BLODVERKSAMHETEN I SVERIGE 213 OMFATTNING, KVALITET OCH SÄKERHET
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 4 ORGANISATION... 5 BLODGIVARE... 6 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING... 14 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER... 18 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING... 27 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET... 29 SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET... 29
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 3 FÖRORD Inom ramen för Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) insatsområde "Blod och Blodprodukter" 1979-1984 genomfördes en omfattande kartläggning av blodverksamheten i Sverige. Årligen sammanställ-des och publicerades nationell statistik för svensk blodverksamhet 198 1983. Arbetet fortsatte då Svensk Förening för Transfusionsmedicin beslutade att årligen insamla uppgifter och sammanställa en nationell statistik över den svenska blodverksamheten. Ansvaret hänsköts till föreningens metodbokskommitté. Under 1993-25 ansvarade Svensk Förening för Transfusionsmedicin för statistikframställningen på Socialstyrelsens uppdrag via Expertgruppen för blodfrågor. Redovisningen av smittscreeningens resultat för blod- /plasmagivare och blod/plasmatappningar sammanställs av föreningens arbetsgrupp mot Transfusionsöverförd smitta. Föreningen tillskapade en särskild Arbetsgrupp för statistik år 2. 22 startade Svensk Förening för Transfusionsmedicin en arbetsgrupp för Blodövervakning i Sverige, och 24 var det första verksamhetsåret i skarp drift. Vid årsmötet 25 beslöt Föreningen publicera en samlad rapport för blodverksamheten i egen regi, då expertgruppen lagts ner. En årlig sammanfattande rapport från BIS (Blodövervakning i Sverige) inkluderades. Sammanställningen bygger på uppgifter som insamlas direkt från blodverksamheterna med hjälp av ett formulär, utarbetat av arbetsgruppen för statistik och redovisat för styrelsen och årsmötet i Svensk Förening för Transfusionsmedicin. Sedan 21 finns en elektronisk svarsblankett tillgänglig. Från 24 publiceras rapporten med det nya namnet: Blodverksamheten i Sverige: omfattning, kvalitet och säkerhet på föreningens hemsida. Befolkningsbaserade jämförelsetal har införts för både nationella och regionala data från 28. Uppgifter om ytterligare hemostatiska läkemedel har inkluderas från 28. I årets rapport finns inte statistik från BIS med eftersom den numera sammanställs med rullande treårsstatistik och därmed blir en helt egen rapport. Vissa siffror från 212 har korrigerats pga att verksamheterna har korrigerat felaktiga uppgifter i deras tidigare siffror. 213 organiserades utbildning för statistiksamlare, vilket har förbättrat kvaliteten av årets sammanställning. Till alla som sammanställt och skickat in uppgifter vill vi rikta ett varmt tack från arbetsgruppen för statistik Juli 214 Mohammad R. Abedi 1, Marja-Kaisa Auvinen 2, Per-Olof Forsberg 3, Rut Norda 4 1 Universitetssjukhuset Örebro, mohammad.abedi@orebroll.se 2 marja-kaisa.auvinen@transfusion.se 3 Transfusionsmedicin Värmland, per-olof.forsberg@liv.se 4 Akademiska sjukhuset, rut.norda@akademiska.se
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 4 SAMMANFATTNING I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 3 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. 77 % av blodcentralsorganisationerna innehar en teknisk ackreditering och 29/3 organisationer innehar tillstånd att få leverera plasma till läkemedelsframställning. Antalet registrerade blodgivare var 373 76 varav 274 343 har lämnat blod under åren 212-13. I Sverige har man ca 39 registrerade blodgivare och 24 aktiva givare per 1 invånare. Av de aktiva givarna var 47 % kvinnor. Antalet nya blodgivare var 44 694, ungefär lika många som året innan. År 213 utfördes totalt 472 553 helblodstappningar och 1264 erytrocytafereser som resulterade i totalt 45 918 disponibla erytrocytenheter. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2, enheter/givare. Det finns dock regionala skillnader [ 2,2-1,8 givningar/år]. Det utfördes 47 helblodstappningar/ 1 invånare i Sverige. Under år 213 utfördes totalt 43 832 plasmagivningar med aferesteknik. Antalet plasmaferestappninar minskade med 5 % och är fortfarande 55 % mindre än år 24. Antalet trombocytaferestappningar har ökat med 1 % jämfört med året innan. Generellt är risk för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldig högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Totalt framställdes 464 466 erytrocytenheter. Över 91 % av de transfunderade erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. I Sverige använder man ca 47,3 erytrocytenheter per 1 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (43-49 enheter/1 invånare). Under året blev 89 556 patienter transfunderade med totalt av 456 377 erytrocytenheter. Totalt framställdes 53 412 trombocytenheter. Ca. 7% av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Under året blev 8771 patienter transfunderade med 45 778 patientdoser, vilket är 6% mindre än år 212. Samtliga transfunderade trombocytpreparationer varit leukocytbefriade, 52% bestrålade och 17% patogeninaktiverade. År 213 transfunderades 4,7 trombocytdoser per 1 invånare. Ca. 11% av trombocyter blev utdaterade, som året innan. Totalt 69 265 enheter plasma blev transfunderade till 13 694 patienter. Vid ca 74% av plasmatransfu-sionerna i Sverige används enbart plasma från manliga givare eller kvinnliga givare som screenats för leukocytantikroppar. Användningen av Octaplas utgör fortfarande en liten del av plasmatransfusionerna. Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 125 ton, varav aferesplasma utgjorde 2%. Förbrukningen av Faktor VIII var totalt cirka 96,4 miljoner enheter (MIE) I år 213 var totala förbrukningen av FVIII 9,9 IE/invånare. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 213 var 2,5 MIE. Årets förbrukning av rekombinant F VIII utgjorde8 4,2 MIE. Under 213 förbrukades 2581 kg albumin inom svenska sjukvården vilket motsvarar 268 g albumin per 1 invånare
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 5 ORGANISATION I Sverige drivs blodverksamhet i sammanlagt 3 laboratorieorganisationer inom 19 landsting samt 2 regioner (Region Skåne och Västra Götalandsregionen). Den regionala redovisningen följer fortfarande sjukvårdsregionerna, även om blodcentralssamarbetet sedan några år tillbaka har en lite annorlunda regionindelning. Inom en organisation kan finnas flera blodcentraler, tappningsenheter och mobila enheter. Fasta verksamhetsenheter kan bestå av laboratorieverksamheter eller/och tappningsenheter. Tabell 1 Antal blodverksamheter 213 Blodcentralsorganisationer Fasta blodcentraler/ tappningsenheter Mobila tappningsenheter Västra 5 16 (4+5+1+3+3) 1 Sydöstra 3 12 (2+6+4) 3 Södra 4 21 (12+3+4+2) 2 Stockholm 3 9 (7+1+1) 5 Norra 8 16 (3+4+1+1+1+2+3+1) 1 Uppsala-Örebro 7 32 (2+3+9+3+4+5+6) 3 Totalt 3 16 15 I denna statisk används följande indelning: Västra Regionen Västra Götalandsregionen inkl Unilabs Sydöstra Regionen Landstinget Östergötland Landstinget i Jönköpings län Landstinget i Kalmar län Södra Regionen Region Skåne Landstinget Blekinge Landstinget Kronoberg Region Halland Stockholm Regionen Stockholms läns landsting Unilabs blodcentraler St Göran Region Gotland Norra Regionen Norrbottens läns landsting Västerbottens läns landsting Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Uppsala-Örebro Regionen Landstinget i Uppsala län Landstinget Sörmland inkl Unilabs Landstinget i Värmland Örebro läns landsting Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 6 BLODGIVARE Definitioner Nyanmälan: förfarande när en person för första gången anmäler sig för att få bli godkänd som blodgivare eller återkommer för blodgivning efter ett uppehåll som är längre än fem år (SOSFS 29:28) Registrerade blodgivare: givare som givit blod/plasma under de senaste fem åren. Denna definition används sedan 22 för denna statistik. Under 1994-21 inkluderade registrerade blodgivare inte de som enbart lämnade plasma. Aktiva givare: givare som har givit blod eller plasma under år 213. Europarådet har definierat att en aktiv givare ( regular donor ) är en person som lämnat blod inom de senaste två åren och en registrerad givare ( repeat donor ) givare har sin senaste blodgivning längre tid tillbaka än två år. Här skiljer sig den tidigare svenska rapporteringen ifrån övriga länders rapportering och det måste man ta hänsyn till vid jämförelser med andra länder. Sedan 21 har även information om givare som lämnat blod under senaste 2 åren inhämtats. Blodgivare Antalet registrerade blodgivare var 373 76, en minskning av 4 % jämfört med föregående år (212:388 462). Antalet aktiva givare var ca 2% lägre, 224 569 jämfört med året innan (212: 229 182). Antalet givare som lämnat blod under åren 212-213 var 274 343. I Sverige har man ca 39 registrerade blodgivare och 23 aktiva givare per 1 invånare. Andelen aktiva givare skiljer mellan regionerna i Sverige och varierar mellan 2/1 och 27/1. Av de aktiva givarna var 47 % kvinnor, vilket är oförändrat sedan vi började samla in dessa data. Nyanmälda (eller nyregistrerade) givare Antalet nya blodgivare var 44 694, ungefär 4 % mindre än 212 (43 55). De västra och södra regionerna lyckades rekrytera flera nya givare än året innan. Ca 17 % av givarkåren var nyanmälda eller nyregistrerade givare. 56% av nyanmälda var kvinnor men det går inte att särskilja om de har varit blodgivare som haft längre uppehåll eller om regionerna har lyckats rekrytera flera kvinnor till blodgivning Blodgivning År 213 utfördes totalt 472 553 helblodstappningar (212:48151) och 1 264 (212: 1493) erytrocytafereser som resulterade i totalt 45 918 disponibla erytrocytenheter (212: 46779). Det är minskning med 2 % jämfört med 212. 4,4 % av tappningarna var misslyckade, reducerade eller annullerade. Med en annullerad tappning menas att givaren har hunnit registrera sig till blodgivning, men av olika anledningar leder det inte till blodtappning alternativt kärlstick misslyckas och en ny tappning utförs från ett annat blodkärl. Därför används antalet disponibla enheter som jämförelsesiffra i statistiken. Medeltappningsfrekvensen för helblod för hela landet var 2,1 enheter/givare, vilket är liten ökning jämfört tidigare frekvensen 2 enheter/givare, som legat på samma nivå sedan år 28.
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 7 Det finns dock regionala skillnader och i Västra och Sydöstra regionerna gav givare lite oftare, 2,3 ggr/år jämfört med givare i Uppsala/Örebro regionen, med genomsnitt 1,9 givningar/år. Det utfördes 47 helblodtappningar/ 1 invånare (exkl. plasmagivningar) i Sverige, som är den lägsta nivån sedan 1997. Antalet helblodstappningar skiljer inom Norden och ligger mellan 39-52 enheter per 1 invånare. Antalet har minskat i alla länder, och Norge har det lägsta antalet. Autolog blodgivning Antalet autologgivningar som registrerades under 213 var 56 fördelat på 5 patienter. Det totala antalet autologgivningar utgjorde under året mindre än,1 % av de under året totalt transfunderade erytrocytenheterna och autologgivningen är fortsatt helt marginell. Det är framför allt vid allogen benmärgsdonation som autolog blodgivning tillämpas. En annan indikation för autolog givning är en individ med en sällsynt blodgrupp då det rekommenderas en blodgivning för eventuella framtida transfusionsbehov. Aferesgivning Under år 213 utfördes totalt 43 832 plasmagivningar med aferesteknik (212: 46 274, -5 %). Antalet plasmaferestappningar har minskat under åren och antalet är nu 55 % mindre än för tio sedan, år 24. Antalet trombocytaferestappningar har ökat, trots att antalet transfusioner har gått ner. Totalt utfördes 8 96 trombocytafereser som gav 2-4 patientdoser (212: 7 895, +12 %). Totalt 1 264 erytrocyttappningar utfördes med aferesteknik vilket är en minskning med 15 % från år 212. De flesta utfördes (93 %) inom Uppsala-Örebro regionen. Antalet övriga typer av cytaferestappningar, som leukaferes för framställning av granulocytpreparationer var 124. Perifer stamcellsskörd ingår inte i denna statistik.
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 8 Figur 1 Antal registrerade blodgivare/1 invånare och år per region 1 3 28 26 24 22 2 21 211 212 213 Västra 28 26 24 24 Sydöstra 25 25 22 22 Södra 24 23 23 22 Stockholm 22 22 22 2 Norra 28 29 26 25 Uppsala/ Örebro 29 29 28 27 1 avser givare som givit blod/plasma under år 213 Figur 2 Antal registrerade blodgivare/per region 2 1 9 8 7 6 5 4 3 26 27 28 29 21 211 212 213 Västra 64634 7812 69487 7372 71827 7157 69379 6749 Sydöstra 34214 39465 38387 38425 39297 4625 3463 34994 Södra 6222 7473 7738 7816 873 62666 6275 62235 Stockholm 8976 86719 81915 8485 87411 93534 942 82581 Norra 5277 51745 5655 4948 46942 45738 4148 3991 Uppsala/ Örebro 8634 98853 9827 92332 93553 91337 874 86937 Totalt 38767 422297 41581 413187 41913 4547 388462 37376 2 avser givare som givit blod/plasma under de senaste 5 åren, 213-1-1
Antal 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 9 Figur 3 Antal aktiva och nyregistrerade blodgivare per 1 invånare 213 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Västra Sydöstra Södra Stockhol m Norra Uppsala/ Örebro Totalt Invånare 1 615 84 1 12 957 1 92 822 2 22 23 879 165 1 996 633 9 644 864 Blodgivare 67 49 34 994 62 235 82 581 39 91 86 937 373 76 Aktiva* 3998 21785 4329 44987 21718 53952 224 569 Nyanmälningar 713 3165 9438 1314 3591 823 44 694 Aktiva/1 inv* 24,2 21,5 22,4 2,3 24,7 27, 23,3 Nyanm/1 inv 4,4 3,1 4,9 5,9 4,1 4,1 4,6 3 25 2 15 1 5 Antal/1 inv.. Figur 4 Andel (%) kvinnliga blodgivare år 213 per region 52 5 48 46 44 42 4 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro 211 44,9 46,5 44,1 51,2 49,1 46,8 212 44,3 45, 44,3 51,3 47,4 46,1 213 44,9 45,3 44,9 5,5 47,6 46,5
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 1 Figur 5 Antal helblodstappningar per region 26-213 12 11 1 9 8 7 6 5 4 26 27 28 29 21 211 212 213 Västra 88 562 88 841 95 762 97 128 95 434 89 437 82 977 8364 Sydöstra 41 351 47 973 47 913 5 766 5 679 49 581 46 313 44788 Södra 97 88 97 831 13 15 11 373 99 74 97 782 94 661 94678 Stockholm 83 759 85 295 89 952 9 115 88 3 9 598 87 534 83846 Norra 49 939 48 71 47 967 46 869 47 383 46 964 44 758 42751 Uppsala-Örebro 17 225 16 66 112 549 115 36 111 938 19 862 14 536 11791 Totalt 467 924 474 617 497 158 51 287 493 438 484 224 46 779 45 918 Figur 6 Antal helblodstappningar, män resp. kvinnor per region 213 7 6 5 4 3 2 1 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro Helblodstappningar Män 49 938 26 423 54 316 44 749 24 652 58 569 Helblodstappningar Kvinnnor 33 126 18 365 4 362 39 97 18 99 43 222
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 11 Figur 7 Medeltappningsfrekvens för helblod per sjukvårdsregion 211-213 2,5 2, 1,5 1,,5, Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/ Örebro 211 2,2 2, 2,2 1,9 1,9 1,9 212 2,1 2,1 2,2 1,8 2, 1,9 213 2,1 2,1 2,2 1,9 2, 1,9 Figur 8 Medeltappningsfrekvens för helblod per år 1993-213 2,3 2,2 2,1 2, 1,9 1,8 1,7 1,6 1,5 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Tappningsfrekvens 1,96 1,88 1,99 2,15 1,87 1,93 1,92 1,64 1,73 1,82 1,84 1,93 1,95 1,99 1,99 2,2 2,3 2,6 2,5 2,3 2,1
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 12 Figur 9 Antalet tappade helblodsenheter per 1 invånare under åren 23-213 1 56 54 52 5 48 46 44 42 4 38 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 1 Källorna: Redegørelse for blodproduktområdet 213. Sundhedsstyrelsen, 214. www.sundhedsstyrelsen.dk Transfusjonstatistikk 212. hemovigilans.no Blodtjänsts årsberättelse 213. vuosikertomus.veripalvelu.fi/sv Danma Norge Finland rk (212) (213) (213) tappn/1 inv 53,6 52,3 53,1 51,3 51,7 53,7 53,7 52,4 51,1 48,2 46,8 39 52 44 antal helblodstappn 48178 471696 48261 467924 474617 497158 51287 493438 484224 46779 45918 21331 294 22 Figur 1 Antalet plasmaferestappningar 24-213 12 1 8 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 plasmafereser 9828 91516 8551 73321 775 63447 54832 55337 46274 43832
Antal trombocytafereser 214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 13 Figur 11 Antalet trombocytaferestappningar 1998-213 3 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Antal trombafereser 6312 742 7253 826 8317 986 8647 6531 7691 8454 8287 8929 7735 8547 3 211-213 Antalet gäller enbart lyckade trombafereser. Figur 12 Blodtappningar och erytrocyttransfusioner per 1 invånare och region år 213 3 54 52 5 48 46 44 42 4 38 36 Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala- Örebro Tappn/1 invånare 213 51,4 44,2 49,3 37,8 48,6 51, Ery trans/1 invånare 213 46,5 43,4 49,1 45,8 48,3 49,6 3 I Stockholms regionen har Capio St Göran ingen blodtappning.
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 14 SMITTSCREENING VID BLOD OCH PLASMAGIVNING Sedan 1985 har det införts krav på 6 nya tester för sållning av smittämnen. Generellt är risken för blodsmitta mycket låg i Sverige. Sedan 1985 när testning för HIV startades har det inte funnits något fall av transfusionsöverförd smitta av HIV i Sverige. Det finns 85 personer som har smittats under 198 talet genom blodtransfusion innan testningen var möjligt, dessutom det finns 8 fall före 1985 där exakt tidpunkt för smitta ej är klarlagd. Personer som anmäler sig till blodgivning testas vid nyanmälningstillfälle innan de blir godkända som blodgivare och kan tappas för blod. Antalet positiva sållningstester för hepatit B eller C är fortfarande mångfaldigt högre bland nyanmälda än bland aktiva blodgivare. Som tidigare redovisas även uppgifter om blodgivare som avregistrerats eller nyanmälda som ej godkänts pga reaktiv sållningstest som ej kunnat verifieras i ett bekräftande test (sk. ospecifika reaktioner). Ca 15/1 registrerade givare (212: 87/1 ) inom landet måste avregistreras eller stängas av under lång tid pga ospecifika reaktioner i någon av sållningstester men det föreligger skillnader mellan de olika regionerna och år. Figur 13 Bekräftat positiva testresultat 213 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 14 21 4 1 5 3 2 95 Nyanmäln.BlodgivningNyanmäln.BlodgivningNyanmäln.BlodgivningNyanmäln.BlodgivningNyanmäln.Nyanmäln. HBsAg HCV HIV 1/2 Syfilis HTLV I/II Anti-HBc Antal positiva 14 21 4 1 5 3 2 95 prevalence/1 testade personer 31 47 2 11 4,5 212 incidens/1 givare,,8,,6
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 15 Tabell 2 Bekräftat positivt testresultat 21 213 hos givare vid blodgivning eller nyanmälning (per 1 ) Nya givare 1 HBV HIV HCV HTLV- I/II Tappningar 2 Nya givare 1 Tappningar 2 Nya givare 1 Tappningar 2 Nya givare 1 21 44,5 2,2 9,2 4,4 22 39,5 4,3 91,3 6,5 23 46,3 4,3,3 75,5 24 31,3,3 57 5,1 25 52,9,5 84,4 26 43,2 2,5,2 51,5 5,1 27 29,2 2,2 67,4 2,2 28 25,2,3 43 2,2 29 44 2,2 6,2 2,2 21 32,2,2 18,2 4,9 211 37,2 5,5 4,4 212 32,2 25,6 2,3 213 31 2 47,8 4,5 1 Per 1 testade personer 2 Per 1 blod/plasmatappningar
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 16 Tabell 3 Antal anti-hiv-1 positiva blod/plasmagivare funna vid screening 1985-213 År Antal testade enheter Blodgivare* Nyanmälan** 1985 264 146 7 1986 533 82 7 1987 6 824 1 3 1988 575 12 1 2 1989 594 272 3 1 199 586 22 1 3 1991 592 192 4 2 1992 588 147 2 1 1993 594 358 2 1994 592 363 1 1995 648 642 2 1 1996 683 959 1997 717 44 3 1 1998 719 644 1 1999 67 281 2 2 642 848 21 665 491 1 22 661 692 2 23 633 59 2 2 24 585 887 2 25 557 335 3 26 568 314 1 1 27 564 214 1 28 576 656 2 29 582 296 1 1 21 565 4 1 211 555 326 212 526 33 517 591 1 Total 17 163 237 3 42 *vid testning av blodgivare med tidigare negativt resultat i HIV-screening **vid testning i samband med nyanmälan alt. blodgivare som ej testats tidigare
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 17 Tabell 4 Antal avregistrerade blodgivare och ej godkända nyanmälningar 213 1 Avregistrerade blodgivare Ej godkända nyanmälningar HBV HCV HIV1/2 HTLV Syfilis HBV HCV HIV1/2 HTLV Syfilis I/II I/II Västra 15 21 8 124 4 21 2 2 17 Sydöstra 7 3 Södra 12 21 4 4 2 3 1 1 Stockholm 13 4 1 6 2 1 Norra 6 17 2 56 2 6 2 4 Uppsala- 16 3 6 18 3 1 3 1 6 Örebro Sverige 49 19 24 23 11 49 8 6 28 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion) Tabell 5. Antal avregistrerade blodgivare (per 1 aktiva givare) per region 21-213 1 HBV HCV HIV1/2 Syfilis 21 211 212 213 21 211 212 213 21 211 212 213 21 211 212 213 Västra 27 11 29 22 38 55 49 31 23 7 3 12 16 1 46 185 Sydöstra 4 5 6 36 7 14 2 16 2 Södra 32 1 21 19 97 57 46 34 2 11 14 6 5 5 6 Stockholm 2 1 13 5 17 16 9 4 6 5 2 1 1 Norra 12 2 42 18 37 39 65 5 8 9 1 6 8 7 32 164 Uppsala- Örebro 5 9 17 18 54 49 57 35 17 27 7 7 7 9 19 21 1 pga reaktiva sållningstester som ej kunnat verifieras i bekräftande test (sk. ospecifik reaktion)
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 18 FRAMSTÄLLNING OCH TRANSFUSION AV BLODKOMPONENTER Definitioner Buffy coat (BC) Lättcellskoncentrat. Skiktet mellan erytrocyter och plasma i en blodpåse som centrifugerats. Frisläppning Förfarande när blodkomponenter godkänns för avsedd användning och förflyttas (i register och fysiskt) från karantänlager till fritt lager. Leukocytbefriad En blodkomponent som undergått en process, t.ex. filtrering, som minskar mängden leukocyter i blodkomponenten till mindre än en miljon (<1x1 leukocyter/enhet). Framställning och transfusion av erytrocyter Över 96 % av helblodstappningar ledde till komponentproduktion. Totalt framställdes 464 466 erytrocytenheter varav 1 % blev kasserade före frisläppning och 1 % efter frisläppning. Över 9 % av de framställda erytrocytkomponenterna var leukocytbefriade. Antalet leukocytbefriade och bestrålade enheter var 4,5 % av totalt transfunderade enheter. Av frisläppta erytrocytenheter ca. 98,9 % användes för transfusion. Totalt 4 243 enheter blev utdaterade (1 %) och,1 % användes för forskning eller laboratoriebruk. Under året blev 89 556 patienter transfunderade med erytrocyter. I Sverige används ca 47 erytrocytenheter per 1 invånare, men andelen varierar mellan regionerna (43-49/1 invånare). Totalt transfunderades 456 377 erytrocytenheter, vilket 3,2 % färre än året innan (212: 471 644). 22/3 organisationerna har infört sk. transfusionspaket för behandling av massiv blödning. Det består oftast av 4 erytrocyt-, 4 plasma- och 1 trombocytenhet(er). Framställning och transfusion av trombocyter Totalt framställdes 53 412 trombocytenheter (212: 55 33) varav 1,5 % blev kasserade före frisläppning. Ca. 64 % av transfunderade trombocyter framställs från lättcellsskoncentrat. Ca 1,9 % blev kasserade efter frisläppning och ytterligare 11 % av framställda trombocyter blev utdaterade. Ca 41 % ( 18 547) av trombocytdoserna har kontrollerats avseende bakterieförekomst, varav,5 % var positiva i odlingen (9 st). Under året blev 8771 patienter transfunderade med trombocyter (212: 9 168, -4 %). Totalt transfunderades 45 778 patientdoser (212: 48 523, -5 %). Samtliga transfunderade trombocytpreparationer har varit leukocytbefriade, 52 % bestrålade och 17 % patogeninaktiverade. År 213 transfunderades 4,7 trombocytdoser per 1 invånare, men variationen mellan regionerna är från 3,8 till 6,1 per 1 invånare.
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 19 Framställning och transfusion av plasma Totalt framställdes 181 431 enheter av plasma (212: 182 893). Ca 3 % blev kasserade före frisläppning och 4,2 % efter frisläppning, 12 % blev utdaterade. Totalt transfunderades 19 181 kg till patienter som utgjorde 12,9 % av producerat plasma (212:22 733 kg). Till fraktionering för framställning av läkemedel levererades totalt 125 372 kg (212:132 246 kg) plasma varav aferesplasma utgjorde 2 %. Totalt 69 265 (212: 8292, -15 %) enheter blev transfunderade till 13694 patienter (212: 14 336). Användningen av Octaplas var 2 459 enheter, 492 L (212: 2693, 539 L), men den är fortfarande en relativt liten del av plasmatransfusionerna. Figur 14 Transfunderade erytrocytenheter per 1 invånare och region 26-213 6 55 5 45 4 26 27 28 29 21 211 212 213 Västra 52,4 53, 57,2 58,2 56,3 51,7 47,1 46,5 Sydöstra 44,2 46, 44,4 48,3 48,6 48,9 46, 43,4 Södra 51,4 49, 53,5 53,5 51,4 53,4 53, 49,1 Stockholm 46,7 44,7 48,7 48,6 47,1 47,1 46,9 45,8 Norra 53,5 53,9 51,4 51, 51,1 51,9 49,9 48,3 Uppsala-Örebro 52,1 53,8 54,8 56,2 55,7 53,8 51,7 49,6 Sverige 5, 5,1 51,7 52,6 51,7 51,1 49,1 47,1
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 2 Figur 15 Transfunderade trombocytdoser per 1 invånare och region 25-213 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Västra 5,2 4,8 5,9 6,4 6,5 5,3 6, 5,5 5,2 Sydöstra 2,5 2,6 3,3 2,9 3,6 3,8 4,5 3,6 3,8 Södra 3, 3,6 3,5 3,5 3,7 3,9 5, 5, 4,8 Stockholm 3,1 3,2 3,8 3,9 4,1 4,4 5,1 5,3 4,4 Norra 5, 6,1 4,7 3,8 5, 5,5 6,1 5,9 6,1 Uppsala/Örebro 3,7 3,6 3,9 4,3 4,9 4,7 5,1 5, 4,6 Sverige 3,7 4, 4,2 4,1 4,6 4,5 5,3 5,1 4,7 Figur 16 Transfunderade plasmaenheter per 1 invånare och region 26-213 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 26 27 28 29 21 211 212 213 Västra 11,9 13, 16,6 17,3 13,3 11,1 8,5 8,8 Sydöstra 13,4 16, 12,7 13,5 11,1 11,2 1, 9,2 Södra 9,9 9,3 1, 1,2 7,4 7,3 6, 4,9 Stockholm 12,5 14,6 1,9 1,9 1,8 1,5 12,7 8,1 Norra 8,7 8,1 11,1 8,9 7,6 7,1 6,3 6,4 Uppsala/Örebro 12,3 14, 8,2 9,2 8,2 7,3 7, 6,3
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 21 Figur 17 Antalet transfunderade erytrocytenheter under 29-213 5 1 49 48 95 47 46 9 45 85 44 43 29 21 211 212 213 Antal patienter 8611 9371 89556 Erytrocyter 49491 488275 48571 471644 456377 8 Figur 18 Andelen leukocytbefriade erytrocyter på 2-talet 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 leukocytred.% 43 54 61 61 65 7 85 83 83 84 84 85 86 leuk red + bestrålade, % 2,2 3,8 3,3 3,6 3,6 3,9 4,2 3,7 4,2 4,3 4,7 4,5 4,5
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 22 Figur 19 Transfunderade erytrocytkomponenter per typ av komponent och region 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Västra Sydöstra Södra Stockholm Norra Uppsala/Ör ebro Filtrerade 7797 4515 91626 94333 3976 53725 Filtrerade och bestrålade 2612 2996 2474 572 228 4227 Övrigt* 1619 42 172 1536 54 513 Ej filtrerade,ej bestrålade 3 3 4569 Figur 2 Användning av erytrocyter och kassation
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 23 Figur 21 Antal transfunderade erytrocytenheter per 1 invånare 25-213 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Norge 212 Danmark 213 Finland 213 Ery transf/1 49,6 5,1 49,9 52,2 53, 51,9 51,2 49,4 47,3 37,9 48,4 38,8 Figur 22 Användning av trombocyter och kassation
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 24 Figur 23 Antalet transfunderade trombocytenheter under 29-213 52 5 48 46 44 42 4 38 29 21 211 212 213 Antal patienter 817 9168 8771 Trombocyter 43256 42817 49866 48523 45778 1 95 9 85 8 75 7 Figur 24 Totalt antal transfunderade trombocytdoser per 1 inv. och år 2-213 6 5 4 3 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 buffy-coat 2,4 2,1 2,5 2,1 2,3 2,2 2,3 2,7 2,8 3, 3, 3,7 3,5 3,2 trombocytaferes 1, 1,4 1,3 1,5 1,6 1,5 1,5 1,5 1,4 1,6 1,5 1,6 1,6 1,5
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 25 Figur 25 Kontroll av bakterieförekomst i trombocytenheter 2-213 25 5 45 2 4 35 15 3 25 1 2 15 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Antal doser som kontrollerats 3 252 5 771 7 166 8 78 9 253 8 16 13 32813 77813 26115 9115 61321 72317 75118547 Patogen inaktiverade 5 189 8537 854 8151 Andel odlade % 1,6 18,3 21,1 27, 26,3 24,4 37,9 36,2 34,1 36,8 36,5 43,6 36,6 4,5 Figur 26 Positiva bakterieodlingar i trombocytenheter 2-213 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Antal positiva (bekräftat) 1 2 45 33 8 21 15 18 16 18 13 8 19 9 % pos av odlade,31%,35%,63%,38%,9%,26%,11%,13%,12%,11%,8%,4%,11%,5%
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 26 Figur 27 Användning av plasma under 29-213 12 15 1 8 6 4 2 14 13 12 11 29 21 211 212 213 Antal patienter 13777 14336 13694 Plasma 112414 91441 8588 8292 69265 1 Figur 28 Användning av plasma och kassation
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 27 PLASMAFÖRSÖRJNING FÖR LÄKEMEDELSFRAMSTÄLLNING Plasma som levererats till läkemedelsframställning har uppgått till 125 ton, ungefär 5 % mindre än året innan. Andelen aferesplasma är 25,2 ton (2 %) jämfört med drygt 23 % i år 212. Under 212 var förbrukningen av faktor VIII i Sverige totalt cirka 96,4 miljoner enheter (MIE) att jämföra med ca 96,2 MIE i 212. Härav gick cirka 9,7 MIE av förbrukningen till behandling av patienter med von Willebrands sjukdom. Sverige har varit pionjär inom hemofilibehandling och därmed länge varit ett land där man använder mest FVIII per capita. I en artikel Stonebraker et al A study of reported factor VIII use around the world. Haemophilia (21), 16: pp 33-46) diskuteras om Sverige har kommit till steady state fas inom användningen (i artikeln 6,64 IE/per invånare). I Sverige har användning fortsatt att stiga till ca.1 MIE/invånare, och för första gången var förbrukningen mindre än året innan. Förbrukningen pf VIII (framställd ur plasma) under 212 var 2,5 (212: 2,2 MIE. Genom att nytillkomna blödarsjuka från början av sin behandling fortsatt insätts på rfviii (rekombinant FVIII) kommer den relativa andelen pf VIII fortsätta att minska. Årets förbrukning av rfviii utgjorde 84,2 MIE och är en liten ökning jämfört med 212. Sammanställningen från förbrukningsstatistik för övriga hemostatiska medel enligt Apotekbolagets statistik visar en ökande förbrukning av protrombinkomplexkoncentrat samt även av rfviia och fibrinogen. Figur 29 Faktor VIII förbrukning i Sverige 1994 213 11 IE/inv 1 MIE 12 1 9 8 7 8 6 6 4 5 2 4 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Faktor VIII MIE 46,4 46,3 53,6 46,7 67,4 5,8 67, 61,7 62, 61,3 65,7 69,4 74,6 72,5 8, 82, 9, 93,4 96,2 96,4 IE/invånare 5,26 5,24 6,6 5,28 7,61 5,73 7,54 6,92 6,94 6,84 7,29 7,67 8,18 7,9 8,64 8,78 9,56 9,85 1, 9,99
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 28 Tabell 4. Förbrukning av läkemedel för hemostas i Sverige under 27-213 Preparat 27 28 29 21 211 212 213 MIE MIE MIE MIE MIE MIE MIE pfviii* 13,3 1,1 3,3 3,4 3,5 2,2 2,5 rfviii** 59,8 59,1 7,6 72,8 77,5 8,6 84,2 total FVIII*** 8 82 9 93,4 96,2 96,4 pfix* 6,2 5,9 5,4 5,7 7,7 8, 7 rfix ** 7,3 6,2 6,8 6,8 7,1 8,4 9,2 FX,7,5,7,6,6,7,8 FXIII,38,12,17,16,1,16,1 Protrombinkomplex 3,1 3,9 5,1 6,6 7,4 9,4 1,8 Aktiverat protrombinkomplex 2,9 4,2 2,4 2,6 2,7 4,2 2 mg mg mg mg mg mg mg rfviia 11 5 12 15 8 18 19 466 15 27 11861 g g g g g g g Fibrinogen 1 4 2 1 3 6 5 1 6 825 8 623 1221 kg kg kg IvIg 71 644 629 SC Ig 199 313 372 Albumin 1933 2537 2581 *Framställt från plasma **rekombinant ***inkl.kombination av FVIII+ vwf Figur 3 Förbrukningen av albumin i gram per 1 invånare och totalförbrukning (kg) 1988-213 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1988 1989 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 Totalt, kg 14 192 214 242 329 376 3441 36 334 2646 243 155 1415 1388 111 1344 1384 1462 152 1585 1794 1925 1985 2163 2537 2581 Förbrukning/ invånare 166 225 249 28 379 43 39 34 343 299 274 17 159 156 124 15 154 162 165 173 194 26 211 228 265 268
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 29 KVALITETSGODKÄNNANDEN INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Tjugotre (23) av 3 blodcentralsorganisationer rapporterar att de upprätthåller teknisk ackreditering med godkännande från SWEDAC enligt IS/IEC 1725 och/eller enligt ISO/IEC 15189. Alla utom en (29/3) organisationer innehar tillstånd från Läkemedelsverket för att få leverera plasma till läkemedelsframställning. SAMARBETSFORMER INOM SVENSK BLODVERKSAMHET Blodverksamheten i Sverige har från början knutits till sjukhusen. Blodcentralen med specialister i transfusionsmedicin och ansvar för blodverksamheten i sjukvårdsregionerna startade på regionsjukhusen under 195-196 talen. Det nuvarande regionala samarbetet drivs av överläkargruppen RBS (Region Blodcentralernas Samarbetsgrupp). Med regionblodcentralernas blodgivarrekryterare har RBS etablerat Blodkommunikation Sverige, och via denna grupp har www.geblod.nu och BlodLänk Sverige etablerats som verktyg för elektronisk kommunikation med blodgivare, den intresserade allmänheten och medarbetare på blodcentralerna. Svensk Förening för Transfusionsmedicin har en central roll i utformningen av utbildningen av specialister i transfusionsmedicin och för det vetenskapliga arbetet med standarder för blodcentralernas arbete. Föreningen har väl etablerade arbetsgrupper, bl.a. arbetsgruppen för Handbok för Blodcentraler. Denna arbetsgrupp åtar sig att uttolka föreskrifter och andra riktlinjer till standarder för blodverksamheten i Sverige med en regelbundet uppdaterad och dokumentstyrd elektroniskt publicerad dokumentsamling. Transfusionsföreningens hemsida (www.transfusion.se alt. www.kitm.se) är en viktig källa till information. Blodövervakning i Sverige (BIS) är en arbetsgrupp under Svensk förening för Transfusionsmedicin. Den deltar i det nordiska samarbetet avseende hemovigilans och är medlem i den internationella hemovigilansgruppen. Rapportering av händelser kan numera ske elektroniskt via www.hemovigilans.se som även ger mer information om gruppens arbete. Sammanställningar rapporteras via transfusionsföreningens hemsida, se ovan. Svenska Blodalliansen (SweBA) är en ideell förening som bildades av blodcentralerna år 24 enligt dansk förebild. SweBA är medlem av den Europeiska blodalliansen (EBA), en förening som startades 1998 av blodorganisationerna inom EU i samband med att EU arbetade fram ett direktiv för blodverksamhet. Sedan några år tillbaka driver EBA flera andra samverkansprojekt. SweBA driver framför allt frågor som gäller elektronisk information och informationsutbyte inom blodverksamheten. "Samverkande Blodsystem", som möjliggör för blodgivare att lämna blod på alla blodcentraler i Sverige, och "Sökbar koddatabas för blod-id systemet ISBT 128" är exempel på projekt som drivs av SweBA. På www.sweba.se finns information om föreningen, dess arbetsgrupper och verksamhet. Samverkande Blodsystem för utbyte av givarinformation togs i drift 28. Vid utgången av 212 var 8 blodverksamheter anslutna och ca. 4 % av landets blodgivare kunde utnyttja systemet. Under 213 kommer 3 hela regioner (Stockholm, Sydöstra och Uppsala-Örebro regioner) samt Unilabs i Västra regionen vara anslutna.
214711 Blodverksamheten i Sverige v.1. 3