Modul: Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll Del 7: Redovisning bedömning En elevs skriftliga redovisning Nina Christenson, Karlstads universitet Katarina Ottander, Umeå Universitet Denna text syftar till att användas som underlag för att träna sambedömning. Underlaget består av ett exempel på en skriftlig redovisning av en elev i form av en argumenterande text samt två olika bedömningsmatriser (för två olika mål enligt kursplanen i Biologi 1). Ramverket som presenterades gällande kvalié i argumentation i texten Redovisning bedömning finns också med på slutet. Här finns alltså material för en gemensam diskussion kring bedömning i lärargruppen. Bakgrund till elevtexten: Under en termin arbetade två klasser i årskurs ett på det naturvetenskapliga programmet med global uppvärmning. Undervisningen fokuserade på olika aspekter av global uppvärmning, dess orsaker följder. Lärarlaget som genomförde undervisningen bestod av lärare i kemi biologi (fysikundervisningen startade en termin senare var därför inte med i projektet) samt lärare i svenska. Lärarna i svenska undervisade om argumentation källkritik enligt kursplanen i svenska. Lärarna i kemi biologi undervisade som vanligt i sina ämnen men med extra fokus på global uppvärmning närhelst detta passade in. Som avslutning på projektet fick eleverna följande uppgift för att redovisa sina kunskaper: Temperaturen stiger jordens klimat håller på att förändras, det är alla överens om. Den globala uppvärmning som nu sker är en av de största utmaningarna vi just nu ställs inför som människor. Vad som orsakar temperaturhöjningen, människans roll, samt hur vi ska reagera handskas med förändringarna är något som debatteras flitigt runt om i världen, mellan både forskare, politiker andra intresserade. I din lokaltidning pågår en livlig debatt kring ämnet. Du vill också göra din röst hörd bestämmer dig för att skriva ett debattinlägg i ämnet. Skriv ditt debattinlägg. Uttryck din åsikt angående den globala uppvärmningen. Argumentera utförligt för vad du anser vara dess orsaker konsekvenser. Presentera en rekommendation redogör för hur du tycker att vi bör handla, för att möta framtiden. Eleverna hade vid redovisningstillfället tillgång till ett par källor bestående av en faktabaserad artikel från naturvårdsverket om resultat av temperaturmätningar globalt samt ett debattinlägg i en dagstidning av en så kallad klimatskeptiker som syftade till att representera olika aspekter åsikter kring problematiken global uppvärmning. Eleverna fick fick också ett dokument som beskrev vilka mål i kursplanerna för biologi, kemi samt svenska som redovisades med uppgiften de olika kunskapskraven med betygskriterier (se bedömningsmatrisen). Nedan presenteras ett transkript av en elevs skriftliga redovisning.: https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 1 (7)
En osäker framtid Vår vardag här i Sverige är på många sätt en fröjd. Det mesta är automatiserat bekvämt. Men till vilken kostnad? Varje gång som vi använder en elektrisk apparat, kör en bil eller något liknande så förbrukar vi energi. Den energin har vi utvunnit på olika sätt, oftast genom kärn-, kol-, vind- eller vattenkraft. Problemet är när vi använder oss av fossila bränslen, så som kol eller olja. Då släpps stora mängder koldioxid ut i atmosfären, vilket bidrar till en ökad växthuseffekt. Temperaturen ökar främst på grund av våra utsläpp av växthusgaser andra utsläpp. Koldioxid är den gas vi släpper ut som bidrar mest till växthuseffekten. Alltså, när solens värme kommer in i atmosfären men inte kan komma ut eftersom växthusgaser hindrar strålningen från att studsa tillbaka ut i rymden. Detta skapar problem vi måste minska på koldioxidutsläppen. Fotosyntesen tar ju hand om en liten del av koldioxiden men absolut inte i denna mängd. Att plantera träd skulle inte vara en lämplig lösning eftersom vi då skulle behöva täcka hela jorden. I naturvårdsverkets artikel Värden blir varmare hävdar Pelle Boberg att jordens medeltemperatur under 1900-talet har stigit snabbare än den gjort sedan slutet på istiden. Pelles artikel är sann har rätt fakta anser jag, eftersom den kommer från en myndighet har dom nog koll på att det stämmer. Den ökande medeltemperaturen drabbar djuren som antingen måste förflytta sig på grund av att de inte klara av de nya förhållanden eller anpassa sig eftersom det tredje alternativet är att dö ut. Detta påverkar den biologiska mångfalden som sakta men säkert minskar. Vad kan vi då göra för att minska koldioxidutsläppet därmed minska på den globalt stigande temperaturen? Vi måste börja inse att den största problematiken ligger hos oss själva eftersom vi inte tar ställning gör något åt det. Vi måste tänka på att det är vi som gör vår våra barns framtid, vad vi gör eller inte gör påverkar faktiskt jorden. Sverige står för 0,15 % av det globala utsläppet av koldioxid om varje person kan tänka sig att cykla till skolan eller jobbet börja äta mer ekologiskt så kan den siffran minskas rejält. https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 2 (7)
Vi måste även börja använda förnyelsebara energikällor som till exempel solenergi, vind, (kärn-) vattenkraft som inte leder till några koldioxidutsläpp. Bilarna måste göras mer energisnåla helst gå på el. Då minskas inte bara utsläppen som påverkar växthuseffekten utan även försurningen av bensin då sura joner så som nitratjoner vätejoner förs med upp i atmosfären bildar syror som regnar ner på mark, sjö hav. De som har en negativ inställning till att vi människor är ansvariga för den globala uppvärmningen tycker nog så för att de tycker att det är för dyrt med förnyelsebar energi. Enlig en insändare i en lokaltidning tycker avsändaren att allt som har med larm kring global uppvärmning bara är en bluff men det håller inte jag med om. Jag tycker att solen är det man ska investera i eftersom den kommer att förse oss med energi i en evighet. Genom att mer pengar spenderas på att utveckla tekniken runt solenergi kommer mer energi kunna tas tillvara på, det blir billigare vi kommer sakta men säkert gå mot en bättre framtid. Bedömningsmatriser I arbetet med SNI kan man med fördel bedöma mot flera mål vid samma redovisningstillfälle. I matrisen som presenteras nedan, den hör ihop med redovisningen av projektet om global uppvärmning som beskrivs ovan, kan flera av de mål som återfinns i kursplanerna för kemi biologi inkluderas. Här används skrivningar från två av målen i biologi som exempel men liknande skrivningar finns även för ämnena kemi fysik. Naturligtvis skulle detta exempel även fungera för ämnet naturkunskap som har liknande mål kunskapskrav. Kunskapskraven är hämtade från kursen Biologi 1. För denna uppgift går det även att utföra bedömning i ytterligare ett mål nämligen förmåga att analysera söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera lösa problem. Av utrymmesskäl nöjer vi oss här med två av målen med tillhörande kunskapskrav. Det går även att använda ramverket som finns på sista sidan efter matriserna, för att analysera elevens argumenterande text. Följande mål kan relateras till redovisningen uppgiften: 1. Kunskaper om biologins betydelse för individ samhälle. 2. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska använda information. https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 3 (7)
Exempel på vad som kan tas upp Bedömnings- anvisning Kunskapskrav Gymnasieskolan E/Mål 1 C/Mål 1 A/Mål 1 Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör biologins betydelse för individ samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. Eleven diskuterar utförligt frågor som rör biologins betydelse för individ samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande. Eleven diskuterar utförligt nyanserat komplexa frågor som rör biologins betydelse för individ samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade nyanserade argument redogör utförligt nyanserat för konsekvenser av flera tänkbart ställningstagande. Eleven ger en översiktlig rekommendation med enkla argument i form av för- eller nackdelar för individ eller samhälle. E Eleven ger en utförlig rekommendation med välgrundade argument där både för- nackdelar för individ samhälle tas upp. E+C Eleven ger en utförlig nyanserad rekommendation med välgrundade nyanserade argument där både för- nackdelar för individ samhälle tas upp. E+C+A Argument tas upp utifrån ett perspektiv, t.ex. kretsar kring individen eller någon specifik aspekt. Rekommendation baserad på ett allmänt syfte (till exempel minska temperaturökningen) Argument tas upp utifrån flera perspektiv. Rekommendation baserat på ett målinriktat syfte (preciserar vad man ska fokusera på) Argument tas upp utifrån flera perspektiv knyter samman individ samhälle. Rekommendation baserad på ett målinriktat syfte (preciserar vad man ska fokusera på) Mål 1: Kunskaper om biologins betydelse för individ samhälle. https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 4 (7)
Kunskapskrav Gymnasieskolan E/Mål 2 C/Mål 2 A/Mål 2 Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk anpassar till viss del sin kommunikation till syfte sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor gör enkla bedömningar av informationens relevans. Eleven använder med viss säkerhet ett naturvetenskapligt språk anpassar till stor del sin kommunikation till syfte sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor gör välgrundade bedömningar av informationens relevans. Eleven använder med säkerhet ett naturvetenskapligt språk anpassar till stor del sin kommunikation till syfte sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor gör välgrundade nyanserade bedömningar av informationens relevans. https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 5 (7)
Bedömningsanvisning Gymnasieskolan Eleven - anpassar till viss del texten för allmänheten Eleven - anpassar till stor del texten för allmänheten Eleven - anpassar till stor del texten för allmänheten - gör en rimlig, enkel bedömning av källornas relevans för rekommendationen, - gör en enkel bedömning av en av där avsändaren bedöms realistiskt (användaren med egenintressen urskiljs). E - gör en rimlig, välgrundad bedömning av källornas relevans för rekommendationen (visar på exempel där relevant information finns anger källan), - gör en välgrundad bedömning av minst två av där avsändaren bedöms realistiskt (ser tydlig skillnad mellan mer objektiva informatörer avsändaren med egenintresse). E+C - gör en rimlig, välgrundad nyanserad bedömning av källornas relevans för rekommendationen (visar på exempel där relevant information finns anger källan), - gör en välgrundad nyanserad bedömning av minst två av källornas trovärdighet där avsändaren bedöms realistiskt (ser tydlig skillnad mellan mer objektiva informatörer avsändaren med egenintresse) tar även upp andra aspekter t.ex. artikelns aktualitet, hur den publicerats, skribentens bakgrund mm. E+C+A Mål 2: Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska använda information. https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 6 (7)
A Ämneskunskaper B Stödjande argumant C Värderingar Utvecklat Ej-utvecklat Ståndpunkt A Ämneskunskaper B Motargument C Värderingar Utvecklat Ej-utvecklat Figur 2. Ett ramverk för bedömning av kvalité i argumentation om SNI (Christenson & Chang Rundgren, 2015). Referenser Christenson, N. & Chang Rundgren, S-N. (2015). A framework for teachers assessment of socioscientific argumentation: An example of the GMO issue. Journal of Biological Education, 49(2). https://naturvetenskapteknik.skolverket.se/ 7 (7)