Tillgång på specialistsjuksköterskor

Tillgång på specialistsjuksköterskor 2009 Uppdatering av på tidigare rapporter Varför utbildas så få? Vilken utbildning och kompetens behövs?

Rapporten kan hämtas på hemsidan: www.skl.se För mer upplysningar ta kontakt med: Barbro Emriksdotter, ber@skl.se Avd för arbetsgivarpolitik Sveriges Kommuner och Landsting Tfn: 08-452 74 69 2

Tillgång på specialistsjuksköterskor Innehåll: Sid Förord 4 Sammanfattning 5 Inledning 6 Nuläge översikt 7 Kompetens genom specialistutbildning 9 Hur ser trenden för tillgången ut? 12 - anestesi/intensivvård, operation och ambulans - medicin/kirurgi och onkologi - barn och ungdom - psykiatri - distriktssköterska - vård av äldre - röntgen Verksamma i offentlig sektor respektive privat 18 Regional jämförelse av tätheten 19 Åldersstrukturen 19 Utbildningsvolym 20 Specialistsjuksköterskeexamen 21 Hur blir framtida tillgång? 22 Konsekvenser av indragna examensrätter 24 Förslag till frågeställningar inför kompetensplaneringen i landsting och kommuner 25 Bilagor: 1. Vissa definitioner 26 3

Förord Det här är tredje rapporten som sammanställts för att ges en bild av hur tillgången på specialistsjuksköterskor ser ut utifrån tillgänglig nationell statistik. Nu är det hög tid att försöka ta ställning till frågan - Vilken utbildning och kompetens behöver specialistsjuksköterskor i kommuner och landsting ha? Det pågår två utredningar som berör specialistsjuksköterskeutbildningarna. Det är dels Behörighetsutredningen, dels Översyn av specialistsjuksköterskeutbildningen. Därför är det särskilt angeläget att sjukvårdshuvudmännen 1 och verksamheterna i olika sammanhang tydligt uttrycka vilken kompetens som efterfrågas nu och vilken som kommer att efterfrågas i framtiden. Specialistutbildningarna för sjuksköterskor är relativt korta, vilket ger möjligheter att ändra dimensioneringen och underlätta anpassningen till efterfrågan relativt snabbt. Trots detta har tillgången på vissa specialistsjuksköterskor under många år varit för liten. Det krävs fler åtgärder än enbart utbildningsmöjligheter för att trygga kompetensförsörjningen. Rapporten har utarbetats inom Sveriges Kommuner och Landsting med utredare Barbro Emriksdotter som huvudansvarig. Stockholm i december 2009 Agneta Jöhnk 1 Sjukvårdshuvudmännen = kommuner och landsting (regioner). 4

Sammanfattning Den generationsväxling som vi står inför medför en möjlighet att se över vilken kompetens som behövs för verksamheten. Det sker en ständig förändring, som skapar nya behov av kompetens. Vårdtiderna vid sjukhusen har förkortats kraftigt och mycket sker också polikliniskt, vilket ställer andra krav på kunskap och kompetens, medan rehabilitering och eftervård sköts av primärvården och den kommunala vården och omsorgen. Inom de flesta områden sker omfattande förändringar till följd av ekonomiska begränsningar men även till följd av en snabb utveckling av nya behandlingsmetoder mm. Det ger nya förutsättningar för talesättet rätt kompetens på rätt plats. Vilka åtgärder behöver vidtas inför att så många sjuksköterskor med den gamla utbildningen inom medicin och kirurgi går i pension? Räcker kunskapen från grundutbildningen inom de medicinska och kirurgiska verksamheterna? Hur kan erfarenheten från de äldre bli kompetens hos de yngre? Har vissa nya behandlingsmetoder lett till att nuvarande utbildningar inte levererar rätt kunskap och kompetens? Behövs det istället nya utbildningar till nya yrkesroller? Svaren finns inte i rapporten, istället har några förslag till frågor tecknats ned. Antalet sjuksköterskor med inriktningarna anestesi, intensivvård, barn och ungdom samt distrikt ökar. Medan de med inriktningen psykiatri minskar i antal. Inom operation och röntgen ligger antalet utbildade kvar på en stabil nivå. Genom att utbildningen ökar inom anestesivård, intensivvård och operation bör rekryteringsbehoven kunna tillgodoses kunna nå balans - om ca fem år. För att nå balans bedöms även distriktssköterskeutbildningen behöva öka. Planeringen av utbildningen måste ta sikte på den kompetens som behövs på olika håll i hälso- och sjukvårdssystemet om fem till tio år. Med god handlingsberedskap finns det möjlighet att påverka utbildningarna, men för att nå dit krävs en ökad tydlighet i dialogen med högskolorna. Arbetsmarknaden för specialistsjuksköterskor finns främst i kommuner och landsting. Inför kommande generationsskifte ökar därför behovet av fördjupat samarbete regionalt i planeringen av utbildningsutbudet tillsammans med högskolorna. Utgångspunkten för den här rapporten är Socialstyrelsens statistik. Statistiken om tillgången på utbildade och sysselsatta specialistsjuksköterskor har förhoppningsvis beskrivits på tillgängligt sätt i den här rapporten. Dels visas förändringarna i tillgången för åren 1995 2007, dels förs ett översiktligt resonemang om framtida tillgång och efterfrågan. I både landsting och kommuner är antalet specialistsjuksköterskor i åldern 50-59 år stort. Utmaningen är att våga tänka i nya banor. Genom att analysera framtida kompetensbehov och använda de resurser som står till förfogande går det att påverka och möta framtida prioriteringar i verksamheten med rätt kompetens. 5

Tillgång på specialistsjuksköterskor Inledning Underlaget i den här rapporten ger en uppdaterad bild av tillgången på specialistsjuksköterskor. Redovisningen bör ses som trender och tendenser för utvecklingen men bedömningen är ändå att uppgifterna har tillräcklig kvalitet för att utgöra ett av underlagen vid planering av kompetensstrukturen och utbildningsutbudet. Nästa fråga som aktualiseras är hur ser den egentliga efterfrågan ut, nu och i framtiden? Och motsvarar innehållet i specialistutbildningarna det behov av kompetens som finns i verksamheten om fem till tio år? Planeringsprocess För att konkretisera hela planeringsprocessen krävs dialog mellan utbildningsanordnare och sjukvårdshuvudmännen om framtida efterfrågan på kompetens. Information ur de centrala databaserna ger de översiktliga förutsättningarna för att stegvis hitta vägen mot ett bra lokalt planeringsunderlag. Historik Bemanningsläge Framtida kompetensbehov? 6

- central och lokal planering Målet för planeringen centralt och lokalt skiljer sig något åt: Centralt ska förbundet verka för att utbildningsutbudet är dimensionerat för verksamheternas behov, att innehållet svarar mot verksamhetens efterfrågan och utveckling samt att formen gör utbildningen tillgänglig. Lokalt ska planeringsprocessen stödja att kommuner, landsting och regioner har rätt personal- och kompetenssammansättning för att nå en effektiv verksamhet med god kvalitet. Det kompletterande faktaunderlaget till den här rapporten utgörs av: Rapport - Tillgång på specialistsjuksköterskor 2007, Socialstyrelsen/NPS Nuläge - översikt En kraftig utökning av utbildningsplatserna för grundutbildning till sjuksköterska skedde från år 1998/99, vilket ledde till en utökning av examinerade från 2001/02 och nu är det i princip balans mellan tillgång och efterfrågan i landet. Parallellt infördes specialistsjuksköterskeexamen och de första blev klara 2001/02, vilket framgår av diagrammet nedan. Examen som grundutbildad sjuksköterska resp specialistutbildad 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 7 2007 2008 2009 Sjuksköterska Kvinnor Sjuksköterska Totalt Spec.sjuksköterska Kvinnor Spec.sjuksköterska Totalt

Diagrammet ger en bild av antalet verksamma specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare. Länen är sorterade i stigande ordning. Lägst antal specialistsjuksköterskor var det i nov 2007 i Stockholms län och högst antal i Västerbottens län. 700 Spec ssk per 100 000 inv och län nov 2007 600 500 400 300 200 100 0 Stockholms län Södermanlands län Östergötlands län Västmanlands län Hallands län Gotlands län Skåne län Hela riket Kalmar län Värmlands län Jönköpings län Dalarnas län Västra Götalands län Västernorrlands län Uppsala län Norrbottens län Gävleborgs län Kronobergs län Örebro län Blekinge län Jämtlands län Västerbottens län Motsvarande redovisning för ex läkare visar även för dem stora olikheter i tätheten. Slutsatsen är att det går att bemanna verksamheten mycket olika samt att arbetsorganisation sjukvårdsutbud etc bidrar till skillnaderna. 12000 Åldersstrukturen för spec.sjuksköterskor i landsting och kommuner nov 2007 10000 8000 6000 4000 Sp.ssk i lt Sp.ssk i k Totalt 2000 0 <30 år 30-34 år 35-39 år 40-44 år 45-49 år 50-54 år 55-59 år 60-64 år 65-69 år 70-w år Sp.ssk i lt 878 2111 3480 4523 6053 9291 9196 6418 1307 191 Sp.ssk i k 18 131 391 705 1192 2145 2330 1945 475 106 Totalt 896 2242 3871 5228 7245 11436 11526 8363 1782 297 8

Sedan många år tillbaka har det rått obalans mellan tillgång och efterfrågan på specialistsjuksköterskor särskilt med vissa inriktningar som Psykiatri, Anestesi, Intensivvård, Operation och Röntgen. Några relativt nya specialistinriktningar är Vård av äldre och Ambulans. Tillgången på specialistsjuksköterskor med dessa utbildningar är fortfarande låg, men under tillväxt. Åldersstrukturen för hela gruppen sysselsatta specialistsjuksköterskor har en tydlig topp i åldersgrupperna 50-59 år För att klara en bra generationsväxling, krävs en diskussion om hur det egentliga behovet av specialistsjuksköterskor i olika verksamheter är framöver. Det är viktigt att skapa en handlingsberedskap. Vilka åtgärder behöver vidtas och när? Alternativ vidareutbildning Förutom att skaffa sig en specialistexamen kan sjuksköterskor läsa vidare till en magisterexamen alternativt andra typer av vidareutbildningar (kombinationer av fristående kurser) vid sidan av de specialistinriktningar som denna rapport belyser. Det saknas för närvarande möjlighet att följa upp den typen av vidareutbildningar, därför visar rapporten bara fakta om de reguljära specialistutbildningarna. Kompetens genom specialistutbildning Specialistsjuksköterskeutbildningen har genom åren förändrats vid flera tillfällen i samband med reformeringar i studieordningar. Enligt 1952 års studieordning var sjuksköterskeutbildningen 3 3½ år och inleddes med två års obligatorisk allmänutbildning och därefter följde direkt en specialutbildning. Enligt 1966 år studieordning delades sjuksköterskeutbildningen in i grundutbildning (fem terminer) och vidareutbildning. 1982 års studieordning förutsatte att de studerande genomgått gymnasieskolans vårdlinje/motsv. Direktantagning till hälso- och sjukvårdslinjen (120/130 poäng) anordnades på försök under senare delen av 1980-talet. Hälso- och sjukvårdslinjen gav även en specialisering inom vissa områden. I 1993 års studieordning infördes sjuksköterskeprogrammet om 120 poäng. Specialistutbildningarna omfattar minst 40 poäng utöver grundutbildningen. Från 2001 gäller en ny studieordning som leder till specialistsjuksköterskeexamen. 9

Innehåll i utbildningen till specialistsjuksköterska - högskoleförordningen (SFS 2006:1053) från januari 2007. I högskoleförordningen finns det helt nya generella skrivningar om specialistsjuksköterskeexamen och andra yrkesexamina som är aktuella inom vården. Skrivningarna om mål för utbildningen är anpassade till Bologna-processen avseende kunskap och förståelse, färdighet och förmåga, värderingsförmåga och förhållningssätt. Mål kunskap och förståelse - Visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, och - visa fördjupad kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet Mål Färdighet och förmåga - Visa fördjupad förmåga att självständigt och i samverkan med patient och närstående identifiera vårdbehov och upprätta omvårdnadsplan - Visa förmåga att leda och utvärdera omvårdnadsåtgärder - Visa fördjupad förmåga att initiera, genomföra och utvärdera hälsofrämjande och förebyggande arbete - Visa förmåga att integrera kunskap samt analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och situationer - Visa förmåga att medverka vid och självständigt utföra undersökningar och behandlingar inklusive vård i livets slutskede och - Visa vårdpedagogisk förmåga Mål Värderingsförmåga och förhållningssätt - Visa självkännedom och empatisk förmåga - Visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna - Visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående och - Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Därutöver anges specificerat innehåll för respektive inriktning. Se vidare information på: http://www.notisum.se/rnp/sls/sfs/20061053.pdf 10

Inriktningar för specialistsjuksköterskor gällande från januari 2007: Anestesisjukvård Intensivvård Operationssjukvård Ambulanssjukvård Kirurgisk vård Medicinsk vård Onkologisk vård Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Psykiatrisk vård Vård av äldre Distriktssköterska För att få ett översiktligt grepp om inflödet av specialistsjuksköterskor genom åren redovisas inriktningarna som funnits under respektive studieordning i nedanstående tabell: Inriktningar inom äldre studieordningar: Inriktning 1952 års 1966 års 1982 års 1993 års 2001 Specialutbildning, direkt i sjuksköterskeutbildningen Grundutbildning och Vidareutbildning, VUB Vårdlinjen + 80/90 p högskola med specialisering Grundutbildning och vidareutbildning Grundutbildnin och Specialistsjuk sköterskeexam Medicinsk sjv x x x x Kirurgisk sjv x x x x Kirurgisk pol x Psykiatri x x x x x Operation x x/direktutb. x x x Röntgen x Direktutb. x x Direktutb Distriktssköterska x x x vub x x Barnsjukvård x x x vub x x Åldringsvård/ x x Vård av äldre Barnmorska x x x vub x x Anestesi x x x vub x x Intensivvård x x vub x x Ögon x x Ortoptik x vub Onkologi x vub x x Källa: Tolkning av Socialstyrelsen SOSFS 1995:15 (M) 11

Hur ser trenden för tillgången ut? För varje specialistinriktning redovisas diagram som visar tillgången dvs. totala antalet utbildade och sysselsatta specialistsjuksköterskor i respektive inriktning och förändringen från 1995 till 2007. Motsvarande uppgifter redovisas även för röntgensjuksköterskor, som varit en specialistutbildning men som idag är en direktutbildning. I diagrammen visas en trendkurva relaterad till befolkningsförändringen. Utgångspunkten är antalet utbildade specialistsjuksköterskor/invånare år 1995 inom en specialitet och hur det antalet specialistsjuksköterskor skulle ha utvecklats med bibehållen relation till antalet invånare. Utgångspunkten är den senaste utbildningen. Var de arbetar kan vi inte få fram ur de centrala databaserna. Data från 2007 är de senaste som finns. Anestesi, Intensivvård, Operation och Ambulans (Akutsjukvård) Antalet sjuksköterskor med utbildning inom Anestesi/Intensivvård har under lång tid bedömts vara för få för att trygga bemanningen i hela landet. Antalet har ökat något under aktuell period och det görs utbildningssatsningar för att nå balans mellan efterfrågan och tillgång. Inom Operation har antalet utbildade minskat tidigare men har ökat något 2007. Än så länge bedöms de vara för få för att trygga bemanningen. Ambulans är en ny inriktning där efterfrågan är stor till följd av ändrade regler för bemanningen av ambulanserna. Tillgången försätter att öka. Sjuksköterskor med specialistinriktningarna - Anestesi/Intensivvård, Operation och Ambulans - sysselsatta inom HoS nov resp år 10000 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Anestesi/Intensivvård 7476 7605 7741 7854 7972 8044 8234 8495 8618 8867 9051 9182 9386 Operation 3743 3702 3619 3586 3540 3474 3411 3447 3436 3455 3459 3488 3581 Ambulans 81 137 223 327 443 607 Rel till befolkn.förändring 7476 7482 7485 7490 7496 7514 7537 7563 7593 7623 7654 7709 7768 Hur kommer centraliseringen av den högspecialiserade vården, implementering av IT och annan högteknologisk utveckling, nya operationsmetoder med dagkirurgi, andra yrkeskompetensers användning i arbetsorganisationen samt anpassningen till nya arbetstidsla- 12

gen från 1 jan 2007 m.m. att påverka efterfrågan på specialistsjuksköterskor i anestesi/ intensivvård och operation? Medicin och/eller kirurgi samt onkologi (Allmän hälso- och sjukvård) Antalet sjuksköterskor med specialistutbildning inom Medicin och/eller Kirurgi har minskat kraftigt och kommer att fortsätta att minska, medan volymen med Onkologisk inriktning har ökat om än långsamt. Sjuksköterskor med specialistinriktningarna - Allmän HoS medicin och kirurgi samt onkologi - sysselsatta inom HoS nov resp år 25000 20000 15000 10000 5000 0 Allmän, Kir /med 22387 21071 19680 18608 17697 16902 16174 15621 14746 14143 13287 12494 11765 Onkologi 847 861 871 889 913 945 924 906 900 916 926 931 942 Rel till befolkn.förändring 22387 22405 22413 22430 22448 22502 22568 22649 22737 22828 22920 23086 23262 Källa: Socialstyrelsen, NPS 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Den dominerande inriktningen bland sysselsatta specialistsjuksköterskor är Allmän hälsooch sjukvård, medicin och/eller kirurgi, till följd av att tidigare studieordning inkluderade specialistutbildningen. Inriktningen fanns inte som vidareutbildningsalternativ i 1993 års studieordning. Medicin och Kirurgi finns med som inriktning sedan 2001. Omkring 65 procent av specialistsjuksköterskorna i Allmän hälso- och sjukvård, medicin/kirurgi, var i nov 2007 över 55 år enligt Socialstyrelsens redovisning. Cancerdiagnoserna bedöms öka i framtiden och efterfrågan är redan nu större än tillgången på onkologisjuksköterskor. Efterfrågan på specialistsjuksköterskor med Medicin, som inriktning, finns kanske främst inom den kommunala vården och närsjukvården, där många av de multisjuka äldre vårdtagarna numera vårdas. 13

Det utbildas för närvarande endast ett fåtal inom specialistinriktningarna medicin och kirurgi. Efterhand som sjuksköterskor med examen från äldre studieordning går i pension kommer antalet sjuksköterskor med dessa specialistutbildningar att minska radikalt. Minskningen från den här inriktningen har de senaste åren i genomsnitt varit närmare 1 000 färre sysselsatta per år. De närmaste tio åren kommer minskningen vara runt 750 sjuksköterskor per år. Efterfrågan kan komma att öka i sjukvården när huvuddelen av de med äldre specialistutbildning och lång erfarenhet gått i pension. Barn och Ungdom Antalet sjuksköterskor med specialistinriktningen Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar har ökat, medan antalet barn och ungdomar i åldern 0-17 år har varit stabilt under den redovisade tidsperioden. Specialistutbildade barnsjuksköterskor arbetar såväl inom förebyggande barn- och skolhälsovård som inom sluten barnsjukvård. Sjuksköterskor med specialistinriktningen - Hälso- och sjukvård för barn och ungdom - sysselsatta inom HoS nov resp år 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 HoS för barn o ungdom 2830 2927 3000 3047 3123 3201 3264 3279 3266 3376 3526 3579 3685 förändring årsk 0-17år 2830 2827 2815 2801 2791 2788 2788 2792 2793 2790 2783 2782 2779 Det är troligt att efterfrågan från den kommunala vård och omsorgen kommer att öka för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och funktionshinder. Psykiatri Utvecklingen inom psykiatrisk vård går från arbete på vårdavdelningar till arbete i öppenvård på mottagningar och i patientens/brukarens hem. Detta innebär att psykiatrisjuksköterskan i allt högre grad kommer att arbeta i rådgivande funktioner och i socialpsyki- 14

atriska team tillsammans med andra professioner. I en tid då allt större uppmärksamhet ägnas åt psykisk ohälsa krävs att framtidens psykiatrisjuksköterska har ett helhetsperspektiv och kan bidra till den kontinuitet i vården som patienterna/brukarna behöver. Sjuksköterskor med specialistinriktningen - Psykiatri - sysselsatta inom HoS nov resp år 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Psykiatrisk vård 6296 6204 6084 6041 5948 5825 5757 5739 5663 5570 5544 5470 5377 Rel till befolkn.förändring 6296 6301 6303 6308 6313 6328 6347 6370 6394 6420 6446 6492 6542 Inom den Psykiatriska vården är efterfrågan på specialistutbildade sjuksköterskor större än tillgången. Under den senaste tioårsperioden har antalet utbildade och sysselsatta specialistsjuksköterskor i psykiatri minskat. Antalet har inte följt utvecklingen för befolkningen, vilket kunde ha förväntats eftersom ohälsan ökar i samhället och förekommer i alla åldrar. Efterfrågan bedöms öka ytterligare de närmaste åren till följd av regeringens satsningar på den psykiatriska vården 2. Distriktssköterska Under senare år när primärvårdens och närsjukvårdens utveckling prioriterats har fokus många gånger varit primärvårdsläkaren. Men distriktssköterskan, med sin breda utbildning som omfattar folkhälsovetenskap, omvårdnadsvetenskap allt från barn till äldre och handikappade, blir allt mer efterfrågad. Utbildningen ger kompetens för arbete både i landsting och i kommuner. Antalet utbildade distriktssjuksköterskor har ökat. En utökning som sammanfaller med Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården 3. I den framhölls be- 2 Nationell psykiatrisamordnings slutbetänkande (SOU 2006:100) - 3 Prop. 1999/2000:149 15

hovet av ökad läkartäthet i primärvården, men den kan även ha lett till en ökad efterfrågan på distriktssköterskor särskilt i den kommunala vården. Sjuksköterskor med specialistinriktningen - Distriktsköterska - sysselsatta inom HoS nov resp år 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Distriktsköterska 12095 12170 12140 12492 12649 12753 13031 13443 13382 13564 13655 13653 13773 Rel till befolkn.förändring 12095 12105 12109 12118 12128 12157 12193 12236 12284 12333 12383 12472 12568 En ökad efterfrågan förväntas från den kommunala vården de närmast kommande åren på grund av pensionsavgångar och senare tillföljd av ett ökande antal äldre-äldre med stora vårdbehov. De korta vårdtiderna i dygnssjukvården leder till ökat behov av vård i hemmen under kortare eller längre perioder. Vård av äldre Inriktningen Vård av äldre är relativt ny och finns som specialistutbildning från 2001. Tidigare fanns inriktningarna Åldringsvård respektive Geriatrik. Ökningen sker relativt långsamt. Under senare år har dock antalet registrerade till denna utbildning ökat. Med anledning av den demografiska utvecklingen, med allt större andel äldre och äldreäldre i befolkningen, bör behovet av kunskap inom gerontologi och geriatrik öka inom hela hälso- och sjukvården. Det leder troligen till en ökad efterfrågan på specialistsjuksköterskor med denna inriktning, men kanske i en annan funktion än dagens. 16

Sjuksköterskor med specialistinriktningen - Vård av äldre - sysselsatta inom HoS nov resp år 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Vård av äldre 34 26 32 58 92 131 171 177 222 273 296 324 372 Röntgen Volymen röntgensjuksköterskor alt. sjuksköterskor med vidareutbildning inom röntgen har varit stabil över redovisad period. Antalet personer med den nya direktutbildningen till röntgensjuksköterska börjar öka och ersätter successivt de med den gamla vidareutbildningen för sjuksköterskor. Verksamheten utvecklas genom nya behandlingsformer och ny teknik. Allt fler utredningar kan ske i öppen vård. Utvecklingen mot allt fler digitala stöd i undersökningsprocessen gör att arbetsuppgifterna kommer att utgöras av mer IT-support och bildstrukturering i datorer. Den nya digitala tekniken ger nya möjligheter att arbeta på distans och ställer stora krav på samordning. Hur påverkar dels den nya tekniken, dels samverkan exempelvis med biomedicinska analytiker efterfrågan på röntgensjuksköterskor? 17

Sjuksköterskor med specialistinriktningen - Röntgensjukvård/motsv - sysselsatta inom HoS nov resp år 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 Röntgen 3416 3349 3249 3233 3182 3141 3085 3034 3014 2939 2869 2776 2727 Rtgsjuksköterska, leg 56 144 212 325 434 546 680 Summa, Rtg 3416 3349 3249 3233 3182 3141 3141 3178 3226 3264 3303 3322 3407 Rel till befolkn.förändring 3416 3419 3420 3423 3425 3434 3444 3456 3469 3483 3497 3523 3550 Källa: Socialstyrelsen /NPS Verksamma i offentlig sektor respektive privat Majoriteten av specialistsjuksköterskorna inom hälso- och sjukvården arbetar i offentlig regi. Specialitet Offentlig regi % Privat regi % Anestesisjukvård o/e Iva 90 10 Operationssjukvård 88 12 Ambulanssjukvård 77 23 Allm HoS, Medicin och 84 16 Kirurgi Onkologi 94 6 HoS barn o ungdom 93 7 Vård av äldre 83 17 Psykiatrisk vård 94 6 Distriktssköterska 82 18 Totalt 87 13 Det kan vara intressant att se relationerna mellan anställda i offentlig respektive privat hälso- och sjukvård, men eftersom den privata oftast är skattefinansierad via landstingen så måste hänsyn tas till helheten i olika planeringssammanhang ex reguljär utbildning. 18

Regional jämförelse av tätheten - antal specialistsjuksköterskor per 100 000 invånare och sjukvårdsregion. Tätheten specialistsjuksköterskor Tillgången på specialistsjuksköterskor, antal per 100 000 invånare inom hälso- och sjukvård per sjukvårdsregion (NPS nov 2007) Specialistsjuksköterskor sysselsatta inom hälso- och sjukvården efter specialitet och region, antal per 100 000 invånare, november 2007. Specialitet Stockholm Sydöstra Södra Västsvenska Uppsala/Örebro Norra Hela riket Anestesisjukvård och/eller intensivvård 87 90 104 113 106 119 102 Operationssjukvård 34 36 39 45 39 42 39 Ambulanssjukvård 4 9 9 9 4 7 7 Internmedicin och/eller kirurgi 107 157 119 134 132 143 128 Onkologi 13 5 10 9 11 11 10 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 41 32 44 49 33 37 40 Vård av äldre 3 1 5 7 3 4 4 Psykiatrisk vård 52 45 64 61 64 62 59 Distriktssköterska 115 146 151 143 167 208 150 Totalt 456 521 545 570 561 634 Källa: Socialstyrelsen 539 Det skiljer betydande i täthet avseende specialistsjuksköterskor inom flertalet inriktningar. Stockholms sjukvårdsregion ligger lägst i täthet på flera av specialistinriktningarna anestesi, operation, medicin och kirurgi samt distrikt. När det gäller högst täthet varierar det mer mellan sjukvårdsregionerna. Relateras tätheten för specialistsjuksköterskor med exempelvis läkares, är läkartätheten högst i Stockholmsregionen och lägst i norra sjukvårdsregionen. Åldersstrukturen Åldersstrukturen för specialistsjuksköterskor De absolut största åldersgrupperna bland specialistsjuksköterskorna, sysselsatta inom HoS, var de som var mellan 50-59 år 2007. I genomsnitt kommer årligen 2 300 2 500 specialistutbildade sjuksköterskor samt ca 300 sjuksköterskor utan specialistutbildning att nå pensionsåldern de närmaste 10 åren. 19

Specialistsjuksköterskor inom HoS nov 2007 <45 år 45-54 år 55-w år 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100 % Anestesisjukvård och/eller intensivvård, 9 386 Operationssjukvård, 3 581 Ambulanssjukvård, 607 Internmedicin och/eller kirurgi, 11 765 Onkologi, 942 Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar, 3 685 Källa: Socialstyrelsen/NPS Vård av äldre, 372 Psykiatrisk vård, 5 377 Distriktssköterska, 13 773 Samtliga, 49 488 Det är främst specialistsjuksköterskor med inriktningen medicin/kirurgi som kommer att minska i volym till följd av pensionering, vilket nämnts tidigare. Drygt 65 %, närmare 8 700 av dem som redovisas av Socialstyrelsen/NPS, kommer att gå i pension de närmaste 10 åren. Var tredje specialistutbildad sjuksköterska av dem har inriktningen, medicin och kirurgi. I övrigt är det främst specialistsjuksköterskor med inriktningen psykiatri som har en hög andel äldre än 55+. När det gäller Vård av äldre och Ambulans präglas åldersstrukturen av att de är nya specialistinriktningar. Utbildningsvolym till specialistsjuksköterska och röntgensjuksköterska För att få en uppfattning om det möjliga inflödet från specialistutbildningarna redovisas antalet antagna på berörda vidareutbildningar. Tyvärr är uppgiften inte helt rättvisande eftersom inte alla som antas väljer att påbörja utbildningen. Men för att kunna göra en grov prognos utgör dessa uppgifter en utgångspunkt. 20

Antagna/inriktning Ht 2008 Vt 2009 Summa 08/09 Ht 2009 Diff ht08/ht09 Ambulans 153 101 254 161 8 Anestesi 264 62 326 232-32 Intensiv 203 97 300 227 24 Operation 131 54 185 180 49 Distriktssköterska 603 180 783 604 1 HoS, Barn o ungdom 219 137 356 212-7 Medicinsk vård 0 0 0 0 0 Kirurgisk vård 25 0 25 0-25 Onkologi 64 53 117 18-46 Psykiatrisk v 202 48 250 191-11 Vård av äldre 151 28 179 107-44 Summa 2015 760 2775 1932-83 Rtg sjuksköterska 225 40 265 214-11 För att få en uppfattning om dimensioneringen av utbildningen kan uppgifterna ovan relateras till volymen examina i tabellen nedan. Det viktiga här är att se den aktuella volymen och hur den förändras mellan åren. Det är svårt att dra någon klar slutsats av hur de indragna examensrätterna påverkat specialistutbildningen nationellt, störts påverkan har det troligen regionalt 4. Specialistsjuksköterskeexamen Specialistsjuksköterskeexamen infördes från 2001-03-01. (Tidigare vidareutbildningar ledde inte till examen.) Examinerade/inriktning 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07 07/08 08/09 Ambulans 39 65 86 122 116 185 175 205 Anestesi 6 122 163 206 166 173 212 218 241 Intensiv 9 115 146 212 194 189 210 261 245 Operation - 30 88 82 84 114 168 145 137 Distriktssköterska 19 174 530 470 535 497 562 669 632 HoS, Barn o ungdom 8 47 106 121 188 135 220 170 228 Medicinsk vård 3 2 2 8 1 Kirurgisk vård - - - 24 5 29 9 28 13 Onkologi 9 13 9 45 27 52 43 43 29 Psykiatrisk v 3 41 111 39 101 108 124 154 180 Vård av äldre 10 53 53 43 41 49 50 38 Summa 54 591 1271 1338 1468 1456 1784 1921 1949 Övriga Röntgensjuksköterska 0 5 50 89 117 136 114 91 148 4 Se vidare sid. 24. 21

Differensen mellan antalet antagna och antalet examinerade varierar. Det kan bero på att några antagna väljer att inte påbörja utbildningen. Det kan också bero på avhopp under utbildningen eller att de studerande inte tar ut sin examen, formellt. För specialistsjuksköterskeexamen skall kunna tas ut måste studenten inom ramen ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) och enligt uppgift är det ett antal som avvaktar med den delen. Ålder vid examen De flesta tar sin specialistsjuksköterskeexamen i 30-årsåldern. De som tar examen inom psykiatrisk vård har i genomsnitt varit 34 år, som distriktssköterska 38 år och inom specialiteten Vård av äldre närmare 45år. Hur blir framtida tillgång? Den strategiska kompetensplaneringen bör utgå från verksamhetens utveckling och i ett 5-10 års perspektiv för att ha den handlingsberedskap som behövs för att trygga kompetensförsörjningen. Efterfrågan bör ses i perspektivet demografi och i diagrammet redovisas befolkningsförändringen för två åldersgrupper som är stora konsumenter av sjukvård samt vård och omsorg. Åldersgruppen 65-84 är konsumenter främst av närsjukvård och sjukhusvård, medan 85+ behöver ökade insatser även från kommunal vård och omsorg. 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 22 2023 2025 2027 2029 65-84 år 85+ Förändringen i sjukdomspanoramat utvecklas långsamt även om det finns varningstecken som kan ändra utvecklingen snabbare. Ändrade livsstilsmönster med övervikt och risk för

diabetes, hypertoni och ökad sjuklighet i hjärt- och kärlsjukdomar samt larm om pandemier är några exempel. Den medicinska tekniken kommer som enskild faktor att påverka både kostnader, behandlingsmetoder och krav på kompetens, därför har landstingens och kommunernas planerade investeringar i medicinsk teknik också stor betydelse för framtida kompetensbehov. Medicin och/eller kirurgi Runt 7 900 specialistutbildade sjuksköterskor uppnår pensionsåldern de närmaste 10 åren enligt Socialstyrelsens redovisning. Om utbildningsvolymen är oförändrad borde det tillkomma 200-250 specialistsjuksköterskor under motsvarande period varav huvuddelen inom kirurgisk vård. Kommentar: Detta innebär en stor förändring inom både kommuner och landsting. Är det en acceptabel utveckling? Räcker det med grundutbildningens kompetensnivå i dessa verksamheter? Behöver dessa specialistutbildningar förändras innehållsmässigt eller är det annan specialisering som är önskvärd? Akutsjukvården Runt 2 400 inom Anestesi/Intensivvård och drygt 1 000 inom Operation uppnår pensionsåldern de närmaste 10 åren. Utvecklingen pekar det mot ett inflöde av 4 500 inom Anestesi/Intensivvård och runt 1 500 inom Operation, om nuvarande utbildningsvolym är oförändrad under kommande 10 år. Kommentar: Efterfrågan är idag större än tillgången. Inom främst Anestesi men även inom Intensivvård ser det omedelbara behovet av utökning av bemanningen ut att kunna täckas inom några år. Det tycks även vara möjligt att nå balans inom Operation inom några år om utbildningsvolymen hålls på nuvarande nivå. Distriktssköterska Drygt 5 700 distriktssjuksköterskor uppnår pensionsåldern de närmaste 10 åren. Antagningen till utbildningen har ökat under senare år. Vid bibehållen utbildningsvolym och examinationsgrad bedöms inflödet bli runt 5 500-6 000 distriktssjuksköterskor under motsvarande period. Kommentar: Troligen kommer efterfrågan från den kommunala vården liksom från primärvården/närsjukvården att öka, vilket innebär att utbildningsvolymen borde öka. Hur mycket beror främst på kommunernas val av framtida kompetens i vården. Allmän HoS, Barn och ungdomar Runt 900 specialistsjuksköterskor, barn och ungdom, uppnår pensionsåldern de närmaste 10 åren. Med nuvarande utbildningsvolym och examensfrekvens bedöms omkring 2 000 tillkomma under motsvarande period. Kommentarer: Tillgången har ökat under senare år och fortsätter att öka. Det är troligt att efterfrågan från den kommunala vård och omsorgen kommer att öka för barn och ungdomar med psykisk ohälsa och funktionshinder. Sannolikt behöver utbildningsvolymen behållas på nuvarande nivå under några år framåt. 23

Psykiatrisk sjukvård Drygt 2 400 sjuksköterskor med psykiatrisk inriktning pensioneras de närmaste 10 åren. 1 500 1 800 sjuksköterskor tillkommer under perioden vid bibehållen utbildningsvolym och förväntad examensfrekvens. Kommentar: Mot bakgrund av att efterfrågan redan idag är större än tillgången borde ytterligare satsningar göras på ökad utbildningsvolym. Samverkan behövs mellan högskolorna för att stimulera sjuksköterskor till att gå denna utbildning där innehåll och form är avgörande faktorer för attraktionsgrad och tillgänglighet. Vård av äldre Den här specialiteten är ny och antalet utbildade utökas i långsam takt. Antalet registrerade på utbildningen har ökat kraftigt under senaste åren till följd av samarbete mellan högskolor. Med bibehållen utbildningsvolym och förväntad examensfrekvens beräknas tillskottet under de närmaste tio åren bli dryga 1 000. Kommentar: När andelen sjuksköterskor med den här specialistutbildningen ökar i kommunerna kommer den kommunala sjuksköterskans yrkesroll att bli tydligare och öka i status. Konsekvenser av indragna examensrätter Högskoleverket utvärderade samtliga medicin- och vårdutbildningar och avlämnade sin rapport 2007. Högskoleverkets utvärdering medförde att examensrätten ifrågasattes på 8 lärosäten av 24 som har specialistsjuksköterskeutbildning. Ett skäl kunde tex vara att det saknas lärare med rätt akademisk nivå. Bekymmersamt var också att den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) bedömdes som otillräcklig vid samtliga lärosäten. Främsta anledningen till kritiken mot VFU var att flertalet handledare i verksamheten saknade magisterexamen. Med tanke på kommande rekryteringsbehov av specialistsjuksköterskor och att efterfrågan redan idag är större än tillgången inom vissa mycket väsentliga specialistområden som operation, anestesi etc. så är det mycket bekymmersamt. Resultatet vid uppföljningen efter ett år blev att två lärosäten förlorade examensrätten. Knappt 200 utbildningsplatser påverkades. Den indragna examensrätten från ht 2009 omfattar Uppsala universitet som hade utbildning inom de flesta specialistsjuksköterskeinriktningar och Högskolan i Skövde som har haft inriktningarna mot barn och ungdom samt distriktssköterska. I avtal med lärosätena har landstingen tecknat avtal om satsningar på kompetenshöjning av handledare bla till magisternivå. I samband med den satsningen är det angeläget att hitta lämpliga och för verksamheten värdefulla arbetsuppgifter att kombinera handledarskapet med. 24

Förslag till frågeställningar inför kompetensplaneringen i landsting och kommuner: Vilka specialistutbildningar behövs var i vården? Vad händer inom den psykiatriska vården om antalet specialistsjuksköterskor fortsätter att minska i antal? Är komptensväxling aktuellt? Behövs det inga specialistsjuksköterskor inom de medicinska och kirurgiska specialiteterna i framtiden? Behöver kursinnehållet förändras? Vilka utbildningar ska prioriteras och åtgärdas avseende lärarkompetens, handledarkompetens, innehållsmässigt? Har utbildningen kvar efterfrågad yrkesmässighet alternativt har verksamheten behov av den utökade akademiseringsgraden? Hur kan sjukvårdshuvudmännen lyfta fram behovet av balans mellan yrkesmässigheten och akademisering i utbildningen? Hur ser sjukvårdshuvudmännen på behovet av kandidater och magistrar i verksamheten? Hur matchas det gentemot krav från högskolan? I vilka verksamheter behövs det magistrar i vården? Kan kommunplacering vara obligatorisk i grundutbildningen och i vissa specialistutbildningar? Kan högskolan enskilt välja att genomföra eller inte genomföra en utbildning utan att ta hänsyn till arbetsmarknadens rekryteringsbehov? 25

Bilaga 1: Vissa definitioner När tillgången på sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor bedöms ser Socialstyrelsen till arbetsmarknaden inom branschen Hälso- och sjukvård och den utgörs av följande områden: Till Hälso- och sjukvård (HoS) räknas SNI-kod ( branschkod ) Hälso- och sjukvård 85.1 Vård och omsorg i särskilda boendeformer 85.3.1 Vård och omsorg i bostad/funktionshinder 85.3.2 Övrig omsorg och sociala tjänster 85.3.3 Övrigt: Grundskolan (skolsköterskor) 80.1 Gymnasial utbildning ( -)exkl lärare 80.2 Övriga I några tabeller och diagram redovisas tex hälso- och sjukvård (SNI 85.1), vilket i princip utgör landstingens verksamhet. För den kommunala vård och omsorgen finns det enligt ovan flera koder. Verksamheter utanför hälso- och sjukvården är, enligt Socialstyrelsen, t ex Handel med medicinsk utrustning och apoteksvaror, Offentlig förvaltning, Gymnasial utbildning (enbart lärare), Högskoleutbildning, Vuxenutbildning och Religiösa samfund och andra Intresseorganisationer. 26