Klimatstrategi för Degerfors kommun

. Klimatstrategi för Degerfors kommun.......... Hur ska Degerfors kommun bidra till att de nationella klimatmålen uppnås? Antagen av kommunstyrelsen den (dag månad år).

Denna rapport har utarbetats av ÖNET, Energikontoret Örebro län, i samråd med representanter från kommunen. Huvudförfattare är David Larsson, tel. 019-17 44 79, e-post david.larsson@t.komforb.se. Energikontoret Örebro län februari 2005

Sammanfattning Den mänskliga påverkan på jordens klimat är ett av våra allvarligaste miljöhot. Kommunen har en viktig roll på lokal nivå för att planera och genomföra åtgärder som minskar utsläpp av växthusgaser. Denna klimatstrategi har tagits fram med syftet att göra kommunens arbete strategiskt och kostnadseffektivt. Rapporten utgör ett eget styrdokument som ingår i kommunens planeringsförutsättningar. Tanken är att dokumentet ska revideras fortlöpande. I rapporten redovisas kommunens vision på klimatområdet, utsläppen av växthusgaser i kommunen i nuläget samt en handlingsplan för arbetet de närmaste åren. Utsläppen av växthusgaser är högre i Degerfors kommun än genomsnittet för länet, räknat per invånare. Bland utsläppskällorna dominerar industri och transporter, med omkring 50% respektive 20% av de totala utsläppen av växthusgaser, enligt statistiken från år 2000. De senaste åren har emellertid utsläppen från industrin minskat kraftigt. Klimatarbetet kommer att fortsätta i linje med den handlingsplan som finns i kommunens energiplan från 1999, kompletterat med åtgärder för att minska utsläppen av metan och lustgas. I den egna verksamheten fortsätter arbetet med energieffektivisering i kommunens fastigheter och konvertering av oljepannor. För att uppnå bättre resultat införs bättre rutiner för uppföljning samt tydligare incitament för energieffektivisering i avtalet mellan tekniska förvaltningen och Degerforsbyggen. Den pågående fjärrvärmeexpansionen i Degerfors ska fortsätta och Degerfors Energi kommer också att verka för en expansion av närvärmesystemen i Svartå och Åtorp. För att förbättra kollektivtrafiken kommer Degerfors station att flyttas till centrum under år 2005. Övriga viktiga åtgärder på transportområdet är att införa en kommunal resepolicy och en policy för upphandling och leasing av kommunala fordon, samt genomföra utbildning i sparsam körning. Vidare kan kommunen på olika sätt verka för ytterligare förbättrad kollektivtrafik och ökad samåkning, samt verka för etablering av tankstationer för etanol i kommunen. För att nå bra resultat är det också viktigt för kommunen att delta i olika regionala samarbeten. Kommunens energirådgivning är en viktig resurs i klimatarbetet. För att säkerställa att önskvärt resultat uppnås bör årliga verksamhetsplaner tas fram som ger en tydlig inriktning mot minskning av växthusgasutsläpp. En viktig åtgärd är att informera hushåll med vedpannor om hur man ska göra för att undvika metanutsläpp vid vedeldning.

Innehåll Inledning...5 Varför en lokal klimatstrategi?...5 Övergripande mål och riktlinjer...6 Kommunens roller och styrmedel i klimatarbetet...8 Att sätta upp mål för klimatarbetet...9 Vision och klimatmål i Degerfors kommun...10 Visionen...10 Övergripande klimatmål...10 Handlingsplan...11 Arbetets inriktning...11 Åtgärder...13 Uppföljning och dokumentation...15 Nuläge...16 Totala utsläpp av växthusgaser...16 Utsläpp av koldioxid...17 Utsläpp av övriga växthusgaser...19 Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen...20 Potential i kommunen...20 Möjligheter inom olika samhällssektorer...22 Vad händer om inget görs?...31 Statistik källor och felkällor...32 Referenser...34 Bilaga A Förslag till regionala klimatmål...35 Bilaga B Emissionsfaktorer...37 Bilaga C Arbetspendling...39 Bilaga D Naturvårdsverkets råd för klimatstrategier...41 Bilaga E Koldioxidutsläpp från kommunal verksamhet...43 4

Inledning Inledning Varför en lokal klimatstrategi? Världens klimat har förändrats under de senaste 150 åren. Tidningsartiklar och tv-inslag rapporterar nu att det kommer att bli mindre snö under de svenska vintrarna framöver, olika växtoch djurarter sprider sig allt längre norrut och allt högre upp i fjälltrakterna vilket hotar att tränga undan många av de arter som lever där idag. Världshavens volym ökar och svämmar över lågt belägna landområden, i vissa fall kan hela länder ödeläggas. Klimatförändringen väntas också ge en mer instabil väderlek med stora nederbördsmängder som ger översvämningar även här i Sverige. De flesta forskare är nu ense om att den viktigaste orsaken till klimatförändringarna är utsläpp av så kallade växthusgaser från mänskliga verksamheter. Med växthusgaser menas gaser i atmosfären som bidrar till en högre medeltemperatur vid jordytan genom att dämpa återutstrålning av värmen från solen. Utsläppen domineras av koldioxid från den storskaliga förbränningen av fossila bränslen som olja, naturgas och kol. För att minska dessa utsläpp krävs omfattande förändringar i samhället, både när det gäller systemstrukturer och när det gäller hur vi beter oss i vår vardag. Det bedrivs omfattande arbeten både av FN, EU och den svenska regeringen för att ställa om energisystemen i stort. På lokal nivå har kommunen en viktig roll för att nå ut till medborgarna och för att planera den egna verksamheten på ett långsiktigt hållbart sätt. Denna klimatstrategi har tagits fram för att kommunens arbete skall bli strategiskt och kostnadseffektivt. Den utgör ett eget styrdokument och ingår i kommunens planeringsförutsättningar. Tanken är att dokumentet skall revideras fortlöpande. Dokumentet är framtaget i enlighet med Naturvårdsverkets allmänna råd enligt bilaga D. FAKTA OM DE SEX VÄXTHUSGASERNA Koldioxid (CO 2 ) är den viktigaste växthusgasen och står för ca 80% av det svenska bidraget till växthuseffekten. 1 Koldioxid uppstår framför allt vid förbränning av fossila bränslen. Metan (CH 4 ) uppstår naturligt i våtmarker och i idisslande djurs tarmkanal. Människan bidrar framför allt till metangasutsläpp genom jordbruket, deponering av avfall och småskalig vedeldning. Metan står för ca 9% av det svenska bidraget till växthuseffekten. Lustgas (dikväveoxid, N 2 O) uppstår vid förbränningsprocesser, vid katalytisk rening av bilavgaser samt av användning av gödsel i jordbruket och även naturligt av bakterier i marken. Jordbruket står för ca 65% av utsläppen av lustgas i Sverige. Lustgas står för ca 10% av det svenska bidraget till växthuseffekten. Omräkningsfaktorer De sex växthusgaserna bidrar olika mycket till växthuseffekten per kg utsläppt gas. För att kunna jämföra utsläppens klimatpåverkan räknas de om till koldioxidekvivalenter. Omräkningsfaktorn kallas GWP Global Warming Potential och anger klimatpåverkan i förhållande till koldioxid. Växthusgas GWP Koldioxid (CO 2 ) 1 Metan (CH 4 ) 21 Lustgas (N 2 O) 310 HFC (Flourkolväten) 1 300 FC (Flourkarboner) 6 500 Svavelhexafluorid (SF 6 ) 23 900 Fluorföreningar (HFC, FC och SF 6 ) - Fluorkolväten, HFC, liknar CFC ( freoner ) men saknar klor och påverkar därmed inte ozonskiktet. Används som köldmedium. - Fluorkarboner, FC, släpps ut vid aluminiumtillverkning och används i elektronisk industri. - Svavelhexafluorid, SF 6, används bland annat. i elektronisk industri. Fluorföreningarna står tillsammans för ca 1% av det svenska bidraget till växthuseffekten. 5

Inledning Övergripande mål och riktlinjer Internationella mål Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att detta globala mål kan uppnås. Kyotoprotokollet, som undertecknades i Kyoto i Japan 1997, är ett första steg att kvantifiera åtaganden för att nå konventionens mål. Sammanlagt innebär protokollet en minskning av i- ländernas utsläpp med 5,2% till år 2010 jämfört med 1990 års nivå. (Utsläppen år 2010 beräknas utifrån ett medelvärde för åren 2008-2012.) Notera att de åtaganden som görs i och med Kyotoprotokollet, bara är ett första steg i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Perioden fram till år 2010 är den så kallade första åtagandeperioden, som kommer att följas av flera. EU: s mål EU har beslutat att minska sina sammanlagda utsläpp med 8% mellan år 1990 och 2010. Utsläppsminskningen fördelas olika mellan de enskilda EU-länderna. Andra mål inom EU som berör klimatområdet: Långsiktigt klimatmål; temperaturen ska inte öka med mer än 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå och koldioxidkoncentrationen ska stabiliseras under 550 ppm. År 2010 ska 12% av den totala energianvändningen bestå av förnybar energi. Subventioner till fossila bränslen ska fasas ut. Av totalt försåld mängd drivmedel ska förnybara drivmedel utgöra en andel om minst 5,75% år 2010. Nationella mål De svenska utsläppen av växthusgaser ska som ett medelvärde för perioden 2008-2012 vara minst 4% lägre än år 1990. Utsläppen ska räknas som koldioxidekvivalenter och omfattas av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner. Delmålet ska uppnås utan kompensation för upptag i kolsänkor eller med flexibla mekanismer År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. 6

Inledning Regionala klimatmål Följande förslag till övergripande regionala klimatmål har tagits fram av Länsstyrelsen tillsammans med bland andra kommunerna i länet: 1. År 2050 baseras energitillförseln i Örebro län på förnybara energikällor och energianvändningen är effektiv i samhällets alla delar. 2. År 2010 skall utsläppen av de sex växthusgaserna i Örebro län ha minskat med 5% från 2000 års nivå. Målet ställer högre krav på reducering av utsläpp än det nationella p.g.a. att det bedöms som prioriterat. År 2000 beräknas länets utsläpp till 2050 kton koldioxidekvivalenter enligt rapporten Luftutsläpp i Örebro län 2000. 3. Andelen tillförd förnybar energi till Örebro län ska år 2010 öka till minst 50% av den totala tillförda energin. År 2000 och 2001 var andelen tillförd förnybar energi ca 47% enligt SCB: s statistik. Till förnybar energi räknas inte torv. Avfall räknas som förnyelsebart till 75%. El som importerats till länet bedöms bestå av svensk elmix d.v.s. ca 50% förnybar energi från vattenkraft. El som genererats inom länet bedöms utifrån beräkningar till SCB:s kommunala energibalanser. Fler regionala mål kopplade till de övergripande klimatmålen redovisas i bilaga A. 7

Inledning Kommunens roller och styrmedel i klimatarbetet Kommunen har begränsade möjligheter att direkt påverka utvecklingen inom klimatområdet. Internationella överenskommelser, EU-direktiv, nationell lagstiftning och andra styrmedel påverkar utvecklingen i stort. De åtgärder som krävs för att minska utsläppen genomförs dock alltid på lokal nivå och kommunen är den offentliga aktör som finns närmast medborgarna. Kommunen har därför störst möjlighet att nå ut och påverka attityder och beteenden. Kommunen har också ett stort ansvar när det gäller att minska utsläppen från den egna verksamheten och underlätta för andra lokala aktörer att minska sina utsläpp. Kommunen har möjligheter att påverka utvecklingen i rollen som: ansvarig myndighet för fysisk planering och bygglovgivning m.m. enligt PBL ansvarig för teknisk försörjning och infrastruktur i kommunen ansvarig för utbildningsfrågor tillsynsmyndighet enligt miljöbalken upphandlare av varor, tjänster och entreprenader förvaltare av byggnader utförare av tjänster energikonsument etc. rådgivare och informatör inom energi, konsumentfrågor, byggverksamhet markägare Kommunen har därmed möjlighet att förfoga över olika styrmedel som kan minska utsläppen av växthusgaser, till exempel: planeringsinstrument myndighetsutövning råd, anvisningar och förbud taxor och avgifter policies och riktlinjer informations- och utbildningsverktyg miljö- och energikrav vid upphandling samarbete med andra aktörer exploateringsavtal 8

Inledning Att sätta upp mål för klimatarbetet För att kunna arbeta strategiskt med att minska utsläppen av växthusgaser i kommunen är det viktigt att sätta upp mätbara mål. På så vis blir det tydligt vad arbetet syftar till och senare har man möjlighet att följa upp om det lyckats eller inte. Med kontrollstationer längs vägen blir det också möjligt att ändra inriktning på arbetet om det skulle behövas. Det bör dock poängteras att kommunens klimatarbete ska fokuseras på att genomföra åtgärder, inte på omfattande arbeten med målformuleringar och detaljerade uppföljningar. De nationella och regionala målen är uttryckta som minskade utsläpp av växthusgaser i kg CO 2 -ekvivalenter. Motsvarande mål kan brytas ner på kommunnivå, för att beskriva hur stor del av minskningen som ska ske i den aktuella kommunen. Det är emellertid svårt att bryta ner statistiken över utsläpp på kommunal nivå, och vid uppföljning av sådana mål finns alltid en viss osäkerhet. (Se vidare under Nuläge, längre fram i rapporten.) För mål som är direkt kopplade till specifika åtgärder kan andra mått än kg CO 2 -ekvivalenter användas, till exempel antal konverterade oljepannor, antal utbytta gamla vedpannor, antal nya medlemmar i en bilpool eller hur mycket bränsleåtgången för kommunens fordon minskat. Där det är möjligt bör man emellertid även i dessa fall göra en ungefärlig beräkning av hur mycket målet bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. För att arbetet med att följa upp målen inte ska bli alltför omfattande är det viktigt att välja indikatorer som det är enkelt att följa upp. Framför allt när det gäller kortsiktiga mål och mål kopplade till konkreta åtgärder är det viktigt att de är nåbara. Orealistiska mål leder sällan till ett effektivt och strategiskt arbete. 9

Vision och klimatmål i Degerfors kommun Vision och klimatmål i Degerfors kommun Visionen År 2050 baseras energitillförseln i Degerfors kommun i huvudsak på förnybara energikällor. Energianvändningen är effektiv i samhällets alla delar och användningen av fossil energi är minimal. Övergripande klimatmål Långsiktigt mål Halveringsmålet År 2025 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 50% jämfört med år 2000. Det innebär att utsläppen per person har minskat från 8 600 kg till 4 300 kg per år. Kortsiktigt mål - 5%-målet År 2010 skall utsläppen av klimatpåverkande gaser ha minskat med 5% jämfört med år 2000. Det innebär att utsläppen per person har minskat från 8 600 kg till 8 200 kg per år. Mål för den kommunala verksamheten 20%-målet År 2010 skall utsläppen från kommunens verksamheter ha minskat med 20% jämfört med år 2003. Det innebär att de totala utsläppen har minskat från 1 500 ton till 1 200 ton per år. 10

Handlingsplan Handlingsplan Här redovisas den handlingsplan som Degerfors kommun föreslås följa i sitt arbete med att uppnå de kommunala klimatmålen. I de kommande kapitlen följer en redovisning av utsläppen i nuläget och den analys som lett fram till handlingsplanen. Arbetets inriktning Kommunen har en energiplan från 1999 med en genomarbetad handlingsplan [10]. I huvudsak har följande åtgärder genomförts hittills: Framtagande av energisparplan för kommunens förvaltningar och bolag Energikartläggning i kommunens fastigheter (påbörjat) Kartläggning av fjärrvärmeområden, framtagande av värmeplan Utformning av fjärrvärmetaxa så att den stimulerar effektivare energianvändning Trafikanalys, utbyggnad av cykelleder I övrigt har den kommunala energirådgivningen varit delaktig i flera projekt och funnits till hands för att ge råd till allmänhet och små- och medelstora företag. Kommunen har tidigare haft en Agenda 21-samordnare men idag saknas resurser för samordning och uppföljning av miljöarbetet och energiplanen. INRIKTNING PÅ FORTSATT ARBETE Klimatarbetet kommer att fortsätta i linje med vad som förslagits i energiplanen. Huvuddelen av arbetet utförs inom de olika förvaltningarna och bolagen, men någon form av miljösamordning är nödvändig för att ta fram miljöbokslut och se till att arbetet blir strategiskt och kostnadseffektivt. Utöver åtgärderna i energiplanen har även utsläppen av metan från småskalig vedeldning identifierats som ett prioriterat område. Utifrån analysen i denna rapport föreslås följande inriktning på det fortsatta klimatarbetet. Därefter följer förslag på konkreta åtgärder. Hushållning med energi Fokus på transporter Ständiga förbättringar i den egna verksamheten Information till hushåll och företag Ökad andel förnybar energi Fokus på konvertering av oljepannor Ständiga förbättringar i den egna verksamheten Främja ytterligare närvärmeutbyggnad Främja tankningsmöjligheter för etanol Främja vindkraftsetablering Information till hushåll och företag 11

Handlingsplan Övriga växthusgaser Fokus på utbyte av gamla vedpannor Undersök möjligheter att minska utsläpp av metan och lustgas från jordbruket Information till hushåll och företag För att bättre utnyttja den kommunala energirådgivningen bör det upprättas en plan för dess arbete. Klimatfrågan är något som rör alla kommuner och många gånger är det liknande åtgärder som behöver genomföras. Det är därför mycket lämpligt att samarbeta med övriga kommuner i länet. Detta är tydligt när det gäller kollektivtrafikutveckling och produktion av biogas, men även olika informationskampanjer kan med fördel samordnas regionalt. Länets samtliga energirådgivare ingår redan i ett nätverk som hålls samman av ÖNET Energikontoret Örebro län 12

Handlingsplan Åtgärder El- och värmeförsörjning Åtgärd Mål Ansvarig Tidplan Kommunal verksamhet Införa tydliga incitament för energieffektivisering i avtalet mellan tekniska förvaltningen och Degerforsbyggen Energideklaration av kommunens byggnader enligt EUdirektivet. Åtgärdsprogram tas fram. Konvertering av oljepannor för uppvärmning av egna lokaler och allmännyttiga bostäder Införa rutiner för framtagande av miljöbokslut och samordning av miljöarbetet 20% minskad energianvändning i kommunens byggnader 20% minskad energianvändning i kommunens byggnader Inga oljepannor för uppvärmning, annat än för reservkapacitet XXXXX Utförs 2005 XXXXX XXXXX Deklarationer genomförs 2006-2007, åtgärder genomförs 2007-2012 Uppnås senast 2010 XXXXX KS XXXXX Information och utbildning Information till fastighetsägare om byggnadsdirektivet, med lokala goda exempel på lämpliga åtgärder Information till villa- och fastighetsägare om hur de kan öka andelen förnybar energi (köpa förnybar el, ansluta till närvärme, elda med biobränslen, installera solfångare etc.) Information till små- och medelstora företag om hur de kan minska sin energianvändning. Inga oljepannor för uppvärmning, annat än för reservkapacitet Energirådgivningen 10% minskad energianvändning i industrisektorn Energirådgivningen 5% minskad energianvändning i hushållssektorn Energirådgivningen Informationskampanj startar 2006, mål uppnås senast 2010 Informationskampanj startar 2005, mål uppnås senast 2015 Informationskampanj startar 2006, mål uppnås senast 2010 Fysisk planering, bygglovgivning och tillsyn enl. MB Utreda vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsetablering och föra in dessa i översiktsplanen Minst fem nya vindkraftverk i kommunen XXXXX Uppnås senast 2015 Samverkan med näringslivet och andra aktörer Främja utbyggnad av nya och befintliga närvärmesystem genom att ansluta kommunens fastigheter så långt det är möjligt. Närvärmesystem i samtliga kommunens tätorter XXXXX Uppnås senast 2015 Främja vindkraftsetablering genom att gå in som andelsägare av vindkraftverk i kommunen Bidrag till utbyte av oljepannor, om Klimp-bidrag för detta kan erhållas. Minst fem nya vindkraftverk i kommunen Inga oljepannor för uppvärmning, annat än för reservkapacitet XXXXX XXXXX Uppnås senast 2015 Uppnås senast 2015 13

Handlingsplan Transporter Åtgärd Mål Ansvarig Tidplan Kommunal verksamhet Upphandling av etanoldrivna bilar till egen verksamhet, diskutera möjligheter med drivmedelsleverantörer att införa etanol på tankstationer i kommunen Utbildning i sparsam körning för personal som kör mycket bil i tjänsten. En långsiktig plan för återkommande utbildning i sparsam körning tas fram. Kommunal resepolicy tas fram. Kommunal policy för upphandling och leasing av fordon tas fram. 50% av kommunala fordon drivs med förnybart bränsle 10% reducerad specifik bränsleförbrukning för kommunens fordon 15% minskad total bränsleförbrukning 15% minskad total bränsleförbrukning XXXXX XXXXX XXXXX XXXXX Uppnås senast 2010 Utbildning genomförs under 2005, mål följs upp efter 2006 Policy tas fram 2005, mål uppfyllt 2007 Policy tas fram 2005, mål uppfyllt 2007 Information och utbildning Utbildning i sparsam körning för aktörer med personal som kör mycket bil, buss eller lastbil i tjänsten. En långsiktig plan för återkommande utbildning i sparsam körning tas fram. Information till företag och allmänhet om de samåkningstjänster som finns på Internet. Länkar från kommunens hemsida bland annat. 3% minskad specifik bränsleåtgång för transporter inom kommunen 3% minskad specifik bränsleåtgång för transporter inom kommunen Energirådgivningen XXXXX Utbildning genomförs under 2005, mål följs upp efter 2006 Informationskampanj startar 2005, mål uppnås senast 2010 Fysisk planering, bygglovgivning och tillsyn enl. MB Genomföra flytten av Degerfors station till centrum. 10% ökning av antalet tågresor XXXXX Genomförs 2005, mål följs upp 2010 Utreda vilka ytterligare möjligheter kommunen har att gynna en utveckling av kollektivtrafiken samt genomföra ekonomiskt realistiska åtgärder. (Eventuellt stimulera annan aktör att driva bilpool.) 5% ökad andel av persontrafiken utgörs av kollektiv trafik XXXXX Uppnås senast 2010 Samverkan med näringslivet och andra aktörer Samverka med företag i kommunen för att öka andelen fordon som drivs med förnybara bränslen och för etablering av tankställe för etanol i kommunen. Minst ett tankställe för etanol i kommunen XXXXX Uppnås senast 2010 14

Handlingsplan Övriga växthusgaser Åtgärd Mål Ansvarig Tidplan Kommunal verksamhet Information och utbildning Riktad information till vedeldare om hur de kan minska sina utsläpp av metan och andra utsläpp 90% av alla vedpannor har ackumulatortank och/eller är nya, miljögodkända Energirådgivningen Informationskampanj startar 2005, mål uppnås senast 2010 Fysisk planering, bygglovgivning och tillsyn enl. MB Undersök möjlighet till minskade lustgasemissioner från jordbruksmark genom förändringar i tillsynen enligt MB. Undersök möjlighet till minskade utsläpp av metan från gödselhantering genom förändringar i tillsynen enligt MB. 5% minskad lustgasavgång från jordbruksmark i kommunen 5% minskade utsläpp av metan från djurhållningen i kommunen XXXXX XXXXX Uppnås senast 2015 Uppnås senast 2015 Samverkan med näringslivet och andra aktörer Bidrag till utbyte av äldre vedpannor, om Klimp-bidrag för detta kan erhållas. 90% av alla vedpannor har ackumulatortank och/eller är nya, miljögodkända XXXXX Uppnås senast 2015 Uppföljning och dokumentation Handlingsplan och åtgärdsprogram revideras årligen. Ansvarig utses av kommunstyrelsen. I samband med revideringen tas en kortfattad lägesrapport fram, där det redovisas hur klimatarbetet fortlöper. En mer noggrann uppföljning av resultatet samt en utvärdering av åtgärden bör genomföras året efter det slutår som angetts i målformuleringen. Det är av yttersta vikt att man redan då man planerar en åtgärd även beskriver hur resultatet ska dokumenteras och följas upp. I första hand bör nyckeltal användas som är enkla att dokumentera eller som redan tas fram för andra ändamål. För den egna verksamheten är det önskvärt att samla lämpliga nyckeltal i ett miljöbokslut som tas fram varje år. Arbetet med att sammanställa bokslutet underlättas om man inför rutiner för att bokföra mediaflöden (bränslen, fjärrvärme, el etc.) i nära anslutning till den ekonomiska bokföringen. 15

Nuläge Nuläge I detta kapitel redovisas översiktligt utsläppen av koldioxid och övriga växthusgaser enligt statistik från år 2000. Som utgångspunkt har använts SCB:s nyckeltal för koldioxidutsläpp per invånare, kompletterat med uppgifter om utsläpp av övriga växthusgaser från Länsstyrelsens Emissionsdatabas Luft. [3] I SCB:s nyckeltal saknas de koldioxidutsläpp som uppkommer vid elproduktion med fossila bränslen. Vi har här valt att komplettera med beräknade värden över dessa utsläpp, utifrån den totala elanvändningen i kommunen och de genomsnittliga koldioxidutsläppen vid elproduktion i Sverige (12 g/kwh år 2000). Detta är i sig en förenkling som inte är helt korrekt, då vi i Sverige hela tiden utbyter el med våra grannländer, både i Norden och på kontinenten. Koldioxidutsläppen från elproduktionen i dessa länder är högre än i Sverige. Att räkna med ett genomsnitt för samtliga dessa länder är dock inte heller korrekt, då det inte är fysiskt möjligt att distribuera el hur som helst mellan länderna. För att göra en korrekt beräkning skulle det krävas en noggrann analys av utbytet mellan Sverige och övriga länder. Som jämförelse kan nämnas att de genomsnittliga koldioxidutsläppen vid elproduktion i Norden var ungefär sex gånger de svenska utsläppen år 2000. [1] Det vore också önskvärt att kunna ta hänsyn till hur stor andel av den el som använts inom kommunen som köpts specifikt som förnybar el (t.ex. Bra Miljöval), vilket inte heller gjorts. Mer information om statistiken samt ytterligare resonemang kring hur förändringar i elanvändningen påverkar koldioxidutsläppen återfinns i kapitlet Statistik källor och felkällor sist i rapporten. Totala utsläpp av växthusgaser De totala utsläppen av växthusgaser i Degerfors kommun var 90 000 ton koldioxidekvivalenter år 2000, vilket motsvarar 8 600 kg per invånare *. Detta kan jämföras med det nationella målet för 2050 på 4 500 kg per invånare och år. Utsläppen per invånare är högre än genomsnittet i länet. Utsläppen av koldioxid utgör 80% av de totala utsläppen, medan utsläppen av lustgas och metan står för ca 10% vardera. (kg CO2-ekv per person) 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utsläpp av växthusgaser Fördelning mellan olika växthusgaser Degerfors Örebro län Sverige Fluorföreningar Lustgas Metan Koldioxid * Folkmängden i kommunen var drygt 10 500 personer år 2000. 16

Nuläge Utsläpp av koldioxid Statistiken är uppdelad på följande samhällssektorer: Energi (el- och fjärrvärmeproduktion) Hushåll Industri (inklusive jord- och skogsbruk) Service (övriga privata tjänster och offentlig förvaltning) Transporter Att koldioxidutsläppen från produktion av el- och fjärrvärme redovisas i en egen sektor innebär att utsläppen i sektorerna hushåll och service i stort sett kan hänföras enbart till uppvärmning med oljeeldning i egen panna. Enligt statistiken var koldioxidutsläppen i kommunen 72 000 ton år 2000, vilket motsvarar 6 800 kg per invånare. Utsläppen var avsevärt högre än genomsnittet för länet inom industrisektorn, och lägre inom transportsektorn, enligt statistiken. Industrins utsläpp dominerades av Outokumpu, som stod för hela 85% av koldioxidutsläppen år 2000. De senaste åren har dock koldioxidutsläppen därifrån minskat kraftigt. Mer om detta i analysen på sidan 25. (kg CO2 per person) 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Utsläpp av koldioxid Fördelning mellan olika sektorer Degerfors Örebro län Sverige Källa: SCB, data från år 2000 Energi Hushåll Industri Service Transporter När det gäller skillnaderna inom transportsektorn beror dessa troligen främst på osäkerheter i statistiken. Mer om detta i analysen på sidan 27. Energianvändning Utsläppen av koldioxid är tätt knutna till energianvändningen. Därför är det intressant att göra motsvarande sektorsuppdelning av energianvändningen. I denna redovisning har el- och fjärrvärmeanvändningen hänförts till de fyra användarsektorerna. Energianvändning Fördelning mellan olika sektorer Specifika utsläpp av koldioxid Fördelning mellan olika sektorer 70 000 0,5 (kwh per person) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 Hushåll Industri Service Transporter (kg CO2 per kwh) 0,4 0,3 0,2 0,1 Hushåll Industri Service Transporter 0 Degerfors Örebro län Sverige 0,0 Degerfors Örebro län Sverige Källa: SCB, data från år 2000 Källa: SCB, data från år 2000 Energianvändningen är relativt hög i Degerfors kommun enligt statistiken, 62 000 kwh per person och år jämfört med 47 000 kwh i länet och 45 000 kwh i landet per person och år. 17

Nuläge Det högra diagrammet visar energianvändningens specifika koldioxidutsläpp. Förutom hög energianvändning visar statistiken även att andelen fossilt bränsle är jämförelsevis hög inom industrin. Återigen är detta i huvudsak beroende på verksamheten vid Outokumpu. Nedan redovisas energibalansen för Degerfors kommun år 2000 från Energiläget i Örebro län [2]. När diagrammet togs fram gjordes en annan sektorsindelning än i övrigt i denna rapport. Service är här ingen egen kategori utan ingår i bostäder och service. Även jordbruket ingår i bostäder och service, i stället för i industrin. (Energianvändningen inom servicesektorn var 40 GWh och inom jordbruket 7 GWh år 2000.) Biobränslen 44 GWh Oljeprodukter 266 GWh El 330 GWh Total tillförsel år 2000: 639 GWh Förluster 32 GWh Biobränslen 13 GWh Fjärrvärme 30 GWh Oljeprodukter 261 GWh El 303 GWh Slutlig användning år 2000 uppdelad på energibärare: 607 GWh Bostäder, service 161 GWh Transporter 66 GWh Industri 380 GWh Slutlig användning år 2000 uppdelad på användarkategorier: 607 Tillförd energi, omvandling samt slutlig användning uppdelad på användarkategorier för Degerfors kommun år 2000. Källa: SCB. 18

Nuläge Utsläpp av övriga växthusgaser Utsläppen av övriga växthusgaser kommer ifrån flera olika källor. Metan bildas vid ofullständig förbränning, vid rötning och vid boskapsdjurens matsmältning. Lustgas frigörs vid odling och kan uppstå vid förbränning och katalysatorrening av avgaser. Utsläpp av olika fluorföreningar sker i form av läckage från kylaggregat och elektrisk industri. En beskrivning av hur data samlats in återfinns i kapitlet Statistik källor och felkällor sist i rapporten. Kort kan nämnas att det inte finns någon bra uppskattning och fördelning av utsläppen av metan från befintliga deponier i länet, och att dessa utsläpp därför inte finns medräknade i statistiken. Utsläppen av övriga växthusgaser var 18 500 ton koldioxidekvivalenter år 2000, vilket motsvarar knappt 1 800 kg per invånare. 60% av dessa utsläpp utgörs av lustgas och 40% är metan. Utsläppen av fluorföreningar är försumbara i statistiken. Av lustgasutsläppen är 50% avgång från jordbruksmark, 35% kommer från industrier och värmeverk och övriga utsläpp från vägtrafiken och arbetsmaskiner. Av metanutsläppen kommer 65% från jordbrukets djurhållning, 25% från småskalig uppvärmning och övriga utsläpp från vägtrafiken och arbetsmaskiner. (kg CO2-ekv per person) 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 Utsläpp av övriga växthusgaser Fördelning mellan olika sektorer Degerfors Örebro län Sverige Källa: EDB Luft [3] m.fl. Uppgifter saknas Industri och värmeverk Småskalig uppvärmning Jordbruk Transporter 19

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen I detta kapitel görs en analys av möjligheterna att minska utsläppen av koldioxid och övriga växthusgaser i kommunen. Analysen ligger till grund för handlingsplanen på sidan 11. Först redovisas översiktligt vilken potential till utsläppsminskning som finns för olika typer av insatser. Därefter redovisas olika konkreta åtgärder som är möjliga inom olika samhällssektorer, vilka drivkrafter som finns för att genomföra dessa åtgärder samt kommunens roll i sammanhanget. Sist görs en bedömning av vilka följderna skulle bli om inga åtgärder genomförs. Potential i kommunen Koldioxid Det strategiska arbetet med att minska utsläppen av koldioxid kan delas in i två nivåer: Hushållning med energi Ökad andel förnybar energi Dessa nivåer följer en strategisk hierarki där man först bör se till att hushålla med energin och därefter se till att den kommer från en förnybar källa. I det kortare perspektivet kan konvertering till förnybar energi ändå få större genomslag, eftersom maximal energihushållning kan kräva omvälvande och tidskrävande samhällsförändringar. Det viktigaste är att man i sin strategi tar med båda nivåerna och arbetar systematiskt för att nå målen. Nedan redovisas kortfattat potentialen för minskade koldioxidutsläpp. HUSHÅLLNING MED ENERGI Det finns stor potential för bättre energihushållning i Örebro län. I huvudrapporten till Energi i Örebro län görs en grov uppskattning enligt nedan [1]. Effektiviseringspotential mellan år 2000 och 2025. Bebyggelse, total användning 20% Industri, total användning 40% Industri, elanvändning 20% Transporter, total användning 25% I samband med att energianvändningen effektiviseras kan man ofta göra stora kostnadsbesparingar. ÖKAD ANDEL FÖRNYBAR ENERGI I huvudrapporten till Energi i Örebro län finns en bedömning av outnyttjad potential i länets energitillgångar, som realistiskt sett skulle kunna utnyttjas år 2025 [1]. Nedan redovisas denna potential tillsammans med kommentarer om vad som gäller för Hallsbergs kommun. Med tillförsel menas den totala tillförseln till energisystemet i länet (en viss mängd bränsle kan ursprungligen komma från andra platser än inom länet). Med potential i länet avses vilka resurser som skulle kunna utvinnas inom länet (varav en viss mängd bränsle skulle kunna exporteras utanför länet). 20

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Skogsbränslen Tillförsel i länet idag: 1 850 GWh Potential i länet: 2 400-3 400 GWh Jordbruksbränslen Tillförsel i länet idag: 37 GWh Potential i länet: 935 GWh Avfallsbränslen och biogas Tillförsel i länet idag: 171 GWh Potential i länet: 400 GWh Vattenkraft Tillförsel i länet idag: 382 GWh Potential i länet: 382 GWh Vindkraft Tillförsel i länet idag: 1 GWh Potential i länet: 85 GWh Solenergi Tillförsel i länet idag: 0,2 GWh Potential i länet: 77 GWh Termisk energi Tillförsel i länet idag: ca 400 GWh Potential i länet: mycket stor Skogsbränslen kan eldas i form av ved, flis, briketter och pellets. Degerfors är en av de skogrikaste kommunerna i länet. Skogsarealen omfattar ca 31 000 ha. Ett ökat uttag bedöms möjligt och förenligt med övriga regionala miljömål. Produktion av bränslen från jordbruksmark utgörs idag enbart av Salix (energiskog). Övriga tänkbara energigrödor är t.ex. spannmål och halm, men även vallgrödor, hampa och oljeväxter. Dessa kan användas både för uppvärmning och för produktion av biodrivmedel till fordon. I Degerfors kommun finns emellertid en relativt begränsad jordbruksareal. Hushållsavfallet i kommunen används som bränsle för fjärrvärmen i Karlskoga. Vid avloppsreningsverket i Degerfors producerades 73 000 m 3 biogas år 2001 som gav 420 MWh för uppvärmning. Biogasproduktion från organiskt material (gödsel, halm, vallgrödor m.m.) skulle kunna vara intressant i en större regional anläggning, även om bidraget från Degerfors kommun skulle vara måttligt, i och med jordbrukets begränsade omfattning i kommunen. I kommunen genererades 86 GWh el från vattenkraft år 2000. Det bedöms inte finnas någon potential för utökning av vattenkraften. Tillgången på vindenergi bedöms vara god i anslutning till de större sjöarna i Örebro län. I Degerfors kommun bör stranden längs Skagern kunna vara intressant för vindkraftsetablering. Idag finns inga större vindkraftverk i kommunen. Potentialen för både solvärme och solel är mycket stor i hela länet (liksom i större delen av Sverige). Kostnadsläget för solvärmetekniken är relativt gynnsamt medan solceller för elproduktion fortfarande är mycket dyra. Den redovisade potentialen gäller i huvudsak solvärme. Tillgången på lågvärdig värme och kyla ur mark, sjövatten och luft är mycket stor. För att utnyttja denna energi krävs dock tillsats av el. Hur stor potentialen är beror därför i hög grad på hur högt elpriset kommer att vara i framtiden. 21

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Övriga växthusgaser När det gäller övriga växthusgaser görs här en grov uppskattning för länet som helhet enligt nedan, utifrån uppgifterna i EDB Luft [3] och Jordbruksverkets rapport [6]. Metanavgång från deponier finns inte med i bedömningen. Potential för minskade utsläpp i Örebro län mellan år 2000 och 2025. Metan 30% Lustgas 10% Fluorföreningar 5% Möjligheter inom olika samhällssektorer I detta avsnitt diskuteras möjliga åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser inom områdena fjärrvärme och elproduktion samt sektorerna hushåll, industri, jordbruk, service och transporter. Sist diskuteras även specifikt den kommunala verksamheten. Fjärrvärmestatistiken kommer från Svensk Fjärrvärme. Statistiken över energianvändning kommer från SCB:s kommunala energibalanser. SCB:s statistik är tyvärr ofta av relativt låg kvalité på kommunal nivå, och används här bara som diskussionsunderlag. Fjärrvärme Fjärrvärmen är utbyggd till de centrala delarna av Degerfors och ägs av Degerfors Energi. Energitillförseln till fjärrvärmen utgörs huvudsakligen av biobränslen. I övrigt används en del olja och el. Till 2006 planeras en sammankoppling med fjärrvärmesystemet i Karlskoga. Därefter kommer huvuddelen av tillförseln från avfallsförbränning. Sedan år 2000 har fjärrvärmen i Degerfors expanderat kraftigt. Dels sker en utbyggnad till villaområden, dels har den dominerande industrin i kommunen, Outokumpu, anslutits. GWh 60 50 40 30 20 10 Energitillförsel, Fjärrvärme 0 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 Trädbränsle Källa: Degerfors Energi (normalårskorrigerat med uppgifter från SCB * ) Det finns även närvärmecentraler i Svartå och Åtorp, som eldas med olja respektive biobränslen. Även i Svartå kommer man att elda med biobränslen från och med år 2006. I Åtorp kan det bli aktuellt att ta tillvara spillvärme från Allson kyl & fryslager när man bygger ut systemet. Genom att bygga ut befintliga fjärr- och närvärmesystem ytterligare kan el- och oljeanvändningen i framför allt hushållen minskas. El Olja * Antal graddagar år 2003 och 2004 har antagits vara ett medelvärde av år 1998-2002. 22

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Drivkrafter och kommunens roll Fjärrvärme är oftast ett ekonomiskt uppvärmningsalternativ för den enskilde, och ett alternativ med låg miljöpåverkan. Ekonomin påverkas dock kraftigt av hur nära det är till befintligt nät och vilka möjligheter som finns att ansluta flera värmekunder i samma område. Den kommunala energirådgivningen kan driva på för utökad konvertering till fjärrvärme. Fjärrvärmebolaget är kommunalägt och kommunen har därmed ett bra verktyg i klimatarbetet. Kommunen kan också utreda möjligheten till samverkan med andra fastighetsägare, innan man byter ut oljepannor i den egna verksamheten. I stället för att installera en biobränsleeldad panna bara för den egna fastigheten kan det vara möjligt att etablera en gemensam panncentral i ett närvärmesystem. Elproduktion Elproduktionen i kommunen utgjordes av 86 GWh vattenkraft år 2000 [2]. Fjärrvärmeunderlaget bedöms inte vara tillräckligt stort för att det i dagsläget ska vara realistiskt att bygga en kraftvärmeanläggning för elproduktion. I ett gemensamt fjärrvärmesystem för Degerfors och Karlskoga är det dock tänkbart att det blir aktuellt med kraftvärmeproduktion på sikt. I övrigt är det möjligt med elproduktion från vindkraft och solceller. Tänkbara ägare av vindkraftverk är t.ex. kommunen, jordbrukare eller andelsföreningar. Möjliga ägare av nätanslutna solcellsanläggningar är framförallt kommunen eller andra ägare av kommersiella eller offentliga byggnader. I övrigt är det vanligt med solceller i fristående system, t.ex. på sommarstugor. Andel lokalt producerad el Vattenkraft i kommunen 26% Källa: SCB, från Energi i Örebro län [2] Tillfört utifrån 74% Drivkrafter och kommunens roll Ytterligare elproduktion från förnybara energikällor är angeläget. Flera olika stödsystem syftar till att stimulera denna utveckling. Det viktigaste är det nationella systemet med elcertifikat som ger ett bidrag till elproduktionen från förnybara energikällor (utom befintlig vattenkraft). Hur stort bidraget är varierar med tillgången på elcertifikat, men det rör sig om storleksordningen 200 kr/mwh. Under 2005-2007 finns bidrag i form av ett skatteavdrag för solcellsinstallationer på byggnader med offentlig verksamhet. Avdraget motsvarar 70% av investeringskostnaden. Det är också möjligt att söka Klimp-bidrag för ny elproduktion från förnybar energi. Kommunen kan enligt ovan gå in som ägare av vindkraftverk eller solcellsanläggningar. Kommunen kan också i sitt planarbete märka ut geografiska områden som kan vara av intresse för vindkraftetablering. Den kommunala energirådgivningen kan informera andra aktörer om vilka regler och bidrag som är aktuella för ny elproduktion. 23

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Hushåll Hushållens energianvändning har enligt statistiken varit ganska konstant *. Även för de olika energislagen har årsvariationerna varit små. Energianvändningen per person var ca 15% högre än genomsnittet för länet år 2000. Energianvändningen kan minska genom olika byggnadsåtgärder och genom att installera effektiva tappvarmvattenarmaturer, belysning och övrig hushållsutrustning. Lägre inomhustemperatur ger också mycket lägre energiåtgång. (GWh) 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Fossila bränslen Källa: SCB Energianvändning, Hushåll Bio-bränslen Fjärrvärme El Totalt Andelen fossila bränslen är också relativt hög och koldioxidutsläppen var 40% högre än genomsnittet i länet per person. Enligt Räddningsverkets sotningsrapporter [8] fanns det 630 oljepannor, 590 fastbränslepannor (t.ex. ved och pellets) samt 1 600 lokaleldstäder (t.ex. braskaminer och kakelugnar) i kommunen år 2003. Jämfört med år 2002 har antalet oljepannor minskat med 100, medan antalet fastbränslepannor har ökat med 90 och antalet lokaleldstäder har ökat med 130. Gamla vedpannor utan ackumulator bidrar till 25% av kommunens utsläpp av metan. Dessa utsläpp kan minskas genom komplettering med ackumulatortank eller genom utbyte till en ny ved- eller pelletspanna. Andelen olja och el för uppvärmning kan minskas genom konvertering till biobränslen och solvärme. I första hand bör uppvärmningen ske med gemensamma system (fjärrvärme, närvärme). Man kan också utnyttja termisk energi i berg, mark och luft genom att installera en värmepump. Då går det dock fortfarande åt en del el för uppvärmningen, framför allt under den kallaste perioden. Drivkrafter och kommunens roll Hushållsekonomin är avgörande vid energieffektiviseringsåtgärder och när det gäller val av värmesystem. Det finns också ett miljöintresse bland allmänheten, så länge det inte kostar för mycket. En intressant notering är att det oftast är månadskostnaden (inkl. eventuell ränta och amortering) som är intressant för en privatperson, inte återbetalningstiden. I och med det nya byggnadsdirektivet som införs 2006 ska alla fastigheter (även villor) som säljs eller hyrs ut energideklareras. Därmed kommer lönsamma energibesparande åtgärder uppmärksammas mer än tidigare. Den senaste tidens ökade el- och oljepriser har lett till en kraftigt ökad försäljning av framför allt värmepumpar, men även av biobränslepannor och solfångare. Det är troligt att el- och bränslepriserna kommer att fortsätta stiga mer än inflationen. Staten ger i dagsläget bidrag till installation av solvärmeanläggningar i småhus, flerbostadshus och bostadsanknutna lokaler. Bidraget är knutet till solfångarens prestanda och motsvarar omkring 15-20% av investeringskostnaden för ett småhus. 1990 1995 2000 2001 2002 * Statistiken är inte graddagskorrigerad. År 2000 var mildare än övriga år. 24

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Fram till den 30 juni 2005 är det möjligt att göra skatteavdrag motsvarande 30% av arbetskostnaden för reparationer, ombyggnader och tillbyggnader i det egna hemmet (villa eller bostadsrätt), så kallade rotavdrag. Kommunen har främst en rådgivande roll gentemot hushållen. Den kommunala energirådgivningen strävar efter effektivare energianvändning i hushållen, med en högre andel förnybara bränslen, dels genom opartiska råd till enskilda hushåll och dels genom olika informationskampanjer. Prioriterade arbetsområden bör vara att åtgärda utsläppen av metan från småskalig vedeldning, att verka för nyetablering och expansion av närvärmesystem, att se till att oljepannor byts ut mot t.ex. pelletspannor, samt att informera om möjligheten att minska elanvändningen och byta till miljömärkt el. Industri Industrins energianvändning stod för hela 60% av den totala energianvändningen i kommunen år 2000. De specifika utsläppen av koldioxid i industrisektorn var dessutom mer än dubbelt så höga som genomsnittet i länet. Outokumpu står för en stor del av både energianvändningen och utsläppen av växthusgaser inom industrin. Sedan år 2004 har emellertid energianvändningen minskat drastiskt i och med förändringar i produktionen, från ca 30 GWh per år ca 12 GWh per år. Dessutom försörjs en stor del av detta numera med fjärrvärme i stället för el och olja. (GWh) 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Fossila bränslen Källa: SCB Energianvändning, Industri (ej jord- och skogsbruk) Biobränslen Fjärrvärme El Totalt Användningen av olja och el för uppvärmning skulle kunna minska ytterligare genom att fler företag anslöt sig till fjärrvärmen, eller konverterade till biobränslen. Generellt sett kan också sägas att verkningsfulla åtgärder för minskad energianvändning inom verkstadsindustrin är att se över stödprocesser som tryckluft, ventilation, pumpar och belysning. Drivkrafter och kommunens roll Ekonomiska styrmedel som energi- och koldioxidskatt är viktiga instrument för att få till förändringar av energianvändningen. Kommunen har dock begränsade möjligheter att påverka industrins energianvändning. Många gånger finns det energieffektiviseringsåtgärder som är lönsamma, men ändå inte genomförs. Här har kommunen en roll att föra dialog med företagen och även att hjälpa små och medelstora företag med råd via den kommunala energirådgivningen. En angelägen åtgärd kan vara att följa upp och bevaka så att energiintensiv industri i kommunen avtalar om att delta i Energimyndighetens femåriga program för energieffektivisering, PFE. 1990 1995 2000 2001 2002 25

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Jordbruk Jord- och skogsbruket använder främst fossila bränslen, varav ca 75% utgörs av diesel. Jord- och skogsbruket står också för 60% av kommunens utsläpp av metan och lustgas, vilket motsvarar 10% av de totala utsläppen av växthusgaser. För att minska lustgasutsläppen bör man i större utsträckning undvika att bruka organogena jordar för jordbruksgrödor. [6] (GWh) 14 12 10 8 6 4 2 0 Energianvändning, Jord- och skogsbruk Fossila bränslen Källa: SCB Biobränslen El Totalt Metanutsläppen kommer från husdjurens matsmältning och från hantering av gödsel, främst från behållare med flytgödsel. Minskade utsläpp från djurens matsmältning skulle kräva en minskad djurhållning. För att minska utsläppen från flytgödselbehållare är det viktigt att dessa tätas väl. Den metan som bildas vid gödselhanteringen kan också ses som en resurs och utgöra grunden för biogasproduktion. Det finns möjlighet att genomföra biogasproduktion på gårdsnivå, men för en kostnadseffektiv produktion är det troligen mer lämpligt att i stället satsa på ett fåtal större produktionsanläggningar i regionen. Drivkrafter och kommunens roll För att minska utsläppen av metan och lustgas från jordbruket kan kommunen se till att detta uppmärksammas och prioriteras i miljötillsynsarbetet. Kommunen kan också verka för att stimulera produktion av bränslen och drivmedel från jordoch skogsbruket. Detta kan ske dels genom information och samarbete med jordbrukets organ i utvecklingsprojekt och dels genom att kommunen själv köper in sådana produkter till den egna verksamheten. Närvärmeanläggningar eller egna pannor med biobränslen för uppvärmning samt biodrivmedel för fordon. 1990 1995 2000 2001 2002 Service Servicesektorn omfattar offentlig och privat verksamhet såsom skolor, sjukhus, kontor, affärslokaler m.m. Uppgifter om användning av biobränslen saknas för denna sektor i statistiken *. De specifika utsläppen av koldioxid inom servicesektorn är 15% högre än i genomsnitt i länet. Även här kan användningen av olja och el för uppvärmning minska genom anslutning till fjärrvärme eller konvertering till biobränslen. (GWh) 60 50 40 30 20 10 0 Fossila bränslen Källa: SCB Energianvändning, Service Biobränslen Fjärrvärme El Totalt 1990 1995 2000 2001 2002 * Statistiken är inte graddagskorrigerad. År 2000 var mildare än övriga år. 26

Analys av möjligheter till minskade utsläpp i kommunen Lämpliga åtgärder för att effektivisera energianvändningen är desamma som för hushållen. Byggnadsåtgärder och installation av effektiv utrustning, men mer inriktat på belysning och kontorsutrustning som används långa tider. Energianvändningen i kommunägda fastigheter var 23 GWh år 2003, vilket motsvarar drygt 45% av den totala energianvändning i servicesektorn. (Energianvändningen i servicesektorn år 2003 har antagits vara densamma som år 2002.) Se vidare avsnittet om kommunal verksamhet på sidan 29. Drivkrafter och kommunens roll Under våren 2005 infördes ett nytt rotavdrag som gör det möjligt för ägare till byggnader med offentlig verksamhet att göra skatteavdrag motsvarande 30% av kostnaden för olika miljöåtgärder som görs i samband med renovering, ombyggnad och tillbyggnad. Avdragsmöjligheten ska gälla fram till 30 juni 2006. I arbetet med klimatfrågan kan kommunen se till att föregå med gott exempel och energieffektivisera den egna verksamheten, ansluta fastigheter till fjärrvärme eller konvertera egna oljepannor till t.ex. pellets eller flis och välja miljömärkt el. För att få spridning till övriga samhället är det av stor vikt att informera företag och allmänhet om vilka insatser som gjorts och vilket resultat som uppnåtts. När det gäller konvertering av oljepannor bör detta om möjligt göras i kombination med etablering av nya områden i fjärr- och närvärmenäten. I övrigt har den kommunala energirådgivningen samma uppdrag gentemot små och medelstora företag som gentemot hushållen; att informera om lämpliga åtgärder för energieffektivisering och övergång till förnybar energi. Transporter Energianvändningen för transporter utgörs i stort sett helt av fossila bränslen i form av bensin och diesel. Energianvändningen har ökat något inom denna sektor i kommunen, liksom i övriga landet. Transporterna stod för 19 000 ton koldioxidekvivalenter år 2000, vilket motsvarar 20% av de totala utsläppen av växthusgaser i kommunen. Ca 95% av sektorns utsläpp är koldioxid och övriga 5% är metan och lustgas. (GWh) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Fossila bränslen Energianvändning, Transporter Biobränslen El Totalt Källa: SCB SCB:s statistik över energianvändning och koldioxidutsläpp från vägtransporter baseras på försåld mängd bensin och diesel. I EDB Luft [3] har koldioxidutsläppen från vägtransporterna i stället beräknats utifrån de fordonstrafikräkningar som gjorts på vissa vägavsnitt. Dessa beräkningar ger koldioxidutsläpp som är 35% högre på länsnivå och hela 55% högre i Degerfors kommun. Detta indikerar att en relativt stor andel av det bränsle som används i kommunen köps in i andra kommuner, troligen främst i Karlskoga, och att koldioxidutsläppen därmed underskattas i SCB:s statistik. Arbetspendlingen från Degerfors kommun omfattade totalt 1 700 personer år 2002. 1 300 av dessa pendlade till Karlskoga och ca 130 till vardera Örebro och Kristinehamn. Övriga pendlingsorter var Laxå, Karlstad och Stockholm. [4] Se även bilaga C. Här finns stora möjligheter att agera för ökad kollektivtrafik och ökad samåkning. Bränsleförbrukningen skulle även kunna minskas avsevärt med bilar som är mindre och mindre motor- 1990 1995 2000 2001 2002 27