Geriatriköversyn. Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen/april 2008 Avdelningen för uppföljning och utveckling HSN 0802-0260

Geriatriköversyn Rapporten är sammanställd av: Gunilla Benner-Forsberg Britt-Marie Forsman Britt Fälth Michael Högberg Gunilla Malmefeldt Christer Persson Lars Tocklin Stockholms läns landsting HSN-förvaltningen/april 2008 Avdelningen för uppföljning och utveckling HSN 0802-0260

SAMMANFATTNING Syftet med geriatriköversynen har varit att kartlägga och belysa omgivande vårdstrukturer/utbud samt belysa skillnader i befolkningens hälsa för att förklara och analysera orsaker till nuvarande skillnader i beställning av geriatrik. Ett ytterligare syfte har varit att presentera ett underlag för beslut om eventuell omfördelning eller förändring av resurser inom det geriatriska området eller andra område för att styra mot en resurseffektiv vårdkedja för den geriatriske patienten. En kartläggning av kommuner och stadsdelars utbud av äldreomsorg som kan påverka den geriatriska konsumtionen genomfördes. Kartläggningen har belyst beviljad hemtjänst, särskilda boendeplatser och korttidsplatser. Slutsatsen från kartläggningen är att skillnader finns men eftersom de geografiska områdena är stora så tar skillnader ut varandra så inget enhetligt mönster kan utläsas som kan förklara skillnader i konsumtion av geriatrik. Återstående medellivslängd vid 65 år utvaldes som en parameter på befolkningens hälsa. I Danderydsgeriatrikens ansvarsområde har både män och kvinnor den högsta återstående medellivslängden. Huddingegeriatriken, Jakobsbergsgeriatrikens och Södra Stockholmsgeriatrikens ansvarsområde ligger lägst. Äldrecentrum har genomfört en sammanställning på hälsoskillnader utifrån Folkhälsoenkäten 2006. Sammanställningen visar att inga stora skillnader finns mellan de geriatriska klinikerna men att i Danderydsgeriatrikens och Stockholmsgeriatrikens ansvarsområden finns den bästa hälsan samt att i Huddingegeriatriken och Södra Stockholmsgeriatriken den sämsta. Den geriatriska konsumtionen påverkas av den vård som ges inom andra vårdområden. Enligt framtaget material och statistik så utgör geriatrik och akutsomatik oftast de kommunicerande kärl som det påstås, antigen ligger geriatrikkonsumtion över länssnittet men kompenseras av att den akutsomatiska konsumtionen ligger under snittet eller så gäller det omvända förhållandet. Geriatriken har också en äldre åldersprofil på patienterna än vad akutsomatik och öppenvårdsrehabilitering har. I översynen har en modell för vårdflöden i förenklad form tagits fram för att beskriva vårdkedjor inom slutenvården, uppdelat på akutsomatik, geriatrik och eventuell efterföljande öppenvårdsrehabilitering. En önskvärd målbild för vårdflöden har skapats utifrån modellen. Akut omhändertagande av äldre med avgränsning till ambulansverksamhet gavs som tilläggsuppdrag i översynen. Patienter 71 år och äldre med bedömning gjord i ambulans av prioritet 3 uppskattades under år 2007 till ca 43 procent av patientunderlaget över 71 år. Dessa patienter är inte alltid behov av akutsjukhuset resurser och många kan tas hand om på annat sätt i närsjukvården och av geriatrik. Några förslag till att minska onödiga akutsjukhusbesök för äldre är framtaget i översynsarbetet. För att utveckla de geriatriska beställningarna måste hänsyn tas till ett flertal faktorer som relationen mellan de geriatriska klinikerna och akutsjukhusen. Utgångspunkten bör vara en önskad målbild av hur vårdflöden skall se ut för patienter i behov av slutenvård inom respektive geriatrikområde. Några av översynens förslag till åtgärder och fortsatt arbete Anpassa beställningarna till geriatrik, akutsomatik och öppenvårdsrehabilitering enlig behov och optimalt vårdflöde Anpassa de geriatriska beställningarna efter föreslagen prioritering Införa målbild för vårdflöden Förstärka inom omgivande vårdstrukturer

Fortsatt arbete med analys av vårdflöden för utvalda diagnoser Använda metodarbetet kring vårdflöden/vårdkedjor för löpande uppföljningsarbete Minska onödiga akutbesök på akutsjukhus för äldre genom att; utforma riktlinjer för patientstyrning, genomföra informatinsinsatser för ökad kunskap andra vårdaktörers tillgänglighet, utveckla bonus-vite system för ökat direktintag till geriatriken, undersöka behov av och eventuellt införa prehospital bedömningstjänst. Skärpa inskrivningskrav till geriatriken

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 1 2. UPPDRAG 2 3. GENOMFÖRANDE 3 4. BAKGRUND 4 5. KARTLÄGGNING 5 5.1 Kommuner/Stadsdelar 5 5.1.1 Beviljad Hemtjänst 6 5.1.2 Korttidsboende 7 5.1.3 Särskilt boende för äldre 8 6. BEFOLKNINGENS HÄLSA 10 6.1 Återstående medellivslängd 10 6.2 Folkhälsoenkäten 12 6.3 Geriatriskt index 13 7. DE ÄLDRES KONSUMTION AV AKUTSOMATIK OCH GERIATRISK SLUTENVÅRD 15 7.1 Konsumtion uppdelad efter geriatriska ansvarsområden 16 7.2 Patienters åldersstruktur 19 7.3 Konsumtion uppdelad efter sjukhusens naturliga upptagningsområde 22 7.4 Slutsatser från nuvarande behovs- och vårdkonsumtion 23 7.5 Vårdflöden och kostnader 24 8. ERSÄTTNINGSMODELL I GERIATRIK 34 8.1 Dagens ersättningsmodell 34 8.2 Egenskaper hos ett ersättningssystem 35 8.3 Målkonflikter och incitament 36 8.4 Utveckling av ersättningsmodellen 37 9. VÅRDVAL 38 10. ÖVRIGA UPPDRAG I ÖVERSYNSARBETET 40 10.1 Akut omhändertagande av äldre 40 10.2 Trygghetskvitto 46 10.3 Äldreteam 46 12 SLUTSATSER 48 13 REFERENSER 52 ORDLISTA 53 BILAGA 1 Sammanställning över geriatriska klinikernas tilläggsåtagande

BILAGA 2 Geriatrik i Stockholms län- Beskrivning, uppföljning samt förslag till utveckling BILAGA 3 Erfarenhetsåterföring avseende fyra äldreteam inom Stockholms läns landsting BILAGA 4 Redovisning av hälsoskillnader mellan de geriatriska klinikernas upptagningsområde BILAGA 5 Redovisning av hälsoskillnader mellan kommuner och stadsdelar i Stockholms län BILAGA 6 Fakta om kommuner och stadsdelar baserat på år 2006. BILAGA 7 Utskrivningsmeddelande (Webbcare)

1 1. INLEDNING I Stockholms län landsting finns elva geriatriska vårdgivare (tolv med Norrtäljegeriatriken, men kliniken omfattas inte av denna översyn). De geriatriska klinikerna har ansvaret för att invånarna i deras respektive geografiska ansvarsområde får den geriatriska vård de behöver. I det fall den geriatriska kliniken ej själv har möjlighet att ta emot en patient ifrån ansvarsområdet skall kliniken ordna plats på och betala för att annan geriatrisk klinik vårdar patienten. Stora skillnader finns i dagens beställning av geriatrisk vård, mätt som antal beställda DRG-poäng per äldrepoäng. Nedan förklaras dessa två begrepp. DRG-poäng: Vården vid akutsjukhusen och de geriatriska klinikerna beställs i DRGpoäng. Vården viktas i poäng efter den resursåtgång som åtgår för att producera en viss typ av vård. Förenklat kan man säga för geriatrikens del att ju fler DRG-poäng en beställning innehåller desto större beställning av vård. Äldrepoäng: Som mått på vårdbehovet i ett område används sedan år 2006 måttet äldrepoäng inom geriatriken. Invånarna över 65 år i klinikernas geografiska ansvarsområde viktas utifrån sin ålder. Anledningen är att behovet och därmed konsumtionen av geriatrisk vård till stor del styrs av ålder - ju äldre invånare desto större behov av geriatrik. Enligt detta system erhåller invånare 65-74 år en poäng, invånare 75-84 år erhåller fyra poäng och invånare över 85 år erhåller nio poäng. På så sätt standardiseras klinikernas ansvarsområden utifrån medborgarnas ålder och ansvaret för klinikerna blir därmed mer jämförbart. I tabellen nedan kan i kolumn två utläsas det antal äldrepoäng som respektive kliniks geografiska ansvarsområde omfattade år 2006. I kolumn tre redogörs för det antal DRGpoäng som beställts för den befolkningens räkning. I kolumn fyra framgår beställningens storlek i förhållande till befolkningens storlek samt åldersammansättning (dvs äldrepoäng). Stockholmsgeriatriken har störst beställningen i förhållande till den befolkningen man är satt att betjäna, och den geriatriska kliniken på Löwenströmska sjukhuset i Upplands Väsby har lägst beställning i förhållande till befolkningens storlek och ålderssammansättning. Den förstnämnda beställningen är dubbelt så stor som den sistnämnda.

2 KLINIK Antal äldrepoäng Antal beställda DRG-poäng Stockholmsgeriatriken 100 254 6 387 6,4 Nackageriatriken Älvsjö etc 23 729 1 500 6,3 Nackageriatriken Söder 44 371 2 547 5,7 Handengeriatriken 36 248 2 017 5,6 Södertäljegeriatriken 43 585 2 450 5,6 Brommageriatriken 99 847 5 514 5,5 SSGK 157 188 8 000 5,1 Geriatriska kliniken KS Huddinge 92 147 4 742 5,1 Nynäs Vård AB 12 675 573 4,5 Jakobsbergsgeriatriken 65 085 2 628 4,0 Danderydsgeriatriken 123 197 4 390 3,6 Geriatriska kliniken Löwenströmska 51 040 1 649 3,2 sjukhuset Snitt 77 215 3 533 4,99 Antal DRGpoäng / 100 äldrepoäng Basgeratriskt uppdrag och tilläggsåtaganden I basuppdraget för geriatrik ingår utredning, diagnostik, behandling och vård av sjukdomstillstånd som inte kräver akutsjukhusets eller annan högspecialiserad vårds resurser eller ryms inom primärvårdens ansvarsområde. Rehabilitering ingår i direkt anslutning till utskrivning från geriatrisk sluten vård, i maximalt tre månader och där resurser inom primärvården ej finns för att tillgodose patientens specifika behov. Palliativ vård ingår i uppdraget. Vården bedrivs i slutenvård samt öppenvård, i form av demensutredningar och uppföljning efter slutenvård. Förutom det basgeriatriska uppdraget som omfattar sluten geriatrisk vård och öppenvård, så har flertalet av klinikerna olika typer av tilläggsåtaganden, se bilaga 1. 2. UPPDRAG Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltningsledning har tagit initiativ till att att genomföra en geriatriköversyn som påbörjades hösten 2007. Syftet med översynen är att kartlägga och belysa omgivande vårdstrukturer/utbud samt belysa skillnader i befolkningens hälsa för att förklara och analysera orsaker till ovannämnda geografiska skillnader i beställning av geriatrik. Ett ytterligare syfte är att presentera ett underlag för beslut om eventuell omfördelning eller förändringar av resurser inom det geriatriska området eller andra områden för att styra mot en resurseffektiv vårdkedja med hög kvalitet för den geriatriske patienten. I uppdraget ingår följande mål; kartlägga de omgivande strukturerna i närsjukvård och kommun/stadsdel som kan påverka de geografiska skillnaderna i beställningen av geriatrisk vård

3 belysa skillnader och gränssnitt av innehåll i vården mellan akutsomatik vård (främst internmedicin) och geriatrik för patienter > och < 65 år med geriatriskt vårdbehov belysa hur olika intagningssätt till geriatriken påverkar patientflödet. analysera patientflödet/vårdkedjan för minst två stora diagnosgrupper belysa samband mellan befolkningens hälsa i ansvarsområdet och geriatrisk konsumtion belysa och vid behov revidera ersättningsmodell för geriatrik belysa faktorer för att undersöka om området geriatrik kan vara aktuellt för vårdval eller ej. 3. GENOMFÖRANDE En projektgrupp tillsattes där medarbetare från HSN-förvaltningens avdelning för Närsjukvård (Geriatrikenheten), enheten för ambulansverksamhet inom avdelningen för Särskilda vårdfrågor samt avdelningen för Uppföljning och Utveckling har deltagit. Möte med några representanter från vårdgivare från hela länet har genomförts vid två tillfällen för att diskutera deras synpunkter på framtaget material. I denna översyn omfattas elva geriatriska kliniker inom Stockholms läns landsting. Det finns även geriatrisk vård i Norrtälje som drivs av den gemensamma nämnden Tiohundra men den ingår inte i denna översyn, förutom i avsnittet kring akut omhändertagande Fakta som sammanställts i en analysrapport som slutfördes strax innan denna översyn påbörjades har beaktats i arbetet. Analysrapport; Geriatrik i Stockholms län- beskrivning, uppföljning samt förslag till utveckling redovisas som bilaga 2 Inledningsvis gjordes en kartläggning av följande fakta per kommun/stadsdel som har sammanställts antal särskilda boendeplatser för äldre, korttidsboendeplatser för äldre samt antalet beviljad hemtjänst för 65 år och äldre per kommun. återstående medellivslängd från 65 år per kommun/stadsdel geriatrikindex per kommun/stadsdel. äldrepoäng per geriatrisk klinik statistika underlag för att belysa vårdkedjor och vårdflöden Ett uppdrag har givits till Forum LSF, att beskriva och redovisa erfarenheter från utvalda äldrevårdsverksamheter i Stockholms län. Denna rapport redovisas som en bilaga 3. Uppdrag har även givits till Äldrecentrum att analysera utvalda frågor för äldre (65-84 år) från Folkhälsoenkäten 2006 för att belysa skillnader i hälsa geografiskt som kan ha betydelse för de geriatriska klinikerna. Sammanställningen redovisas som bilaga 4 och 5. Några av målen för översynen, nämnda under rubrik uppdrag på sidan två, har ej varit möjliga att genomföra på grund av tidsbrist. Att analysera vårdflöden för minst tre olika har visat sig vara mycket tidskrävande. Vårt förslag är därför att arbetet fortsätter efter översynen med att analysera vårdflöden för olika diagnoser som en del av uppföljningsarbetet av vårdkedjor.

4 Underlag saknas också för personer med geriatriskt vårdbehov under 65 år. Ett tilläggsuppdrag gällande akut omhändertagande av äldre tillkom efter att projektplanen hade fastställts och beslutat av HSN-förvaltningens ledning. 4. BAKGRUND Flera olika utredningar om området geriatrik har genomförts av Stockholms läns landsting de senaste åren. Några av dem sammanfattas som en bakgrund till denna översyn. Landstingsrevisorerna genomförde på våren 2006 en revision av geriatrik som resulterade i rapporten; Granskning av geriatriken; jämförelser mellan kliniker. I den framtagna rapporten konstaterar revisorerna bland annat att självkostnadsredovisning används i mycket liten utsträckning för uppföljning och jämförelser samt att kostnad per poäng liksom kostnad per vårdtillfälle inom sluten vård har en spännvidd på drygt 40 %. De geriatriska enheterna rapporterar stora skillnader i vårdinriktning, såsom vårdens innehåll, medelvårdtider, patientunderlag, intagningsvägar och andelen akuta intagningar. Revisionen påpekar att beställarstyrning har ännu inte fått ett tydligt genomslag i geriatrikens verksamhetsutveckling. Det gäller a) uppmärksamhet i skillnader i kvalitet, arbetssätt och vårdutbud b) säkerställande av en lika rätt till sjukvård samt c) preciseringar och avgränsningar av insatser inom rehabilitering och demensutredningar. (ref1) Samma år, 2006, genomförde HSN- förvaltningen (dåvarande Beställare Vård) ett projekt kring geriatrikens roll i samspelet mellan den lokala hälso- och sjukvården och akutsjukvården. Företrädare från verksamheterna deltog i arbetet. Projektet ledde till förslag på hur direktinläggning från hemmet till geriatriken kan ökas i omfattning, en geriatrisk målgruppsbeskrivning, diskussion kring borttagandet av åldergränsen på 65 år och slutligen en målgruppsbeskrivning för specialiserad palliativ vård och avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) Flera av dessa förslag har införts i nuvarande uppdragsbeskrivning för 2008 (2). Hösten 2006 tillsattes ytterligare en utredning av HSN- förvaltningen med uppdrag att belysa geriatrikens samspel med övriga vårdgrenar och bakomliggande faktorer till de stora skillnaderna i beställda volymer och ersättning för geriatrisk vård. Följande åtgärder fanns som förslag i slutrapporten som presenterades januari 2007. Ett geriatriskt behovsindex finns utarbetat och bör användas. En förtydligande av beskrivningen av den geriatriska målgruppen och tjänstens innehåll. En uppdelning av den palliativa slutenvården i en allmän och en specialiserad del bör göras. I det geriatriska uppdraget bör endast allmänmedicin palliativ slutenvård ingå. Faställa en plan för en mer enhetlig ersättning för den geriatriska vården i länet. Faställa geriatrikens roll i förhållande till den akutsomatiska vården och till rehabiliteringen i öppna vårdformer. Flera av åtgärderna har implementerats i uppdragsbeskrivningen för geriatrik 2008. Dessutom har en uppdelning av den palliativa vården i allmän och specialiserad del genomförs i och med att en egen uppdragsbeskrivning för Specialiserad och ASiHverksamhet finns framtagen för 2008.

5 Utredningen från januari 2007 redogör även i en sammanställning att stora skillnader i ersättningarna till de olika geriatriska klinikerna fanns 2006. Skillnaden kunde bestå i en DRG- ersättning med en skillnad på 23 %. Skillnaden berodde delvis att de geriatriska verksamheterna hade olika verksamhetsinnehåll. Rapporten föreslår några fler frågor som behöver belysas ytterligare: Påverkas patientströmmarna från akutmottagningarna till sluten och öppen vård av de varierande geriatrikbeställningarna? Hur ser de olika intagningssätten till den geriatriska vården ut och om den varierande beställningen påverkar befolkningens konsumtion av annan hälso- och sjukvård i det geografiska området? (3) I nuvarande utredningen har arbete gått vidare med att belysa några av dessa frågeställningar Slutligen har en analysrapport sammanställts av HSN-förvaltningen i augusti 2007. Analysen visar att under 2006 genomfördes 23 600 vårdtillfällen och 40 600 besök inom uppdraget för basgeriatrik i Stockholms läns landsting och 6 % av länets innevånare över 65 år har någon gång vårdats av geriatriken under 2006. Kostnaden för den basgeriatriska vården uppgick till 1,4 miljarder. Ersättningen mellan klinikerna varierar mellan 86 % - 129 % av snittersättning beräknat på beställda volymer och ersättning. Även analysrapporten belyser att det är stora skillnader i beställningen av geriatrisk vård sett ur ett befolkningsperspektiv. Norr har haft de lägsta beställningarna jämfört med Stockholm som har de högsta beställningarna. 5. KARTLÄGGNING 5.1. Kommuner/Stadsdelar Ett av uppdragen i översynen har varit att kartlägga kommuner och stadsdelars utbud till de äldre innevånarna över 65 år. En tanke har funnits att dessa lokala utbud kan ha betydelse och vara en del av flera orsaker till varierande konsumtion av geriatrik i olika kommuner och stadsdelar. Kanske har en hög tillgång till särskilt boende och korttidsplatser minskat konsumtionen i vissa områden. Kommuners ansvar för vård och omsorg om äldre regleras i socialtjänstlagen (SoL) och Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Grundläggande principer för insatser till äldre är självbestämmande och normaliserade. Det innebär att äldreomsorgen ska inriktas på insatser för att underlätta för den äldre att så långt som möjligt kunna bo kvar i det egna hemmet om den enskilde så önskar. Exempel på sådana insatser är hemtjänst, dagverksamheter osv. När de insatser som kan ges i det egna hemmet är otillräckliga ska äldre kunna erbjudas ett boende som kan tillgodose behov av mer omfattande vård och omsorg (5). I riket har antalet äldre med hemtjänst ökat, särskilt i ålder 80 år och äldre. Antalet boende i särskilt boende för äldre har däremot minskat. De flesta i särskilt boende är kvinnor och över 80 år.

6 Årligen rapporterar landets kommuner statistikuppgifter till Socialstyrelsen som innehåller uppgifter om boende i särskilda boendeformer (särskilt boende och korttidsboende) samt uppgifter om hemtjänst och årliga kostnader för kommunerna. Även HSN-förvaltningen har under årens lopp samlat in uppgifter om antal platser i dessa boendeformer eftersom SLL ansvara för läkarinsatser i särskilt boende för äldre. Platsantalet har skiftat rejält under de senaste åren eftersom kommuner/stadsdelar dragit ned på platser och konverterat om särskilda boende till seniorboenden. De uppgifter som vi presenterar i denna rapport bygger på sammanställning under 2006/2007 vilket innebär att vissa uppgifter kan snabbt vara inaktuellt. Nedan redovisas tabeller för uppgifter i medeltal för de geriatriska klinikerna. En redovisning per kommun och stadsdel finns i bilaga 6. 5.1.1 Beviljad Hemtjänst Hemtjänst definition enligt Socialstyrelsen - biståndsbeslutat service och personlig omvårdnad enligt socialtjänstlagen, som ska underlätta för den enskilde att bo hemma. Hemtjänstens traditionella innehåll kan allmänt sett indelas i uppgifter av servicekaraktär och uppgifter som mer inriktas på personlig omvårdnad. Med servicehjälp kan bl.a. avses hjälp med bostadens skötsel, inköp, ärenden på post och bank, tillredning av måltider eller distribution av färdiglagad mat. Med personlig omvårdnad avses insatser som därutöver behövs för att tillgodoses fysiska, psykiska och sociala behov. Detta kan innebära hjälp med att äta och dricka, klä sig, förflytta sig, personlig hygien, viss ledsagning samt kvälls och nattpatruller. En sammanställning av andelen personer över 65 år som beviljats hemtjänst per geriatrisk klinik redovisas nedan i diagrammet. Kommuner och stadsdelar rapporterar in uppgift om hemtjänst till Socialstyrelsen. Den inrapporterade uppgiften avser all beviljad hemtjänst, för både service och omvårdnad. Policy och riktlinjer för att bevilja hemtjänst kan variera från olika kommuner, så att jämföra insatserna fullt ut är inte möjligt dock kan uppgiften ge en fingervisning om eventuella behov av insatser i området.

7 Diagram 5.1 Andelen personer som har beviljats hemtjänst 65 år och äldre Andelen pers. som fått beviljad hemtjänst 65 år och äldre -medeltal/ansvarsområde Ger klinik Handen Södertäl Nynäs Löwet DS-ger Jakobsb HS-ger Nacka Bromma Sthm- SSGK 5,75 6,7 6,9 8,1 8,2 10,1 10,5 10,8 13,7 14,8 14,9 0 5 10 15 20 andel personer % Källa: Socialstyrelsen och USK summa i relation till befolkningen (per 1000 invånare i olika åldersgrupper). Diagrammen visar att de stadsdelar som ligger i Södra Stockholmsgeriatriken samt Stockholmsgeriatrikens ansvarsområde har mest andel personer med hemtjänst. Minst hemtjänst har beviljats till personer boende i Handengeriatrikens ansvarsområde (Tyresö och Haninge). 5.1.2 Korttidsboende Korttidsvård/Korttidsboenden - definition enligt Socialstyrelsen - stöd enligt socialtjänstlagen, i form av tillfälligt boende förenat med behandling, rehabilitering och/eller omvårdnad för bl.a. avlösning, växelvård eller eftervård. Korttidsvård kan ges både till personer som bor i ordinärt boende med behov av tex. växelvård eller eftervård och till personer som bor permanent i särskilda boendeformer där exempelvis rehabiliteringsresurser saknas. HSN-förvaltningen har sedan tidigare haft uppgift om antalet korttidsboendeplatser per kommun och stadsdelar. I diagrammet redovisas dessa i medeltal för varje geriatrisk kliniks ansvarsområde, även här finns skillnader mellan kommuners policy kring korttidsplatser/korttidsvård. Vissa kommuner/stadsdelar har få egna platser men köper av andra. Det framkommer inte i denna sammanställning.

8 Diagram 5.2 Fördelning av korttidsplatser per 1000 invånare i medeltal per geriatrisk kliniks ansvarsområde Antal korttidsplatser, 65 år och äldre /1000 inv - medeltal för ansvarsområdet Ger. klinik HS-ger Södertäl Handen Sthmger DS-ger SSGK Nynäs Nacka Löwet Jakobsb Bromma 0,5 0,9 1,6 2,6 3,2 3,3 3,3 4,1 4,4 4,6 5,2 Källa: HSN-förvaltningen 0 1 2 3 4 5 6 korttidsplatser I diagrammet kan vi utläsa att stora skillnader finns mellan kommuner i ansvarsområdena. Kommunerna i Huddingegeriatrikens ansvarsområde har minst antal korttidsplatser. Mest har stadsdelarna i Brommageriatrikens ansvarsområde. 5.1.3 Särskilt boende för äldre Särskilda boendeformer definition enligt Socialstyrelsen - enligt socialtjänstlagen ska kommunerna inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. Vid dessa kan omfattande service och vård förekomma dygnet runt. Kommunerna har ansvar för såväl sociala som medicinska insatser, förutom läkarinsatser

9 Diagram 5.3 Särskilda boendeplatser per 1000 innevånare per geriatriskt ansvarsområde i medeltal exklusive korttidsplatser Antal Säboplatser, 65 år och äldre /1000 inv - medeltal per ansvarsområde Geriatrisk klinik Handenger Bromma Löwet SSGK Södertälje DS-ger Jakobsberg Nynäs Sthmger HS-ger Nacka 30 42 45 47 50 52 53 55 59 59 74 Källa: HSN-förvaltningen 0 20 40 60 80 antal platser I diagrammet kan vi se att i Nackageriatrikens ansvarsområde har befolkningen mest tillgång till särskilda boendeplatser och i Handengeriatrikens ansvarsområde minst tillgång. När det gäller Nacka så har kommunerna Nacka och Värmdö inte utmärkande hög andel säboplatser. Delar av Älvsjö stadsdel tillhörde området under 2006 och där finns ett högt antal särskilt boende platser och därför blir medeltalet högt för hela området. SLUTSATSER Det är det svårt att se något enhetligt mönster när det gäller utbudet av hemtjänst, korttidsplatser och särskilt boendeplatser som kan förklara den varierande konsumtionen av geriatrik. Det vi möjligen kan se är att Handengeriatriken ligger lågt på alla tre variabler, korttidsplatser, säboplatser och beviljad hemtjänst och att Danderydsgeriatriken och Jakobsbergsgeriatriken ligger i mitten på alla tre. Stora skillnader finns geografiskt mellan kommuner och stadsdelar men eftersom de geriatriska klinikernas ansvarsområden är stora så tar skillnaderna ut varandra. Man kan eventuellt utläsa skillnader på kommun/stadsdelsnivå som har samband med den geriatriska konsumtionen och kommuners/stadsdelars utbud av äldreomsorg. Mycket har hänt de senaste åren när det gäller neddragning av särskilda boenden som kan påverka konsumtionen av geriatrisk vård vilket är svårt att se i våra sammanställningar. Olika policys finns inom kommunerna och stadsdelarna som också är avgörande hur mycket insatser den enskilde får. Vi kan också se i bilagan att kostnaderna för äldreomsorg som de olika kommunerna redovisar ser mycket olika ut (bilaga 6).

10 6. BEFOLKNINGENS HÄLSA Uppdraget bestod i att belysa den äldre befolkningens (över 65 år) hälsa inom de olika geriatriska ansvarsområdena. Vi har valt att titta närmare på olika parametrar och perspektiv som kan belysa befolkningens hälsa. 6.1. Återstående medellivslängd från 65 år En parameter som kan beskriva hälsan är antal återstående medellivslängd per kommun/stadsdelar från 65 år. Den varierar i länet för män och kvinnor. Ett medeltal på återstående medellivslängd för män är 17,6 och kvinnor 21,0 Tabell 6.1 Återstående medellivslängd vid 65 år medeltal för ansvarsområden - män Geriatrisk klinik Återstående år Södra Stockholmsgeriatriken 16,9 HS-geriatrik 17 Jakobsbergsgeriatrik 17,3 Sthm-geriatrik 17,7 Södertäljegeriatrik 17,7 Nynäs Vård 17,7 Nackageriatrik 17,7 Brommageriatrik 17,8 Handengeriatrik 17,8 Löwenströmska 17,8 Danderydsgeriatriken 18,4 Medel länet 17,6 Diagrammet visar att i Danderydsgeriatrikens område så har männen klart den högsta återstående medellivslängden och ansvarsområdet för Södra Stockholmsgeriatriken den lägsta. För att analysera återstående medellivslängd vid 65 år har de geriatriska klinikerna indelats i tre grupper. Grupp 1 Danderydsgeriatriken har i särklass längst medellivslängd Grupp 2 Löwenströmska, Nacka Bromma Nynäs vård, Stockholmsgeriatriken och Södertäljegeriatriken ligger nära varandra i antalet år Grupp 3 Huddinge, Jakobsberg och Södra Stockholmsgeriatriken återfinns längst ned på skalan

11 Tabell 6.2 Återstående medellivslängd vid 65 år medeltal för ansvarsområdena - kvinnor Geriatrisk klinik Återstående år Huddinge-geriatrik 20,3 Handengeriatrik 20,5 Södra Stockholmsgeriatrik 20,7 Jakobsbergsgeriatrik 20,9 Södertäljegeriatriken 20,9 Nackageriatriken 21 Sthmgeriatriken 21,1 Löwenströmska 21,2 Nynäs vård 21,2 Brommageriatriken 21,3 Danderydsgeriatriken 21,6 Medel länet 21 Diagram visar att när det gäller kvinnor så är det också befolkningens i Danderydsgeriatrikens ansvarsområde som har den högsta återstående medellivslängden. Huddingegeriatrikens ansvarsområde har det lägsta värdet. Om vi gör samma gruppindelning för analys så finner vi: Grupp 1 Danderydsgeriatriken Grupp 2 Bromma, Nynäs vård, Löwenströmska, Stockholmsgeriatriken, Nackageriatriken Grupp3 Södertäljegeriatrik, Jakobsberg, SSGK, Handen och Huddingegeriatriken Gruppindelningen ser likadan ut både för män och för kvinnor. Större skillnader kan utläsas på kommunnivå istället. Tabell 6.3 Återstående medellivslängd från 65 år - kommunnivå/stadsdelsnivå Geriatrik klinik Kommun/Stadsdel Återstående år från 65 år Män Kvinnor Danderyd Täby 18,9 22 Vallentuna 17,7 21,7 Österåker 17,9 21,7 Vaxholm 18 20,9 Danderyd 19,6 22,8 Lidingö 19,3 22 Solna 17,4 20,6 Jakobsberg Järfälla 17,8 21,4 Sundbyberg 16,4 20,4 Upplands-Bro 16,9 21 Löwenströmska Sollentuna 18,8 21,5 Upplands- Väsby 17,8 21,3 Sigtuna 16,8 21 Nacka Nacka 18 21,3 Värmdö 17,3 21,1 Älvsjö 17,8 20,6 Handen Haninge 17,6 20,2 Tyresö 18,1 20,8 Nynäs vård Nynäshamn 17,7 21,2 Huddinge Huddinge 17,3 20,9 Botkyrka 17,2 20,1

12 Hägersten- Liljeholmen 16,8 20,4 Skärholmen 16,9 19,9 Södertälje Nykvarn 18,3 21,1 Salem 18,1 21,4 Södertälje 16,8 20,3 Bromma Ekerö 18,7 22,5 Bromma 18,3 21,4 Vällinby-Hässelby 17,7 21,3 Spånga-Tensta 17,9 21,2 Rinkeby-Kista 16,6 20,2 Stockholm Kungsholmen 17,5 20,5 Norrmalm 16,9 20,7 Östermalm 18,8 22,1 SSGK Södermalm 16,6 20,6 Enskede/Årsta/Vantör 16,9 21 Skarpnäck 17,2 20,6 Farsta 16,9 20,7 6.2. Folkhälsoenkäten 2006 Äldrecentrum har fått i uppdrag att göra en sammanställning och redovisa hälsoskillnader mellan de geriatriska klinikernas ansvarsområden utifrån de resultat som kommit fram från folkhälsoenkäten 2006. Äldrecentrums sammanställning redovisas som bilaga 4. Sammanfattningsvis visar sammanställning att det finns skillnader mellan nordost och sydväst som främst kan förklarar av skillnader i socioekonomisk struktur. Skillnaderna blir mindre om man jämför på denna nivå än på kommun och stadsdelsnivå eftersom de geriatriska klinikerna är större och omfattas av områden med skiftande karaktär. Ansvarsområdena för Danderydsgeriatriken och Stockholmsgeriatriken uppvisar de bästa hälsosituationerna. Huddingegeriatriken och Södra Stockholmsgeriatriken (SSGK) de sämsta. För SSGK så kan det delvis förklaras med en äldre befolkning än flertalet för de övriga klinikerna. Vissa avvikelser finns dock för enskilda frågor i folkhälsoenkäten tex uppvisar stockholmsgeriatriken tillsammans med Huddingegeriatriken högst andel som rapporterar att fallit och behövt uppsöka vården. Handengeriatriken har ett upptagningsområde men visar ändå på vissa områden en sämre hälsa än områden med högre andel äldre. Skillnader mellan de olika geriatriska klinikerna är alltså små, av de områden som kan belysas av folkhälsoenkäten. Skillnaderna kan främst förklara i skillnader i åldersstrukturer och socioekonomisk struktur. Se tabeller för frågor i bilaga 4 från Äldrecentrum. Äldrecentrum har även sammanställt hälsoskillnader mellan olika kommuner och stadsdelar utifrån folkhälsoenkätens frågor för de äldre. Skillnaderna är stora mellan de kommuner och stadsdelar som har högt andel med full eller bara lätt ohälsa. Kista Rinkeby ligger klart lägre än alla andra kommuner/stadsdelar med lägst andel närmast följt av Spånga- Tensta. En låg andel med full hälsa finner man också i Skärholmen, Botkyrka och Södertälje. En betydelsefull faktor är också en sämre hälsa bland äldre personer från vissa delar av världen, såsom Sydeuropa (invandring 60-70tal) och från länder i Asien och Afrika. Det kan inte uteslutas att skillnaderna är större, eftersom

13 svarsfrekvensen i folkhälsoenkäten är mycket låg bland vissa grupper med annat ursprungsland. Den socioekonomiska faktorn som genomslagskraft på hälsan är betydelsefull. Ovan nämnda kommuner/stadsdelar liksom några stadsdelar i södra Stockholm ligger lågt i hälsoindex medan kommuner/stadsdelar som Täby, Östermalm, Ekerö och Danderyd ligger högt. Äldrecentrums sammanställning uppdelat på kommun och stadsdel redovisas som bilaga 5. 6.3. Geriatriskt index Behovsindex är ett underlag för behovsbaserad geografisk fördelning av resurser för sjukvård i Stockholms läns landsting. Utgångspunkten är att varje individ med vissa karakteristiska (som speglar motsvarande risker för sjukdom och behov av sjukvård) i länet ska ges samma möjligheter till vård, oavsett var i länet hon/han bor Det finns index framtaget för bl.a. akutsomatisk vård, geriatrik, psykiatri. Geriatrikindex bygger på sex variabler; ålder civilstånd, utbildning, sysselsättning, bostadens upplåtelseform och områdestyp. Vårdkostnaderna bygger på de i öppenvårds- och slutenregistren registrerade totalkostnaderna för varje vårdkontakt (5). Samband mellan vårdkonsumtion för de socioekonomiska faktorerna finns tillgängliga för individer under 65 år. Geriatrikindexet är beräknat utifrån förutsättningen att dessa samband också gäller för personer över 65 år. Indexet är skattat utan hänsyn till geografiska skillnader. När det sedan tillämpas innebär det att indexet ger förväntad konsumtion i ett område utifrån variablerna ingående i indexet. Ett geriatrisk index finns framtaget för varje kommun/stadsdel som visas nedan, indexet bygger till stor del på tidigare geriatrisk konsumtion. Den viktigaste faktor i geriatrikindex är åldersfaktorn. Tabell 6.4 Geriatrikindex per kommun /stadsdel år 2007- innevånare 75år w Geriatrikindex Kommun/Std Täby 94 Vallentuna 97 Österåker 96 Vaxholm 99 Danderyd 90 Lidingö 92 Solna 104 Sollentuna 94 Uppl-Väsby 103 Sigtuna 102 Järfälla 97 Sundbyberg 106 Uppl-Bro 101 Nacka 96 Värmdö 96 Älvsjö 94 Haninge 103 Tyresö 95 Nynäshamn 103

14 Huddinge 97 Botkyrka 102 Hägersten- Liljeholmen 99 Skärholmen 97 Nykvarn 103 Salem 97 Södertälje 100 Ekerö 90 Bromma 99 Vällinby-Hässelby 92 Spånga-Tensta 96 Rinkeby 114 Kista 109 Kungsholmen 111 Norrmalm 110 Östermalm 107 Maria- Gamla stan 111 Katarina-Sofia 110 Enskede-Årsta 103 Vantör 95 Skarpnäck 103 Farsta 95 SLUTSATSER Flera av de framtagna parametrarna för hälsotillståndet pekar mot samma håll. Danderydsgeriatrikens ansvarsområde har i särklass den bästa hälsan. De har längst antal återstående år efter 65 år och de uppger i folkhälsoenkäten att hälsan är bra. Områden som har uppvisar siffror som tyder på en sämre hälsa är Södra Stockholms geriatriska klinik och Huddingegeriatrikens ansvarsområden. Även Handengeriatrikens samt Jakobsbergsgeriatrikens ansvarsområden visar på områden med sämre hälsa. När det gäller geriatriskt index så ligger kommunerna i Danderydsgeriatrikens område något lägre än många andra kommuner.

15 7. DE ÄLDRES KONSUMTION AV AKUTSOMATISK OCH GERIATRISK SLUTENVÅRD Det finns redan konstaterade geografiska skillnader i volymbeställningarna av geriatrik, se till exempel analysrapporten om geriatrik för 2006. Skillnaderna i beställningarna leder till motsvarande skillnader i konsumtion av geriatrik. I detta avsnitt ges en redovisning av hur skillnaderna i den geriatriska konsumtionen ser ut. Fokus ligger på geografiska skillnader, redovisade efter de geografiska områden som de geriatriska klinikerna ansvarar för. Men även andra faktorer som kan ge upphov till skillnader i geriatrisk konsumtion redovisas. Om inget annat anges så gäller de redovisade uppgifterna för patienter eller invånare som är 65 år eller äldre. Hur den geriatriska vården konsumeras av äldrebefolkningen påverkas av den vård som ges inom andra vårdområden. Därför redovisas också konsumtionen inom akutsomatisk slutenvård samt den öppenvårdsrehab som ges i samband med slutenvård, det vill säga rehabilitering som har getts till patienter efter de att de har varit inlagda i slutenvården. Slutenvården behandlas i form av episoder där sammanhängande vårdtillfällen där patienten inte har skrivits ut till hemmet före nästa vårdtillfälle har förts samman till en episod. En slutenvårdsepisod kan sägas motsvara en inläggning i slutenvården sett ur patientens synvinkel, från det att patienten blev inskriven i slutenvården till dess att patienten skrivs ut till sitt hem. Detta sätt att behandla slutenvården har valts för att konsumtionsuppgifterna då beräknas på samma sätt som i avsnittet nedan om vårdkedjor. Dessutom innebär metoden med episoder att skillnader i konsumtionen som beror på sjukhusens klinikorganisation undviks. I samtliga tabeller indelas slutenvårdsepisoderna i en kategori som bara innehåller akutsomatiska slutenvårdsepisoder (benämnd Akutsomatik enbart ) samt en kategori som innehåller de episoderna där geriatrikvårdtillfällen ingår (benämd Geriatrik ). Den sista kategorin innehåller alltså antingen episoder som bara har geriatriska vårdtillfällen eller episoder där geriatrik ingår i eftervårdsposition till akutsomatiken. Slutenvårdsepisod = sammanhängande vårdtillfällen där patienten inte har skrivits ut till hemmet före nästa vårdtillfälle

16 7.1. Konsumtion uppdelad efter geriatriska ansvarsområden Tabell 7.1 Konsumtion slutenvårdsepisoder, procentuella skillnader från länsgenomsnittet SLL, inom akutsomatik och geriatrik /1000 åldersstandardiserade inv. Geriatrikområde Slutenvård Akutsomatik Geriatrik totalt enbart Brommageriatriken 0% -7% 23% Danderydsgeriatriken -4% 2% -25% Geriatriken Löwenströmska -8% -1% -33% Geriatriska Kliniken Ks Huddinge 4% 7% -4% Handengeriatriken -4% -8% 9% Jakobsbergsgeriatriken -1% 7% -29% Nackageriatriken 1% -10% 35% Nynäs Vård AB 5% -4% 35% Stockholmsgeriatriken -1% -8% 19% Södertäljegeriatriken 9% 15% -9% Södra Stockholmsgeriatriken 1% -1% 6% Tabell 7.1 visar konsumtionen av slutenvårdsepisoder. Här redovisas procentuella avvikelser från länsgenomsnittet för SLL inom respektive vårdgren. Konsumtionssiffrorna är ålderstandardiserade för respektive vårdgren. Vårdgrensindelningen av slutenvårdsepisoderna har skett genom att kolumnen Geriatrik innehåller alla episoder där geriatriska vårdtillfällen ingår och kolumnen Akutsomatik (enbart) innehåller de episoder där enbart akutsomatiska vårdtillfällen ingår. Alltså hamnar de episoder som först innehåller ett akutsomatiskt vårdtillfälle och sedan ett geriatriskt vårdtillfälle i eftervårdsposition, i kolumnen Geriatrik. Från tabell 7.1 framgår det att geriatriken och akutsomatiken utgör kommunicerande kärl, som det ofta påstås. I samtliga geriatrikområden gäller att överkonsumtion i akutsomatiken eller geriatriken motsvaras av en underkonsumtion i den andra vårdgrenen. Det finns inget geriatrikområde som har över- eller underkonsumtion i båda vårdgrenarna. De vikter som har använts vid åldersstandardiseringen av konsumtionen i tabell 7.1 redovisas i tabell 7.2, nedan. Vikterna är konstruerade från de genomsnittliga antalet episoder inom respektive åldersgrupp för hela länet. Till exempel så visar tabellen att om konsumtionen av akutsomatisk slutenvård för en person i ålder 65-74 år sätts till ett, så har en person i ålder 75-84 år en förväntad konsumtion som är 50% högre (fås från talet 1,5 i tabellen). Tabell 7.2 visar framförallt att geriatriken har en helt annan åldersprofil på sina patienter än vad akutsomatik och rehab har. Den förväntade slutenvårdskonsumtionen av geriatrik för en person 85 år och äldre är 13 ggr så hög som en person som är i åldern 65-74 år. Motsvarande uppgifter är 1,7 ggr respektive 2,4 ggr för akutsomatik och rehab. Tabell 7.2: Åldersvikter vid standardiseringen

17 65-74 år 75-84 år 85 - w år Akutsom. och geriatrik 1 1,8 2,6 Akutsomatik 1 1,5 1,7 Geriatrik 1 5 13 Rehab 1 2,1 2,4 Att vårdgrenarna har helt olika åldersprofil innebär att vi måste ta hänsyn till patienternas åldersstruktur i diskussioner om hur akutsomatik och geriatrik samverkar. Se vidare avsnittet nedan om patienternas åldersstruktur

18 Tabell 7.3: Motsvarande tabell 7.1 men Danderydsgeriatriken och Jakobsbergsgeriatrikens ansvarsområden är uppdelade efter vilket akutsjukhus patienterna normalt vänder sig till. Geriatrikområde Slutenvård Akutsomatik Geriatrik totalt enbart Danderydsgeriatriken (KS) 3% 12% -26% Danderydsgeriatriken (DS) -5% 1% -24% Jakobsbergsgeriatriken (KS) 2% 14% -34% Jakobsbergsgeriatriken (DS) -4% 2% -24% Som en komplettering till tabell 7.1 har tabell 7.3, ovan, tagits fram där Danderydsgeriatriken och Jakobsbergsgeriatrikens ansvarsområden är uppdelade efter vilket akutsjukhus patienterna normalt vänder sig till. I tabell 7.1 kan vi utläsa att spridningen för avvikelse från snittet gällande totalkonsumtionen för geriatrik och akutsomatik är 8 % på Löwenströmska till + 9 % på Södertäljegeriatriken. Vi har valt att bortse från Löwenströmska geriatriska klinik eftersom vi inte har hela deras bild på akutkonsumtion då Sigtunas befolkning även vänder sig till Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få akutsomatisk vård. Om vi bortser från Löwenströmska så ligger spridningen på 5 % för Danderydsgeriatriken till +9 % på Södertäljegeriatriken. Befolkningen i Danderyds konsumerar minst sammanlagd vård inom geriatrik och akutsomatik. Befolkningen i Södertälje konsumerar mest. Om fokus ligger på enbart akutsomatisk konsumtion så finns en spridning på avvikelsen från snittet med 10 % på Nackageriatriken till +15 % på Södertäljegeriatriken. Alltså befolkningen 65 år och äldre i Nackageriatrikens område verkar konsumera minst akutsomatisk vård. Mest akutsomatisk vård konsumeras i Södertäljegeriatrikens område. När det gäller geriatrikkonsumtionen så ligger spridningen på -33 % Löwenströmska geriatrikkonsumtion till + 35 % på Nacka och Nynäs vård. Vårdkonsumtion för rehabilitering avser rehabilitering i öppen vård i form av primärvårdsrehabilitering, geriatrisk rehabilitering och akutsomatisk rehabilitering och som har samband med inläggningar i slutenvården. Detta underlag är högst osäker p g a av problem med inregistreringar så vi har valt att inte kommentera tabellen. I tolkning av de sammanställda konsumtionsdata kan vi se att i princip styrs nuvarande geriatrikkonsumtionen av beställarverksamhetens tidigare geriatrikbeställningar. Historiskt sett så har strategier kring beställningarna sett olika ut i de tidigare beställaravdelningarna Norr, Stockholm och Söder. I norr har man haft en strategi att ha en låg geriatrikbeställning, samt en väl utbyggd primärvård i form av fungerande husläkarmottagningar och primärvårdsrehabilitering. Tanken är att i hög utsträckning tas patienterna om hand i närsjukvårdens primärvård. I söder och Stockholm har beställaravdelningen historiskt beställt efter en tidigare hög geriatrikkonsumtion. Rehabverksamheten i primärvården är mindre utbyggd i dessa

19 länsdelar. Däremot finns i framförallt Stockholmsområdet en mer utbyggd geriatrisk rehabilitering inom ramen för tre månaders uppdraget. På norrsidan har man styrt beställningarna efter samma princip till Jakobsbergsgeriatriken som Danderydsgeriatriken. Dessa områden är dock inte jämförbara när det gäller befolkningens hälsotillstånd. Om detta kan vi dra slutsatsen att Jakobsbergsgeriatrikens beställning borde höjas, men att Danderyd skulle kunna ha kvar samma nivå som idag. Södra Stockholmsgeraitriken och Huddingekliniken är andra geriatriska kliniker som har ett ansvarsområde där det finns kommuner och stadsdelar med befolkning som har sämre hälsotillstånd än genomsnittet. Återstående medellivslängd för män och kvinnor är den lägsta i dessa områden. 7.2. Patienternas åldersstruktur Som visats tidigare så skiljer patienternas åldersstrukturen åt mellan akutsomatik och geriatrik. Tabell 7.4 där andel av inläggningarna i geriatrik där patienten är 85 år eller äldre redovisas, visar att det även finns betydande skillnader i åldersstrukturen mellan de geografiska klinikerna. Stockholmsgeriatriken och Danderydsgeriatriken har båda en majoritet av sina patienter i den äldsta åldersgruppen, 61 % respektive 52 %. Lägst andel patienter 85 år eller äldre, 36% respektive 38%, har Handengeriatriken och Nynäs Vård. Tabell 7.4: Andel av inläggningarna i geriatrik där patienten är 85 år eller äldre Geriatrikområde 85 - w år Brommageriatriken 47% Danderydsgeriatriken 52% Geriatriken Löwenströmska 39% Geriatriska Kliniken Ks Huddinge 41% Handengeriatriken 36% Jakobsbergsgeriatriken 42% Nackageriatriken 41% Nynäs Vård AB 38% Stockholmsgeriatriken 61% Södertäljegeriatriken 39% Södra Stockholmsgeriatriken 47% Totalt länet 47%

20 Dessa ålderskillnader mellan de geriatriska klinikernas patienter visar sig även när de åldersvikter som redovisades i tabell 7.2 ovan beräknas för de olika klinikerna separat. I tabell 7.5 nedan redovisas storleken på åldersvikten för gruppen 85 år och äldre. Ett högre värde på åldersvikten innebär att kliniken i högre grad arbetar med patienter 85 år eller äldre. På samma sätt som i tabell 7.4 så ligger Stockholmsgeriatriken och Danderydsgeriatriken i topp när det gäller åldersvikten med värden 21,7 respektive 20.1. Lägst ligger Nynäs Vård och Södra Stockholmsgeriatriken med åldersvikter på 7,0 respektive 8,5. Spännvidden i de klinikspecifika åldersvikterna för geriatrik är stor, åldersvikten för Stockholmsgeriatriken är mer än 3 gånger så stor som åldersvikten för kliniken med lägst åldersvikt, Nynäs Vård. Spännvidden är inte lika stor om man ser på de inläggningar som enbart involverar akutsomatiken. Det skiljer 1.5 gånger mellan åldersvikten för akutsomatiska inläggningar i Danderydsgeriatrikens område, som har högst akutsomatisk åldersvikt, och den akutsomatiska åldersvikten i Brommageriatrikens område, som har lägst akutsomatisk åldervikt Åldersvikten är beräknad så att den jämför genomsnittlig konsumtion i det aktuella området för en patient som är 85 år och äldre med den genomsnittliga konsumtionen i samma område för en patient som är 65-74 år gammal. Beställningarna av geriatrik beskrivs för närvarande i termer av den så kallade äldrepoängen. Äldrepoängen baseras på samma sätt som åldersvikterna på geriatrisk slutenvårdskonsumtion. Skillnaden mellan äldrepoäng och de här redovisade åldersvikterna är att äldrepoängen beräknas på konsumtion enligt DRG-vikt, åldersvikten beräknas på konsumtion i form av antal inläggningar i geriatrisk slutenvård. Äldrepoängen som används för att beskriva och jämföra beställningarna för de geriatriska klinikerna är beräknade på ett genomsnitt för hela länet, på samma sätt som åldersvikterna i tabell 7.2 är beräknade som ett genomsnitt för hela länet. Syftet med äldrepoängen är att relatera beställningarna av geriatrik till ett mått som beskriver behovet av geriatrisk vård. Äldrepoängen beskriver behovet endast utifrån en faktor, åldersfördelningen i den geriatriska klinikens ansvarsområde. Ålder och därmed åldersfördelning är utan tvekan en en dominerande behovsfaktor för geriatrisk slutenvård. Men de stora skillnaderna som finns mellan de klinikspecifika geriatriska åldersvikterna i tabell 7.5 antyder, tillsammans med det faktum att åldersvikten och äldrepoängen i stort sett beskriver konsumtion av geriatrisk vård på samma sätt, att det finns ytterligare behovsfaktorer att ta hänsyn till. Det är helt enkelt svårt att hävda att en person 85 år eller äldre och boende i Stockholmsgeriatrikens område förväntas konsumera 3 gånger så mycket geriatrisk vård som motsvarande person boende i Nynäs Vårds område jämfört med en person i samma område som har åldern 65-74 år. I avsnittet om befolkningens hälsa presenterades uppgifter om förväntad återstående medellivslängd från 65 år. För både män och kvinnor ligger Danderydsgeriatriken högst när det gäller återstående medellivslängd från 65 år, vilket överensstämmer med att de ligger bland de två högsta klinikerna avseende klinikspecifik åldersvikt och andel av slutenvårdsinläggningar i patientgruppen 85 år eller äldre. Det finns i övrigt även en trend mellan de geriatriska åldersvikterna och återstående medellivslängd från 65 år. Trenden är dock inte speciellt tydlig så det finns andra faktorer som än återstående medellivslängd dom påverkar åldersviktens spridning mellan de geriatriska klinikerna.

21 Det kan vara lämpligt att ta viss hänsyn till hälsoläget i befolkningen mätt med parametern återstående medellivslängd efter 65 år vid beställning av geriatrik. Tabell 7.5: Klinikspecifika åldersvikter för patienter 85 år eller äldre. Beräknade på samma sätt som i tabell 7.2 men med specifika vikter för varje geriatrikområde. Geriatrikområde Åldersvikt per område (85- år) Slutenvård Akutsomatik Geriatrik totalt enbart Brommageriatriken 2,5 1,4 12,7 Danderydsgeriatriken 3,0 2,1 20,1 Geriatriken Löwenströmska 2,8 2,1 15,8 Geriatriska Kliniken Ks Huddinge 2,5 1,6 15,1 Handengeriatriken 2,6 1,5 11,8 Jakobsbergsgeriatriken 2,6 1,9 13,5 Nackageriatriken 2,6 1,4 10,3 Nynäs Vård AB 2,4 1,5 7,0 Stockholmsgeriatriken 3,1 1,6 21,7 Södertäljegeriatriken 2,3 1,6 11,5 Södra Stockholmsgeriatriken 2,3 1,5 8,5 Total 2,7 1,7 13,2 Tabell 7.6: Motsvarande tabell X1 men enbart patienter 85 år eller äldre ingår Geriatrikområde Slutenvård Akutsomatik Geriatrik totalt enbart Brommageriatriken 0% -17% 22% Danderydsgeriatriken 4% 18% -16% Geriatriken Löwenströmska -10% 9% -35% Geriatriska Kliniken Ks Huddinge 1% 6% -6% Handengeriatriken -3% -13% 10% Jakobsbergsgeriatriken -3% 15% -29% Nackageriatriken -5% -23% 20% Nynäs Vård AB 5% -4% 17% Stockholmsgeriatriken 6% -11% 29% Södertäljegeriatriken 2% 12% -11% Södra Stockholmsgeriatriken -3% -3% -3%

22 7.3. Konsumtion uppdelad efter sjukhusens naturliga upptagningsområden Tabell 7.2 ovan, som ett komplement till tabell 7.1, visade att akutsjukhusen kan betydande inverkan på uppgifterna om konsumtion. För att belysa detta har länet delats in i vad som kan kallas för akutsjukhusens naturliga upptagningsområden. Sjukhusen har inte några administrativa upptagningsområden däremot så gäller för de flesta kommuner och stadsdelar i länet att ett akutsjukhus dominerar över de övriga när det gäller var invånarna söker akutsomatisk vård. Tabellen nedan visar den geografiska indelningen av länet som har använts. Denna indelning har sedan kolumnnamnet Sjukhusområde i den efterföljande konsumtionstabellen. Sjukhus Kommun/Stadsdel DS Upplands-Väsby Järfälla Upplands-Bro Sigtuna Vallentuna Österåker Täby Danderyd Sollentuna Lidingö Vaxholm K-Solna Sundbyberg Solna STG Ekerö Kista Rinkeby Spånga-Tensta Hässelby-Vällingby Bromma Kungsholmen Norrmalm Östermalm SÖS Värmdö Maria-Gamla Stan Katarina Sofia Enskede Årsta Skarpnäck Farsta Vantör Haninge Tyresö Nacka Nynäshamn Liljeholmen K-Huddinge Huddinge Botkyrka Älvsjö Hägersten Skärholmen STS Salem Nykvarn Södertälje Tabell 7.7: Motsvarande konsumtionsuppgifter (avvikelse från länsgenomsnittet) som i tabell 7.1 ovan, men indelade efter geografiskt sjukhusområde. Sjukhusområde Slutenvård Akutsomatik Geriatrik totalt enbart DS -11% -5% -31% K-Huddinge 8% 9% 4% K-Solna 4% 15% -30% STG 1% -6% 22% STS 11% 16% -9% SÖS 1% -4% 14% Tabell 7.7 ovan visar då samma konsumtionsuppgifter som i tabell 7.1 men geografiskt indelat efter sjukhusområden. Det är värt att notera att det mönster som fanns i tabell 7.1 när den geriatriska områdesindelningen användes. Nämligen att i samtliga områden gällde att om den geriatriska konsumtionen låg under länsgenomsnittet så låg den akutsomatiska konsumtionen över genomsnittet, alternativt gällde det omvända sambandet. I två av de sex sjukhusområdena har den akutsomatiska och den geriatriska slutenvårdskonsumtionen samma mönster. I Danderyds sjukhus område så ligger både den akutsomatiska och den geriatriska konsumtionen under länsgenomsnittet. I Karolinska-Huddinges område ligger konsumtionen över länsgenomsnittet för både akutsomatisk och geriatrisk slutenvård. Om