Behovskartläggning för samhällsplanering i Falkenbergs Kommun 2012-05-24
Strategisk befolkningsnivå Behov uttryckt i hälsa, tillväxt och välfärd RF/LF KF Styrelser Sjukvård Skola Föreningsliv Boende Kultur
Roller och delar i planeringsarbetet Politiker Tjänstemän Uppdrag Kartläggning, trender, fakta, förutsättningar, förbättringsområden Hälsa, tillväxt och välfärd Målformulering om välfärd, tillväxt och hälsa, beslut MOS Lämpliga åtgärder, förslag, utredning,utvärdering, samhällsekonomisk analys Prioriteringar, värderingar, beslut Budget/Plan Verkställighet
Behovskartläggningar Nationell styrning Befolkningsorienterade underlag Behov Självupplevd hälsa Verksamheten
Halland bästa livsplatsen Förverkligande av bodrömmar Företag med kunskap Fördelar av läget Grundläggande förutsättningar Kommu Boende Miljö Arbete - Vård Hälsa Kultur Kunskap Ekonomi nikation
Behovskartläggning -Stafsinge/Falkagård 2010
Behovskartläggningens ursprung Ett område med stor potential underutveckling Mycket oroligheter på området Falkagård Nya perspektiv
Det här tror vi? Mångkulturellt/invandrartätt, Låginkomsttagare Att det finns skillnader mellan Falkagård/Stafsinge och övriga Falkenberg Att det här kan behövas särskilda satsningar för att skapa likvärdiga förutsättningar för hälsa jämfört med övriga Falkenberg Det här vet vi! Massmediala bilden oroligheter i området Så här ser framtidsplanerna ut! Område med stor utvecklingspotential
Hur ser behovet ut?
Behovskartläggningens syfte Att ta fram ett kunskapsunderlag för långsiktig planering och prioriteringar för beslutsfattare i Falkenbergs kommun och Region Halland.
Tillvägagångssätt Bakgrundsfakta förklara Tidigare rapporter och teorier förstå Intervjuer fördjupa kunskapen
Bakgrundsfakta Tabell 1. Procentuell folkmängd i Halland, Falkenberg, F/S/O och Falkagård uppdelad i åldersklasser 2008-12-31. Ålder Kommun Totalt Kvinnor Män 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Riket 9 256 347 50,3% 49,7% 8,0% 12,8% 9,1% 26,5% 25,9% 12,4% 5,3% Hallands län 293 572 50,3% 49,7% 8,2% 13,7% 8,8% 24,2% 26,5% 13,1% 5,6% Falkenberg 40 451 49,9% 50,1% 7,3% 13,9% 8,7% 22,6% 26,7% 14,4% 6,5% F/S/O 2 263 48,7% 51,3% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Falkagård 747 49,9% 50,1% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% 0,0% Källa: www.scb.se
Bakgrundsfakta Antal invånare 0-100+ Variabel Totalt Kvinnor Män Utom nordiskt födda Boende i sm åhus Ensam stående m ed barn Hallands län 293 572 147 594 145 978 8,4 72,5 9,6 Falkenberg 40 451 20 201 20 250 8,5 74,4 9,4 F/S/O 2 263 1 101 1 162 17,6 65,6 10,9 Antal invånare 16-64 år Variabel Totalt Kvinnor Män Förvärvsfrek. Kv. Förvärvsfrek. Män Socialbidrag Eftergymnasial utb. Hallands län 182 135 90 225 91 910 74,8 78,7 2,1 29,0 Falkenberg 24 490 11 942 12 548 74,5 78,9 2,6 21,8 F/S/O 1 368 663 705 64,0 71,9 7,2 15,7
Hur mår halllänningen Hälsa på lika villkor 10% av vuxna befolkningen mår inte bra varken psykiskt eller fysiskt Genomgående rapporterar de socialt och ekonomiskt mest utsatta en sämre hälsa och fler ohälsosamma levnadsvanor än övriga befolkningen. Belyser särskilt sambandet mellan hälsa och sociala bestämingsfaktorer
Ohälsotal
Vårdkonsumtion Vårdkonsumtion 2009 per 1000 inv Halland Falkenberg Falkagård Primärvård antal läkarbesök 1 818 1 868 1 905 antal sjuksköterskebesök 1 442 1 389 1 220 antal sjukgymnastikbesök 851 658 507 Länssjukvård antal läkarbesök 1 098 1 061 1 145 antal sjuksköterskebesök 319 218 157 Regionvård antal läkarbesök 21 17 28 Psykiatri antal läkarbesök 56 50 116 antal sjuksköterskebesök 138 191 598 antal psykologbesök tot 119 135 220
Hälsans bestämningsfaktorer
Intervjupresentation Allmänheten och massmedias bild Definiera området Stafsinge - Falkagård Infrastruktur Vikten av mötesplatser Kommunikation Empowerment Integration Samverkan Framtiden - Hur ser den ut?
Allmänheten och massmedias bild...händer det något på Falkagård så händer det på Falkagård, annars händer det i Falkenberg... Ja frågar du en Falkenbergare hur långt det är till Falkagård så pratar man om mil (Skratt) det är ju åttahundra meter.
Infrastruktur Men här blir det en ö och jag tror att öar är väldigt farligt även om det är väldigt korta avstånd. gränsdragningen är väldigt tydlig och kunde man från planerares sida sudda ut den gränsen, så hade ju hela kommunen tjänat på det
Mötesplatser Man behöver dom här träffpunkterna att komma ut liksom och inte bara att man går på en undersökning på BVC eller får sin vaccination liksom man behöver dom här föräldraaktiviteterna, allt ifrån fika till utbildningstillfälle
Framtiden Hur ser den ut? Ja, jag tror alltså skolan först, satsa på den, ge den hög status Nej, utveckla det som befolkningen vill, intervjua befolkningen, det dom trycker på.. Jag tror att steg ett är den fysiska tillgängligheten och den fysiska integrationen av området så man får bort den här lilla ön, det tror jag har prioritet ett och ryktet. Ja, jag tänkte om där funnits BVC [---] skulle kunna göra aktivitetshus också Ja, liksom ha allting blandat så
Slutsatser Invandrartätt bostadsområde med slagsida åt det socioekonomiskt låga hållet Uttrycker ett stort behov av integration Behov av att få en egen identitet som står för något annat och nytt än den bild massmedia levererar Saknar gemensam mötesplats För att öka samverkan behövs bättre kommunikation att våga säga det som behöver sägas Målbilden behöver kommuniceras tydligt Stort intresse för vilka de nya boende i Stafsinge skall bli och dess effekter på verksamheter och tvärtom Betonar vikten av att göra medborgaren delaktig
För att få en fullständig bild skulle man behöva prata med dom som bor i området. Hur tänker de boende?
Främjande Förebyggande Behandlande Stafsinge Bygga och bo Uppleva och utöva Få kunskap Arbeta och handla Vår strävan Arbetslöshet Psykisk ohälsa Socialbidrag Högt ohälsotal Hälsans flod - en symbolik för våra insatser
Arbetsprocessen politisk och tjänstemannamässig
Stafsinge skall vara en hållbar stadsdel för att möta framtida mål: Detta innebär att det inom området bör finnas: Tillgång till grundläggande service som barnomsorg, skola, vårdcentral, mataffär, postombud och lokal/mötesplats för sociala kontakter/gemensamma aktiviteter. Trafiksäkra gång- och cykelvägar mellan bostadsområdena och den grundläggande servicen samt, Kollektivtrafik från området till annan viktig service i centralorten. Både gc-vägar och hållplatserna ska vara anpassade till personer med funktionsnedsättningar och bör vara i direkt anslutning till varandra. Iordningsställande av grönområde, både anslutande och rekreationsområde i stadsdelen
Bostäderna i området bör vara: Av skilda lag för att passa personer med olika ekonomiska förutsättningar och olika stora familjer Anpassade till personer som lever med funktionshinder detta innebär bland annat tillgänglighet från gatuplan för att möjliggöra ett kvarboende i området utan samhälleliga insatser så långt som möjligt.