FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 12.1.2015 2014/2222(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015 (2014/2222(INI)) Utskottet för sysselsättning och sociala frågor Föredragande av yttrande: Sergio Gutiérrez Prieto PR\1042479.doc PE544.269v01-00 Förenade i mångfalden

PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 PE544.269v01-00 2/11 PR\1042479.doc

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015 (2014/2222(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUFfördraget), med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget, med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet), med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan, särskilt artikel 30 om rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning, med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter 1, med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014 2, med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902) och det utkast till gemensam sysselsättningsrapport som bifogats detta, med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903), med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690), med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020), med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173), med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och av sin resolution av den 1 Antagna texter, P7_TA(2014)0129. 2 Antagna texter, P8_TA(2014)0038. PR\1042479.doc 3/11 PE544.269v01-00

15 november 2011 om detta 1, med beaktande av kommissionens meddelande Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933), med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014 2020 (COM(2013)0083), med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av trojkans (kommissionen, ECB och IMF) roll och verksamhet beträffande programländerna i euroområdet 2, med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen 3, med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen 4, med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport av den 5 december 2014 Global Wage Report 2014/2015, med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth, med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0000/2015), och av följande skäl: A. Den ekonomiska och sociala kontexten i EU är fortsatt dyster med negativa tillväxttal i eurozonen under de två senaste åren och med en tillväxt som i dag har kört fast kring 0 %. Kommissionen har systematiskt skrivit ner prognoserna, som för 2015 och 2016. Återhämtningen är varken kraftfull eller understödd. B. EU måste göra genomgripande förändringar i en ekonomisk politik som har fört unionen bort från Europa 2020-målen och ökat risken för en varaktig stagnation. EU förlorar tyngd i världsekonomin på ett oroväckande sätt, medan nästan alla andra länder visar tydliga tecken på återhämtning. I oktober 2014 bedömde IMF att sannolikheten för en recession i euroområdet hade ökat och skulle uppgå till 35 40 % vid årsskiftet. C. Trots försiktiga förbättringar ligger arbetslösheten kvar på historiskt höga nivåer med 25 miljoner människor utan arbete. Långtidsarbetslösheten är oroväckande hög, och 12 miljoner människor har varit arbetslösa i över ett år (en fyraprocentig ökning sedan 1 EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57. 2 Antagna texter, P7_TA(2014)0240. 3 Antagna texter, P7_TA(2013)0246. 4 Antagna texter, P7_TA(2014)0394. PE544.269v01-00 4/11 PR\1042479.doc

året innan). Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga personer, oberoende av vilken utbildningsnivå de har. D. Hög arbetslöshet, alltför stort fokus på lönesänkningar för att stärka konkurrenskraften samt minskade utgifter för social trygghet i nästan alla medlemsstater har fått till följd att hushållens disponibla bruttoinkomst minskat betydligt, så att miljontals europeiska familjer riskerar utslagning, och har på ett alarmerande sätt ökat olikheterna. En av fyra européer riskerar fattigdom. Undersysselsättningen och otryggheten har skjutit i höjden, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte att få en anställning för att ta sig ur fattigdomen. E. För närvarande riskerar 25,1 % av EU:s befolkning fattigdom eller social utestängning. Barnfattigdomen växer i genomsnitt högre än fattigdomen i stort, och i vissa medlemsstater lever ett av tre barn under fattigdomsgränsen. F. De socioekonomiska obalanserna mellan medlemsstaterna har ökat ytterligare, medan målet om regional konvergens går i motsatt riktning. Arbetslöshetsklyftan mellan kärna och periferi har vidgats från 3,5 % år 2000 till 10 % år 2013. Denna skillnad ökar risken för fragmentering och hotar EU:s ekonomiska stabilitet och sociala sammanhållning. G. Parlamentet har under de senaste två åren varnat för de sociala riskerna med deflation i en kontext med låg tillväxt, hög arbetslöshet och lönepress nedåt. ECB har förutspått låg inflation på lång sikt och varnat för vilka konsekvenser detta kan få för den interna efterfrågan, tillväxten och sysselsättningen. Deflation har varit en realitet sedan augusti 2014 i åtta medlemsstater (sex i euroområdet). Efterfrågan och jobbskapandet i EU hämmas kraftigt av den svaga kreditgivningen till små och medelstora företag och behovet att minska alltför stora offentliga och privata skulder. Den sjunkande inflationen förvärrar dessa svårigheter avsevärt genom att höja räntorna och den reella skuldbördan, och kan leda till en ond cirkel med ekonomisk depression. H. Åtstramningarna har avtagit i takt med att den finanspolitiska konsolideringen har tagit fart och nya huvudmål införts med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott. Trots detta är de finanspolitiska multiplikatoreffekternas storlek fortsatt mycket betydande i den nuvarande kontexten, och behovet att uppnå det medelfristiga målet och skuldmålet kommer oundvikligen att få avsevärt negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet. I. Satsningar på kvalitetsjobb, humankapital, forskning och innovation måste vara den högsta prioriteringen för både kommissionen och medlemsstaterna, eftersom investeringar inom dessa områden är viktiga inte bara för att få till stånd en återhämtning utan även för att utöka EU:s ekonomiska potential för tillväxt och välståndsskapande. J. Den otillräckliga involveringen av de nationella parlamenten, Europaparlamentet och arbetsmarknadens parter i EU:s beslutsfattande har hämmat egenansvaret för medlemsstaternas reformer och minskat medborgarnas förtroende för EU-projektet, vilket även framgick av det senaste EU-valet. En ambitiös ekonomisk politik för tillväxt, skapande av kvalitetsjobb och bekämpande PR\1042479.doc 5/11 PE544.269v01-00

av deflation 1. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en välbehövlig expansiv ekonomisk politik för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa kvalitetsjobb. Parlamentet betonar att den låga inflationen redan håller på att driva upp realräntorna och den reella offentliga och privata skuldbördan, vilket tillsammans med hög arbetslöshet pressar ner tillväxten och ökar fattigdomen. 2. Europaparlamentet är bekymrat över att EU fastnat i en investeringsfälla genom vilken investeringarna har fallit med över 400 miljarder euro sedan toppen 2007 och nu ligger nästan 20 % under förkrisnivån. Parlamentet varnar för att nedgången har varit ännu större i perifera medlemsstater där den finanspolitiska konsolideringen varit hårdare. 3. Europaparlamentet gläds åt att en av de tre huvudpelarna i kommissionens strategi för 2015 är investeringar, och begär att dess plan genomförs utan dröjsmål. Parlamentet ser det som ett framsteg att medlemsstaternas bidrag till en sådan plan är undantagna från underskottsmålen. 4. Europaparlamentet beklagar att Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kommer att baseras på återvunna EU-resurser och inte kommer att anskaffa färska offentliga pengar, förutom ett extrabelopp på 5 miljarder euro från EIB. Parlamentet framhåller risken för en otillräcklig fond baserad på överoptimistiska antaganden om sannolikheten att man ska kunna dra till sig merparten av den finansiering som behövs från privata investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att använda EIB:s årliga vinster och outbetalda utdelningar för att stärka resurserna utan att äventyra bankens AAA-rankning. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska olika sätt att använda EU:s budget och andra, nya resurser för att se till att den lyckas leverera resultat. 5. Europaparlamentet betonar att Efsi måste vara inriktad på att skapa nya investeringar på områden där investerarnas aptit är dämpad, snarare än på att ersätta investeringar som skulle ha genererats någon annanstans (utträngning) eller på att satsa på mycket lönsamma investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst (dödvikt). Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa och främja sociala investeringar som inte bara genererar ekonomisk avkastning utan även främjar positiva sociala spridningseffekter, såsom investeringar i humankapital eller investeringar med stor inverkan på jobbskapande eller fattigdomsminskning. Parlamentet upprepar på nytt att den strategiska genomförandeplanen måste genomföras. 6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera investeringar i ekonomiskt svagare regioner som lider av hög arbetslöshet, och i små och medelstora företag i sådana regioner, med tanke på deras mycket begränsade tillgång till finansiering, så att dessa insatser får betydande verkan där de behövs som mest. 7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över och förbättra EU:s och EIB:s projektobligationsinitiativ, som drogs igång som ett pilotprojekt 2012 för att läggas ihop med investeringsplanen, i syfte att ge det en större roll i främjandet av sysselsättningen. Parlamentet erinrar här om de obligationer för sociala konsekvenser (social impact bonds) som ingår i den strategiska genomförandeplanen. PE544.269v01-00 6/11 PR\1042479.doc

8. Europaparlamentet konstaterar att den europeiska investeringsplanen är ett nödvändigt komplement till sysselsättningsfrämjande åtgärder, men att den inte i sig räcker för att helt väga upp bristen på privata och nationella investeringar. Parlamentet gläds åt att den årliga tillväxtöversikten för 2015 fortsatt efterlyser större ansträngningar från länder med finanspolitiskt manöverutrymme som ett sätt att uppmuntra europeisk efterfrågan och europeiska investeringar. 9. Europaparlamentet välkomnar den ökade takten i den finanspolitiska konsolideringen och införandet av nya huvudmål med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott, vilket kommer att inverka positivt på sysselsättningen och tillväxten. Parlamentet konstaterar emellertid att storleken på de finanspolitiska multiplikatoreffekterna i den nuvarande kontexten trots detta är fortsatt mycket betydande och att detta oundvikligen kommer att inverka negativt på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforska möjligheten att införa undantagsklausuler eller att senarelägga dessa mål för att inte ytterligare försvaga efterfrågan och förstöra arbetstillfällen. 10. Europaparlamentet vill att det tas fram en europeisk ram som säkerställer att investeringarna enligt Junckerplanen, som är undantagna från de nationella underskottsmålen, får betydande inverkan i fråga om att stimulera ekonomisk tillväxt och skapa kvalitetsjobb. 11. Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är själva ryggraden i jobbskapandet i EU, fortsatt har mycket svårt att tillgå finansiering och är överskuldsatta på ett oroväckande sätt. Parlamentet välkomnar kommissionens nya rekommendationer om små och medelstora företags tillgång till finansiering, med bland annat en ny strategi för att hantera insolvens och konkurs. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser för att förbättra skuldsaneringssystemen som ett medel för detta ändamål. 12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens och EIB:s gemensamma utlåningssystem som använder strukturfonder för att effektivisera investeringarna i dessa företag i syfte att främja sysselsättningsskapandet. Parlamentet uppmanar ECB att komplettera denna policyåtgärd och att utforska sätt att köpa upp tillgångar i små och medelstora företag eller att stå som garant för små och medelstora företags finansieringskällor. 13. Europaparlamentet välkomnar de av kommissionen aviserade åtgärderna för att främja jobbskapandet i små och medelstora företag genom att frigöra alternativ till banklån samt för att förbättra regelverket i syfte att stärka de långsiktiga investeringarna i små och medelstora företag. Parlamentet vill att dessa åtgärder genomförs utan dröjsmål. 14. Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta specifika lösningar för de medlemsstater som, trots att de har mycket hög arbetslöshet, är tvungna att betala tillbaka EU-medel på grund av problem med medfinansieringen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att tillämpa principen om förhandstilldelning på alla medel avsedda för dessa medlemsstater under perioden 2014 2020. PR\1042479.doc 7/11 PE544.269v01-00

Arbetsmarknadsreformer för att stärka tillväxtpotentialen, humankapitalet och produktiviteten 15. Europaparlamentet konstaterar att beslutsamma investeringsplaner för tillväxt och jobbskapande kan förverkligas fullt ut endast om de kopplas ihop med nationella reformer som stärker ett högkvalitativt arbetskraftsdeltagande, främjar produktiviteten och utvecklar humankapitalet. Parlamentet anser att strukturreformer på arbetsmarknaden bör innehålla interna flexibilitetsåtgärder för bevarande av sysselsättning i tider av ekonomiska störningar, säkerställa arbetskvalitet och trygghet vid övergång mellan anställningar och tillhandahålla arbetslöshetsersättningssystem som grundas på aktivitetskrav och är knutna till en politik för återintegration på arbetsmarknaden. 16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram skräddarsydda åtgärder för att stödja skapande av kvalitetsjobb för långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa, kvinnor och andra prioriterade grupper som har drabbats särskilt hårt av krisen, såsom invandrare och personer med funktionsnedsättning. 17. Europaparlamentet beklagar att den europeiska planeringsterminen inte har kopplats ihop tillräckligt med Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser mer beslutsamma insatser i syfte att vägleda och samordna EU:s politik för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa kvalitetsjobb. 18. Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionens strategi för att återskapa konkurrenskraft har varit mer inriktad på att minska kostnader än på att öka produktiviteten via investeringar i humankapital. Parlamentet framhåller att över 20 medlemsstater har minskat sina utbildningsutgifter i relativa tal (räknat som procent av deras BNP), vilket äventyrar deras tillväxt, sysselsättningspotential och konkurrenskraft. 19. Europaparlamentet gläds åt att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2015 uppmanar medlemsstaterna att skydda eller främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation. Parlamentet konstaterar emellertid att medlemsstater som redan har ansträngda budgetar inte har tillräckliga resurser för att uppnå det målet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undanta produktiva investeringar i utbildning, forskning och utveckling från de underskottsmål som fastställts i enlighet med EU:s regler. 20. Europaparlamentet framhåller betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik i dagens situation. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa en mer heltäckande och effektivare aktiv arbetsmarknadspolitik. 21. Europaparlamentet erinrar om att anständiga löner är viktiga inte bara för den sociala sammanhållningen utan även för att bibehålla en stark ekonomi och en produktiv arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk ram för minimilöner i syfte att minska löneskillnaderna och begränsa de nominella obalanserna i konkurrenskraft. 22. Europaparlamentet är bekymrat över att arbetsmarknadsreformer i många medlemsstater PE544.269v01-00 8/11 PR\1042479.doc

främst har främjat otrygga arbetstillfällen. Av de arbetstillfällen som skapades 2014 var 50 % tillfälliga anställningar. Enligt kommissionen kvarstår fattigdomen bland förvärvsarbetande, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte att få en anställning för att ta sig ur fattigdomen eller för att höja produktiviteten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra arbetskvalitet till en prioritering och att ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden. 23. Europaparlamentet välkomnar initiativet om en europeisk plattform mot odeklarerat arbete. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att se till att personer med otrygga kontrakt eller personer som är egenföretagare har en grundläggande uppsättning rättigheter och ett fullgott socialt skydd. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra riktade insatser för att ta tag i de ytterligare problem som orsakas av ofrivilliga deltidsanställningar och tillfälliga anställningar och av falskt egenföretagande. 24. Europaparlamentet välkomnar minskningen av ungdomsarbetslösheten, men påpekar att den fortfarande är alarmerande hög. Parlamentet framhåller att arbetsotryggheten och undersysselsättningen också har ökat och att 43 % av de unga arbetar under otrygga villkor, på ofrivilliga deltidskontrakt eller som falska egenföretagare. 25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk ram med minimistandarder för genomförandet av ungdomsgarantier som omfattar unga i åldern 25 30 år. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den tillgängliga budgeten på ett effektivt sätt och att utan dröjsmål genomföra ungdomsgarantierna. Parlamentet vill att den tillgängliga budgeten höjs vid den utlovade halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen i enlighet med ILO:s rekommendationer. 26. Europaparlamentet framhåller att det enligt kommissionen, trots hög arbetslöshet, finns 2 miljoner lediga jobb i EU och att endast 3,3 % av den aktiva delen av befolkningen arbetar i en annan medlemsstat. Parlamentet erinrar om att arbetskraftens rörlighet skiljer sig åt med upp till 10 procentenheter, särskilt i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen. 27. Med tanke på antalet arbetstagare, framför allt unga människor, som nu lämnar sina hemländer för att söka sysselsättning i andra medlemsstater finns det ett brådskande behov av att ta fram lämpliga åtgärder för att garantera att ingen arbetstagare ställs utan socialt och arbetsrättsligt skydd. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare förbättra rörligheten för arbetskraften i EU och att samtidigt upprätthålla likabehandlingsprincipen och säkerställa löner och sociala standarder. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att ta fram social- och sysselsättningspolitiska strategier för lika rättigheter och lika lön på samma arbetsplats. En stark vädjan till EU:s sociala dimension och konvergens 28. Europaparlamentet upprepar sin varning för de socioekonomiska utmaningar som unionen står inför och de risker för dess hållbarhet och stabila tillväxtpotential som en vändning i den regionala konvergensen utgör. Parlamentet erinrar om att över 122 miljoner EU-medborgare riskerar fattigdom eller social utestängning inklusive fattigdom bland förvärsvarbetande och barnfattigdom och att detta är en oacceptabel PR\1042479.doc 9/11 PE544.269v01-00

nivå som måste sänkas omedelbart. Parlamentet vill att en verkligt social pelare införs i EMU som ett led i processen med att förbättra de ekonomiska styrmekanismerna. 29. Europaparlamentet påpekar att socialt skydd och socialpolitiska åtgärder särskilt arbetslöshetsersättning, minimiinkomststöd och progressiva skatter till en början hjälpte till att mildra recessionen och stabiliserade arbetsmarknaderna och konsumtionsnivån. Parlamentet betonar emellertid att sociala stabilisatorer har haft utbredd användning som justerande faktorer i de EMU-länder som drabbats av negativa ekonomiska chocker. 30. Europaparlamentet beklagar att den årliga tillväxtöversikten för 2015 inte tar upp europeiska sociala stabilisatorer. Parlamentet påminner om vikten av sådana stabilisatorer för att kunna ta itu med asymmetriska chocker, undvika alltför stora nedskärningar i de nationella välfärdssystemen och på så vis stärka hållbarheten i EMU. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att ta fram en grönbok om automatiska stabilisatorer i euroområdet. 31. Europaparlamentet noterar kommissionens mål att göra EU-lagstiftningen lättare, enklare och mindre kostsam, vilket enskilda och företag tjänar på. Parlamentet betonar att detta minskade regelkrångel inte bör urholka vare sig det europeiska sociala regelverket, ILO:s grundläggande konventioner eller den europeiska sociala stadgan. 32. Europaparlamentet gläds åt att den gemensamma sysselsättningsrapport som bifogats den årliga tillväxtöversikten innehåller en resultattavla för sysselsättnings- och socialpolitiken. Parlamentet beklagar emellertid att dessa indikatorer inte räcker och att de inte gjorts bindande, något som skulle göra det möjligt att tillämpa dem med större kraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att råda bot på denna situation. 33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en europeisk minimiinkomst som dess ordförande aviserade under debatten i samband med tillsättningen i syfte att minska fattigdomen i EU. 34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart ta itu med den alarmerande ökningen av barnfattigdomen i hela EU genom att införa en barngaranti mot fattigdom. 35. Europaparlamentet påpekar att nya framväxande former av fattigdom såsom fattigdom bland förvärvsarbetande, som förvärrar svårigheter med avbetalning på lån exempelvis, eller höga priser på allmännyttiga tjänster, som skapar energifattigdom har lett till ett ökat antal avhysningar, utmätningar och hemlösa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra integrerade strategier som främjar subventionerat och billigt boende, effektiva förebyggande strategier för att minska antalet avhysningar och strategier mot energifattigdom. 36. Europaparlamentet erinrar kommissionen om att pensionsreformer, för att kunna säkerställa både hållbara och tillräckliga pensioner, måste åtföljas av en politik som begränsar möjligheterna till förtidspensionering och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, utvecklar sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garanterar tillgång till livslångt lärande, inför skattefördelar med incitament att arbeta längre samt stödjer ett aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet framhåller att PE544.269v01-00 10/11 PR\1042479.doc

pensionsreformer kräver nationell politisk och social sammanhållning och att de bör framförhandlas med arbetsmarknadens parter för att kunna bli framgångsrika. 37. Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation om en reform av hälsooch sjukvårdssystemen så att de kan uppfylla sina mål om att tillhandahålla allmän tillgång till vård av god kvalitet bland annat tillgång till prismässigt överkomliga läkemedel, särskilt livräddande sådana och säkra respekten för vårdpersonalens rättigheter. Parlamentet noterar att en del medlemsstater till följd av krisen inte har lyckats säkerställa en heltäckande offentlig hälso- och sjukvård. Parlamentet kräver att denna situation åtgärdas utan dröjsmål. 38. Europaparlamentet framhåller att skattekilen har varit mycket högre för låginkomsttagare och biinkomsttagare, och att detta alltjämt är aktuellt. Parlamentet ber kommissionen notera IMF:s skatterapport från oktober 2013, där det påpekas att det finns utrymme för bättre och mer progressiva beskattningsformer. 39. Europaparlamentet noterar betydelsen av att minska beskattningen av arbete, särskilt för lågavlönade och lågutbildade arbetstagare, långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, och att samtidigt säkerställa de offentliga pensionssystemens hållbarhet på lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen att flytta skattebördan från arbete och samtidigt se till att de sociala förmånerna inte äventyras. Parlamentet konstaterar att sådana omläggningar inte bör påverka skatter med regressiva effekter, såsom konsumtionsskatter, utan i stället bör riktas in på beskattning av kapital, förmögenhet, energi och naturresurser. Förstärkt legitimitet för den europeiska planeringsterminen 40. Europaparlamentet uttrycker djup oro över den begränsade roll som det själv, de nationella parlamenten och det civila samhället har i utformningen av ekonomiska och sociala prioriteringar i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet framhåller att den ständiga bristen på demokratisk ansvarsskyldighet i de åtgärder och reformer som genomförts avsevärt minskar tilltron till EU-projektet, vilket även framgick av det senaste EU-valet. 41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ingå ett interinstitutionellt avtal med parlamentet för att ge parlamentet en fullvärdig roll i utarbetandet och godkännandet av den årliga tillväxtöversikten och riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningen. 42. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PR\1042479.doc 11/11 PE544.269v01-00