PM Fågelsundets Hamn- och Stugförening Rapport nr 2014-0703 Författare Ebba af Petersens, Maja Granath, Peter Ridderstolpe, WRS Uppsala AB 2014-06-11 WRS Uppsala AB Östra Ågatan 53 753 22 Uppsala Certifierade enligt ISO 9001 & 14001 Tel 018-17 45 40 www.wrs.se info@wrs.se
Innehåll Inledning 3 Genomförande 3 Kriterier för framtida avloppslösning i Fågelsundet 4 Typboenden 4 Typboende A. Servicehus 6 Föreslagen avloppslösning 6 Latrintömning 8 Typboende B. Båthus 10 Toaletter 10 Individuell avloppslösning för BDT 10 Gemensam avloppslösning för BDT-vatten 12 Föreslagen avloppslösning, alternativ 1 14 Föreslagen avloppslösning, alternativ 2 16 Typboende C. Kokhus 18 Typboende D. Permanenthus, fritidshus, kokhus med egen tomt 18 Individuell avloppslösning för permanenthus, fritidshus samt kokhus med egen tomt 19 Sammanfattning 20 Bilagor: 1. Kravspecifikation 2a-c. Dimensioneringsgrunder 3a-c. Kostnadsberäkningar Sid 2 (20)
Inledning Fågelsundet är beläget i Hållnäs i norra delen av Tierps kommun. Det är ett kulturhistoriskt område som bland annat omfattar ett gammalt fiskeläge. Det finns totalt 76 fastigheter inom området varav 26 st har permanentboendestandard, tre fastigheter är fortfarande obebyggda. Flera av fastigheterna med lägre standard utgörs av de befintliga båthusen. Som en del i Leaderprojektet Båtturism efter norra Upplandskusten" har Fågelsundets Hamn- och Stugförening låtit göra en VA-utredning utfört av JAP Entreprenad AB, där förslaget var att dela upp området i två VA-områden med ett avloppsreningsverk för respektive område och ett gemensamt vattenverk med avsaltningsteknik. Syftet var att kunna förse framförallt de båthus som är karakteristiska för Fågelsundet, med vatten och avloppsförsörjning. Idag har dessa hus varken vatten eller avlopp, utan de boende bär vatten i dunkar och häller ut smutsigt vatten i hamnen. Med anledning av den varierande standarden i båthusen, de s.k. kokhusen samt övriga stugor och hus, allt från enkla båthus för förvaring av båt och nät till övernattningsstugor, regelrätta sommarhus eller permanentbostäder, och fastighetsägarnas varierande önskemål och behov, så efterfrågar Fågelsundets Hamnoch Stugförening lösningar på avloppsförsörjningen som medger en större valfrihet för fastighetsägarna. Syftet med uppdraget är därför att ge förslag på alternativa avloppslösningar, utöver tidigare förslag på minireningsverk för rening av blandat avlopp. Förstudien skall ligga till grund för föreningens beslut om hur man går vidare med vatten- och avloppsförsörjningen i området. Genomförande Ett startmöte med fältbesök, ett avstämningsmöte samt ett möte där uppdraget redovisats har hållits med beställaren. Uppdraget har utförts av Ebba af Petersens (projektledare) och Maja Granath (handläggare). Peter Ridderstolpe har fungerat som expertstöd kring tekniska lösningar. De förslagna lösningarna har utarbetats i samråd med beställaren. Sid 3 (20)
Kriterier för framtida avloppslösning i Fågelsundet En lista med kriterier för avloppshanteringen har tagits fram med utgångspunkt i såväl miljöbalkens krav på hälsoskydd, miljöskydd och kretslopp, som i föreningens och de boendes behov av praktiskt fungerande och ekonomiskt rimliga avloppslösningar. De framtagna kriterierna innebär bl.a. att den nya avloppslösningen ska möjliggöra indraget vatten i båthus och kokhus, att nyttjandemöjligheten ska utökas jämfört med idag, men att det inte behöver vara vinterstandard på alla delar av systemet. Kriterierna finns samlade i en kravspecifikation i bilaga 1. Typboenden Fyra typboenden med olika förutsättningar och behov har definierats i Fågelsundet; A. Gemensamma servicehus B. Båthus C. Kokhus på ofri grund och på friköpta tomter D. Permanentboende, fritidsboende med permanentstandard Utifrån behov och lämplighet för dessa typboenden har förslag till avloppslösningar tagits fram. Sid 4 (20)
Sid 5 (20)
Typboende A. Servicehus Två servicehus planeras i området, ett för varje båthuskvarter. De kan placeras i anslutning till/ersätta befintliga torrdassanläggningar. Servicehusen ska ha vinterstandard och ska kunna nyttjas av besökare till området, av boende i området utan egen lösning samt vintertid av boende i området med endast sommarvatten. Servicehusen föreslås omfatta två-tre toaletter och en urinal vardera, därtill kan en till två duschar finnas, tvättmaskin samt diskmöjligheter för eventuella campinggäster och boende under vintern. Servicehusen ska också vara utrustade med tappkran för påfyllning av dricksvattendunk för båtgäster och boende med endast sommarvatten. Ett förslag är att även erbjuda mottagning av latrin och urin från torrtoaletter i området. Föreslagen avloppslösning För att möjliggöra en lättskött avloppslösning som klarar höga miljökrav, enligt kravspecifikationen i bilaga 1, så föreslås ett sorterande system där klosettvatten samlas upp för sig och bad-, disk- och tvättvatten (BDT) behandlas i en markbaserad anläggning placerad i anslutning till respektive servicehus. Den avloppslösning som således föreslås för respektive servicehus, om inga båthus ansluts till samma anläggning, består av självfall till en slamavskiljare och pumpning av slamavskiljt bad-, disk- och tvättvatten till en upphöjd markbädd (inringat i figur på nästa sida). Toalettavloppet transporteras med vakuum till en sluten tank som töms genom kommunens försorg. Ekonomi Uppskattad anläggningskostnad för en avloppsanläggning med vakuumsystem och tank för toalettavloppet, slamavskiljning och markbädd för BDT, är ca 125 000 kr (ex moms) per servicehus. Anläggningskostnad (kr ex moms) Driftkostnad per år (kr ex moms) Kommentar Markbädd End. servicehus 125 000 12 000 (tillsyn den stora kostnaden)* Installation av VVS och vakuumenhet tillkommer. *Kan tillsyn utföras av föreningen minskar kostnaderna för drift. En detaljerad kostnadsberäkning återfinns i bilaga 3b. Sid 6 (20)
Sid 7 (20)
Latrintömning Samfälligheten kan även erbjuda husägare med torrtoalett att tömma latrin i den slutna tanken vid ett eller båda servicehusen. Det finns flera olika exempel på latrintömningsstationer. I Fågelsundet kan den vara relativt enkel, men det är viktigt att det finns en tratt att hälla i och att det finns vatten att spola av tunnan med. Hur fungerar en latrinstation? Latrinstationen kan användas för alla typer av latrintunnor och urindunkar. Du som fastighetsägare transporterar själv latrinen till tömningsstationen och tömmer din tunna/dunk. Den slutna tanken töms sedan av kommunens slamentreprenör. Samfällighetsföreningen bestämmer kostnaden för att tömma latrin i tanken. Antingen ansluter fastighetsägaren till ett abonnemang och kan tömma så ofta behovet uppstår eller så blir det ett fast pris per tömning. Det är bra att föra någon slags anteckning om hur många tunnor som töms i tanken för att ha en bättre uppfattning om när tanken behöver tömmas. Latrinstationen kan utformas på olika sätt, se exempel på nästa sida. Den bör vara försedd med en tratt och det bör finnas vatten att skölja ur tunnan med. Den som vill kan även i fortsättningen beställa hämtning av latrin vid tomtgräns, till kommunens ordinarie hämtningstaxa. Hur gör jag för att tömma latrin på stationen? Se till att latrintunnan är ordentligt stängd innan du transporterar den. Föreningen skulle kunna tillhandahålla en pirra eller motsvarande för transport av latrintunnor. Ett tips är att inte vänta tills tunnan är helt full, utan istället tömma den oftare. Sätt på locket på tunnan. På tömningsstationen lyfter du av locket på tunnan. Öppna locket till tratten på den slutna tanken och häll i latrinen. Om tunnan ska användas igen, skölj ur den och häll även i sköljvattnet i den slutna tanken. Sätt sedan på locket. Möjlighet till handtvätt efteråt finns i servicehuset. Sid 8 (20)
Enkel tömningsstation i anslutning till sommarstugor. Exempel från Ekonomiska föreningen S:t Anna Skärgård (http://www.ramsdal.se/projekt.html) Två exempel på latrintömningstationer från Toab Miljö.( http://www.toab.se/sv/latrin.aspx) En lånepirra för transport av latrintunnor underlättar hanteringen för de boende med torr toalettlösning som vill nyttja föreningens latrinstation. Tömningsstation på en rastplats, Skåneporten i Bromölla. (Bild från seniorerspekulerar.se) Sid 9 (20)
Typboende B. Båthus Båthusen har idag inga avloppslösningar och det finns inget vatten indraget. Vatten bärs in i dunkar. Det avloppsvatten som produceras (diskvatten) slängs i vattnet eller på landbacken. Många av båthusen har någon form av torrtoalettlösning. Önskemål finns på indraget vatten. För båthusen planeras gemensamt dricksvatten sommartid, i grunt lagda ledningar för att så mycket som möjligt undvika sprängning. För att möjliggöra en lättskött avloppslösning som klarar höga miljökrav, enligt kravspecifikationen i bilaga 1, så föreslås ett sorterande system för Fågelsundet. Detta innebär att toalettavfall och bad-, disk- och tvättvatten (BDT) behandlas var för sig. BDT kan behandlas individuellt vid varje båthus eller i en gemensam markbaserad anläggning placerad i anslutning till respektive servicehus, enligt nedanstående förslag. I båthusen används torrtoaletter. Möjlighet finns även att nyttja vattentoaletter i gemensamma servicehus. Förslagen ger valmöjlighet och flexibilitet för fastighetsägarna. Standarden på de föreslagna avloppssystemen i båthusen medger endast sommarbruk men de gemensamma servicehusen gör att ägarna kan vistas i sina båthus även vintertid. Vintertid hänvisas båthusägarna således till de kvartersvisa servicehusen för dusch- och diskmöjligheter, där det även ska finnas tappkran för dricksvatten, samt ev. mottagning av latrin i den slutna tanken. Detsamma gäller för kokhus på ofri grund. Toaletter Toalett installeras enskilt i varje hus i form av en torr lösning, oavsett om BDT behandlas individuellt eller gemensamt. Det finns flera olika typer av torrtoaletter som kan passa in i båthusen, såsom separerande toalett, förbränningstoalett eller mulltoa. Om en separerande toalett (t.ex. Separett) används är det viktigt att hanteringen av urinen och fekalierna sker på lämpligt sätt. Den ska samlas upp separat och tömmas på anvisad plats eller på privat bevuxen mark. För eget omhändertagande av urin eller latrin krävs tillstånd från kommunen. Individuell avloppslösning för BDT För det enkla båthusboendet, med tvättställ och diskho (ej badkar eller tvättmaskin), kan vattnet tas omhand i ett enkelt bdt-vattenfilter placerat inomhus eller utomhus, och infiltreras sen i mark (infiltrationsdike). Kapaciteten är max 300 liter per dygn. Infiltrationsdiket fungerar som bortledning, en extra polering samt som ett överlastningsskydd, dvs belastar man anläggningen för hårt så märks det genom att marken blir blöt. Infiltrationsdiket läggs ytligt och kan grävas för hand. Ekonomi Enkla bdt-vattenfilter för sommarbruk kostar mellan ca 5 000 och 25 000 kr. Kostnaden för infiltrationsdiket beror på om det grävs för hand av båthusägaren eller om entreprenör anlitas. Sid 10 (20)
Individuell avloppslösning Exempel på enkla bdtvattenfilter: Ledningar läggs ytligt och kan grävas ned för hand. Exempel på utlopp till ett infiltrationsdike, med inspektionsrör i mitten. Raita.. För bortledning, extra polering samt överlastningsskydd byggs enkla infiltrationsdiken fyllda med grus eller makadam, ca 0,3x2 m per båthus, med botten ca 0,5 m under mark. Båthusen i Fågelsundet ligger på ofri grund, varför infiltrationsdiken måste placeras på föreningsägd mark. Bdt-vattenfiltren är för sommarbruk och har begränsad kapacitet (ofta max 300 l/dygn). och Mullfiltret. Sid 11 (20)
Gemensam avloppslösning för BDT-vatten För att möjliggöra en högre vattenförbrukning, t.ex. med dusch och tvättmaskin, samt inte behöva ordna och sköta en egen lösning, så kan avloppet lösas gemensamt. Ett ledningsnät per kvarter och behandlingsanläggningar gemensamt med de båda planerade servicehusen. BDT-vatten tas omhand gemensamt, och systemet föreslås vara endast för sommarbruk, dvs. stängas av under vintern, för att undvika djupa schakt och sprängning till frostfritt djup. Ledningsdragning Ledningarna läggs ytligt och dras i vägkanten längs med båthusens landsida. Anslutningspunkter förbereds för samtliga båthus och kokhus på ofri grund. Eftersom självfallsledning kräver djup schakt väljs istället transport av avloppsvattnet med vakuumteknik. Detta medför att varje hus ska ha (minst) en mottagningstank, varifrån vattnet sugs iväg till behandlingsanläggningen. Y-vinkel och avstängningsventil installeras i samband med anläggandet för samtliga båthus och kokhus på ofri grund, för att underlätta ev senare påkoppling. Mottagningstank á 16 l till varje hus. Om dusch installeras behövs 2 st mottagningstankar. Ska stå frostfritt. Sid 12 (20)
Sid 13 (20)
Ekonomi ledningsdragning Ledningskostnaderna omfattar stamledning och servisledning som överskrider 5 m från husen samt vakuumenhet. Utöver det tillkommer kostnader för fastighetsägaren för mottagningstank och installation, samt max 5 m servisledning. I kostnadsberäkningarna för ledningsdragning har vi antagit att det är sammanlagt 39 båthus och 14 kokhus. En alternativ plats för reningsanläggning och servicehus 2 är vid gästparkeringen som ligger på vänster sida vid infarten till området. En placering här skulle innebära ytterligare ca 160 m ledningsdragning. Total ledningslängd (m) Antagen meterkostnad schakt/spräng (kr) Kostnad (kr) *Antagit schakt/spräng 70/30 för stamledning och 50/50 för servisledning. Kostnad per bostad kr (om alla ansluter) (kr) Kommentar Ledningsdragning 770 1 500/3 000 1 900 000 36 000 Mottagningstank för bdt och max 5 m servisledning tillkommer för resp kokhus/båthus En mer detaljerad kalkyl finns i bilaga 3a. Skulle man välja att frostskydda ledningen för att möjliggöra vinteranvändning, genom att komplettera med frostskyddskabel och isolerlåda, så är kostnaden för detta runt 250-300 kr extra per meter, dvs drygt 200 000 kr. Föreslagen avloppslösning, alternativ 1 För detta alternativ föreslås en markbädd vintertid, samma som beskrivits för servicehusen enbart, sid 7. Sommartid, då belastningen är mycket högre än under vintern i och med anslutna båthus och kokhus, så sprids vattnet efter slamavskiljning med bevattningsslangar bland växande träd (resorption). Sid 14 (20)
Sid 15 (20)
Föreslagen avloppslösning, alternativ 2 I det andra alternativet byggs en anläggning som används såväl sommartid som vintertid, s.k. norskt sprayfilter. Tekniken bygger på samma principer som i en markbädd, men vattnet sprayas ut istället, vilket gör att det sprids effektivare. På detta sätt kan man bygga en mindre ytkrävande anläggning, men få lika bra/bättre reningseffekt. Se figur på nästa sida. Ekonomi för gemensam lösning (servicehus, båthus samt kokhus på ofri grund) Sammanfattning av kostnader, anläggning och drift, för gemensamma lösningar. Mer detaljerade kalkyler finns i bilaga 3b och c. Alternativ 1, Markbädd Resorption Alternativ 2, Norsk spray Servicehus och båthus Servicehus och båthus Anläggningskostnad (kr ex Driftkostnad per år moms) 170 000 12 000 (tillsyn den stora kostnaden)* 210 000 12 000 (tillsyn den stora kostnaden)* Kommentar Installation av VVS och vakuumenhet tillkommer. Installation av VVS och vakuumenhet tillkommer. *Kan tillsyn utföras av föreningen minskar kostnaderna för drift. I beräkningarna är inte kostnader för VVS-installation och mottagningsbrunn till respektive bostad medtaget. En mottagningsbrunn kostar ca 4 500 kr enligt tillverkare. För de fastigheter där man kommer att installera dusch eller uppskattar att det vid vissa tillfällen kan vara ett högre flöde av vatten från bostaden än vad som kommer från tvättfat och diskho, kan det behövas fler än en mottagningsbrunn. Tillverkaren rekommenderar att det installeras en separat mottagningsbrunn till köksavlopp och handfat och en separat till dusch. Sid 16 (20)
Sid 17 (20)
Typboende C. Kokhus Avlopp från kokhus på ofri grund, dvs som ej har egen tomt, löses på samma sätt som båthusen, se ovan. Kokhus med egen tomt, löses på samma sätt som övriga fritidshus och permanenthus, se nedan. Typboende D. Permanenthus, fritidshus, kokhus med egen tomt De hus som har egen tomt planeras inte att ingå i en gemensam vatten- eller avloppslösning i föreningens regi. De flesta av dessa har någon form av eget avlopp idag, och kostnaden blir i de flesta fall lägre om man kan lösa avloppet på egen tomt och undvika långa ledningsdragningar. Dessutom finns större behov av vinterstandard för dessa fastigheter, något som föreningen ej planerar att erbjuda. Det som rekommenderas i första hand är kretsloppslösningar, dvs klosettvatten till sluten tank eller torrtoalett, samt separat hantering av bad-, disk- och tvättvatten, vilket också ligger i linje med den gällande detaljplanen (1999-01-14) och Tierps kommuns planer för Fågelsundet. För att systemet med klosettvatten till sluten tank inte ska kräva så många tömningar och transporter i området bör spolvattenmängderna hållas nere så mycket som möjligt. En bra metod är att använda vakuumtoaletter. I vakuumsystem för enskilda hus skapas vakuum endast i samband med själva spolningen, till skillnad från t.ex. på fartyg eller i flygplan. Detta system är driftssäkert och enkelt att använda. Varje hushåll har en egen tank för uppsamling av klosettvatten, och möjlighet att koppla på upp till fyra toaletter på sin tank. På marknaden finns idag minst tre leverantörer av vakuumtoaletter anpassade för enskilda hus. BDT-vattnet behandlas i slamavskiljare och efterföljande biologisk rening på tomten. Om möjligt leds vattnet på självfall till slamavskiljaren, där partiklar, fett mm avskiljs. För att slamtömning ska kunna ske placeras slamavskiljaren så att den är åtkomlig från väg. BDT-vatten behandlas lämpligen i en markbaserad anläggning, t.ex. en markbädd. En markbädd består av spridarlager, markbäddssand samt dräneringslager i botten. Det går också använda s.k. kompaktfilter, där spridarlagret ersätts av plastmoduler. För det utpräglade sommarhuset finns även möjligheten att välja ett enklare BDT-filter. Kostnaden för ett system med klosettvatten till tank och BDT-behandling i markbädd ligger i storleksordningen 100-120 kkr. Driftskostnaden utgörs av tanktömningskostnaden, ca 1 gång per år. Om klosettvattenuppsamling och separat BDT-behandling av någon anledning inte fungerar på fastigheten, så finns det en rad andra lösningar för blandat avlopp som klarar kraven för Hög skyddsnivå, som gäller i Fågelsundet. För detta bör kontakt tas med Miljökontoret först, då blandat avlopp strider mot detaljplanen. Mer information om avloppslösningar finns t.ex. på www.avloppsguiden.se. Sid 18 (20)
Individuell avloppslösning för permanenthus, fritidshus samt kokhus med egen tomt Exempel på lösningar för behandling av BDT-vatten: -Traditionell markbädd eller infiltration (ytbehov ca 20-30 m 3 per hushåll) -Kompaktfilter (moduler) (ytbehov ca 5-10 m 2 per hushåll I första hand rekommenderas en lösning där toalettavloppet tas om hand separat i tank. För att hålla nere kostnaden för slamtömning kan man välja en extremt snålspolande toalett med vakuum. Vanlig toalett 6 l/spolning 13 m 3 /person,år Vakuumtoalett 0,7 l/spolning 1,5 m 3 /person,år Exempel på vakuumtoaletter anpassade för enskilda avlopp: Bagas kompaktfilter. -BDT-boxar med begränsad kapacitet, ofta 300 l/dygn (ytbehov ca1 m 2 /hushåll Se exempel på sid 9. och InDrän från Fann. Fann Wost Man Ecology Jets Jets Ecomotive BDT-vattenfilter Sid 19 (20)
Sammanfattning Utredningen utgår från att två servicehus byggs i Fågelsundet, ett för varje båthuskvarter, och ersätter/kompletterar nuvarande dassbyggnader. Servicehusen ska ha vinterstandard och ska kunna nyttjas av besökare till området, av boende i området utan egen lösning samt vintertid av boende i området med endast sommarvatten. Sorterande system, där toalettavfall samlas upp separat från bad-, disk- och tvättvatten (BDT), innebär att en enkla, robusta och säkra anläggningar, med låga driftskostnader, kan byggas i Fågelsundet. Genom att samla upp toalettavfallet för sig, där merparten av näring och smittämnen finns, minskar man utsläpp till havet, minskar risk för påverkan på dricksvattentäkter, samt tar tillvara en näringsrik resurs som kan återföras till odlad mark. Två alternativ för gemensamma BDT-anläggningar beskrivs i rapporten, där den ena är särskilt anpassad till den stora variationen i belastning mellan sommar och vinter. Alla förslagen baseras på att vattentoalett med vakuum finns vid servicehusen, medan båthus och kokhus även fortsättningsvis använder torrtoaletter. För en gemensam BDT-anläggning är ledningsdragningen den stora kostnaden, ca 2 Mkr, vilket motsvarar ca 35 kkr per båthus/kokhus om alla ansluter sig. Själva behandlingsanläggningen beräkna kosta omkring 200 kkr per servicehus. De uppskattade kostnaderna för ledningsdragning för gemensamt BDT avser ett sommarsystem med vakuumtransport på relativt grunt läggningsdjup. För den händelse att intresset för gemensamt BDT-system skulle vara lågt i det ena eller båda båthuskvarteren, har också förslag på en individuell lösning tagits fram. Detta system är inte anpassat för höga flöden från dusch, tvättmaskin osv, utan främst avsett för tvättfat och köksavlopp. Servicehusen är tänkta att fylla en funktion för boende i båthus och kokhus, med möjligheter till dusch och maskintvätt inom gångavstånd. De hus som har egen tomt - permanentboende, fritidshus med permanentstandard och kokhus med friköpt tomt - är inte tänkta att ingå i ett gemensamt BDTsystem i föreningens regi. De flesta av dessa har någon form av eget avlopp idag, och kostnaden blir i de flesta fall lägre om man kan lösa avloppet på egen tomt och undvika långa ledningsdragningar. Dessutom finns större behov av vinterstandard för dessa fastigheter, något som föreningen ej planerar att erbjuda. För dessa hus rekommenderas i första hand sorterande system med sluten tank för toalett, och behandling av BDT i markbaserad anläggning. Sid 20 (20)