Året som gått - Ringhals 2008

Året som gått - Ringhals 2008

årsredovisning 2008 2 Innehåll 4 VD:s inledning 6 100-årig elproducent med energirik framtid 10 Driftåret elproduktion block för block 16 Steg för steg för säkerheten 18 Stor elproducent med liten miljöpåverkan 24 Årsredovisning

3 Vad hände 2008? Produktion: 25,2 TWh, nästan en femtedel av den el som användes i Sverige, men inte riktigt i nivå med förväntningarna. Glädjeämnen: Ringhals 3 och Ringhals 4 gjorde sina bästa driftår genom tiderna. Besvärligheter: På Ringhals 1 och Ringhals 2 gjorde tekniska problem att årets revisioner förlängdes med produktionsbortfall som följd. Säkerhetsindex: Godkänt Miljöindex: Godkänt Investeringar: 2 miljarder kronor i modern teknik, ännu högre säkerhet och bättre miljöegenskaper. Nyanställda: 155 nya medarbetare anställdes på Ringhals. Och detta händer 2009 Årets stora händelse: Säkerhetsuppgraderingen av Ringhals 1 under årets revision. Årets ännu större händelse: Ett helt nytt digitalt kontrollrum installeras på Ringhals 2 i ett av kärnkraftvärldens mest omfattande moderniseringsprojekt. Förberedelse: Inför den internationella OSARTgranskningen av Ringhals verksamhet och säkerhetsarbete i mars 2010. Jubileum: 40 år sedan första spadtaget, 35 år sedan första elen producerades. Dessutom firar Vattenfall 100 år som energiföretag 2009. Grafisk produktion och layout: Annika Örnborg Ringhals Text: Yvonne Jonsson Ringhals Foto/illustrationer: Annika Örnborg, Jasmine Ydestrand, Sven Adler Ringhals, arkivbilder Vattenfall och Börje Försäter Hallands Bild Tryck: BCB, Varberg 2009 Papper: Maxioffset

4

Innan vi lägger 2008 till handlingarna Återigen har det varit ett händelserikt år för Ringhals. Vi producerade 25,2 TWh, nästan en femtedel av den el som användes i Sverige, men hade planerat för högre produktion. Glädjande är att Ringhals 3 och Ringhals 4 visar mycket bra resultat båda blocken gjorde 2008 sina bästa driftår genom tiderna. Mer besvärligt var det för Ringhals 1 och Ringhals 2, där tekniska problem i anläggningarna ledde till förlängda revisioner och produktionsbortfall. På R1 krävdes ombyggnad i ett nödkylsystem för att undvika tryckvariationer. R2 måste köra med något reducerad effekt till revisionen 2010 då två nya pumpar kan installeras i ett av hjälpkylsystemen, eftersom de nuvarande pumparna inte ger förväntat flöde. Det är tråkiga händelser i sig, men positivt är att vi hanterat dessa avvikelser på ett säkerhetsmässigt bra sätt. Det är en styrka för Ringhals att ha en god säkerhetsledning och det arbetssättet fortsätter vi att vidareutveckla. Säker och stabil drift är vårt motto. 5 Stora investeringar Vi har under året förbättrat vår plan för anläggningsutveckling. Därigenom kan vi bättre styra våra insatser genom den omfattande investeringsperiod vi befinner oss i. År 2008 investerade vi för andra året i rad över 2 miljarder kronor i modern teknik, ännu högre säkerhet och bättre miljöegenskaper. Vi siktar på att år 2013 nå en elproduktion på 32 TWh. Under året lämnade vi in ansökan till Strålsäkerhetsmyndigheten om effekthöjning på Ringhals 3 till 113 procent och avvaktar nu svar. Myndigheten tillstyrkte i sitt yttrande till regeringen i januari 2009 vår ansökan för Ringhals 4 om effekthöjning till 118,6 procent. Effekthöjningen genomförs efter ånggeneratorbytet år 2011. Höga ambitioner för kärnkraften Vattenfall har på ett tydligt sätt klargjort sina ambitioner för kärnkraften. Målet är att vi ska utmana de bästa på området genom att driva våra anläggningar i högsta världsklass. Koncernens höga målsättningar ger oss på Ringhals energi och motivation för ytterligare säkerhetsförbättringar. Det gäller såväl anläggningarnas tekniska status som organisationens säkerhetskultur. Ett etappmål, där vi kan jämföra oss i ett internationellt perspektiv, är OSART-granskningen (Operational Safety And Review Team) av Ringhals verksamhet som sker i början av år 2010 i regi av FN:s atomenergiorgan IAEA. Vi jobbar i en framtidsbransch Från årsskiftet 2008/09 samlar Vattenfall all sin kärnkraftkompetens i en gemensam paneuropeisk organisation med inriktning mot klimatneutral tillväxt. I koncernens utvecklingsplaner finns ny kärnkraft som en intressant möjlighet för framtiden. Genom allianspartiernas energiöverenskommelse i februari 2009 öppnas nu även i Sverige möjlighet att på marknadens villkor ersätta nuvarande reaktorer när de har tjänat ut. Detta ger branschen de långsiktiga planeringsförutsättningar som man behöver. Beslutet är också betydelsefullt för den långsiktiga kompetensförsörjningen. Unga får en tydlig signal om att kärnkraften är en växande framtidsbransch med många spännande yrkesval. Utmaningar och jubileum 2009 2009 fyller Vattenfall 100 år och samtidigt är det 40 år sedan det första spadtaget togs för Ringhals kärnkraftverk. På sätt och vis är nybyggarandan tillbaka igen här på Ringhals. Våra investeringsplaner omfattar över 20 miljarder kronor fram till dess reaktorerna uppnått 50 års livslängd. 2009 blir också ett utmaningens år, då vi har flera mångåriga säkerhetshöjande projekt som ska slutföras genom stora installationer i anläggningarna. Ringhals i mars 2009 Bertil Dihné Verkställande direktör, Ringhals AB

100-årig elproducent med energirik framtid 6 Under 2009 firar Vattenfall hundraårsjubileum som elproducent och energiföretag. Även Ringhals Vattenfalls och Nordens största kraftverk har jubileum att uppmärksamma. Vi gör avstamp i vår historia för att ställa in siktet mot framtiden. El från Vattenfall i 100 år För hundra år sedan var utmaningen att elektrifiera Sverige och se till att människor fick tillgång till el. Dagens utmaningar ser annorlunda ut men är minst lika spännande. 1909 beslutade den svenska riksdagen att ombilda Trollhätte kanal- och vattenverk till Kungliga Vattenfallsstyrelsen. Därmed inledde Vattenfall sin verksamhet som elproducent och energiföretag. Företagets historia går tillbaka till byggandet av vattenkraftverken och elektrifieringen av Sverige. När kärnkraften byggdes på 1970- och 1980-talen var Vattenfall en viktig aktör. 1992 bolagiserades Vattenfall. I mitten av 1990-talet etablerade sig Vattenfall även utanför Sveriges gränser genom förvärv i Finland. 1996 avreglerades den svenska elmarknaden och kunderna fick möjlighet att själva välja elleverantör. Gränserna öppnades och en nordisk elmarknad skapades. Kring millennieskiftet etablerade sig Vattenfall i Tyskland och Polen genom stora förvärv. 2005 stärkte koncernen sin ställning på den nordiska marknaden genom köp av produktionsanläggningar i Danmark. Idag är Vattenfall Europas femte största elproducent och den största värmeproducenten, och fler förvärv planeras. De flesta av de 32 000 medarbetarna finns utanför Sveriges gränser. Utbyggnaden av vattenkraften gjorde elektrifieringen av Sverige möjlig. Kraftverket i Älvkarleby invigdes 1915 och var Vattenfalls tredje stora vattenkraftprojekt med syfte att ge el åt Mellansverige. Vattenfalls vagga stod i Trollhättan. 1916 besökte kung Gustaf V Trollhätte kanal tillsammans med Vilhelm Hansen, chef för Kungliga Vattenfallsstyrelsen.

Ren energi nu och i framtiden Vattenfalls 100-årsjubileum är ett tillfälle att se tillbaka på historien, men framför allt att rikta blickarna mot framtiden. 7 Under 2009 hålls bland annat en serie energi- och klimatdagar med seminarier och aktiviteter på en rad orter där Vattenfall är verksamt. Jubileumsfirandet blir också ett avstamp för Vattenfalls strategi om klimatneutral produktion Making electricty clean. Idag sker mer än hälften av Vattenfallkoncernens produktion i Europa utan koldioxidutsläpp. Målet är att elproduktionen senast år 2050 inte ska tillföra någon koldioxid alls till atmosfären. Detta är möjligt genom satsningar på energikällor med inga eller låga utsläpp av koldioxid: kärnkraft, förnybar energi (vattenkraft, vindkraft och vågkraft) samt fossila bränslen med avskiljning och lagring av koldioxid. Vattenfall arbetar både lokalt, där man bedriver verksamhet, och på det internationella planet för att bekämpa klimatförändringar. Lars G Josefsson, Vattenfalls koncernchef, är mycket engagerad i klimatfrågan och drivande i arbetet för en global överenskommelse om begränsning av koldioxidutsläpp. Tack vare att vi i Sverige bygger vår elförsörjning på hälften kärnkraft, hälften vattenkraft och en liten men växande andel vindkraft, är elen som produceras här i landet näst intill helt fri från klimatpåverkande och försurande utsläpp. Att producera en kilowattimme el på Ringhals ger näst intill inga koldioxidutsläpp. Det lilla utsläpp som sker kommer huvudsakligen från testkörning av reservkraftdieslarna. Kärnkraften står för 30 procent av Vattenfalls elproduktion. Tack vare bland annat sina klimatfördelar är kärnkraften en viktig energikälla nu och i framtiden. 100 bakåt, 100 år framåt Mycket har hänt på 100 år samhället har förändrats och vårt liv har på flera sätt blivit bekvämare och tryggare. Samtidigt har nya frågor som hör ihop med vår livsstil och resursanvändning blivit aktuella. Riktar man blicken 100 år in i framtiden kommer antagligen åtskilligt i vårt samhälle att vara annorlunda. Vi vet inte särskilt mycket om hur människors vardag kommer att se ut år 2109. Om bara några år är det kanske el som du tankar bilen med det skulle innebära en stor lättnad för miljön och klimatet. Vattenfall arbetar för energilösningar som är hållbara, ur ett miljöperspektiv likväl som socialt och ekonomiskt. Kolkraft med avskiljning och lagring av koldioxid med CCS-teknik vid Vattenfalls pilotanläggning i tyska Schwartze Pumpe. Den havsbaserade vindkraftparken Kentish Flats utanför Themsens mynning. Vattenfall är en av de största aktörerna och investerarna inom vindkraft i norra Europa.

8

Jubileum även för Ringhals 2009 finns flera märkesår att uppmärksamma även för Ringhals: 40 år sedan det första spadtaget togs på Väröhalvön för att bygga Ringhals kärnkraftverk. 35 år sedan den första elen producerades. 25 år sedan alla fyra blocken kördes på full effekt för första gången. 10 år sedan Ringhals ombildades till aktiebolag, och sedermera fick Barsebäck Kraft AB som dotterbolag. 5 år sedan det stora investeringsprogrammet på Ringhals tog fart. 9 Nordisk mästare i elproduktion Sedan den första reaktorn togs i drift har Ringhals producerat mer än 650 TWh el eller 650 000 000 000 kilowattimmar. Det är mer el än något annat nordiskt kärnkraftverk producerat. En semla för att fira. Under årens lopp har det funnits många etappmål på vägen. Ringhals har ännu inte passerat hälften av sin möjliga produktion och spelar en viktig roll som elproducent under många år framöver. Under sin återstående livstid kommer Ringhals att kunna förse hela Sveriges årsbehov av el åtminstone fem gånger om. Nybyggarandan tillbaka 40 år senare Väröhalvön var under några år på 1970-talet en av de största byggarbetsplatserna i Europa. Nu, 40 år senare, råder återigen nybyggaranda när kraftverken moderniseras och uppgraderas. Varje dag året om investeras 5 miljoner kronor i fortsatt säker, trygg och klimatneutral elproduktion. Vi investerar i modern teknik, ännu högre säkerhet och bättre miljöegenskaper. På köpet får vi ut mer el från våra kraftverk genom effekthöjningar och förbättrad produktionsförmåga. En ny byggnad som ska rymma utbildningslokaler, konferensrum och kontorsarbetsplatser växer fram vid Ringhals. Stort fokus har satts på materialval och energiåtgång för den 7000 kvadratmeter stora byggnaden, exempelvis kommer dagvatten att bevattna torvväggar som placeras framför några av fasaderna.

Driftåret Elproduktionen block för block 10 År 2008 innebar produktionsresultat av blandad karaktär för de fyra reaktorerna. Ringhals 3 och Ringhals 4 lyckades göra sina bästa produktionsår hittills. Ringhals 1 och Ringhals 2 producerade däremot mindre el än normalt till följd av tekniska problem som förlängde revisionsavställningarna. Ringhals årsproduktion blev totalt 25,2 TWh, vilket gör 2008 till det nionde bästa produktionsåret genom tiderna. Tillgängligheten totalt för Ringhals var 81 procent. Ringhals reaktorer uppfyller gällande säkerhetskrav och säkerhetsläget vid anläggningarna bedöms som gott. Ringhals produktionskostnad 2008, fördelning i procent 30 25 20 15 10 5 0

Ringhals 1 Reaktortyp Kokvattenreaktor Nettoeffekt 855 MW Kommersiell drift Januari 1976 Reaktorleverantör ASEA-ATOM Turbinleverantör General Electric Co Generatorleverantör General Electric Co 11 Ringhals 1 Året började bra för Ringhals 1, men avslutningen blev mindre bra. Årsproduktionen stannade vid 4,55 TWh med en tillgänglighet på 61,8 procent det sämsta resultatet sedan år 2000. 10 I början av maj snabbstoppade den ena turbinen, när ett ventilproblem 8 skulle åtgärdas, på grund av ett fel i turbinregulatorn. En turbin togs kortvarigt ur drift i inledningen av augusti för att åtgärda ångläckage 6 från en packbox. Vid tre tillfällen under sommaren reducerades reaktoreffekten på grund av hög temperatur i havsvattnet och kondensationsbassängen. 4 Revisionen inleddes den 16 augusti och var beräknad till 47 dygn, 2 men avställningen kom att sträcka sig ända in i januari nästa år. Bland de planerade revisionsarbetena fanns bland annat byte av skovlar i lågtrycksturbinerna, omgummering och byte av rör och ventiler i saltvat- 0 tenkylsystemet samt byte av ställverk. Förberedelser gjordes också inför de säkerhetshöjande projekten RPS/SP2 som slutförs vid revisionen 2009. En bufferttank för dränering av vatten från reaktorbassängen togs i bruk, vilket medför miljö- och säkerhetsfördelar samt minskad vattenförbrukning. Under revisionen upptäcktes problem med tryckvariationer i nödkylsystemet för reaktorhärden, vilket ledde till en revisionsförlängning med 76 dygn. Systemet modifierades och försågs med en tryckklocka för att utjämna variationerna. Vid uppstartstester den 16 december fungerade inte två styrstavsgrupper som avsett beroende på felställda ventiler. I samband med nedkylningen för att åtgärda detta gav ett nivåmätsystem felaktigt signal om inpumpning av vatten i reaktorn. Efter analys av händelserna konstaterades att anläggningen var redo för uppstart och R1 fasades in på kraftnätet den 5 januari 2009. Trångt när rör och ventiler för saltvattenkylsystemet monteras ner. Efter årets revision är mer än hälften av rörsystemet utbytt eller åtgärdat genom omgummering. Tryckklockor tillverkade i Ringhals verkstad samt nya avluftningsventiler blev lösningen på problemet med tryckvariationer i ett av nödkylsystemen.

12 Ringhals 2 Reaktortyp Tryckvattenreaktor Nettoeffekt 866 MW Kommersiell drift Maj 1975 Reaktorleverantör Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Turbinleverantör STAL-Laval Turbin AB Generatorleverantör Alstom Power AB 10 8 6 4 2 0 Ringhals 2 R2 producerade 5,75 TWh med en tillgänglighet på 79,5 procent. Blocket har körts med reducerad effekt efter revisionen, till följd av att hjälpmatarvattensystemet inte hade förväntad kapacitet. I slutet av januari ställdes blocket av för reparation av en läckande backventil i nödkylsystemet. En dryg vecka senare var blocket tillbaka igen vid full effekt. I mitten av februari snabbstoppade den ena turbinen på grund av fel i turbinens datoriserade styrsystem. Stoppet blev kortvarigt. Det största arbetet vid årets revision, som inleddes den 2 maj, var översyn av den ena högtrycksturbinen. Matarvattenreglerventiler byttes ut samt översyn gjordes på en reaktorkylpump. Alla planerade aktiviteter gick mycket bra, men vid återstarten konstaterades att två eldrivna hjälpmatarvattenpumpar inte gav förväntat flöde mot vad som förutsatts i säkerhetsanalyserna. Efter att orsakerna analyserats kunde blocket återstarta med reducerad effekt, drygt tre veckor efter planerad uppstart. Strålsäkerhetsmyndigheten gav inledningsvis sitt tillstånd till drift vid 90 procents effekt, vilket efter förnyade analyser justerades till 94 procent i mitten av oktober. Det inträffade klassas som en INES 1 den lägsta graden på den internationella skalan för kärnkraftshändelser. Flödeskapaciteten har varit tillräcklig, men djupförsvaret har varit otillräckligt vad gäller kvalitetssäkringsprocessen. Nya pumpar kommer att installeras vid revisionen 2010. Blocket togs ur drift under cirka en vecka i augusti på grund av Svenska Kraftnäts arbeten på 400 kvnätet. Utsikt från taktraversen ner mot den vattenfyllda reaktorbassängen och den öppna reaktortanken, där arbete pågår.

Ringhals 3 2008 är det bästa driftåret hittills för R3, trots viss revisionsförlängning och några produktionsstörningar. Årsproduktionen var 7,60 TWh och tillgängligheten 88,6 procent. 10 8 6 I januari uppstod problem i renshuset då hård vind gjorde att kylvattnet förde med sig stora mängder tång och skräp. Den ena turbinen 4 snabbstoppade till följd av överbelastade huvudkylvattenpumpar. 2 Därefter följde en i huvudsak lugn driftperiod. Den 18 juli inleddes revisionen som avslutades 26 dygn senare, efter fyra dygns förlängning. Några av de större revisionsinsatserna var översyn av en reak- 0 torkylpump och installation av en ny transformator. Förberedelser i form av åtgärder på ackumulatortankar och matarvattenpumpar gjordes inför kommande effektökning, enligt tillstånd från Strålsäkerhetsmyndigheten. Revisionen genomfördes i allt väsentligt väl. Kort tid efter återstarten upptäcktes vid ordinarie effektmätning i reaktorhärden att en felaktig bränsledesign hade använts vid tillverkningen av nya bränsleelement som satts in under revisionen. R3 ställdes av för förnyad härdanalys och fick därefter klartecken för återstart. Händelsen klassas som INES 1 den lägsta graden på den internationella skalan för kärnkraftshändelser. I slutet av augusti fick blocket tas ur drift då den ena generatorrotorn drabbats av fukt och behövde bytas ut. Resten av driftåret förflöt lugnt. 13 En ny lokaltransformator på 50 ton lyftes på plats som ersättning för den reserv som tjänstgjort på Ringhals 3 sedan transformatorbranden hösten 2006. Transformatorns huvudsakliga uppgift är att förse de interna ställverken på blocket med el för eget bruk. Ringhals 3 Reaktortyp Tryckvattenreaktor Nettoeffekt 985 MW Kommersiell drift September 1981 Reaktorleverantör Westinghouse Ånggeneratorer Siemens AG/KWU Turbinleverantör Alstom Power AB Generatorleverantör Alstom Power AB/ASEA

14 Ringhals 4 Reaktortyp Tryckvattenreaktor Nettoeffekt 935 MW Kommersiell drift November 1983 Reaktorleverantör Westinghouse Ånggeneratorer Westinghouse Turbinleverantör ASEA STAL AB Generatorleverantör ASEA 10 8 6 4 2 0 Ringhals 4 Även för R4 var 2008 ett mycket bra år. Blocket noterade produktionen 7,33 TWh och tillgängligheten 90,9 procent, vilket är det bästa produktionsresultatet genom tiderna. Näst intill hela driftsäsongen förflöt lugnt och utan några större störningar. Revisionen inleddes den 29 maj och avslutades en knapp månad senare, den 26 juni. Årets största aktivitet var utbyte av styrstavarnas drivutrustning. Tanken till haverifiltret fick en inre besiktning och täthetsprov utfördes av reaktorinneslutningen. En ordinarie ånggeneratorprovning utfördes samt förberedande arbeten inför byte av instrument- och kontrollutrustning på turbinsidan. Revisionen genomfördes i allt väsentligt väl. Tidplanen följdes ända fram till uppstarten, som fördröjdes med cirka två dygn på grund av flera bidragande orsaker. I slutet av juni togs blocket ur drift för att verifiera mätning av kylvattenflöde och genomförde därefter en långsam pålastning upp till full effekt. R4 beordrades att reglera ner effekten med 450 MW under några dagar i augusti på grund av Svenska Kraftnäts arbeten på 400 kv-nätet. 2005 byttes reaktortanklocket ut och under årets revision var det dags att installera ny drivutrustning för styrstavarna.

15 I april fick Ringhals besök av Kung Carl XVI Gustaf tillsammans med landshövding Lars-Erik Lövdén som informerade sig om kärnkraft och energifrågor. En rundvandring i turbinhall och kontrollrum på Ringhals 4 ingick i besöket. Skovlar byttes i lågtrycksturbinerna på Ringhals 1 och sprickindikationer åtgärdades i skovelinfästningar. Nymålat på Ringhals 2. Hela reaktorbyggnaden kläddes in med byggnadsställningar inför blästring, tvätt och ommålning. Det blåaktiga skenet, det så kallade Cherenkov-ljuset, bildas när laddade partiklar rör sig snabbare än ljushastigheten i ett medium, som här i den vattenfyllda reaktorbassängen på Ringhals 3.

Steg för steg för säkerheten 16 Vattenfall sätter ribban högt för sin kärnkraft. Inom fem år ska energikoncernens kärnkraftverk vara bland världens främsta när det gäller säkerhet och produktion. Säker och stabil kärnkraftsdrift är och förblir Ringhals högsta prioritering. Säkerhets- och miljöfrågor vävs in i nästan alla verksamheter på ett kärnkraftverk. Mycket höga krav ställs på anläggningarnas drift och säkerhet av omvärlden, myndigheter och av oss själva. För att leva upp till dessa krav och förväntningar har Ringhals detaljerade riktlinjer och instruktioner för hur verksamheten ska bedrivas, styras och följas upp. Bra kan bli bättre Flera internationella inspektioner har bekräftat att Vattenfalls kärnkraft ligger på en god internationell nivå när det gäller säkerheten. Men god nivå är inte tillräckligt bra om målet är att vara branschledande. Därför är vårt mål att inom fem år bli en av de bästa i kärnkraftvärlden. Det handlar om att ha en säker produktion utan oplanerade produktionsavbrott i väl underhållna anläggningar tillsammans med en god säkerhetskultur och arbetsmiljö. Det är tuffa mål och högt ställda förväntningar som vi närmar oss genom ständiga förbättringar, steg för steg i det dagliga arbetet och i våra långsiktiga planer. Vi ska vara ledande, inte med egna mått mätt utan i andras ögon. Internationell expertis I början av år 2010 sker en OSART-granskning (Operational Safety And Review Team) av Ringhals verksamhet i regi av FN:s atomenergiorgan IAEA. Det är ett viktigt etappmål för att avläsa hur Ringhals säkerhetsarbete utvecklas i ett internationellt perspektiv. Förberedelsearbetet inför granskningen är i full gång. Att lära av andras erfarenheter och själv dela med sig av sina egna, är nödvändigt för att uppnå en position bland världens främsta. Starkare säkerhetsstyrning De senaste åren har Vattenfall förstärkt sin säkerhetsstyrning av kärnkraften: Ett oberoende forum på högsta nivå inom koncernen har inrättats för uppföljning av kärnkraftverksamheten, där bland andra Hans Blix, mångårig chef för FN-organet IAEA, deltar. En befattning har inrättats som Vattenfallkoncernens controller och expert i kärnkraftssäkerhetsfrågor, CNO Chief Nuclear Officer. Från årsskiftet 2008/2009 organiseras all kärnkraftkompetens i en gemensam och fokuserad affärsenhet som omfattar såväl Vattenfalls svenska som tyska kärnkraft. På kärnkraftverken sker fortsatt fokus på säker och stabil drift genom ständiga förbättringar i verksamhet och säkerhetskultur. Många små steg för att upprätthålla och utveckla säkerhetsarbetet mot världsklass.

Godkänt säkerhetsindex Ringhals säkerhetsindex är ett internt resultatmått för kärnkraftsäkerheten. Indexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. Hur tekniken har hanterats, organisatoriska frågor och attityden till säkerhetsfrågor ingår i indexet tillsammans med avvikelser som klassas enligt den internationella skalan för kärnkraftshändelser INES. 2008 var säkerhetsindex godkänt såväl för Ringhals totalt som för samtliga fyra block. På Ringhals 2 och Ringhals 3 inträffade avvikelser som klassades som INES 1, se driftavsnittet. 17 Ordning och reda är en viktig del av säkerhetsarbetet. Delar av Ringhals företagsledning är ute på en housekeepingrond i anläggningen tillsammans med Vattenfallkoncernens Chief Nuclear Officer. Personalen i siffror Antalet tillsvidareanställda vid Ringhals AB uppgick vid årsskiftet 2008/2009 till 1516, en ökning med 75 personer jämfört med året innan. 155 nya medarbetare rekryterades under året. Sammanlagt lämnade 79 personer Ringhals AB under 2008. Av dessa gick 13 personer vidare till anställning i övriga koncernen. Andelen kvinnor var cirka 18 procent och andelen kvinnliga chefer nästan 20 procent. Den genomsnittlige ringhalsaren var 44,7 år gammal. Personalomsättningen uppgick till 3,8 procent. Sjukfrånvaron var något lägre än föregående år, 1,8 procent, vilket får betraktas som mycket lågt såväl inom Vattenfallkoncernen som i Sverige i stort. Enheten för härd och bränsle kanske ett tvärsnitt av ringhalsarna.

Stor elproducent med liten miljöpåverkan 18 Att vara ledande inom miljöområdet är en av Vattenfalls viktigaste ambitioner. Så även för oss på Ringhals Vattenfalls största kraftverk. Vi vill upprätthålla en god miljö, såväl för vår personal som för omgivningen, och leva upp till myndigheternas och omvärldens krav och förväntningar. Genom ständiga förbättringar, såväl i den dagliga verksamheten som i vårt långsiktiga arbete, ger vi miljöoch säkerhetsfrågorna högsta prioritet. Vi driver våra anläggningar med målet att göra minsta möjliga avtryck på miljön som man förmår göra med rimliga medel. El till miljöns fördel Det faktum att Ringhals är ett kärnkraftverk bidrar i sig i högsta grad till ambitionen att vara nummer ett för miljön. Kärnkraft är en effektiv och driftsäker teknik för elproduktion med mycket liten miljöpåverkan jämfört med många andra kraftslag. Utsläppen av miljöföroreningar och klimatpåverkande växthusgaser, såsom koldioxid, är väldigt låga. Det gäller hela processen från uranbrytning till drift av kraftverken och avfallshantering. El med miljövarudeklaration Elleveranserna från Ringhals är sedan 2002 försedda med EPD-certifikat (Environment Product Declaration). EPD är ingen traditionell miljömärkning utan en miljövarudeklaration som anger hur stor miljöpåverkan varje kilowattimme el från Ringhals har. Miljövarudeklarationerna för elproduktionen bygger på fakta från livscykelanalyser, miljöriskinventeringar och biotopstudier. Certifieringar Sedan 1998 är Ringhals certifierat enligt ISO 14001, standarden för miljöledning. 1999 blev Ringhals registrerat enligt EU:s frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsförordning EMAS (Eco Management and Audit Scheme). Vårt arbetsmiljöarbete certifierades 2006 enligt den internationella standarden OHSAS 18001 och arbetsmiljöverkets föreskrift 2001:1, som första svenska kärnkraftverk. Fullständig miljöredovisning Ta del av Ringhals fullständiga EMAS-redovisning 2008 och läs mer om vårt miljöarbete på webbplatsen www.vattenfall.se/ringhals. Eller beställ ett exemplar av miljöredovisningen via Ringhals Infocenter, telefon 020-66 20 10.

19

Hur klarade Ringhals miljömålen 2008? 20 Ringhals miljömål vägs samman till ett miljöindex som visar hur väl vi levt upp till målen under året. Miljöindexet ingår i den övergripande styrningen av Ringhals för en god balans mellan säkerhet, miljö och ekonomi. En lång rad miljöparametrar vägs samman i indexet. År 2008 nåddes samtliga delmål förutom två. Exempel på ingående delar i miljöindex är kollektivdosen till personalen, där målet nåddes med god marginal 2008, och dosrattrenden där ingen ökning av strålnivån i anläggningarna har skett. Även dosen till kraftverkets närboende från utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten och luft ligger med god marginal under målvärdet. Inga bränsleskador eller miljöolyckor har inträffat. De två delmål som inte nåddes 2008 gäller dels läckaget av växthusgaser från kylmaskiner, dels avloppsreningsverket där vi fick ett föreläggande från tillsynsmyndigheten. Dessa mål kommer vi att fokusera på ytterligare under 2009. Miljöförbättringar Här är några av de miljöförbättringar som skett under året: Minskade utsläpp av radioaktiva ämnen De senaste åren har vi gjort stora satsningar för att minska utsläppen av radioaktiva ämnen till luft och vatten och det har gett resultat. Vi vill tåla en jämförelse med Nordeuropas modernaste kärnkraftverk. Under 2008 nåddes de mål som gäller för år 2011 och som fastslogs i Ringhals miljödom 2006. Utsläppen av radioaktiva ämnen till luften var fem gånger lägre 2008 jämfört med 2004 och motsvarande för utsläpp till vatten var sex gånger lägre. Stråldosen till de närmast boende var under 2008 mindre än 0,5 procent av maximalt tillåtet utsläpp och långt mindre än en tusendel av den naturliga bakgrundsstrålningen. Bufferttank som minskar utsläppen Vid årets revision på Ringhals 1 togs en 3000 m 3 stor bufferttank i drift, vilket leder till att både vattenförbrukningen och utsläppen av radioaktiva ämnen minskar. Bufferttanken tar emot vatten som använts under den årliga avställningen. Under driftperioden renas vattnet från radioaktiva ämnen och återanvänds sedan vid nästa avställning av reaktorn. Bufferttanken är den enskilt största miljöinvesteringen som gjorts på Ringhals. Förutom miljövinster innebär det ytterligare förbättrad säkerhet, eftersom den extra vattenbufferten vid behov kan användas i anläggningens ordinarie kylsystem. Minskade utsläpp av naturgummibollar Naturgummibollar används i ett system i processen för att göra rent rörsystem där havsvatten passerar. Vid felfunktion kan bollarna följa med havsvattnet ut i havet. Förändrade drift- och underhållsåtgärder har bidragit till att utsläppen av naturgummibollar halverats 2008 jämfört med föregående år. Förbättrad källsortering Stora insatser har gjorts under 2008 för att förbättra källsorteringen och bryta en trend med ökande andel osorterat avfall. Jämfört med 2007 har mängden osorterat avfall halverats, från 16 till 8 procent. Lokala miljöstationer finns utplacerade över hela anläggningen. Avfallet sorteras i cirka 30 fraktioner. Tätare kontroller av köldmedia som innehåller freon Freonavveckling sker enligt ett fastlagt program. Täthetsprovningen av stora och viktiga kylaggregat har utökats till två gånger per år för att snabbare upptäcka och åtgärda eventuella läckage av köldmedia.

Vattenförbrukningen minskar liksom utsläppen av radioaktiva ämnen tack vare den nya bufferttanken på Ringhals 1. Bufferttanken har tagit två år att bygga och är konstruerad för att klara rejäla påfrestningar. De 600 millimeter tjocka betongväggarna är invändigt klädda med 3 millimeter rostfria plåtar. 21

22 Markförvaret på Ringhals industriområde fylldes under våren på med lågaktivt avfall paketerat i containrar, lådor och balar. Ytan täcks av morän och anpassas till landskapet. Lakvatten från förvaret passerar en infiltrationsbädd bestående av sand, snäckskal och organiskt material. Nästa deponering planeras att ske omkring år 2013. Deponering i markförvar Deponering av lågaktivt radioaktivt avfall i Ringhals markförvar har utförts under året, vilket innebär att lagringen av lågaktivt avfall har minskat. Runt markförvaret finns ett antal provtagningsbrunnar där prover tas före respektive efter avslutad deponeringskampanj. Resultaten visar på normala värden. Förvaret har varit idrift sedan början av 1990-talet. Miljöhändelser Ringhals arbetar kontinuerligt med att begränsa den påverkan som verksamheten har på miljön. Om händelser ändå inträffar finns system och rutiner för att ta om hand om och minimera miljöpåverkan. Under 2008 inträffade två miljöhändelser: Höga halter av syreförbrukande ämnen och fosfor i utgående vatten från Ringhals sanitära avloppsreningsverk Ringhals uppmätte under året halter av fosfor och syreförbrukande ämnen som var något över gällande gränsvärden (räknat som årsmedelvärde). Ett antal åtgärder har vidtagits för att lösa problemet med den försämrade reningsgraden, exempelvis har en större fettavskiljare installerats vid Ringhals största restaurangkök och doseringen av fällningskemikalie har ökats. Åtgärderna har medfört att avloppsreningsverkets reningseffektivitet har förbättrats och åter ligger under gränsvärdena. Under 2009 kommer ytterligare åtgärder att genomföras. Mindre brand på turbintak I samband med byte av tjärpapp på taket till turbinbyggnaden för Ringhals 2 uppstod en mindre brand och rökutveckling. Ringhals egen brandstyrka ryckte omedelbart ut och kunde snabbt släcka branden. Det var aldrig någon fara för säkerheten eller allmänheten. Endast mycket små mängder släckvatten behövde användas. Branden bedöms inte ha haft någon effekt på den yttre miljön.

Miljöprogram I Ringhals miljöprogram för åren 2009-2011 ingår åtgärder för att: Minska utsläpp av radioaktiva ämnen till luft och vatten Minska bullret från Ringhals verksamhet Minimera/avveckla miljöfarliga produkter Förbättra kemikalieanvändningen Söka nytt tillstånd för användning av hydrazin Uppfylla fastställda krav på avloppsreningsverket 23 Den fullständiga miljöredovisningen för Ringhals 2008 kan laddas ner från www.vattenfall.se/ringhals eller beställas via Ringhals Infocenter, tfn 020-66 20 10.

Årsredovisning för räkenskapsåret 2008-01-01 2008-12-31 24 Styrelsen och den verkställande direktören för Ringhals AB avger följande årsredovisning. Innehåll 25 Förvaltningsberättelse 29 Resultaträkning 30 Balansräkning 32 Kassaflödesanalys 33 Noter Om inget annat särskilt anges, redovisas alla belopp i tusental kronor. Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Ringhals AB avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2008. Ägarförhållanden Ringhals AB är dotterföretag till Vattenfall AB, org nr 556036-2138 som i sin tur ägs av svenska staten. Vattenfall AB äger 70,44% i Ringhals AB. E.ON Kärnkraft Sverige AB, som är ett helägt dotterföretag till E.ON Sverige AB, äger resterande 29,56% i företaget. Information om verksamheten Ringhals kärnkraftverk ligger på västkusten cirka sex mil söder om Göteborg i Varbergs kommun och är Nordens största kraftverk. I Ringhals AB:s verksamhet ingår de fyra producerande kärnkraftreaktorerna Ringhals 1-4. Ringhals dotterbolag Barsebäck Kraft AB utför, fr.o.m. 2007 på uppdrag av E.ON Kärnkraft Sverige AB, enligt avtal, servicedrift av kärnkraftreaktorerna Barsebäck 1 och 2. 25 Produktion Produktionen som levererades från de fyra Ringhalsblocken blev 25,2 (25,5) TWh och den genomsnittliga energitillgängligheten för Ringhals blev 80,7% (80,3). Det lägre produktionsutfallet beror huvudsakligen på att Ringhals 1 genomförde en lång avställning för byte av turbinskovlar (steg 7) på lågtrycksturbinerna samt tillkommande åtgärder för att eliminera tryckspikar vid pumpstart i ett reaktorkylsystem. Ringhals 2 har efter avställningen körts med något reducerad effekt på grund av bristande kapacitet hos hjälpkylvattenpumparna. Ringhals 3 och 4 har under året producerat mer energi än något annat driftår. Organisation Från och med 2009-01-01 tillhör Ringhals BU Kärnkraft (Nuclear) inom Business Group Vattenfall Pan European. Inom Ringhals har block 3 respektive 4 slagits ihop till organisationen R34. Säkerhet och miljö Under år 2008 har verksamheten inom Ringhals AB bedrivits i enlighet med tillstånd och författningar. Statens Kärnkraftsinspektion (SKI), Statens Strålskyddsinstitut (SSI), Länsstyrelsen och Arbetsmiljöverket har vid ett flertal tillfällen inspekterat reaktorsäkerhets-, strålskydds- och miljöarbetet och efterlevnaden av tillstånd, villkor och författningar. Från och med 2008-07-01 är SKI och SSI sammanlagda till Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM. Ringhals AB bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Ringhals AB är certifierat enligt ISO 14001 sedan 1998 och är EMAS-registrerat sedan 1999. Ringhals AB:s arbetsmiljöledning är certifierad sedan 2006 enligt AFS 2001:1 och OHSAS 18001. Arbetsmiljöledningen fick klart godkänt vid recertifieringen i november 2008. Verksamhetens säkerhetspåverkan regleras i kärntekniklagen och dess miljöpåverkan regleras i strålskyddslagen och miljöbalken, i vattendomar och miljökontrollprogram. Ytterligare reglering sker genom ett antal tillstånd för olika delar av verksamheten. I årliga rapporter till SSM beskrivs säkerhets- och strålskyddsläget i relation till föreslagen utveckling, erhållna resultat och inträffade händelser. SSM sammanställer dessutom årligen en gemensam rapport till regeringen om säkerhets- och strålskyddsläget vid de svenska kärnkraftsreaktorerna. De säkerhetsprogram som finns för varje kärnkraftreaktor, och som uppdateras årligen, innehåller all den information som behövs för att få en helhetsbild av de åtgärder som görs för att vid olika tidpunkter uppfylla föreskriften SKIFS 2004:2. Ett separat dokument, kallat övergångsplan (för varje reaktor), har tagits fram och innehåller åtgärder (analyser och projekt) relaterade till föreskriften. I slutet av 2007 avrapporterade Ringhals ett antal punkter i övergångsplanerna, arbetet har fortsatt under 2008. Några åtgärder (analyser) har dock blivit försenade, SSM har godkänt en senareläggning av tidplanen för dessa. Ringhals fortsatte även under 2008 det pågående arbetet med åtgärder för att möta kraven på fysiskt skydd av anläggningen enligt SKIFS 2005:1. I den årliga miljörapporten till länsstyrelsen redovisas samtliga miljötillstånd och hur bolaget efterlever dessa. I miljörapporten redovisas också förbrukning av kemiska produkter, utsläpp till vatten och luft, avfallsproduktion samt inträffade incidenter under året. Verksamhetens miljöpåverkan är liten. Påverkan sker bland annat genom utsläpp till vatten och luft. Under 2008 utgjorde utsläppen av radioaktiva ämnen mindre än en procent av myndigheternas tillåtna värden.

26 Ringhals erhöll en deldom från miljödomstolen den 22 mars 2006. Deldomen klarlägger att verksamheten inklusive sökta effektökningar är tillåten enligt miljöbalken. Ansökan om ändringstillstånd för mindre effektökning lämnades till miljödomstolen under 2007. Under 2008 meddelade miljödomstolen prövotidsförordnande avseende buller enligt Ringhals ansökan. Under 2007 beslutade SSI om ändring i tillstånd för Ringhals markförvar. Beslutet innebar tillstånd att deponera mer avfall innehållande Nickel 63 och mindre avfall innehållande Cesium 137. En deponering genomfördes under 2008 enligt det nya tillståndet. Ringhals anmälde under 2007 att bolaget omfattas av Sevesolagstiftningen. Sevesolagstiftningen är EU:s antagna Sevesodirektiv som Sverige infört genom lagen. Sevesodirektivet innefattar förebyggande av allvarliga olyckor inom kemiindustrin och begränsar följderna för människor och miljö. Reglerna styr verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle förekommer i vissa mängder. Ringhals har under 2008 kompletterat sin säkerhetsrapport för detta. Reningseffekten för syreförbrukande ämnen (mätt som BOD7) i avloppsreningsverket har inte kunnat innehållas p.g.a. kapacitetsbrist, trots preventiva och akuta åtgärder. Länsstyrelsen har informerats. Inflödet till avloppsreningsverket har ökat p g a Ringhals utökade verksamhet. Efter utbyte av en fettavskiljare till matsalen har värdena återgått till tillåtna nivåer. Ombyggnad alternativt kommunal anslutning utreds. Länsstyrelsen kommer avskriva ärendet då nivåerna återgått till gränsvärdet. Arbetsmiljöverket, AV, inspekterade truck och pallställ vid ett besök i december 2007 och ålade Ringhals att genomföra förbättringar på laddningsplatser, pallställsutformningar och truckförarbevis. Efter ett tillsynsbesök i november 2008 har AV avslutat ärendet. Resultat och ställning Översikt (MSEK) 2008 2007 2006 2005 2004 Produktion (GWh netto) 25 181 25 477 26 972 26 105 27 969 Nettoomsättning *) 5 622 5 123 4 681 5 512 4 650 varav kraftförsäljning 5 557 5 011 4 463 5 175 4 267 Investeringar i anläggningar 2 079 2 136 1 855 1 360 729 Balansomslutning 16 036 13 418 11 429 14 321 9 832 Medelantal anställda 1 494 1 411 1 462 1 415 1 393 *) 2005 ingår 1 043 MSEK som utgör extra kraftavgift till Vattenfall AB för täckande av nedskrivning av tillgångar i Barsebäck Kraft AB. Vidareförsäljning av inköpt kraft från Barsebäck Kraft AB ingår till och med 2005 i bolaget kraftförsäljning. Ekonomi Ringhals AB säljer till Vattenfall AB och E.ON Kärnkraft Sverige AB den elkraft som producerats till självkostnadspris enligt gällande konsortialavtal. Den totala omsättningen för bolaget uppgick till 5 622 (5 123) MSEK varav 5 557 (5 011) MSEK utgjordes av kraftförsäljning till delägarna. 2008 har beslut tagits om ändrad drifttid från 40 till 50 år för Ringhals reaktorer, vilket påverkat avskrivningstiden som förlängts och ger en lägre avskrivningskostnad per år. Drift- och underhållskostnaderna har ökat i jämförelse med föregående verksamhetsår. Detta beror främst på att ett förstärkt säkerhetsarbete fortsatt under 2008, vilket har ökat kostnaderna för bl a fysiskt skydd. Stora satsningar har även gjorts på informations- och IT-säkerhet. Underhållskostnaderna på Ringhals 1 har ökat mycket på grund av den långa revisionen. Effektskatten (kärnkraftsskatten) har ökat med 255 MSEK medan kostnaderna för låg- och medelaktivt avfall minskat i förhållande till den extra avsättning på 109 MSEK som gjordes 2007. Övriga rörelsekostnader har ökat med 55 MSEK främst på grund av valutaomvärdering av leverantörsfakturor. De finansiella kostnaderna har ökat, på grund av ökad upplåning från delägarna, för att täcka den ökade investeringsvolymen. Bolaget driver ett skattemål avseende Allmän fastighetstaxering 2000. Målet avser två delar, idrifttag-

ningstidpunkter (värdeår) och riktvärdeangivelse. Efter en dom i Länsrätten 2006 återbetalades 72,3 MSEK avseende idrifttagningstidpunkterna eftersom Skatteverket inte överklagade denna del. Däremot överklagades den andra delen som rör riktvärdeangivelsen, till Kammarrätten. Domen kom 2008-06-27 och innebar en sänkning av riktvärdeangivelsen till fördel för bolaget. Såväl Skatteverket som Ringhals har överklagat domen. För prövning i Regeringsrätten krävs prövningstillstånd. Vid positiv utgång avseende överklagandena kommer bolaget att erhålla ytterligare återbetalning av tidigare betald fastighetsskatt för åren 2000 2006. Ringhals har betydande inköp i utländsk valuta vilket utsätter verksamheten för valutarisker. För att hantera dessa risker och för att säkra framtida flöden, tecknar bolaget terminskontrakt. Det verkliga värdet på utestående terminskonstrakt per balansdagen uppgick till 208,7 (49,0) MSEK (exklusive beaktande av uppskjuten skatt). Investeringsprogram Investeringar i materiella anläggningar i Ringhals AB, uppgick till 2 079 (2 136) MSEK. Investeringarna ingår i ett flerårigt investeringsprogram, som genomförs för att bibehålla tillgänglighet samt öka säkerhet och produktionsförmåga i Ringhalsverket. 27 Försäkringar Bolagets ansvar enligt Atomansvarighetslagen i händelse av nukleär olycka är täckt genom ansvarsförsäkring. Anläggningarna är försäkrade mot brand och nukleär skada genom egendomsförsäkringar. För anläggningarnas konventionella del finns även en allriskförsäkring. Dessutom har bolaget tecknat allmänna ansvarsförsäkringar. Bolaget är en av 18 delägare i ELINI (European Liability Insurance for the Nuclear Industry), som är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Andelen uppgår till 6,92% (not 16). Bolaget har också tecknat egendomsförsäkring i NNI (Nordiska atomförsäkringspoolen), EMANI (European Mutal Association for Nuclear Insurance) och Vattenfall Insurance. Finansiering All upplåning finasieras i sin helhet av delägarna i proportion till sin ägarandel. Personal Ringhals AB:s stora investeringsprogram och många pensionsavgångar medför att bolaget genomför omfattande rekryteringar under ett antal år framöver. Forskning och utveckling Kostnaderna för forskning och utveckling uppgick till 29,1 (28,0) MSEK. De områden som forskning och utveckling bedrivs inom är materialforskning, processoptimering, reaktorsäkerhet, provningsteknik, kemi och radiokemi, underhåll, el, I&C, ånggeneratorteknik och inom härd- och bränsleområdet. Avgifter uppgående till 32,8 (32,6) MSEK har vidare erlagts till Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsprogram. Desssutom har bolaget i huvudsak via Kärnavfallsfonden (not 7), finansierat FoU inom Svensk Kärnbränslehantering AB, varav bolagets andel under 2008 uppgår till 119,4 (110,4) MSEK. Framtida utveckling Ringhals 1 förbättrar anläggningens reaktorskyddssystem genom komplettering med en ny och oberoende del samt ombyggnad inom befintliga system. Detta ska vara färdigställt under 2009. Ringhals 2 färdigställer under 2009 omfattande modernisering av anläggningens instrument- och kontrollutrustning. Arbetet innebär bland annat förnyelse av det centrala kontrollrummet. Därutöver pågår åtgärder för att möta ökade säkerhetskrav under perioden fram till 2013 för samtliga block. Omfattande investeringar görs 2009 för att möta myndighetskrav på höjt tillträdesskydd. Baserat på miljödom och regeringsbeslut 2006 förväntas Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) ge tillstånd till ytterligare effekthöjning på Ringhals 3 våren 2009. Planerade åtgärder för effekthöjning år 2011 på Ringhals 4 pågår. Slutliga förberedelser görs för att genomföra IAEA:s OSART-inspektion 2010.

Förslag till vinstdisposition Till årsstämmans förfogande står följande: Balanserad vinst kronor 4 094 099 Årets resultat kronor 4 243 786 8 337 885 Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras så 28 att till aktieägarna utdelas kronor 4 058 178 att i ny räkning balanseras kronor 4 279 707 8 337 885 Förslaget till utdelning motsvarar en utdelning om 11,50 SEK per aktie. Utdelning regleras inte genom utbetalning utan genom ökning av långfristiga lån från delägare. Styrelsens yttrande enligt ABL 18 kap 4 Baserat på bolagets starka finansiella ställning, finner styrelsen i företaget att den föreslagna utdelningen inte medför någon väsentlig begränsning av bolagets förmåga att göra eventuellt nödvändiga investeringar eller att fullgöra sin förpliktelser på kort och lång sikt. Mot bakgrund av ovanstående finner styrelsen förslaget om vinstutdelning in 4 058 178 SEK noga övervägt och försvarligt med hänsyn till dels de krav på verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet dels företagets konsoliderings- och investeringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. Styrelsen finner vidare att utdelningen är i enlighet med ägarens policy om utdelningstorlek.

Resultaträkning Belopp i kkr Not 2008-01-01-2008-12-31 Rörelsens intäkter 2007-01-01-2007-12-31 Nettoomsättning 2 5 621 509 5 122 648 Kostnad för såld kraft m.m. 6-5 243 579-4 872 132 Bruttoresultat 24 377 930 250 516 29 Administrationskostnader - 77 598-70 768 Forsknings- och utvecklingskostnader -29 123-27 989 Övriga rörelseintäkter 126 307 103 607 Övriga rörelsekostnader -66 125-10 768 Rörelseresultat 3,4,5,6,7,24 331 391 244 598 Resultat från finansiella poster: Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter 8 6 815 9 740 Räntekostnader och liknande resultatposter 9-334 207-245 337 Resultat efter finansiella poster 3 999 9 001 Bokslutsdispositioner 10 0 0 Resultat före skatt 3 999 9 001 Skatt på årets resultat 11,14 245-4 871 Årets resultat 4 244 4 130

Balansräkning Belopp i kkr Not 2008-12-31 2007-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar 30 Immateriella anläggningstillgångar 12 Övriga immateriella anläggningstillgångar 273 320 302 011 273 320 302 011 Materiella anläggningstillgångar 13 Byggnader och mark 360 128 252 752 Maskiner och andra tekniska anläggningar 5 018 825 3 700 758 Inventarier, verktyg och installationer 88 793 79 278 Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar 4 122 079 3 902 360 9 589 825 7 935 148 Finansiella anläggningstillgångar 14 Andelar i koncernföretag 15 131 949 131 949 Andelar i andra företag 16 14 539 14 539 Uppskjuten skattefordran 9 527 9 912 156 015 156 400 Summa anläggningstillgångar 10 019 160 8 393 559 Omsättningstillgångar Varulager m m Kärnbränsle 1 630 626 1 604 829 Övrigt material 389 622 368 486 2 020 248 1 973 315 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 35 322 30 228 Fordringar hos koncernföretag 2 320 678 1 885 207 Fordringar hos koncernföretag, koncernkonto 152 555 120 878 Aktuella skattefordringar 14 808 24 887 Övriga fordringar 1 027 382 859 831 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 446 289 129 927 3 997 034 3 050 958 Kassa och bank 0 0 Summa omsättningstillgångar 6 017 282 5 024 273 Summa tillgångar 16 036 442 13 417 832

balansräkning forts Belopp i kkr Not 2008-12-31 2007-12-31 Eget kapital och skulder Eget kapital 17 Bundet eget kapital Aktiekapital (352 885 aktier till ett kvotvärde av 1 146 kr) 404 406 404 406 Reservfond 145 076 145 076 549 482 549 482 31 Fritt eget kapital Balanserat resultat 4 094 19 726 Årets resultat 4 244 4 130 8 338 23 856 Summa eget kapital 557 820 573 338 Obeskattade reserver 18 Avskrivningar utöver plan 3 062 894 2 506 771 Avsättningar 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 20 97 855 0 Övriga avsättningar 116 379 108 439 Summa avsättningar 214 234 108 439 Långfristiga skulder Skulder till koncernföretag 21 7 490 498 6 372 282 Övriga skulder 3 143 372 2 674 115 Summa långfristiga skulder 10 633 870 9 046 397 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 798 848 269 257 Skulder till koncernföretag 97 930 148 921 Övriga skulder 159 456 173 476 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 511 390 591 233 Summa kortfristiga skulder 1 567 624 1 182 887 Summa eget kapital och skulder 16 036 442 13 417 832 Poster inom linjen Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser 23 145 894 120 090

Kassaflödesanalys Belopp i kkr 2008 2007 Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster 3 999 9 002 Avskrivningar 456 775 475 265 Övriga justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet 25 72 957 83 292 32 Betald inkomstskatt 10 707 55 171 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 544 438 622 730 Ökning (-) /minskning (+) av varulager -46 933-42 478 Ökning (-) /minskning (+) av fordringar -338 120-123 013 Ökning (+) /minskning (-) av skulder 384 737-98 707 Kassaflöde från den löpande verksamheten 544 122 358 532 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 088 390-2 136 863 Avyttring av materiella anläggningstillgångar 5 630 13 637 Kassaflöde från investeringsverksamheten -2 082 760-2 123 226 Finansieringsverksamheten Ökning av långfristiga skulder 1 587 473 1 869 884 Utdelning -19 762-77 987 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 1 567 711 1 791 897 Årets kassaflöde 29 073 27 203 Likvida medel vid årets början 123 482 93 675 Likvida medel vid årets slut 152 555 120 878 Bolagets likvida medel är en del av Vattenfalls koncernkonto och redovisas i balansräkningen under fordringar hos koncernföretag.