Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass grundskola och gymnasieskola Denna plan avser elever i skolor med Kristianstads kommun som huvudman. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-04 - 03. Reviderad 2015-03 - 31
Innehållsförteckning Bakgrund 3 Mål 3 Mottagande 4 Information 4 Skolans rutiner 4 Förberedelseklass 5 Syfte 5 Inrättande av förberedelseklass 5 Språkintroduktion och Individuellt alternativ 5 Syfte 5 Organisation 6 Rutiner vid inskrivning 6 Organisation 6 Inslussning i vanlig klass 6 Undervisning i svenska 7 Lärare och rektor 7 Timplan 8 Modersmålsundervisning 9 Studiehandledning 10 Samarbete 10 Kompetensutveckling 11 Uppföljning och utvärdering 11 2
Bakgrund Enligt de Allmänna råden för utbildning av nyanlända elever bör kommunen ha riktlinjer för mottagande av nyanlända elever. Skolverkets definition av nyanlända elever: Elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolform. I princip gäller samma bestämmelser för nyanlända elever som för alla andra elever i skolan, några undantag finns gällande asylsökande. Information och material kring nyanländas lärande finns bland annat på Skolverkets hemsida. http://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas-larande Mål Skolan ska skapa en lugn och trygg miljö för alla barn/elever. För de barn som lämnat sina hemländer och sin välkända miljö är det särskilt viktigt med en trygg och stabil skolgång. Varje nyanländ elev skall så snabbt som möjligt delta i reguljär undervisning genom ett anpassat stöd och individuell planering som utgår ifrån elevens resurser och behov. I linje med vad forskning om nyanlända elevers skolgång visar så gäller inom barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad: 1. Nyanlända elevers kunskaper kartläggs på Slussen. 2. Eleverna placeras vid behov i förberedelseklass/språkintroduktion 3. Successiv övergång sker till ordinarie skol- och klassplacering. 3
Mottagande I Kristianstads kommuns Barn- och utbildningsförvaltning finns en mottagningsenhet som benämns Slussen. I Slussen får nyanlända flykting- och invandrarfamiljer den inledande delen av sin introduktion i samhälle och skola. I Slussen sker också en pedagogisk och en social kartläggning av eleverna, utifrån tidigare skolgång och livssituation. Under den period barnen/eleverna deltar i Slussen klargörs i vilken skola fortsatt skolgång skall ske. Information De nyanlända familjerna får information och hänvisning till Slussen av Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Barn- och utbildningsförvaltningen. Information om Slussen finns också att hämta på Kristianstads kommuns hemsida. Vilans skola Skolans rutiner En plan ska finns utarbetad för introduktion på skolnivå. Syftet med skolintroduktionen är att få ett likvärdigt överlämnande från Slussen till mottagande skola. Vid överlämningen ska föräldrar och barn ges möjlighet att berätta om sina tankar och förväntningar och en redovisning från kartläggning av eleven görs. Detta underlag utgör ett bra stöd vid klassplacering och för fortsatt planering av elevens undervisning. 4
Förberedelseklass Begreppet förberedelseklass finns inte i lagtext eller förordning. Enligt allmänna råden är definitionen: Grupp eller klass där nyanlända elever i grundskolan får introduktion och grundläggande svenskundervisning. Syfte Syftet med förberedelseklass är att eleven ska få grundläggande kunskaper i svenska, men även få möjlighet att utveckla sina kunskaper i övriga ämnen. I förberedelseklassen får eleven möjlighet till en mjuk start i en relativt liten grupp, vilket kan bli en god grund till den fortsatta skolgången. Inrättande av förberedelseklass Förberedelseklasser finns på alla fyra skolområdena inom grundskolan. Plats i förberedelseklass ska i första hand erbjudas till nyanlända elever. Samordning vid placering sker via Slussen. Språkintroduktion och Individuellt alternativ Gymnasieskolans organisation för introduktionsprogram syftar till att ge elever som inte är behöriga till gymnasieskolan en utbildning inför fortsatta studier inom t.ex. gymnasieskola eller inför ett arbetsliv. Introduktionsprogrammet Språkintroduktion är en del av denna organisation. Språkintroduktion har som målgrupp nyanlända elever med annat modersmål än svenska som inte har uppnått målen för svenska eller svenska som andra språk motsvarande årskurs 6 och som är i åldern 16-20 år. Plats i Språkintroduktion erbjuds således både elever som kommer från Slussen och elever som kommer från grundskola. Efter att målen är uppnådda motsvarande årskurs 6 fortsätter eleverna i introduktionsprogrammet Individuellt alternativ inom vilket målen för svenska eller svenska som andraspråk, liksom målen för andra grundskoleämnen, motsvarande årskurs 9 ska nås. Syfte Syftet med Språkintroduktion är att ge eleven kunskaper som innebär att målen uppnås i svenska eller svenska som andra språk motsvarande årskurs 6 för att eleven därefter ska kunna gå vidare till fortsatta studier inom introduktionsprogram eller, om åldern är hög, fortsatta studier inom vuxenutbildning eller ett arbetsliv. Syftet med Individuellt alternativ är att ge eleven kunskaper som innebär att målen uppnås i svenska eller svenska som andraspråk samt i andra grundskoleämnen motsvarande årskurs 9 för att eleven därefter ska kunna gå vidare till fortsatta studier inom gymnasieskola eller, om åldern är hög, fortsatta studier inom vuxenutbildning eller ett arbetsliv. 5
Organisation Gymnasieskolans organisation för introduktionsprogram omfattar samtliga fem skolor, varav minst en ska erbjuda språkintroduktion. Skolchef fattar beslut om hur många och vilka. Samordning vid placering av elev finns och sker i samarbete med avlämnande enhet, d.v.s. med Slussen eller grundskola. Efter placering är det gymnasieskolans plan för introduktionsprogram som gäller och rektor som är ansvarig. När elev ska börja eller har börjat på språkintroduktion upprättas en individuell studieplan. Planen ska omfatta främst studier i svenska eller svenska som andraspråk. I övrigt kan planen omfatta studier i andra grundskoleämnen och i gymnasiekurser samt praktik. Rutiner vid inskrivning När en ny elev med annat modersmål än svenska flyttar till kommunen kommer barnet/ eleven tillsammans med sin familj först att delta i Slussens verksamhet under ett antal veckor. Där kartläggs bland annat elevens kunskaper och tidigare erfarenheter. Skolplacering planeras och första mötet med blivande lärare och rektor sker också inom Slussen. Klassplacering görs på blivande skola. Slussens kartläggning utgör ett underlag för årskursplacering, som beslutas av rektor. Eleven placeras vid behov i förberedelseklass. När eleven börjar på sin nya skola gäller skolans och klassens introduktionsplan. Organisation En förberedelseklass är en mycket heterogen grupp och antalet elever i gruppen avgörs av elevernas mognad och utveckling. En viktig aspekt är dock att elevantalet begränsas så att eleverna får ta del av det stöd de initialt är i behov av. Hur arbetet i förberedelseklass bedrivs varierar beroende på elevgruppens sammansättning, lokalernas utformning, läromedel etc. Eleverna i förberedelseklass ska få kunskaper i svenska så att de kan förstå och bli förstådda i olika sammanhang. Målsättningen är också att ge grundkunskaper i olika skolämnen så att grundskolekompetens uppnås på sikt. Individuella utvecklingsplaner ska göras för varje elev. Det är varje skolas ansvar att eleverna i klassen integreras med skolans övriga elever. Inslussning i vanlig klass Det finns ett stort behov av tydliga rutiner på skolan för att en så smidig övergång som möjligt ska ske från förberedelseklass till ordinarie undervisning. Tiden i förberedelseklass varierar från elev till elev. Utsträckning i tid beror bland annat på hur lång tid eleven har varit i Sverige, tidigare skolgång, ålder, och inlärningstakt. En plan för hur eleverna övergår till vanlig klass ska finnas på varje skola som har en förberedelseklass. 6
Undervisning i svenska Grundläggande färdigheter i läsning, skrivning och matematik är en nödvändig bas för att kunna fungera i samhället. Definitionen icke alfabetiserad används i förhållande till vuxna individer som inte tillägnat sig kunskaper i att använda sig av skriftspråk. En del av dem som tvingas lämna sina hemländer har levt i en kultur där skriftspråket spelar en mycket marginell roll, tillvaron i Sverige präglas däremot av det skrivna språket. Det är komplext att som nyanländ inte bara lära sig svenska utan också lära sig att läsa och skriva på det nya språket. De elever som knäckt läskoden i sitt modersmål har en fördel när de ska överföra denna kunskap till svenskan. I läs- och skrivundervisningen av nyanlända bör arbetet präglas av principen från det muntliga till det skriftliga och från det konkreta till det abstrakta. Vardagsspråket utvecklas muntligt och spontant, att tillägna sig skolspråket är en mer formell process. Ett litet barn tillägnar sig språket genom vardagliga företeelser såsom att smaka, känna, röra, undra och prata sig fram till en förståelse, d.v.s. från det konkreta till det abstrakta. De nyanlända eleverna har mycket varierande bakgrund. Det är viktigt att skolan vet vilka kunskaper eleverna har, för att kunna anpassa undervisningen efter vars och ens behov. Kartläggningen, som i kommunen sker på Slussen, är ett mycket viktigt underlag för att undervisningen ska kunna planeras. Lärare och rektor Rektor ansvar för att kvalitén i förberedelseklassen är god samt att erforderliga beslut fattas. De beslut som rektor har att fatta är 1. Särskild undervisningsgrupp Skollagen 3 kap. 11 2. Anpassad studiegång Skollagen 3 kap. 12 3. Svenska som andra språk Skolförordningen 5 kap. 14-15 4. Studiehandledning Skolförordningen 5 kap. 4 5. Modersmålsundervisning Skolförordningen 5 kap. 7-13 Skollagen 10 kap. 4, 7 I metodboken och Procapita finns blanketter för dessa beslut. 7
Lärarna som undervisar i förberedelseklass ska ha behörighet och legitimation för den undervisning de bedriver och god erfarenhet av att undervisa i SvA. En framgångsfaktor är att samtliga lärare är språklärare, det vill säga att alla lärare har uppdraget att stötta elevernas utveckling mot en god språkinlärning som ger ett rikt och nyanserat språk. Alla lärare som arbetar med nyanlända elever bör ha kunskap om hur andraspråksinlärning sker. Att i arbetet dra nytta av modersmålslärare eller studiehandledare underlättar elevernas lärande. De lärare som ansvarar för förberedelseklassen bör ingå i ett arbetslag på skolan för att inte hamna i en isolerad ställning utanför övrig verksamhet på skolan. För ett utbyte av erfarenheter och idéer är det betydelsefullt att det finns ett nätverk mellan de lärare som undervisar i förberedelseklass. All personal på skolan ska ha kunskap om olika kulturer och värna om ett gott bemötande till alla människor. Modersmålslärare är en viktig resurs i klassen eftersom de fungerar som en länk mellan skolan och hemmet, speciellt under den första tiden. Ett bra och aktivt samarbete mellan läraren i förberedelseklassen och modersmålsläraren är av största vikt. Det är en stor fördel om skolan kan anställa tvåspråkig personal. Timplan Skolans timplan gäller för samtliga nyanlända elever. I gymnasieskolan kan timplanen vara individuell. Anpassad studiegång kan bli aktuell i grundskolan om elevernas arbetsbelastning blir ett hinder för effektiv inlärning. 8
Modersmålsundervisning Skollagen 10 och 15 kap. 7 och 19 En elev som har en vårdnadshavare med ett annat språk än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i detta språk om 1. Språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet, och 2. Eleven har grundläggande kunskaper i språket.(goda i gymnasieskolan) Modersmålsundervisning i ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas även om språket inte är det dagliga umgängesspråket hemma. Skolförordningen 5 kap. 8 Modersmålundervisning kan anordnas 1. som språkval 2. som elevens val 3. inom ramen för skolan val eller 4. utanför den garanterade undervisningstiden Gymnasieförordningen 4 kap 19 1. Modersmål ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska som andraspråk och engelska, 2. anordnas som individuellt val, eller 3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett nordiskt språk som modersmål. En förutsättning för att modersmålsundervisning ska anordnas är också att det finns en behörig/lämplig lärare samt att det finns fem elever i kommunen som önskar undervisning i ett visst språk. Regeln om fem elever gäller inte minoritetsspråken. Ansökan om modersmålsundervisning görs av vårdnadshavarna när barnen börjar årskurs 1 iagneta grundskola eller gymnasieskola. Blanketter finns på respektive förskola och skola och på Kristianstads kommuns hemsida. Erbjudande om att delta i undervisning skickas till föräldrarna, likaså information om undervisning inte kan erbjudas. Om undervisning inte kan erbjudas sätts eleven upp i kö. Planering av grupper på olika skolor sker av enhetschef för modersmålsundervisningen och schemaläggning sker tillsammans med skolornas rektorer. Målsättningen är att modersmålslärarna arbetar på så få skolor/skolområden som möjligt. Det är viktigt att modersmålslärarna planerar tillsammans med skolans övriga medarbetare så att god kvalitet uppnås för alla elever. 9
Studiehandledning Skolförordningen 5 kap 4. och Gymnasieförordningen 9 kap. 9 En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Målsättningen är att eleven genom studiehandledning ska få kunskaper i olika ämnen, lära sig ord och begrepp på svenska och modersmålet, lära sig studieteknik samt utveckla både sitt modersmål och svenskan. Studiehandledningen syftar till att stödja undervisningen i olika ämnen och till att stimulera utveckling av språket. Det är rektor på skolan som beslutar om studiehandledning till en elev. I metodboken, under rubriken studiehandledning, finns mer information om rutiner och arbetsgång avseende studiehandledning. Samarbete Slussen är första kontaktytan i Kristianstads kommun, främst för de familjer som kommer direkt från ett annat land. Även familjer som bott en kort tid i Sverige men i annan kommun kan vara aktuella för Slussen. Inom Slussen sker en samverkan mellan de förvaltningar som möter familjerna när de anländer till Kristianstads kommun. Samarbete sker också med Arbetsförmedlingen och Migrationsverket. Den viktigaste samarbetspartnern för skolan är föräldrarna, ska skolverksamheten fungera för eleverna är en förtroendefull relation med föräldrarna avgörande. Skolmiljön ska vara välkomnande och erbjuda en trygg och utvecklande miljö för de nyanlända eleverna och deras föräldrar. 10
Kompetensutveckling Lärare som undervisar i förberedelseklass eller i språkintroduktion är synnerligen viktiga för de nyanlända eleverna. Att dessa lärare får ta del av riktad kompetensutveckling för att bibehålla och utveckla sin kompetens i takt med ny forskning och utvecklingsområden är angeläget. Kompetensutveckling inom det språkstödjande arbetet måste organiseras. En modell kan vara att dra nytta av den kompetens som finns inom förvaltningen och arbeta utifrån ett kollegialt lärande. Förstelärarna bör utifrån sin kunskap kunna vara nyckelpersoner på skolorna. Uppföljning och utvärdering I skolans systematiska kvalitetsarbete ska det framgå vilka insatser som görs för barn/ elever som är nyanlända och för de barn/elever som har modersmålsundervisning och studiehandledning. Årligen redovisas omfattningen på Kristianstads kommuns samlade modersmålsundervisning. 11
Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskolan, gymnasieskolan eller motsvarande skolformer. (Skolverket) Utifrån regeringens proposition 2014/15;45 kommer sannolikt ändringar att ske i skollagen kring nyanländas skolgång. I samband med detta kommer denna riktlinje att omarbetas. Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever i förskoleklass, grundskola och gymnasieskola. Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-04 - 03 Reviderad 2015-03 - 31