halterna (mg/l) i dessa två grenar redovisas i tabellen. M8 (norra grenen) M9 (södra grenen) Datum Ptot BOD 7 COD Ntot ph Ptot BOD 7 COD Ntot ph 2016-02-08 0,07 1,9 32 16 6,6 0,05 1,4 21 10 6,8 2016-05-16 0,04 1,7 44 6,6 6,8 0,03 1,9 37 5,0 7,0 2016-08-09 0,04 2,3 61 6,0 7,2 0,06 1,7 49 3,9 7,0 2016-11-07 0,08 1,7 40 4,6 6,7 0,04 2,2 34 5,2 6,8 Medel 0,06 1,9 44 8,3 6,8 0,04 1,8 35 7,6 6,9 Kursiverade värden för totalkväve har mätts med förhöjd mätosäkerhet. 12

Grundvatten Inom anläggningen tas prover i tre observationsbrunnar Obs 1s, 2m och 3n. Halterna av klorid och nitratnitrogen i dessa punkter redovisas i följande tabell. OBS1s OBS2m OBS3n Datum NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - 2015-04-14 8,8 31 <1 35 1,4 36 2015-08-18 7,3 27 <1 36 4,2 29 Medel 8,1 29 <1 35 2,8 33 I ett antal privata brunnar (bl a Emmaljunga 1:25, som nämns i villkoret) och obsbrunnar utanför anläggningen mäts också nivåer, klorid och nitratnitrogenhalt. Datum Emmaljunga 1:25 Havraljunga 1:4 Havraljunga 1:8 Havraljunga 1:9 Havraljunga 6:46 Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N 2016-08-10 *2) *2) 4 2,1 7 <1 6 1,5 109 <1 2015-10-21 *2) *2) 5 1,9 10 <1 7 1,4 129 <1 Oretorp 3:4 Ob3h Ob3i OB 1 Ny OB 2 Ny OB 3 Ny Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N Cl - NO 3 -N 2 2,3 *2) *2) *2) *2) 8 <1 44 6,8 *2) *2) 2 2,7 *2) *2) *2) *2) 11 <1 44 <1 *2) *2) *1) Ingen provtagning., *2) Platsen ej tillgänglig för provtagning beroende på att området är inhägnat och låst. Emmaljungaån I Emmaljungaån tas årligen fyra prover med för 2016 följande resultat. Datum Uppströms Nedströms Ptot Ntot Ptot Ntot 2016-02-08 0,02 <1 0,02 1,1 2016-05-16 0,03 1,0 0,03 1,3 2016-08-09 0,05 1,2 0,08 1,8 2016-11-07 0,06 1,1 0,07 1,3 Medel 0,04 1,1 0,05 1,4 Halter i mg/l. Kursiverade värden är uppmätta med förhöjd mätosäkerhet orsakad av störande innehåll av organiska ämnen. Vid beräkning av medelvärde har samtliga mätningars värde använts. 13

Bilaga 1 - Anslutning och belastning Kommun Avloppsreningsverk Hässleholm Vittsjö Anslutning till verket Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (p) 1747 Antal fysiska personer anslutna till avloppsreningsverket (p) 1737 Medelvärde, se Maxdygn bilaga 8 Totalt antal personekvivalenter (pe) beräknat utifrån BOD-belastning i inkommande vatten (70g/person,dygn) 1045 1563 - därav industri (pe) 0 - därav externbelastning (uppskattat antal pe) 0 -mottagning av slam från enskilda avloppsanläggningar 0 - slam från andra avloppsreningsverk 0 Dimensionering (antal pe) - Inkommande vattenflöde till verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 20 Medelvärde (m 3 /d) 482 Maxvärde (m 3 /d) 863 Minvärde (m 3 /d) 235 Totala årsflödet (m 3 /år) 176367 32384 Mängd ovidkommande vatten (m 3 /år) (18%) Utgående vattenflöde från verket, årsvärden Medelvärde (m 3 /h) 5,3 Medelvärde (m 3 /d) 127 Maxvärde (m 3 /d) 509 Minvärde (m 3 /d) 0 Totala årsflödet (m 3 /år) 46558 Dimensionerande flöde m 3 /h - m 3 /d - 14

Bilaga 2 - Utsläppskontroll vatten Beräkning av medelvärde halt och mängd, se bilaga 8 Inkommande vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 166 80 263 109 29 6 dp COD Cr 372 179 542 225 65 6 dp P-tot 4,2 2,0 5,5 2,3 0,74 6 dp N-tot 33 16 41 17 5,7 6 dp Ange om mängd från rejekt är beräknad eller grundad på provtagning. Ingår rejektvatten i provtagning på inkommande vatten? Nej Utgående vatten, årsvärden Medelvärde Maxvärde (maxdygn) Mängd Typ av och antal prov (dp, vp, annat) mg/l kg/d mg/l kg/d ton/år BOD 7 <2 0,19 2,3 0,52 0,070 23 sp COD Cr 42 5,3 72 18 2,0 23 sp P-tot 0,043 0,006 0,080 0,018 0,002 23 sp N-tot 8,1 1,0 12 3,9 0,38 23 sp 15

Bilaga 3 - Bräddning Bräddat vatten vid reningsverket Antal bräddningar Tid h Volym m 3 Kvartal 1 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 2 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 3 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Kvartal 4 Med behandling 0 0 0 Utan behandling 0 0 0 Summa 0 0 0 Typ av behandling av bräddat vatten Orsak Försedimentering+biologisk rening Total bräddad volym p g a drifthaveri (m3/år) Total bräddad volym p g a hydraulisk överbelastning (m3/år) 0 0 Bräddad volym i % av totala årsflödet 0,00% Föroreningsmängder, bräddning vid reningsverket Medelvärde (mg/l) BOD 7 0,0 COD Cr 0,0 P-tot 0,0 N-tot 0,0 Maxvärde (mg/l) (maxdygn) Total mängd (ton/år) Bilaga 3 fortsätter på nästa sida 16

Forts, bilaga 3 Bräddat vatten på ledningsnät och pumpstationer Mängd vatten totalt (m 3 /år) 0 Mängd p g a drifthaveri (m 3 /år) Mängd p g a hydraulisk överbelastning (m 3 /år) 0 Uppskattade föroreningsmängder, bräddning på ledningsnät och pumpstationer Total mängd (ton/år) BOD 7 0 COD Cr 0 P-tot 0 N-tot 0 För bedömning av eventuella utsläpp från ledningsnätet bör samma föroreningshalter som uppmätts i samband med bräddning i reningsverket vid aktuellt tillfälle kunna användas, om inte annat underlag för bedömning finns. 17

Fortsättning bilaga 3 Specifikation, bräddning på ledningsnät och pumpstationer (ange alla pumpstationer och bräddpunkter även om de inte bräddat) Anläggning Bäckabro pstn. Ferne-Luxus pstn. Tillsyn/ vecka Larm Antal pumpar Nödutlopp Bakvattenstopp Bräddtid h 1 APP700 2 pumpsump Ja - Lerhultsbäcken 0 0 0 0,5 FGC 2 NB till dag - - Vittsjön 0 0 0 Lyran pstn. 0,5 FGC 2 NB till dag - - Gustav Adolfsån Vittsjö pstn. (Gamla AVR) Pickelsjön pstn. 1 FMC 3 pumpsump - - Gustav Adolfsån 0,5 APP500 2 NB till dag - - Pickelsjön Porrarp pstn. 0,5 FGC 2 pumpsump till dag Södra industriomr pstn Västanskog pstn. 0,5 FGC 2 pumpsump till dag 0,5 APP500 2 pumpsump till dag 0 0 0 0 0 0 0 0 0 - - Vege sjö 0 0 0 - - Vege 0 0 0 sjö - - Oresjön 0 0 0 Bräddmagasin Recipient Antal Volym m 3 Beteckningarna FMC, ACADA, MTC, APP500, APP700 och FGC betecknar olika varianter av Flygts undercentraler och innebär att larm för bräddning vidarebefordras till överordnat system. I de fall larm anges med streck finns larm med lokal varning, typ röd lampa, eller saknas helt. 18

Bilaga 4 - totala utsläppsuppgifter till vatten Utsläpp från reningsverket inklusive bräddning vid reningsverket ton/år BOD 7 0,070 COD Cr 2,0 P-tot 0,002 N-tot 0,38 19

Bilaga 5 - Slam Slam, årsvärden Hg Cd Pb Cu Zn Cr Ni N-tot P-tot Toluen PCB, summa PAH, summa Nonylfenol Medelvärde (mg/kg TS) Maxvärde (mg/kg TS) Slammängder Producerad mängd m 3 /år mängd TS totalt ton TS/år [TS-halt % Externslammängd till vattenfas Externslammängd till slambehandling -från enskilda avloppsanläggningar -från andra reningsverk -från andra verksamheter Uttransport av slam m 3 ton TS Åkermark Energigröda Energiskog Täckning deponi 0 Övrig markanvändning Deponering Till annat reningsverk Förs register över åkermark där slam sprids? Ja Nej x Vem för register: Mängd (kg/år) Typ av och antal prov 20

Bilaga 6 - Avfall, kemikalier och energihushållning Avfall Typ EWC-kod Ursprung Mängd Slutbehandling Rens 19 08 01 0 Deponi Sand 19 08 02 0 Deponi Brännbar rensrest 19 12 10 0,7 ton Återvinning Deponiavfall 0 Deponi Skrot 0 Återvinning Kemikalier Typ Mängd (ton/år) Fällning 0 Slambehandling 0 Desinfektion 0 Annat Energihushållning Förbrukad mängd energi (MWh/år) Bränsletyp Olja El 15 MWh Gasproduktion Mängd prod. gas/år (m3) 0 Gasens energiinnehåll (kwh/m3) Facklad mängd (m3/år) Användning av gasen Förbrukning (m 3 el. ton) Nej Har energibesparande åtgärder gjorts under året? Nej 21

Bilaga 7 - Villkorsuppföljning För endast in de års-, kvartals- och månadsmedetvärden som regleras i beslutet. Årsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % 2016 0,043 14% <2 15% Månadsmedelvärden P-tot BOD 7 mg/l % mg/l % Jan 0,067 22% <2 0,1 Feb 0,054 18% <2 12% Mar 0,032 11% <2 12% Apr 0,053 18% <2 19% Maj 0,027 9% <2 16% Jun 0,028 9% <2 16% Jul 0,060 20% 2,1 21% Aug 0,040 13% <2 18% Sep 0,015 5% <2 10% Okt 0,052 17% <2 16% Nov 0,054 18% <2 19% Dec 0,039 13% <2 10% Procentsatser anges som del av riktvärde 22

Bilaga 8 - Mätningar och beräkningar Analyserande laboratorium Analyser av Ptot, BOD 7, COD Cr, N tot, NH 4 -N och ph för avloppsvatten har utförts på eget laboratorium - Hässleholms VA-laboratorium. Analyserna har utförts under laboratoriets ackreditering enligt ISO/IEC 17025, ackrediteringsnummer 1784. Beräkningsmodeller Beräkningar av halter och mängder mm på inkommande och utgående vatten sker enligt följande: n Ci där C i är uppmätt halt vid respektive provtagningsi= 1 Medelhalt = tillfälle (mg/l) och n är antal mätta prover. Samma n modell används för medelflöde Q (m 3 /d) n Maxhalt ( mg /) l = Max ( C ) i= 1 i Dygnsbelastning ( kg / d) = Medelhalt mg l Medelflöde m d 1000 3 ( /) ( / ) n Qi Ci Maxmängd ( kg / d) = Max i = 1( ) 1000 Årsbelastning ( ton / år) = Dygnsbelastning ( kg / d) 365 1000 C mg l Q m d Belastning pe = 70 ( /) ( 3 / ) BOD7 Halter som underskrider mätgränser, exv för BOD 7 <2 tas vid medelvärdesberäkningar med som halva mätgränsen för externa prover och uppmätt halt för egna prover. I de fall då enskilda analysresultat redovisas kan det inträffa att analysen inte producerar resultat som är mätbart. Framför allt rör detta BOD 7 där syreförbrukningen vid analysen måste ligga inom intervallet 1/3<x<2/3 av ursprunglig syrehalt, något inte alltid är möjligt oavsett spädning. Vidare accepteras vid totalkväveanalysen inte störande förekomst av humusämnen som ger en absorbans överskridande 5%. I dessa fall då provtagning inte har kunnat utföras eller analysen ej producerat ett resultat av ovanstående skäl anges i tabellerna värdet SF ( fel vid analys eller provtagning ). För BOD 7 redovisas, när vi bedömer detta möjligt, missade spädningar som större än eller mindre än en övre eller nedre gräns för utförd spädning. 23

Bilaga 9 - Anslutna företag VITTSJÖ PEPPES BYGG I VITTSJÖ AB 12 WIWOOD HB 14 TRÖJTRYCKAREN I VITTSJÖ AB 27 BOSSES BÅT O MASKINSERVICE AB 28 VITTSJÖ MEK VERKSTAD AB 70 SPELFABRIKSHUSET I VITTSJÖ AB 77 EL AB WIDELL OLLE 80 GUNNARSSONS ESTATE AB 88 VITTSJÖ MÖBELFABRIK AB 89 NMP LEGO AB 91 LUXUS AB 101 VITTSJÖ FORDONSSERVICE AB 112 WIWOOD AB 125 LUXUS FASTIGHETER AB 138 VITTSJÖ FASTIGHETS KB 150 BOXZZEN I HALMSTAD AB 150 REGION SKÅNE SKÅNEVÅRD KRYH 159 IGELSTRÖM STEFAN 190 RUBEN AB 227 BERNES SERVICE 276 BERGSKOGEN AB 282 VÅNGENHUS AB 286 MLADENIVIC MILOVAN 377 EMBALLATOR LAGAN PLAST AB 698 VITTSJÖ SKORSTENSSERVICE AB 721 LYDÉN BIRGIT 724 ROES EMUFARM AB 782 ADYTON AB 861 VILLABACKEN BYGG AB 970 VITTSJÖ-VERUMS 1047 WVT AB 1374 VITTSJÖ TURISTTRAFIKFÖRENING 1400 VITTSJÖ SJUKHEM AB 2456 HÄSSLEHEM AB 2504 ORUP OMSORG OCH SERVICE AB 3518 GUNDRASTORPS TOMTÄGAREFÖRENING 3670 HÄSSLEHOLMS KOMMUN 4330 PARTNERGRUPPEN SVENSKA AB 4551 VITTSJÖSLÄGGAN KB 9450 24

Bilaga 10 - Investeringar 2016, miljöåtgärder Nedan redovisas de investeringar som slutfördes under 2016 vilka haft positiva miljöeffekter. Flera av projekten har haft mer än ett miljösyfte och samma projekt kan därför redovisas under flera av rubrikerna nedan. Förteckningen omfattar hela bolagets verksamhet inom hela kommunen. 1. Åtgärder med syfte att minska mängden ovidkommande vatten till reningsverk Inom områden med äldre VA-ledningsnät förekommer ibland kombinerat avloppsledningsnät där samma avloppsledning avleder både spill- och dagvatten mot reningsverk. Vid duplicering av avloppsledningsnätet avleds det ovidkommande dagvattnet i separat ledning mot recipient och därmed avlastas spillvattenledningar, spillvattenpumpstationer och reningsverk. Vid otäta spillvattenledningar sker inläckage av grundvatten till spillvattenledningar. Inläckaget medför förhöjd belastning på nedströms liggande pumpstationer och reningsverk. Det kan också inträffa att orenat spillvatten läcker ut ur ledningarna och förorenar marken eller grundvatten. Ledningsförnyelse med syfte att minska mängden ovidkommande vatten i spillvattenledningsnät slutfördes 2016 enligt följande: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. 15 stycken översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm undersöktes också under 2016. 2. Åtgärder med syfte att motverka översvämningar Översvämningar medför ofta stora olägenheter för de som drabbas. Även för Hässleholms Vatten medför översvämningar olägenheter och kostnader. Ur miljösynpunkt kan översvämningar medföra att okontrollerade bräddningar sker mellan dag- och spillvattennät. Åtgärder för att motverka översvämningar vidtogs under 2016 genom följande projekt: Relining spillvattenledning; Farmgatan m fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan stort inläckage, 10m. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en 25

bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm, totalt 15 stycken undersöktes också 2016. 3. Åtgärder med syfte att motverka bräddning av orenat spillvatten till recipient Bräddning av orenat spillvatten inträffar då spillvattenledningsnät eller spillvattenpumpstationer som är belastat av ovidkommande vatten drabbas av otillräcklig kapacitet, eller då annan driftsstörning inträffar så att spillvattnet inte kan avledas mot reningsverk. Bräddning av orenat spillvatten innebär att nedströms liggande recipient förorenas och om upprepade bräddningar sker till samma recipient kan denna drabbas av övergödning. Följande projekt har under 2016 genomförts för att minska risken för bräddning av orenat spillvatten: Relining spillvattenledning; Farmgatan m. fl Sösdala. 990m, Vattugatan 168m och Järnvägsgatan 47m i Hässleholm spillvattenledning renoverades. Brasakallt pumpstation, inkommande ledningar under grundvattenytan har haft ett stort inläckage, 10m. Förnyelse av överföringsledning tryckavlopp mellan Ballingslöv och Arkelstorp 2x 1750m är genomförd. Den befintliga ledningen kollapsade 3 gånger under 2015. Funktionskontroll av spill- och dagvattennätet med hjälp av rök. Röken leds in i respektive ledning och indikerar med mycket god precision om något är felkopplat eller läckande ledningar. Inkommande S 800 och S 900 till reningsverket i Hässleholm undersöktes och det upptäcktes en bäck som bräddade in i S 800, läckan är tätad under 2016. Översvämningsdrabbade fastigheter i Hässleholm 15 stycken undersöktes också under 2016. 4. Investeringar syftande till minskad energianvändning Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Förbättrad partikelavskiljning och ökad kapacitet har gett att ombyggnaden bidrar till en betydande energibesparing. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem. Motverkar bräddningar och ger energieffektivare pumpning. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad energibesparing på nyare ventilationsaggregat. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV energieffektivisering genom effektivare drift av blåsmaskinger. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV vilket ger en betydande energibesparing. 26

5. Investeringar med syfte att skydda avloppsreningsverkens omgivningar. Total förnyelse av frekvensstyrda utloppspumpstationer mot Magle och Sjörröds Våtmarker från Hässleholms RV. För att uppnå optimalt reningsresultat skall Magle VM utnyttjas maximalt i första hand. Installation av bräddmätning på Tyringe Pst, vilket ger en förbättrad kontroll över eventuellt bräddad mängd. Ny ventilation byggnad A på Hässleholms RV innehållande bl.a. elverkstad Förbättrad arbetsmiljö. Uppgradering av pumpstationer i Ballingslöv. Albins Väg Pst, Ballingslöv Pst och Arkelstorp Pst. Förnyelse av pumpar samt styr och övervakningssystem, vilket optimerar driften och motverkar bräddningar. 6. Återgärder för att uppnå förbättrade reningsresultat Förnyelsen av Hässleholms reningsverks filtersteg med nya filterbottnar och ny filtermassa har avslutats under 2016. Utöver övriga fördelar så har en ökad partikelavskiljning gett en något förbättrad rening av fosfor och BOD. Ny luftning biosteget linje 3 på Hässleholms RV Förbättrad kväverening. Installation av ny doseringsanläggning för järnklorid på Hästveda RV Innebär mer noggrann dosering och motverkar överdosering. 7. Investeringar med enligt VA-utbyggnadsplan Under 2016 har VA-utbyggnadsarbete genomförts bland i Ignaberga kyrkby för ett utökat skydd inom Ignaberga vattenskyddsområde. Så kallade LTA-pumpstationer (LättTryckAvlopp) har installerats hos fastighetsägare och ersatt enskilda avlopp. Totalt har 38 stycken LTA installerats med fördelningen 31 i Ignaberga kyrkby, 4 i Röinge och 3 i Hässleholm. Verksamhetsområdet omfattar både spillvatten och dricksvatten. 27