Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna - Det var stora skillnader mellan män och kvinnors sjukskrivning - Det var en icke fråga för landstingsledningarna - Det var en fråga för varje läkare att hantera på bästa sätt utifrån de erfarenheter som han/hon hade - Läkarna saknade stöd från kollegor, andra kompetenser och från sina chefer att arbeta med frågan. - Det saknades kunskapsgenerering
Vad har hänt mellan 2006-2010? - Sjukskrivning är en del av vård och behandling inom primärvården och hanteras mer varsamt än tidigare - Det Försäkringsmedicinska beslutstödet ger stöd till läkaren hur länga som sjukskrivning bör vara för ca 100 diagnoser - En hel del vårdcentraler har utarbetat rutiner för sitt arbete med sjukskrivningar - På många vårdcentraler finns team som utreder mer komplicerade sjukskrivningsfall - På många vårdcentraler och inom några specialistenheter finns en koordinator som arbetar med sjukskrivningar för att påskynda processen
Vad har hänt mellan 2006-2010? - Enligt studie av KI så är högsta ledningen i landstingen engagerade i sjukskrivningsfrågor, men chefer på verksamhetsnivå vet inte vad man ska göra (2007) - SKL har genomfört utbildningsinsatser i nästan samtliga landsting om ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen för verksamhetschefer - Antal personer som blir sjukskrivna efter dag 14 har minskat - Längderna på sjukskrivningar har minskat - Skillnader mellan länens sjukskrivningar har minskat - Vi ser dock att personer som gick ur försäkringen som blev sjukskrivna innan 2008 eller hade tillfällig sjukersättning återvänder i försäkringen.
35,0% Förändring av sjukpenningdagar (upp till 2,5 år) januari-mars 2011 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Gotlands län Skåne län Stockholms län Hallands län Dalarnas län Västmanlands län Jönköpings län Blekinge län Östergötlands län Gävleborgs län Södermanlands län Örebro län Jämtlands län TOTALT Norrbottens län Västernorrlands län Kronobergs län Västerbottens län Kalmar län Värmlands län Västra Götalands län Uppsala län
Varför ökar sjukskrivningarna nu? - Enligt Försäkringskassan ökar de till följd av att personer återkommer i försäkringen som har blivit utförsäkrade - Vid årsskiftet 2009/2010 var det 17 797 som uppnådde max tid i försäkringen av dessa blev 65 % kvar eller återvände i försäkringen. - Tredje kvartalet var det 9037 personer som uppnådde max tid i försäkringen 42 % av dessa är kvar eller har återvänt I början var det personer med max antal dagar i sjukpenningen som stod för uppnådd maxtid i försäkringen. Senare delen av 2010 är det främst personer med tillfällig sjukersättning som återgår i försäkringen.
sjukpenningdagar 2005-2010 Län 2005 2010 Blekinge län 1 217 116 511 653 Dalarnas län 2 339 825 949 959 Gotlands län 363 405 188 526 Gävleborgs län 2 135 690 906 924 Hallands län 1 935 116 1 003 911 Jämtlands län 1 268 043 510 789 Jönköpings län 1 868 923 1 170 946 Kalmar län 1 891 657 813 608 Kronobergs län 1 193 762 642 466 Norrbottens län 2 447 009 859 416 Skåne län 8 408 048 3 874 797 Stockholms län 12 580 346 6 885 373 Södermanland 1 968 899 874 413 Uppsala län 2 337 639 1 233 138 Värmlands län 2 182 816 798 212 Västerbottens län 2 188 856 941 898 Västernorrlands län 2 359 524 936 907 Västmanlands län 2 028 318 884 687 Västra Götalands län 10 722 898 5 368 392 Örebro län 2 298 142 1 041 379 Östergötlands län 3 314 623 1 328 227
Sjukskrivningsmiljarden 2010-500 miljoner fast del kopplat till bestämda åtgärder 50 Ledningssystem och en jämställd sjukskrivningsprocess 150 bättre kvalitet i medicinska underlag 100 Elektronisk överföring av medicinska underlag 200 Fördjupade utredningar - 495 miljoner kronor rörlig del utgår för att minska sjukpenningdagar 8
Sjukskrivningsmiljarden 2010 1. Landstingen utarbetar ett ledningssystem enligt God vård som omfattar sjukskrivning på vårdgivarnivå Landstingen utarbetar en handlingsplan om en jämställd sjukskrivningsprocess 2. Landstinget förbättrar kvalitén i sjukintygen för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning med 50 % eller 70 % korrekta intyg 3. Landstingen utarbetar en plan för införande av elektroniska intyg och med en fråga svarsfunktion mellan läkaren och handläggaren 4. Landstingen genomför fördjupade utredningar åt Försäkringskassan vid mera komplicerade sjukskrivningsärenden. 9
Följade landsting har klarat alla kraven i sjukskrivningsmiljarden 2010 Gotland Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Västbotten
Följade landsting har inte klarat alla kraven i sjukskrivningsmiljarden 2010 Ledning och styrning Blekinge Dalarna Södermanland Uppsala Västernorrland Västmanland Örebro Handlingsplan om jämställdhet Östergötland Fördjupade utredningar Blekinge Stockholm Uppsala Örebro 50 % korrekta intyg Gävleborg Stockholm Västmanland Värmland Västragötaland Östergötland
Sjukskrivningsmiljarden 2011 1. Landstingen har utarbetat ett ledningssystem enligt God vård som omfattar sjukskrivning. 2011 utarbetat ledningssystem på verksamhetschefsnivå 12 2011 Landstingen ska ha genomfört minst tre kortsiktiga åtgärder och påbörjat minst två långsiktiga åtgärder enligt handlingsplanen för en jämställd sjukskrivningsprocess 2. Landstinget för bättrar kvalitén i medicinska underlagen för att Försäkringskassan ska kunna bedöma rätten till sjukpenning 80% av medicinska underlagen är korrekt ifyllda 3. 90 % av alla läkarintyg för sjukskrivning skickas elektroniskt mellan vården och Försäkringskassan 1 november och 5 december kan läkare och handläggare skicka meddelanden om sjukskrivningsärden 4. Landstingen tillhandahåller alla fördjupade utredningar som Försäkringskassan efterfrågar
Vilka är utmaningarna framöver? - Att det finns uppföljbara mål för arbetet med sjukskrivningar i så väl privat som offentlig vård (ledningssystem på vårdgivarnivå) - Att landstingen tar över kompetensutvecklingen för försäkringsmedicin för så väl AT och ST läkare - Att vidmakthålla det goda arbete inom primärvården - Att utveckla arbetet med sjukskrivningar så att de blir en del av vård och behandling inom specialiserade vården - Att hitta former för nationell utveckling av tjänster för att bygga för framtidens IT lösningar när det gäller intyg där patienten har ett eget ansvar och närmare koppling med arbetstivare.
Vilka är utmaningarna framöver? - Att få en jämställd sjukskrivningsprocess som behandlar män och kvinnor utifrån behov och inte efter föreställningar av kön så att sjukskrivningarna blir mer lika. - Att hantera framtida förändringar i sjukförsäkringen - Att ha rätta förutsättningarna för att ev. ta på sig ett större ansvar för utredningar efter sex månaders sjukskrivning. - Att hitta bra samarbete med arbetstivare, arbetsförmedling och socialtjänsten.
Miljarden efter 2011? - Det är dags att pengarna går in i det generella statsbidraget - Överenskommelsen har funnits i sex år och det bör finnas en bortre gräns för överenskommelser av detta slag. - Överenskommelsen 2010-2011 var för detaljerade och stämde inte överens med det arbete som landstingen önskade att utveckla - Landstingen kan själva utveckla de områden som de ser behov av - SKL har 10-15 överenskommelser riktade till vården
Rehabiliteringsgarantin 2011 - Evidensbaserad medicinska Behandling/rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma återgång i arbete - Garantin ska inriktas på stora diagnosgrupper när det gäller sjukskrivningar sjukdomar i rörelseorganen och lättare psykiska problem - smärta i axlar, nacke och rygg - depression, ångestsyndrom och stress
Garantin ska avse tillgänglighet och enligt följande steg 1. Medicinsk bedömning och ställningstagande om patientens är i behov av medicinsk behandling/rehabilitering 2. Påbörja och genomföra behandling/rehabilitering Kognitiv beteendeterapi (KBT )vid lättare/medelsvåra ångest, depression och stress Multimodal rehabilitering vid smärta i axlar nacke och rygg
Målgrupp för garantin Den omfattar alla personer i åldern 16-67 år Inga krav att personen ska vara sjukskriven Personer med sjukersättning omfattas också Hälso- och sjukvårdslagen gäller störst behov ska få det först KBT och Multimodal rehabilitering omfattas även av vårdgarantin
Rehabiliteringsgarantin 2010 Antal multimodala rehabiliteringar 7751 (23% flera än 2009) Antal KBT och IPT 44 101 (41 % flera än 2009) 37 452 kvinnor och 14 400 män fick del av garantin Landstingen har rapporterat insatser motsvarande 939 miljoner kronor vilket är 98 % av avsatta medel
Sammanfattning av KI utvärdering av rehabiliteringsgarantin - KI utvärdering är en uppföljning av 17 750 personer som påbörjade sin rehabilitering under de tre första kvartalen 2009. - Uppföljningen rör utvecklingen av registrerad sjukfrånvaro 12 månader efter påbörjad behandlingsinsats. (man vet dock inte exakt när behandlingarna har påbörjats) - Personer i garantin jämförs med en matchad referensgrupp enligt Försäkringskassans register med liknande sjukfrånvaro, kön och ålder (dock inte matchad för respektive län)
Sammanfattning av KI utvärdering av rehabiliteringsgarantin - Utvecklingen av sjukfrånvaron är likartad oberoende på av man erhåller insatser som sker inom rehabiliteringsgarantin - En något lägre andel i garanti gruppen påbörjar sjuk och aktivitetsersättning året efter samt att färre andel är utförsäkrade jämfört med referensgruppen - Patienter behandlade vid privata specialistenheter har en bättre utveckling av sjukfrånvaron efter insatser.
Sammanfattning av KI utvärdering av rehabiliteringsgarantin - Bäst utveckling av sjukfrånvaro uppnås när rehabiliteringen sätts in före 60 dagars sjukskrivning - I gruppen som inte har sjukskrivning kvartalet för rehabiliteringen ökar sjukfrånvaron året efter behandlingen - De som får KBT behandlingar deras hälsotillståndet och arbetsförmågan förbättras efter insatserna
Rehabiliteringsrådets förslag om rehabiliteringsgarantin som kan påverka framtida överenskommelser - Rehabiliteringsgarantin ska omfatta samma grupper som tidigare, det ska dock finnas en tydligare fokus på arbetsplats - Rehabiliteringsregister ska inrättas för att följa och utvärdera rehabiliteringsgarantin
Vad påverkar en framtida fortsättning på garantin? - Landstingen har visat att de ökar kapaciteten. - KI studier visar i dagsläget att det inte ger bättre återgång i arbete jämfört med referensgrupp. - KI kommer med slutrapport i augusti - Vi på SKL kommer med en rapport i maj som visar första kvartalets resultat samt en beskrivning vad landstingen gör för att förbättra kvaliteten i arbetet - Innan midsommar kommer ytterligare en rapport som ska ge en djupare bild av landstingens arbete för att förbättra kvaliteten i deras arbete.
Fortsättning efter 2011? Vårt förslag Garantins utformning lika som 2011 och då finns även internetbaserad KBT som ett behandlingsalternativ