Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska
Öppen delaktighet på lika villkor Referat av statsrådets demokratipolitiska redogörelse 2014 på lättläst svenska Bearbetning Pertti Rajala Den här publikationen har gjorts tillsammans med LL-Center och Selkokeskus.
Justitieministeriet och Selkokeskus, Helsingfors 2014
INNEHÅLL 1 Inledning: Mot bättre möjligheter för medborgarna att delta i beslutsfattandet 2 2 Representativ demokrati och förbättringsåtgärder 3 3 Olika former av direkt demokrati 5 4 Öppen förvaltning och interaktion 6 5 Aktiv medborgar- och organisationsverksamhet 7 6 Mångsidigare demokratifostran 8 7 Finland och det internationella demokratiarbetet 9 8 Riktlinjer i redogörelsen 10 1
1 Inledning: Mot bättre möjligheter för medborgarna att delta i beslutsfattandet Demokrati betyder folkstyre. Den demokratipolitiska redogörelsen är ett dokument som beskriver utmaningar och möjligheter för den finländska demokratin. Redogörelsen har skrivits av statsrådet, det vill säga landets regering. Statsrådet överlämnar nu för första gången redogörelsen till riksdagen. Man kan säga att den största utmaningen för demokratin är att valdeltagandet har minskat. Medborgarna röstar inte lika aktivt som tidigare i valen. Samtidigt visar nya studier att medborgarna är allt nöjdare med hur demokratin fungerar. Också de ungas intresse för politik ökar. Tyvärr leder det här inte nödvändigtvis till att valdeltagandet ökar snabbt. Den demokratipolitiska redogörelsen ger riksdagen, medborgarna och andra aktörer tillfälle att diskutera mål och metoder som gäller demokratin. 2
2 Representativ demokrati och förbättringsåtgärder I Finland har vi representativ demokrati. Representativ demokrati betyder att medborgarna genom val väljer beslutsfattarna bland sig. De här valda representanterna har ett ansvar att fatta beslut som är goda och väl övervägda med tanke på medborgarna, som har valt dem. Varje finsk medborgare som fyllt 18 år har rätt att rösta i statliga val och folkomröstningar samt rätt att ställa upp i valen. Med statliga val avses riksdagsval, presidentval och val till Europaparlamentet. Varje finsk medborgare som fyllt 18 år och varje utlänning som bor stadigvarande i landet har rätt att rösta i kommunval och kommunala folkomröstningar. I kommunalvalet väljs ledamöter till kommunfullmäktige. Valen kunde ordnas på ett bättre sätt så att den representativa demokratin fungerar bättre. Då två val ordnas tätt inpå varandra leder det till valtrötthet hos partierna och väljarna. Partiernas partisekreterare har föreslagit att alla nationella val alltid ska hållas under det tredje veckoslutet i april. På det här sättet skulle man undvika att ha flera val under samma år. Valdatumet skulle också bli lättare att komma ihåg. Förhandsröstning borde också ordnas på fler platser, för att göra det så smidigt som möjligt att rösta. Man kan öka valdeltagandet genom att införa nya sätt att rösta. Nätröstning skulle göra det lättare att rösta och kunde öka valdeltagandet bland unga. Vid sidan om nätröstning borde man också utreda möjligheten att ta i bruk brevröstning. 3
De här två nya sätten att rösta skulle förbättra möjligheterna att rösta särskilt för personer med funktionsnedsättning. Men om man inför nätröstning innebär det också risker med valhemligheten och datasäkerheten. Det borde finnas mer information om valen och rätten att delta i dem på internet och i de sociala medierna. Till exempel många ungdomar letar efter information på internet och i de sociala medierna. Också invandrarnas valdeltagande borde diskuteras. 4
3 Olika former av direkt demokrati Medborgarna vill vara med och påverka beslutsfattandet mer än tidigare genom direkt demokrati. De viktigaste metoderna för att påverka genom direkt demokrati är folkomröstningar, medborgarinitiativ och invånarinitiativ, där medborgarna direkt kan delta i beslutsfattandet. Med medborgarinitiativ och invånarinitiativ kan medborgarna lägga fram ett förslag till statliga eller kommunala beslutsfattare. Beslutsfattarna behandlar initiativen och fattar vid behov beslut utifrån dessa. Medborgarinitiativen stimulerar den politiska debatten, ökar intresset för politiken och kan höja röstningsaktiviteten. I Finland är statliga och kommunala initiativ och folkomröstningar rådgivande. Det betyder att de politiska beslutsfattarna fattar det slutliga beslutet också då man har ordnat en folkomröstning. Man vill nu göra det lättare att ordna kommunala rådgivande folkomröstningar. Att ordna kommunala folkomröstningar på internet och i samband med val kan också öka valdeltagandet och intresset för kommunalvalen. 5
4 Öppen förvaltning och interaktion En öppen beredning är en förutsättning för en fungerande demokrati. Medborgarna ska informeras om beredningen. Även medborgare och medborgarorganisationer ska höras under beredningen. Den information som produceras av förvaltningen ska vara tillgänglig för medborgarna. Om man inte utvecklar tillgängliga kanaler för medborgarnas delaktighet, eller om man inte erbjuder tillräcklig utbildning i att använda kanalerna, leder det till ojämlikhet, då vissa grupper inom befolkningen inte kan delta på ett jämlikt sätt. Justitieministeriet har elektroniska tjänster där man kan göra medborgarinitiativ och invånarinitiativ. De finns på Internet på sidorna www.medborgarinitiativ.fi och www.invånariniativ.fi. Webbtjänster för att främja medborgares och organisationers deltagande finns på adresserna www.dinåsikt.fi och www.lausuntopalvelu.fi. 6
5 Aktiv medborgar- och organisationsverksamhet Medborgaraktiviteten och organisationerna är viktiga delar av samhället. Via medborgarorganisationerna kan medborgarna vara aktiva och påverka samhället. Organisationer kan ha en stor betydelse till exempel för invandrare, som via dem kan delta i samhället och få stöd av andra i samma situation. Medborgarorganisationernas verksamhet grundar sig på deras allmännyttiga karaktär. Syftet med organisationernas serviceverksamhet baserar sig på deras ideella värdegrund. De strävar inte efter att göra ekonomisk vinst. Det finns ett klart och tydligt behov av en ny form av dialog och gemensam verksamhet. Det finns ett tydligt behov av en ny form av dialog och samarbete mellan den offentliga sektorn, organisationerna och den privata sektorn. Man måste testa nya sätt att samarbeta och dela de ekonomiska resurser som finns på ett sådant sätt att man har råd att genomföra den nya verksamheten. 7
6 Mångsidigare demokratifostran Finländarna har rätt goda kunskaper om politiska val och det politiska systemet. Bäst har man lyckats med demokratifostran i gymnasierna. De största behoven att utveckla demokratifostran gäller årskurserna 1 6 i den grundläggande utbildningen och yrkesutbildningen. Det finns utredningar som visar att man kan påverka barns och ungas delaktighet allra bäst genom att ge dem undervisning i ett så tidigt skede som möjligt. Eleverna borde också få mer erfarenhet av delaktighet och inflytande i skolorna. Vuxna kan få demokratifostran via medborgarinstitut, folkhögskolor, sommaruniversitet och studiecentraler. Organisationer och den närmaste omgivningen spelar också en stor roll i demokratifostran. 8
7 Finland och det internationella demokratiarbetet Demokrati förverkligas inte överallt i världen. Alla människor har inte rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet, som är delar av demokratin. Finland stöder utvecklingen av samhällen som är ansvarstagande, demokratiska och omfattar de mänskliga rättigheterna. Särskilt stöder Finland utvecklingen i vissa länder som man länge har samarbetat med Det här görs genom att man stärker de demokratiska institutionerna, medborgarsamhällets verksamhetsberedskap och medborgarnas förmåga att försvara sina rättigheter. Finlands mål är att stoppa diskriminering. Att öka öppenheten och rätten till delaktighet är andra viktiga mål. Finland betonar också kvinnors rätt till delaktighet. Det är allt viktigare att stödja sådan verksamhet som främjar demokratiutvecklingen och de mänskliga rättigheterna. 9
8 Riktlinjer i redogörelsen Statsrådet har dragit upp 23 riktlinjer för att främja demokratin. Statsrådet utarbetar senare ett åtgärdsprogram för genomförandet av riktlinjerna. Riktlinje 1: Ett åtgärdsprogram för att stärka demokratin Statsrådet bereder utifrån riktlinjerna i redogörelsen ett åtgärdsprogram för att stärka demokratin och för att följa och utvärdera åtgärderna. Statsrådets demokratipolitiska arbete stöds också med hjälp av forskning. Riktlinje 2: Samhällsdebatt och aktiv dialog Regeringen vill främja debatten om demokratin och dialogen mellan de olika aktörerna, inklusive medierna. Riktlinje 3: Ett valsystem som fungerar bättre och ökat valdeltagande Riksdagspartiernas partisekreterare har föreslagit att de statliga valen och kommunalvalen alltid ordnas samma datum. Man fortsätter att bereda detta förslag. Möjligheterna att ta i bruk brev- och nätröstning utreds. Risker som gäller datasäkerhet beaktas i beredningen. Kommunerna uppmuntras att öka antalet vallokaler och ha sådana på platser där folk vanligen rör sig. Personer med funktionsnedsättning ska få bättre möjligheter att ta sig till vallokalerna. Man ser också till att vallokalerna är tillgängliga. 10
I samband med riksdagsvalen genomförs en studie som utreder valdeltagandet, medborgarnas delaktighet och valsystemets funktion. Det är viktigt att man samtidigt bedömer hur demokratin fungerar ur ett jämställdhetsperspektiv. Riktlinje 4: Tydlig valinformation Man fortsätter att utveckla valinformationen, med särskild fokus på ungdomar och andra grupper med låg delaktighet. Man informerar mer på olika språk och samarbetar med invandrarorganisationer och invandraraktörer. Finländarna får mer information om EU-valet 2014. Information ges om Europaparlamentet och partierna på europeisk nivå. Information ges om de finländska partierna och deras kontakter till partier på europeisk nivå. Tillgången till valinformation och partiernas valreklam förbättras. Riktlinje 5: Ett fungerande system med förtroendevalda och effektivt lokalt inflytande De kommunala förtroendevalda får bättre möjligheter att arbeta och påverka. Förtroendevalda kvinnor och män ska ha lika möjligheter att kombinera förtroendeuppdrag, arbete och familjeliv. Riktlinje 6: Jämställt beslutsfattande En jämn representation av kvinnor och män främjas i de statliga och kommunala beslutsorganen. Partierna uppmuntras att främja jämställdhet mellan könen då man ställer upp kandidater och utser personer för förtroendeuppdrag. 11
Riktlinje 7: Barn och unga tas med i beslutsfattandet Kommunerna ska utarbeta ett kommunalt åtgärdsprogram för delaktighet och inflytande. Programmet ska också beakta möjligheterna för under 18-åringar att delta och påverka. Kommunerna ska inrätta ett ungdomsfullmäktige eller ett motsvarande organ. Dessutom utreds möjligheterna att sänka åldersgränsen för folkomröstnings- och medborgarinitiativ till 15 år. Riktlinje 8: Delaktiga invandrare Närings-, trafik- och miljöcentralerna och kommunerna uppmuntras att arbeta mer effektivt för att göra invandrarna delaktiga i samhället. Det här görs i samarbete med de aktörer som arbetar med invandrare och kulturell mångfald. Partierna uppmuntras att fästa vikt vid invandrarnas ställning då man ställer upp kandidater och utser personer för förtroendeuppdrag. Riktlinje 9: Fler kommunala folkomröstningar Man gör det möjligt att ordna kommunala rådgivande folkomröstningar i samband med valen. Ordnandet av kommunala folkomröstningar på nätet förbereds. I beredningen ägnas särskild uppmärksamhet åt datasäkerheten. Riktlinje 10: Bättre medborgar- och invånarinitiativtjänster Under nästa regeringsperiod utvärderas hur lagen om medborgarinitiativ har fungerat. Samtidigt utreder man hur deltagandet via nätet fungerat. Resurser för att utveckla dessa tjänster tryggas. 12
Riktlinje 11: Öppnare förvaltning Uppföljningen och utvärderingen av genomförandet av regeringsprogrammet görs öppna över nätet. Statsrådets elektroniska projektregister HARE görs mer användarvänligt. Också kompatibiliteten med förvaltningens tjänster för samråd och delaktighet beaktas. Samtidigt främjar registret medborgarnas rätt att ta del av information. Finland deltar aktivt i det internationella samarbetet för utveckling av nya verksamhetsmodeller, så att medborgarna i fortsättningen bättre kan tas med i planeringen av förvaltningen och dess verksamhet. Riktlinje 12: Interaktiv kommunikation Statsförvaltningens kommunikation utvecklas så att den blir mer interaktiv, tydlig och tillgänglig. Statsförvaltningens verksamhetsprinciper i de sociala medierna utreds. Kommunikationen och interaktionen i kommunerna ökas genom att man i den nya kommunallagen inför bestämmelser om kommunikation på nätet. Riktlinje 13: Öppnare förvaltningsinformation Man fortsätter att öppna förvaltningens information och gör den fritt tillgänglig på nätet. Den grundläggande informationen ska vara avgiftsfri. Riktlinje 14: Samarbetspartners tas med i beredningen Att olika samarbetspartners kan delta och höras på lika villkor och på ett tillgängligt sätt beaktas i lagberedningen och utvecklingsprojekten. 13
Hörandet tas med som en del av ministeriernas styrnings- och ledningssystem och stödtjänster utvecklas för detta. Ministerierna anlitar tjänsten dinåsikt.fi och utlåtandetjänsten i sin interaktiva beredning. Hörandet av organisationer och samarbetspartner utvecklas även i den nationella beredningen av EU-ärenden. Genom att samarbeta med invandrarorganisationer tryggar man att invandrarnas synpunkter tas med i beredningen, särskilt i frågor som gäller deras vardag. Detta sker via invandrarsamfunden. Riktlinje 15: Jämställdhet i beredningen och hörandet Ministerierna främjar jämställdheten i lagberedningen och ordnandet av höranden. De kallar till exempel organisationer som har sakkunskap om jämställdhetsfrågor till hörandena. När arbetsgrupper tillsätts läggs särskild vikt vid att kvotbestämmelsen i jämställdhetslagen följs. Riktlinje 16: Regeringens framtidsdiskussion Framtidsdiskussioner förs alltid i samband med beredningen av framtidsredogörelsen. Under framtidsdiskussionerna har medborgare och medborgarorganisationer möjlighet att diskutera framtida utmaningar och utvecklingsbehov. Riktlinje 17: Bättre verksamhetsförutsättningar för medborgarsamhället Medborgarorganisationernas verksamhetsförutsättningar förbättras. Detta sker genom att man gör ansökningsprocesserna för de stöd som beviljas till organisationerna tydliga och enhetliga. Organisationerna ska också få bättre rådgivning om stöden. 14
Organisationernas verksamhetsförutsättningar stöds bland annat genom att man i högre grad riktar Penningautomatföreningens finansiering till omfattande understödsprogram och genom att man utvecklar den elektroniska ansökningen. Riktlinje 18: Ökad öppenhet, interaktion och jämställdhet i medborgarsamhällsrelationerna Man säkerställer att ministerierna har en strategi för sin relation till medborgarsamhället. Det kan gälla enbart medborgarorganisationer eller omfatta medborgarorganisationer och annan verksamhet som bedrivs inom ramen för medborgarsamhället. Ministerierna tar med mål som gäller främjande av jämställdhet i sina program. Riktlinje 19: Utveckling av förutsättningarna för frivilligarbete En arbetsgrupp tillsätts för att utreda behoven av att utveckla lagstiftningen om frivilligarbete. Riktlinje 20: Unga som deltar och påverkar genom demokratifostran Skolundervisningen utvecklas så att den stärker elevernas delaktighet i samhället. Elevkårernas verksamhet utvecklas. Hemmets, skolans och medborgarsamhällets samarbete kring demokratifostran stärks. Innehållet i demokratifostran utvecklas i utbildningen och fortbildningen av lärare. Interaktionen mellan skolorna och beslutsfattarna ökas. Det är önskvärt att de kommunala och statliga beslutsfattarna och de politiska tjänstemännen besöker skolorna för att berätta om samhällspåverkan. En revidering av ungdomslagen inleds, och då utvärderas även hur bestämmelserna om ungas delaktighet fungerar. 15
Riktlinje 21: Finland framhäver i synnerhet kvinnornas och de mest utsatta befolkningsgruppernas rättigheter och möjligheter till delaktighet Finland lyfter fram frågor som gäller undanröjande av diskriminering i sin internationella verksamhet, i utvecklingssamarbetet och i övriga ekonomiska understöd. Riktlinje 22: Finland stöder medborgarsamhällets roll och ökad öppenhet i det internationella beslutsfattandet Finland agerar för att öka medborgarorganisationernas möjligheter till delaktighet och för att utveckla öppnare former för beredningen och beslutsfattandet i internationella organisationer. Yttrandefriheten och mediernas självständighet är viktiga delar av det internationella stärkandet av demokratin. Riktlinje 23: Finlands demokratipolitik drivs i samma riktning både i hemlandet och internationellt Grunden för såväl den nationella demokratipolitiken som Finlands internationella demokrativerksamhet är internationella bestämmelser och den demokratisyn som ingår i vår grundlag och lagstiftning. 16
Oikeusministeriö PL 25 00023 VALTIONEUVOSTO www.om.fi Justitieministeriet PB 25 00023 STATSRÅDET www.om.fi