BYGGRAPPORT 2012 En sammanställning över kötider och nyproduktion bland Studentbostadsföretagens medlemsföretag.
INLEDNING På vårkanten brukar bokslut för föregående spådomar för kommande år dugga tätt. Så även för bostadsbyggande. De senaste åren har ökat till nya rekordnivåer vid höstterminsstarten på landets största studieorter. Samtidigt finns det orter som har en relativt god balans på i förhållande till efterfrågan. De blir dock färre. Men frågan är varför vissa orter klarar av att upprätthålla en relativ balans medan andra orter inte gör det. Svaret ligger i nyproduktionen, eller bristen på densamma. På de orter där man mött en ökad efterfrågan, och därmed ökat behov av har man inte klarat av att producera tillräckligt med bostäder. Samtidigt som efterfrågan på bostäder har ökat till rekordnivåer har istället byggandet minskat till rekordlåga siffror. För att belysa problemen har vi låtit våra medlemmar som äger, förvaltar och förväntas bygga landets, svara på frågor om kötider, efterfrågan och nyproduktionsplaner. Resultatet är minst sagt nedslående. Även om många företag med behov av fler bostäder vill, och planerar för att bygga, så står byggandet stilla. Kombinationen av höga kostnader, fattiga studenter och dåligt anpassade regler innebär att höstterminsstarten 2012 också kommer att domineras av braskande rubriker om skriande bostadsbrist. Generalsekreterare Studentbostadsföretagen Martin Johansson,
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kötid i nuläget s.4 Tillgång och efterfrågan över hela året s.5 Bedömning inför höstterminen 2012 s.6 Färdigställd och planerad nyproduktion s.7 Behov och efterfrågan s.8 Hinder för nybyggnation s.8 Viktiga frågor s.9
KÖTID I NULÄGET Kötiden för att få en studentbostad varierar i dagsläget stort över landet, från 0 veckor hos många företag till över 500 hos det som har längst kötid. Nästintill samtliga av de företag som angett kötider längre än ett år återfinns i de större studieorterna Malmö, Lund, Stockholm, Uppsala och Göteborg. Den genomsnittliga väntetiden på en studentbostad i dagsläget är 48 veckor. Över hälften, 61 procent, anger att kötiderna i dagsläget är oförändrade jämfört med samma tidpunkt förra året, medan 19 procent anger att den är längre. 11 av de företag som deltog i enkäten har i nuläget noll veckors kötid, vilket antagligen beror på att undersökningen gjordes i slutet av läsåret då trycket på jämfört med resten av året är som lägst. HUR HAR KÖTIDEN FÖRÄNDRATS JÄMFÖRT MED SAMMA TIDPUNKT FÖRRA ÅRET? 19% 6% 13% Mycket kortare Kortare Oförändrad Längre Mycket längre 61 %
TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN ÖVER HELA ÅRET Efterfrågan på varierar stort över året eftersom terminsstarterna alltid innebär en större efterfrågan på än vad mitten eller slutet på terminerna gör. Efterfrågan på mäts därför bäst sett över ett helårsperspektiv. Även här är samtliga studentbostadsföretag i de stora studieorterna representerade bland de som upplever brist på. Nytillkomna för i år är Borås, Kalmar, Malmö och Gävle vars företag också årligen har brist på. På frågan om studentbostadsföretagen upplever brist, balans eller överskott på sett över hela året svarade 27 procent att de har brist på och lika många svarade att de har stor brist på. Således svarade över hälften att det är brist på, i mindre eller större utsträckning. Endast ett företag svarade att de har ett överskott på. SETT ÖVER HELA ÅRET, HUR SER BALANSEN UT MELLAN TILLGÅNG OCH EFTERFRÅGAN PÅ STUDENTBOSTÄDER? Karlskrona Borlänge Helsingborg Kalmar Borås Örebro Luleå Gävle Lund Malmö Uppsala Göteborg Stockholm Umeå Skövde Visby Norrtälje Eskilstuna Linköping Sundsvall Jönköping Norrköping Växjö Piteå Halmstad Falun BRIST BALANS ÖVERSKOTT
BEDÖMNING INFÖR HÖSTTERMINEN 2012 Inför höstterminen 2012 bedömer 42 procent att det kommer att vara ökad eller kraftigt ökad. Lika många bedömer att läget kommer vara oförändrat vilket med tanke på förra höstens stora efterfrågan inte kan ses som en positiv utveckling. Endast ett företag bedömer att det kommer vara minskad. Fördelat på orter ser det lite annorlunda ut. Uppsala sticker ut som den enda ort där alla företag anger ökad eller kraftigt ökad. De övriga stora studieorterna bedömer antingen oförändrad eller balanserar mellan oförändrad och ökad. Av de som anger att det är stor brist på över hela året är det 55 procent som bedömer en ökad eller kraftigt ökad inför höstterminen 2012. Siffrorna talar ett ännu tydligare språk om man vänder på frågan, av de som bedömer en ökad eller kraftigt ökad efterfrågan inför höstterminen 2012 anger 77 respektive 100 procent att det är brist eller stor brist på över hela året. 17 procent av de svarande företagen färdigställde under 2011, tillsammans blev det 225 bostäder. Samma siffror för 2012 är lägre, endast åtta procent har färdigställt eller kommer att färdigställa bostäder under 2012, totalt 80 bostäder. Inför framtiden ser det en aning ljusare ut då 245 bostäder som är under pågående produktion kommer färdigställas under 2013. HUR BEDÖMMER NI ATT EFTERFRÅGAN PÅ STUDENTBOSTÄDER KOMMER ATT VARA VID HÖSTTERMINSSTARTEN 2012 JÄMFÖRT MED HÖSTTERMINSSTARTEN 2011? 45 % 40 % 35 % 30 % 25 % 20 % 39% 42% 15 % 10 % 5 % 0 % 3% 3% 0% Kraftigt ökad Ökad Oförändrad 12% Minskad Kraftigt minskad Ingen uppfattning
FÄRDIGSTÄLLD OCH PLANERAD NYPRODUKTION Jämfört med det uppskattade behovet är detta dock en droppe i havet. Det gemensamma behovet uppskattas vara runt 20 000 bostäder, och ungefär hälften av dem behövs i Stockholmsområdet. Göteborg, Stockholm, Lund och Borås är de orter som har eller kommer att färdigställa flest bostäder, men i förhållande till behovet är antalet bostäder långt ifrån tillräckligt. De studentbostadsföretag som har brist på sett över hela året är också de som har färdigstället eller kommer att färdigställa nya inom en snar framtid. Samtidigt anger 63 procent av de som har brist eller stor brist på att de skulle vilja bygga mer än vad de har möjlighet till i dagsläget. HUR MÅNGA BOSTÄDER HAR ELLER KOMMER ATT FÄRDIGSTÄLLAS INOM DE NÄRMSTA ÅREN? 300 250 200 150 100 225 245 50 0 Färdigställda 2011 80 Färdigställda 2012 Planerade färdigställda efter 2012
BEHOV OCH EFTERFRÅGAN HINDER FÖR NYBYGGNATION De flesta anser att orten de verkar på har ett behov av fler, hela 74 procent anger detta som svar. Bland de orter som uppger behov av fler återfinns föga överraskande de större studieorterna, bland många andra. Lite färre, 57 procent anser att de som företag har behov av fler. Av de som anser att de som företag har brist på vill 67 procent bygga fler än vad de i dagsläget har möjlighet till. Samma siffra för de som anser att det är brist på orten är 48 procent. 38 procent av det totala antalet företag som svarat på enkäten anger att de i dagsläget vill bygga mer än vad de har möjlighet till. Det främsta hindret anses vara ekonomin. Det är svårt att få ihop den ekonomiska kalkylen så att den slutgiltiga hyran passar studentens plånbok. Även svårigheter att få fram mark att bygga på och osäkerhet kring utvecklingen av antalet studenter är orsaker som hindrar nyproduktion. FINNS DET BEHOV AV FLER STUDENTBOSTÄDER PÅ ORTEN? Gävle Norrköping Jönköping Örebro Falun Piteå Göteborg Stockholm Uppsala Sundsvall Eskilstuna Umeå Skövde Linköping Halmstad Lund Västerås Norrtälje Malmö Borås Ja JaNej Nej Osäkert Tveksamt
VIKTIGA FRÅGOR Ett flertal övergripande ämnen anses vara de viktigaste frågorna just nu för att få igång nyproduktionen av. När branschen får säga sitt är en ekonomiska frågan den mest återkommande, främst det faktum att det idag är svårt, ibland omöjligt, att bygga nya med en ekonomisk kalkyl som i slutändan skapar studentvänliga hyror. Några efterfrågar statliga stimulanser som lösning på problemet, andra uppmanar till förändrade byggregler så att det går att bygga mindre, billigare och därmed mer yteffektiva bostäder. Just byggreglerna är ytterligare en fråga som många vill lyfta generellt. De krav som idag finns på storleken på lägenheten, våtutrymmen etc är svåra att sammanföra med dagens höga produktionskostnader. Många menar att om de får möjlighet att bygga mindre och mer yteffektiva bostäder skulle produktionskostnaden per bostad sjunka vilket i slutändan betyder att hyran blir lägre och därmed mer anpassad efter studentens ekonomi. Många upplever också svårigheter att få marktilldelning. Här nämns både kostnader, ovillighet från kommuner och detaljplaner som hinder.