Anders Ekholm vvd

www.iffs.se Anders Ekholm vvd

Framtidens Välfärd Kan vi förutsäga framtiden? Kan vi säga något meningsfullt?

Vad driver utvecklingen? Demografi Värderingar Teknik

Antal döda i olika åldrar, Sverige 1751-2110 Antal Källa: Human Mortality Database. University of California, Berkeley (USA), and Max Planck Institute for Demographic Research (Germany), SCB. Ålder

Vägval Finansieringsmodeller, Besparingar eller Effektivisering?

Personalbrist inom äldreomsorg år 2030 per län 13 000 12 000 11 000 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% Brist år 2030 Riket ca 65 000 Bristen är mest springande: Gotland Norrbotten, Dalarna och Västerbotten Blekinge län Dalarnas län Gotlands län Gävleborgs län Hallands län Jämtlands län Jönköpings län Kalmar län Kronobergs län Norrbottens län Skåne län Stockholms län Södermanlands län Uppsala län Värmlands län Västerbottens län Västernorrlands län Västmanlands län Västra Götalands län Örebro län Östergötlands län Brist på antal årsarbetare i äldreomsorgen 2030 Brist som andel av arbetsför befolkning

Värderingar

World Values survey

Källa: World Value Survey

Teknik

Knowledge Doubling Curve Buckminster Fuller created the Knowledge Doubling Curve ; he noticed that until 1900 human knowledge doubled approximately every century. By the end of World War II knowledge was doubling every 25 years. Today things are not as simple as different types of knowledge have different rates of growth. For example, nanotechnology knowledge is doubling every two years and clinical knowledge every 18 months. But on average human knowledge is doubling every 13 months. According to IBM, the build out of the internet of things will lead to the doubling of knowledge every 12 hours.

IBM Watson -Algoritmbaserad vård Världens bästa jepardy-spelare Efter 2011 har watson suttit på en Cancerklinik för att ge beslutstöd Förstår naturligt tal (i skrift) Läser igenom några hundratusen forskningspapper Alla kliniska riktlinjer osv Jämför med andra historiska patienter

Vi kan inte rätt värdera vår produktionskvalitet 97 % av college professorer anser sig till höra den bästa halvan 75 % av svenska akademiker samma Dito svenska förare Dvs vi inser inte att vi, patienter, elever eller profession, behöver hjälp, därför måste jämförelserna och stöden diskret byggas in i vardagen.

Revolutionerande teknik på ingång Videokommunikation Nattfrid Giraffe Bestic Äthjälpmedel Digital nyckelhantering i äldreomsorg -15% av kostnaden Duschautomater Hårtvättsrobotar GPS på dementa C-Path, självlärande system för patologiska analyser KBT på nätet, lika bra som personligt möte Digitala lärmaterial, ökar kunskaper i skolan Utandningsluft analyserare, för infektioner och lungcancer Salivtest för infektioner EEG och EKG i mobilen Kuddar som känner aktivitet, hållning, puls mm. Blodsocker, antikoagulantia etc Quantify-self rörelsen

Självtester -egenvård All vård, skola och omsorg kan utgå från en så komplett bild av varje människa som möjligt Vissa vill inte dela data det måste vi acceptera, fast de kommer att få en allt sämre vård, skola och omsorg

Genomför politiken vad medborgarna önskar? 1956-2014, mest data för de senaste åren Källa: Opublicerat arbete av Mikael Persson och Mikael Gilliam

Digital ranking Svenska individer 1 Näringsliv 3 Offentlig sektor 23 Vill man jobba i offentlig sektor? Analogångest. Ska man gå i skolan?

Morgondagens problem har vi haft länge

Dålig kvalitet och produktivitet Arbetslöshet Matchning Bostadsbyggade 3000 personer dör i förtid i vården 100 000 skadas 10 procent får infektion efter operation Väntetiderna har varit konstanta 17 procent av grundskoleeleverna klarar inte grundkrav eller blir drop outs Social snedrekryteringen har inte nämnvärt förändrats Detta har hållit i sig i decennier Patienter-Brukare-elever faller mellan stolar och organisationer IT-systemen sämst av alla branscher Samtidigt blir vi bättre i punktproduktivitet, mätt som tex femårsöverlevnad i olika diagnoser, framförallt hjärt-kärl.

Ingen av de dagliga politiska diskussionerna löser dessa problem Privat offentligt Statligt kommunalt Mer mindre resurser Fler färre landsting/kommuner Större - mindre klasser Senare tidigare betyg Valfrihet Alla dessa har liten eller ingen påverkan på kvalitet och produktivitet, (förutom under vissa speciella förutsättningar) Konkurrens verkar ha viss påverkan, kan dock kanske gå via storlek liten storlek är bättre än stor

Mikrosystem All vård, skola, omsorg produceras i mötet mellan patient, elev, brukare - systemet (i vid bemärkelse) och professionerna Alla reformer eller åtgärder som inte förändrar detta möte kommer inte heller förändra resultat, kvalitet eller effektivitet.

Komplicerade system

Komplexa självorganiserade system

Dave Snowden s Cynefin framework

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Enkla system/ invånare Prova checklistor, gärna IT-baserade för egenvård eller anhörigomsorg. Algoritmbaserad förskrivning/biståndsbedömning/inlärning Implementera riktlinjer i beslutsalgoritmerna Hög GDS-grad för de som kan och vill. Ekonomiska incitament och marknader Privatisering av tjänster som är väldefinierade Stordriftsfördelar Upphandla/utveckla icke-besöks-system

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplicerade system/ invånare Både i mikrosystem men även flöden. Måste utveckla mer av analysverktyg och beslutsstöd, och automatisk processtyrning. Kanske mer i diagnos/biståndsprocessen Medan produktionsprocessen kan många gånger vara enkel Cancer tracks Data! Försäkringskassan, socialtjänst, arbetsförmedlingen, anhöriga Good Practice och forskning som tips i beslutstöden Alla förutsättningar finns för att börja utveckla dessa system/arbetssätt

Olika strategier beroende på mikrosystemets karaktäristika Komplexa system/invånare Makrosystemet är ett komplext system, men även vissa mikrosystemsåtgärder. (egentligen antagligen alla..) Vår biologi och livsstil i samverkan med vård och omsorgssystemen, men även försäkringskassa, väder, arbetsplats osv. Helt omöjligt att hantera manuellt vi har ingen förmåga att tänka på komplexa system. Måste börja samla Big Data, kring människors liv och livsstil, resultat och välmående Stordriftsnackdelar, NPM, LOU fungerar ej Självlärande maskiner Självkoordinerande system Till dess: PAL, Äldrevårdcentraler, Experimentera! (Det kan inte bli värre!)

Östermalms läroverk 1910

Vittras nya grundskola vid Telefonplan 2011

Den svåra konsten att styra och förbättra Enkla och komplicerade system

Ökade krav på styrning Snabbare omvärldsförändringar / Teknik Globalisering Ökad individualisering Demografi

Krav för ett styrt system enkelt eller komplicerat 1. Det måste finnas möjligheter att påverka systemets tillstånd Handlingskriteriet. 2. Det måste finnas möjligheter att avgöra systemets aktuella tillstånd Observerbarhetskriteriet 3. Det måste finnas ett mål Målkriteriet 4. Det måste finnas en modell av systemet Modellkriteriet

Feedbackloop Information Aktuella läget Reaktion Kolla mot mål, jämför med modell Implementation ev Handling

Frekvens Mätfrekvens Halvår 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor 8 16 24 32 40 48 4 12 20 28 36 44 Verkligt fenomen Observerad utveckling Halvår

Frekvens Mätfrekvens Kvartal 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor 8 16 24 32 40 48 4 12 20 28 36 44 Verkligt fenomen Observerad utveckling kvartal

Frekvens Mätfrekvens m ånad 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Veckor 9 18 27 36 45 2 11 20 29 38 47 Verkligt fenomen Observerad utveckling Månad

Frekvens Mätfrekvens Varannan vecka 3,5 3 2,5 2 1,5 Verkligt fenomen Observerad utveckling 1 0,5 0 Veckor 8 16 24 32 40 48 4 12 20 28 36 44

Frekvens Om indikatorn ska användas för styrning eller om man vill följa utvecklingen noggrant av andra skäl, tex snabbt se trendbrott: Mätfrekvensen=dubbla förvåningsfrekvensen Dimensionering efter värsta scenariot

Aktualitet Hur länge får en oönskad utveckling pågå oupptäckt? Hur gammal får beskrivningen av det aktuella läget vara? Hur många obs för att se trendbrott? Hur lång tid tar en komplett feedbackloop? Information-reaktionimplementation

Vad fungerar? I enkla och komplicerade system

Idag: Det komplicerade samhället Vi kan relativt väl hantera enkla deterministiska system/invånare Vissa komplicerade saker som beskattning fungerar väldigt bra i Sverige Bilar är fantastiskt bra, men trafiken sådär Vi är på fjärde plats I världen I överlevnad etc på sjukhusrelaterade kvalitetsvariabler Men krav ställs, från invånare och politiker att vi ska kunna hantera även de mer allvarliga samhällsproblemen Framförallt alla interdependenser, eftersom vi i lägre grad är auktoritetstroende, och i ökande grad individcentrerade kräver vi samma sak från våra institutioner Institutionerna reagerar med att gör mer av samma sak vilket snarast förvärrar problemen

Garbage can modellen Modellen visar en beslutsprocess som är sammansatt av fyra olika strömmar: 1 En ström av beslutsmöjligheter: (situationer uppstår som kräver ett beslut). Dvs. anledningar eller situationer där organisationen förväntas ta ställning till ett problem, att fatta ett beslut. 2 En ström av problem: Ett problem kan vara vad som helst som engagerar, irriterar eller inspirerar en eller flera av organisationens medlemmar, eventuellt något som kommer utifrån. 3 En ström av lösningar: Lösningar framstår normalt som svar på problem och kan vara nya tekniker, personer med nya utbildningar, intryck från massmedia eller helt enkelt tillgängliga resurser, till exempel lediga lokaler eller likvida medel veckorna före budgetårets gång. 4 En ström av deltagare: Deltagarna har olika egenskaper som är av betydelse för beslutsprocesserna. De kan till exempel bidra med olika intressen (personliga mål och/eller gruppmål, kunskaper, energi och kontakter (interna/externa))

Datadrivet utvecklingsarbete Data i realtid Återkoppling direkt på enkelt sätt till mikrosystemen Lätt att starta A/B-testning eller experiment Lätt att jämföra över tid, med andra Prediktiva modeller Gärna kopplat till beslutstöd Alltmer artificiella Intelligenser

Cochrane effective Practice and Organization of Care Review Group 7(8) in BMJ series:closing the gap between research and practice: an overview of interventions to promote the implementation of research findings Interventions that promote behavioural change among health professionals. Interventions that have no or little effect Educational materials (distribution of recommendations for clinical care, including clinical practice guidelines, audiovisual materials and electronic publications) Didactic educational meetings (such as lectures) Interventions of variable effects Audit & feedback (or any summary of clinical performance) Use of local opinionleaders Local consensus process Patient mediated interventions Consistently effective interventions Outreach visits, reminders, multifaced interventions combining one or two of following: audit and feedback, reminders, local consensus process, marketing

Mjuk normering/kunskapsstyrning Driva utveckling Befolkningen ska erbjudas en behovsanpassad, jämlik, tillgänglig och effektiv vård av god kvalitet 4) Bibehålla förbättringar 1) Prioritera, skapa förändringstryck och sätt mål 3) Stimulera systematisk förbättring & spridning 2) Kunskap om handlingsalternativ 5) Stimulera ehälsa och ledarskap som stödjer utvecklingen Hård normering/säkerställa golvet Normering Tillsyn, patientsäkerhet Patientvalsinformation Utvärdera systemeffektivitet Säkra data kvalitet

Successful change for improvement Tension for change (21) Actionable Alternative (21) Knowledge, skills to do things differently (21) Support for new behaviors (21) Mess Benchmark Alternative recognizable Change aligned with organizational culture (or fail) Sufficient change reserve established Knowledge of improvement (7,16,17,24) Knowledge of people at work Plan for change management (23,37) Knowledge of subject, values, discipline Sponsors identified (22,23) Resistance anticipated Habits, traditions, activities & policies that support change known (3,4,5,6,11,23,27,28,32, 34,36,41) Costs of current practices projected forward (1,2,3) Identify current wastes (31) Identify current external threats (1,2,3) Identify, name gaps (23) Identify best anywhere (14) Allow people to see themselves in the new work (8,23,25,28,34,35,36) Make culture alignment explicit (4,6,15,18,25,28,36) Create space, resources for change (23,36,37) Use measures, feedback to learn, confirm that change is an improvement (16,17,24,27) Foster design & tests of rapid cycles, pilots of change (24,27) Build process, system pictures of work (16,27) Create customer, beneficiary knowledge (27) Understand variation, sources within processes (7,9,16,17,38) Discover the simple rules (41) Encourage personal vision, mastery (29,31,34,35) Identify sources of pride, joy in work well done (10,16,28,34) Clarify aim, plan and build coalitions (8,10,22,23,34) Assess resources & formulate agenda (23,37) Know what not to change (18) Review, refine & consolidate to sustain aim (23) Act, dates certain (37) Identify past success as a sponsor Align change with sponsor s values Identify logic of failure (18) Rehearse countermeasures (15) 1. Ackoff, R. L. (1981). Creating the Corporate Future. New York, John Wiley & Sons. 2. Ackoff, R. L. (1994). The Democratic Corporation. New York, Oxford University Press. 3. Ackoff, R. L. (1999). Re-Creating the Corporation: A Design of Organizations for the 21st entury. New York, Oxford University Press. 4. Argyris, C. (1990). Overcoming Organizational Defenses: Facilitating Organizational Learning. Boston, Allyn & Bacon. 5. Argyris, C. (1993). Knowledge For Action: A Guide to Overcoming Barriers to Organizational Change. San Francisco, Jossey- Bass. 6. Argyris, C., D. A. Schön (1996). Organizational Learning II:Theory, Method, & Practice. Reading, Addison Wesley. 7. Batalden, P. B., P. Stoltz. (1993). "A Framework for the Continual Improvement of Health Care" Joint Commission Journal on Quality Improvement 19(10) 424-452. 8. Bennis, W.G., K.D. Benne, et al. (1985). The Planning of Change. Fort Worth, Harcourt, Brace, Jovanovich. 9. Berwick, D. M. (1991). Controlling Variation in Health Care: A Consultation from Walter Shewhart. Medical Care 29(12): 1212-1225. 10. Block, P. (2000). Flawless Consulting: A Guide to Getting Your Expertise Used. San Francisco, Jossey-Bass. 11. Bloom, S. (1989). The Medical School as a Social Organization: The Sources of Resistance to Change. Medical Education 23: 228-241. 12. Bridges, W. (1991). Managing Transitions: Making the Most of Change. Reading, Addison-Wesley. 13. Bussigel, M., B. Barzansky, et al. (1986). Goal Coupling and Innovation in Medical Schools. Journal of Applied Behavioral Science 22: 425-441. 14. Camp, R. C. (1995) Business Process Benchmarking: Finding and Implementing Best Practices. Milwaukee, ASQC Press. 15. degeus, A. (1997). The Living Company. Boston, Harvard Business School. 16. Deming, W. E. (1994). The New Economics For Industry, Government, Education. Cambridge, MIT CAES. 17. Deming, W. E. (1986). Out of the Crisis. Cambridge, MIT CAES. 18. Dörner, D. (1989). The Logic of Failure. Reading, Addison-Wesley. 19. Fisher, R., E. Kopelman, et al. (1994). Beyond Machiavelli: Tools for Coping with Conflict. Cambridge, Harvard. 20. Greer, A. (1995). The Shape of Resistance...The Shapers of Change. Joint Commission Journal on Quality Improvement 21: 328-332. 21. Gustafson, D. H., W. L. Cats-Baril, et al. (1992). Systems to Support Health Policy Analysis - Theory, Models, and Uses. Ann Arbor, Michigan, Health Administration Press. 22. Kanter, R. M. (1983). The Change Masters: Innovation For Productivity in the American Corporation. New York, Simon and Schuster. 23. Kotter, J. P. (1996). Leading Change. Boston, Harvard Business School. 24. Langley, G.J., K. M. Nolan, et al. (1996). The Improvement Guide: A Practical Approach to Enhancing Organizational Performance. San Francisco, Jossey-Bass. 25. Nadler, D. A., R. B. Shaw, et al. (1995). Discontinuous Change: Leading Organizational Transformation. San Francisco, Jossey- Bass. 26. Nadler, G., S. Hibino, et al. (1995). Creative Solution Finding: The Triumph of Full-Spectrum Creativity over Conventional Thinking. Rocklin,CA, Prima. 27. Nelson, E. C., P. Batalden, J. Ryer.(eds.) (1998). Clinical Improvement Action Guide. Chicago, Joint Commission on Accreditation of Health Care Organizations. 28. O'Toole, J. (1995). Leading Change: Overcoming the Ideology of Comfort and the Tyranny of Custom. San Francisco, Jossey- Bass. 29. Palmer, P. J. (1983). To Know As We Are Known: A Spirituality of Education. San Francisco, Harper & Row. 30. Revans, R. W. (1966). Standards for Morale: Cause & Effect in Hospitals. London, Oxford. 31. Roberts, H. V., B.F. Sergesketter (1993) Quality is Personal. New York, Free Press. 32. Rogers, E. M. (1995). Diffusion of Innovations. New York, The Free Press. 33. Rogers, R. (1995). Lessons for Guidelines from the Diffusion of Innovations. Joint Commission Journal on Quality Improvement 21: 324-328. 34. Senge, P., C. Roberts, et al. (1994). The Fifth Discipline Fieldbook: Strategies and Tools for Building a Learning Organization. New York, Currency Doubleday. 35. Senge, P. M. (1990). The Fifth Discipline: The Art & Practice of the Learning Organization. New York, Currency Doubleday. 36. Senge, P.M., A. Kleiner, et al. (1999). The Dance of Change: The Challenges to Sustaining Momentum in Learning Organizations. New York, Currency Doubleday. 37. Team, Price Waterhouse Change Integration. (1995). Better Change. Burr Ridge, IL, Irwin. 38. Watzlawick, P., J. Weakland, et al. (1974). Change: Principles of Problem Formation & Problem Resolution. New York, W.W. Norton. 39. Wheeler, D. J. (1993). Understanding Variation: The Key to Managing Chaos. Knoxville, SPC Press. 40. Whitney, J. O. (1996). The Economics of Trust: Liberating Profits & Restoring Corporate Vitality. New York, McGraw-Hill, Inc. 41. Zimmerman, B., C.Lindberg, P.Plsek. (1999). Edgeware: Insights from Complexity Science for Health Care Leaders. Irving, TX, VHA Inc.

Har storleken betydelse?

4 4,1 Mean of Det dagliga arbetet fungerar inte optimalt 3,8 3,6 3,4 3,2 3 Mean of Medarbetarnas goda idéer 4 3,9 3,8 3,7 2,8 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 >500 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 >500 Antal årsarbetare i verksamheten Antal årsarbetare i verksamheten 4 3,4 Mean of Problem med ekonomin 3,5 3 2,5 Mean of Beslut från högre chefer 3,2 3 2,8 2,6 2,4 2 Socialdepartementet LEV 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 >500 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 Antal årsarbetare i verksamheten >500 Antal årsarbetare i verksamheten

4 3,5 Mean of Personal/arbetsmiljö problem 3,5 3 2,5 Mean of Problem med vårdens kvalitet 3,25 3 2,75 2,5 2 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 >500 1-5 6-10 11-20 21-50 51-100 301-500 >500 Antal årsarbetare i verksamheten Antal årsarbetare i verksamheten

Exempel på vad som fungerar Kartlägg och fokusera åtgärder på de dyraste/mest utslagna/högst risker Prediktiva modeller för kommande högkonsumenter -Aktiv hälsostyrning Ge alkohol till alkoholister Managed drinking Ge e-cigaretter till tobaksrökare Harvard school of public health Övervaka varje steg som missbrukare tar med appar David Gustafsson Homerton university hospital. English child protection information sharing service Social physics: matchning Trelleborg: automatiserade beslut om försörjningsstöd Angered: Bättre folkhälsa genom skolframgång Börja mäta vad ni gör med arbetstiden!

Att påverka utsatta områden Förbättrad skolkvalitet ger minskade skillnader i utbildning och ekonomi och minskar även riskbeteenden. Förbättrat grannskap minskar ojämlikhet i mental och fysisk hälsa

Relation direkt tid och all annan tid, handläggare Tidmätning i Växjö, barn och unga www.utvecklingspartners.se

Olovlig skolfrånvaro bra prediktor för: Skolmisslyckande, som är en bra prediktor för Kriminalitet Arbetslöshet Drogberoende Transfereringsförsörjning - Socialbidrag

Skola - Utbildning Vi vet hur man gör (i princip) Tidiga insatser dvs innan ca sju års åldern, mvc, bvc, förskola Kanske en ny tidigare form av förskola för barn till lågutbildade/invandrade/sjuka osv föräldrar Olovlig frånvaro triggar direkt insatser, om vissa andra riskfaktorer är närvarande Prediktionsmodeller i realtid, matas med data från nästan alla andra offentliga delar Hantera nätverkseffekter tex psykisk ohälsa Datadrivet samarbete mellan skola, socialtjänst, sjukvård, försäkringskassa, civilsamhälle, polis etc. Pulsträning Segregation kan vara bra Skolresultat i åttan förklarar mycket av ojämlikheterna i resten av livet, tex hälften av arbetslösheten

Roland G. Fryer, edlabs Harvard

Komplexa system Enkla regler som styr mot resultat Halvera alla ledtider varje år Förbättra bemötandet varje månad Mät hur den sämsta tio procenten har det, aldrig medelvärden Ta tag i dålig utveckling Direkt! Det finns ingen bästa organisation eller metod Självorganisation Intraprenad - Burzorg

Nästa nivå: det biologiska samhället -Vi kan hantera vår biologi, CRISPR / CAS9 eller CAR-T -Genome-sekvensering är "billig" -Vi förstår att de wicked problemen är komplexa, dvs biologiska -Vi har nya metoder för att hantera komplexitet, dvs simulering / AI Vi måste omorganisera våra institutioner och vårt sätt att tänka

Singularity 2045 Ray Kurtzweil, futurist, uppfinnare och GOOGLE:s utvecklingschef 2023 1000 $ köper en dator med samma prestanda som en hjärna 2029 1000 $ köper en dator med samma prestande som 1000 människor 2045 1000 $ köper en dator en miljard gånger snabbare än alla människor tillsammans

Svårigheten ligger inte i att hitta nya idéer, utan att lämna de gamla John Maynard Keynes Tack! www.regeringen.se Den ljusnande framtid är vård www.regeringen.se Empati och High tech www.iffs.se När vården blir IT www.iffs.se/bortom_it www.iffs.se Människan och maskinen Youtube: Omsorg om framtiden

www.iffs.se