God Jul önskar Unga Uppfödare!

Unga Uppfödare Nyheter God Jul önskar Unga Uppfödare! Unga Uppfödare avslutar nu sitt sjätte år och har idag 473 medlemmar. Unga Uppfödare består av häst- och avelsintresserade ungdomar, de flesta mellan 17-25 år. Ett par gånger varje år anordnas träffar och kurser, där ungdomarna bland annat får lyssna på intressanta föredrag samt lära sig mer om bedömning av häst. 2013 var också året då Unga Uppfödare, ASVH, Bollerup och Sverige stod värd för det största världsmästerskapet hittills i Young Breeders historia. 2013 var också året då Unga Uppfödare hade sina största tävlingsframgångar någonsin med hela fem VM-medaljer! Naturligtvis vill vi även ta chansen att än en gång hylla våra medaljörer; Gabriella Lynghed tog hem silvret totalt för seniorer. Hon är alltså näst bäst i världen när man räknar samman alla tävlingsmomenten och detta i konkurrens med 75 andra ungdomar från hela världen! Helt otroligt! Fanny Markström tog silver i löshoppningsbedömning för juniorer och Louise Engberg som tog brons, också det helt fantastiskt. Tänk att våra tjejer kom tvåa och trea av 60 tävlande från hela världen! Joakim Gullberg som tog brons i exteriörbedömning bland de 75 seniorerna, så häftigt! Gabriella Lynghed. Foto: Elisabeth Olsson Och till sist vårt juniorlag, Emmy Carlsson, Fanny Markström och Louise Engberg, som tog hem en silvermedalj i grooming-tävlingen! Genom att satsa på ännu fler utbildningar och tävlingar och genom NBG Cup hoppas vi på att kunna värva ännu fler duktiga ungdomar och plocka hem minst lika många medaljer på VM 2015 i England! Vi önskar alla Unga Uppfödare en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År genom att låta några av våra medlemmar berätta om sina höjdpunkter under 2013. Joakim Gullberg. Foto: Elisabeth Olsson

Unga Uppfödares träff under Avelschampionatet 2013 Av Emmy Carlsson Lördagen den 5:e oktober arrangerades en UU-träff på Flyinge, i samband med Breeders Trophy-finalerna i hoppning och dressyr. På schemat stod föreläsningar med uppfödaren Pia Levin och chefsveterinären på Helsingborgs Djursjukhus, Johan Lenz. Det var också final i femåringarnas hoppfinal tillsammans med expertkommentatorn Maria Gretzer och sedan finalen i dressyrhästarnas 4-årschampionat som bedömdes av testryttaren Patrik Kittel. Med andra ord, en heldag för UU med lärande, gemenskap, utveckling och inspiration! Det är lördag, den 5 oktober och jag kliver ur farföräldrarnas bil. Framför mig ser jag Flyinge Kungsgårds proffsiga anläggning och de fantastiska omgivningarna. RS (Ridskolan Strömsholm)-ryggsäcken är på och fylld med kamera, anteckningsblock och plånbok, jag är helt enkelt laddad för en heldag med Unga Uppfödare. Vi samlas för morgonfika, presentation och genomgång av dagen i Aulan. Precis utanför, på dressyrbanan, värmer dressyrekipagen upp inför finalerna i Breeders Trophy. 18 UU-medlemmar är samlade, alla med olika erfarenheter och sysselsättningar, men med ett stort gemensamt intresse - hästar och avel! - Det är slitsamt att vara uppfödare, det är ingen dans på rosor. Vi nickar förstående. Föreläsningen med uppfödaren och hästförsäljaren Pia Levin, drar igång, klockan är tio. Pia är proffs på uppfödning och sysslar även med köp och försäljning av hästar. Pia bär på stor kunskap, många erfarenheter och har ett kontaktnät över Europa, USA och Asien. Under föreläsningen, får vi ta del av hennes kunskap och tänk kring uppfödning, försäljning, träning och utveckling. I Sverige har hästuppfödningen minskat med 40 % de senaste åren. Utbudet är litet, men efterfrågan är fortfarande stor. Pia Levin foto Laila Berglund Det som är positivt med det minskade antalet är att kvalitén höjs. Enligt Pia bör man ha minst tre ston för att uppfödningen ska bli bra. För att det dessutom ska bli lönsamt, är lösdrift det bästa alternativet. - Det som krävs i en lösdrift är mark, skydd, fri tillgång till grovfoder och eventuella tillskott av vitaminer och mineraler, berättar Pia. För Pia är det viktigt att ha ett bra upplägg när hon föder upp. - Man måste ha ett mål med sin uppfödning, förklarar hon och berättar att det handlar bland annat om att välja ut vilka ston och hingstar man ska använda, att veta hur man ska träna unghästen och att man sedan kommer ut på tävlingsbanorna. - Hästarna vet inte om de är i Falsterbo eller på en Pay n Jump i Flyinge. Med det menar Pia att det är viktigt att man använder hästarna och låter dem prestera och visa upp sig. Youtube är något som Pia prisar högt och som är en viktig del i försäljningen och köpare världen runt kan ta del av filmerna på ett enkelt och smidigt sätt. - Filma och lägg upp på Youtube direkt, är Pias råd och menar att det är bättre med en dålig film än ingen alls. Pia tycker också att vi ska vara stolta över våra svenska uppfödningar. Vi utbildar våra hästar, tar hand om dem och har ett gott rykte. - Alla älskar sina hästar i Sverige, säger Pia. Vi ska alltså vara stolta över våra fina vänner och inse att svensk hästhållning är unik. - Det är roligt att föda upp och utbilda unghästar, men det måste gå ihop ekonomiskt. Från det att jag börjar sko en häst kostar den pengar. Som tur är passar alla hästar till någon och det finns alltså en köpare till alla hästar, säger Pia och fortsätter; - Trevliga hästar, som tävlar 1,20 klasser är värda jättemycket eftersom 90 % av alla ryttare inte är proffs! Direkt efter Pia Levins intressanta föreläsning tar Johan Lenz över. Johan har tidigare arbetat som beridare och stallförman på Tullstorp Dressage Stable och är nu chefsveterinär på Helsingborgs Djursjukhus. Han öppnar sin PowerPoint Hållbar Sporthäst och klickar fram SWBs emblem. - Vad är unikt för Sverige och SWB? Vad är det för produkt vi säljer? Han tittar frågande på oss. Vi kommer så småningom fram till att det är träning, hovvård, foder, blodslinjer och miljön som är grunden för SWB och Johan konstaterar: - Det som vi har i Sverige, som nästan ingen annan har, är möjligheten att föda upp hästar. Det är ett bra säljargument. Oftast börjar vi rida våra hästar vid tre års ålder, men då har redan grundstommen och skelettet satt sig. Hästar som tål träning kan man börja rida redan som 2,5-åringar i lätt arbete, cirka 15-20 minuters uppsutten träning per dag. Viktigaste perioden för hästens senor är under första året och den behöver rörelse och belastning för att bli stark. Eventuella benställningsdefekter ska belastas för att utvecklas och bli bättre. Viktigaste perioden för hästens skelett är under andra året och skelettet är levande vävnad som anpassar sig efter belastning. Det som är det svåra med träningen av unghästen är att hitta en balansgång mellan att bygga upp muskler och skelett men samtidigt inte bryta ned hästen. Muskler utvecklas snabbare än skelettet och eftersom det är musklerna vi ser, är det ofta svårt att veta om skelettet hängt med. Vad vi kan träna är; kondition, muskler, senor, benstruktur och koordination. Unghästen behöver vila och vanligt är att den tränas intensivt under en period för att sedan vila i några månader. Här menar dock Johan att även under vilan kan det vara nyttigt för hästen att röra på sig. Johan tycker allmänt att vi tränar våra hästar för lite och börjar för sent. - Det finns ingen elitgymnast som börjar träna när de är 18 år, säger Johan. Att arbeta från marken och umgås med hästarna är något som både Pia och Johan tycker är viktigt. - Allt man gör från marken har man igen sen när man sitter upp. Genom att lyfta hovarna, rykta, leda osv skapar man en grund för ett bra förhållande och samarbete.

Det har blivit dags för lunch och Flyinges restaurang bjuder på god mat. Medan vi smälter maten lyssnar vi till Ann-Charlotte Cadier som redogör kort för projektet Helhetsbegrepp Unghäst, som pågick under 2012. Projektet resulterade i bland annat nya bestämmelser vid 3-årstesterna. Efter Ann-Charlotte är det dags för mig att berätta om VM-succén för Unga Uppfödare på Bollerup som ägde rum i somras. Jag visar ett bildspel från sommarens tävling och förklarar hur det fungerar att tävla med UU. Det svenska VM-laget som framgångsrikt tävlade på Bollerup i somras. Foto: Elisabeth Olsson Kl.14.30 beger vi oss i samlad trupp, med UUs styrelsemedlemmarna Sara och Beatrice i täten, till Stora Ridhuset. Hoppfinalen för femåringarna väntar, men först är det prisutdelning i UUs egna Championat. Alla Unga Uppfödare som visat, äger eller fött upp en häst/ponny som visats på fölbedömning, 3-årstest eller Kvalitetsbedömning har haft möjlighet att vara med och tävla. Årets vinnare blev: Bästa föl: Sweet Love E - Emmah Fält Bästa 3-åring: Duschesse - Anna Skeppstrand Bästa 4-åring: La Carra - Tanya Garneland Hoppfinalen drar igång och vi får äran att ha självaste Maria Gretzer vid vår sida. Hon delar med sig av kloka tips och råd samtidigt som vi får en experts kommentarer om ritterna, hästarnas stam, hingstar. Mycket lärorikt! Vår dag tillsammans avslutas med att se årets testryttare Patrik Kittel rida och bedöma fyraåringarna i finalen av 4-årschampionatet. Fina unghästar och en otrolig ryttare! Patrik Kittel som testryttare. Foto Laila Berglund Tackar och bockar för en, än en gång, välorganiserad och lärorik träff! Föreläsningar, diskussioner, möten, prisutdelning och tävlingar på en och samma dag, ja, det är svårt att toppa. Tack ASVH och UU för att Ni gör det här för oss! Ett Stort Tack till alla er hästmänniskor som vill dela med er av er kunskap till oss Unga Uppfödare, framtidens uppfödare. Som sagt, vi har ett gemensamt intresse hästar och avel och en träff som denna, kan inte annat än stärka intresset och glädjen! Nu bjuder vi in alla naturbruksgymnasier att delta i SWB NBG Cup! Tanken med cupen är att den ska vara ett roligt sätt att få eleverna att lära sig mer om avel, uppfödning och hur man visar och bedömer unga hästar. Vi tror också att det kommer att komma många positiva effekter av att både lärare och elever skapar ett större nätverk och att vi visar på kopplingen mellan sport och avel. De lärare som deltog i vår fortbildningsdag på Flyinge den 2 oktober var också mycket positiva till tävlingskonceptet! Tidsplan: SWB NBG CUP Skolorna utser lag och tränar under höstterminen, fram till sportlovet (beror på skolornas planering) Regionala delfinaler (med start 2015) eller om intresse finns redan våren 2014 i vissa regioner. Förslagsvis hålls dessa under första delen av vårterminen Nationell final, april 2014, Plönninge Vill du veta mer om cupen eller anmäla din skola? Ta kontakt med Ann-Charlotte Cadier; ann-charlotte.cadier@asvh.se

Unga Uppfödare berättar... Mitt namn är Matilda Berggren och mitt avelsintresse startade 1999, när jag var 13 år. Vi var på jakt efter en unghäst och mina föräldrar och jag körde till Per och Johan Köling för att titta på deras hästar. Vi tittade på ett tiotal unghästar och jag minns att Johan sa till mig att börja studera hingstkatalogen om jag ville lära mig mer. Det gjorde jag och har varit fast sedan dess! Vi bestämde oss för att köpa två hästar av familjen Köling, unghingsten Percy (e. Waliant-Trombon) och stoet Omega (e. icke godkände Lilleman-Trombon). Att Omega inte hade godkända papper spelade ingen större roll, vi hade vid det tillfället ingen tanke på avel. Hon har en bra stamtavla längre bak, bland annat med Utrillo från två håll. Idag, 14 år senare, har Omega tävlat och även lämnat en dotter, Cest la Vie S.H (e. Casa Grande). Omega har också visat sig nedärva sitt fantastiska temperament och sin vilja till arbete, vilket jag är otroligt glad för. Hon och hennes ättlingar ligger mig mycket varmt om hjärtat! Cest la Vie S.H fölade som fyraåring och har därefter tävlat med mig upp till och med 1,30. Hennes dotter Cnastra S.H (e. Cellestial) betäcktes efter 3-årstestet med Cabachon och fick förra året ett hingstföl som vi döpte till Berkely S.H. I år visade jag Cnastra på Kvalitetsbedömningen på Strömsholm och hon fick där hoppdiplom med 8,5-8,5 i hoppbetyg! Vårt mål är nu att kunna tävla i unghästchampionatet i Falsterbo sommaren 2014. Under årets Avelschampionat visade jag ett sexårigt fölsto, Choret F, som jag köpte förra året av Caroline Hayenhjelm. Hon kom hem till mig på hösten och var då inriden och hoppad uppsutten. Choret F har visat sig ha en otroligt hög ridbarhet och även hon har en mycket fin inställning till arbetet. Jag satte upp delmål för henne och i våras debuterade vi på tävlingsbanan. I maj debuterade vi i 1,20 och var färdigkvalad till Avelschampionatet i juli. Väl nere o Flyinge gjorde vi en bra första start med ett nedslag och ett tidsfel. Dag två kändes hon fin på framhoppningen och allmänt pigg, men väl på banan hade vi fyra nedslag, tre av dem på oxrar som var maxade både på höjd och längd. Hon har aldrig haft så många nedslag under hela året, och det var förmodligen orken som inte riktigt räckte till. Detta var dock en bra erfarenhet för mig och till nästa år när jag kvalar in till 5-årschampionatet kommer jag säkerligen att starta i fler 1,25-klasser innan finalerna för att vara ännu bättre förberedd. Cnastra S.H Jag och mina föräldrar bedriver vår verksamhet på Stall Hemmet utanför Katrineholm med uppfödning, träning och utbildning av både hästar och ryttare. I framtiden skulle jag gärna vilja ha ett samarbete med någon uppfödare för att få möjligheten att utvecklas som ryttare och komma ut på fler unghästtävlingar. Läs gärna mer på min blogg: matildaunghastutbildare.wordpress.com. 2004 köpte vi stoet Tortilla (e. Ralme Z franska travarhingsten Uhlan II) som avelssto. Hon var då 18 år och eftersom det kan vara svårt att få ett så gammalt sto dräktigt köpte vi henne på vinst eller förlust. Hon betäcktes med Quite Easy och vi hade tur, hon tog sig på första försöket! Tortilla hoppade själv väldigt bra med en mycket bra inställning och hade sedan tidigare en avkomma Tsatziki (e. Roderick) med samma goda egenskaper. Tortillas mor, Tiralla, har ingått i det svenska juniorlandslaget i fälttävlan. Tiralla var en travare, samma blodslinjer finns även i Viti som var mor till Galoubet A. Då vi hade ett gammalt sto och vi ville har så bra chanser som möjligt att få fram riktigt bra avkommor valde vi att i första hand använda hingstar som redan visat att de förärver sig väl. Tanken är att föda upp hästar som står överst på prispallen i framtiden. Tortilla gav oss fyra fina varmblodsavkommor, varav de tre var kvalade till avelschampionatet i år. Eva-Lis af Herred (fölsto e. Irco Mena) och Melker af Herred (e. Maloubet de Pleville), kvalade in till 6-årschampionatet, de gick även 5-årschampionatet och Scandinavian Open i Falsterbo förra året. Dessutom var Conrad af Herred (e. Camaro M), kvalade till 5-årschampionatet. Ida Winstedt och Eva-Lis af Herred Både Melker af Herred och Eva-Lis af Herred tog sig vidare till finalen med fyra fel vardera. I finalen hoppade Melker väldigt bra men med ett förargligt nerslag. Eva-Lis hoppade ännu bättre och det blev en åttondeplacering!

Hon är en riktig fighter med mycket vilja, och är väldigt försiktig med ett enormt mod. Conrad hoppade felfritt första dagen men var trött andra dagen och hade tyvärr två nerslag och gick därmed inte till final. Planen har varit att behålla avkommorna några år och utbilda dem och få ut dem på tävlingsbanorna innan det är dags att sälja. Det är också bra att meritera stona och se vilka vi ska behålla och avla vidare på. De stora målen i år har varit Falsterbo och Avelschampionatet. Planen lades upp i början på året, ett par inomhustävlingar på våren på lägre höjd innan utomhussäsongen började. När väl utomhustävlingarna började var det dags att debutera på kvalhöjden där det finns mer plats för de unga hästarna. Jag har valt tävlingsplatser med omsorg för att förbereda hästarna på bästa möjliga sätt, något som slog väldigt väl ut, de uppsatta målen nåddes och hästarna har gått väldigt bra hela året. Nästa år ska vi betäcka Eva-Lis och det ska bli väldigt spännande och se vad det kan bli! Hon har redan ett stoföl e. Carland som ser riktigt fin ut. Jag heter Emelie Nilsson och är 24 år gammal. Jag är utbildad hippolog och har de tre senaste åren jobbat heltid som beridare och unghästutbildare i Tyskland och i Sverige. Sedan hösten 2012 jobbar jag hos en uppfödare i nordvästra Skåne och har samtidigt ett par utbildningshästar hemma. Jag har varit med i Unga Uppfödare sedan starten och avlar själv i liten skala. Som unghästutbildare är Breeders Trophy ett av årets självklara mål och förberedelserna dit börjar långt i förväg. För att hästarna ska ha en chans att prestera måste de vara långt komna i utbildningen för sin ålder, hela vägen från det året de fyller tre. Man måste ha med i beräkningen att saker händer på vägen och sätter stopp för plan A, och kanske för plan B och C också. Därför är det så viktigt att vara ute i god tid! Treåringarna vill jag rida in på vintern/våren och hoppa in senare på hösten. Fyraåringarna får gärna gå sina första Pay and Jumps och små tävlingar redan tidigt på våren och femåringarna önskar jag debutera i 1,10 så snart de får lov, därefter i 1,15-1,20 när de känns redo. Sedan får man aldrig glömma att hästarna måste vara klara för uppgiften, även om en häst fått perfekta förutsättningar behöver den inte vara klar för att tävla så tidigt eller så högt som man önskar. Vissa unghästar behöver mer tid än andra och en del av dessa ska helt enkelt inte gå championaten. En häst blir aldrig bättre av att man stressar fram något! För ett år sedan hade jag siktet inställt på detta års Avelschampionat med sex hästar. En blev såld under sommaren och en föll bort av annan anledning. Av de fyra som blev kvar var en inte riktigt redo, och efter ett antal kvaltävlingar valde vi att låta den vila ett tag istället. De tre som då kvarstod var desto mer redo för uppgiften och i augusti var alla färdigkvalade fyraåringarna Lukas (e. Lordanos Lanciano) och Quinn (e. Quality Robin Z) samt femåringen Tiffany (e. Quality Robin Z). För att förbereda dem på bästa sätt inför de kommande uppgifterna på Avelschampionatet valde jag att rida ett par väl utvalda tävlingar till, framförallt tyckte jag att det var viktigt att hinna rida ett par inomhustävlingar på dem. Allt gick enligt planen och fyraåringarna var i perfekt form när det var dags för semifinal. En på mig kollapsad lunga höll på att sätta stopp för alltihop, men man kommer långt på vilja och jag lyckades ändå genomföra semifinalen. Hästarna skötte sig fantastiskt bra båda gick vidare till dag två och därifrån tog sig Lukas vidare till final. Lyckan var total! Tyvärr ville min lunga inte riktigt som jag och jag fick därför överlåta hästarna till en annan ryttare bara en dryg vecka innan Breeders skulle börja. Knappast någon bra uppladdning varken för hästarna eller för någon annan, men vi fick helt enkelt göra det bästa av situationen. När det var dags för de första kvalen kände jag mig bättre och valde att rida fyraårsklassen själv. Lukas hade inte sin bästa dag där men med tanke på förutsättningarna var vi väldigt nöjda med honom ändå. På en så ung häst får man inte glömma att dagsformen också är väldigt avgörande. För femåriga Tiffany gick det desto bättre, det blev en lyckad matchning med hennes nya ryttare som lotsade henne felfritt runt de två kvalen och raka vägen till final! I finalen blev det fyra fel och Tiffany slutade på tjugonde plats. Hatten av för en fantastisk prestation av både häst och ryttare! Två dagar efter finalen blev jag friskförklarad och jag är nu tillbaka i sadeln på heltid igen. Breedershästarna har fått en välförtjänt vila medan jag tränar vidare på resten av hästarna. Siktet är inställt på det självklara målet - Avelschampionatet 2014 såklart! Lukas och Emelie Nilsson på prisutdelning under SASC. Tiffany och Emelie Nilsson.

Den 5 oktober gick Swedish Selected Horse Sales hopphästauktion av stapeln. 28 av Sveriges bästa 3-åriga hopphästar blev utvalda av Lisen Bratt Fredricson, Royne Zetterman, Pia Levin och Erik Jerneld. Auktionen hölls på Flyinge, och jag hade lyckan att min egen uppfödning Aeyla var utvald. Allt började egentligen redan år 2009. Jag visade min egen uppfödning Estelle (e. Brigadör 1051) på 3-årstestet på Bollerup. Estelle fick 8-8 i hoppning, och jag bestämde mig på vägen hem för att betäcka henne. Efter mycket letande fastnade jag för hingsten Cortez 679, men plånboken som fattig gymnasieelev höll inte för att ta risken att betala per dos. Jag fick då tips om att kolla på Cortez son Aerline H 949 och jag föll direkt. Det var en hingst som hade allt det jag ville komplettera/ förstärka hos Estelle, bra hoppförmåga, bra exteriör, bra temperament, god ridbarhet och fina gångarter. Den 2 juni 2010 kom äntligen lilla Aeyla till världen. Hon var enligt mig världens finaste fölunge. Och världens tjockaste med för den delen! Ungefär två veckor innan fölvisningen växte bakdelen lite snabbare så hon fick visas överbyggd. Men igen större skada skedd, vi åkte hem med poängen 887778 och därmed en klass I-utmärkelse. På vintern samma år så köpte min mamma en hästgård vilket gav mig möjligheten att behålla Aeyla. I januari 2013 började Aeylas träning inför 3-årstestet. Jag varvade ridning med löshoppning. Snällare häst att rida in har jag aldrig varit med om. Löshoppningen däremot var inte riktigt lika lyckad. Hon älskade det tills det blev högre än 1 meter. Då fegade hon ur och rymde antingen under linan (Aeyla har en talang för att krypa ), eller så gick hon rätt genom hindret. Två månader innan 3-årstestet hade jag panik. Hästen ville ju inte hoppa! Jag fick öva upp hennes självförtroende steg för steg höja centimeter för centimeter. En vecka innan 3-årstestet hoppade hon utan tvekan 125 cm högt och 110 cm brett. Jag var ändå nöjd, Aeyla var väldigt outvecklad i kroppen så rent kroppsmässigt förstod jag att hon kanske helt enkelt inte var kapabel till högre än så för tillfället. Men vilken succé det blev! Poängen blev 678779 och fantastiska 9-9 i hoppning. Aeyla vägrade när hindret låg på 1,30, vilket jag ju hade väntat mig. Men domarna sa att med hennes kropp så är det inte så konstigt. Och vilka lovord hon fick! De var så imponerade av henne och sa att det skulle bli så spännande att följa hennes utvecklig, för om hon kan hoppa och galoppera som hon kunde med sin outvecklade kropp, hur ska det då bli när hon har vuxit klart? Jag hade länge funderat på att minska antalet hästar, och min hovslagare gav mig rådet att sälja Aeyla. Aeylas mamma duger nämligen gott och väl åt mig, och dessutom har jag (tillsammans med min syster) sju andra hästar. Så jag satte mig en kväll och klippte ihop en liten film på Aeyla, och skickade in den till SSHS. Jag fick sedan ett mail om att hon var uttagen till att få komma på selektering. Aeyla uppförde sig bra vid selekteringstillfället, trots högbrunst och ovana vid nya platser, och hoppade smidigt som en katt. Kontrakt blev påskrivna, reservationspris sattes och fotografen tog bilder på henne. Torsdagen innan auktionen bar det iväg till Flyinge för uppstallning. Jag var där, i stallet, så mycket jag kunde, för att svara på frågor om Aeyla. På fredagen hade vi öppen träning i ridhuset. Alla auktionshästarna fick komma in och hoppa lite småskutt för att känna på ridhuset och hindren. De hoppade tre gånger var, sista hoppet låg kanske på 80-90 cm och Aeyla, laddad med energi efter att ha stått inne i stallet i ett dygn, flög högt över hindret. Det susade i publiken och efteråt kom folk in i stallet och berömde henne. Stolt som en tupp var jag. Aeyla däremot var arg. Hon försökte klättra ut över dörren. Hon ville inte alls gå in igen hon ville minsann hoppa mer! Och så kom dagen med stort D. Eller dagen med stort N som i nervositet. Morgonen började med veterinärbesiktning. Under förmiddagen sprang det massa folk i stallet för att titta på hästarna. Vid lunch skulle vi gå på promenad med hästarna, in i ridhuset och visa upp dem medan speakern berättade lite kort om dem. Aeyla var taggad till tusen och med spring och sprätt i benen. Den där snygga uppställningen de andra hästarna gjorde, den struntade Aeyla i utan passade istället på att takta runt, runt i en liten cirkel. Dessutom gick hon i brunst, så resten av dagen var det bara att torka och tvätta av ben och svans med jämna mellanrum, putsa lite här, lite där. Rätta till en knopp där, fläta om svansen för femte gången och sedan var det bara att vänta ut tiden. Fölbilder på Ayela är privata

18.30 en timme kvar till auktionsstart och då då bestämde Aeyla sig för att sova en stund. Hon la sig i spånet med sin nytvättade, nyborstade, nyflätade svans. Jag lät henne ligga. 19.30 började auktionen och min nervositet höjdes till det maximala. Nu var det på riktigt. Aeyla fick avbryta sin sovstund, och spånet bli avborstat. Träns och benskydd på, stalltäcke av och så en sista rykt och puts. Aeyla var häst nummer sju i ordningen. Jag gick runt med henne i lilla ridhuset, hörde speakern och budgivningen på de andra hästarna. Budgivningen på alla hästarna startade på 50 000 och höjdes därefter med 5000 per bud. Jag fick ångest, jag tyckte priserna var låga. Jag hade bestämt mig för att inte acceptera bud under 130 000, då fick hon bli kvar i min ägo och bli tränad inför 4-årschampionatet. Och så var det Aeylas tur. Jag ledde fram henne till stora ridhuset, där auktionsvisarna tog över henne. Själv gick jag bakom henne för att gå fram till podiet där auktionsförrättarna satt. På väg dit hörde jag hur det började viskas i publiken och jag hörde folk säga Där är hon, Aeyla. Aeyla leddes över bommarna, medan Royne berättade att Aeyla hoppat helt fantastiskt på gårdagens genrep. Aeyla hoppade uppvärmningshindrerna med god marginal och återigen gick ett sus genom publiken. Aeyla ställde sig snyggt vid grinden och väntade på att bli infångad och sedan travade hon förbi mig längst långsidan. Hon var taggad men uppförde sig bra. Och åh, så vacker hon var! Hindrena höjdes, och återigen hoppade hon med god marginal. Publiken brast ut i applåder och Royne Zetterman sa - Det är härligt när man inte behöver prata för dem. Den här pratar för sig själv. Den här hästen är en fantastiskt, lätt, internationell modell. Väldigt rädd om sig och ett fantastiskt temperament. Helt iskall. Och så plötsligt var hindrena på maxgräns. Och Aeyla hon hoppade. Och publiken de applåderade och busvisslade. Och jag jag förstod knappt vad som hände. Var det verkligen min lilla kråka som fick publiken att jubla? Som fick så fina ord, så mycket beröm? Aeyla under SSHS Auktion. Foto: Roland Thunholm Så började budgivningen på 50 000. Händerna flög upp, och Royne höjde med 10 000 per bud. Och så snabbt det gick, buden bara höjdes och höjdes. Aeyla blev såld till slut såld för 210 000 kronor och ny ägare blev Borg Ridcenter i Vimmerby. Det känns konstigt i stallet utan Aeyla, stallets lilla kelgris. Men hon har kommit till ett jättebra hem, där hon får möjlighet att nå upp till sin potential och jag vet att jag kommer se henne ute på de stora tävlingarna i framtiden. I vår kommer jag att betäcka Estelle igen, med Aerline H. Två föl efter varandra, varav jag ska behålla en för att avla vidare på. Fram till dess så ska jag utveckla mina andra uppfödningar, två helsyskon efter Nobel 994, födda 2012 och 2013. Jag önskar Aeyla och Borg Ridcenter all lycka. Vi ses på championaten! Inför 2014... Vi ser fram emot att träffa er alla nästa år och hoppas att vi tillsammans kan se till att göra 2014 till ett minst lika bra år! Några planerade aktiviteter 2014: Bruksprov 10-15 mars med bruksprovsträff, Landskamp mot Danmark, SWB NBG Cup, Aktiviteter under GBG Horse Show och självklart en massa andra roliga aktiviteter och utbildningar som vi kommer att återkomma med! Håll koll på hemsidan; www.ungasvh.se och gå in och gilla vår Facebooksida; Unga Uppfödare (ASVH) för att inte missa något kul!