Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer.

Transkript

1 Elläre och Elektroniklådan Elin komplett med elevlaborationer Elinlådan Pris 3.600: Multimetern HGL-1070 Pris 115:- (behövs 2 st) Sladdsats Pris 650:- Experimentlåda med tillhörande försökshäfte, avsedd att användas i no-, teknik-, fysik- och naturkunskapsundervisning. Den är i första hand avsedd för elevbruk vid laborationer i såväl helklass som i mindre undervisningsgrupper, t.ex. hem- och distansundervisning. Då lådan är lätt att transportera och rymmer många experimentella försök kan den också underlätta lärarens förberedelsearbete. Lådan kan givetvis användas för problemorienterad undervisning och är väl lämpad för laborativa prov. Ellära- och elektroniklådan innehåller 26 komponentbrickor som var och en har sin speciella plats i lådans lock. Genom ett system med rörliga lister är komponentbrickorna lätta att ta bort från och återställa till sina platser. Lådans botten är indelad i fyra fack på samma sätt som locket och är avsedd att användas som kopplingsbord. I medföljande instruktionshäfte presenteras ett antal försök som kan utföras med lådans komponenter. I beskrivningarna används ett digitalinstrument, "Elin-multimetern", som passar i lådans fack. Dimension 40 x 30 x 10 cm, vikt ca 3,5 kg. ELIN-lådan innehåller följande komponentbrickor som även kan köpas separat: Nätadapter med kontaktplatta 6VDC, Batterihållare liten, Strömbrytare (2 st), Summer, Snabbkoppling, Lamphållare med lampa 6 V / 50 ma (3 st), Resistorer 100 W / 180 W, Resistorer 100 W / 150W, Resistorer 100 W / 120 W, Termistor NTC/ PTC, Vridmotstånd 100 W, Potentiometer 22 kw, Kondensator 1 µf (2 st), Elektrolytkondensator 2200 µf (2 st), Relä (enpoligt med två utgångar), Diod (2 st), Lysdiod (3 st), Diodbrygga, Fotoresistor, NPN-transistor (2 st), Tyristor.

2 54. Principen för brandvarnare Materiel: Kopplingsschema: NTC C - + B A 100 Ω C E Uppgift: Justera in potentiometern så att summern i kollektorkretsen nätt och jämnt slutar ljuda. Värm upp temistorn (NTC) exempelvis med fingrarna. Vad händer? Förklaring?

3 Innehåll 1. Tvåvägsomkopplaren som enkel strömbrytare 2. Seriekoppling av lampor 3. Parallellkoppling av lampor 4. Kombinerad serie- och parallellkoppling av lampor 5. Strömmätning i seriekrets 6. Strömmätning i kombinerad serie-och parallellkrets 7. Strömmätning i speciell krets 8. Spänningsmätning i seriekrets 9. Spänningsmätning i parallellkrets 10. Beräkning av resistans i seriekrets 11. Beräkning av strömstyrka i seriekrets 12. Beräkning av spänning i seriekrets 13. Ersättningsresistans vid seriekoppling 14. Ersättningsresistans vid parallellkoppling 15. Resistansberäkningar med ohmmeter 16. Mätning av termistors resistans med ohmmeter 17. Mätning av en fotoresistor 18. Potentiometer 19. UI-diagram för en resistor 20. UI-diagram för en lampa 21. UI-diagram för en termistor (NTC resp. PTC) 22. UI-diagram för seriekopplad lampa och resistor 23. UI-diagram för parallellkopplad lampa och resistor 24. Bestämning av en lampas effekt 25. Mätning av potentialer i sluten strömkrets 26. Mätning av potentialer i bruten strömkrets 27. Mätning av potentialer i speciell krets 28. Ett batteris emk (ems) och inre resistans 29. Samband mellan polspänning och strömuttag från ett batteri 30. Kondensatorns upp- och urladdning 31. Parallellkoppling av två kondensatorer 32. Seriekoppling av två kondensatorer 33. Spänningsdelning med kondensatorer 34. Bestämning av en kondensators laddning 35. Slutning och brytning av kondensatorkrets 36. Kondensator i likströmskrets (växelströmskrets) 37. Kondensatorns upp- och urladdningskurvor 38. Kondensatorlagen

4 39. Dioden 40. Samband mellan ström och spänning för en diod 41. Seriekopplade dioder 42. Parallellkopplade dioder 43. Diodkoppling 44. Bryggkoppling för helvågslikriktning 45. Lysdioden 46. Tändströmstyrka för lysdiod 47. Bestämning av Planck s konstant 48. NPN-transistors strömledningsförmåga 49. Styrning av transistorn med en låg spänning 50. Samband mellan bas- och kollektorström för npn-transistor 51. Samband mellan kollektorström och kollektorspänning vid konstant basström 52. Styrning av transistor med styrström (basström) från huvudbatteriet 53. Styrning av transistor med potentiometerkoppling 54. Principen för brandvarnare 55. Principen för köldvarnare (halkvarnare) 56. Principen för tjuvlarm 57. Principen för tändning av gatubelysning 58. Principen för fuktvarnare (översvämningsskydd) 59. Korridorbelysning 60. Reläets funktion 61. Blinkande lampa 62. Tyristorns funktion 63. Fördröjningskrets med hjälp av tyristor Demonstrations Elin Komplett låda med samma komponenter som Elinlådan fast större, med magnetfötter för Whiteboard, innehåller även sladdsats samt multimetrar med stor display. Rita ditt kopplingsschema på whiteboarden och sätt upp komponenterna för 9.500:-

5 Optik-Elin Optik-Elin Pris 1.950:- Helt komplett, mycket lättanvänd optiksats.lämplig som elevsats i såväl grundskola som gymnasieskola för studium av stråloptiken direkt på bordet. Optiksatsen förvaras i en stabil trälåda som innehåller ljusbox med stark strålkälla och justerbar kollimatorlins, rektangulära block, prismor linser, speglar, sats med filter i 8 färger, sats med färgade kort, spalter för en, tre eller fyra strålar, reservlampa samt adapter för nätanslutning av strålkällan.en experimentbok med försöksbeskrivningar (reflektion, brytning, färgblandning mm.) ingår.

6 Allmän beskrivning Optiksatsen består av en ljuskälla och tillbehör som kan stoppa, reflektera, bryta eller färga ljuset. Som extra tillbehör kan ett gitter för studium av experiment av vågrörelsenatur erhållas. Ljuskällan är inbyggd i en svart plastlåda, som försetts med en justerbar samlingslins vilken gör det lätt att erhålla parallella strålar. I motsatta änden är lådan försedd med tre öppningar, varav de två sidoöppningarna försetts med svängbara speglar, i vilka ljustes kan reflekteras. Med färgfilter på plats kan färgade ljusknippen erhållas och med speglarnas hjälp fås att överlappa varandra. Effekten härav kan tydligt studeras på en skärm på ca 20 cm avstånd från lådan. Ljuset från samlingslinsen kan dras samman till en smal ljusstråle eller delas upp i 1, 3 eller 4 smala ljusstrålar med hjälp av olika spaltöppningar. Ljusstrålarna kan färgas genom att ett färgfilter placeras i öppningen tillsammans med bländarspalten. Genom att justera samlingslinsen med hjälp av knappen på lådans ovansida kan strålarna göras parallella (a), divergerande (b) eller konvergerande (c). a b c Med en uppställning enligt figur 1 och 2 kan kraftigt divergerande eller konvergerande strålar erhållas. Fig. 1. Fig. 2.

7 Ljusets reflektion 1. Laboration nr 6. Ordna materielen enligt bilden på baksidan och anslut lampan till 12 V! Justera ljusstrålen noga så att den träffar precis där normalen (N) går in i spegeln! Vinkeln mellan den infallande strålen och normalen kallas infallsvinkeln, i. Vinkeln mellan den reflekterade strålen och normalen kallas reflektionsvinkeln, r. Rita hur den reflekterade strålen går! Ställ in några olika infallsvinklar genom att vrida spegeln! Markera spegelns läge, infdallande och reflekterad stråle! Rita ut normalen och mät infallsvionkel och tillhörande reflektionsvinkel! Anteckna i tabellen: Tabell: Infallsvinkel Reflektionsvinkel Öga Spegel Varför är den reflekterade strålen svagare än den infallande? Läs om speglar, reflektionslagen och speglar i fysikboken! Hur lyder reflektionslagen? Rita färdigt hur strålarna i bilden till höger reflekteras och hur bilden av ljuset uppstår!

8 Normal i Ljuskälla med 1-spalt Spegel Försök 1 i = 20 Försök 2 i = 30 Försök 3 i = 45 Normal i