Hur kan pappor med våldsproblematik ta föräldraansvar? forskning och erfarenheter Göran Lindén 29 april 2014
En ny bok! Redaktörer Göran Lindén & Peter Breife
Orsaker till våldet - en källa till konflikter! Alkohol. Makt och kontroll Konflikter Manlig hegemoni Svartsjuka Personlighetsstörningar Stress Tidigare trauman Provokativa partners Svår barndom???
Elefanten och de blinda
Våld är varje handling som genom att den skadar, skrämmer eller kränker en annan person får den personen att göra något mot sin vilja eller avstå från att göra något den vill Per Isdal, Alternativ til Vold
Olika uttryck för våld Fysiskt våld Sexuellt våld Materiellt våld Psykiskt våld Latent våld Ekonomiskt förtryck Grov försummelse.i de nära relationerna!
Vi har alla en relation till dagens ämne. Jag hade själv en pappa som var sån..! Min sambo har en brorsa som tar till våldet.! Just nu har jag ett ärende på jobbet där pappan är en våldsam pappa! Jag separerade från barnens pappa för att skydda dem från fortsatt våld! Jag har själv behandlat min partner och barnen väldigt respektlöst.!
Mitt eget personliga förhållande till våld 5 minuter
Våld är komplext Hon lämnade honom men våldet fortsatte Åtta år efter senaste kontakten med pappan sökte dottern upp honom Han får mycket stöd av familjen /släkten i att hota lillasyster Den utsatta mamman ger sig på barnen Mamman behöver avlastning med barnen och ringer honom i smyg
Ekologiska modellen
Exempel: En pappa från Iran som hotar döda mamman till de gemensamma barnen pga den skilsmässa hon tagit ut och att hon inte var oskuld på bröllopsnatt.
En pappa med stor relationselips en konfliktfylld relation Exempel: Ett föräldrapar med spädbarn som båda driver öppna konflikter om små & stora olikheter dem emellan och där ingen förstår att de lever oerhört pressat pga a-löshet och ett spädbarn som aldrig sover längre stunder.
En pappa med stora egna problem Ex: En pappa som kontrollerar mamman samt anklagar henne för otrohet, en pappa med stark benägenhet till svartsjuka som han förnekar utan istället söker tecken som bekräftar att hon bedrar honom.
Män med våldsproblematik gemensamma drag? Brister i självkänsla, generellt eller kopplat till specifika situationer Känslomässigt och socialt beroende av partnern Överkrav genom arbete, familj, släkt Projektiva tendenser hos mannen Överdrivet kontrollbehov Svartsjuka Känsla av maktlöshet gentemot partnern Svårigheter härbärgera egna svåra känslor Låg tilltro till att kunna lösa relationsproblem Empatibrist Egna traumata (krig, tortyr, barnmisshandel ) Negativ / ambivalent kvinnosyn
Olika sorters våld Makt och kontroll våld Situationsbetingat stress våld Våldsamt motstånd Källa: Michael P Johnson, 2008
Makt- och kontrollvåld Örfil Situationsbetingat stress-våld Våldsamt motstånd
Föräldrar som misshandlar sina barn Pappor som utövar våld mot mammor
Föräldrar som misshandlar sina barn Pappor som utövar våld mot mammor
Barnmisshandel Vuxna som slår sina barn Barn som utsätts för andra skadliga kränkningar och övergrepp Annat nära relationsvåld som barn tvingas leva i Pappor som Pappor utövar som våld utövar våld mot mammor Barn som utsätts för grov försummelse
10 % av alla barn/ungdomar har upplevt våld hemma! Hälften av dem utvecklar svåra och långvariga problem! Hälften av barnen som upplevt våld har själva blivit direkt utsatta!
Den i särklass starkaste riskfaktorn för kroppslig bestraffning av barn är om det förekommer våld mellan de vuxna i familjen. Detta ger en riskökning på tio gånger jämfört med familjer där något våld mellan de vuxna inte förekommer. Nat kartläggningen 2011 Allmänna barnhuset
Precis som vid de tidigare undersökningarna år 2000 och år 2006 anger barn med kroniska sjukdomar och funktionshinder att de blivit slagna dubbelt så ofta som barn utan sjukdomar. De lever också oftare i familjer där det förekommit våld mellan föräldrarna. Nat kartläggningen 2011 Allmänna barnhuset
Vuxna kvinnor som hade upplevt våld mellan föräldrarna under uppväxten hade högre risk för att bli utsatta för våld i parrelationen än kvinnor som varit direkt utsatta för våld från föräldrarna. S Vatnar, Norge 2009 Göran Lindén
Tecken hos de späda barnen vid våld Kroppsminnen som barnet senare har svårt att sätta ord på. Ökad sårbarhet på grund av bristande förmåga att förstå och hantera påfrestningarna. Den sårbara hjärnan utvecklas mera i de delar som stimuleras oftare. Konstant stress pga fight-flight-freeze Förhöjd vilopuls Förmågan till reparation finns om barnet avlastas negativa stressen Göran Lindén
Motståndskraft och skyddsfaktorer mot våldets verkningar (Caroline Övrelien, m fl) 1/3 av barn från särskilt riskfyllda miljöer mådde lika bra eller bättre än barn som ej upplevt våld. Skyddsfaktorer kan vara stark anknytning till en vårdande vuxen stödjande relation till syskon eller släktingar god självkänsla och goda skolresultat förmåga att utveckla talanger och intressen empati och social uttrycksfullhet självförtroende förmåga till anpassning och flexibilitet Kön? Göran Lindén Källa: Barn som upplever våld, VKV, 2012
Göran Lindén Barns behov och barnets behov
Mammans situation Göran Lindén
Från patriark till en mer jämställd man eller Från en längtande pappa till en närvarande pappa - en exposé av pappaskapets förändring under 50 år!
1950-talet Mannen ek familjeförsörjare Arbetarkvinnorna dubbelarbetare 1960-talet Kvinnors frigörelse började Lagen om förbud för män att framföra barnvagn i uniform på allmän plats upphävdes 1970-talet Föräldraförsäkringen Fri abort Kvinnomisshandel började bli en samhällsfråga Pappor vid förlossning och psykoprofylax Gemensam vårdnad möjligt 1980-talet Faderskapserkännande Faderskapsbekräftelse 28 % av alla barn till ensamföräldrar hade ingen kontakt med den andra föräldern (pappan) Ökad problematisering av mansrollen Boken Männens röster i kris och förändring Kvinnojourerna växte fram
1990-talet Aldrig har så många barn haft så mycket pappa att relatera till Boken Pappa, se mig! Ofrivilliga faderskap blir ett begrepp Antalet pappor som är föräldralediga fördubblas- och antalet pappadagar fördubblas nästan Kvinnovåldskommissionen: Socialtjänsten måste hjälpa utsatta kvinnor Kvinnofridsreformen: Nytt brott mot kvinnor: Kvinnofridskränkning SoL 1998: Våldsutsatta kvinnor bör få hjälp Att vara frånvarande pappa ter sig alltmer avvikande
2000-talet Barnmisshandelskommittén 2001: Barn som bevittnar våld är utsatta för psykisk misshandel SoL ändras: Brottsoffer skall erbjudas hjälp. Våldsutsatta kvinnor ska särskilt beaktas Barn börjar uppmärksammas som brottsoffer när mammor utsätts för våld SoL ändras: Barn som bevittnar våld ska erbjudas hjälp 2006 ändras Föräldrabalken: Ökad möjliget till ensam vårdnad 2007 kom Regeringens nationella handlingsplan om att bekämpa mäns våld mot kvinnor
Forskning visar att Barn till pappor som är aktiva i omvårdnaden: bättre kognitiv och empatisk förmåga bredare känsloregister mindre av könsstereotypa föreställningar större självtillit klarar sig bättre i sociala sammanhang
Fördelning av föräldraledighet mammor och pappor
1980, 1989 och 2011: Antal mammor/pappor Antal föräldralediga dagar 1980 92 000 / 8 000? / 315 000 1989 270 000 / 88 000 36 000 000 / 2 500 000 = 6 % 2011 400 000 / 319 000 38 000 000 / 11 900 000 = 23 %
2010-talet Den stora berättelsen om barns behov av sina pappor börjar ifrågasättas Hur ska vi fortsätta stödja de goda pappaskapen och samtidigt uppmärksamma de pappor som hindrar barns utveckling genom destruktivt beteende? Barn som tvingats se, höra, bevittna våld är delvis samma barn som blir direkt utsatta.
Bikupa En pappa med egen våldsproblematik - vilka erfarenheter och kunskaper har du från privatliv och arbete?
Psykolog Per Isdal - ATV
Alla utbrott han såg allt det där, allt skrikande och gormande.alla gräl! Alla dessa inte trevliga saker! Han sög åt sig av dom! Han är redan översköljd av allt detta..:! Förlåt mig i all denna skit!
Pappor som är våldsamma mot mammor och barn vad vet vi? 40 60 % av papporna är även direkt våldsamma mot barnen oftare dålig kunskap om barnens liv oftare självcentrerade oftare manipulativa kan vara auktoritära upplever oftare stress i föräldraskapet upplever oftare stress i relation till dålig ekonomi och social isolering har oftare vuxit upp i familjer med våld, missbruk, återkommande flyttningar och fattigdom kan vara pappor som rivaliserar med mamman om barnen kan vara pappor som rivaliserar med barnen om mamman
Föräldraansvar med egen våldsproblematik
Bikupa Vad behöver barn få från sina pappor som har en våldsproblematik?
Vad säger Socialstyrelsen? Föräldraansvaret behöver begränsas för den våldsamme genom att gemensam vårdnad i princip inte är möjlig när det förekommit våld. Principen gäller när föräldrar tvistar om vårdnaden rättsligt. I övrigt har samhället inte frångått den överordnade principen att föräldrar själva bestämmer om hur vårdnaden ska vara. Socialtjänsten ska noggrant höra barnets önskan och vilja och ta hänsyn till det i takt med barnets stigande ålder och mognad. I den sammanvägda bedömningen ska hänsyn tas till barnets behov av kontakt med båda sina föräldrar. Socialstyrelsen Meddelandeblad 2006
Föräldraansvar vid våld i tvister om vårdnad, umgänge eller boende: Bedömning av pappan och våldets karaktär Pappans allmänna attityd till våld Förekomst av missbruk och psykisk ohälsa Våldet som uttryck för makt och kontroll mer allvarligt än våld begränsat till enstaka överilad handling. Pågående våld mer allvarligt än historiskt våld. Pappans ev våld i tidigare relationer Pappan har för våldet genomgått behandling eller ej. Socialstyrelsen Meddelandeblad 2006
Barnens Behov i Centrum - BBIC Föräldraförmågor och kopplingar till egen våldsproblematik: Säkerhet Stabilitet Grundläggande omsorg Känslomässig tillgänglighet Stimulans Vägledning och gränssättning
Grundläggande omsorg Se till barnets vardagliga rutiner fungerar (mat, sömn, hygien) Se barnet i dess mående Stödja barnet Exempel: Papporna behöver ta ansvar för sin del av omsorgen samt samarbeta med mammorna i dessa frågor. Papporna behöver vara uppmärksamma på barnen och låta egna behov stå tillbaka
Säkerhet Yngre barn behöver fr a skyddas från faror, skador, irrationella och skadliga beteenden. De äldre barnen behöver även skyddas mot egna riskfyllda beteenden. Exempel: Papporna behöver ansvariggöras för barnets skydd och säkerhet betr våldet. De behöver även ansvariggöras för att mammorna blir respektfullt bemötta. Pappor som är labila och irrationella pga kris och stress behöver inse hur det blir för barnet. Papporna behöver acceptera och inse det konstruktiva i begränsningar att utöva föräldraskapet.
Känslomässig tillgänglig Barnet behöver uppskattning och engagemang för sin egen skull Barnet behöver få nära kontakt via kropp, ögon, öron och röst Exempel: Papporna behöver se barnet utanför sig själva och utanför konflikten med mamman Papporna behöver reparera skadad tillit till barnet och mamman, kort- och långsiktigt. Säga Förlåt, jag gjorde fel som slog till mamma igår kväll och skrämde dig! Papporna behöver stödja mammornas föräldraskap.
Stimulans Barnet behöver uppmuntran i att lära sig nya saker Barnet behöver stöd i att uttrycka känslor och tankar och att uttrycka egen vilja Exempel: Papporna behöver veta var barnet befinner sig i sin utveckling och få realistiska förväntningar på barnet. Papporna behöver respektera barnet i dess tankar, känslor och vilja.
Vägledning och gränssättning Barnet behöver föräldrar som är goda förebilder i livet Barnet behöver gränssättning som är sund för barnet Barnet behöver avlastas ansvar för sina föräldrar Exempel: Papporna behöver förändra sina liv så att barnen kan känna stolthet för dem Papporna behöver samarbeta med mammorna på ett respektfullt sätt så att barnen får goda förebilder. Papporna behöver gå från kränkande och skrämmande gränssättning över till gränssättning som är vänlig, bestämd och begriplig för barnet.
Stabilitet Barnet behöver pålitlighet, förutsägbarhet, konsekvens och kontinuitet Exempel: Papporna behöver vara pålitliga och förutsägbara i direktkontakter med barnet. Papporna kan behöva flytta så att barnet får bo kvar. De behöver i övrigt minimera förändringar i barnets vardag Papporna behöver undvika snabba beslut som påverkar barnets liv. De behöver ta hand om den egna krisen och bygga en stabilitet i det egna vuxenlivet.
Kan man vara pappa utan att träffa sitt barn? Inte störa barnens trygghet Ge barnen information om pappa efter deras behov Barnens möjligheter att kunna meddela pappa saker från deras eget liv Barnens kontakter med pappans släkt
Det goda pappaskapet Pappor med våldsproblematik
Det goda pappaskapet Det goda pappaskapet Våldsproblematik Pappor med våldsproblematik
Föräldraansvar vid våld Sätta barnets behov fram de egna
Föräldraansvar vid våld Sätta barnets behov fram de egna Samarbetet med mamman
Föräldraansvar vid våld Sätta barnets behov fram de egna Samarbetet med mamman Egen förändring ut ur våldet
Föräldraansvar vid våld Sätta barnets behov fram de egna Framtiden Samarbetet med mamman Egen förändring ut ur våldet
Att upptäcka, motivera och erbjuda insatser
..men papporna är ju inte motiverade för någon förändring. eller.?
De fyra stoppen en tankemodell Modellen baseras på att alla mammor och pappor har föräldrakänslor Alla föräldrar vill sina barn väl Den våldsbenägne föräldern själv Medföräldern eller barnet Nätverket Samhället
Motiverad ------ Icke motiverad Motivation som en process Vad jag som möter en pappa kan bidra med Fokus på barnets behov Vara respektfull i mötet med pappan Ha kontroll över min egen rättningsreflex Följa med i motstånd
Bikupa Att vara respektfull i mötet med en pappa vad kan ingå i det?
Hjälper insatserna mot våldsbeteende hos män/pappor? Svenska och amerikanska effektstudier IDAP Kriscentra, mansmottagningar, ATVmottagningar, Utväg.
Hjälper insatserna mot våldsbeteende hos män/pappor? Lovande resultat Icke-dömda män Psykisk ohälsa Missbruk 55 % hade barn med de utsatta Nationell svensk utvärdering (Soc styr 2010)
Socialstyrelsens Handbok om socialnämndens ansvar för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld (2011): När socialtjänsten får kontakt med en våldsutsatt kvinna är det angeläget att försöka få till stånd en dialog med den som utövar våldet och erbjuda denne samtal. I samtal med våldsutövaren kan information ges om vilka behandlingar som kan erbjudas. För de män som inte är positiva till behandling men som accepterar fler samtal med socialsekreterare är det möjligt att inleda en serie motivationssamtal. Om den person som utövar våld har vårdnad om eller umgänge med barn, bör denne dessutom erbjudas råd och stöd utifrån barnets behov
MPV en metod att motivera och öka föräldraansvar Möta Pappor/Personer med Våldsproblematik
Orosanmälan till socialtjänsten Förhandsbedömning Motivation att förändras ut ur våld Kriscentrum Barnutredning med MPV Andra insatser
Information Förhandsbedömning Utredning för Bistånd/ LVU Biståndslös insats Barnhandläggare Pappahandläggare 3-part samtal pappan Trepartssamtal Samtal med pappan Samtal om fem med teman pappan om fem teman 3-part samtal pappan Göran Lindén
Information 3-part samtal pappan Trepartssamtal Förhandsbedömning Utredning för Bistånd/ LVU Biståndslös insats Huvud- & Barnhandläggare Pappahandläggare Kontakter med barn & mamma Samtal med pappan Samtal om fem med teman pappan om fem teman 3-part samtal pappan Göran Lindén
Två handläggare från socialtjänsten Inledande trepartssamtal Enskilda samtal med den våldsamme föräldern med teman: Information Barnet Samarbetet med andra föräldern Egna föräldraansvaret Risk, säkerhet och egna ansvaret Avslutande trepartssamtal Motivationsarbete främst via föräldraskapet Inga gemensamma samtal med våldsam - utsatt
Några röster från socialarbetare och MPV: Fördelen med MPV: Att vi möter papporna, att de inte får tappas bort och att detta kan bli en väg till förändrat beteende genom behandling. Att vi tar itu med förövarna givetvis och i detta också har barnen i centrum. Jag har gått flera utbildningar om kvinnofrid och arbetat en hel del med det. Flera gånger har jag tänkt om de där männen som utsatt kvinnorna: Usch, fy fan..! Genom utbildningen i MPV har jag fått till mig en hel del ny kunskap som hjälper mig att se dem som människor...att se deras våldsamma beteende men även det som finns bakom...! -
Slutord Våra närvarande, omsorgsinriktade pappor ger både utmaningar och möjligheter vid våld! Papporna med våldsproblematik är generellt mycket opratade om sitt inre liv det ger hopp om förändring! Ansvariggöra pappor med våldsproblematik både strukturellt och individuellt Ha ett säkerhetstänkande när vi involverar papporna! Kunskapsområdet föräldraansvar vid våld behöver utvecklas!
Tack för mig! Göran Lindén www.goranlinden.se