1899 PRESENTATION. Inledning. Energi

Relevanta dokument
Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Säbytown. Skala:1:500

William, Timmy, Emanuel ochnicholas. Vi tycker att man ska börja återvinna ännu mer för att vi ska spara på jordens resurser.

Jordskraporna kommer att bli mitten av torg och även utgöra centrumet för stadsparken. På skyskraporna så kan vi anlägga mindre grönområden.

PROJEKTPLAN den 11 januari :05. Hej, vi är årskurs 9 från norrsundskolan.

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

Nu börjar Upplands-Bro kommun sortera ut matavfall. Kasta inte bort vår framtid! Ge ditt matavfall nytt liv.

Vår stad heter Pelo Veluso! Gjord i skala 1:250

Christl Kampa-Ohlsson

Mål resurshushållning i kursplanen

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Projektplan Roslagsskolan 9D

Min bok om hållbar utveckling

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!

Därför är din insats för miljön viktig

Planering i Häggvik Joakim, Melker, Marcus, Jesper och William

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Lektion nr 3 Matens resa

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Minnesanteckningar från medborgardialog om Miljöstrategi samt elevhearing

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Förnybara energikällor:

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

Mat, miljö och myterna

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

På alla tak i staden finns det även solceller. Konsumenterna omvandlar själva solenergin till elektricitet.

Utveckling och hållbarhet på Åland

Rösta på Miljöpartiet i kommunalvalet!

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet

1. Har du några idéer om hur vi kan minska utsläppen av koldioxid?

1. Vad kan kommunen göra med

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

SORTERA DINA MATRESTER MED GRÖNA PÅSEN.

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Min bok om hållbar utveckling

Varför handla ekologiskt?

Världen har blivit varmare

Till Växjö, Europas grönaste stad

Grupp nr 1 Hur ska vi öka användningen av fossil energi till transporter i

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Presentation Inledning Framtidens transportmedel Tillgången till elektricitet Säkerhetsåtgärder Affärer Future sky

Åtgärdsplan för hållbar energi Arvika kommun

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

Projektplan. Invånare i stadsdelen. Strandpromenaden. Bostadsområden

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

KLIMATSMARTA MATTIPS

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på under Mat och miljö.

På väg mot en hållbar framtid


Plats: torparängen/ sollentunaholm Norrviken

God mat + Bra miljö = Sant

T S.M.A.R.T. Ät S.M.A.R.T Ät så att både kroppen och miljön mår bra MINDRE TOMMA KALORIER TRANSPORTSNÅLT STÖRRE ANDEL VEGETABILIER

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Galären Dator och Teknik. Hej och välkommen till staden Krulleborg. Staden är bygd i en skala 1:200

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

SOPOR Å SÅNT. Catrine Edlund Avfall Återvinning Teknisk förvaltning

Bioenergi i kraftvärmeverk

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

Projektplan. Hur relaterar detta till arbetet, och vad lär vi oss på att utföra det?

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Tegel och trä kombinerat ser väldigt tilltalande ut. Rent utseende mässigt.

Energivecka Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Redovisningsblankett Naturväktarna EKO

Redovisningsblankett Naturväktarna EKO

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Det finns också en utställning och ett omfattande. på

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Undersökning klimaträtt. Marknads- och Konsumentinsikt

SÅ ENKELT ORDNAR VI PROBLEMET OCH BYTER SAMHÄLLE OCH MAKT SAMTIDIGT HOPPET

Av: Erik. Våga vägra kött

FJÄRRVÄRME PRISVÄRT DRIFTSÄKERT ENERGISMART

SOPSORTERINGS SKOLAN

Svar: Extra många frågor Energi

Fjärrvärme och fjärrkyla

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Södermanlands län

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Energimyndighetens satsningar på grön IT

Ekologiskt fotavtryck

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Energivecka Energi- och klimatrådgivaren Ann-Christin Nilsson Cedermo

Orust 2014/2015 (nuläge)

Information till stugområden i Falkenbergs kommun. - nu kan vi ta hand om ert matavfall. Dina matrester - gott för miljön

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Fossilbränslefri kommun 2025

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

Transkript:

1899 PRESENTATION Inledning Energi Energiförsörjningen är en viktig fråga, framför allt för bostäder, då privatbostäder är något som använder sig av mycket energi i form av el och värme. Vi föreslår att man borde energieffektivisera våra hushåll genom att t ex använda energisnåla vitvaror som diskmaskin eller tvättmaskin. Vi behöver också tänka på hur vi bygger hus, de bör vara väl isolerade så att ingen värme läcker ut. Vi bör även energieffektivisera våra redan befintliga byggnader, speciellt offentliga byggnader som sjukhus eller skolor har stora förbättringsmöjligheter. De skulle kunna sätta upp solceller på deras tak eller använda sig av annan förnybar energi och värme. Vi behöver även växla vår energianvändning till förnybar energi för att nå målet att skapa en grön stad. De hållbara energialternativen som finns idag är bland annat sol, vatten, vind och vågkraft. Inom kommunen kan vi producera sol, vind och vågkraft samt att vi kan importera vattenkraft från andra delar av Sverige, vilket vi redan gör. Vi måste sluta använda fossila bränslen till vår energiförsörjning och allra helst sluta importera vattenkraften också. Vindkraftverk har i snitt en verkningsgrad på 30 % och det kan vi satsa på att producera mera av i Norrtälje kommun. Vi har stora fält och ängar där vindkraftverken kan få plats och vind och vi har även många öar och stora vattenmassor där vindkraftverkens fulla potential kan utnyttjas. Vågkraft har en hög verkningsgrad på ca 70-80%. Det kan vi producera i Norrtälje kommun genom att installera vågkraftverk i vår stora skärgård. Vågkraft är en förnybar energikälla med stor potential och tros vara nästa stora energikälla. Vågkraft fungerar som följande. En generator placeras på havsbotten och i generatorns rörliga del sitter en boj fast med ett rep. Bojen flyter uppe på havsytan och vågorna får den att röra sig upp och ner. Bojens rörelser gör att generatorn också rör sig upp och ner och på det sättet genereras el. Det andra förnybara alternativet som vi kan producera i Norrtälje kommun är solenergi. Solceller har tyvärr relativt låg verkningsgrad med endast runt 15 % enligt solcellsexperten solkollen.se. Trots solcellernas relativt låga verkningsgrad anser vi att de är värda en satsning då det är en förnybarenergikälla och kan placeras på taket på varje ny byggnad som byggs i Norrtälje kommun. Det skulle leda till att Norrtälje kommun inte längre behöver importera vattenkraft och lika mycket bränsle till Arsta energiverket. Solenergi har stor potential och vi ser gärna att vi också satsar på forskning kring detta och att man i framtiden kan få en ännu högre verkningsgrad. Kraftvärme är ett bra alternativ eftersom det har en hög verkningsgrad och är miljövänligt. När man eldar biobränslen släpps det ut lika mycket koldioxid som det skulle vid nedbrytningen av växterna. När det gäller uppvärmning av hus tycker vi bäst om fjärrvärme och bergvärme. Detta eftersom de är de alternativen som verkar mest rimliga och miljövänliga. Fjärrvärme innebär att man använder spillvärme från värmekraftverk som även producerar el, och bergvärme innebär att man borrar ett 200m djupt hål ner i berggrunden och sedan använder sig av värmen som finns lagrad i den. När man väl har installerat bergvärmen har den en väldigt låg månadskostnad.

Vi vill därför installera något av dessa alternativ på alla kommunala byggnader eftersom kommunala byggnader borde prioritera miljön och vara ett bra exempel för invånarna i kommunen. Vi tycker också att kommunen borde börja ge ut bidrag till de hushåll och andra byggnader som väljer att investera i en miljövänlig energikälla eller värmekälla. Jordbruk och livsmedel Livsmedelsgruppen har beslutat att vi ska producera all mat vi äter inom kommunen. De vill införa begränsningar på hur mycket man får äta av olika livsmedel per år. Vi utgick från hur mycket kött varje person skulle äta per år. År 2015 åt varje person i genomsnitt 62 kg kött vilket är dåligt för miljön och svårt att uppnå om vi ska producera allt i kommunen. Det tog vi ner till 20 kg kött per person varav 5 kg är kyckling, 10 kg är nöt och 5 kg är gris. På 60 000 invånare skulle det bli 1 200 000 kg kött totalt. Vi har räknat ut hur mycket hur många hektar betesmark detta kommer att ta upp och den naturbetesmark vi har i kommunen kommer att räcka till. Vi kommer att ha 5 129 grisar och 300 000 hönor i kommunen. 150 000 av hönorna ska gå till kyckling och de övriga 150 000 ska vara värphönor. Varje person kommer att kunna äta 2 ägg om dagen för att täcka en del av sitt proteinbehov, eftersom man kommer äta mindre kött. Det kommer att finnas 1 905 kor i kommunen varan 570 är mjölkkor och resten är till slakt. Vi att mata djuren dels med matavfall från kommunens skolor, sjukhus, äldreboenden osv. allt som allt kommer man att kunna äta en portion 100 g gris i veckan, två portioner 100 g nöt i veckan och en portion 100 g kyckling varannan vecka. Det finns 26 080 hektar åkermark i kommunen, 5000 av dem går till spannmål, då kommer varje person få 1,6 kg spannmål om dagen (bröd, pasta, gröt bakning osv). 8000 hektar går till baljväxter, 4000 till ärtor och 4000 till åkerbönor för att täcka upp protein behovet då vi minskat köttkonsumtionen. Resten av åkermarken, vilket är 13 080 hektar, kommer att gå till potatis, andra rotfrukter och grönsaker för att få i sig bland annat vitaminer, stärkelse, kostfibrer, kalcium, antioxidanter. Vi har utgått ifrån en tabell med skörd per hektar hämtad ut lantmannens bok från 1946. Vi tänker att det är bra att använda oss av en äldre tabell, då man inte använde sig av lika mycket konstgödsel och besprutningsmedel, vilket vi inte vill göra, för ett miljövänligare jordbruk med mindre inverkan på miljön. Vatten Vi tycker att man ska börja använda andra sätt att rengöra vatten på och tänker att man kan använda t ex havsvatten istället för att slösa på dricksvatten. Vi vill ha andra sett att rengöra vattnet på som inte kräver lika mycket energi. Det vattnet skulle vi kunna använda till toaletter eller biltvättar. Det är oftast de saker som folk slösar mycket vatten på. Vi tycker också att det var bättre när Norrtälje kommun tog vatten från Erken. Nu när vi tar vatten från Stockholm så måste det transporteras en mycket längre sträcka och att det behövs stora vattenpumpar som orkar trycka på vattnet hela vägen. Pumparna kräver då mer energi än om man skulle ha mindre pumpar som tar vatten från Erken. Dessutom blir kommunen mer självförsörjande.

Vi vill att alla i hela kommunen ska ha kommunala avloppsledningar för då slipper man släppa ut avgaser i luften av alla lastbilar som åker runt och tömmer alla tankar. För att vi ska kunna använda annat vatten till toaletter eller biltvättar måste vi gräva ner flera ledningar i marken, vilket kan bli dyrt för kommunen. Man kan också börja använda vattensnåla toaletter och tunnare toalettpapper för då kan man ha smalare ledningar från toaletten. Men om man alla ska ha kommunalt vatten kommer det ta lång tid innan allt är färdigt för att det tar lång tid att gräva till varje fastighet i hela kommunen. Miljö Vår planering för att öka återvinningen och återanvändningen av olika material i Norrtälje kommun har många punkter. För att öka återvinningen vill vi skaffa fler återvinningsstationer. Dessa ska hållas fräscha och underhållas väl utav välbetald personal som även är kunnig om återvinning och kan hjälpa de som kommer för att återvinna. På återvinningsstationerna ska det även finnas kompostinsamling. Varje hyresrättshus och lägenhetshus ska ha en stor gemensam komposttunna utomhus. Alla hus och villor ska även de ha en komposttunna. Om man inte själv tar hand om sin kompost kommer den samlas in av en bil likt soptunnorna hämtas av sopbilen. Denna idé har kommunen redan planerat och ska införas 2018. Att komposten hämtas av kompostbilen är gratis och att soporna ska hämtas av sopbilen ska bli dyrare, detta ska leda till att folk väljer att återvinna samt kompostera framför att slänga i de vanliga soporna. Komposten som samlas in ges till gårdar som djurfoder eller till odlingarna. Det farliga avfallet det vill säga batterier, lampor och andra föremål med miljöfarliga ämnen i sig, det ska ha pant på sig som kunden får tillbaka när den lämnar in det på återvinningstationerna. Gatorna i staden ska ha fler soptunnor som ska tömmas oftare för att hålla staden ren. Fler cigarettkorgar som ska tömmas oftare och hållas fräscha för att hålla gatorna rena. Fler secondhand butiker, dessa ska synas bättre och marknadsföras bättre. Dessa secondhandbutiker ska inte bara ha kläder i sig, allt kan lämnas in, spel, elektronik, möbler mm. Det ska även vara pant på barnkläder. När barnet vuxit ur sina kläder kan de lämnas in på en återvinningsstation i utbyte mot pant. Dessa kläder ska skänkas till organisationer som t.ex. Röda korset. Alla kommunala ställen, skolor samt dagis måste återvinna och kompostera för att visa bra föredöme för barn och andra invånare. Just nu är återvinningen i kommunen ganska bra, det finns några stora återvinningsstationer och ställen där det går att panta. Dessa behöver bli flera och hållas fräschare då de flesta är gamla och tråkiga. Vi slänger mycket mat och är dåliga på att kompostera i hela Sverige vilket vi måste åtgärda. Transport Eftersom transport och kollektivtrafik är en viktig del i att göra kommunen mer miljövänlig har vi diskuterat detta, trots att landstinget ansvarar för kollektivtrafiken. Angående transport finns det mycket man kan utveckla i Norrtälje kommun. Vi har kommit fram till lösningar och idéer som ska göra vår kommun effektivare och miljövänligare. Vi vill bygga ut Roslagsbanan från Kårsta, vidare genom Rimbo och sist till Norrtälje. Tågen dras på el och är därför mer miljövänliga än bussarna, då vi inom kommunen vill använda förnybara och miljövänliga energikällor. I dag går det bussar till och från Stockholm var tionde minut. Det pendlar cirka 8 tusen människor från Norrtälje till Stockholm dagligen och

det krävs många bussar för att få alla dem till sina jobb och skolor. Vägtrafiken står för cirka 30 % av koldioxidutsläppen i Sverige. Eftersom tåget kommer att vara ett snabbt och effektivt sätt att ta sig till Stockholm och Rimbo vill vi skära ner på dessa busslinjer (676 och 647). Detta kan finansiera delar av utbyggnaden av Roslagsbanan. Vi vill ha en tågstation vid Nordrona/Campusområdet, då tågen kommer från Rimbo, väster om Norrtälje, och eftersom det finns plats där. Det ska finnas snabb bussförbindelse mellan tågstationen och busstationen. Vi tycker att man kan utveckla cykling inom kommunen. Man kan ha cykelstationer i tätbebodda områden där folk kan hyra cyklar gratis med SL-kort. Vi tycker främst att stationerna ska vara utsatta i de största städerna; Norrtälje, Rimbo och Hallstavik. På så sätt kan man skapa arbetsmöjligheter till ungdomar. Detta är användbart på sommaren då det finns turister som kan vilja cykla runt i staden. Vi tycker att cyklarna ska vara enkla, snabba och färgglada. Varför? För att det är kul! För att förhindra vandalisering har vi tänkt att man kan skicka räkningar till den person som har förlorat cykeln, överstigit sin lånetid eller skadat den. Man kan se vem som gjort det då man hyr med sitt SL-kort och personuppgifterna registreras på cykelstationen. En stor anledning till att få folk att cykla mer är för att det är det bästa alternativet för en grönare miljö. För att få folk att cykla behövs utvecklade och utbygga cykelvägar. Ett alternativ för de som inte vill cykla är elcyklar. Angående bilar tycker vi att man ska utöka antalet elbilsparkeringsplatser där man kan ladda bilarna medan man t ex är i en affär. Vi tror att om man inför gågator och minskar antalet parkeringsplatser för vanliga bilar i innerstaden, kan man kunna få folk att sluta åka bil i staden. De skulle behöva åka buss eller cykla eftersom det inte finns många parkeringar. Tjänstebilar och varutransport ska självklart då kunna ha sina egna tillstånd inne i staden. Vi tycker också att man ska skaffa fler stora parkeringar vid t ex. Flygfyren. Vi tycker att man ska förbättra vissa busstider, genom att integrera busstidtabellerna med andra transportmedel och exempelvis se till att det finns bra busstider till de största skolorna, vilket kan leda till att färre åker bil. Vi vill införa elbussar, något som kommunen redan har beslutat, eftersom de är miljövänligare. Kultur och integration Mål Vi vill främja integration i hela Norrtälje kommun. Vi vill ordna fler kulturella aktiviteter och öka trivseln och mångfalden i kommunen. När vi tittar på ekonomiaspekten så vill vi också uppnå en ökning i turism, framförallt i Norrtälje stad. Vad vill vi göra? Vi vill ordna en konstrunda runt om i Norrtälje stad, i samarbete med konsthallen. Guidade visningar kan anordnas, av bland annat unga som vill ha jobb. Vilka alster som ställs ut kan avgöras genom en tävling där vem som helst; amatörkonstnärer som utbildade, kan delta. Detta kommer naturligtvis locka vinnarnas närstående att besöka konstrundan; och därför också staden. Tävlingarna anordnas varannan månad, och priset för att vinna blir då att ens konstverk blir utställt runt om i staden. Kulturskolan har redan stora framgångar, både i media så som i live-konserter, men det finns alltid mera att göra, ännu fler konserter kan hållas och nivån på musicerandet kan höjas. Unga ska vänja sig vid att uppträda runt om i kommunen.

Socitetsparkens scen kan fungera som föreläsningsscen och konsertscen, med inriktning att informera invånarna i Norrtälje om kommunens miljö, utveckling och framtida planer. Pjäser, konserter och dylikt med musik från olika kulturer kan ordnas så att alla kan känna en tillhörighet till Norrtälje kommun. Vi vill få staden mysig, eftersom vi inte kan göra om Norrtälje till en modern storstad, genom att göra alla vägar i centrum till gångvägar. Vi vill också få fler butiker med närproducerade varor, exempelvis i området vid hamnen. Kulturgruppen har diskuterat väldigt mycket om den nya hamnen, vi har analyserat och tittat noga på de ritningar och så som finns över hur det är planerat. Vi som grupp vill satsa på ett så kallat hippt och modernt område dock så blir det ju automatiskt att folk drar sig till nybyggda platser. Vi vill att ekologiska och närproducerade butiker ska finnas i nya hamnen, med plats att kunna ställa ut frukt och grönt på sommaren. På de bilder som finns tillgängliga på Norrtäljes hemsida så är det ett antal parker planerade och där vill vi ha så mycket aktiviteter som möjligt, aktiviteter som träningspass, lekar m.m. Vi vill få mer liv i staden helt enkelt, men inte bara i staden, vår kommun är mer än bara Norrtälje stad. Vi vill locka hit mer folk och vilket sätt är då bättre än att visa kommunens historia? Skärgården har stått i centrum när det kommer till denna stad, så vi vill ha båtar, fungerande som turistbåtar som går runt i skärgården och stannar på vissa ställen med bad och annat, som Borgmästarholmen och Lundabadet. Båtarna ska ha bra guider, vilket öppnar chanser för mer sommarjobb. Vi får dock inte glömma att allt detta ska vara självförsörjande, så en miljösmart lösning är att sätta solceller på båtarnas tak. Betalningssystem till turistbåtarna ska likna SLs system, då man blippar biljett eller kort då man går på och blippar när man går av så att man får ett rimligt pris på resan. (Om vi fick vår vilja igenom så skulle vi bygga hamnen i energismarta och självförsörjande material men såklart så kan man ju inte få igenom allt. ) Avslutning Källor Norrtelje tidning Norrtäljes hemsida Norrtäljehamn Vattenfall Föreläsning av Norrtälje Energi Kontext De fakta vi tagit från Norrtälje Kommuns hemsida, Norrtäljehamn och Norrtelje tidning är skapade i syftet att informera kommunens invånare om Norrtäljes framtid, och uppfyller därför tendenskriteriet bra. Vattenfall strävar efter att sälja sin el, och uppfyller inte tendenskriteriet lika bra. Vi har tagit hänsyn till detta. Norrtälje Energis föreläsning strävade efter att vi ska lära oss saker, och uppfyller därför tendenskriteriet mycket bra. Närhetskriteriet är svårt att bedöma i detta fall. Norrtälje Kommuns hemsida och Norrtäljehamn är båda primär- eller sekundärkällor, då informationen kommer direkt från den

beslutande makten. Norrtelje Tidning tar sin information från Norrtälje Kommun, och är då en nästan lika bra källa. Vattenfall och Norrtälje Energi vet vi ej vilka källor de har, och kan därför inte bedöma beroendekriteriet. Förmodligen är de inte primärkällor. Vad vi vet finns det ingen anledning att tvivla på att informationen är äkta.