RISKANALYS Kv. Gasugnen 21 m. fl Örebro

Dokumenttyp Uppdragsnamn RISKANALYS Kv. Gasugnen 21 m. fl Örebro Datum 2014-04-10 Status Underlag för detaljplan Handläggare Lisa Åkesson Tel: 08-58818871 E-post: lisa.akesson@brandskyddslaget.se Internkontroll Rosie Kvål Uppdragsledare Lisa Åkesson Uppdragsgivare John Ekströms Bygg AB Uppdragsnummer 107165 Falun Gävle Karlstad Malmö Stockholm Örebro Brandskyddslaget AB Box 9196 Långholmsgatan 27, 10 tr 102 73 Stockholm Telefon 08-588 188 00 Internet www.brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Organisationsnummer 556634-0278 Innehar F-skattebevis

SAMMANFATTNING Ett detaljplanearbete har påbörjats för kv. Gasugnen 21 m. fl. i Örebro vilket syftar till att omvandla ett befintligt industriområde till ett område för bostäder, handel, kontor m. m. Då aktuellt planområde ligger i anslutning till Rudbecksgatan och Hagmarksgatan där det förekommer transporter av farligt gods har Brandskyddslaget fått i uppdrag att upprätta en riskanalys för området. Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. Riskanalysen ska utgöra underlag för den nya detaljplanen. Rudbecksgatan och Hagmarksgatan är inte klassade som primära eller sekundära transportleder för farligt gods vilket innebär att transporter endast får ske till verksamheter i anslutning till dessa vägar vägen. De målpunkter som identifierats utgörs av fyra drivmedelsstationer samt E.ON:s reservkraftverk inom kv. Gasklockan. I anslutning till området finns även ett industrispår, detta bedöms också dock ligga på ett så stort avstånd att det inte ytterligare behöver beaktas. Efter en inledande riskanalys bedöms endast olycksrisker förknippade med transporter till drivmedelsstationerna och då transporter med brandfarliga gaser (klass 2.1) och vätskor (klass 3) vara relevanta att beakta för det aktuella planområdet. Drivmedelsstationerna ligger i sig på så stort avstånd att de inte bedöms innebära någon risk för den planerade bebyggelsen. Olyckor förknippade med transporter med eldningsolja till E.ON bedöms ha mycket begränsad påverkan på risknivån då sannolikheten för att eldningsolja ska antändas vid utsläpp är mycket liten. För olycksscenarier med brandfarliga gaser (klass 2.1) och vätskor (klass 3) har en fördjupad analys gjorts genom att beräkna frekvens och konsekvens och med hjälp av detta bestämma individrisknivån för området. Efter en värdering gentemot uppställda riskkriterier konstateras att risknivån för området är acceptabel. Detta beror i princip uteslutande på det begränsade antalet transporter med farligt gods som passerar området. Någon markant ökning av antalet transporter har inte heller bedömts sannolik. Detta med hänsyn till de planer som finns för området i stort vilka syftar till att skapa en mer stadsmässig karaktär samt de restriktioner som föreligger avseende transporter med farligt gods på vägarna. Någon beräkning har inte gjorts av samhällsrisk utan endast en bedömning av vilken påverkan den planerade byggnationen har på samhällsrisknivån i området. Påverkan från den planerade bebyggelsen bedöms vara mycket begränsad med hänsyn till de mycket personintensiva anläggningar som finns i områdets närhet i form av Behrn Arena och Vinterstadion. Dessa anläggningar bedöms helt dominera nivån på samhällsrisken i området då konsekvenserna vid olycka i anslutning till dessa kan bli mycket stora i jämförelse med övriga delar av närområdet. Planerad bebyggelse inom kv. Gasugnen 21 m.fl. förväntas innebära något högre persontäthet jämfört med befintlig bebyggelse men i förhållande till de närliggande idrottsarenorna bedöms det innebära en marginell ökning av risknivån. Det begränsade antalet transporter bedöms inte heller innebära att samhällsrisken för området ligger på en oacceptabel nivå. Inga säkerhetshöjande åtgärder är således nödvändiga att vidta med avseende på risker förknippade med transporter av farligt gods på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan och bebyggelse kan uppföras enligt förslag till detaljplan. Datum: 2014-04-10 Sida: 2 av 25

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Omfattning... 4 1.4 Underlag... 4 1.5 Internkontroll och egenkontroll... 4 1.6 Revideringar... 4 1.7 Förutsättningar... 5 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse... 5 1.7.2 Övrig lagstiftning... 8 1.7.3 Metodik... 8 2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET... 9 2.1 Områdesbeskrivning och planerad bebyggelse... 9 2.1.1 Planerad bebyggelse... 9 2.1.2 Omgivande planer... 10 3 RISKINVENTERING... 11 3.1 Allmänt... 11 3.1.1 Farligt gods... 11 3.2 Identifiering av riskkällor... 12 3.2.1 Rudbecksgatan och Hagmarksgatan... 12 3.2.2 Industrispår... 15 4 INLEDANDE RISKANALYS... 15 4.1 Metodik... 15 4.2 Identifiering av olycksrisker... 15 4.3 Kvalitativ uppskattning av risk... 16 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods... 16 4.3.2 Olycka på industrispår... 18 4.4 Slutsats inledande riskanalys... 18 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS... 18 5.1 Metodik... 18 5.2 Resultat riskberäkningar... 20 5.2.1 Individrisk... 20 5.3 Värdering av risk... 22 5.3.1 Individrisk... 22 5.3.2 Samhällsrisk... 22 5.4 Hantering av osäkerheter... 23 6 SLUTSATSER... 24 7 BILAGOR... 25 8 REFERENSER... 25 Datum: 2014-04-10 Sida: 3 av 25

1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND Ett detaljplanearbete har påbörjats för kv. Gasugnen 21 m. fl. i Örebro vilket syftar till att omvandla ett befintligt industriområde till ett område för bostäder, handel, kontor m. m. Då aktuellt planområde ligger i anslutning till Rudbecksgatan och Hagmarksgatan där det förekommer transporter av farligt gods har Nerikes brandkår i ett samrådsyttrande påtalat att riskerna förknippade med dessa transporter ska analyseras /1/. Brandskyddslaget har därför fått i uppdrag att studera och analysera förekommande risker i planområdets närhet i syfte att människor inom planområdet inte ska utsättas för oacceptabla risker. 1.2 SYFTE Syftet med riskanalysen är att undersöka lämpligheten med aktuellt planförslag genom att utvärdera vilka risker som människor inom det aktuella området kan komma att utsättas för samt i förekommande fall föreslå hur risker ska hanteras så att en acceptabel säkerhet uppnås. 1.3 OMFATTNING Analysen avser aktuellt förslag till detaljplan med uppförande av bostäder inom fastigheterna Gasugnen 21, 22, 24 och 25 samt Almby 11:102 och 11:304 i Örebro. Planområdet avgränsas av Hagmarksgatan i norr, Rudbecksgatan i väster, Tingstadsgatan i öster och befintliga bostäder och handel i söder. För utförlig beskrivning av området se avsnitt 0. Analysen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerade området. I analysen har hänsyn inte tagits till långsiktiga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp. Trafikanter på omgivande vägar omfattas inte av analysen. 1.4 UNDERLAG Underlag för analysen utgörs av: Planbeskrivning Gasugnen 21 m.fl, Örebro kommun, samrådshandling 2014-01-14 Detaljplan Gasugnen 21 m.fl, Örebro kommun, samrådshandling 2014-01-14 Strukturplan Österport, Örebro kommun, godkänd av programnämnd Samhällsbyggnad 2012-03-06 Övriga dokument där information inhämtats redovisas löpande och i avsnitt 8 Referenser. 1.5 INTERNKONTROLL OCH EGENKONTROLL Riskanalysen omfattas av Brandskyddslagets egen internkontroll i enlighet med företagets kvalitetsledningssystem. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de bedömningar som gjorts och de slutsatser som dragits. Datum Version Egenkontroll Internkontroll 2014-04-10 Första versionen LÅN, 140410 RKL, 140410 1.6 REVIDERINGAR Denna version av handlingen utgör en första version av riskanalysen. Datum: 2014-04-10 Sida: 4 av 25

1.7 FÖRUTSÄTTNINGAR 1.7.1 Riskhänsyn vid ny bebyggelse Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser skall utföras. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) skall bebyggelse lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse skall utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Översiktsplaner skall redovisa riskfaktorer och till detaljplaner ska vid behov en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som redovisar påverkan på bland annat hälsa. Utförande av miljökonsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). Vidare har ett antal Länsstyrelser i Sverige tagit fram ytterligare riktlinjer avseende riskhänsyn intill transportleder för farligt gods. I Örebro finns dock inga specifika riktlinjer men enligt handläggare på Nerikes Brandkår kan de riktlinjer som tagits fram för storstadslänen tjäna som riktlinjer även i Örebro /2/. Dessa riktlinjer presenteras nedan. Riskpolicy Västra Götalands län, Skåne län och Stockholms län Länsstyrelserna i Västra Götalands län, Skåne län och Stockholms län har tillsammans arbetat fram en riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods /3/. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meter från en transportled för farligt gods. Länsstyrelsen i Stockholms län Enligt Länsstyrelsen i Stockholms Län ska möjliga risker studeras vid exploatering närmare än 150 meter från en riskkälla /4/. Vidare redovisas i Rapport 2000:01 Riskhänsyn vid ny bebyggelse /5/ rekommenderade skyddsavstånd mellan riskobjekt och olika typer av bebyggelse. I Tabell 1.1 redovisas de skyddsavstånd som är aktuella i detta fall. För att undvika risker förknippade med olyckor med urspårning samt olyckor med petroleumprodukter rekommenderas dessutom att 25 meter närmast järnväg och väg med transport av farligt gods lämnas bebyggelsefritt. Tabell 1.1. Av Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Tät kontorsbebyggelse 40 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 75 m 75 m Bensinstationer Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse 50.m Personintensiv verksamhet 50 m Järnvägar Tät kontorsbebyggelse 25 m Sammanhållen bostadsbebyggelse Personintensiv verksamhet 50 m 50 m De rekommenderade skyddsavstånden anger det minsta avstånd som bör hållas mellan bebyggelse och riskobjekt. Avstånden avser markområden som ej är skymda av topografi eller annan bebyggelse. Dessa parametrar kan påverka, både öka och minska, behovet av skyddsavstånd. Avsteg kan göras om risknivån bedöms som låg eller om man genom att tillämpa säkerhetshöjande åtgärder kan sänka risknivån. Datum: 2014-04-10 Sida: 5 av 25

En ny rapport från Länsstyrelsen var på remiss under hösten 2012 /6/. I denna tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter, se Figur 1.1 1. Figur 1.1. Sammanfattning av Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark, remissutgåva 2012. Västra Götalands län I Göteborg utarbetades kriterier för riskhantering i samhällsplaneringen i samband med 1996 års fördjupade översiktsplan (FÖP) för sektorn farligt gods i Göteborg /7/. I planen redovisas ett förslag till fysisk ram när det gäller riskhantering invid väg och järnväg vilket presenteras i tabell 1.2. Tabell 1.2. Av Göteborgs kommun rekommenderade skyddsavstånd till infrastruktur med transporter av farligt gods. Riskkälla Typ av bebyggelse Avstånd Vägar med transporter av farligt gods Bebyggelsefritt område 0-30 m Tät kontorsbebyggelse Tät bostads- eller kontorsbebyggelse 50 m 100 m Järnvägar Bebyggelsefritt område 0-30 m Tät kontorsbebyggelse Tät bostads- eller kontorsbebyggelse 30 m 80 m 1 Observera att riktlinjerna eventuellt kan komma att ändras till följd av bland annat inkomna remissynpunkter och vidare bearbetning av rapporten. Datum: 2014-04-10 Sida: 6 av 25

Följs ovanstående erfordras ingen särskild riskanalys. Om avsteg görs från ovanstående rekommendationer måste riskerna analyseras. Skåne län Länsstyrelsen i Skåne län gav 2007 ut rapporten Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods /8/. Riktlinjerna är utformade som tre olika vägledningar och baseras på beräkningar av individ- och samhällsrisk längs transportleder och studier av andra rekommendationer. Riktlinjerna är ett uttryck för god planering och innebär i de fall avstånd ges att inga åtgärder behöver vidtas i områden på längre avstånd. De olika vägledningarna innebär följande: Vägledning 1: Riskhänsyn tas genom att tillämpa skyddsavstånd. Vilka skyddsavstånd som föreslås för olika typer av verksamheter anges i figur 1.2. Vägledning 2: Den föreslagna användningen uppfyller inte de skyddsavstånd som anges i vägledning 1 men åtgärder eller platsens unika förutsättningar medger att avsteg från de rekommenderade avstånden kan godtas. Avstegen ska analyseras med hjälp av en deterministisk riskanalys som visar att det risktillskott som avsteget tillför elimineras med hänsyn till de aktuella förhållandena. Vägledning 3: Avsteg görs från rekommenderade skyddsavstånd och platsens utformning innebär att vägledning 2 inte direkt kan tillämpas. I detta fall ska risknivåerna i detalj beräknas för både avseende samhällsrisk och individrisk som ska hamna på en tolerabel nivå. Figur 1.2. Rekommenderade skyddsavstånd till transportled med farligt gods, Skåne län /8/ Datum: 2014-04-10 Sida: 7 av 25

1.7.2 Övrig lagstiftning Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal lagar och föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Vidare hanterar Lag (2003:778) om skydd mot olyckor olika verksamheters ansvar för att upprätthålla ett tillfredsställande skydd mot olyckor. En konsekvens av denna lag som kan vara av särskilt intresse i planärenden är om det i anslutning till planområdet finns anläggningar vilka klassas som farliga verksamheter enligt kap 2:4 i denna lag. Sådana verksamheter är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. 1.7.3 Metodik Riskanalysen omfattar följande moment: 1. Riskinventering 2. Inledande riskanalys - Identifiering av olycksrisker - Kvalitativ uppskattning av risk 3. Fördjupad riskanalys - Kvantitativ uppskattning av risk - Värdering av risk 4. Förslag till säkerhetshöjande åtgärder Omfattningen av respektive moment beskrivs i respektive avsnitt. Datum: 2014-04-10 Sida: 8 av 25

2 ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING AV OMRÅDET 2.1 OMRÅDESBESKRIVNING OCH PLANERAD BEBYGGELSE Det aktuella planområdet ligger ca 1,5 km från centrum av Örebro i korsningen Rudbecksgatan-Hagmarksgatan och omfattar fastigheterna Gasugnen 21, 22, 24 samt Almby 11:102 och 11:304, se figur 2.1. Området avgränsas i öster av Tingslagsgatan. Syftet med planen är att omvandla ett befintligt industriområde till ett område för bostäder, handel, kontor mm. Detta ska i sin tur leda till att bebyggelse längs med Rudbecksgatan får en mer stadsliknande karaktär. Det aktuella planområdet tillhör en större förändring som även omfattar det intilliggande kvarteret Gasklockan, för mer utförlig beskrivning se avsnitt 2.1.2. Figur 2.1. Aktuellt planområde 2.1.1 Planerad bebyggelse Inom planområdet planeras för bostadsbebyggelse i 6-10 våningar, se figur 2.2 och 2.3. För att klara bullerkraven kommer byggnaderna utföras sammanbundna med entréer både mot Rudbecksgatan och mot gården som ligger mot Tingslagsgatan. I bottenplanet kommer handel att tillåtas. För att möjliggöra angöring till den aktuella bebyggelsen kommer anpassning ske av Rudbecksgatan och Tingslagsgatan. Figur 2.2. Fasad mot Rudbecksgatan, utdrag ur planbeskrivning 2014-01-14 Datum: 2014-04-10 Sida: 9 av 25

Figur 2.3. Vy från Hagmarksgatan, utdrag ur planbeskrivning 2014-01-14 2.1.2 Omgivande planer Kvarteret Gasugnen ingår som en del i en större omvandling av området Österport i Örebro vilket beskrivs i den strukturplan som beslutades av Örebro kommun under 2012. Området avgränsas av Rudbecksgatan, Universitetsallén och Österängsgatan och kommunen vill att det aktuella området ska omvandlas från ett industriområde till att få en mer stadsmässig karaktär. Området ska bli ett blandat område med bland annat universitetsnära verksamheter, kontor, hotell, handel, motionsanläggning, skola, förskola, restaurang, bostäder samt mindre icke störenade verksamheter. Genom området passerar även ett industrispår som nyttjas av företaget Mondi. I figur 2.4 visas aktuell användning av området och i figur 2.5 förslag till förändringar de närmaste 10 åren. Nedlagd Gasugnen 21 m.fl Figur 2.4. Aktuell användning av omgivning, utdrag ur Strukturplan Österport daterad 2012-03-06 Uppdragsnamn: Datum: Kv. Gasugnen 21 m. fl 2014-04-10 Uppdragsnr: Sida: 107165 10 av 25

Gasugnen 21 m.fl Figur 2.5. Förslag till förändring av området, utdrag ur Strukturplan Österport daterad 2012-03-06 3 3.1 RISKINVENTERING ALLMÄNT Inledningsvis görs en inventering av riskkällor i anslutning till det studerade området. Riskinventeringen omfattar de riskkällor (transportleder för farligt gods, järnvägar, verksamheter som hanterar farligt gods) som kan innebära plötsliga och oväntade olyckshändelser med konsekvens för det aktuella området. Utifrån de riktlinjer som tillämpas för projektet (se avsnitt 1.7.1) avgränsas inventeringen till riskkällor inom 150 meter från planområdet. Riskkällorna beskrivs och förekommande hantering/transport av farliga ämnen kartläggs och redovisas. Inventeringen utgör grunden för den fortsatta analysen. 3.1.1 Farligt gods Ämnen klassade som farligt gods är det som till stor del kan ge upphov till oväntade och plötsliga olyckshändelser och kunskap om dessa är därför viktigt i en riskanalys. Farligt gods är en vara eller ett ämne med sådana kemiska eller fysikaliska egenskaper att de i sig själv eller kontakt med andra ämnen, t.ex. luft eller vatten, kan orsaka skada på människor, djur och miljö eller påverka transportmedlets säkra framförande. Farligt gods delas in i klasser (riskkategorier) utefter de egenskaper ämnet har. De olika ämnesklasserna delas i sin tur in i underklasser. I tabell 3.1 redovisas de olika klasserna samt typ av ämnen. Uppdragsnamn: Datum: Kv. Gasugnen 21 m. fl 2014-04-10 Uppdragsnr: Sida: 107165 11 av 25

Tabell 3.1. Farligt gods indelat i olika klasser enligt ADR/RID Klass Ämne Beskrivning 1 Explosiva ämnen Sprängämnen, tändmedel, ammunition, krut, fyrverkerier etc. 2 Gaser 3 Brandfarliga vätskor 2.1. Brandfarliga gaser (acetylen, gasol etc.) 2.2- Icke brandfarliga, icke giftiga gaser (kväve, argon etc.) 2.3. Giftiga gaser (klor, ammoniak, svaveldioxid etc.) Bensin, etanol, diesel- och eldningsoljor, lösningsmedel och industrikemikalier etc. 4 Brandfarliga fasta ämnen m.m. Kiseljärn (metallpulver), karbid, vit fosfor etc. 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider Natriumklorat, väteperoxider, kaliumklorat etc. 6 Giftiga ämnen Arsenik, bly- och kvicksilversalter, cyanider, bekämpningsmedel etc. 7 Radioaktiva ämnen Medicinska preparat. Transporteras vanligen i mycket små mängder. 8 Frätande ämnen Saltsyra, svavelsyra, salpetersyra, natrium, kaliumhydroxid (lut) etc. 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen Gödningsämnen, asbest, magnetiska material etc. 3.2 IDENTIFIERING AV RISKKÄLLOR I aktuellt projekt har följande riskkällor identifierats: Rudbecksgatan och Hagmarksgatan Industrispår 3.2.1 Rudbecksgatan och Hagmarksgatan Rudbecksgatan sträcker sig mellan Östra Bangatan och Universitetsallén och utgör en av huvudvägarna i Örebro. I dagsläget har vägen på den aktuella sträckan två körfält i vardera riktningen med en cykel- och gångväg på var sida om vägen. Avstånd mellan gräns för bebyggelse och vägkant är enligt förslag till detaljplan som kortast ca 14 meter vilket är i anslutning till korsningen mot Hagmarksgatan. Enligt ovan pågår planer med att göra området mer stadsmässigt och i detta arbete ingår även att Rudbecksgatan ska få en mer boulevardliknande karaktär. I planbeskrivningen redovisas två förslag till anpassningar, alternativ A enkel åtgärd och alternativ C bred grönremsa. Alternativ A innebär att befintliga körbanor behålls men komplettering sker med angöring till den planerade bebyggelsen samt en ny trädrad mellan väg och bebyggelse. Alternativ C innebär en körbana i vardera riktningen separerad med en 14 meter bred alléliknande trädplantering. I direkt anslutning till korsningen Rudbecksgatan-Hagmarksgatan finns två filer i vardera riktningen. De föreslagna förändringarna påverkar inte avståndet till vägkant från bebyggelsen. Hagmarksgatan som sträcker sig från Eklundavägen i väster förbi aktuellt planområdet till Universitetsallén i öster är en något mindre men ändå relativt stor stadsgata. Avstånd mellan planerad bebyggelse och vägkant Hagmarksgatan är som kortast ca 14 meter med liggande förslag till detaljplan. Hastighetsbegränsningen på de båda gatorna är 50 km/timme, dock är korsningen Rudbecksgatan-Hagmarksgatan signalreglerad vilket kan antas ge en lägre hastighet förbi området. I tabell 3.2 redovisas aktuella trafikflöden samt en prognos för året 2030 hämtat från planbeskrivning. Datum: 2014-04-10 Sida: 12 av 25

Tabell 3.2. Trafikflöden Rudbecksgatan och Hagmarksgatan, utdrag ur planbeskrivning 2014-01-14 År 2011 År 2030 (prognos) Trafikflöde, årsmedeldygn Rudbecksgatan 15250 16000 Hagmarksgatan 5500 5800 Andel tung trafik Rudbecksgatan 5 % 5 % Hagmarksgatan 5 % 5 % Transporter av farligt gods Rekommenderade transportvägar för farligt gods redovisas i Trafikverkets nationella vägdatabas /9/ samt i lokala trafikföreskrifter som ges ut av Länsstyrelsen /10/. Rekommenderade vägar klassificeras i sin tur som primära eller sekundära transportleder för farligt gods. För en primär transportled gäller att alla typer av transporter är tillåtna, även genomfartstransporter, och för en sekundär transportled gäller att den rekommenderas för transporter till och från verksamheter i anslutning till vägen. På sekundär transportled för farligt gods tillåts inte genomfartstransporter. Varken Rudbecksgatan eller Hagmarksgatan är rekommenderade transportleder för farligt gods, i Örebroområdet är det endast E18 och Rv50 mot Falun som är klassade som primära transportleder samt Rv733 mot Garphyttan som är klassad som en sekundär transportled för farligt gods. Vidare finns i centrala Örebro ett antal vägsträckor med förbud för transporter av farligt gods vilket syftar till att man inte vill ha dessa transporter genom de centrala delarna av staden. Vidare anges i de lokala trafikföreskrifterna /10/ att för transport av petroleumprodukter ska kortast möjliga väg till brukare användas. Transporter med farligt gods på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan ska utifrån ovanstående endast utgöras av transporter till och från lokala mottagare och som innebär att de aktuella vägarna ger det kortaste avståndet från en rekommenderad transportled, i detta fall E18. De verksamheter som ligger i anslutning till Rudbecksgatan och Hagmarksgatan som kan tänkas generera transporter av farligt gods utgörs främst av bensinstationer. Utöver detta finns E.ON:s reservkraftverk med oljepannor norr om det aktuella planområdet, se figur 2.4. Ingen av de befintliga mindre verksamheterna i industriområdet norr om reservkraftverket har identifierats som någon större mottagare av farligt gods. Drivmedelsstationer Vid bensinstationer hanteras relativt stora mängder drivmedel i form av bensin, diesel och etanol. Drivmedlen är klassade som brandfarlig vara och utgör farligt gods klass 3 (brandfarlig vätska). De flesta bemannade stationerna säljer även gasol på flaska (klass 2 - brandfarlig gas), spolarvätska o.dyl. som också klassas som brandfarlig vara. Leveranser av drivmedel sker med lastbil med eller utan släp. Övriga ämnen transporteras som styckegods, dvs. i småförpackningar. I områdets närhet har fyra drivmedelsstationer identifierats varav tre är bemannade fullservicestationer och en är obemannad. Placering av de olika drivmedelsstationerna redovisas i figur 3.1. Tidigare har ytterligare en drivmedelsstation funnits i området, Shell vid Coop, denna är dock nedlagd sedan något år tillbaka, se även figur 2.4. Information om leveranser av drivmedel och andra brandfarliga varor har erhållits från tre av de berörda stationerna /11, 12, 13 /. En sammanställning av erhållna svar görs i tabell 3.2. Enligt uppgift från/12/ så samkörs transporterna mellan stationerna normalt sett inte. Vidare arbetar Statoil aktivt med inriktningen att köra så sällan som möjligt. Alla uppgiftslämnare anger att drivmedelstransporter normalt sker med tankbil med släp. Datum: 2014-04-10 Sida: 13 av 25

Statoil Österplan Fullservice Preem Målgatan Obemannad OKQ8 Hagmarksgatan Fullservice Statoil Almbyplan Fullservice Figur 3.1. Identifierade drivmedelsstationer i anslutning till aktuellt planområde. Tabell 3.2. Antal transporter till drivmedelsstationer per år i anslutning till aktuellt planområde. Station Brandfarlig vätska (bensin, diesel, E85) Antal leveranser per år Gasolflaskor Preem Målgatan 2 Ingen uppgift Automatstation, dvs. försäljning av gasolflaskor m m förekommer inte. OKQ8 Hagmarksgatan Statoil Österplan Statoil Almbyplan Ca 104-156 (ca 2/3 bensin och E85, ca 1/3 diesel) Ca 52 (mest bensin, diesel ökar dock) Ca 104 Ca 52 Ca 26 (1 trp/vecka sommartid, i övrigt sällan) Ca 52 Avståndet från planområdet till drivmedelsstationerna överstiger 150 meter varför inte själva stationerna i sig bedöms utgöra några riskkällor som vidare behöver beaktas för det aktuella planområdet. 2 Ingen uppgift har erhållits från Preem Datum: 2014-04-10 Sida: 14 av 25

Reservkraftverk E.ON Inom kv. Gasklockan 14 har E.ON ett reservkraftverk med oljepannor som används vid kallt väder eller om något blir fel i Åbyverket. Enligt strukturplan för Österport råder ett generellt skyddsavstånd från förbränningsanläggningen till nya bostäder på 200 meter. Skyddsavståndet klaras för den planerade bebyggelsen, dock kan anläggningen generera oljetransporter förbi området på Rudbecksgatan-Hagmarksgatan. I vilken omfattning transporter sker har ej kunnat fastställas och är beroende på hur mycket reservkraftverket behöver nyttjas. 3.2.2 Industrispår Norr om det aktuella planområdet finns ett industrispår, ägt och bekostat av Örebro kommun, se figur 2.4. Spåret används av pappers- och förpackningsindustrin Mondi och enligt strukturplan för Österport nyttjas det dagligen med 5 vagnar för transport av råvaror till företaget. Avstånd mellan spår och planerad bebyggelse är ca 90 meter med befintlig bebyggelse mellan område och spår. Ingen information har erhållits avseende eventuella transporter med farligt gods på spåret. 4 INLEDANDE RISKANALYS 4.1 METODIK Utifrån riskinventeringen görs en uppställning av möjliga olycksrisker som kan påverka människor inom det studerade området. För identifierade olycksrisker görs en kvalitativ bedömning (inledande analys) av möjlig konsekvens av respektive händelse. En grov bedömning görs även av sannolikheten för att en olycka ska inträffa. Denna bedömning syftar i huvudsak till att avgöra om händelsen kan inträffa över huvudtaget, d.v.s. om riskkällan omfattar just de förutsättningar som krävs för att den identifierade olycksrisken ska finnas. Utifrån de kvalitativa bedömningarna av sannolikhet och konsekvenser görs sedan en sammanvägd bedömning av huruvida identifierade olycksrisker kan påverka risknivån inom aktuellt planområde. För olycksrisker som anses kunna påverka risknivån inom planområdet genomförs en fördjupad (kvantitativ) riskanalys. Olycksrisker som med hänsyn till små konsekvenser och/eller låg sannolikhet ej anses påverka risknivån inom planområdet bedöms vara acceptabla och bedöms därför ej nödvändiga att studera vidare i en fördjupad analys. 4.2 IDENTIFIERING AV OLYCKSRISKER Utifrån riskinventeringen är bedömningen att det är transporter av farligt gods på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan samt industrispåret som kan medföra olyckshändelser med möjlig konsekvens för det aktuella planområdet. Följande olycksrisker bedöms kunna påverka det aktuella planområdet: Olycka vid transport av farligt gods till drivmedelsstationer och reservkraftverk Olycka på industrispåret Datum: 2014-04-10 Sida: 15 av 25

4.3 KVALITATIV UPPSKATTNING AV RISK 4.3.1 Olycka vid transport av farligt gods Allmänt Som tidigare nämnts delas farligt gods in i nio olika klasser utifrån ADR-S. I tabell 4.1 görs en övergripande beskrivning av vilka ämnen som tillhör respektive klass och vilka konsekvenser en olycka med respektive ämne kan leda till. Tabell 4.1. Konsekvensbeskrivning för olycka med respektive RID-klass. Klass Konsekvensbeskrivning 1. Explosiva ämnen Riskgrupp 1.1: Risk för massexplosion. Konsekvensområden kan vid stora mängder (> 2 ton) överstiga 50-200 meter. Begränsade områden vid mängder under 1 ton. Riskgrupp 1.2-1.6: Ingen risk för massexplosion. Risk för splitter och kaststycken. Konsekvenserna normalt begränsade till närområdet. 2. Gaser Klass 2.1: Brännbar gas: jetflamma, gasmolnsexplosion, BLEVE. Konsekvensområden mellan ca 20-100 meter. Klass 2.2: Icke brännbar, icke giftig gas: Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. Klass 2.3: Giftig gas: Giftigt gasmoln. Konsekvensområden över 100-tals meter. 3. Brandfarliga vätskor Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvensområden vanligtvis inte över 40-50 m. 4. Brandfarliga fasta ämnen m.m. Brand, strålningseffekt, giftig rök. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet kring olyckan. 5. Oxiderande ämnen och organiska peroxider Självantändning, explosionsartade brandförlopp om väteperoxidslösningar med konc. > 60 % eller organiska peroxider kommer i kontakt med brännbart, organiskt material. Skadeområde ca 70 m radie. 6. Giftiga ämnen Giftigt utsläpp. Konsekvenserna vanligtvis begränsade till närområdet. 7. Radioaktiva ämnen Utsläpp av radioaktivt ämne, kroniska effekter mm. Konsekvenserna begränsas till närområdet. 8. Frätande ämnen Utsläpp av frätande ämne. Konsekvenser begränsade till närområdet. 9. Magnetiska material och övriga farliga ämnen Utsläpp. Konsekvenser begränsade till närområdet. I riskinventeringen konstateras att det som i huvudsak kan generera transporter av farligt gods förbi planområdet är drivmedelsstationer samt E.ON:s reservkraftverk. Detta innebär då främst transporter av brandfarliga gaser (gasol) och vätskor (bensin, E85, diesel och eldningsolja). Utifrån ovanstående bedöms det därför endast relevant att vid bedömning av risknivån för området beakta olyckor förknippade med ämnen i klass 2.1 brännbara gaser samt klass 3 brandfarliga vätskor. Nedan redovisas separata bedömningar av de två farligt godsklasserna som redovisas ovan med avseende på hur de bedöms påverka risknivån inom planområdet: Klass 2.1. Brännbara gaser En olycka med brännbar gas innebär att gas läcker ut och antänds (antingen under tryck eller när den spridits bort från utsläppskällan) eller att en gastank utsätts för utvändig brand vilket hettar upp gasen så att den expanderar snabbt. Beroende på utsläpps- och antändningsscenario kan konsekvenserna av olyckan variera. Konsekvensen består främst i en hög värmestrålning mot omgivningen, med exempelvis brandspridning till byggnader som följd, men kan i värsta fall även innebära att explosion uppstår. Förbi det aktuella planområdet är det främst transporter av färdiga flaskpaket som kan förväntas och inte transporter med tankbil. Datum: 2014-04-10 Sida: 16 av 25

Ett litet utsläpp bedöms enbart medföra mycket lokala skador och kan orsakas av läckage genom exempelvis en ventil. En större olycka kan innebära konsekvenser på upp till hundra meter i värsta fall. Huvudsakligen är det människor utomhus som kan skadas till följd av hög värmestrålning. Om gasen expanderar snabbt så att explosion uppstår kan även byggnader påverkas och på så sätt skada människor inuti byggnaden. En brand i ett gasmoln bedöms ofta vara så kortvarig att byggnader inte hinner antändas. Olyckor med brännbara gaser bedöms ha liten påverkan på området med hänsyn till att antalet transporterna är mycket begränsat. Med hänsyn till de möjliga konsekvenserna studeras den dock vidare i en fördjupad analys. Klass 3. Brandfarliga vätskor När det gäller brandfarliga vätskor förekommer tanktransporter av bensin, diesel och etanol till drivmedelsstationerna samt eldningsolja till reservkraftverket. I vilken omfattning transporter av eldningsolja sker har dock inte kunnat fastställas. Ett stort utsläpp av brandfarliga vätska, kan om det antänds, innebära att hög värmestrålning drabbar omgivningen och kan orsaka brännskador på oskyddade människor eller antända byggnader. Allvarliga konsekvenser kan uppkomma inom cirka 30 meter från branden. Planerad bebyggelse ligger så pass nära intilliggande vägar att sannolikheten för brandspridning till byggnaden vid pölbrand betraktas som relativt stor. När det gäller sannolikheten för att ett utsläpp ska antändas beror den i stor utsträckning på vilken flampunkt vätskan har. Flampunkten utgör den lägsta temperatur där vätskan avger så mycket brännbara ångor/gaser så att det kan antända. Inom klass 3 brandfarliga vätskor finns ett antal underklasser som beror på vätskans flampunkt och således hur lättantändlig vätskan är. Klass 1-vätskor har t.ex. en flampunkt som understiger 21 C, vilket innebär att dessa avger så mycket ångor redan vid normala omgivningstemperaturer att de går att antända direkt med relativt begränsad energitillförsel (t.ex. cigarett, gnista). Till denna underklass hör bl.a. bensin, etanol etc. Övriga klasser (klass 2a, 2b och 3) är uppdelade i olika flampunktsintervall mellan 21-100 C och omfattar vätskor som däremot kräver viss uppvärmning innan de går att antända eftersom de inte avger tillräckligt mycket brännbara ångor vid normala omgivningstemperaturer. Detta innebär att dessa vätskor är betydligt mer svårantändliga. Till dessa underklasser hör bl.a. diesel, fotogen och eldningsoljor. Enligt Räddningsverkets (nuvarande MSB) rapport Farligt gods riskbedömning vid transport /14/ kan sannolikheten för att eldningsoljor och liknande vätskor (klass 3-vätskor) antänds vid utsläpp till följd av en trafikolycka ansättas till 0 % oberoende av utsläppsstorleken. Detta innebär att de inte anses kunna antända utan upphettning. Utifrån ovanstående bedöms det främst vara olyckor förknippade med transporter till drivmedelsstationer med bensin och etanol som är relevanta att beakta för det aktuella planområdet. Olyckor förknippade med transporter med eldningsolja som tillhör klass 3.3 bedöms ha mycket begränsad påverkan på risknivån. Datum: 2014-04-10 Sida: 17 av 25

4.3.2 Olycka på industrispår På ett avstånd av ca 90 meter från den planerade bebyggelsen går ett industrispår som nyttjas av pappers- och förpackningsföretaget Mondi. Några transporter med farligt gods på spåret har inte identifierats vilket innebär att det endast är olyckor förknippade med urspårning som är relevanta att beakta. Urspårning är relativt vanligt förekommande, ett urspårat tåg hamnar dock sällan längre från spåret än en vagnslängd, vilket motsvarar ca 25 meter. I de allra flesta fall hoppar bara ett hjulpar av rälerna och tåget stannar kvar inom spårområdet. Med hänsyn till det långa avståndet mellan spår bedöms tillräcklig hänsyn tas till risker förknippade med industrispåret. Risken beaktas inte ytterligare i analysen. 4.4 SLUTSATS INLEDANDE RISKANALYS Utifrån den inledande analysen har det bedömts nödvändigt att genomföra en fördjupad analys av vissa olycksrisker. Av de identifierade riskerna i anslutning till området har följande bedömts vara av sådan omfattning att mer detaljerade analyser bedömts nödvändiga: Olycka vid transport av farligt gods - Utsläpp och antändning av brännbar gas (klass 2.1) - Utsläpp och antändning av brännbar vätska (klass 3) Genom att beräkna frekvens och konsekvens och sammanställa detta i form av risknivå ges ett underlag för beslut om säkerhetshöjande åtgärder. 5 FÖRDJUPAD RISKANALYS 5.1 METODIK De identifierade olyckshändelserna som i den inledande analysen bedöms kunna inträffa samt kan medföra konsekvenser för det aktuella området studeras vidare i en fördjupad, kvalitativ, riskanalys. Beräkning av frekvens och konsekvenser I den fördjupade analysen kvantifieras frekvensen för, samt konsekvenserna av, respektive olycksrisk. Vilken metod som används är beroende av riskkällans egenskaper. Frekvensberäkningarna utförs i enlighet med den metod som anges i Farligt gods Riskbedömning vid transport /15/. Som underlag till beräkningarna när det gäller antalet transporter med farligt gods används den information som inhämtats från verksamheterna som genererar transporter med farligt gods. Frekvensberäkningarna baseras på ett uppskattat maxvärde. Frekvensberäkningarna är genomförda för dagens trafik och en uppskattad framtida trafik (se bilaga A). Konsekvensberäkningar har genomförts genom att för respektive scenario bedöma inom vilka skadeområden som personer antas omkomma inomhus respektive utomhus. Eftersom egenskaperna hos ämnena i de olika farligt godsklasserna skiljer sig mycket från varandra har olika metoder använts för att uppskatta konsekvenserna för respektive olycksrisk. För scenarier med gasol har beräkningar genomförts med hjälp av simuleringsprogrammet Gasol som är utgivet av MSB /16/. Strålningsberäkningar för utsläpp och antändning av brännbar vätska har utförts med handberäkningar. Beräkningarna redovisas i sin helhet i bilagorna A och B. Datum: 2014-04-10 Sida: 18 av 25

Sammanvägning av risk Risker avseende personsäkerhet presenteras och värderas normalt i form av individrisk och samhällsrisk: Individrisk är den risk som en enskild person utsätts för genom att vistas i närheten av en riskkälla. Individrisken redovisas som platsspecifik individrisk. Detta görs i form av individriskkonturer som visar frekvensen för att en fiktiv person på ett visst avstånd omkommer till följd av en exponering från den studerade riskkällan. Individrisk beräknas dels för personer som befinner sig utomhus, dels för personer inomhus. För personer inomhus förutsätts den aktuella bostadsbebyggelsen uppfylla de krav som ställs i Boverkets byggregler med avseende på exempelvis bärande konstruktioner, fasader etc. Samhällsrisk är det riskmått som en riskkälla utgör mot hela den omgivning som utsätts för risken. Frekvenser för olika händelser vägs samman med konsekvenserna av dessa Detta redovisas sedan i ett F/N-diagram (frequency/number of fatality) där den kumulerade frekvenser plottas mot konsekvenser i ett logaritmerat diagram. Frekvenser utrycks i förväntat antal olyckor per år (år -1 ) och konsekvenser i antal omkomna, då dessa enheter ger en uppfattning om vilken risk samhället utsätts för till följd av en riskkälla. Några detaljerade samhällsriskberäkningar görs inte för det aktuella planområdet utan endast en diskussion förs med avseende på hur samhällsrisken bedöms påverkas till följd av den planerade bebyggelsen. Samhällsrisk är ett mått som är mer lämpligt vid exploatering av större områden med hög persontäthet. Riskberäkningar redovisas i bilaga C. Värdering av risk För att avgöra om de beräknade risknivåerna är acceptabla eller inte så jämförs de mot angivna acceptanskriterier. Vilken risknivå som kan betraktas som acceptabel är inte entydigt specificerat eller uttryckt i någon idag gällande lagstiftning. I publikationen Värdering av risk /17/ ges förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk vilka rekommenderas av Länsstyrelsen i Stockholms län och som används i denna analys, se tabell 5.1. Tabell 5.1. Förslag på riskkriterier för individrisk och samhällsrisk. Riskkriterier Individrisk Samhällsrisk för en väg-/järnvägssträcka på 1 km Övre gräns för område där risker under vissa förutsättningar kan tolereras Övre gräns för områden där risker kan anses vara små 10-5 F=10-4 per år för N=1 med lutning på FNkurva: -1 10-7 F=10-6 per år för N=1 med lutning på FNkurva: -1 Enligt tabell 5.1 anges kriterierna i form av en övre och en undre gräns. Risker över den övre gränsen anses som oacceptabla medan risker under den nedre gränsen bedöms som acceptabla. Området mellan kriterierna benämns ALARP (As Low As Reasonably Practicable). I detta område ska man sträva efter att med rimliga medel sänka riskerna, d.v.s. att kostnaderna för åtgärderna ska vara rimliga i förhållande till den riskreducerande effekt som erhålls. För att bedöma rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder bör man därför även beakta begreppet tolerabel risk: Datum: 2014-04-10 Sida: 19 av 25

1. Till att börja med är det viktigt att beakta att omfattningen av riskreducerande åtgärder normalt är beroende av den planerade verksamheten, d.v.s. acceptansnivån varierar något mellan olika verksamheter. De undre av kriteriegränserna nyttjas vanligtvis för bebyggelse där påverkan från externa risker (t.ex. förknippade med transport av farligt gods etc.) ska vara låg. Detta gäller exempelvis för bostäder, hotell och svårutrymda lokaler (sjukhus, skolor och personintensiva lokaler etc.). Jämfört med bostäder bedöms ofta påverkan av externa risker vara något mer tolerabla för t.ex. kontors- och vissa typer av restaurang- och butiksverksamheter. Orsaken till detta är främst att dessa typer av verksamheter innebär att personer normalt är vakna, samt att verksamheterna huvudsakligen nyttjas dagtid. För bebyggelse och utrymmen som inte innebär stadigvarande vistelse, t.ex. parkeringsplatser samt gång- och cykelstråk, accepteras normalt en risknivå som överstiger angivna riskkriterier. 2. Rimligheten i att vidta riskreducerande åtgärder beror även inom vilken del av ALARP som risknivån ligger. Risker inom övre delarna av ALARP bör enbart tolereras om det bedöms vara praktiskt omöjligt att vidta riskreducerande åtgärder. För risker i de lägre delarna av ALARP bör kraven på riskreduktion inte vara lika hårda, men möjliga åtgärder ska dock fortfarande beaktas. I de flesta fall anses risknivån vara acceptabel även om den hamnar inom ALARP-området, förutsatt att de åtgärder som bedöms vara rimliga ur ett kostnads-/nyttoperspektiv vidtas. 3. Slutligen bör riskvärderingen beakta hur stor påverkan som den aktuella förändringen har på den totala risknivån. Detta avser främst samhällsrisken där det studerade planområdet normalt utgör en mycket liten del. Värderingen av samhällsrisk utgår därför inte enbart från de angivna riskkriterierna utan även från en jämförelse mot risknivån om den planerade ändringen inte genomförs. Hantering av osäkerheter Det finns stora osäkerheter när det gäller indata och underlag i den här typen av analyser. För att hantera vissa av dessa osäkerheter görs därför överlag konservativa antaganden i analysen se vidare avsnitt 5.4. 5.2 RESULTAT RISKBERÄKNINGAR 5.2.1 Individrisk I figur 5.1 och 5.2 nedan redovisas den beräknade risknivån inom områden utmed Rudbecksgatan och Hagmarksgatan för prognosåret 2030. Individrisken presenteras dels för oskyddade personer utomhus, dels för personer inomhus. Datum: 2014-04-10 Sida: 20 av 25

Figur 5.1. Individrisk utmed Rudbecksgatan (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Figur 5.2. Individrisk utmed Hagmarksgatan (Observera att frekvensen redovisas med logaritmisk skala.) Datum: 2014-04-10 Sida: 21 av 25

5.3 VÄRDERING AV RISK 5.3.1 Individrisk Enligt ovanstående bedöms individrisken utifrån de kriterier som redovisas i publikationen Värdering av risk /17/. Kriterierna redovisas även figur 5.1 och 5.2. Med avseende på individrisk bedöms risker förknippade transporter av farligt gods på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan vara acceptabla. Anledningen till detta beror i princip uteslutande på att antalet transporter med farligt gods är mycket begränsat i antal då endast transporter till lokala mottagare är tillåtet. Med hänsyn till den planerade förändringen av området där tidigare industriområde ska få en mer stadsmässig karaktär samt de restriktioner som föreligger avseende farligt godstransporter i Örebro bedöms dock sannolikheten för att antalet transporter ska öka som låg. Om verksamheter startas som genererar ett större antal transporter med farligt gods utmed Rudbecksgatan och Hagmarksgatan förutsätts att hänsyn tas till den bebyggelse som redan finns i området. Det korta avståndet mellan väg och planerad bebyggelse medför att en ökning av antalet transporter får en direkt påverkan på risknivån, framför allt för personer inomhus. Med avseende på individrisk bedöms utifrån ovanstående inga säkerhetshöjande åtgärder vara nödvändiga för den planerade bebyggelsen. Den planerade utformningen av bebyggelsen innebär även att det är möjligt att utrymma bort från Rudbecksgatan och Hagmarksgatan mot innergård och Tingslagsgatan vilket är positivt ur risksynpunkt. 5.3.2 Samhällsrisk Inga beräkningar har utförts avseende samhällsrisk. Vad som dock är intressant att diskutera är hur den planerade förändringen kan tänkas påverka samhällsrisknivån i förhållande till befintliga förhållanden. Det aktuella planområdet är i dag bebyggt med kontor och garage med en förväntat relativt låg persontäthet. Avståndet från befintlig bebyggelse till väg är dock jämförbar med den planerade placeringen av bostäder och de befintliga byggnaderna förväntas i sig inte stå emot olyckor bättre än den planerade bebyggelsen, möjligen sämre, (avseende exempelvis möjligheter att stå emot brandspridning in i byggnaden) då de byggnadstekniska kraven för bostäder i 6-10 våningar är relativt höga. Skillnader i konsekvens bedöms därför endast vara beroende av persontätheten i området. Uppförande av bostadsbebyggelse kan förväntas ha en högre persontäthet jämfört med de befintliga verksamheterna vilket därför även kan förväntas ge en ökning av risknivån. I anslutning till området (inom ca 1 km vilket normalt är det som studeras vid beräkning av samhällsrisk) finns det dock verksamheter där det kan förväntas en betydligt högre persontäthet som också ligger utmed Rudbecksgatan; idrottsarenorna Behrn Arena och Vinterstadion. Utöver dessa verksamheter är bebyggelsen i närområdet blandad av både småhus, flerbostadshus och verksamheter med en persontäthet i nivå med den planerade bebyggelsen. Generellt bedöms persontätheten öka ju närmare de centrala delarna av Örebro man kommer. När det gäller samhällsrisk för området bedöms det utifrån ovanstående vara de stora idrottsarenorna som har i särklass störst påverkan på risknivån i området, en olycka i anslutning till dessa verksamheter kan medföra en betydligt större konsekvens jämfört med i övriga delar. Den något högre persontäthet som kan förväntas i planerad bostadsbebyggelse jämfört med befintlig verksamhet bedöms marginell i sammanhanget. Datum: 2014-04-10 Sida: 22 av 25

Bedömningen är att den planerade bebyggelsen påverkar samhällsrisken för området i mycket begränsad omfattning och i den utsträckning den påverkas så bedöms den inte hamna på en oacceptabel nivå med anledning av det begränsade antalet farligt godstransporterna. Några säkerhetshöjande åtgärder med avseende på samhällsrisk bedöms utifrån ovanstående resonemang inge nödvändiga för den planerade bebyggelsen. 5.4 HANTERING AV OSÄKERHETER Som indata i bedömningar och beräkningar erfordras värden på eller information om bl.a. utformning, olycksstatistik, väder, vind och hur olika ämnen beter sig med mera. Underlaget har i vissa fall varit bristfälligt och antaganden har varit nödvändiga för att kunna genomföra analysen. I denna analys är bedömningen att det främst är följande beräkningar, antaganden och förutsättningar som är belagda med osäkerheter: Uppskattad mängd och antal transporter med farligt gods förbi planområdet. Antalet transporter har uppskattats genom att studera vilka målpunkter det kan finnas för transporter på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan. Skulle antalet målpunkter ändras kan således antalet transporter förändras. Med de planer som finns för området i stort vilka syftar till att skapa en mer stadsmässig karaktär samt de restriktioner som föreligger avseende transporter med farligt gods i Örebro bedöms dock sannolikheten för en markant ökning av transporter förbi planområdet som låg. Vid etablering av nya verksamheter som genererar större mängder farligt gods på de aktuella vägarna förutsätts att de förutsättningar som finns för befintlig bebyggelse beaktas. I frekvensberäkningarna har även antagits att alla transporter med brandfarliga vätskor tillhör så kallade klass 1-vätskor med låg flampunkt. Till klass 1-vätskor hör bensin och etanol men inte diesel som tillhör klass 3-vätska med betydligt högre flampunkt, det vill säga diesel är mycket mer svårantändligt. Enligt uppgift från aktuella drivmedelsstationer minskar försäljningen av bensin till förmån för diesel vilket innebär att sannolikheten för att utsläpp av drivmedel antänds minskar. Frekvensberäkningarna har utförts med schablonmetoder. Val av olycksscenarier. De scenarier som behandlas behöver inte vara de mest troliga, men anses vara de som rimligtvis kan ge upphov till mest omfattande konsekvenser. För att ta hänsyn till de osäkerheter som förenklingar och antaganden innebär används överlag konservativa uppskattningar. Sammantaget kan sägas att de uppskattningar och förenklingar som görs vid beräkning av risken med stor sannolikhet ger en överskattning av risknivån. Utförda antaganden innebär att hänsyn tas till ingående osäkerheter i analysen. Datum: 2014-04-10 Sida: 23 av 25

6 SLUTSATSER Efter en riskinventering och inledande riskanalys konstateras att de olycksrisker som är relevanta att beakta för planområdet kv. Gasugnen 21 m.fl. är olyckor förknippade med transporter av brandfarliga gaser (klass 2.1 ) och vätskor (klass 3) på Rudbecksgatan och på Hagmarksgatan. Vägarna är inte klassade som primära eller sekundära transportleder för farligt gods vilket innebär att transporter endast får ske till verksamheter i anslutning till vägen. De målpunkter som identifierats utgörs av fyra drivmedelsstationer samt även E.ON:s reservkraftverk inom kv. Gasklockan. Transporter till E.ON utgörs dock av eldningsolja vilket bedöms utgöra en mycket begränsad risk med hänsyn till svårigheten med att antända eldningsolja. Drivmedelsstationerna ligger i sig på så stort avstånd att de inte bedöms innebära någon risk för den planerade bebyggelsen. I övrigt finns anslutning till området även ett industrispår, detta bedöms också dock ligga på ett så stort avstånd att det inte ytterligare behöver beaktas. För olycksscenarier med brandfarliga gaser (klass 2.1) och vätskor (klass 3) har en fördjupad analys gjorts genom att beräkna frekvens och konsekvens och med hjälp av detta bestämma individrisknivån för området. Efter en värdering gentemot uppställda riskkriterier konstateras att risknivån för området är acceptabel vilket i princip uteslutande beror på det begränsade antalet transporter som passerar området. Någon beräkning har inte gjorts av samhällsrisk utan endast en bedömning utifrån vilken påverkan den planerade byggnationen har på risknivån i området. Av detta konstateras att påverkan bedöms vara mycket begränsad med hänsyn till de mycket personintensiva anläggningar som finns i områdets närhet i form av Behrn Arena och Vinterstadion. Planerad bebyggelse förväntas innebära något högre persontäthet jämfört med befintlig bebyggelse men i förhållande till de närliggande idrottsarenorna bedöms det innebära en marginell ökning av risknivån och med hänsyn till det begränsade antalet transporter inte innebära en oacceptabel nivå. Inga säkerhetshöjande åtgärder är således nödvändiga att vidta med avseende på risker förknippade med transporter av farligt gods på Rudbecksgatan och Hagmarksgatan och bostadsbebyggelse kan uppföras enligt förslag till detaljplan. Datum: 2014-04-10 Sida: 24 av 25