Ringhals MilJÖRedovisning 2008

Ringhals MILJÖredovisning 2008

Ringhals och miljön Innehåll Ringhals och miljön 4 Några ord om vårt miljöarbete Miljöredovisning 2008 6 Ringhals verksamhetspolicy 7 Ringhals riktlinjer för miljö 8 Ringhals är EPD-certifierat 9 Miljöstyrning 10 Redovisning av tillstånd 11 Ringhals betydande miljöaspekter 14 Miljöförbättringar under året 17 Miljöhändelser under 2008 18 Måluppfyllelse 2008 20 Miljöprogram inför 2009 20 Miljödata 2008 21 Kemikalieförbrukning 21 Utsläpp av icke radioaktiva ämnen samt avfall 23 Konventionellt avfall 24 Utsläpp av radioaktiva ämnen och avfall 26 Ordlista 27 EMAS granskningsberättelse 28 Principskiss 29 Nordens största kraftverk Text och layout: Ringhals informationsavdelning 2009 Foto/illustrationer: Ringhals information, Coloric

Ringhals och miljön

Ringhals och miljön Några ord om vårt miljöarbete Att vara ledande inom miljöområdet är en av Vattenfalls viktigaste ambitioner. Så även för oss på Ringhals Vattenfalls största kraftverk. Vi vill upprätthålla en god miljö, såväl för vår egen personal som för omgivningen, och leva upp till de krav som myndigheter och omvärlden ställer på oss. Miljö- och säkerhetsfrågor vävs in i många av verksamheterna på ett kärnkraftverk. Genom ständiga förbättringar, såväl i det dagliga arbetet som i våra långsiktiga planer, ger vi miljö- och säkerhetsfrågorna högsta prioritet. Vi driver våra anläggningar med målet att göra minsta möjliga avtryck på miljön som man förmår göra med rimliga medel. El till miljöns fördel Det faktum att Ringhals är ett kärnkraftverk, bidrar i sig i högsta grad till ambitionen att vara nummer ett för miljön. Kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion med mycket liten miljöpåverkan jämfört med många andra kraftslag. Utsläppen av miljöföroreningar t.ex klimatpåverkande växthusgaser, såsom koldioxid, är väldigt låga. Det gäller hela processen från uranbrytning till drift av kraftverken och avfallshantering. Genom sina klimatfördelar är kärnkraften en central del av Vattenfalls strategi för klimatneutral produktion: Making electricty clean. Dessutom är vår produkt el ett viktigt bidrag till samhällets utveckling och människors hälsa och välbefinnande. El som ersättning för fossila bränslen i transportsektorn är ett klimatsmart framtidscenario. Engagemang och målmedvetenhet Jag upplever att vi har ett mycket bra engagemang för miljöfrågorna i Ringhals organisation. Det är viktigt, och detta engagemang är något som vi ska förvalta för framtiden. Under 2008 har vi fortsatt att arbeta målmedvetet för att uppfylla villkoren i miljödeldomen från 2006. Mycket positivt är att våra ansträngningar för att minska utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten har gett så god utdelning. Vi vill tåla en jämförelse med Nordeuropas modernaste kärnkraftverk och har i vissa fall satt upp högre mål än vad miljödomen kräver av oss. Välkommen att läsa mer om hur Ringhals arbetar med miljöfrågor i denna miljöredovisning! Ringhals i februari 2009 Bertil Dihné Verkställande direktör Ringhals AB

Ringhals och miljön

Ringhals verksamhetspolicy Vårt yttersta ansvar som organisation är att genom säker och stabil drift och miljöriktigt agerande skydda allmänhet, omgivning och anställda. Därigenom skapar vi förtroende för vår verksamhet, gör Ringhals till ett föredöme och till en framgångsrik organisation, som uppfyller ägarnas och samhällets krav och förväntningar. Säker och stabil drift Vi agerar och fattar beslut med konservativa marginaler i förhållande till krav, så att säkerheten upprätthålls i varje aktivitet. Vi tänker och tillämpar STARK*. Var och en tar ansvar för sitt arbete och agerar som förebild för god säkerhetskultur. Allt arbete på Ringhals har i förlängningen påverkan på vår förmåga att upprätthålla säker och stabil drift. Anläggningarnas status och underhåll Vi gör fortlöpande systematiska analyser av anläggningarnas status. Vi använder detta som underlag för långsiktighet och förutseende i utveckling och underhåll. Åtgärder genomförs planerat och med professionalism. Anläggningarnas tekniska status samt ordning och renhet vår housekeeping speglar vår säkerhetskultur och vårt ansvarstagande och är allas angelägenhet. Säkerhetskultur Vi tar ansvar genom att hålla oss informerade om och arbeta mot gemensamma mål och följa regelverk, men också genom att ifrågasätta - i syfte att upprätthålla säkerheten och förbättra vår verksamhet. Vi visar respekt för vårt uppdrag och för varandra genom att agera professionellt och genom att kommunicera öppet och konstruktivt. Du som är ledare har ett särskilt ansvar att vara förebild och visa ditt engagemang ute i verksamheten. Vi har ett gemensamt ansvar för att skapa en god arbetsmiljö. Lärande och ständiga förbättringar Vi söker goda exempel och ett öppet utbyte av kunskaper och erfarenheter både internt och externt, och deltar aktivt i internationella och nationella organisationer. Vi omsätter erfarenheter i utveckling av anläggning, kompetens, kultur och arbetssätt. Vi strävar efter effektivitetsvinster för att kunna utveckla säkerheten, och arbetar aktivt med att identifiera och åtgärda svagheter och brister. Allas medverkan krävs för att vi ska lyckas! * Stanna upp. Tänk efter. Agera. Reflektera. Kommunicera.

Ringhals riktlinjer för miljö Avser alla miljöaspekter som i sin grund påverkas av verksamheten vid Ringhals. Med det menar vi främst drift, underhåll och utveckling av anläggningarna, med tonvikt på en god inre miljö och minimal påverkan på yttre miljö. All elproduktion medför miljöpåverkan. Vi skall vidta de åtgärder som krävs för att effektivt begränsa vår miljöpåverkan. Därför integrerar vi och prioriterar miljöfrågor i all verksamhet. Vi stödjer Vattenfalls ambition att vara nummer ett för miljön. Vi ska genom ett kontinuerligt miljöriktigt agerande förhindra att människa, anläggning och miljö kommer till skada. Vi har väl fungerande rutiner och metoder som stödjer en god inre och yttre miljö. Vi satsar på personalens hälsa och välbefinnande och vidtar de åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och arbetsskador Vi har en beredskap för att omhänderta och minimera följdskador av allvarliga störningar i verksamheten Vi skapar förtroende för vår verksamhet hos kunder, ägare, anställda, allmänhet och myndigheter. Vi arbetar för att alla skall känna engagemang för Ringhals miljömål och betydande miljöaspekter Våra leverantörer och entreprenörer lever upp till Ringhals miljöriktlinjer Vi redovisar öppet våra miljömål och vårt miljöarbete Vi för en nära dialog med myndigheter, närboende och andra intressenter kring frågor av betydelse för verksamheten. Fastställd februari 2009.

Ringhals är EPD-certifierat Ringhals levererar EPD-certifierad (Environmental Product Declaration) el sedan 2002. EPD är en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje producerad enhet orsakar. EPD-informationen baseras bland annat på en livscykelanalys (LCA) och i enlighet med ISO 14025 1, som ger besked om resursförbrukning, utsläpp, avfall, återvinning och markanvändning för varje kilowattimme el som produceras. LCA värderar inte miljöpåverkan eller miljöanpassning, men gör det möjligt att jämföra miljöegenskaperna för den el som produceras i ett livscykelperspektiv - från vaggan till graven. Bakom den certifierade EPD:n för Ringhals el ligger ett omfattande arbete med att ta reda på varje tänkbar miljöpåverkan från uranbrytningen i gruvor och dagbrott till rivning av anläggningar och slutförvaring av avfall. Även miljörisker, radiologi och påverkan på biologisk mångfald kvantifieras och beskrivs. Eftersom el är en produkt som används vid i stort sett all produktion är certifierade miljövarudeklarationer för el av stort värde för många av Vattenfalls kunder. EPD-data för el kan direkt användas i kundens egen EPD och marknadsföring. Ett ackrediterat certifieringsorgan verifierar uppgifterna i miljövarudeklarationen. EPDsystemet har initierats av regeringen och näringslivet. Huvudman för det internationella EPD-systemet är från och med 2008 organisationen International EPD Corporation (IEC). Ringhals EPD finner du på www.environdec.com/reg/026 16 14 12 10 8 6 4 2 Utsläpp av växthusgaser g koldioxidekvivalenter per producerad kwh 0 Kärnkraft Vattenkraft Vindkraft Bränsle Bygga/riva Drift Dämning Jämförelse mellan elproduktion i Vattenfall Nordens vattenkrafts-, vindkrafts- och kärnkraftsanläggningar med avseende på koldioxidutsläpp i livscykelperspektiv. Uppgifterna baseras på EPD för de olika energikällorna och finns på www.environdec.com. 1 ISO 14025 Miljömärkning och miljödeklarationer - Typ III miljödeklarationer - Principer och procedurer

Miljöstyrning Ringhals miljöledning I Ringhals ingår miljöledning i den ordinarie styrningen av verksamheten. De miljöutredningar som genomförs, inklusive riskbedömningar och riskanalyser, ligger till grund för hur miljöfrågor värderas. Utifrån dessa utredningar har Ringhals kunnat fastställa vilka som är betydande miljöaspekter. Detta är en ständigt pågående process och miljöaspekterna omvärderas årligen i verksamheten. Kort- och långsiktiga miljömål tas fram och uppdateras årligen tillsammans med de miljöprogram som sätts upp för att nå målen. Ringhals ska uppfylla externa krav som lagstiftning, krav från koncernen och kunder. Skydd mot större miljötillbud är inbyggda i anläggningens konstruktion och i interna driftrutiner, vilket dessutom stöds av intern räddningstjänst och haveriberedskap. Ledningssystemet slår fast att miljöarbetet ska granskas i internrevisioner. Ringhals miljöarbete granskas också årligen av externa revisorer. Vår miljörapportering sker till myndigheter och kompletteras med en öppen intern och extern miljöredovisning. Miljöcertifikat ISO 14001 I november genomfördes en uppföljningsrevision av miljöcertifikat enligt ISO 14001. Inga avvikelser upptäcktes, däremot framkom fem rekommendationer som Ringhals arbetar vidare med. Ringhals certifierades första gången 1998. EMAS EMAS är EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision. ISO 14001 och EMAS är två miljöledningssystem med gemensam grund. Den stora skillnaden mellan de två standarderna är att EMAS kräver en offentlig miljöredovisning. Ringhals är sedan 1999 EMAS-registrerat. Arbetsmiljöcertifikat OHSAS 18001 och AFS 2001:01 En recertifiering av arbetsmiljöcertifikaten OHSAS 18001 och AFS 2001:01 genomfördes i november. Granskningen resulterade i sex mindre avvikelser som Ringhals arbetar vidare med. Ringhals certifierades första gången 2006. Verifiering av utsläpp av koldioxid enligt NFS 2007:5 Ringhals omfattas av lagen om utsläpp av koldioxid enligt föreskriften NFS 2007:5, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid. En verifiering utförs årligen genom granskning av en extern revisor. Tillsynsmyndighet Tillsynsmyndighet enligt miljöbalken är Länsstyrelsen i Hallands Län.

Redovisning av tillstånd Ringhals redovisar hur gällande tillstånd efterlevs och resultaten av genomförda kontrollmätningar till berörda myndigheter. Miljödeldom Den 22 mars 2006 fick Ringhals sin miljödom (deldom). De krav som står i domen hade till stora delar genomförts av Ringhals på eget initiativ, eftersom det ligger i bolagets intresse att hushålla med resurser och minimera påverkan på miljön. Se vidare under Miljöförbättringar. I slutet av 2007 lämnades tre redovisningar in till miljödomstolen, som Ringhals väntar svar på. Redovisningarna gällde: 1. Energihushållning, se Miljöförbättringar 2. Klorering av huvudkylsystemen 3. Markförvar för lågaktivt fast avfall Fortsatt tillstånd för markförvar Ringhals fick i december 2007 tillstånd till fortsatt deponering av lågaktivt avfall i Ringhals markförvar. Tillståndet meddelades av Statens strålskyddsinstitut SSI (numera Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM) enligt kärntekniklagen. Utsläpp av koldioxid Ringhals omfattas av lagen om utsläpp av koldioxid enligt föreskriften NFS 2007:5, Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om utsläppsrätter för koldioxid. En verifiering utförs årligen genom granskning av en extern revisor. Under 2008 resulterade verifieringen i en avvikelse och fem förbättringsmöjligheter. Avvikelsen består av en brist i datainsamlingen för rapporteringen till SUS (Svenskt Utsläppsrättssystem) som Ringhals själva upptäckt vid en internrevision. För att minimera risken att detta upprepas har Ringhals ändrat rutinerna för insamling av mätdata som ligger till grund för redovisning av koldioxidutsläpp. Den upptäckta bristen i rapporteringen tas om hand i 2008 års rapportering till E- CO2 (rapporteringssystem) och SUS. Under 2008 släppte Ringhals ut 950 ton koldioxid från provkörning av reservkraftdieslarna. Ringhals har ansökt om tillstånd att omfattas av de lättnader för anläggningar med små utsläpp som finns i NFS 2007:5. Detta beviljades i februari 2009 vilket ger utrymme till utsläpp av 1500 ton koldioxid per år. Ringhals omfattas av lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor Ringhals anmälde till Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket under 2007 att Ringhals omfattas av lagen att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (SFS 1999:381). Den totala mängden hydrazin som lagras på Ringhals medför att bolaget omfattas av den högre kravnivån, vilket innebär att en säkerhetsrapport ska lämnas in. Förutom hydrazin behandlar rapporten även övriga kemikalier som berörs av lagstiftningen. Rapporten beskriver risker, scenario samt vilka skyddsbarriärer som tillämpas för att förhindra att en allvarlig olycka kan inträffa. Av rapporten framgår att riskerna för att en allvarlig kemikalieolycka ska inträffa på Ringhals är oerhört liten. Säkerhetsrapporten har redovisats till myndigheterna och kommer att uppdateras under 2009. 10

Ringhals betydande miljöaspekter Alla former av elproduktion påverkar miljön i någon omfattning, så även kärnkraften. I Ringhals gör vi en värdering av vilka miljöaspekter som är av betydelse samtidigt ser vi till att de tas om hand på bästa sätt. En ny värdering görs varje år av de betydande miljöaspekterna varvid förbättringsbehov identifieras och värderas. Värderingen görs av den avdelning på Ringhals som bedriver den miljöpåverkande verksamheten tillsammans med personer som har hög kompetens inom miljöområdet. Förbättringsbehoven förs in i den ordinarie planeringsprocessen och mål sätts för vad som ska uppnås. Vid värderingen tar vi hänsyn till att myndighetskrav alltid skall uppfyllas liksom vår egen verksamhetspolicy. Även medarbetarnas och kundernas förtroende för vårt miljöarbete är viktigt. Ringhals betydande miljöaspekter är uppdelade i tre huvudgrupper där var och en kan ha eller få någon inverkan på miljön. De betydande miljöaspekterna för Ringhals beskrivs i korthet nedan. Kärnbränslecykelns miljöfrågor Uranbrytning, anrikning, bränsletillverkning Uranmalmen bryts i gruvor för att därefter transporteras till ett uranverk i närheten för utvinning och vidareförädling av urankoncentrat. I en anrikningsanläggning ökas halten av klyvbara atomer. Slutligen pressas uranet samman till små cylindrar bränslekutsar på en bränslefabrik. Kutsarna sätts ihop till bränslestavar och slutligen till bränsleelement. Tillverkning av uranbränslet kräver mycket energi och ger utsläpp till luft av bland annat svaveldioxid, kväveoxider och koldioxid. Radioaktivt avfall Allt material som lämnar reaktoranläggningarnas kontrollerade områden undersöks med avseende på strålningsnivån. Det avfall som produceras delas in i tre kategorier: låg-, medel- och högaktivt avfall. Om strålningsnivån hos avfallet ligger under SSM:s gränsvärde kan det behandlas som vanligt icke radioaktivt avfall. Högaktivt avfall utgörs huvudsakligen av använt bränsle som skickas till CLAB (Centralt mellanlager för använt kärnbränsle) i Oskarshamn. Under minst ett år förvaras det utbrända kärnbränslet i vattenbassänger inne i kraftverket, innan det förpackas i specialkonstruerade behållare för transport till CLAB. Efter minst 40 års mellanlagring kommer det högaktiva avfallet att djupförvaras i den svenska berggrunden. Det måste hållas skilt från de ekologiska systemen i cirka 100 000 år, men redan efter cirka 1000 år har 99 procent av radioaktiviteten försvunnit och avfallet är då endast farligt om det skulle förtäras eller på annat sätt komma in i en människa. Det medelaktiva avfallet består till största delen av filtermassor och skrot. Detta blandas med betong och gjuts in i plåtbehållare så kallade kokiller som slutförvaras i SFR (Slutförvar För Radioaktivt driftavfall) i Forsmark. För varje avfallskolli som lämnar Ringhals har innehåll och strålningsnivå registrerats. Radioaktiviteten i detta avfall har en livslängd på några hundra år och avfallet är då inte längre farligt ur strålningssynpunkt. Lågaktivt avfall utgörs huvudsakligen av kasserade rördelar, isoleringsmaterial, arbetskläder och liknande. Sopor och annat mjukt material kompakteras till balar. 11

Huvuddelen av det lågaktiva avfallet från Ringhals deponeras i ett specialkonstruerat markförvar på Ringhals område. Efter 50 år har stråldosen sjunkit så att påverkan från markförvaret är helt försumbar jämfört den naturliga nivån. Förvaret är byggt för att hindra radioaktivitet att komma ut till omgivningen i åtminstone 100 år, som myndigheternas krav föreskriver. Övrigt lågaktivt avfall slutförvaras i SFR. Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ägs gemensamt av de svenska kärnkraftföretagen ansvarar för CLAB och SFR och planeringen för den framtida förvaringen av avfallet. Säker drift av anläggningarna Anläggningarna drivs, underhålls och utvecklas i enlighet med myndigheternas krav och krav som vi själva fastställt. Kontinuerlig övervakning och ronder i anläggningarna ger oss goda möjligheter att identifiera eventuella brister med säkerhets- och miljöpåverkan. Åtgärder finns att tillämpa för att hantera störningar i ordinarie verksamhet dygnet runt. Dessutom har vi en speciell organisation med räddningstjänst och haveriberedskap för att ta hand om större störningar. Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen till atmosfären och via kylvattnet till havet. Utsläppen består huvudsakligen av ämnen med kort halveringstid vilket gör att aktiviteten minskar mycket snabbt. Gränsvärdet för utsläppen är satt för att inte ge påverkan på människor och natur i omgivningen. Den extra stråldos, som utsläppen medför för de närboende, utgör mindre än en tvåhundradel av utsläppsgränsen och en tusendel av den naturliga strålning som finns överallt från himmel, berggrund m.m. Sedan starten i mitten av sjuttiotalet har våra utsläpp aldrig varit i närheten av gränsvärdet. Utsläpp till luft och vatten övervakas kontinuerligt. Spill- och avloppsvatten från reaktoranläggningarnas kontrollerade områden tas om hand, renas och kontrollmäts innan det släpps ut till havet. Gasformiga och luftburna radioaktiva ämnen fördröjs inne i anläggningen innan de släpps ut via skorsten, där mängd och sammansättning mäts. Känsliga dosimetrar finns utplacerade i omgivningen runt Ringhals. Med jämna mellanrum kontrolleras även prover från jordbruket, fisket och vegetationen. Provtagning från växt- och djurriket visar på enbart ytterst små mängder radioaktivitet i tång och musslor i närheten av kylvattenutsläppet. Någon påverkan av detta har inte kunnat observeras. Provresultaten kontrolleras av Strålsäkerhetsmyndigheten och Fiskeriverket. Konventionella miljöfrågor Utsläpp av kylvatten med förhöjd temperatur Ringhals tar in stora mängder havsvatten för att kyla ångan som bildas i elproduktionsprocessen. Havsvattnet är emellertid helt skilt från de radioaktiva systemen i anläggningarna. Vid full effekt på alla fyra blocken använder Ringhals totalt cirka 170 kubikmeter kylvatten per sekund. Vattnet värms upp ungefär tio grader innan det åter släpps ut till havet utanför Ringhals udde via tunnlar. På 400-500 meters avstånd från utsläppspunkten är vattnets temperatur, tack vare strömförhållandena, högst ett par grader över den normala. Dosering av natriumhypoklorit till Ringhals kylvatten För att förhindra att bland annat musslor och havstulpaner växer på ytor i de delar av kylvattensystemet som kyler säkerhetssystem, tillsätts natriumhypoklorit under delar av året. Utsläpp av processvatten Till utgående kylvatten förs också förbrukat processvatten. I processen används bl.a. borsyra, lut och svavelsyra. Beståndsdelarna i de här ämnena förekommer naturligt i havsvatten. 12

Under färden genom kylvattentunnlarna neutraliserar en stor del av kemikalierna varandra innan de når utsläppspunkten. I kombination med det stora kylvattenflödet blir koncentrationen vid utsläppspunkten obetydligt högre än i det omgivande havet. Förändringar i artsammansättningen vid kylvattenutsläppet Fiskeriverkets återkommande kontrollprogram visar på vissa förändringar av artsammansättningen inom ett begränsat område vid kylvattenutsläppet. Vissa fiskarter trivs i det varma vattnet och söker sig dit, medan andra gör motsatsen och minskar i antal. Även floran är påverkad vid utsläppspunkten på grund av det varma vattnet och den starka strömmen. På ett avstånd av cirka 500 meter från utsläppspunkten har förändringarna i stort sett upphört. Konventionellt avfall På Ringhals källsorteras avfallet. För närvarande sorterar vi i cirka 30 olika fraktioner. För att kunna ta hand om dessa på ett bra sätt finns det miljöstationer på kraftverket, där vi separerar och förvarar restprodukterna i väntan på omhändertagande. Ringhals anlitar enbart godkända transportörer och mottagare av både det farliga och konventionella avfallet. 25,2 TWh Ringhals större in- och utflöden. Användning av hydrazin i processen Ämnet hydrazin används i vissa processystem för att förhindra korrosion. Hydrazinhanteringen sker i slutna system och ämnet omvandlas vid användningen antingen till ammoniak eller till kväve och vatten. Ringhals har tillstånd att använda hydrazin från Arbetsmiljöverket. Vattenförbrukning I processen används stora mängder kommunalt vatten. Vattnet renas ytterligare till så kalllat totalavsaltat vatten innan det används i processen. För att minska förbrukningen pågår försök och åtgärder för att rena och återanvända processvatten. Styrning, kontroll och stöd Miljöanpassade inköp och leverantörsbedömning Alla större och viktigare leverantörer ska vara leverantörsbedömda med avseende på miljö. Vi ställer samma krav på leverantörerna som på oss själva när det gäller miljön. De råvaror och produkter som köps från främmande land måste, som minimikrav, vara producerade i enlighet med landets miljöregler. Miljökraven på produkter omvärderas kontinuerligt. Miljökompetens All personal ska inneha goda kunskaper om sina egna arbetsuppgifter och den miljöpåverkan de kan ge upphov till. Vår verksamhetspolicy och våra betydande miljöaspekter ska vara kända hos varje anställd. Alla ska genomgå ett utbildningspaket inom miljö senast ett år efter anställning. Dessutom genomförs repetitionsutbildning vart tredje år inom miljö för all personal. Persontransporter, transporter av fissilt bränsle (kärnbränsle), farligt gods, avfall Alla transporter till, från och inom anläggningarna ska ske på ett säkert, miljöriktigt och godkänt sätt. 13

Miljöförbättringar under året Ringhals erhöll miljödom (deldom) under 2006. Arbetet med att uppfylla kraven i domen har fortsatt sedan dess. Nedan sammanfattas de åtgärder som har vidtagits under året för att uppfylla domen tillsammans med övriga miljöförbättringar. Bullerreducering Miljödomstolen ställde 2006 krav på att buller från Ringhals inte får överstiga 45 db(a) dagtid och 40 db(a) nattetid fr.o.m. 2009. Sedan 2006 har en rad åtgärder vidtagits för att bullret ska underskrida dessa gränsvärden. Bland annat har fläktar bytts ut eller stängts av och ljuddämpare har installerats. Under 2008 ansökte Ringhals om ändring av villkoret varpå miljödomstolen ändrade bullervillkoret som gäller nattetid fr.o.m. 2009 till 45 db(a). Ringhals kommer under 2009 att utföra bullermätningar för att utvärdera om de åtgärder som hittills har vidtagits är tillräckliga. Om åtgärderna inte är tillräckliga ska Ringhals utreda vad som ytterligare behöver göras för att komma ned i 40 db(a) i bullernivå. Ringhals bullerkrav nattetid, 45 db(a) Utredningskrav nattetid, 40 db(a) Minskning av utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten I miljödomen ställs krav på utsläppsreducering. Ringhals redovisar årligen till SSM, hur utsläppen ligger till gentemot de 35 målvärden som ska vara uppnådda år 2011. Nedan följer några exempel på utsläppsreducerande åtgärder som pågår eller har genomförts under 2008: På Ringhals 1 har en 3000 m 3 stor bufferttank tagits i drift som tar emot vatten som använts under den årliga avställningen. Under drift renas vattnet från radioaktiva ämnen och sedan återanvänds vid nästa avställning av reaktorn. På detta sätt minskar både vattenförbrukningen och utsläpp av radioaktiva ämnen. Som ett led i att radioaktiviteten i reaktorsystemen inte ska öka och därmed utsläppen till luft och vatten, har en kravutbildning införts för personal som arbetar med drift och underhåll. Syftet med utbildningen är att informera hur viktigt det är att systemen hålls rena från föroreningar såsom t.ex. svarvspån, verktyg, pennor m m som glömts kvar efter underhållsarbete och kan orsaka skador på komponenter. Nya instrument har tagits i drift under 2008 som klarar av att mäta lägre halter av radioaktiva ämnen i avloppsvattnet. Med hjälp av instrumenten har utsläppsgränserna kunnat sänkas. På Ringhals 1 har luftinläckaget till turbinerna minskat vilket innebär att de radioaktiva ämnena hinner klinga av (minska i aktivitet) innan de släpps ut till atmosfären. 14

Energieffektivisering Den kartläggning om energieffektiviserande åtgärder som genomfördes under 2007 var ett villkor i miljödomen. Vi avvaktar införande efter beslut från miljödomstolen. Den årliga förbrukningen bedöms kunna minska med cirka 10 % jämfört med 2007. Minskning av kemiska produkter och produktvalsprincipen Ringhals arbetar med att byta ut miljöfarliga produkter enligt produktvalsprincipen samt minska antalet kemiska produkter som används på Ringhals. Vid anskaffning av kemiska produkter bedöms dessa enligt Kemikalieinspektionens PRIO-lista innan eventuellt godkännande. För att underlätta arbetet kommer bland annat en ny kemikaliedatabas att tas i drift under 2009 och en kemikalieansvarig på respektive avdelning ska utses för att stödja arbetet med byta ut och minska antalet kemiska produkter. Transporter Ringhals ska aktivt arbeta med att minska miljöpåverkan från transporter som följer av verksamheten. Under 2008 har en studie startat vars syfte är att effektivisera och samordna antalet transporter till Ringhals. Vattenfall beslutade 2008 om riktlinjer för tjänsteresor. Riktlinjerna gäller Ringhals och syftar bland annat till minskad miljöpåverkan genom att välja miljövänligare transportalternativ till exempel att ta tåg istället för flyg. Riskanalyser konventionella miljörisker och olja I miljödomen framgår att en riskanalys avseende olje- och kemikaliehantering och eventuella övriga så kallade konventionella risker ska utföras. I slutet av juni 2008 skickades riskanalyserna in till tillsynsmyndigheten. Åtgärder som genomförts i samband med riskanalyserna är bland annat: Förtydligat instruktioner för tillvägagångssätt vid tömning av oljeavskiljare och utpumpning av dränagegropar som kan innehålla olja Sett över rutiner för transport av olja t.ex. lastsäkring En dieseloljetank har flyttats till invallat område Skyddslock för övertäckning av brunnar samt spillgolv har införskaffats Utsläpp av naturgummibollar ska minska (se avsnitt nedan) Ringhals jobbar ständigt med att förbättra och förebygga risken för att olyckor och tillbud, som kan påverka den yttre miljön, ska inträffa. Rutiner för hantering och förvaring av kemiska produkter och farligt avfall har därför styrts upp via en instruktion. 15

Utsläpp av naturgummibollar Utsläpp av naturgummibollar från Ringhals har halverats jämfört med de senaste åren (se graf nedan). Utsläppen har i några fall berott på felaktigt handhavande, men även att tång etc. sätter igen silarna som ska fånga upp bollarna och bollarna slinker då ut. Förändrade drift- och underhållsåtgärder har bidragit till att utsläppen har minskat. Källsortering Källsorteringen har förbättrats under året efter stora insatser. Se även under avsnitt Miljödata 2008. Köldmedia som innehåller freon Freonavveckling sker enligt ett fastlagt program. Täthetsprovning på stora och viktiga kylaggregat har utökats till två gånger per år för att snabbare upptäcka eventuella läckage och åtgärda dessa. Miljökommunikation Ringhals har under 2008 bedrivit ett miljökommunikationsprojekt för att höja förståelsen för miljöfrågor hos personalen och externa intressenter. Om projektet har haft effekt kommer att mätas i en intern undersökning. Markförvar Deponering av lågaktivt radioaktivt avfall har utförts under året, vilket innebär att lagringen av lågaktivt avfall har minskat. Runt markförvaret finns ett antal provtagningsbrunnar där prover tas före respektive efter avslutad deponeringskampanj. Resultaten visar på normala värden. 16

Miljöhändelser under 2008 Höga halter av syreförbrukande ämnen och totalfosfor i utgående vatten från Ringhals avloppsreningsverk Miljödomstolen har ställt krav på hur höga halter av totalfosfor och biologisk syreförbrukande ämnen (BOD7) som det utgående vattnet från Ringhals sanitära avloppsreningsverk får innehålla. Under 2008 uppmätte Ringhals halter för totalfosfor och BOD7 som överskred gränsvärden (räknat som årsmedelvärde). Under året har ett antal åtgärder vidtagits för att lösa problemet med den försämrade reningsgraden. Bland annat har en större fettavskiljare till Ringhals största restaurang installerats dessutom har Ringhals ökat doseringen av fällningskemikalie. Dessa åtgärder tillsammans med en rad andra har inneburit att avloppsreningsverket har förbättrat sin reningseffektivitet och åter ligger under gränsvärdena. Flera åtgärder återstår och kommer att genomföras under 2009. Mindre brand på turbintak I samband med byte av tjärpapp på Ringhals 2 turbintak uppstod en mindre brand och rökutveckling. Ringhals egna brandstyrka ryckte omedelbart ut och kunde snabbt släcka branden. Det var aldrig någon fara för säkerheten eller allmänheten. Endast mycket små mängder släckvatten behövde användas. Branden bedöms inte ha haft någon effekt på den yttre miljön. 17

Måluppfyllelse 2008 På Ringhals finns ett miljöindex där miljömål för all verksamhet på Ringhals vägs samman. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. I tabellen redovisas i vilken mån Ringhals har nått de mål som angetts för 2008 samt målvärden för 2009-2011. Målvärdena är kopplade till de åtgärder som skall genomföras under denna treårsperiod. Som framgår av tabellen nåddes alla mål utom två: Läckage av växthusgaser från kylmaskiner har varit högre än Ringhals uppsatta mål. Det finns underhållsprogram som reglerar utbyte av de kylare som läcker. Föreläggande att redovisa vidtagna åtgärder samt planerade åtgärder för att återfå krävd reningsgrad, för avloppsreningsverket. Måltal Målvärde 2008 Utfall 2008 Målvärde 2009-2011 Ringhals miljöindex 2 3 2 Kollektivdos 4 mansv 3,4 mansv 3,2 mansv 1) Dosrattrend (strålnivå i anläggningarna) Ingen ökning Ingen ökning Ingen ökning Utsläpp av växthusgas (SF6) i förhållande till installerad volym 1% 0,3 % 30 kg (ca 1 %) Utsläpp av växthusgaser från kylmaskiner. 3 % av installerad mängd HFC 5 % 3 % av installerad mängd HFC Miljöolyckor/större miljötillbud 0 resp. 2 0 resp. 0 0 resp. 2 Osorterat industriavfall Högst 10 % osorterat 8 % osorterat Högst 10 % osorterat Dos i msv till de närmast boende från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft. Exklusive dos från kol-14 till luft. Bränsleintegritet Läckor på bränslet till reaktorsystemen 0,000060 msv 0,000025 msv 0,000026 msv Inga bränsleskador Ingen bränsleskada Inga bränsleskador Fritt fissilt material i reaktorsystemen 0,1 g 0,1 g 0,1 g Inga förelägganden, missad tidsram vid myndighetsförfrågningar eller återkommande anmärkningar från myndighet för yttre miljö Aktivt arbete med betydande miljöaspekter med hög prioritering: Mål 2008-2011: - Uppfyllande av kvarstående åtaganden i Ringhals miljödeldom (2008, 2009). - Hydrazinhantering bevakas (2008, 2009) - Erfarenhetsåterföring miljö ska stärkas (2008) - Miljöutbildningar ska förbättras (2008) - Miljö ska synliggöras mer (2008) - Aktiv omvärldsbevakning inom miljö (2008) - Anpassning till begränsad rätt att använda lödtenn innehållande bly (2008) - Kemikaliestyrning och användning (2009) Inget föreläggande 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Upprättade planer skall följas Ett föreläggande på avloppsreningsverket. Ingen missad tidsram. Alla upprättade planer har följts förutom uppfyllande av kvarstående åtaganden i miljödomen avseende avloppsreningsverket. Inget föreläggande. 1 missad tidsram eller återkommande anmärkning Upprättade planer skall följas 1) Speglar Ringhals ambition att mäta sig mot de bästa kärnkraftverken. 18

19

Miljöprogram inför 2009 Ringhals har fastlagt ett miljöprogram för 2009-2012. Avsikten med programmet är att Ringhals skall nå sina miljömål. För miljöprogrammet finns ansvariga avdelningar utsedda som ser till att resurser avsätts och att tidplan tas fram och följs. Miljöprogram I Ringhals miljöprogram ingår bland annat åtgärder av: Minska utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Minska bullret från Ringhals verksamhet Minimera/avveckla miljöfarliga produkter Förbättra kemikalieanvändningen Söka nytt tillstånd för användning av hydrazin Uppfylla fastställda krav på avloppsreningsverket Miljödata 2008 I detta avsnitt sammanfattas miljödata från 2008 samt data från 2006 och 2007. Elproduktion Enhet 2008 2007 2006 Kommentar Elproduktion (netto) TWh 25,2 25,5 27,0 Resursförbrukning Kärnbränsleförbrukning Anrikat uran ton 71 72 77 Förbrukning av fossila bränslen Dieselbränsle (miljödiesel) till reservkraft m3 374 408 366 Dieselbränsle till fordon, transport m 3 165 45 63 Bensin till fordon (inkl. Ringhals egna bilpark, resor i tjänsten med egen bil och hyrbil) m 3 186 114 117 1) 1) Vattenförbrukning m 3 1 220 000 1 060 000 835 000 1) I redovisningen för 2008 har fler underleverantörer tagits med samt underlaget för hyrbilar har utökats. 20

Kemikalieförbrukning De kemikalier som redovisas är process- och förbruknings-kemikalier som förbrukas i större mängder och bedöms vara mest relevanta ur miljösynpunkt. Förbrukningen av material och kemikalier varierar från år till år och har 2008 hållit sig inom normala variationer. Sort Enhet 2008 2007 2006 Kommentar Syror och baser Borsyra ton 44 36 26 Natriumhydroxid ton 40 37 55 Saltsyra ton 24 56 86 Svavelsyra ton 112 72 60 Lösningsmedel Industrisprit ton 3,7 3,4 1,0 Övriga kemikalier Hydrazin ton 11 9 8 Hypoklorit ton 260 368 502 Jonbytarmassor ton 119 111 93 Målarfärg ton 7,4 4,3 5 Rengöringsmedel ton 20 21 16 2) 2) Aceton, avfettningsmedel, bilshampoo, diskmedel, sprit, lösningsmedel, rengöringsmedel, sköljmedel, tvål, tvättmedel och väteperoxid. Utsläpp av icke radioaktiva ämnen samt avfall Utsläpp till havet Utsläpp till havet Enhet 2008 2007 2006 Kommentar Vattenflöde från sanitärt avlopp BOD 7, från avloppsreningsverk Total fosfor, från avloppsreningsverk m 3 ca 35300 ca 38200 ca 31600 ton 0,52 0,60 0,31 kg 13,5 9,3 15,5 Total kväve, från avloppsreningsverk ton 1,9 2,3 1,2 Hypoklorit ton 13 18 25 Ammoniak ton 3,1 2,3 2,2 Hydrazin ton 1,1 0,9 0,8 Naturgummibollar st ca 20000 ca 38000 ca 36000 Icke halogenerade kolväten ton 6,4 2,8 1,6 3) 4) 3) Doserad mängd 4) I redovisningen för 2008 har underlaget utökats. 21

Utsläpp till luft Provkörningar av våra reservkraftdieslar och transporter leder till utsläpp av bland annat koldioxid, svaveldioxid och kväveoxidföreningar. Utsläpp till luft Enhet 2008 2007 2006 Kommentar Ammoniak ton 1,2 1,1 1,5 Svavelhexafluorid, SF 6 kg 6 0 0 Se nedan CO 2 ton 1822 1419 1379 NO x ton 21,6 21,2 19,5 SO x ton 0,7 0,7 0,6 5), 6) 5), 6) 5), 6) Icke halogenerade kolväten ton 5,9 3,4 2,5 Köldmedia HFC kg 73 120 72 5) Utsläpp från reservkraftdieslar, transporter med hyr- och tjänstebilar 6) I redovisningen för 2008 har fler underleverantörer tagits med samt underlaget för hyrbilar har utökats Utsläpp till luft ton CO2-ekvivalenter 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Utsläpp av växthusgaser från Ringhals 2003 2004 2005 2006 2007 2008 SF 6 CO 2 Freoner Svavelhexafluorid, SF6, används som isolergas i Ringhals 4 ställverk och är cirka 23 900 gånger starkare som växthusgas än koldioxid. Tidigare år har ställverket läckt mindre mängder svavelhexafluorid, se diagram men 2004 tätades ställverket och har varit fritt från läckage fram till 2008 då 0,3 % av den installerade mängden har läckt ut. Växthusgas R134a 1300 R407c 1525 GWP-faktor SF6 23900 R410a 1725 GWP-värdet (Global Warming Potential) från SN-AR 97:2 I diagrammet är jämförelse med koldioxid gjord för både svavelhexafluorid SF6 och köldmedia. Utsläppen har därför multiplicerats med GWP-värdet i tabellen intill. 22

Konventionellt avfall 30 % Andel osorterat avfall En mycket stor del av det konventionella avfallet sorteras och går till återvinning. För närvarande sorterar Ringhals avfallet i cirka 30 fraktioner. Lokala miljöstationer finns utplacerade över hela anläggningen. Personalen informeras om våra miljöstationer och hur vi sorterar våra sopor. Mängden avfall kan variera år från år då transporter till mottagare sker i kampanjer. Avfall 25 20 15 10 5 0 2003 2004 2005 2006 2007 Trenden för osorterat avfall har varit ökade under 2005-2007. Detta beror bland annat på stora byggprojekt där byggnadsavfall inte har sorterats i efterfrågad omfattning. Informationskampanjer och bättre uppmärkning på miljöstationer har genomförts vilket resulterade i att andelen osorterat avfall under 2008 minskade. Målet var att inte producera mer än 10 % osorterat avfall. Utfallet för 2008 slutade på drygt 8 %. 2008 Typ Enhet 2008 2007 2006 Mottagare Deponering ton 101 157 57 Bösarps tipp Osorterat industriavfall Spillolja och oljehaltigt avfall Slam fr. oljeavskiljare och oljeemulsioner ton 155 255 122 Bösarps tipp ton 43 48 44 SAKAB ton 104 44 81 SAKAB Övrigt farligt avfall ton 22 39 4,5 SAKAB Återvinning Typ Enhet 2008 2007 2006 Mottagare Betong och asfalt ton 671 0 0 Skanska Asfalt Returpapper ton 125 109 104 Stena Metall Järn- och metallskrot ton 467 1597 7) 262 Stena Metall Blybatterier ton 0 25 39 Stena Metall Trä m 3 1550 1350 840 Varbergs Kommun Kabelskrot ton 55 53 33 Stena Metall Elektronikskrot ton 26 53 23 Stena Metall Brännbart industrioch hushållsavfall ton 412 359 261 Halmstads Energi och Miljö AB (HEM) Färg- och lackrester ton 3,3 2,4 2 Ragn-Sells KRYO-processen där färg och behållare skiljs. Olja och andra biprodukter går till SAKAB medan metallmaterial återvinns Slam från sanitärt avloppsreningsverk m 3 78 63 60 Komposteras på Ringhals Rensmassor m 3 ca 1600 ca 1400 ca 1500 Komposteras på Ringhals 7) Inkluderar skrot från byte av mellanöverhettare och turbiner på Ringhals 3 23

Utsläpp av radioaktiva ämnen och avfall Utsläpp av radioaktiva ämnen Liksom alla andra kärnkraftverk släpper Ringhals ut små mängder radioaktiva ämnen, framför allt till atmosfären. En mindre del går ut i havet via kylvattnet. Stråldosen till de närmast boende beräknas till 0,0004 msv år 2008 inklusive dos från kol- 14, vilket är mindre än 1/200-del av utsläppsgränsen och långt mindre än 1/1000-del av stråldosen från den naturliga bakgrunden. I diagrammet nedan redovisas stråldosen beräknad för den mest exponerade gruppen. Ringhals har i sin miljöprövning åtagit sig att reducera utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten. De målvärden som Ringhals ska reducera till 2011 har redovisats till SSI (numera SSM) och redovisas varje år till myndigheten. Under åren 2004-2008 har utsläppen minskat enligt diagrammen nedan. Ringhals hanterar detta långsiktigt med åtgärder för att nå utsläppsmålen. Se även under avsnittet Miljöförbättringar under året. 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Utsläpp av radioaktiva ämnen i procent av gränsvärdet 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Anm. Gränsvärde för utsläpp av radioaktiva ämnen är 0,1 msv/år enligt SSM FS 2008:23 Anm. Utsläppen beräknas utifrån de mätmetoder och den uppsättning av radioaktiva ämnen som redovisades i utsläppsrapporten till SSI år 2004. 24

Radioaktivt avfall Ringhals strävar hela tiden efter att minska volymerna av låg- och medelaktivt avfall. Det görs till exempel genom att inte ta in mer material än absolut nödvändigt på kontrollerat område. En del saker kan tvättas rena från radioaktivitet och friklassas. En annan möjlighet är att komprimera avfallet. Variationerna mellan åren beror främst på att avfall sänds i kampanjer till mottagaren. Sort Enhet 2008 2007 2006 Kommentar Lågaktivt avfall till markdeponi ton 1230 0 0 Deponering har utförts under 2008. Medelaktivt avfall till SFR Lågaktivt avfall till SFR m 3 42 0 0 m 3 600 0 0 Högaktivt avfall i lager ton 550 407 407 Övrigt radioaktivt avfall i lager m 3 ca 2400 ca 4780 ca 4230 Radioaktivt metallskrot till Studsvik Använt kärnbränsle till CLAB ton 0 620 32 ton 100 61 91 25

Ordlista BOD 7 (Biological Oxygen Demand): Biokemisk syreförbrukning är den mängd, i vatten löst, syre som förbrukas vid biologisk nedbrytning av de organiska ämnena i ett vattenprov under sju dygn. CLAB: Centralt mellanlager för använt kärnbränsle. CLAB ligger vid Oskarshamns kärnkraftverk. db(a): Ett ljuds ljudnivå är dess styrka uttryckt i decibel (db), enligt standarden SS-EN 61672-1. Se AFS 2005:16. Dosimeter: Instrument som mäter hur stor stråldos en människa får. E-CO2: Naturvårdsverkets webbaserade rapporteringssystem för koldioxidutsläpp. EMAS: EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning (EMAS från engelska Eco Management and Audit Scheme). EPD: Miljövarudeklaration. Certifierade miljövarudeklarationer är ett informationssystem för att faktamässigt beskriva miljöegenskaper hos produkter och tjänster. EPD gör det möjligt att jämföra produkter och tjänsters miljöpåverkan med varandra. (EPD från engelska environmental product declaration). Freon: Egentligen ett produktnamn som blivit populärnamn på flera olika fluorkarbonföreningar (CFC, HCFC och HFC). Dessa används som köldmedium i bland annat ventilationsanläggningar. Freoner är växthusgaser och CFC och HCFC bryter ner ozonskiktet. Friklassning: Material som befunnit sig på område där radioaktiva ämnen finns (kontrollerat område) och som efter särskild mätning visats ha så låg strålnivå att det kan hanteras utan restriktioner ur strålskyddssynpunkt. Detta material kan fritt återanvändas eller återvinnas utanför kärnkraftverket. GWP-värde (Global Warming Potential): Ett mått på hur stor påverkan på växthuseffekten 1 kg av ett ämne ger upphov till i jämförelse med samma påverkan av 1 kg koldioxid. ISO 14001: Internationella Standardiserings Organisationens standard för miljöledningssystem. Jonbytarmassa: Filtermassa som används som jonbytarmassa. En reningsmetod som skräddarsys så att utvalda föroreningar (joner) byts ut mot oskadliga joner vid passage genom jonbytarmassan. Joniserande strålning: Strålning som innehåller tillräckligt hög energi för att slita bort elektroner från atomer som den passerar. Denna strålning kan skada människans celler. Kol-14: En form av grundämnet kol som är radioaktivt. Utsläpp av kol-14 har tidigare schablon-beräknats utifrån kraftverkets typ och storlek. Mätutrustning har installerats och fr o m. 2002 mäts kol-14. Kollektivdos: Sammanlagd stråldos till de som arbetat i verksamheten. Uttrycks i mansievert, mansv. Köldmedia: Se freon. Kontrollerat område: De delar av ett kärnkraftverk där radioaktiva ämnen förekommer. Millisievert: msv - måttenhet för stråldos till människa. 1 msv motsvarar bakgrundsstrålningen under 1 år. NOx: Samlingsnamn för NO (kväveoxid) och NO2 (kvävedioxid) och är gasformiga föreningar som sprids i luften. Kväveoxider bildas vid förbränning. Utsläpp av kväveoxider orsakar nedfall av kväveföreningar som bidrar till bl.a. försurning av mark och vatten samt övergödning av haven. Radioaktivitet: Vissa ämnen är instabila och sänder ut joniserande strålning när de sönderfaller. Sönderfall mäts i becquerel, Bq, 1Bq = 1 sönderfall per sekund. SAKAB: Svensk AvfallsKonvertering AB. Miljöföretag som specialiserat sig på omhändertagande av farligt avfall. SFR: Slutförvar för radioaktivt driftavfall. Ligger vid Forsmarks kärnkraftverk. Till driftavfall räknas bl a reservdelar som blivit bestrålade, liksom skyddskläder, verktyg, emballage, mätinstrument och filter. SKB: Svensk KärnBränslehantering AB - företag som utvecklar metoder för och tar hand om vårt radioaktiva avfall. SKB samägs av de svenska kärnkraftverken. SOx: Samlingsnamn för SO2 (svaveldioxid) och SO3 (svaveltrioxid). SOx bildas vid förbränning av svavelhaltiga bränslen t.ex. olja. I luften omvandlas SO2 och till SO3 till svavelsyra som sedan vid nederbörd bidrar till försurning av mark och vatten. SSM: Strålsäkerhetsmyndigheten har ett nationellt ansvar inom områdena strålskydd och kärnsäkerhet och lyder under Miljödepartementet. Se även SSI. SSI: Statens strålskyddsinstitut och SKI (Statens kärnkraftsinspektion) upphörde den 30 juni 2008 och ersattes av Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM). Stråldos: Joniserande strålning kan ge upphov till en påverkan på bestrålade celler. Mängden strålning per viktenhet benämns stråldos. Strålning: Energi i rörelse, t ex. ljus. Man skiljer mellan joniserande och icke joniserande. Ljus är icke joniserande. SUS: Svenskt UtsläppsSystem. Det svenska registret för handel med utsläppsrätter som upprättats av Energimyndigheten. Uran: Radioaktiv metalliskt grundämne. Sönderfaller mycket långsamt. 26

EMAS granskningsberättelse Vi har granskat verksamhetspolicy, miljömål, miljöprogram, miljöstyrningssystem, utfall av miljömål och miljörevision samt miljöredovisningen för Ringhals AB. Vår granskning är utförd i överensstämmelse med Rådets förordning (EG) nr 761/2001 den 19 mars 2001 och nr 196/2006 den 3 februari 2006. Ringhals AB uppfyller kraven i EMAS-förordningen. Uppgifterna i miljöredovisningen har visat sig vara trovärdiga, och redovisningen omfattar alla betydande miljöförhållanden som har anknytning till anläggningen. Med detta som underlag godkännes miljöredovisningen för Ringhals AB. Godkännandet gäller fram till 2010-04-30, under förutsättning att Ringhals AB kontinuerligt underhåller och upprätthåller sitt miljöstyrningssystem. Oslo, 2009-04-01 Nemko AS Ackrediterad miljökontrollant nr. NO - V- 0008 Claus Breyholtz Resource Manager Nästa miljöredovisning skall ges ut senast 2010-04-30 27

Principskiss Kokvattenreaktor Ringhals 1 Ångan leds till turbinanläggningen. Turbin Elgenerator Reaktortank Kärnklyvningen i bränslet alstrar värme. Värmen får vattnet att koka och ånga bildas. Kondensor Vattnet förs tillbaka in i reaktortanken. Turbinen är sammankopplad med en generator som alstrar energi! Ångan kyls ner till vatten i en kondensor med hjälp av kylvatten från havet. Kylvatten Tryckvattenreaktor Ringhals 2, 3 och 4 Ånggenerator I en tryckvattenreaktor används det varma reaktorvattnet till att värma ånggeneratorns vatten till ånga. Turbin Elgenerator Tryckhållare Kylvatten Reaktortank Kondensor 28

Nordens största kraftverk Ringhals kärnkraftverk är Nordens största kraftverk och ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun. Ringhals AB ägs av Vattenfall AB (70,4 procent) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (29,6 procent), ett dotterbolag till E.ON. Under 2008 har Ringhals producerat 25,2 TWh (miljarder kilowattimmar). Detta motsvarar cirka 17 % av Sveriges elförbrukning 2008. Sveriges elproduktion 2008 var 146 TWh. Totalt har de fyra reaktorerna en installerad elektrisk effekt på cirka 3 600 megawatt. Kraftverket omsätter drygt 5 miljarder kronor, har drygt 1 500 anställda och köper in omkring 500 årsarbeten av konsulter och entreprenörer. Det som gör Ringhals unikt är att det, som enda kraftverk i Sverige och ett av få i världen, har både kokvatten- och tryckvattenreaktorer. Effekthöjning av reaktorerna Ringhals har inlett ett effekthöjningsprogram för att höja effekten på reaktorerna. Miljödomen ger tillstånd att öka den elektriska effekten med knappt 10 %, vilket tillsammans med effektiviseringar ska leda till en ökad produktion på 4 TWh per år. Ringhals investerar ca 10 miljarder i reaktorerna under en femårsperiod i förnyelse, säkerhet, miljö och effekthöjning. Bland annat kommer ånggeneratorer och turbiner att bytas. Ytterligare effekthöjningar planeras för Ringhals 1 och 4. Effekthöjningarna kommer att genomföras efter att bland annat en ny miljöprövning av reaktorerna är klar. Elproduktionsprocessen I reaktortanken finns bränslet som anrikat uran inkapslat i metallrör. Rören sitter i knippen i så kallade bränsleelement. Härden består av ett stort antal sådana element omgivna av vatten. När uranatomerna klyvs frigörs stora mängder energi som värmer vattnet som cirkuleras genom reaktorsystemet. I kokvattenreaktorn kokar som namnet anger vattnet till ånga. Ångan leds direkt till turbinanläggningen och får turbinerna att snurra. I tryckvattenreaktorn är trycket så högt att vattnet inte kokar-, trots en temperatur på flera hundra grader. Det heta vattnet pumpas genom tuber i stora värmeväxlare, där vatten, som inte varit i kontakt med härden, förångas. Därefter är processen lik kokvattenreaktorns. Ångan leds till turbinerna och i änden på turbinaxeln sitter generatorn som genererar elektriciteten. Efter att ångan passerat turbinerna leds den ner i kondensorer. Genom en mängd rör i kondensorerna pumpas havsvatten. När ångan möter de kalla rören omvandlas den på nytt till vatten. Vattnet pumpas därefter åter till reaktorn respektive värmeväxlarna. På Ringhals förbrukas varje år cirka 70 ton uran. Dessutom används cirka 1 000 000 kubikmeter kommunalt vatten. I reaktorsystemen tillsätts kemikalier som borsyra och litium för att reglera processen och vattenkemin. I andra kylsystem doseras hydrazin för att förhindra korrosion. Vid full drift passerar varje sekund cirka 170 kubikmeter havsvatten genom anläggningarna. Havsvattnet värms cirka 10 grader under färden genom kraftverket. För att hindra beväxning i havsvattenkanaler, som kyler säkerhetskomponenter och vissa andra system, används natriumhypoklorit. Dessutom förbrukas diverse kemiska produkter, oljor och smörjmedel för att underhålla hjälpsystemen till processen. 29