Innehåll. Mätuppgift 11...29 Belastningseffekter...30 Allmänt om belastning vid spänningsmätning



Relevanta dokument
Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Tvåpolssatsen. Revma utbildning

Sammanfattning av likströmsläran

Laboration 1 Elektriska kretsar Online fjärrstyrd laborationsplats Blekinge Tekniska Högskola (BTH)

Strömdelning. och spänningsdelning. Strömdelning

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Laborationshandledning för mätteknik

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Mät resistans med en multimeter

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Lektion 2: Automation. 5MT042: Automation - Lektion 2 p. 1

Lektion 1: Automation. 5MT001: Lektion 1 p. 1

Bruksanvisning Multimeter 7001 EAN:

Elteknik. Superposition

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2013 Laboration 1

KOMPONENTKÄNNEDOM. Laboration E165 ELEKTRO. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Anton Holmlund Personalia:

Grundläggande Elektriska Principer

Mät elektrisk ström med en multimeter

210 manual.pdf Tables 4

SM Serien Strömförsörjning

Potentialmätningar och Kirchhoffs lagar

Bruksanvisning ELMA 21 LCR MULTIMETER / E:nr Göteborg 2003

Spänning, ström och energi!

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

FYD101 Elektronik 1: Ellära

ETE115 Ellära och elektronik, vt 2015 Laboration 1

Konstruktion av volt- och amperemeter med DMMM

ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

DIGITAL MULTIMETER BRUKSANVISNING MODELL DT9201

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Solar cells. 2.0 Inledning. Utrustning som används i detta experiment visas i Fig. 2.1.

2. Vad menas med begreppen? Vad är det för olikheter mellan spänning och potentialskillnad?

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Undersökning av olinjär resistans

Att välja rätt strömtång (tångamperemeter) Börja med att besvara följande;

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen den 20 oktober TEL108 Introduktion till EDI-programmet. TEL118 Inledande elektronik och mätteknik. Del 1

Mät kondensatorns reaktans

1 SÄKERHET FARA VARNING VIKTIGT FUNKTIONER... 4

... Lroi" Lroi' 7l}. I & Elektrisk ström kan "verka" på flera sätt. Elströmmens kemiska verkan

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Laboration II Elektronik

BM 629 Digital TrueRMS multimeter

Undersökning av logiknivåer (V I

4:2 Ellära: ström, spänning och energi. Inledning

Wheatstonebryggans obalansspänning

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Laboration 1: Likström

Spolens reaktans och resonanskretsar

ELEKTROTEKNIK. Laboration E701. Apparater för laborationer i elektronik

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

IE1206 Inbyggd Elektronik

IE1206 Inbyggd Elektronik

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Lab 2. Några slides att repetera inför Lab 2. William Sandqvist

BRUKSANVISNING TÅNGAMPEREMETER Modell Kaise E

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-6)

IE1206 Inbyggd Elektronik

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

BRUKSANVISNING LAN MULTIMETER 2 i 1 E /

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

MÄTNING AV ELEKTRISKA STORHETER

EMK och inre resistans - tvåpolen

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

Lödövning, likriktare och zenerstabilisering

BRUKSANVISNING MODELL

Monteringsanvisning till ESR_CAP Mätare v1.0

Palm Size Digital Multimeter. Operating manual

Digital Clamp Meter. Operating manual

Mätning av elektriska storheter. Oscilloskopet

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

BRUKSANVISNING TÅNGAMPEREMETER AC/DC Modell Kaise E

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Naturvetenskapliga för lärare, Göteborgs Universitet LNA310GU LABORATION (EB1) DEL 1 - Grundläggande ellära

Apparater på labbet. UMEÅ UNIVERSITET Tillämpad fysik och elektronik Elektronik/JH. Personalia: Namn: Kurs: Datum:

RC-kretsar, transienta förlopp

IE1206 Inbyggd Elektronik

Introduktion till fordonselektronik ET054G. Föreläsning 3

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Teori och övningsuppgifter Från vattenkokare till kraftverk

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare

Digital klämmätare Modell: &

Digitala multimetrar Modell: ,

1 Resistansmätning Kontinuitetskontroll av PE-ledaren

Lösningsförslag Inlämningsuppgift 3 Kapacitans, ström, resistans

Elektroteknikens grunder Laboration 1

IE1206 Inbyggd Elektronik

Tentamen del 1 Elinstallation, begränsad behörighet ET

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

Sammanfattning av kursen ETIA01 Elektronik för D, Del 1 (föreläsning 1-10)

Bruksanvisning Elma Öppen strömtång

Ellära. Lars-Erik Cederlöf

Transkript:

Innehåll Studietipps...1 Mätövningar.2 Hur man mäter, material för mätövningar Multimetern...4 Allmänt om användning och inställning Mätuppgift 1...5 Resistorer, resistansmätning...6 Begreppet resistans, färgkod, standardvärden, potentiometern, resistansmätning Mätuppgift 2...7 Ledningsresistans... 8 Ledare, isolatorer, resistivitet Mätuppgift 3...9 Spänning och spänningsmätning... Begreppet spänning, batterier, spänningmätning Mätuppgift 4...11 Spänningsaggregat...12 Allmänt om användning och inställning Mätuppgift 5...13 Ström och strömmätning...14 Strömbegreppet, strömriktning, strömmätning Mätuppgift 6...15 Ohms lag...16 Referenspilar, beteckningar, Ohms lag, enheter, I / U-grafer Mätuppgift 7...17 Övningsuppgifter...18 Seriekretsar...2 Seriekopplade resistorer, ersättningsresistans Mätuppgift 8...21 Spänningsdelning...22 Delspänningar, justerbara spänningsdelare Mätuppgift 9...23 Strömgrening...24 Strömmar i parallellkretsar, Kirchhoffs strömlag, spänning över parallellkretsar Mätuppgift... 25 Övningsuppgifter... 26 Parallellkretar...28 Ersättningsresistans, specialfall Mätuppgift 11...29 Belastningseffekter...3 Allmänt om belastning vid spänningsmätning Mätuppgift 12...31 Energi och effekt...32 Energi, effekt, gränsvärden Mätuppgift 13...33 Övningsuppgifter...34 Spänningskällor...36 Ideala och verkliga spänningskällor, kortslutning, inre resistans, emk Mätuppgift 14...37 Effektanpassning...38 Effektmätning, anpassning Mätuppgift 15...39 Övningsuppgifter...4 Kondensatorn...42 Kapacitans, märkning, RC-kretsars upp- och urladdning, tidskonstant Mätuppgift 16...44 Magnetiska grundbegrepp...46 Permanentmagneter, fältlinjer, fältbilder, elektromagnetism, den magnetiska kretsen, elektriska - magnetiska likheter Reläer och reläkopplingar...48 Funktion, reläsymbolen, användning av reläer, huvud- och styrkrets Mätuppgift 17...49 Induktion... Inducerad emk, transformatorprincipen, induktans, motemk, generatorprincipen Mätuppgift 18...51 äxelspänning...52 Generering av växelspänning, vågdiagram, polaritet och strömriktning, definitioner, växelström i resistiva kretsar, mätvärden Övningsuppgifter...54 Transformatorn...56 Transformatorns spännings- och strömomsättning, förluster, impedanstransformering Övningsuppgifter...58 Facit till övningsupgifterna...59

Studietips Författaren har ordet Detta är i första hand ett läromedel för likströmslära, men det ingår även en introduktion till växelströmsläran. De flesta av bokens avsnitt omfattar ett mittuppslag. En sida teori och en sida praktiska mätuppgifter som bekräftar teorisidans innehåll. Teorisida Ett avsnitt Mätuppgift Mätuppgifterna är i form av steg-för-steganvisningar samtidigt som de är mätprotokoll för mätresultaten. Det går naturligtvis att läsa enbart teorisidorna, men det är både roligt att koppla och mäta. Dessutom aktiveras flera minnesfunktioner. I de första avsnitten introduceras ämnesbegrepp och vokabulär med ett minimum av matematik, medan det i övriga avsnitt ingår beräkningsexempel. Övningsuppgifter för analys och beräkning finns i avpassad mängd som komplement till teoriavsnitten. Hur man studerar ellära Flera av ellärans viktigare samband åskådliggörs med matematik, men också med korta verbala satser. Särskilt viktiga ord eller meningar är därför understrukna för att visa deras betydelse. Det är t ex viktigt att säga att: spänning finns över komponenter eller mellan två punkter och att ström flyter genom komponenter. Det kan tyckas trivialt, men det är ett mycket vanligt nybörjarfel att blanda samman orden över och genom när man talar om spänning och ström. Det gör att man tänker fel. Ett inslag i alvarligt menade studier bör vara att lära sig de kursivt skrivna satserna i kombination med grundliga genomgångar av visade beräkningar. Övningsuppgifter Kopieringsförbud Det är förbjudet att helt eller delvis kopiera och sprida detta verk utan författarens skriftliga medgivande.

Mätövningar Hur man mäter Experimentkretsarna kopplas med lösa komponenter på en kopplingsplatta (Bread Board) för lödfria anslutningar. De komponenter som ska kopplas samman (förbindas) i en experimentkrets ansluts till varandra genom att de sticks ner i hålen. Alla hål som är förbundna med en linje är en kopplingspunkt, t ex rad 1 (ABCDE). Anslutning av spänningsmatning görs med labsladdar med 4 mm:s banankontakter till kortets labhylsor, som i sin tur ansluts med enkeltråd (EKUX,28mm 2 ) till kortets kopplingspunkter. Rad 1 (FGHIJ) är en annan helt separat kopplingspunkt. Räknar man hålen i de vertikala kopplingspunkterna ser man att det går att koppla samman 5 komponenter eller ledningar i varje kopplingspunkt. På samma sätt har de 8 horisontala kopplingspunkterna plats för 25 anslutningar. För direkt anslutning av mätinstrument rekommenderas lätta mätkablar och testpinnar så att komponenterna inte lossnar från plattans anslutningspunkter.

Material för mätuppgifter För alla mätuppgifter 1 Kopplingsplatta för lödfri anslutning 2 Multimetrar 1 Spänningsaggregat eller 12 nätadapter Mätuppgift nummer: 1: 1 Multimeter 2: Resistorer Ω, 12, 1, 18, 22, 27, 33, 39, 47, 56, 68, 82Ω 3: Ledning m / 1,5mm 2 4: 3 x 1,5 batterier 5: 1 Likspänningsaggregat 1 resistor 1kΩ 6: Resistorer 47Ω, 56Ω, 68Ω 7: Resistorer 56Ω, Ω, Ω 8: Resistorer Ω, Ω, 18Ω, Ω, 33Ω, 47Ω 9: Resistorer 12Ω, 18Ω, 22Ω, 33Ω, 47Ω, 82Ω Potentiometer Ω 12: Resistorer 3 x MΩ, 3 x kω, 3 x 1kΩ 13: Resistorer 1kΩ, Ω, 47kΩ, Ω 14: 1 batteri 1,5, 1 resistor Ω 15: Resistorer Ω, 22, 33, 47, 56, 68, 82,, 12, 1, 18, 22, 47, 82, Ω 16: 1 Resistor 22kΩ, 1 kondensator µf 17: 1Relä 12 eller 24, 3 kontakter 2 Lampor 12 eller 24 Strömställare: 1 slutande och 1brytande (går att ersätta med kopplingssladd som kopplas till och från på kopplingsplattan) 18: 1 P-rör 3 4cm långt 1 Stavmagnet som kan falla genom Pröret 2 Järnstång x mm eller skruvar och/eller spikar 1 Provmagnet (liten kompass) 1 Transformator 23/12 Inköpsställen Detaljister inom elektronikområdet, t ex Elfa, Kjell & Company, Clas Ohlson med flera. : Resistorer 1kΩ, 1,2kΩ, 1,8kΩ 11: Resistorer 1kΩ, 1,8kΩ, 3,3kΩ

Multimetern Allmänt Multimetern är det vanligaste och mest använda instrumentet i elektriska mätsammanhang. Mätfunktioner Oavsett fabrikat har multimetrar minst tre mätfunktioner i samma instrument; spännings-, ström- och resistansmätning. En del modeller har även mätfunktioner för kapacitans, induktans och frekvensmätning. Omkoppling till de olika mätfunktionerna och mätområdena görs med en funktionsomkopplare. Avläsning av mätresultat Inställningen av funktionsomkopplaren bestämmer vad som ska mätas och vad som är högsta möjliga mätvärde. Är funktionsomkopplaren ställd så att den pekar mot 2 på DC olt-området kan man mäta likspänningar på högst 2 (volt). Hade funktionsomkopplaren istället pekat på hade det inneburit att det gått att mäta högst. Är man osäker på vilket mätområde som skall användas, bör mätningen påbörjas på det högsta mätområdet. Därefter justeras till lägre mätområde, det ger större noggrannhet. Polaritet Multimetern bör också anslutas med rätt polaritet, dvs att rätt mätsladd kopplas till mätobjektets plus-och minussida. Blir det fel är indikeras detta med ett minustecken eller på annat sätt i sifferfönstret. anligt nybörjarfel Ett vanligt nybörjarfel, som är värt att lägga på minnet, är att inte använda multimetern för spänningsmätning då den är inställd för strömmätning. Det brukar resultera i att en inbyggd säkring brinner av. Instrumentet skyddas, men det är förargligt att behöva skruva isär multimetern för att byta säkringen.

Mätuppgift 1 Undersök den eller de multimetrar du har tillgång till. Anteckna vilka mätområden som finns för resistans-, spännings- och strömmätning. Notera också om det finns andra mätmöjligheter, t ex frekvens, kapacitans och induktans. Resistansmätning Strömmätning Spänningsmätning............... Andra mätfunktioner

Resistorer och resistansmätning Resistorn som är en vanlig komponent i elektriska kretsar är ett hinder för ström. Egenskapen kallas resistans, har storhetsbeteckningen R och mäts i enheten ohm (. För att ange resistor-och toleransvärdet används en färgkod. Den består antingen av fyra eller fem färgband. Placering och färg hos respektive band avgör betydelsen så som illustreras nedan. Exempel: Brun = 1, Grön = 5, Svart = x 1, Guld = +/- 5% E6-serien: -Ω, 15, 22, 33, 47 och 68Ω. E6-serien:-Ω, 1, 22, 33, 47 och 68Ω E12-serien: -Ω, 12, 15, 18, 22, 27, 33, 39, 47, 56, 68, 82Ω E12-serien:-Ω, 12, 1, 18, 22, 27, 33, 39, 47, 56, 68, 82Ω Potentiometern Potentiometrar är resistorer med tre anslutningar. Mellan de två sidanslutningarna, A och C, finns ett fast resistansvärde. Mittuttaget B, är anslutet till en glidkontakt som flyttas då potentiometeraxeln vrids. Ändras glidkontaktens läge ändras resistansvärdena mellan mittuttaget och sidanslutningarna. Är t ex värdet mellan A-C och 3 mellan A-B, är värdet 7 mellan B-C. Resistorvärden på och därutöver anges med beteckningen k (kilo = ), t ex 47 = 4,7 k. 1 och mer anges som M (Mega = ) t ex 39 = 3,9M Resistorer tillverkas i så kallade E-serier. E6-serien har 6 värden mellan och, dvs en dekad. Samma värden upprepas därefter gånger större i nästa dekad, mellan och Ω och så vidare. Resistansmätning Resistansmätning görs indirekt genom strömmätning. Multimetern har ett batteri som driver en ström genom mätobjektets resistans. Mätströmmen är proportionell mot mätobjektets resistans och multimetern kan därigenom visa mätresultatet som ett Ω-värde.

Mätuppgift 2 46 4 36 4 34 42 32 2 2 18 16 1414 12 J C D- CD Am M 2 51 47 45 41 35 3 9 13 19 17 1 21 1 1 2 X1 5 D Am C Mät resistansen mellan mittuttaget och ett av sidouttagen. Anteckna mätvärdet i displayen. CD- 25 O MOC OC 2 1 X 1 X X1 2 CA O F F 5, 2, 5 25 5, 2 I/ CD C A-I. 54 52 64 62 6 58 56 63 61 59 57 5 53 MOC 48 49 X 1 1 X 2 5 5 1 C A FF, 5 2, 43 5 2 1 5 2 5, 2 C D I/ CA-I... 38 39 37 3 28 26 24 31 29 27 25 23 15 8 7 6 5 4 2 3 1 H I F G E D B C A Montera 12 resistorer ur E12-serien, tex - 82 eller - 82. Mät resistorerna och ordna dem i storleksordning från vänster till höger. Anteckna de uppmätta värdena och färgen i deras färgkod. R( ) Band 1 Band 2 Band 3 Band 4 rid potentiometeraxeln till båda sidolägena och ställ den därefter ungefär i mitten.. C A-I 2 CD 1 2 5, 2 25 5, Am CD 5 2, I/ C D- O 1 F F 1 X 1 X Skriv det förväntade mätresultatet mellan potentiometerns mittuttag och det andra sidouttaget i displayen. Kontrollmät därefter om du angett rätt värde. CA X1 Mät värdet mellan sidoanslutningarna hos en potentiometer på (eller annat värde). Anteckna det uppmätta värdet direkt i instrumentdisplayen.