MTM, Myndigheten för tillgängliga medier



Relevanta dokument
Ö ppna svar MTM Taktila Barnbö cker 7-12 a r

MTM, Myndigheten för tillgängliga medier

Punktskriftsläsning. Sammanfattning av läsarundersökning M yndigheten för tillgängliga medier, MTM. Version

STRATEGIDOKUMENT. Barn- och ungdomsstrategi för MTM

Hitta till punktskriften

Alla ska ha möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Ge alla möjlighet att läsa Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

Våra medier. Uppdrag tolkning? Att arbeta med tillgängliga medier Information och kontakt Frågestund

Vara kommun. Bibliotek Våren 2014

Vi ger alla möjlighet att läsa. Talböcker Lättläst Punktskrift Taltidningar

MTM. Utvärdering taltidningsspelare. Augusti Markör AB 1 (27)

Hitta till talböckerna

Hitta till talböckerna

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Enkät 1; Om din läsning (7-11 år)

MTM. Användning och behov av annotationer och ämnesord Våren 2016

Version lättläst. Så här använder du Legimus app. för Android

Olika sätt att läsa, om Legimus talböcker och lättlästa böcker -

MTM Tillgängliga medier Talböcker Legimus Forskning Samarbete Frågestund

Yttrande över Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57), dnr Ku2018/01470/KO

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Användarmanual Legimus för. Android

Aktuellt och på gång på MTM Helena Nordqvist

Så här använder du Legimus app för Iphone och Ipad

Lättläst sammanfattning av Undersökning om läsvanor och läsförmåga bland Sveriges invånare

Barn och skärmtid inledning!

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Tillgängliga medier och läsfrämjande inom omsorgen! David Södergren Medin och Åsa Wallström

Mänskliga rättigheter

Rapport till Vara kommun om biblioteksundersökning år 2009

MTM ger ut MTM anpassar

Användarmanual Legimus för

Talböcker på skolbiblioteket. Helena Nordqvist

BARN- OCH UNGDOMSSTRATEGI

Enkät 1: Om din läsning (7-11 år)

Arbetsliv. Rapport: Vilken arbetsmiljökompetens krävs hos chefer och skyddsombud? Mars 2008, Markör Marknad och Kommunikation AB

Information till specialpedagoger. tillsammans med Lerums bibliotek

TILLGÄNGLIGA MEDIER PÅ GYMNASIEBIBLIOTEKET OCH MTM:S ROLL. Helena Nordqvist Pia Hasselrot

Myndigheten för tillgängliga medier

MTM. Intervjuer med låntagare och bibliotekarier om annotationer och ämnesord Maj 2016

Välkommen till talböckernas värld!

Talboken kommer utvärdering med testpersoner i Uppsala

Sammanställning över enkätsvar från föräldrar till förskolebarn i Nynäshamns kommun, 2016.

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors

Enkät 2; Om din läsning (12-15 år)

Projekt Västlänken 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Välkommen till talböckernas värld!

Webbenkät om kundnöjdhet

Tillgängliga medier och språklig mångfald Om talböcker på olika språk, urval och strategi

Webbenkät om kundnöjdhet hösten 2015

Strategier för TPB:s taktila verksamhet

Biblioteksundersökningen

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Medieplan Legimus 2018

Ungas internetvanor och intressen 2015

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Projekt Varbergstunneln Attitydundersökning Juni 2015 Projektnummer: TRV 2013/45076 Markör

Olika barn, olika sätt att läsa. Helena Nordqvist

Talböcker på biblioteket

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

Lathund. Talböcker från Legimus. Vad är en talbok? Vad är en ljudbok? sida 3. Information Hitta till talböckerna sida 3

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Utvärdering av servicedeklaration om Biblioteksverksamheten 2010

Användare biblioteket i Solna C Användare biblioteket i Bergshamra Icke-användare biblioteket i Solna C Icke-användare biblioteket i Bergshamra

Talböcker på biblioteket. Helena Nordqvist

Försök låta bli att jämföra

Järfälla kommun. Finskt förvaltningsområde. november Genomförd av Enkätfabriken

Användarmanual Legimus för Android. Version 0.9

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Användarmanual Legimus för Iphone och Ipad. Version 0.9

Junko Söderman, mångspråksbibliotekarie, Urval 1. Ett samhälle där alla medier är tillgängliga

UTREDNINGSINSTITUTET

Forum Funktionshinder för dig som vill veta mer om funktionsnedsättningar

STRATEGIDOKUMENT. Barn- och Ungdomsstrategi för MTM

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Användarmanual Legimus för Android. Version 1.0

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

E-böcker, e-ljudböcker och e-film. Om digitala medier och hur man använder dem

Användarundersökning vuxna punktskriftsanvändare Björn Westling

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

SVERIGES LÄNSBIBLIOTEKARIER

Ansvarig för undersökningen åt Socialstyrelsen är Birgitta Hultåker.

Utgivningsplan Legimus 2017

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

MTM, Myndigheten för Tillgängliga Medier

Slutrapport En undersökning bland utvalda bibliotek i Halland

3 berä ttelser om tillgä nglighetsärbete

Kävlingepanelen Omgång 3. Redovisning av resultat med kommentarer

Kvalitetsundersökning inom hemtjänsten i Vantör 2005

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

MTM:S INFORMATIONSSERIE. Läsning i omsorgen. För äldre och personer med funktionsnedsnedsättning

Talboks- och punktskriftsbiblioteket TPB

Punktskrift till vad?

Undersökning OM DIN MÖTESPLATS

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Transkript:

MTM, Myndigheten för tillgängliga medier Rapport: Användarundersökning taktilt läsande barn 215 September 215, Markör Marknad och Kommunikation AB Version 2, uppdaterad 215-1-5. Markör Marknad och Kommunikation AB, Box 396, 71 47 Örebro Telefon: 19-16 16 16. Telefax 19-16 16 17 www.markor.se

Uppdrag: Attitydundersökning taktilt läsande barn 215 Beställare: MTM, Myndigheten för tillgängliga medier Kontaktperson uppdragsgivare: Pia Hasselrot Projektledare Markör: Anders Holmquist & Maria Eklund Undersökningsperiod: Augusti 215 Markör Marknad och Kommunikation AB Markör hjälper större företag och organisationer att fatta rätt beslut det gör vi genom utredningar, undersökningar och utvecklingsarbete på plats hos våra kunder. 2

Sammanfattning MTM har en taktil strategi och en barnstrategi. Dock anser MTM att de vill utöka sin kunskap om vad barn och unga som läser taktilt tycker som de produkter och tjänster som MTM erbjuder denna målgrupp. Denna undersökning ska därför undersöka detta och lägga en grund för fortsatt utveckling av produkter och tjänster för barn som använder MTM:s taktila medier. I undersökningen har två målgrupper undersökts; barn och unga som använder taktila medier samt förmedlare på landets syncentraler. I och med att det är skillnad på vilken typ av taktila medier som barnen använder så har den målgruppen deltas upp i tre segment: 1. Barn 6 år. I denna grupp genomfördes telefonintervjuer med barnets förälder som fick berätta om barnets attityder. 2. Barn 7 12 år. I denna grupp genomfördes telefonintervjuer med barnet. Frågorna ställdes via föräldern. 3. Barn 13 18 år. I denna grupp genomfördes telefonintervjuer direkt med barnet efter tillstånd av föräldern. I tre fall, då barnet inte vågat eller haft multipla funktionsnedsättningar, har dock föräldern svarat istället för barnet. Svarsfrekvens i de olika grupperna såg ut som följer: 6 år 7 12 år 13 18 år Urval 9 35 4 Vägran 5 5 Gick ej att nå under fältperiod 3 9 1 Antal intervjuer 6 21 25 Svarsfrekvens 67% 6% 63% Förmedlarna på syncentralerna fick en webbenkät att besvara och svarsfrekvensen blev enligt följande: Syncentraler Urval 27 Antal intervjuer 15 Svarsfrekvens 56% 3

Resultatet visar att kännedomen om MTMs produkter och tjänster ökar ju äldre man är. Men även barnen och ungdomarna i den äldsta ålderskategorin har låg kännedom om flera av MTMs produkter och tjänster. Även bland förmedlarna på syncentralerna saknas viss kännedom om MTMs produkter och tjänster. Däribland punktväskan, punktkassen, barnsidorna på Legimus, punktutlåningen, listan med nya punktböcker och punktanpassade sällskapsspel. Legimus, som både är ett bra verktyg för att tillgängliggöra böcker i olika format samt en bra informationskanal, är relativt okänt bland barn, ungdomar och förmedlare. Speciellt barn under skolåldern har låg erfarenhet av Legimus. Barnen i skolålder läser punktskrift regelbundet och många läser varje dag eller flera gånger i veckan. Dock väljer man hellre att läsa talböcker när tillfälle ges p.g.a. att läsa punktskrift är jobbigare och kräver mer koncentration än att läsa talböcker. Punktskrift är vanligare att barnen läser när det inte finns alternativ, t.ex. i skolan. Gällande MTMs punktskriftsböcker så upplever man dem som bra, men att de ibland är slitna eller att man får boken i tättryck fast man vill få den i glestryck. Slutsatserna från denna undersökning är: MTM behöver säkerställa att syncentralerna har uppdaterad information om MTM och MTMs produkter och tjänster. MTM behöver marknadsföra Legimus och Legimus barnsidor även hos yngre barn och deras föräldrar. MTM behöver säkerställa kvaliteten på punktskriftsböcker och leveransen av lånade punktskriftsböcker. 4

Innehåll 1 Rapportdisposition 6 2 Inledning 7 2.1 Bakgrund och syfte 7 2.2 Målgrupper 7 2.2.1 Barn och unga 8 2.2.2 Syncentraler 8 2.3 Metod 8 2.3.1 Telefonintervjuer 8 2.3.2 Webbenkät 9 3 Resultatredovisning 1 3.1 Barn 6 år 1 3.1.1 Resultat 1 3.2 Barn 7 12 år 24 3.2.1 Resultat 24 3.3 Barn 13 18 år 42 3.3.1 Resultat 42 3.4 Syncentraler 6 3.4.1 Resultat 61 4 Kommentarer och slutsatser 73 4.1 Antal svar och svarsfrekvenser 73 4.2 Slutsatser och kommentarer 73 4.2.1 Markörs rekommendationer 74 5

1 Rapportdisposition Rapporten inleds med ett kapitel som kort presenterar bakgrund och syfte med denna undersökning. Kapitlet fortsätter med en beskrivning av vilka målgrupper som ingått i undersökningen samt vilka metoder som använts. I kapitel 3 redovisas resultatet från den genomförda undersökningen. Resultatredovisningen är uppdelad i följande kapitel: 3.1 Barn 6 år 3.2 Barn 7 12 år 3.3 Barn 13 18 år 3.4 Syncentraler Rapporten avslutas med kapitel 4 där resultatet kommenteras, analyseras och de viktigaste slutsatserna lyfts fram. Diagrammen i rapporten visar resultatet i procentsatser. Dessutom redovisas bastalet för varje diagram, d.v.s. hur många personer som svarat på respektive fråga. Citaten i rapporten hämtade från telefonintervjuerna redovisas i kursiv text. De har i vissa fall förändrats något, dels för läsbarheten och dels för att de svarandes identitet inte ska gå att utröna. Citateten i rapporten hämtade från webbenkäterna redovisas som de lämnats, d.v.s. helt oredigerade. Som bilaga till rapporten återfinns enkäterna som använts i undersökningen (Bilaga 1-4) och samtliga öppna svar från undersökningen (Bilaga 5-8). 6

2 Inledning Kapitlet beskriver bakgrund och syfte med undersökningen samt hur undersökningen genomförts. Kapitlet avser att svara på frågorna: Vilken är bakgrunden till undersökningen? Vilka målgrupper har undersökts och varför? samt Hur har undersökningen genomförts? 2.1 Bakgrund och syfte MTM har en taktil strategi och en barnstrategi. Visionen i MTM:s taktila strategi är att: Inom en femårsperiod ska TPB erbjuda fler personer med olika typer av funktionsnedsättning, olika anpassade resurser inom det taktila området. Barn och ungdomar upp till 18 år skall särskilt prioriteras. MTM:s barnstrategi slår fast: Att integrera ett barnperspektiv innebär för TPB att analysera vilka konsekvenser planerad verksamhet får för tillgången till tillgänglig medier för barn och unga, att genom samverkan med externa samarbetspartners och genom interna och externa utvärderingar följa utvecklingen inom området barn med läsnedsättning och tillgänglig barnlitteratur, Under 212 genomförde MTM fokusgrupper för att ta reda på barns tankar om talböcker. Under 213 genomförde MTM en undersökning bland vuxna punktskriftsläsare. Dessa undersökningar har ökat MTMs kunskaper både kring det taktila området och kring barns synpunkter. Däremot saknar MTM kunskap om vad barn och unga som läser taktilt tycker som de produkter och tjänster som MTM erbjuder denna målgrupp. Undersökningen ska lägga en grund för fortsatt utveckling av produkter och tjänster för barn som använder MTMs taktila medier. 2.2 Målgrupper Undersökningen riktar sig mot två olika målgrupper: Målgrupp 1; barn och unga som använder taktila medier och som finns i MTMs register. Målgrupp 2; Förmedlare på landets syncentraler. 7

Nedan följer en kort beskrivning av målgrupperna samt beskrivning av hur urvalsarbetet för intervjuerna gått till. 2.2.1 Barn och unga För att fånga barn och ungas attityder till de taktila medier som MTM tillhandahåller har Markör vänt sig till målgruppen uppdelad i tre segment: Barn 6 år. Barn 7 12 år. Barn 13 18 år. Anledningen till denna uppdelning kommer sig av att olika frågor ställts i de olika segmenten samt så har datainsamlingsmetoden skilt sig beroende på ålder hos respondenten. Urvalet av barn och unga kommer från MTMs register över barn och unga som använder taktila hjälpmedel. Totalt rör det sig om 84 barn och unga. 2.2.2 Syncentraler MTM vill även få en bild av kännedomen samt vilken attityd förmedlare på landets syncentraler har kring MTMs produkter och tjänster. Detta för att se vilka produkter och tjänster som behöver utvecklas. Detta urval kommer också från MTMs register över förmedlare på landets syncentraler och totalt rör det sig om 27 personer. 2.3 Metod Olika tillvägagångssätt för datainsamling har använts i denna undersökning. Nedan följer en genomgång av de metoder som använts. 2.3.1 Telefonintervjuer Telefonintervjuer har använts för datainsamlingen riktad mot barn och unga. Upplägget för telefonintervjuerna har sett olika ut beroende på ålderssegment. Barn 6 år: Barnets förälder har intervjuats om barnets attityd till taktila medier. 8

Barn 7-12 år: Barnet har intervjuats genom föräldern. Frågorna har ställt till föräldern som ställt frågorna vidare till barnet som fått svara. Barn 13 18 år: Föräldern har sökts för att ge Markör tillstånd att intervjua barnet. Sedan har intervjun genomförts med barnet direkt. I tre fall har barnet inte vågat eller kunnat svara själva och då har frågorna ställts till barnet via föräldern. 2.3.2 Webbenkät För att fånga förmedlarna på syncentralernas åsikter har en webbenkät använts. Webbenkäter har fördelen att det är ett snabbt sätt att samla in svar samt mer anonymt än telefonintervjuer. Enkäten skickades ut vecka 33, 215 och avslutades två veckor senare. Under denna period skickades två påminnelser ut till de som inte besvarat enkäten. 9

3 Resultatredovisning Nedan redovisas resultatet utifrån undersökningarna gjorda med respektive målgrupp. 3.1 Barn 6 år 6 år Urval 9 Vägran Gick ej att nå under fältperiod 3 Antal intervjuer 6 Svarsfrekvens 67% Nio personer ingick i urvalet och tre av dessa gick inte att nå. Följaktligen har sex respondenter intervjuats, vilket ger en svarsfrekvens på 67 procent. Snittiden för intervjuerna har varit strax över 2 minuter. 3.1.1 Resultat Respondenterna fick inledningsvis svara på vad de tycker om olika produkter och tjänster. 1

Vad tycker du om? (Bastal: 6) Taktila bilderböcker 17 17 67 Punktskriftböcker med svällpappsbilder 17 17 67 Punktskriftsböcker, bara punktskrift 17 17 67 Lästräningsböcker med tal och punkt 17 83 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej 67 procent svarar att de tycker att taktila bilderböcker är mycket bra. 17 procent svarar bra och lika stor andel säger varken bra eller dåligt. Gällande punktskriftsböcker med svällpappersbilder så svarar 67 procent att de inte känner till den produkten eller att de inte kan bedöma dem. 17 procent svarar att de tycker att produkten är bra och lika stor andel säger att dessa böcker varken är bra eller dåliga. När det gäller punktskriftsböcker som bara innehåller punktskrift så berättar 67 procent att de inte känner till den produkten eller att de inte kan bedöma den. 17 procent säger att de tycker att dessa böcker är bra och 17 procent tycker att de är mycket dåliga. 83 procent av respondenterna svarar att de inte känner till eller inte vet något om lästräningsböcker med tal och punkt. 17 procent svarar att dessa produkter varken är bra eller dåliga. 11

Vad tycker du om? (Bastal: 6) Vad tycker du om att du kan köpa punktskriftsböcker och taktila 17 67 17 Punktväskan 5 5 Punktutlåningen, dit du kan ringa/mejla för att låna punktskrift 17 17 17 5 Talböcker 33 67 Du kan lämna förslag på böcker som du vill läsa till MTM 33 67 Punktklubben 33 67 Appen Legimus 17 17 67 Legimus.se (en katalog/webbsida) 17 17 67 Sällskapsspel med taktil märkning 17 83 Barnsidorna i legimus.se Listan med nya punktskriftsböcker 1 1 Tidningen Vi Punktskriftsläsare Punktskriftstjänsten, där du kan få eget material som punktskrift 1 1 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej Respondenterna har även fått svara på vad de tycker om att de kan köpa punktskriftsböcker och taktila bilderböcker. 67 procent tycker att det är mycket bra och 17 procent tycker att det är bra. Lika stor andel, 17 procent, har svarat att de inte känner till detta eller att de inte vet hur de ska bedöma tjänsten. Gällande punktväskan svarar hälften av respondenterna att den är mycket bra och andra hälften känner inte till produkten eller så vet de inte vad de ska svara. Gällande tjänsten punktutlåning, dit man kan ringa/mejla för att låna punktskrift svarar 17 procent att det är mycket bra, lika stor andel svarar att det är bra respektive varken bra eller dåligt. 5 procent av de svarande säger att de inte känner till tjänsten eller inte kan bedöma det. På frågan vad respondenterna tycker om talböcker svarar 33 procent att de är mycket bra. Övriga säger att de inte känner till eller inte vet vad de ska svara. Samma mönster gäller tjänsten att man kan lämna förslag på böcker som man vill läsa till MTM samt punktklubben. 12

På frågan om vad respondenterna tycker om appen Legimus så svarar 17 procent att den är mycket bra och lika stor andel svarar bra. Övriga säger att de inte känner till Legimus eller inte vet vad de ska svara. Gällande sällskapsspel med taktil märkning anser 17 procent att det är en mycket bra produkt och övriga har svarat att de inte känner till det eller vet hur de ska svara. När det kommer till produkterna och tjänsterna Barnsidor i Legimus.se, Listan med punktskriftsböcker, Tidningen Vi Punktskriftsläsare och Punktskriftstjänsten där man kan få eget material som punktskrift så har samtliga respondenter sagt att de inte känner till eller inte vet vad det är. Hur hittar ni taktila böcker till ert barn? (Bastal: 6) Lokala biblioteket 5 MTM:s punktutlåning 33 Syncentralen 33 Legimus.se 17 Annat 33 Vill ej svara 5 1 % Hälften av respondenterna svarar att de hittar taktila böcker till barnen på det lokala biblioteket. En tredjedel svarar MTMs punktutlåning, lika stor andel svarar syncentralen och 17 procent har svarat att då hittar taktila böcker via Legimus.se. En tredjedel av respondenterna svarar även ett annat alternativ och de svaren är: 13

Punktklubben. SPSM. Respondenterna har sedan fått svara på om de saknar något tema bland de taktila bilderböckerna. De svar som framkom är: Disneymaterial, alla prinsessorna. Böcker med bilder av vardagssaker som bord, stolar, bilar och så vidare. Jag skulle vilja ha mer olika material i de taktila böckerna. Nu är det mest upphöjt papper. De respondenter som inte saknar något tema har fått frågan om barnet har någon favoritkategori bland böcker. Svaren som nämns är: Nej, vi läser allt möjligt men vi läser numera bara vanliga böcker. Om dinosaurier och Ninja Turtles. 14

Föredrar ditt barn taktila bilderböcker där bilderna är enkla, få detaljer, eller avancerade, med många detaljer? (Bastal: 6) 1 67 % 5 33 Bilder utan detaljer Bilder med medel många detaljer Bilder med många detaljer Tycker om båda 67 procent av respondenterna svarar att deras barn föredrar bilder utan detaljer. Övriga svarar att deras barn föredrar bilder med medelmånga detaljer. Exempel på en bok som har bilder utan eller med få detaljer som nämns av respondenterna är: Pomperipossa. Han gillade kräftan som satt fast i näsan, han ville känna på klon. I rödluvan och vargen gillade han att känna på vargens tänder. Så nu när jag tänker på det så är det kanske detaljer han fastnar för ändå. (Utan detaljer) Favoriter just nu är Pannkakan och Badutflykten. (Utan detaljer) Exempel på en bok med medelmånga detaljer som respondenterna nämnt är: Ludde-boken tycker mitt barn om för att berättelsen är bra. (Medelmånga detaljer) 15

Har ni fått en punktväska? (Bastal: 6) 1 67 % 5 17 17 Ja, med introduktion Ja, utan introduktion Nej Respondenterna har även svarat på om de fått en punktväska. 67 procent av de svarande säger att de inte fått det. 17 procent säger att de fått en punktväska med introduktion och lika stor andel att de fått en punktväska utan introduktion. 16

Har ni haft användning av materialet i punktväskan? (Bastal: 2) 1 1 % 5 Ja Nej De respondenter som fått en punktväska svarar även att de haft nytta av punktväskan. 17

Är ni medlem i Punktklubben? (Bastal: 6) 1 67 % 5 33 Ja Nej 67 procent av respondenterna säger att de inte är medlemmar i Punktklubben. 33 procent är medlemmar. De som är medlemmar har fått berätta vad i innehållet deras barn tycker om gällande Punktklubben: Hon gillar knopp-plattan där man kan man göra mönster och vaxsnören. Det fanns en speldosa med och är jättebra. Har bara fått ett par utskick. Han har fått ett spel och en bok och gillar bägge. Jag tror att han gillar att få utskick och känna sig lite speciell. 18

Varför är ni inte medlem? (Bastal: 4) Visste ej att det fanns 75 Inget behov 25 Barnet för litet 25 För dyrt Annat Vill ej svara 5 1 % De respondenter som svarat att de inte är medlemmar i Punkklubben har fått besvara frågan varför de inte är det. Tre fjärdedelar av respondenterna säger att de inte visste om att klubben fanns. En fjärdedel har sagt att de inte har behov och lika stor andel har sagt att de tycker att barnet är för litet. 19

Hur fick du information om MTM och MTM:s böcker? (Bastal: 6) Syncentral 5 SPSM 33 Habilitering Webben Sökte själv 17 17 17 Biblioteket BVC Förskola Skola Kontakter Vänner Annat 17 Kommer ej ihåg 5 1 % På frågan om hur respondenterna fick information om MTM och MTMs böcker svarar 5 procent att de fått information via syncentralen. 33 procent säger att de fått informationen från SPSM. 17 procent svarar habiliteringen, webben respektive sökte själv. 17 procent svarar något annat och den respondenten har fått berätta vad det är: På en föräldrautbildning. 2

Hur får du information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller? (Bastal: 6) Legimus.se 67 Listan på nya böcker från MTM 17 Syncentraler 17 Vänner 17 Sociala medier 17 Intresseorganisation Tidningar som ViP Punktskriftstjänsten Annat 5 5 1 % 67 procent av de svarande säger att de får information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller via Legimus.se. 17 procent svarar att de får information via listan på nya böcker från MTM, syncentraler, vänner samt sociala medier. 5 procent av respondenterna har även svarat ett alternativ som inte varit fördefinierat och dessa svar är: Har inte fått någon information än. MTM.se. Jag ringer MTM. 21

Har du i hemmet tillgång till Dator 1 Surfplatta 83 17 Smarttelefon 83 17 Perkins skrivmaskin för punktskrift 5 5 Skanner 33 67 Punktskrivare 1 Punktskriftsskärm till dator/surfplatta 1 Talsyntes 1 % 5% 1% Ja Nej Respondenterna berättar även vilken hårdvara de har i hemmet som hjälpmedel. Samtliga har sagt att de har tillgång till dator i hemmet. 87 procent svarar att de har tillgång till surfplatta och lika stor andel berättar att de har smarttelefon. 5 procent säger att de har tillgång till Perkinsskrivmaskin för punktskrift. Ingen uppger att de har tillgång till punktskrivare, punktskriftskärm till dator/surfplatta eller talsyntes. Avslutningsvis fick respondenterna svara på vad de tycker är viktigt för dem och deras barn vad gäller MTMs produkter och tjänster. Exempel på svar från respondenterna är: Bara att det är fantastiskt att det finns. Att man kan låna böcker och få information är som en helt ny värld för oss. Min dotter tycker mycket om att använda dator, lyssna på musik och så. Så jag skulle gärna vilja ha en punktskrivare, punktskriftsskärm, skanner och så vidare. Teknik som kan hjälpa henne att leva ett vanligt liv i så stor utsträckning som möjligt. 22

Nu är han så liten men jag hoppas att han blir en läsande person. Därför är det viktigt att det finns punktböcker inför skolstarten. 23

3.2 Barn 7 12 år 7 12 år Urval 35 Vägran 5 Gick ej att nå under fältperiod 9 Antal intervjuer 21 Svarsfrekvens 6% 35 personer ingick i urvalet. Fem personer ville inte delta i undersökningen och nio personer gick inte att nå under datainsamlingsperioden. Följaktligen har 21 respondenter intervjuats vilket ger en svarsfrekvens på 6 procent. Snittiden för intervjuerna har varit strax under 3 minuter. 3.2.1 Resultat Även barnen i åldern 7 12 år fick inledningsvis berätta vilka produkter och tjänster de känner till samt vad de tycker om dem. 24

Vad tycker ditt barn om? (Bastal: 21) Taktila bilderböcker 5 1 38 14 29 5 Punktskriftsböcker, bara punktskrift 19 14 29 24 1 5 Punktskriftsböcker med svällpappersbilder 1 24 43 14 1 Lästräningsböcker med tal och punktskrift 1 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej 29 procent av barnen svarar att de tycker att taktila bilderböcker är mycket bra och därtill tycker ytterligare 14 procent att de är bra. Fem procent av respondenterna tycker att dessa böcker är mycket dåliga och tio procent tycker de är dåliga. 38 procent svarar att de tycker att de taktila bilderböckerna varken är bra eller dåliga. Fem procent av barnen svarar också att de inte känner till eller vet hur de ska bedöma produkten. När det gäller punktskriftsböcker som bara innehåller punktskrift så svarar tio procent att dessa är mycket bra och 24 procent att de är bra. 19 procent av respondenterna tycker att de är mycket dåliga och ytterligare 14 procent tycker att de är dåliga. 29 procent säger att dessa böcker varken är bra eller dåliga och fem procent uppger att de inte känner till eller vet vilken bedömning de ska ge. Gällande punktskriftsböcker med svällpappersbilder så tycker 14 procent av barnen att de är mycket bra och ytterligare 43 procent tycker att de är bra. Tio procent tycker att de är dåliga och 24 procent kan varken säga om de är bra eller dåliga. Ingen respondent tycker att de är mycket dåliga. Tio procent säger att de inte känner till böckerna eller inte vet vad de ska svara för bedömning. 25

Lästräningsböcker med tal och punktskrift är det ingen respondent som känner till eller kan bedöma. Vad tycker ditt barn om? (Bastal: 21) Talböcker 5 33 57 5 Punktklubben 29 24 29 19 Att du kan köpa punktskriftsböcker och 14 19 43 24 Taltidningar för unga: Popcorn och 14 5 19 33 29 Sällskapsspel med taktil märkning 5 14 19 29 33 Appen Legimus 5 5 14 33 43 Punktutlåningen, dit du kan ringa/mejla 5 19 19 57 Ni kan lämna förslag på böcker som ni 5 24 14 57 Kamratposten, KP, på punktskrift 5 1 19 1 57 Legimus.se (en katalog/webbsida) 5 14 14 1 57 Listan med nya punktskriftsböcker 5 1 86 Punktskriftstjänsten, där ni kan få eget 1 5 86 Barnsidorna i legimus.se 1 9 Tidningen Vi Punktskriftsläsare 5 95 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej Talböcker anser 57 procent är mycket bra och 33 procent tycker att de är bra. Fem procent tycker att de är dåliga och lika stor andel säger att de inte känner till dem eller inte vet hur de ska bedöma dem. Gällande punktskriftklubben är det ingen som svarat att de tycker den är dålig eller mycket dålig. 29 procent tycker klubben är mycket bra och 24 procent tycker den är bra. 19 procent känner inte till punktskriftklubben eller vet hur de ska kunna ge en bedömning. Tjänsten att kunna köpa punktskriftsböcker och taktila bilderböcker tycker 43 procent är mycket bra och 19 procent anser att det är bra. 14 procent svarar att det varken är bra eller dåligt och 24 procent säger att de inte känner till tjänsten eller kan bedöma den. Taltidningarna Popcorn och Bubbel svarar 33 procent att de tycker är mycket bra och 19 procent att de är bra. 14 procent tycker tidningarna är dåliga och fem procent säger att de varken är bra eller dåliga. 29 procent säger att de inte känner till tidningarna eller vet vad de ska svara för bedömning. 26

Sällskapsspel med taktil märkning anser 29 procent är mycket bra och 19 procent tycker att de är bra. Fem procent tycker att spelen är dåliga och 14 procent tycker att de varken är bra eller dåliga. 33 procent svarar att de inte känner till dessa eller inte kan bedöma dem. Appen Legimus svarar 43 procent att de inte känner till eller vet hur de ska bedöma. 33 procent tycker att appen är mycket bra och 14 procent tycker den är bra. Fem procent svarar att appen är dålig och lika stor andel säger att den varken är bra eller dålig. På frågan vad man tycker om punktutlåningen svarar 57 procent att de inte känner till eller att de inte vet vad de ska ge för bedömning. 19 procent tycker tjänsten är mycket bra och lika stor andel tycker att den är bra. Fem procent tycker att tjänsten varken är bra eller dålig. Gällande Kamratposten (KP) i punktskrift svarar 57 procent att de inte känner till den eller inte kan ge någon bedömning om. 14 procent tycker att den är mycket bra och 24 procent anser att den är bra. Tio procent svarar att de varken tycker att KP är bra eller dålig och fem procent säger att de tycker den är dålig. Gällande Legimus.se svarar 57 procent att de inte känner till eller att de inte kan ge någon bedömning. Tio procent tycker hemsidan är mycket bra och 14 procent tycker den är bra. 14 procent svarar att Legimus.se varken är bra eller dålig och vidare tycker fem procent att den är dålig. På frågan om listan med nya punktskriftsböcker berättar 86 procent att de inte känner till den eller vet vad de ska svara för bedömning. Tio procent säger att de tycker den är bra och fem procent svarar att listan varken är bra eller dålig. Gällande punktskrifttjänsten där man kan få eget material som punktskrift nämner 86 procent att de saknar kännedom om eller inte kan bedöma. Fem procent tycker tjänsten är bra och tio procent svarar att den varken är bra eller dåligt. När det gäller barnsidorna på Legimus.se svarar 9 procent att de saknar kännedom om detta. Övriga tio procent anser att sidorna är mycket bra. Tidningen Vi punktläsare svarar 95 procent att de inte känner till eller inte vet hur de ska bedöma. Fem procent säger att den varken är bra eller dålig. 27

Hur bra tycker ditt barn att hon/han är på att läsa punkskrift? (Bastal: 21) 14 1 14 24 38 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Vet ej 38 procent tycker att de är mycket bra på att läsa punktskrift och 24 procent svarar att de är bra. 14 procent tycker att de är mycket dåliga och 1 procent har svarat att de är dåliga. Övriga 14 procent svarar att de varken är bra eller dåliga på att läsa punktskrift. 28

Hur ofta läser ditt barn punktskrift? (Bastal: 21) 1 % 5 43 33 5 5 1 5 Varje dag Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig 43 procent svarar att de läser punktskrift varje dag och 33 procent att de läser punktskrift flera gånger i veckan. Fem procent svarar att de läser punktskrift någon gång i veckan och lika stor andel svarar någon gång i månaden. Tio procent uppger att de läser punktskrift mer sällan än någon gång i månaden och fem procent säger att de aldrig läser punktskrift. 29

Hur läser ditt barn punktskrift? (Bastal: 2) 1 55 % 5 35 1 På punkskriftskärm På papper Båda När det gäller att läsa punktskrift är det vanligaste svaret, 55 procent, att barnen både läser på punktskriftskärm och på papper. 35 procent svarar att de bara läser på papper och tio procent att de bara läser på punktskriftskärm. 3

Vilket av sätten föredrar ditt barn att läsa punkskrift? (Bastal: 2) 1 55 % 5 35 1 Punktskriftskärm Papper Spelar ingen roll När det gäller vilket sätt barnen föredrar att läsa punktskrift på svarar 55 procent att de föredrar papper. 35 procent säger att det spelar ingen roll och tio procent svarar punktskriftskärm. Respondenterna svarar även på frågan om det är något som gör att barnet upplever det svårt att läsa punktskrift. Exempel på öppna svar som nämns är: Det är svårt när en punkt är borta. Det tar lite tid att trycka sig framåt när man läser på punktskriftsskärm, det kan vara lite störande. Ibland när ett ord är felstavat och det inte går att lista ut vad det ska stå. När han har läst flera gånger blir punkterna utslitna, det vore bättre om de använde tjockare papper. Dubbelsidig text tycker han också är svårt. Han är osäker på i och e ibland. 31

Läser ditt barn talböcker? (Bastal: 21) 1 86 % 5 14 Ja Nej 86 procent av barnen uppger att de läser talböcker. De som uppgett att de läser talböcker svarar även på frågan om när de väljer punktskrift och när de väljer talbok. Exempel på öppna svar är: Punktskrift blir det mest i skolan och talböcker hemma. Hon brukar läsa talböcker när hon ska somna. Annars läser hon helst punktskrift. Talböcker tar inte så stor plats, det är en fördel. Det blir punktskrift när hon orkar läsa och har full kraft i hjärnan. Talbok blir det när hon är lite trött. 32

Hur brukar ditt barn låna MTMs punktböcker? (Bastal: 21) Legimus.se 43 MTMs Punkskriftsutlåning 29 Bibliotek 29 Skolan 19 Annat 5 Lånar inte böcker 14 5 1 % 43 procent svarar att de lånar talböckerna via Legimus.se. 29 procent har sagt att de brukar låna via MTMs punktskriftutlåning och lika stor andel använder biblioteket. 19 procent lånar punktböcker i skolan och fem procent uppger att de lånar på något annat sätt. 14 procent av respondenterna säger att de inte lånar punktböcker. Respondenterna svarar också på hur de hittar böcker i rätt format för dem samt om det är något de saknar. Exempel på öppna svar som nämns är: Det är svårt att hitta böcker i glestryck och med skrift bara på ena sidan, det vill säga inte dubbelsidigt. Ordlistor och språkböcker saknas i punktskrift. Mycket finns på Legimus men många titlar saknas som E-böcker. Utbudet av taktila bilderböcker är inte så jättestort. Respondenterna svarar även på hur de får reda på vilka böcker som finns punktskrift och vem som tipsar dem. Exempel på öppna svar är: 33

Skolbibliotekarien, resurspersonen i skolan och mamma. Hon brukar mest leta på Legimus.se. När han hör talas om en vanlig bok som verkar intressant så letar han själv om den finns på Legimus. Han får tips om böcker från kompisar som är seende. De böcker han är intresserade av tittar han efter på MTMs hemsida och när de inte finns blir han besviken. Hur vill ditt barn ha lästips om böcker från MTM? (Bastal: 21) Nyhetsbrev 57 Legimus.se 33 Bokklubb 1 Tidningar 1 Annat 19 Vill ej ha lästips 5 5 1 % På frågan om hur barnen vill ha lästips om böcker från MTM uppger 57 procent att de vill få det i ett nyhetsbrev. 33 procent vill kunna få det via Legimus.se. Tio procent uppger att de vill få lästips via bokklubb respektive tidningar. Fem procent säger att de inte vill ha några lästips. 19 procent av respondenterna svarar ett öppet alternativ och exempel på dessa är: En lista med nya böcker för barn och ungdomar på punktskrift. SMS i telefonen. 34

Respondenterna svarar också på om det är något material som de tycker MTM ska ge ut i punktskrift. Exempel på svar som nämns är: Hon skulle vilja läsa bloggar. Det skulle vara kul om man kunde få "Sköna Hem" i punktskrift. Taktila kartor och stjärnkartor. Min syster läser Kalle Anka-pocket och det vill han också gärna göra. Vårt språk, här hemma, är engelska. Så det vore bra med fler punktböcker på engelska. Vad tycker ditt barn om svällpappersbilder? (Bastal: 21) 14 29 29 24 5 % 5% 1% 1 (Svårt att läsa) 2 6 4 5 (Lätt att läsa) Känner ej till På en skala från 1 5, där 1 betyder svårt att läsa och 5 betyder lätt att läsa har respondenterna fått uppge vad de tycker om svällpappersbilder. 29 procent svarar en fyra och 24 procent svarar en femma på frågan. 14 procent svarar en tvåa och 29 procent svarar en trea. Ingen svarar en etta. Fem procent av respondenterna säger att de inte känner till svällpappersbilder. 35

Skulle ditt barn vilja lära sig mer om hur man läser svällpappersbilder? (Bastal: 21) 1 57 % 5 33 1 Ja Nej Vet ej 57 procent av barnen uppger att de skulle vilja lära sig mer om hur man läser svällpappersbilder. 33 procent anser inte att de behöver lära sig mer om hur man läser dem. Övriga svarar Vet ej på frågan. 36

Vad tycker ditt barn om antalet bilder som finns i MTMs punktböcker? (Bastal: 2) 1 % 5 35 35 15 15 Det är bra som det är Vill ha fler bilder Tycker att bilder är ointressant Vet ej På frågan om vad barnen tycker om antalet bilder i punktböckerna framkommer att 35 procent tycker att det är bra som det är och lika stor andel tycker att de vill ha fler bilder. 15 procent svarar att bilder är ointressant och lika stor andel svarar att de inte vet. 37

Hur fick du och ditt barn information om MTM och MTM:s böcker? (Bastal: 21) Syncentral 48 SPSM 24 Biblioteket Skola 1 1 Habilitering 5 BVC Förskola Webben Kontakter Vänner Sökte själv Annat 1 Kommer ej ihåg 14 5 1 % På frågan om hur föräldern och barnet fick information om MTM och MTMs böcker uppger närmare hälften, 48 procent, att de fick informationen från syncentralen. 24 procent säger att informationen kom från SPSM. Tio procent svarar bibliotek respektive skola. Fem procent säger att de fick information från habiliteringen. Tio procent svarar ett svar som inte var fördefinierat och de svaren är: Pappa är också synskadad och har känt till MTM och MTMs böcker länge. Resurscenter syn. 14 procent säger att de inte kommer ihåg hur de fick information om MTM och MTMs böcker. 38

Hur får du och ditt barn information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller? (Bastal: 21) Legimus.se 62 Syncentraler 1 Listan på nya böcker från MTM 5 Vänner 5 Sociala medier 5 Intresseorganisation Tidningar som ViP Punktskriftstjänsten Annat 33 5 1 % 62 procent uppger att de får information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller via Legimus.se. Tio procent nämner att de får den informationen från syncentralen. Fem procent svarar vardera Listan på nya böcker från MTM, Vänner samt Sociala medier. 33 procent svarar ett annat sätt och dessa svar är: Att man inte får någon information om det. (4 svar) Biblioteket (2 svar) Skolan. På frågan om barnet saknar något på Legimus.se och Legimus barnsidor framkommer det från den respondent som frågan ställs till att hen saknar ett spel som heter TPB. Denna fråga ställdes bara till den person som hade kännedom om Legimus.se och/eller Legimus barnsidor. 39

Har ditt barn i hemmet tillgång till (Bastal: 21) Dator 95 5 Perkins skrivmaskin för punktskrift 9 1 Punktskriftsskärm till dator/surfplatta 71 29 Talsyntes 71 29 Smarttelefon 62 38 Surfplatta 52 48 Punktskrivare 48 52 Skanner 29 71 % 5% 1% Ja Nej Respondenterna svarat också på vilken hårdvara de har i hemmet som hjälpmedel. 95 procent säger att de har tillgång till dator i hemmet. 9 procent svarar att de har tillgång till Perkins skrivmaskin. 71 procent har tillgång till punktskriftskärm och lika stor andel har tillgång till talsyntes. 62 procent berättar att de har tillgång till smarttelefon. Surfplatta har 52 procent tillgång till och något färre, 48 procent, har tillgång till punktskrivare. 29 procent nämner även att de har tillgång till en skanner. Respondenterna får också besvara frågan hur de går tillväga om det finns material i svartskrift som de vill läsa. Det svar som förekommer mest är att en förälder, mamma eller någon annan läser upp det för barnet. Andra öppna kommentarer som lämnats är: Han kollar i CCTVn. Eller ber mamma läsa. För att läsa text på webben använder jag Zoomtext. Han scannar det i datorn eller så läser assistenten eller vi föräldrar för honom. Sist hon behövde något så var det sångtexter och då tog jag och förde över dem med hjälp av Perkinsmaskinen. 4

Avslutningsvis har barnet fått säga vad de tycker att MTM ska göra kring dessa produkter och tjänster. Exempel på öppna svar som nämns är: Ha roliga uppläsare i talböckerna. Mer bilder och bättre webbsidor. Taktila bilder i böcker och lättare att navigera på MTMs hemsida. Det vore roligt om man kunde utveckla fler dataspel. Legimus är guld värt. Vilken service! Jag tror aldrig att vi har misslyckats med att hitta böcker där. Taktilt material om matematik, t.ex. räkneträning. 41

3.3 Barn 13 18 år 13 18 år Urval 4 Vägran 5 Gick ej att nå under fältperiod 1 Antal intervjuer 25 Svarsfrekvens 63% 4 personer ingick i urvalet. Fem personer ville inte delta i undersökningen och tio personer gick inte att nå under datainsamlingsperioden. Följaktligen har 25 respondenter intervjuats vilket ger en svarsfrekvens på 63 procent. Snittiden för intervjuerna har varit strax över 2 minuter. 3.3.1 Resultat Inledningsvis fick även barnen som är över 13 år besvara vilka produkter de känner till och vad de tycker om dem. 42

Vad tycker du om? (Bastal: 25) Punktskriftsböcker, bara punktskrift 4 16 2 28 2 12 Taktila bilderböcker 4 4 24 2 28 2 Punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder 4 16 24 2 12 24 Lästräningsböcker med tal och punktskrift 4 8 8 8 72 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej Gällande punktskriftsböcker som innehåller bara punktskrift så svarar 12 procent att de inte känner till dem eller vet hur de ska svara vad de tycker om dem. 2 procent svarar att de är mycket bra och 28 procent svarar bra. Fyra procent tycker de är mycket dåliga och 16 procent dåliga. 2 procent säger att de varken är bra eller dåliga. På frågan om taktila bilderböcker säger 28 procent att de är mycket bra och 2 procent att de är bra. Fyra procent svarar att de är mycket dåliga och lika stor andel svarar att de är dåliga. 24 procent säger att de tycker de varken är bra eller dåliga. Övriga känner ej till böckerna eller vet inte hur de ska bedöma dem. När det gäller punktskriftsböcker som innehåller punktskrift och svällpappersbilder svarar 12 procent att de är mycket bra och 2 procent att de är bra. Fyra procent säger att de tycker de är mycket dåliga och ytterligare 16 procent att de är dåliga. En fjärdedel, 24 procent, har sagt att de varken är bra eller dåliga och lika stor andel känner ej till dessa böcker eller vet inte hur de ska bedöma dem. 43

Vad gäller lästräningsböcker med tal och punktskrift berättar 72 procent att de inte känner till dem eller vet hur de ska bedöma dessa. 8 procent svarar vardera mycket bra, bra och varken bra eller dåligt. Fyra procent svarar att de är dåliga. Ingen säger att de är mycket dåliga. Vad tycker du om? (Bastal: 25) Talböcker 8 12 28 48 4 Appen Legimus 4 4 8 28 32 24 Legimus.se (en katalog/webbsida) 4 4 8 24 28 32 Sällskapsspel med taktil märkning 4 12 24 24 36 Att du kan köpa punktskriftsböcker och taktila bilderböcker 12 12 36 4 Taltidningar för unga: Popcorn och Bubbel 4 4 2 8 2 44 Du kan lämna förslag på böcker som du vill läsa till MTM? Punktutlåningen, dit du kan ringa/mejla för att låna punktskrift 8 12 12 16 12 16 68 56 Knottret, punkttidning för unga 12 12 4 72 Listan med nya punktskriftsböcker 8 8 8 76 Punktskriftstjänsten, där du kan få eget material som punktskrift 4 4 12 8 Barnsidorna i legimus.se 8 4 88 Tidningen Vi Punktskriftsläsare 4 8 88 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Känner ej till/vet ej På frågan om vad respondenterna tycker om talböcker svarar närmare hälften, 48 procent, att de är mycket bra och 28 procent har svarat bra. Åtta procent tycker att talböckerna är dåliga och tolv procent har svarat att de varken är bra eller dåliga. Ingen svarar att talböckerna är mycket dåliga. Fyra procent känner inte till talböcker eller vet hur de ska bedöma dem. Gällande appen Legimus svarar 32 procent att den är mycket bra och 28 procent att den är bra. Fyra procent svarar att appen är mycket dålig och lika stor andel svarar att den är dålig. Åtta procent tycker att appen varken är bra eller dålig och 24 procent känner ej till appen eller vet hur de ska bedöma den. På frågan om vad respondenterna tycker om Legimus.se svarar 28 procent att den är mycket bra och 24 procent att den är bra. Fyra procent vardera svarar alternativen mycket dålig och dålig. Åtta pro- 44

cent berättar att de tycker webbsidan varken är bra eller dålig. Närmare en tredjedel, 32 procent, känner inte till eller kan inte svara på vad man tycker om Legimus.se. Gällande sällskapsspel med taktil märkning svarar 24 procent att de är mycket bra och lika stor andel tycker att de är bra. Fyra procent svarar att de är dåliga och tolv procent svarar varken bra eller dåligt. 36 procent känner ej till sällskapsspelen eller kan inte svara på vad de tycker om dem. Tjänsten att kunna köpa punktskriftsböcker och taktila bilderböcker svarar 4 procent att de inte känner till eller vet hur de ska bedöma. 36 procent tycker att tjänsten är mycket bra och tolv procent tycker att den är bra. Lika stor andel, tolv procent, svarar att de tycker att tjänsten varken är bra eller dålig. När det gäller taltidningar för unga: Popcorn och Bubbel svarar en femtedel, 2 procent, att de tycker att de är mycket bra och åtta procent att de är bra. Fyra procent tycker att de är mycket dåliga och lika stor andel svarar dåliga. 2 procent säger att de varken är bra eller dåliga. Övriga, 44 procent, känner ej till taltidningarna eller vet inte hur de ska bedöma dem. Tjänsten att kunna lämna förslag på böcker de vill läsa till MTM svarar 56 procent att de inte känner till eller vet hur de ska bedöma. 16 procent tycker att tjänsten är mycket bra och lika stor andel svarar bra. Tolv procent tycker att tjänsten varken är bra eller dålig. Gällande punktutlåningen, dit man kan ringa och/eller mejla för att låna punktskrift berättar 68 procent att de inte känner till eller kan bedöma. Tolv procent svarar mycket bra respektive bra och åtta procent tycker att punktutlåningen varken är bra eller dålig. På frågan vad de tycker om Knottret, punkttidning för unga, säger 72 procent att de inte känner till produkten eller vet hur de ska bedöma den. Tolv procent tycker att tidningen är bra och fyra procent att den är mycket bra. Övriga, tolv procent, anser att tidningen varken är bra eller dålig. Listan med nya punktskriftsböcker svarar 76 procent att de inte känner till eller kan bedöma. Åtta procent har vardera svarat varken bra eller dåligt, bra och mycket bra. Gällande punktskriftstjänsten, där de kan få eget material som punktskrift, är det 8 procent som inte känner till eller som kan bedöma den. Tolv procent svarar att tjänsten är mycket bra och fyra procent svarar bra. Lika stor andel tycker att tjänsten varken är bra eller dålig. 45

På frågan vad respondenterna tycker om barnsidorna på Legimus.se så svarar 88 procent att de inte känner till dessa eller kan bedöma dem. Fyra procent tycker att de är mycket bra och åtta procent tycker att de varken är bra eller dåliga. Tidningen Vi punktläsare känns inte igen eller kan bedömas av 88 procent av respondenterna. Åtta procent tycker att tidningen är bra och fyra procent tycker att den varken är bra eller dålig. Hur bra tycker du att du är på att läsa punkskrift? (Bastal: 25) 16 12 4 28 4 % 5% 1% 1 (Mycket dåligt) 2 3 4 5 (Mycket bra) Vet ej Respondenterna får även uppskatta hur bra de är på att läsa punktskrift. Fyra av tio, 4 procent, tycker att de varken är bra eller dåliga. 28 procent tycker att de är bra på att läsa punktskrift och fyra procent tycker att de är mycket bra. 16 procent anser att de är mycket dåliga och tolv procent att de är dåliga på att läsa punktskrift. 46

Hur ofta läser du punktskrift? (Bastal: 25) 1 % 5 36 24 2 8 4 8 Varje dag Flera gånger i veckan Någon gång i veckan Någon gång i månaden Mer sällan Aldrig På frågan hur ofta de läser punktskrift framkommer det att åtta procent aldrig läser punktskrift. Övriga säger att de läser punktskrift varje dag (36 procent), flera gånger i veckan (24 procent), någon gång i veckan (2 procent), någon gång i månaden (åtta procent) och mer sällan än någon gång i månaden (fyra procent). 47

Hur läser du punktskrift? (Bastal: 25) 1 % 5 4 32 28 På punkskriftskärm På papper Båda På vilket sätt respondenterna läser punktskrift så svarar 4 procent att de både läser på papper och punkskriftskärm. 32 procent berättar att de bara läser på punktskriftskärm och 28 procent läser bara på papper. 48

Vilket av sätten föredrar du att läsa punkskrift? (Bastal: 25) 1 % 5 44 36 2 Punktskriftskärm Papper Spelar ingen roll Det sätt som respondenterna föredrar att läsa punktskrift på är framförallt på papper som 44 procent svarar. 36 procent föredrar att läsa på punktskriftskärm och 2 procent säger att det spelar ingen roll. Respondenterna svarar sedan på om de tycker att det finns något som gör det svårt att läsa punktskrift. Exempel på öppna svar som lämnas är: På papper borde man använda åttapunktsskrift. Det går långsammare att läsa på papper för att det blir otydligt med bara sex punkter. Därför har jag slutat läsa på papper. I Knotter borde man använda stor bokstav. Man använder inte alltid det på papper för det blir väldigt otydligt annars. På papper blir det slitet, men det kan man ju förstå. Det är tråkigt att läsa punktskrift och jag har svårt att hitta raden i tättryck. 49

Läser du talböcker? (Bastal: 25) 1 96 % 5 Ja 4 Nej 96 procent av respondenterna svarar att de läser talböcker. De som läser talböcker svarar även på när de väljer att läsa punktskrift och när de väljer att läsa talböcker. Exempel på öppna svar är: Det var flera år sedan jag läste punktskrift. Skönlitteratur tar jag in via talböcker. Ska jag ta det lugnt och chilla läser jag talböcker. Är det läsning för skolan är det mer punktskrift. Om det är korta böcker tar jag dem som punktskrift och om det är långa böcker så får det bli som talbok. Talböcker använder jag regelbundet, till praktiskt taget allt. Punktskrift befattar jag mig bara med när jag är tvungen, det vill säga någon gång ibland i skolan. 5

Hur brukar du låna MTMs punktböcker? (Bastal: 25) Legimus.se 44 Skolan 4 Bibliotek 24 MTMs Punkskriftsutlåning 4 Annat Lånar inte böcker 24 5 1 % 44 procent svarar att de lånar MTMs punktböcker via Legimus.se. 4 procent berättar att de lånar via skolan och 24 procent lånar på biblioteket. Fyra procent uppger att de lånar från MTMs punktskriftutlåning. En fjärdedel, 24 procent, svarar att de inte lånar böcker. Respondenterna har även besvarat frågan om de hittar böckerna i rätt format för dem eller om det är något de tycker saknas. Exempel på öppna svar som nämns är: Ja, det är inga problem. Det fungerar bra. När jag beställer från Legimus så blir det en överraskning om det är glestryck eller tättryck. Det vore bra om det stod vad det var, så att man visste det innan. Det kunde också stå om det är en ungdomsbok eller vuxenbok. Det vore inte fel att få lästips. Ibland när jag tror att jag beställt glestryck så har det kommit som tättryck. Jag läser bara tättryck och det hittar jag. 51

Respondenterna har sedan svarat på hur de får reda på vilka böcker som finns i punktskrift och vem som tipsar dem om böcker. Exempel på svar är: Tar själv reda på det, på Legimus.se. Bibliotekarien på skolan. Får listan med nya punktskriftsböcker på posten, i punktskrift. Mina assistenter i skolan eller mamma och pappa. Hur vill du ha lästips om böcker från MTM? (Bastal: 25) Legimus.se 6 Nyhetsbrev 36 Bokklubb Tidningar Annat 8 Vill ej ha lästips 16 5 1 % Den kanal som respondenterna främst vill få lästips genom är via Legimus.se, 6 procent säger att det är bästa kanalen. 36 procent tycker att ett nyhetsbrev med lästips vore bra. 16 procent vill inte få något lästips. Åtta procent har svarat ett alternativ som inte är fördefinierat och dessa svar är: Appen Legimus. 52

Via e-post. Respondenterna har svarat på om det finns något material som de tycker MTM borde ge ut i punktskrift. De svar som nämnts är: Jag skulle vilja ha fler nyhetstidningar. Böcker om teknik, datorer och TV-spel. Vad tycker du om svällpappersbilder? (Bastal: 25) 12 32 28 4 12 12 % 5% 1% 1 (Svårt att läsa) 2 3 4 5 (Lätt att läsa) Känner ej till På frågan vad respondenterna tycker om svällpappersbilder har de fått svara på en skala mellan 1 5, där 1 är lika med svårt att läsa och 5 är lika med lätt att läsa. Tolv procent svarar en etta, att det är svårt att läsa och 32 procent svarar en tvåa. 28 procent säger en trea, att det varken är lätt eller svårt att läsa. Fyra procent säger en fyra och tolv procent svarar en femma d.v.s. att det är lätt att läsa. Tolv procent säger att de inte känner till svällpappersbilder. 53

De som svarar att de tycker det är svårt att läsa svällpappersbilder har utvecklat sitt svar kring varför de tycker så. Exempel på öppna kommentarer är: Det är svårt att avgöra vad bilden egentligen föreställer. Säger man att det är ett får är det lättare att känna på en ullbit än att känna på konturerna. Svårt att få en bild med svällpappersbilder. Jag använder dem så sällan, bara till kartor. De som tycker att det är lätt att läsa svällpappersbilder har också fått motivera sitt svar och exempel på dessa är: Man får en uppfattning för former och man kan göra sig en egen blid på ett annat sätt än via en beskrivning. De är väldigt roliga och sköna att känna på. Skulle du vilja lära dig mer om hur man läser svällpappersbilder? (Bastal: 25) 1 6 % 5 2 2 Ja Nej Vet ej 54

6 procent nämner att de inte känner något behov av att lära sig mer om hur man läser svällpappersbilder. 2 procent tycker att de skulle vilja lära sig mer om hur man läser bilderna. Lika stor andel vet inte om de skulle vilja lära sig mer om hur man läser svällpappersbilder. Vad tycker du om antalet bilder som finns i MTMs punktböcker? (Bastal: 22) 1 % 5 5 32 14 Det är bra som det är Vill ha fler bilder Tycker att bilder är ointressant 5 Vet ej Hälften av respondenterna tycker att antalet bilder i MTMs punktböcker är bra som det är. 32 procent svarar att de tycker bilder är ointressanta och 14 procent vill ha fler bilder. Fem procent kan inte besvara frågan. 55

När du började läsa punktskrift, hur fick du information om MTM och MTM:s böcker? (Bastal: 25) Syncentral 32 Skola SPSM 24 24 Biblioteket Webben Vänner 4 4 4 BVC Habilitering Förskola Kontakter Sökte själv Annat 4 Kommer ej ihåg 2 5 1 % Störst andel respondenter, 32 procent, säger att de fick information om MTM och MTMs böcker från syncentralen. 24 procent berättar att de fick information från skolan och lika stor andel att de fick informationen från SPSM. Fyra procent svarar bibliotek, webben respektive genom vänner. Fyra procent har också svarat ett annat alternativ som inte är fördefinierat och utvecklar det med att säga att informationen kom från föräldrarna. 2 procent av respondenterna kommer inte ihåg hur de fick information om MTM och MTMs böcker. 56

Hur får du information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller? (Bastal: 25) Legimus.se 8 Vänner 16 Listan på nya böcker från MTM 4 Syncentraler 4 Intresseorganisation Tidningar som ViP Punktskriftstjänsten Sociala medier Annat 24 5 1 % 8 procent av respondenterna uppger att de får information om nya böcker, tidningar och annat material som MTM tillhandahåller via Legimus.se. 16 procent säger att de får denna information från vänner och fyra procent nämner listan på nya böcker från MTM. Lika stor andel, fyra procent, svarar via syncentralerna. 24 procent svarar ett alternativ som inte är fördefinierat och exempel på dessa svar är: Personal i skolan och föräldrarna. Biblioteket. Assistenter i skolan och föräldrar. De som känner till Legimus.se och/eller Legimus barnsidor har fått svara på om det är något de saknar på Legimus. De svar som nämns är: Att kunna söka på böcker enligt kategori. 57