Våldsanvändning Marco Nilsson 2014-05-20 1
Introduktion n All history shows that nations active in international politics are continuously preparing for, actively involved in, or recovering from organized violence in the form of war (Morgenthau) 2014-05-20 2
Introduktion n Politik innebär konflikter (krockande intressen och begränsade resurser) n När konflikter löses med våld uppstår krig n Von Clausewitz: Fortsättning på politik med andra medel n Nästan 700 väpnade konflikter, 140 000 000 döda på 1900 talet n Men krig är inte ofrånkomliga. De kan undvikas om vi lär oss av historien. n Mueller (Retreat from Doomsday): Krig anses inte längre vara bra för samhället eller individer. 2014-05-20 3
Introduktion n Flera olika forskningsområden: Krigens lagar Krigsorsaker Avsaknad av krig Krigens förlopp Krigens längd Krigens effekt på samhället 2014-05-20 4
Föreläsningens struktur n Krigets lagar n 3 analysnivåer för att förstå krigsorsaker n Första Världskriget n Andra Världskriget 2014-05-20 5
Jus ad bellum (enligt filosoferna) 1) Goda avsikter (krig för det gemensamma goda, inte för vinst eller hat) 2) Rättvis målsättning (självförsvar, försvar av andra, straffa kriminella stater) 3) Proportionella målsättningar (skadan ska vara mindre än nyttan) 4) Sista utvägen 5) Rimlig chans att lyckas 6) Krigsförklaring av lämplig auktoritet 2014-05-20 6
Jus ad bellum (enligt FN stadgan) n Stater som attackeras har rätt till självförsvar (Men har man rätt till preemptive försvar?) n Säkerhetsrådet har rätt att auktorisera kollektivt självförsvar (Men har denna princip någonsin fungerat som det var tänkt?) 2014-05-20 7
Jus in bello n Efter Krimkriget och det amerikanska inbördeskriget (=militärteknologisk utveckling) uppmärksammades soldaternas lidande. n Hague conventioner och Geneva konventioner n Civila och krigsfångar ska skyddas (Kan civila och soldater skiljas åt gerillakrigsföring? Att döda civila som strategi?) n Omänskliga vapens ska förbjudas (hur ska vi avgöra detta och vem bryr sig i krig?) 2014-05-20 8
Analysnivåer n Alla krig är olika men ändå finns det mönster. n För att bättre kunna förstå internationell våldsanvändning behövs analytiska verktyg. n T.ex. Waltzs 3 orsakssammanhang bakom krig 2014-05-20 9
Individnivån n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper och uppfattningar hos individ(er) n Psykologi och personlighet påverkar beslutsfattande INDIVID KRIG 2014-05-20 10
Individnivån n Människans natur är ett för brett koncept för att förklara krigsorsaker (ingen variabel, medan krig och fred varierar) n Som bäst kan den ses som en bidragande (eller tillåtande) variable. 2014-05-20 11
Individnivån n Hitlers drogmissbruk eller personlighet n Saddams önskan att bli en ny ledare för Arab nationalism och missuppfattning av USA:s reaktion n George W. Bushs religiositet (svart och vit värld), n Hans neokonservativa (unilateral-preemtivesprid demokrati) ideologi 2014-05-20 12
Statsnivån (samhällsnivån) n Det finns olika stater och samhällen (= variabel) n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper hos stat(er) STAT KRIG 2014-05-20 13
Statsnivån (samhällsnivån) n Lenins teori om imperialistiska krig av kapitalistiska stater n Den demokratiska freden n Nationalismen i Tyskland n Inrikespolitik i USA (diversionary war) 2014-05-20 14
Systemnivån n Det kan finnas olika internationella system (= variabel?) dvs anarki vs. hierarki? n Att analysera krigsorsaker med fokus på egenskaper hos det internationella statssystemet SYSTEM KRIG 2014-05-20 15
Systemnivån n Walz som neorealist föredrog denna nivå n Anarki (hur aktörer står i förhållande till varandra) Självhjälp (=hur man agerar i detta farliga system för att överleva) 2014-05-20 16
Systemnivån n Tre förklaringstyper: 1) Det finns inget i anarkin som kan hindra krig (=den bara tillåter krig, inte orsakar dem) 2014-05-20 17
Systemnivån 2) Anarkin tvingar stater som vill överleva att öka sin makt eller att minska andras makt genom t.ex. preventiv krig T.ex. Sparta var rädd för Atens ökande makt (=den orsakar krig genom att göra krig en rationell policy) 2014-05-20 18
Systemnivån 3) Anarkin tvingar stater att rusta upp som leder till spänning och oavsiktliga krigsutbrott T.ex. Kapprustningen före Första Världskriget (Ofta inser stater att de inte vill bära krigets kostnader med ibland blir det misförstånd eller en spiral av eskalering) 2014-05-20 19
Fearon: en neorealist teori om krigsutbrott n Enligt rational choice borde inga krig startas. Eftersom krig kostar, borde båda sidorna kunna hitta en billigare förhandligslösning. (=Den starka får mer än den svagare) n Men staterna räknar fel allas relativa styrka pga. viljan att överdriva sin egenstyrka. n >> båda sidor trors sig kunna vinna och då blir det rationellt att starta krig 2014-05-20 20
Nilsson: varför är vissa krig så långa? n Enligt rational choice borde alla krig egentligen vara korta (eftersom krig kostar). n Händelserna på slagfältet borde snart visa vem som är starkare så att man kan hitta en billigare förhandlingslösning en fortsatt krig. n Men religion och idelogi kan öka den förväntade nyttan av fortsatt krig: p(win)*u(win) + p(loss)*u(loss) - c 0.6*10kr + 0.4*0kr 2kr = 6kr 2014-05-20 21
Världskrig (hegemoniska krig) n Long-cycle theory krig ny hegemon ny int. ordning nya utmanare krig Stora krig leder till omorganisering av världspolitiken 2014-05-20 22
Världskrig (hegemoniska krig) Stater söker förändra världsordningen: n 1792-1815 Frankrike (Napoleonic wars) n 1871-1914 Tyskland (WWI) n 1933-1945 Tyskland (WWII) 2014-05-20 23
Systemnivån: kan förändringar maktbalansen ligga bakom världskrig? n Vissa stater har mer makt än andra. Makt är svår att mäta, men den kan vara mer eller mindre balanserad, vilket kan bidra t.ex. till världskrig n Två sätt för stater att ändra sin makt: 1) Intern balansering 2) Extern balansering 2014-05-20 24
Första Världskriget (systemnivån) n 1815-54 Kongressystemet (maktbalans) n 1954-70 Nationalism och förändringar i maktbalansen n 1870-90 Bismarcks maktbalans n 1890-1914 Obalans 2014-05-20 25
Första Världskriget (systemnivån) n Tysklands makt ökade och Kejsare kunde inte mjuka upp den maktbalans förändrad n Började bygga en starkare flotta n Men förnyade inte alliansen med Ryssland Ryssland allierade sig med Frankrike 2014-05-20 26
Första Världskriget (systemnivån) n Rigida allianser hade uppstått 1) Tyskland, Österrike-Ungern, Italien 2) UK, Frankrike, Ryssland n Dessa allianser gjorde en snabb eskalering möjlig efter mordet på Franz Ferdinand 2014-05-20 27
Första Världskriget (statsnivån) n Österrike-Ungern ville försvaga Serbien för att minska slavisk nationalism n Ryssland ville försvara Serbien pga slavisk nationalism n Tysklands strävan efter mer makt syftade till att avleda uppmärksamheten från avsaknad av demokrati 2014-05-20 28
n Franz Josef var trött Första Världskriget (individnivån) n Nikolaus II var isolerad n Wilhelm II hade mindervärdeskänsla 2014-05-20 29
Första Världskriget (sammanfattning) n Första Världskriget var inte oundviklig 1) Djupa orsaker: systemförändring 2) Mellanliggande orsaker: tysk inrikespolitik 3) Utlösande orsak: mordet på Franz Ferdinand 2014-05-20 30
Andra Världskriget (systemnivån) n Man skyllde WWI på maktpolitikens misslyckande (balansering leder till krig) n Kollektiv säkerhet erbjöds som alternativ: USA anslöt sig inte till Nationernas Förbund n Manchuriet 1931 (långs. agerande) Abessinien 1935 (maktbal. viktigar) 2014-05-20 31
Andra Världskriget (systemnivån) n Tyskland kunde inte leva omringad av starkare makter (1935 fördömde Versaillesfördraget) Upprustning 2014-05-20 32
Andra Världskriget (systemnivån) n Andra makter hade slappnat av och balanserade inte Tysklands uppgång (blidkande) Rhenlandet 1936 Spanien 1937 Anschluss 1938 Sudetenland 1938 Polen 1939 2014-05-20 33
Andra Världskriget (statsnivån) n Tyskland fick betala stort krigsskadestånd och den stora depressionen orsakade stor arbetslöshet Nazisterna tog makten (statsideologin blev hypernationalistisk = baserad tron på att vi är bättre de andra ) 2014-05-20 34
Andra Världskriget (statsnivån) n Nationalismen gjorde Tyskland expansiv n Västliga demokratier hade egna inrikesproblem och kunde inte koordinera sin politik mot Hitler (den stora depressionen ökade USA:s isolationism 2014-05-20 35
Andra Världskriget (individnivån) n Hitler var skicklig på att manövrera så att Tysklands makt ökade innan andra stater hann reagera n Hitler var riskbenägen speciellt i operation Barbarossa n Hitlers storhetsvansinne n Chamberlain trodde att man inte behöver balansera mot Tyskland 2014-05-20 36
Andra Världskriget (sammanfattning) n Andra Världskriget var inte oundviklig 1) Djupa orsaker: Tysklands svaga position in systemet efter WWI (maktblans) 2) Mellannivå: inrikesförhållanden 3) Utlösande orsak: Hitlers personliga strävan efter herravälde 2014-05-20 37
Andra Världskriget (följderna) n USA och Sovjet Unionen skapade en ny världsordning n Säkerhetsrådet ersatte Nationernas Förbund n Deras konkurrens förlamade FN n Kärnvapen behöll kalla kriget kallt (=inga världskrig) 2014-05-20 38