Innehåll BOLAGSSTÄMMA EKONOMISK INFORMATION

årsredovisning 2003

Innehåll 1 Detta är Rottneros 2 Året som gick 3 VD har ordet 6 Aktien 9 Affärsidé, mål och strategier 10 Styrelsens arbete 11 Möjligheter och risker 16 Rottneros marknader 20 Koncernens enheter 25 Rottneros produkter 28 Miljö och kvalitet 31 Personal och ledarskap 33 Förvaltningsberättelse 38 Detaljerad innehållsförteckning över noter mm. Definitioner 39 Resultaträkningar 40 Balansräkningar 42 Kassaflödesanalyser 43 Förändringar i eget kapital 44 Tilläggsupplysningar 45 Noter 52 Revisionsberättelse 53 Sexårsöversikt 54 Styrelse 56 Ledande befattningshavare och revisorer 57 Ordlista Adresser EKONOMISK INFORMATION Bolagsstämma 27 april Kvartalsrapport (3 månader) 27 april Kvartalsrapport (6 månader) 26 juli Kvartalsrapport (9 månader) 26 oktober Bokslutskommuniké för 2004 februari 2005 Årsredovisning för 2004 april 2005 Omslagsfoto: Böcker trycks ofta på papper som tillverkas av CTMP-massor av asp. Dessa produceras vid bruken i Rockhammar och Rottneros. BOLAGSSTÄMMA Välkommen till ordinarie bolagsstämma i Rottneros AB den 27 april 2004, klockan 17.00 på Hotell Selma Lagerlöf i Sunne. Som avstämningsdag för rätt till utdelning kommer att föreslås den 30 april 2004. Om bolagsstämman beslutar i enlighet härmed beräknas utdelning utbetalas den 5 maj 2004. Aktieägare som önskar deltaga och rösta på bolagsstämman ska vara införd i den av VPC förda aktieboken senast den 16 april 2004 samt anmäla sitt deltagande till Rottneros AB, Box 600, 194 26 Upplands Väsby, telefon 08-590 010 00, fax 08-590 010 01 eller e-mail: info@rottneros.com senast den 21 april 2004. Aktieägare som låtit förvaltarregistrera sina aktier måste senast den 16 april 2004 tillfälligt registrera aktierna i eget namn för att ha rätt att deltaga i stämman.

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20031 Detta är Rottneros Rottneros med anor ända tillbaks till 1600-talet är en världsledande ointegrerad och kundanpassad leverantör av högkvalitativa pappersmassor. Rottneros har en produktionskapacitet på cirka 700 000 ton massa per år vid fem bruk i Sverige och Spanien, vilket gör koncernen till en av världens största leverantörer av avsalumassa. Rottneros är världsledande på mekanisk pappersmassa för avsalu och en betydande leverantör av övriga kvaliteter. Genom produktutveckling, hög leveranssäkerhet, teknisk support och en hög servicegrad förändras produkterna ständigt i takt med kundernas krav och behov. Koncernen driver en aktiv säkringspolitik, främst avseende valuta, massapris och el, för att uppnå en utjämning av resultatet över konjunkturcyklerna för att undvika perioder med förlust. ROTTNEROS NISCHER Flingtorken vid Rottneros Bruk Produktnischer Journalpapper (LWC/ULWC) Tunna tryckpapper Filter Kartong Papper för transformatorer och kablar Mjukpapper Vätskekartong Träfritt / nästan träfritt bulkigt papper Nästan träfritt bestruket papper Lateximpregnerad kartong Etikettpapper Rekommenderad massa ur Rottneros sortiment Slipmassa (gran) Slipmassa (asp och gran) Långfibersulfat, magnefit, CTMP Slipmassa, CTMP Oblekt långfibersulfat CTMP CTMP CTMP, slipmassa (gran och asp) Slipmassa (asp och gran), CTMP Långfibersulfat Slipmassa (gran)

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2003 2 Året som gick Resultatet efter finansnetto uppgick till 115 MSEK varav 25 MSEK kom från upplösning av försäkringsreserver. Resultatet överskred prognosen med 29 MSEK. Under slutet av 2003 och början av 2004 etablerades nya marknadsbolag i Belgien och Tyskland. Det är ett led i att stärka Rottneros profil och varumärke genom att i ökad utsträckning arbeta under eget namn som komplement till samarbetet med handelsagenter. Fjärde kvartalet 2003 var Rottneros 18:e kvartal i följd med ett positivt resultat efter finansnetto. Kursen på Rottneros aktie steg under året med 16 procent. Affärsvärldens skogsindex steg med fem procent. Det genomsnittliga kapacitetsutnyttjandet i koncernen låg för andra året i följd på 91 procent vilket är högt med hänsyn till det svaga konjunkturläget. Vid bruket i Rockhammar slogs nytt produktionsrekord. ROTTNEROS I SIFFROR 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Nettoomsättning, MSEK 2 380 2 494 2 741 3 385 2 101 1 603 Resultat efter finansnetto, MSEK 115 86 235 892 111 121 Investeringar i anläggningstillgångar, MSEK 193 244 183 85 276 210 Medeltal anställda 857 860 878 890 884 716 Relationstal, % Soliditet 73 72 73 72 62 81 Avkastning på sysselsatt kapital 7 5 12 52 9 11 Avkastning på eget kapital 5 3 8 40 7 10 Kronor/aktie Resultat efter skatt 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 0,60 Utdelning 0,30* 0,30 0,35 0,50 0,25 0,10 *) Föreslagen utdelning. KVARTALSDATA KONCERNEN (MSEK) 2003 2002 2001 IV III II I IV III II I IV III II I Nettoomsättning 571 587 582 640 560 633 646 655 633 620 661 827 Rörelseresultat före avskrivningar 94 43 57 45 60 74 11 25 13 26 47 206 Avskrivningar -34-27 -27-29 -40-24 -25-24 -16-24 -23-24 Rörelseresultat 60 16 30 16 20 50-14 1-3 2 24 182 Finansnetto 1 - -7-1 1 5 20 3 7 3 13 7 Resultat efter finansiella poster 61 16 23 15 21 55 6 4 4 5 37 189 Skatt -13-5 -5-7 -1-24 -3-3 -11-1 -11-57 Resultat efter skatt 48 11 18 8 20 31 3 1-7 4 26 132 Produktion massa, tusen ton 166,7 155,6 163,5 153,3 155,5 163,9 157,8 158,9 159,0 147,9 143,7 148,6 Leveranser massa, tusen ton 157,3 160,7 149,4 173,7 150,3 153,7 162,8 163,7 153,9 149,2 137,9 151,8 Produktion sågade trävaror, tusen m 3 12,4 10,7 12,3 10,5 10,1 7,3 12,4 12,6 14,9 13,9 19,3 18,7 Leveranser sågade trävaror, tusen m 3 10,2 10,5 11,6 10,3 9,7 9,1 10,6 13,5 8,4 18,8 15,9 19,3

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20033 VD har ordet Framtidsprogrammet börjar ge resultat Även i dåliga tider finns det starka företag. Och att Rottneros är ett sådant har vi nu bevisat under tre år i följd. Också för 2003, som var det tredje året i rad med en svag konjunktur för massaindustrin, har vi genom en stark kärnverksamhet kunnat redovisa ett positivt resultat. Dessutom har vi inte gjort förlust under något enda kvartal under de tre lågkonjunkturåren. Resultatet för 2003, en vinst på 115 MSEK är 34 procent över vinsten för 2002. Mycket tyder nu på att konjunkturen kommer att bottna och kanske även vända uppåt under 2004. Genom att vi har visat positivt resultat under de tre lågkonjunkturåren har vi kunnat förbereda oss för ett bättre konjunkturläge genom att hålla våra anläggningar i trim och löpande vidareutbilda personalen. Därför har vi ett starkt utgångsläge för att maximera produktionen när nästa högkonjunktur infinner sig med höga priser och god efterfrågan. När vi nu förhoppningsvis börjar närma oss slutfasen av en för den globala skogsindustrin djup och utdragen lågkonjunktur, känns det naturligt att utvärdera vad den har inneburit för oss med tyngdpunkt på det senaste året. Stark kärnverksamhet i grunden Våra bruk har fungerat bra under året utan några mer omfattande driftavbrott eller haverier, utöver planerade underhållsstopp. Det har lett till ett genomsnittligt kapacitetsutnyttjande på 91 procent vilket är ett av de högsta någonsin. Samtidigt befinner vi oss mitt i ett program som skall reducera kostnaderna. Detta gäller i hög grad Utansjö där personalstyrkan har minskat med 25 tjänster. Under året har vidare ett intensivt arbete pågått med att samordna viktigare koncerninköp av insatsvaror, logistik och frakter samt upphandling av IT- tjänster. Ett kapitalrationaliseringsprogram har resulterat i ett lägre råvarulager. Vi har dock även varit offensiva och under de tre senaste åren investerat i storleksordningen 200 250 MSEK per år jämfört med historiskt cirka 100 MSEK. Resultatet för 2003 är bland annat frukten av en långsiktig marknadsbearbetning, vilket har lett till en stark position hos våra traditionellt största kunder, kombinerat med den sedan flera år tillämpade nischstrategin. Denna innebär att vi levererar massakvaliteter som så långt det är möjligt anpassas till den enskilda kundens krav. Genom nischstrategin, effektiv kostnadskontroll, besparingar samt en aktiv säkringsstrategi har vi kunnat redovisa ett positivt resultat genom hela lågkonjunkturen. Det är viktigt att poängtera att vår finansiella riskminimeringsstrategi inte lever ett eget liv, utan är ett viktigt komplement till en i grunden marknadsanpassad och strukturellt riktig kärnverksamhet. Riskminimeringen är ett stöd för att undvika förluster vid lågkonjunktur, vilket även innebär att strategin kan påverka resultatet negativt under högkonjunkturår. Dock är Rottneros fortsatt ett cykliskt bolag med en kraftig hävstång vid högkonjunktur. Den långsiktiga strategin ger frukt År 2000 lade vi fast en konkret långsiktig strategi i form av ett framtidsprogram. Det innebär att vi, med nödvändig flexibilitet, arbetar på ett konsekvent sätt genom konjunkturcyklerna. Programmet består av fem delar: en intensifierad kundoch marknadssatsning nischfokus finansiell riskminimering tillväxt kompetensutveckling. Programmet som är långsiktigt är ett verktyg i arbetet med att nå våra mål. Vid behov kommer det att justeras och kompletteras. Programmet har bidragit positivt till resultatet under de tre senaste åren. Därför känns det naturligt att redogöra för vad vi har uppnått inom de olika delarna.

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2003 4 Tillväxtstrategin innebär att vi har gjort betydande investeringar i framförallt kvalitet och miljö. Detta har bidragit till ett av de högsta kapacitetsutnyttjandena någonsin.

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 20035 Den intensifierade kund- och marknadssatsningen har inneburit en rad förändringar. Bland dessa märks att vi på flera marknader har ersatt försäljning via agenter med egna försäljningsbolag. Samtidigt har vi stärkt den tekniska orienteringen av marknadsföringsorganisationen för att bättre kunna utnyttja styrkan i vårt produktutbud och nischstrategin. Detta har lett till att vi har stärkt Rottneros profil och varumärke. Vi har vidareutvecklat vårt IT-stöd vilket bland annat innebär att vi har öppnat en webbaserad portal där kunderna direkt kan genomföra sina affärstransaktioner med oss. Resultatet är att leveranserna under 2003 har uppgått till 92 procent av vår produktionskapacitet. Denna höga andel har en viktig del i det positiva resultatet. En mycket marginell del av produktionen har sålts på spotmarknaden. Detta är speciellt viktigt i en lågkonjunktur, då priserna på spotmarknaden oftast är lägre än på volymer som säljs till reguljära kunder. Fokuseringen på nischer, där vi har speciella konkurrensfördelar, har bidragit till att stärka resultatet under lågkonjunkturen. Vårt fokus leder dels till ökade volymer, dels till bättre lönsamhet genom att kunden får tillgång till en specialutformad massakvalitet. Under 2003 levererades cirka 40 procent av produktionen till nischkunder, jämfört med 25 procent när framtidsprogrammet inleddes under 2000. Målsättningen är att uppnå 50 procent. Vårt arbete med finansiell riskminimering har som jag nämnde inledningsvis utvecklats till en långsiktig strategi som utjämnar effekten av konjunktursvackor, men som självklart förutsätter en stark kärnverksamhet. Det är viktigt att notera att 70 procent av intäktsexponeringen i USD inte är säkrad vilket lämnar ett stort utrymme för en hävstångseffekt vid en konjunkturuppgång. Tillväxtstrategin innebär att vi har gjort betydande investeringar i framför allt kvalitet och miljö samt att vi löpande studerar möjligheten till att göra förvärv. Massaindustrin är normalt volymdriven, men vi har alltså valt att göra investeringar som leder till höjd kvalitet och ökat kundvärde. Därigenom bygger vi en stabil grund för framtida tillväxt i nischområdena. För att kunna agera när tillfälle ges har ett hittills outnyttjat syndikeringslån på 115 MUSD arrangerats. Även om en del av vår grundstrategi är att förvärva för säljaren lågprioriterade tillverkningsenheter i lågkonjunktur, så är några köp inte aktuella för närvarande. Däremot räknar vi med att under 2004 kunna inleda ombyggnaden av Utansjö Bruk från att producera kemisk massa till att bli ett modernt bruk för mekanisk massa. Kompetensutvecklingen innebär bland annat att samtliga chefer med personalansvar går igenom ett omfattande ledarskapsutvecklingsprogram som inleddes under 2003. Syftet med programmet är att etablera en gemensam syn på ledarskap och att bygga upp kunskap om finansiella nyckeltal, kundstruktur och marknadsförutsättningar samt regler och avtal som påverkar verksamheten. Ledarskapsprogrammet är även ett verktyg för att hantera den generationsväxling som vi har framför oss. Vad händer under 2004? Året inleddes med en förstärkt efterfrågan och prishöjningar på flertalet massakvaliteter. Dock förväntar vi oss inte någon mer markant förbättring förrän under senare delen av året. Vårt resultat påverkas dels av utfallet av den finansiella riskhanteringen, dels av i vilken mån massapriserna balanserar förändringar i dollarkursen. Även om en stor del av 2004 blir tuff så står vi väl rustade för att möta både en eventuell fortsatt svag marknad och den uppgång som vi räknar med senast under slutet av året. En svag marknad under en del av året matchar vi genom sänkta kostnader som ett resultat av det besparingsprogram som vi inledde under 2003, bland annat genom de strukturåtgärder i form av minskad bemanning som har vidtagits. Och inte minst viktigt genom att vi inte har visat negativt resultat under något kvartal sedan slutet av 1999 är handlingsberedskapen hög och friheten att agera offensivt stor när konjunkturen väl vänder. Ett ambitiöst kvalitetshöjande investeringsprogram som vi redan delvis har genomfört, vältrimmade anläggningar och kvalificerade medarbetare gör att vi är rustade för att möta en bättre konjunktur. Detta bidrar till att jag räknar med att vi kan visa ett fortsatt positivt resultat även under 2004. Upplands Väsby i februari 2004 Lars Blecko Koncernchef och verkställande direktör

ROTTNEROS ÅRSREDOVISNING 2003 6 Aktien Rottnerosaktien är sedan november 1987 noterad på Stockholmsbörsens O-lista och ingår i Attract 40-listan där de mest omsatta bolagen återfinns. En börspost uppgår till 1 000 aktier. Rottneros börsvärde uppgick vid årets slut till drygt 1,6 miljarder kronor. Vid årsskiftet hade Rottneros 25 773 aktieägare (24 637). Utländska aktieägares andel av aktierna uppgick till 14,8 procent. Kursutveckling Under 2003 steg kursen på Rottneros aktie från 7,45 till 8,55 SEK. Det motsvarar en uppgång med 15 procent. Börsen som helhet mätt med Affärsvärldens Generalindex steg med 30 procent medan Affärsvärldens skogsindex endast steg med 5 procent. Rottneros balanserar sin exponering mot USD och massapris genom en säkringsstrategi. Aktiekursen har också varit mindre volatil, det vill säga jämnare, än under perioder då företaget inte har säkrat exponeringen mot USD och massapris. AKTIEKURS Sista köpkurs Högst betalt Lägst betalt 2000 7,70 11,60 7,00 2001 9,85 10,10 6,25 2002 7,45 12,20 6,00 2003 8,55 9,90 6,30 Aktiens omsättning Rottnerosaktiens omsättningshastighet under året var 51 procent (56). Börsen som helhet hade en omsättningshastighet på 138 procent (122). Återköp av egna aktier Styrelsen har bemyndigande från bolagsstämman att återköpa egna aktier så att bolaget maximalt äger 10 procent av antalet utestående aktier. Med stöd av detta bemyndigande gjorde styrelsen återköp av sammanlagt 2,3 miljoner aktier till ett snittpris om 7,31 SEK per aktie, sammanlagt 16,5 MSEK. Återköpet motsvarar 1,2 procent av antalet utestående aktier och Rottneros ägde därmed vid årets utgång sammanlagt 7,7 miljoner aktier motsvarande 4,2 procent av antalet utestående aktier. Styrelsen ämnar be bolagsstämman 2004 om fortsatt bemyndigande att återköpa ytterligare aktier enligt samma villkor som tidigare. Utdelningspolitik Utdelningen till aktieägarna är anpassad till Rottneros resultatnivå, finansiella ställning och framtida utvecklingsmöjligheter. Målsättningen är att utdelningen under en konjunkturcykel skall uppgå till cirka 25 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. Detta innebär att de sämre åren i en konjunkturcykel måste vägas in i helheten när man bedömer ett enskilt års utdelning. För verksamhetsåret 2003 föreslår styrelsen en oförändrad utdelning på 0,30 SEK per aktie (0,30). Detta motsvarar en direktavkastning på 3,5 procent (4) baserat på slutkursen för året. Inklusive den föreslagna utdelningen har för perioden 1999 2003 utdelats 33 procent av det ackumulerade resultatet efter betald skatt. AKTIEDATA 1) 2003 2002 2001 2000 1999 2) 1998 Aktier vid periodens ingång 3) Antal 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 209 332 Återköpta egna aktier 3) Antal 2 258 5 419 20 933 - - - Aktier vid periodens utgång 3) Antal 180 722 182 980 188 399 209 332 209 332 209 332 Genomsnittligt antal aktier 3) Antal 181 422 187 709 204 099 209 332 209 332 209 332 Rörelseresultat/aktie SEK 0,67 0,31 1,00 4,34 0,59 0,57 Resultat efter finansnetto/aktie SEK 0,64 0,46 1,15 4,26 0,53 0,58 Resultat efter skatt/aktie SEK 0,47 0,29 0,76 3,12 0,43 0,58 Rörelsens kassaflöde/aktie 4) SEK 0,00-0,13 0,50 4,28-0,01-0,10 Eget kapital/aktie SEK 9,50 9,33 9,40 9,07 6,13 5,83 Utdelning SEK 0,30 5) 0,30 0,35 0,50 0,25 0,10 Utdelning/eget kapital/aktie % 3,2 3,2 3,7 5,5 4,1 1,7 Börskurs vid periodens slut SEK 8,55 7,45 9,85 7,70 11,10 3,20 Börskurs/eget kapital/aktie ggr 0,9 0,8 1,0 0,8 1,8 0,5 P/E-tal/aktie ggr 18,3 25,3 13,0 2,5 25,5 5,5 Direktavkastning 6) % 3,5 4,0 3,6 6,5 2,3 3,1 1) Det finns inga program som medför utspädning. 2) Per 1 juni 1999 förvärvades sulfatmassafabriken Miranda från Kimberly-Clark. 3) Antal aktier anges i tusental. 4) Kassaflöde efter normala investeringar men exkl. strategiska investeringar. 5) Föreslagen utdelning. 6) Direktavkastning beräknas i förhållande till börskursen vid årets slut.

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 20037 ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING 1993 2003 SEK 15 tusen aktier 120 000 12 100 000 80 000 9 60 000 6 40 000 3 20 000 0 I 1993 I 1994 I 1995 I 1996 I 1997 I 1998 I 1999 I 2000 I 2001 I 2002 I 2003 I 0 2004 Rottneros Affärsvärldens Generalindex Affärsvärldens Skogsindex Omsatt antal aktier (tusen) Källa: SIX Hallvarsson&Halvarsson ROTTNEROSAKTIENS UTVECKLING JÄMFÖRT MED MASSAPRISUTVECKLINGEN 1993 2003 Aktiepris SEK 15 12 9 6 3 0 I 1993 I 1994 I 1995 I 1996 I 1997 I 1998 Rottneros NBSK USD 1000 800 600 400 200 I 1999 I 2000 I 2001 I 2002 I 2003 I 2004 NBSK SEK NBSK pris USD/ton AKTIEKAPITALETS UTVECKLING År Åtgärder Förändring av Aktiekapital Antal aktiekapital, TSEK TSEK aktier 1981 8 000 80 000 1987 Split 25:1 8 000 2 000 000 1987 Nyemission 8 075 16 075 4 018 583 1987 Fondemission 13 600 29 675 7 418 583 1988 Nyemission 15 442 45 117 11 279 289 1990 Nyemission 1 200 46 317 11 579 289 1991 Nyemission 8 000 54 317 13 579 289 1992 Nyemission 4 000 58 317 14 579 289 1992 Nedsättning 51 027 7 290 14 579 289 1992 Nyemission 50 000 57 290 114 579 289 1995 Apportemission 9 530 66 820 133 639 009 1995 Nyemission 19 096 85 916 171 832 105 1995 Konvertering 18 750 104 666 209 332 105 2002 Makulering 10 450 94 216 188 432 105

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 8 ÄGARSTRUKTUR PER 2003 12 31 Aktieägare Antal aktier Procentandel av aktiekapitalet Arctic Paper AB 51 366 484 27,3 Handelsbanken Fonder 5 015 422 2,7 Bertil Hållsten bolag 4 260 000 2,3 Carlson Fonder 3 373 150 1,8 Bank Of New York 3 363 000 1,8 Merrill Lynch Global Smallcap Fond 3 286 000 1,7 JP Morgan Chase Bank 2 258 654 1,2 UBS AG London Branch Equities 2 095 400 1,1 Banco Fonder 1 700 000 0,9 DFA Fonder 1 191 000 0,6 Totalt 10 största ägare 77 909 110 41,3 Rottneros AB (egna aktier från återköp) 7 709 641 4,1 Geografisk fördelning av ägandet Sverige 160 628 058 85,2 Övriga Norden 3 612 368 1,9 Övriga Europa (Exkl. Norden) 17 327 637 9,2 USA 6 701 646 3,6 Övriga Världen 162 396 0,1 TOTALT 188 432 105 100,0 Fördelning av ägande mellan juridiska personer och privatpersoner Juridiska personer 113 513 493 60,2 Privatpersoner 74 918 612 39,8 TOTALT 188 432 105 100,0 AKTIEFÖRDELNING PER 2003 12 31 Antal aktier Procentandel av Procentandel av antal ägare aktiekapital 1 500 36,3 1,1 501 5 000 52,5 13,7 5 001 10 000 6,3 7,2 10 001 50 000 4,1 12,7 50 001 100 000 0,4 4,7 100 001 0,4 60,6 TOTALT 100,0 100,0 ANALYTIKER SOM FÖLJER ROTTNEROSAKTIEN Alfred Berg Carnegie Enskilda Securities Handelsbanken Capital Markets Swedbank Kaupthing Bank Källa: VPC Analys Gabriella Sterner Mattias Sjödin, Johannes Grunselius Linus Larsson, Richard Nilsson Olof Grenmark, Johan Swahn Tomas Eriksson, Per Andersson Stefan Engqvist Källa: VPC Analys VÄRDESKAPANDE Rottneros styrelse och ledning arbetar efter en strategi som syftar till att minska koncernens riskexponering. Riskprofilen är ytterst en strävan efter resultatutjämning genom att undvika förlust i lågkonjunktur. Syftet med att minska riskexponeringen är att ge aktieägare en stabilare avkastning än historiskt på investeringar i Rottnerosaktien. En grundförutsättning är att koncernen har en hög och stabil intjäningsförmåga över en konjunkturcykel och ett starkt kassaflöde. Prioriteringen av en hög grad av självfinansiering ligger fortsatt fast. Koncernen eftersträvar: En inriktning av den operativa verksamheten på mer lönsamma produkter och marknadssegment med så stabil efterfrågan och stabila priser som möjligt samt fokus på djupa och långa kundrelationer. Effektivisering av produktion, marknadsföring och administration. En finanspolicy som minskar de finansiella riskerna och parerar rörelseriskerna. Vidare krävs en optimal användning av koncernens kapital för att resurser för investeringar skall frigöras. Genom utarbetade finansiella prissäkringsstrategier för framförallt massaprisrisker och valutarisker skall resultatet utjämnas. Rottneros har tidigare varit en av Stockholmsbörsens mer volatila aktier bland de etablerade och mogna företagen. Aktiekursen har svängt kraftigt i takt med konjunkturen och varit starkt kopplad till massapriserna och USD-kursen.Aktiekursen har pendlat mellan 2 3 SEK i lågkonjunktur och 12 SEK som högst under de senaste 10 åren. Denna cyklikalitet i koncernens värdeutveckling påverkar kostnaderna för kapital och därmed också aktieägarnas avkastning. Rottneros justerade egna kapital har över en tidsperiod konsekvent värderats lågt, även med hänsyn taget till värderingsfaktorer som storlek, anläggningar, produktsammansättning, marknadsrisker och prisrisker. Nu har cyklikaliteten minskat vilket bland annat återspeglas i att aktiekursen under de två senaste åren trots en svag och oregelbunden massakonjunktur har varit förhållandevis stabil. Som mest har kursen pendlat mellan cirka 6 10 SEK under de fem senaste åren, vilket innebär att Rottnerosaktien har haft ungefär samma volatilitet som övriga skogsföretag. ANSVARSTAGANDE Rottneros information och agerande gentemot kapitalmarknaden präglas av öppenhet och hög tillgänglighet. Det innebär bland annat en öppen redovisning av ledningens och styrelsens ägande och förmåner såsom pensionsavtal med mera. Ambitionen är också hög vad gäller innehåll i årsredovisningar, kvartalsrapporter och pressmeddelanden. Regelbundna möten hålls med finansanalytiker ekonomijournalister och aktiesparare.

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 20039 Affärsidé, mål och strategier Affärsidé: Rottneros är en ointegrerad leverantör av kundanpassade, högkvalitativa massor. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt säljstöd och service anpassar Rottneros sitt utbud till krävande kunders behov. Rottneros övergripande mål är att ge konkurrenskraftig avkastning åt aktieägarna över en konjunkturcykel. För att lyckas med denna uppgift måste koncernen skapa mervärde åt kunderna, vara en attraktiv arbetsgivare och ta ett samhällsansvar. Mervärde åt kunderna skapar Rottneros genom att tillhandahålla nytt kunnande om massaapplikationer som kan stärka deras position på sina respektive marknader. Detta förstärks genom Rottneros nischstrategi som innebär ett fördjupat långsiktigt samarbete med kunder inom områden där Rottneros har spetskompetens. Denna kompetens kan avse produkter såväl som applikationer. Affärsidé Rottneros affärsidé är att vara en ointegrerad leverantör av högkvalitativ, kundanpassad pappersmassa. Denna affärsidé bygger på de framgångsfaktorer som styrelse och ledning identifierat, nämligen att vara ett kundbehovsstyrt, nischinriktat och renodlat företag med effektiv produktion. Genom ständig produktutveckling, hög leveranssäkerhet, tekniskt stöd och service anpassar Rottneros utbudet till krävande kunders behov. Affärsidén ligger till grund för det framtidsprogram som började genomföras under 2001. Den då beslutade färdriktningen präglas av specialisering, nischtänkande och kundorientering. Stora resurser har satsats på produktutveckling, produktion, logistik, marknadsföring och IT för högre lönsamhet över konjunkturcykeln. Denna satsning, som fortgår inkluderar ett ledar- och kompetensutvecklingsprogram. Mål och strategier Koncernledningen har ett antal övergripande mål för den operativa verksamheten, som tillsammans ska leda till en konkurrenskraftig avkastning på aktieägarnas kapital och att aktiens kursutveckling blir mindre volatil. Under 2001 2003 var kursen betydligt stabilare än under tidigare lågkonjunkturer och förändrades i takt med index. Rottneros ska vara en kundfokuserad massaproducent som är världsledande på mekanisk avsalumassa. Koncernens nischstrategi innebär att minst hälften av försäljningen sker i lönsamma och växande nischer av marknaden och resten går till ett begränsat antal långsiktiga kunder. Strategin har resulterat i att 40 procent av försäljningen skedde till nischkunder och drygt 50 procent till ett antal stora kunder under 2003. Rottneros ska sträva efter att visa positivt resultat oavsett konjunktur. Vision: Rottneros ska uppfattas som marknadens ledande alternativ för att möta krävande massakunders behov. Detta ska i sin tur leda till en stabil lönsamhet över en konjunkturcykel.

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 10 Styrelsens arbete Rottneros styrelse består av fem ledamöter valda av bolagsstämman samt två ledamöter, utsedda av de anställda. Vidare finns två suppleanter utsedda av de anställda. Bland de av bolagsstämman valda ledamöterna ingår verkställande direktören. Bolagets ekonomi- och finansdirektör/vice VD är sekreterare. Andra tjänstemän i bolaget deltar i styrelsens sammanträden som föredragande. Styrelsen har den fulla insikten i och ansvaret för alla frågor som styrelsen har att besluta om. Under året har dessutom arbete bedrivits i de tre av bolagsstämman beslutade kommittéerna; Nomineringskommittén, Finanskommittén och den nyinrättade Revisionskommittén. Styrelsen har ej funnit behov av att tillsätta en Kompensationskommitté. (Beslutsformerna om ersättning till VD, se not 6) Kommittéernas arbete Sedan länge finns den av bolagsstämman utsedda Nomineringskommittén, med Gunnar Schotte som ordförande samt VD för Arctic Paper AB som ledamot. Styrelsens ordförande har löpande informella kontakter med Nomineringskommittén. Finanskommittén består av två ledamöter från styrelsen. Kommittén har som uppgift att övervaka finanspolicyn och riskmandatet. I Finanskommittén ingår styrelsens ordförande Bengt Nordin, bolagets verkställande direktör samt bolagets ekonomi- och finansdirektör/vice VD. Kommittén har vid ett flertal tillfällen adjungerat externa finansiella experter. Finanskommittén har fått mandat av styrelsen att styra tillämpningen av koncernens finanspolicy. Finanskommittén har under 2003 haft sex protokollförda sammanträden och styrelsen erhåller löpande protokoll från finanskommittén. Revisionskommittén inrättades i samband med bolagsstämman 2003. Revisionskommittén har bland annat till uppgift att överväga omfattningen och inriktningen på revisionsuppdraget, följa och överväga tillämpningen av nuvarande redovisningsprinciper och införandet av nya redovisningsprinciper samt av andra krav på redovisningen som följer av lag, god redovisningssed, gällande noteringsavtal eller eljest. Ordförande Bengt Nordin och styrelseledamoten Robert Romlöv har ingått i kommittén. Bolagets huvudansvarige revisor och representanter för revisionsfirman har varit adjungerade vid sammanträdena och i förekommande fall adjungeras ledande befattningshavare. Kommittén har haft två protokollförda sammanträden under 2003 och styrelsen har erhållit protokoll från sammanträdena. Styrelsens sammanträden Styrelsen höll under 2003 tio protokollförda sammanträden. Styrelsearbetet följer en i förväg uppgjord plan, i synnerhet vad gäller löpande ärenden. Vid varje sammanträde behandlas i förväg utvalda strategiska frågor. Vid sammanträdet i februari behandlas bokslutskommunikén för det gångna året. Här beslutas om styrelsens rekommendation beträffande utdelning samt eventuell uppdatering/komplettering av verksamhetsplanen (budget). Vid ett särskilt sammanträde behandlas den publika årsredovisningen. Sammanträdet i april hålls samma dag som bolagsstämman och behandlar det första kvartalsresultatet samt gör en översyn av koncernens strategier. Augustisammanträdet behandlar halvårsresultatet och oktobersammanträdet behandlar tredje kvartalsrapporten samt investeringsplanerna inför nästa verksamhetsår. Årets sista ordinarie sammanträde behandlar föreberedelser för årsbokslut samt godkännande av verksamhetsplan (budget) för nästkommande år. I början av januari 2004, deltog samtliga bolagsstämmovalda styrelseledamöter och flertalet arbetstagarrepresentanter, i en av Stockholmsbörsen anordnad halvdagsutbildning av styrelseledamöter och ledande befattningshavare, i noteringsavtalet, insiderreglerna mm. Behandling av övriga ärenden styrs av varje enskilt ärendes karaktär. Styrelsen erhåller varje månad en rapport över bolagets resultat- och likviditetsutveckling. Styrelsens arbete påverkas även av den särskilda arbetsordning som styrelsen fastställt rörande arbetsfördelningen mellan styrelsen och verkställande direktören. Kontakten med revisorerna För att säkerställa styrelsens informationsbehov, rapporterar bolagets huvudrevisorer, förutom till Revisionskommittén, även varje år sina iakttagelser från granskningen och sin bedömning av bolagets interna kontroll. Bolagets huvudansvarige revisor och ytterligare representanter för revisionsbyrån var närvarande vid ett styrelsesammanträde hösten 2003. Revisorerna har varit närvarande vid Revisionskommitténs båda sammanträden samt ytterligare ett styrelsesammanträde då tillämpningen av nya redovisningsregler (IAS/IFRS) diskuterades.

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200311 Möjligheter och risker Rottneroskoncernens möjligheter och risker kan inordnas i två kategorier rörelserelaterade faktorer och finansiellt relaterade faktorer. Operativt arbetar bolaget med ett antal åtgärder, till exempel fokusering på nischer och olika specifika kundsegment, som syftar till att göra koncernen mindre beroende av priset på avsalumassa, samt att dämpa fluktuationerna i lönsamheten över en konjunkturcykel. Bolaget tillämpar som komplement till den operativa strategin även en finansiell strategi. Med en mer utvecklad hantering av finansiella risker strävar Rottneros efter att stabilisera koncernens volatila resultatutveckling och framförallt försöka skapa en grundtrygghet så att förlustperioder undviks. De risker som har störst påverkan på koncernens resultat är relaterade till valutakurser och massapris. Även priset på el och massaved är viktiga resultatpåverkande faktorer, dock i begränsad omfattning. Bolaget tillämpar en enhetlig syn på olika finansiella risker och säkrar dessa enligt ett portföljtänkande. Den finansiella riskhanteringen, sker på koncernnivå enligt riktlinjer som dels finns angivna i koncernens finanspolicy, KÄNSLIGHETSANALYS MASSAINDUSTRINS HISTORISKA FEMÅRSCYKLER NBSK priser i Europa C.I.F. per ton kvartalsvis 1963 2003 1000 800 600 400 200 0 USD 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84 85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 Källa: Market Pulse dels ges av styrelsens Finanskommitté. Den strategiska exponeringen är en huvudfråga för styrelsen och positionerna utvärderas vid varje ordinarie styrelsesammanträde. Finansiella säkringsinstrument används inte i spekulativt syfte utan för att bygga en buffert för dåliga tider. Rörelserelaterade möjligheter och risker Massapriset, konjunkturen och konkurrensen. Under de senaste decennierna har massapriset haft en mycket cyklisk utveckling. Historiskt har detta omfattat femårsperioder, se diagram ovan. Prisutvecklingen ligger ofta tidigt i den globala konjunkturfasen Riskslag Förändring Effekt på årsresultat Volatilitet efter finansnetto (MSEK) Massapris 50 USD / ton 250 1) Hög USD 50 öre / USD 155 2) Hög EUR 50 öre / EUR 40 Medium Elpriser 1 öre / kwh 8 Medium Vedpriser 10 SEK / m 3 f 20 Medium Ränterisk 1 procentenhet 4 Låg Refinanisering Ordnad för 5 7 år Ingen Kreditrisk Försäkrad Självrisk 10 % 1) Vid en USD-kurs på 7,3 2) Effekt exkl valutaterminssäkringar och används ofta av bedömare för att indikera en framtida upp- eller nedgång i konjunkturen. Den historiska utvecklingen framgår av diagrammet ovan. Marknaden för pappersprodukter har under 2003 karaktäriserats av en relativt svag efterfrågan. I brist på en stark pappersmarknad har priset på pappersmassa fluktuerat upp och ner kring en relativt låg nivå, och marknaden har kännetecknats av vad som inom branschen kallas minicykler. Såväl efterfrågan som utbud varierar. Efterfrågevariationerna är främst att hänföra till ett oregelbundet inköpsbeteende från Asien/Kina medan utbudsvariationen framförallt beror på planerade och marknadsrelaterade underhållsstopp samt kapacitetstillskott. Massapriset (NBSK) sätts i USD (se marknadsavsnittet, sid 16) medan tillverkningskostnaderna huvudsakligen är i lokala valutor (SEK/Euro.) Under 2003 har USD-kursen sjunkit med cirka 17 procent mot SEK. Detta innebär att den tidigare valutafördelen i en stark USD jämfört med SEK eller EUR har urholkats kraftigt. Det finns ett visst samband mellan NBSK-priset och USD. Om USD är stark så tenderar NBSK-priset

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 12 NBSK-PRIS I USD OCH EURO 1990-2004 1000 800 600 400 200 uttryckt i USD att vara lägre, medan en låg USD-kurs tenderar att ge ett högre NBSK-pris i USD. Detta kunde man till exempel se under högkonjunkturåren 1995 och 2000. Under 1995 var dollarn relativt lågt värderad mot kronan (genomsnittskursen var 7,14 SEK/USD) och NBSK-priset i USD låg som högst på nivåer kring 1 000 USD per ton. Under 2000 var USD högt värderad (genomsnittskursen var 9,16 SEK/ USD) och NBSK-priset i USD nådde då endast 710 USD per ton. Omräknat i SEK var massapriset i stort sett det samma 1995 som 2000 med toppriser på nivåer kring 7 000 SEK per ton. En stor del av utbudet och konkurrensen på NBSK-massa kommer från Kanada som är den största producenten av avsalumassa. Den kanadensiska dollarn (CAD) har i likhet med Euro och SEK förstärkts kraftigt mot USD. I takt med att den egna valutan har förstärkts och den amerikanska valutan försvagats har producenterna i Kanada fått mindre betalt för sin massa, uttryckt i CAD. Samtidigt har produktionskostnaderna varit i stort sett oförändrade, det vill säga kring 700 CAD per ton. Till följd av denna förändring, har den tidigare nedre gränsen för massapriset i USD höjts. NBSK-priset omräknat i SEK uppgick i genomsnitt till 4 235 SEK per ton under 2003 vilket skall jämföras med 4 500 SEK per ton under föregående år. Detta innebär att priset omräknat i SEK gått ner med 265 SEK per ton vilket för Rottneros del innebär en minskning av omsättningen med cirka 170 MSEK baserat på utleveranser på 650 000 ton. Kunder Koncernen har flera stora kunder med geografiskt spridd verksamhet och är inte beroende av någon enskild kund. Sammantaget har koncernen i storleksordningen 200 kunder, varav de 10 största tillsammans representerar drygt 35 procent av omsättningen. Detta innebär att Rottneros har en god kommersiell riskspridning. Råvaruförsörjningen virkesråvara Vedförsörjningen är en strategiskt viktig fråga eftersom Rottneros inte äger skog. Därför är Rottneros egna vedförsörjningsorganisationer i Sverige, Lettland och Portugal särskilt viktiga. Under 2003 uppgick uttaget ur den svenska skogen till 84 miljoner kubikmeter, vilket är högt. Till detta kommer en import på närmare 10 miljoner kubikmeter. Det har därför rått en rimlig balans mellan tillgång och efterfrågan. Genom politiska beslut har användandet av vedråvara för energiproduktion kommit att gynnas. Detta innebär att värdefull vedråvara eldas upp i stället för att användas i USD EURO 0 0 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 1000 800 600 400 200 industriella produkter. Detta kan medföra högre priser på vedråvara. En positiv effekt av dessa beslut för Rottneros del är emellertid att energi som framställs i koncernens massabruk genom förbränningen av returlutar, bark och annat biobränsle klassas som Grön el. Det gör det möjligt för Rottneroskoncernen att sälja certifikat för Grön el. KOSTNADSANDELAR, procent (totala kostnadsandelar, exklusive skatt) Övriga rörelsekostnader, 29 Avskrivningar, 4 Personalkostnader, 16 Råvaror, 34 Kemikalier, 10 El, 7 Elektricitet Koncernen förbrukar 800 GWh per år, varav 25 procent är egenproducerad el i bruken. Koncernen är därmed en av de större enskilda förbrukarna i Sverige. Elförbrukningen i Miranda är måttlig och sker till reglerade fasta priser. För den svenska verksamheten har koncernen under 2003 haft ett avtal beträffande fysisk leverans av el till spotpris med en av de större elleverantörerna. Från och med 2004 handlas all el till de svenska bruken direkt över den nordiska elbörsen Nordpool. Även finansiell säkring av elpriset i Sverige handlas över norgebaserade Nordpool varför elpriserna noteras i NOK. Bolaget ser med oro på risken för fortsatt höga energipriser beroende på oligopolsituationen på marknaden för elproduktion samt ytterligare höjningar av skatter och avgifter. För den finansiella säkringen har två förvaltare kontrakterats för att förvalta var sin del av en elsäkringsportfölj (så kallad diskretionär

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200313 förvaltning). Innan elpriserna steg dramatiskt i slutet av 2002 beslutade styrelsen att i princip säkra 100 procent av de kommande tre årens (2003 2005) externa inköp av el. För 2003 har priset varit säkrat till 27 öre per kwh. För 2004 har säkringen skett till 23 öre respektive 22 öre per kwh för 2005. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal (finansiellt standardavtal om motpartsrisker) med Vattenfall respektive Nordpool. RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2002 TSEK Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Valutaterminskontrakt 17 007 7 401 6 514 23 820 5 926 Massaprissäkringar 1 888 2 852 5 993 12 439 23 172 Elprissäkringar 5 421 2 105 63 28 871 21 282 Totalt 20 540 6 654 12 444 65 130 50 380 RESULTATEFFEKTEN AV SÄKRINGARNA UNDER 2003 TSEK Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Totalt Valutaterminskontrakt 31 785 38 043 31 846 53 455 155 129 Massaprissäkringar 15 221 8 767 11 802 11 875 47 665 Elprissäkringar 31 297 1 507 6 243 9 716 48 763 Totalt 78 303 48 317 49 891 75 046 251 557 Kemikalier Kemikalier, där väteperoxid är den enskilt största kemikalien, är en mycket viktig råvara för Rottneros. I stort sett kan man säga att prisutvecklingen följer den allmänna konjunkturutvecklingen. Koncernen knyter långsiktiga ramavtal om leveranser med årliga prisförhandlingar. Kapitalinvesteringar Rottneros har visat att man har förmågan att hålla ett högt kapacitetsutnyttjande, då så erfordras. Årligen görs en översyn avseende samtliga bruks investeringsbehov för de närmaste åren. Det löpande årliga underhållsbehovet uppgår erfarenhetsmässigt till cirka 150 MSEK. Därtill kommer investeringar för expansion, miljöförbättringar, kvalitetsförbättrande åtgärder samt investeringar för att undanröja flaskhalsar. De senare är den typ av investeringar som har prioriterats under de senaste åren. Denna typ av investeringar anpassas dock till konjunkturen och kassaflödet. Rottneros har generellt en försiktig och kostnadseffektiv investeringsstrategi och köper gärna bra begagnad utrustning. Vidare har Rottneros ett för branschen lågt anläggningskapital, vilket leder till relativt låga avskrivningar och en låg kapitalkostnad. Rottneros totala anläggningstillgångar var vid utgången av 2003 bokförda till 1 249 MSEK. Utslaget på årskapaciteten på 700 000 ton ger det ett bokfört värde på cirka 1 500 SEK per ton. Återanskaffningsvärdet för motsvarande kapacitet ligger i storleksordningen 10 gånger det bokförda värdet. Finansiella möjligheter och risker Massaprissäkring (intäkterna) De närmaste två åren har Rottneros säkrat 235 000 ton, cirka 18 procent av massavolymen. För år 2004 uppgår säkringarna till 185 000 ton, cirka 28 procent av massavolymen, se tabell nedan. Motpartsrisker avseende de finansiella säkringarna är mycket måttliga med ISDA-avtal med större banker. Valutaexponering (huvudsakligen intäkterna) Transaktionsexponering Det direkta inflödet av USD (realflödet), vilket motsvarar 30 procent av koncernens omsättning, valutasäkras i dagsläget i sin helhet i enlighet med finanspolicyn. Resterande 70 procent av koncernens omsättning, vilken främst är i EUR och SEK, valutasäkras ej. Den faktiska valutaeffekten för Rottneros resultat under 2003 framgår av förvaltningsberättelsen, sidan 35. Koncernens valutasäkring i USD per 31 december 2003 framgår av nedanstående tabell. Motpartsriskerna avseende valutasäkringarna är gjorda med större banker och är nästan helt av karaktären valutaterminer. UTESTÅENDE TERMINSKONTRAKT PER 2003 12 31 Genomsnitts- År MUSD MSEK kurs (SEK) 2004 84 796 9,49 2005 44 434 9,84 2006 21 181 8,61 Totalt 149 1 411 9,47 År MEUR MSEK 2004 10 91 9,07 UTESTÅENDE MASSAPRISKONTRAKT År Ton Säkringsnivå Valuta 2004 30 000 5 250 SEK 2004 155 000 552 USD 2005 50 000 547 USD Totalt 235 000 Marknadsvärdering av finansiella instrument Marknadsvärderingen per 31 december 2003 uppgick till 389 MSEK (se not 4).

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 14 Omräkningsexponering Bolaget har valt att inte säkra de utländska dotterbolagens egna kapital. Ränteläge Koncernen har små räntebärande skulder och är därför måttligt exponerad för förändringar i ränteläget. Avkastningen på kortfristiga placeringar påverkas dock av ränteförändringar. Likviditeten placeras hos banker eller på penningmarknaden i värdepapper med mycket låg kreditrisk. Refinansiering Koncernen har under 2003 förnyat ett syndikeringslån på 115 MUSD, cirka 850 MSEK. Lånet har en struktur på tre trancher med en löptid på ett, fem och sju år. Lånet avser att överbrygga konjunktursvackor och möjliggöra attraktiva förvärv. Lånet var vid årets utgång outnyttjat. Kreditrisker Affärsrisken i form av kundfordringar är med få undantag försäkrade genom kreditförsäkring med 10 % självrisk. Koncernen kommer dock att under 2004 ompröva kreditförsäkringen. Försäkringar Rottneros försäkrar sina anläggningar mot egendoms- och avbrottsskador. Det egna risktagandet varierar och täcks dessutom till största delen av ett åtagande i ett captivebolag (självförsäkring), Aspen Tree Re AG, Schweiz. Bedömningen av försäkringstekniska reserver görs vid årets slut när skadeutfall kan avläsas. Övriga möjligheter och risker Politiska risker Koncernen, liksom kunderna arbetar i länder som anses politiskt stabila. Därför är exponeringen mot politiska risker begränsad. Miljö Ledningen har utarbetat en miljöplan som tar hänsyn till alla kända förändringar i den svenska och europeiska miljölagstiftningen. Se särskilt miljöavsnitt sidan 28. FAKTA-IAS 39 Redovisningsrekommendationen IAS 39 har ännu inte slutligen antagits. IAS 39 syftar till att stipulera hur företag skall rapportera konsekvenserna av finansiella instrument som löper över flera år. Rekommendationen påverkar inte det operativa kassaflödet på grund av finansiella instrument. Enligt IAS 39 skall finansiella instrument marknadsvärderas och förändringar i marknadsvärdet skall löpande påverka resultatet. Det innebär att förändringarna påverkar resultatet och eget kapital. Rekommendationen tillåter dock att värdeförändringen tas direkt mot eget kapital, så kallad säkringsredovisning, om bolaget kan leva upp till bestämda krav. Koncernen har omfattande finansiella säkringar vilket medför att konsekvenserna av att inte implementera de nya reglerna för säkringsredovisning är en kraftigt ökad volatilitet i redovisat resultat. En tillämpning av säkringsredovisning enligt IAS 39 innebär för Rottneros del att samtliga säkringsinstrument skall kopplas till underliggande prognoser. Modellen för säkringsredovisning som kommer att användas är så kallade kassaflödessäkringar, vilket innebär att det orealiserade resultat som uppkommer som en effekt av värdeförändringar på derivatinstrumenten redovisas direkt i eget kapital tills dess att den förväntade affären eller transaktionen bokförs i resultaträkningen. Vid denna tidpunkt flyttas den ackumulerade värdeförändringen på derivatinstrumentet från eget kapital till resultaträkningen. Kriterierna för att få tillämpa säkringsredovisning är mycket strikta. Säkringen måste förväntas vara helt effektiv, dvs säkringsinstrumentet skall eliminera alla värdeförändringar hos säkringsföremålet. Skulle man av någon anledning i framtiden inte kunna styrka detta samband till nära nog 100 %, så kan man tvingas bryta säkringsrelationen och förändringar i marknadsvärdet avseende säkringen i fråga måste tas över resultaträkningen. För att ett kassaflöde ska kvalificera som ett säkringsföremål, måste det vara mycket hög sannolikhet att det inträffar. Vidare måste samtliga säkringsrelationer i detalj dokumenteras vid den tidpunkt då säkringsredovisning påbörjas. Koncernen har vid utgången av 2003 kopplat alla säkringar till underliggande prognoser och kommer under 2004 löpande att utvärdera effekten av säkringsredovisning med syfte att tillämpa säkringsredovisning fullt ut för samtliga säkringsstrategier från och med 2005 med jämförande siffror för 2004. Eftersom detta är ett helt nytt sätt att redovisa säkringstransaktioner på behöver rutiner, processer och systemstöd anpassas. Säkringsrelationerna kommer löpande utvärderas för att fastställa att de är effektiva och i övrigt uppfyller samtliga kriterier. Det är dock viktigt att framhålla att kassaflödet från de gjorda säkringarna inte påverkas om säkringsredovisning tillämpas. Koncernens målsättning att även under sämre tider skapa ett positivt kassaflöde från den löpande verksamheten kvarstår. Om Rottneros inte skulle uppfylla kraven för säkringsredovisning kommer, sålunda, stora fluktuationer i resultatet uppstå vilket motverkar den säkringsstrategi som bolaget har sedan 2000. Ingenting tyder idag på att bolaget inte skulle kunna uppfylla villkoren för att få tillämpa säkringsredovisning.

I kopierings- och skrivpapper med hög bulk ingår CTMP-massor som produceras vid Rottneros Bruk och Rockhammars Bruk. ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200315

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 16 Rottneros marknader Rottneroskoncernen agerar huvudsakligen på världsmarknaden för avsalumassa. Inom produktområdet slipmassa, som bland annat tillverkas med aspved som råvara, har Rottneros en ledande ställning på världsmarknaden. Massamarknaden Den totala världsmarknaden för avsalumassa uppgick under 2003 till 39 miljoner ton, en ökning med 5,8 % eller 2,15 miljoner ton jämfört med 2002. Avsalumassa är massa som produceras, torkas och skeppas för att säljas på marknaden i motsats till den avsevärt större volymen massa som produceras vid fabriker med integrerad pappersproduktion. PRODUKTIONEN AV AVSALUMASSA Marknad Andel av produktionen Volym, ton Norscan-området 51 25,0 Sydamerika 16 7,4 Asien 12 5,7 Den totala produktionen av pappersmassa i världen uppgick, inklusive avsalumassa, till cirka 200 miljoner ton. Kapacitetsutnyttjandet var under 2003 94 % globalt, att jämföra med 92 % under 2002. De regionala skillnaderna var dock mycket stora, där USA med lägst utnyttjandegrad nådde 89 % av sin kapacitet medan Brasilien som låg högst hade ett kapacitetsutnyttjande på 99 %. Marknaden för mekaniska massor, det vill säga slipmassor och CTMP var under året 3,0 miljoner ton, vilket är en ökning med 7 % jämfört med 2002. Produktionen av mekaniska massor för avsalu är starkt koncentrerad till Norscan-området. De största marknaderna för avsalumassa var under 2003 Europa med 16,4 miljoner ton följt av Asien (exklusive Japan) med 8,7 miljoner ton och Nordamerika med 7,6 miljoner ton. Förändringarna jämfört med 2002 är 4 % för Europa, 13 % för Asien (Exklusive Japan) och -1 % för Nordamerika. Den enskilda marknaden med störst förändring jämfört med 2002 är Kina, där importen ökat med 14,5 % till 6,0 miljoner ton. Därmed har den kinesiska importen ökat med 83 % sedan år 2000. Den fortsatt mycket starka utbyggnaden av produktionskapaciteten för papper i Kina kommer att leda till att behovet av att importera pappersmassa ökar ytterligare. Av de kvaliteter som importerats till Kina står mekaniska massor för den procentuellt största tillväxten med en ökning på 62 % jämfört med 2002. Kina har i förhållande till förbrukningen av pappersmassa begränsat med egen vedråvara. Det innebär att det under överskådlig tid kommer att finnas ett stort behov av importerad massa. Rottneros 2003 År 2003 kännetecknades av kraftiga prisfluktuationer på marknaden för kemisk massa medan priserna på mekanisk massa var betydligt stabilare. Genomsnittspriset för blekt nordisk barrvedsmassa (NBSK) var cirka 530 USD per ton och för lövvedsmassa 505 USD. Den kortfibriga massan var utsatt för en större prispress än den långfibriga vilket beror på att framför allt Brasilien förde ut betydande nya volymer på marknaden medan kapacitetstillskottet på långfibriga kemiska massor var begränsat. PRISUTVECKLING 2003, USD per ton 600 550 500 450 400 J F M A M J J A S O N D Långfibrig (NBSK) Kortfibrig (BEK) För högutbyteskvaliteter (CTMP och slipmassor), som är relativt sett viktigast för Rottneros, var prisbilden under året betydligt stabilare än för kemisk massa. Efterfrågan på framför allt CTMP producerad av asp var mycket god. Försäljning och kapacitetsutnyttjande Rottneros försäljning uppgick under 2003 till 641 100 ton, vilket var en ökning med 10 600 ton jämfört med 2002. Av denna volym utgjorde kemisk massa 381 800 ton (385 000),

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 200317 LEVERANSER AV AVSALUMASSA, procent CTMP, 19 Magnefit, 10 Slipmassa, 21 OMSÄTTNINGENS GEOGRAFISKA FÖRDELNING, procent Övriga världen, 9,8 Övriga Europa, 12,8 Storbritannien, 6,4 Norge, 4,7 Frankrike, 6,2 Sulfat, 50 Sverige, 15,8 Spanien, 16,1 Italien, 12,2 Tyskland, 16,0 och mekaniska massor 259 300 ton (245 500). Rottneroskoncernens leveranser i relation till produktionskapaciteten var 92 %, liksom inom hela Norscan. Rottneros massakvaliteter priser och konkurrens Långfibrig kemisk massa (som produceras i Vallvik och Utansjö) Året inleddes med en prisnivå för NBSK på 440 USD per ton och steg som högst till 560 USD under våren. Under sommaren sjönk priset till cirka 510 USD per ton. Tredje kvartalet började traditionsenligt svagt på grund av semesterperioden men efterfrågan ökade successivt. Fjärde kvartalet 2003 var fortsatt starkt med höga leveranser och stigande massapriser. NBSK-priset som vid inledningen av kvartalet var 530 USD per ton steg till 560 USD vid slutet av året. För långfibriga kemiska massakvaliteter tillkom endast begränsad ny kapacitet, vilket bidrog till att marknaden för dessa kvaliteter, framförallt under det andra halvåret, var betydligt stabilare än för kortfibriga kvaliteter för vilka utbudet ökat. Kortfibrig kemisk massa (som produceras i Miranda) Kortfibrig kemisk massa (BEK, Bleached Eucalyptus Kraft) hade en liknande prisutveckling, men med en svagare efterfrågan under slutet av året. Priset vid årets början var 450 USD och vid årets slut cirka 500 USD. Genomsnittspriset för året var 505 USD, att jämföra med genomsnittspriset under 2002 på 461 USD per ton. Den främsta orsaken till prispressen på de kortfibriga kvaliteterna är de stora volymer som successivt tillförts marknaden från framförallt Brasilien, ett tillskott med cirka 1,2 miljoner ton under 2003. Mekanisk massa (som produceras i Rottneros, Rockhammar och Utansjö) För Rottneros mekaniska massakvaliteter, var prisbilden under året betydligt stabilare än för kemiska massor, med en mycket god efterfrågan på framförallt CTMP producerad av asp. Den goda efterfrågan förklaras framförallt av produktens tekniska egenskaper som bland annat bidrar till hög bulk och ljushet hos det papper som produceras av massan. UTVECKLING NORSCANLAGER OCH NBSK-PRIS USD 3000 2500 2000 1500 1000 500 Norscan-lager, tusen ton ROTTNEROS GLOBALA MARKNADS- ANDELAR FÖR AVSALUMASSA 2003, procent Slipmassa, 73 CTMP, 5 Framtiden På marknaden för kemisk avsalumassa sker den största ökningen av produktionskapacitet hos producenterna i Sydamerika, varför deras marknadsandel kommer att öka även under kommande år. Ökningen avser både kortfibriga- och långfibriga kvaliteter. Dock förväntas den största ökningen på kortfiber. Under åren 2004 2005 tillkommer enligt nu kända planer produktionskapacitet motsvarande 2 350 000 ton kortfibrig massa, vilket innebär ett tillskott på 11 %. Efterfrågan väntas under samma period öka med cirka 5 %, vilket leder till en hårt konkurrensutsatt marknad. Kapacitetstillskottet för långfibriga kvaliteter beräknas uppgå till 900 000 ton, motsvarande 4,2 %. Efterfrågan förväntas öka med cirka 4 % vilket ger goda förutsättningar för en relativt balanserad marknad. För högutbytesmassor finns planer på tillkommande kapaciteter som uppgår till 600 000 ton för perioden NBSK-pris USD/ton Sulfitmassa, 5 Sulfatmassa,1 0 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 tusen ton 1250 1000 750 500 250 Källa: Market Pulse

ROTTNEROS Å RSREDOVISNING 2003 18