NATURAktuellt Medlemsblad för Svenska Naturskyddsföreningens lokalkrets i Forshaga kommun NUMMER 153 januari 2007 Se Naturreservat i Forshaga BULLSHIT! Filmen om kvinnan som fått kodynga i pris av nyliberaler men också det alternativa Nobelpriset, Right Livelyhood Award. Båda prisen fick hon för sitt engagemang för den lilla människan mot storföretagen Läs mer på sidan 14 Johan Höckert om: Kossor och lavar Cecilia Pärn & Gunnel Jedvik årets Miljöstipendiater i Forshaga
Innehåll Forshaga naturvårdsförening 3 4 6 8 10 12 14 16 18 20 Ordföranden har ordet Snoksidor Årsberättelse Föredragningslista Naturreservaten Boende Bullshit! Miljödiplomering Vad kan du göra för klimatet..? Medlemmar Klimatkampen gymnasietävling för minskad klimatpåverkan Hur kan vi på lokal nivå verka för att minska bidraget till växthuseffekten? Det är den utmaning som Sveriges gymnasieelever ställs inför i Klimatkampen - en ny och riksomfattande tävling. Klimatkampen är tänkt att vara en plattform för att hitta bra sätt att lära för hållbar utveckling. Gymnasieelever är i full färd med att skapa sin livsstil och är viktiga spridare av ny kunskap och information. Vi vill dessutom att de lämnar skolan med en känsla av att de kan göra skillnad, säger Annsie Kumlin, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Källa: SNF Östergötlands Klimatblad nr 1-07 Ny djurart sprider sig i landet Nu finns vildsvin i stort sett i hela södra och mellersta Sverige, och förutom den naturliga spridningen så har djur förmodligen rymt eller blivit utsläppta från hägn, säger Johan Truvé, forskare vid Göteborgs universitet som forskar på vildsvinet. Vildsvin fanns i Sverige fram till slutet av 1600-talet då de försvann från den svenska naturen. Kring mitten av 1800-talet var rådjursstammen nästan utrotad och fanns bara på en liten plätt i Skåne. På 1700-talet var älg en sällsynthet, och älgstammen började inte växa förrän på 1920- talet. Nu finns en livskraftig rådjursstam och runt 300 000 älgar, och frågan är hur många vildsvinen kommer att bli. Idag finns runt 40 000 vildsvin i landet. Mest i Östergötland, Sörmland och nordöstra Skåne. Åtminstone i Skåne finns det faktiskt fler vildsvin än älgar i skogen. Vildsvin lämnar tydliga spår efter sig där de bökar upp marken efter frön, nötter och svampar. De hjälper till att sprida sporer och frön med sin avföring. Frön får dessutom lättare att gro när vildsvinet plöjt marken med sitt tryne. Det finns inga andra som beter sig som de, säger Johan Truvé. Villaägare som fått besök av vildsvin är inte glada, eftersom gräsmattan efter en enda natt ser ut som en nyplöjd åker. Källa: www.miljoportalen.se Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Ordföranden har ordet... Forshaga naturvårdsförening Första gången jag såg den var i maj förra året. Hade gått en guidad tur på Selmas Mårbacka och skulle ta en fika i caféet där. Där såldes också souvenirer och en del böcker. Ögonen fastnade på den gröna tonen och bilden med god mat, människor i umgänge och grön skön natur. Bläddrade lite i den och tänkte att det är en bok att önska vid nästa födelsedag med vackra bilder och goda recept. Så blev det november och bokmässa på Karlstads museum. Tre män skulle få en utmärkelse för en bok om Värmland. Stor och snygg monter där även diplomet hängdes upp. Jag tog än en gång och bläddrade i en grön, skön bok. Trevligt sätt att beskriva vårt landskap på tänkte jag. Den här skulle jag ju ge till alla släktingar som lämnat Värmland för andra delar av vårt land. Så de ser vad de går miste om, eller i alla fall kan komma hem till på semester! Köpte en bok till mej själv i alla fall, och väl hemma när jag började läsa insåg jag vilken guldbok! Här beskrivs ju vart vi som är trötta på åksjuk mat kan hitta det vi söker. Även den som tycker att Värmland ska ha djur och öppna åkrar i framtiden bör läsa denna. Det är ju dessa bönder vi ska stötta och köpa deras mat. Okej att inte alla är kravodlare - det blir förhoppningsvis nästa steg. Men en bok som hjälper oss att hitta den goda och närodlade födan. Jag blev så glad, och finns det fler odlare som kämpar på hoppas jag också de får chansen att bli uppmärksammade på detta sätt. Så nästa gång du ska önska dej själv eller ge bort en present; Köp boken SINNENAS LANDSKAP -värmländsk matglädje, mångfald och fägring av Bo Thunberg, Christer Höglund och Håkan Gidebratt Annebeth Mangsbo ordförande Prova på Morikka! Så här ser den ut, föreningens egen morikka. Vill du prova kan du höra av dig till Gunnel Jedvik och boka den. Ring 87 29 21 Natur-Ak tuellt nr 153 2007 3
Allt började klockan 10:00 vid Ängevis ishall. När dem som vi hade väntat på hade kommit så åkte vi. När vi var framme så parkerade vi bilarna och började gå. Där vi gick var ganska långt och vi hittade en massa lavar på vägen bl.a. skägglav, bägarlav, renlav, vitmossa och fönsterlav. Många kallar den för fönstermossa men den heter fönsterlav. Sedan berättade Gunnel om dessa lavar och mossor och det var intressant att höra. Sen satt vi och fikade och Gunnel sa att vi på vägen hem skulle leta efter Islandslav. Och när vi gick så hittade alla barnen den där Islandslaven. Ca fem påsar fick vi ihop. Detta var en härlig dag. Vår andra höstsnokardag Jag som har skrivit detta heter Johan Höckert Foto: Gunnel Nilsson 2006 års Miljöstipendiater var inga mindre än våra kära Natursnoksfröknar: Grattis Gunnel! Grattis Cecilia! 2006-års Miljöstipendium tilldelades Cecilia Pärn och Gunnel Jedvik för att de, i naturvårdsföreningens regi, med ett stort engagemang och på ett drivande och trevligt sätt fått barn och föräldrar i projektet natursnokarna att upptäcka vår vackra närnatur som finns runt omkring oss i Forshaga. Citat från Kommunkontakten nummer 8 december 2006. 4 Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Den 11 november 2006 Olsäter Kl.14:30 Vi samlades vid Ängevis parkeringsplats och väntade på alla andra. När alla hade kommit så bar det av. Resan var inte så lång. När vi kom fram så fick vi se på kalvarna och korna. Alla kalvarna var lite blyga och lite rädda av sig. Plötsligt så kom det en stor maskin som gav korna mat. Sedan när det närmade sig slutet så bjöd bonden oss på fika. Sen fick vi se hur det går till med mjölkningen. Det var stora sug maskiner som man satt på spenarna och då kom det mjölk i små rör i taket och sedan ner i en stor glaskupa, sen berättade han att han att han får 2kr och 61öre per liter. Sen när vi skulle åka hem så fick vi yoghurt och lite andra saker av honom. Jag som har skrivit detta heter Johan Höckert Till höger: Per Höckert med lilla Mattias. Foto denna sida: Gunnel Jedvik VÅRPROGRAM FÖR FORSHAGANATURSNOKAR 2007 Söndagen den 4/2 kl l0.00 Fiske tillsammans med vårt fiskegymnasium Natursnokarna är en familjeaktivitet någon eller några vuxna följer med barnen. Vi träffas ca 2 timmar och försöker i möjligaste mån ordna samåkning. Söndagen den 4/3 kl 10.00 Forsande vatten Söndagen den 1/4 kl l0.00 Vandring i Skivedsskogen Glöm inte: sittunderlag, fika och oömma kläder för uteaktiviteter. Undrar du något så ring: Gunnel Jedvik, tel 872921 Cecilia Pärn, tel 872305 Söndagen den 6/5 kl l0.00 Fågelskådning Söndagen den 3/6 kl l0.00 Vi lagar mat utomhus Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Årets verksamhetsberättelse Styrelsen för Forshaga Naturvårdsförening får för verksamhetsåret 2006 avge följande rapport: Till vänster Bengt Stjernlöf och till höger Bengt Ge Jonsson strax innan Bengt Stjernlöfs intressanta föreläsning om transporter på Klarälven förr i tiden. Foto: Cicci Wik Gunnel Johansson vid 2006 års Blomstervandring. Foto: Eric Ericsson 19 mars Årsmötet hölls på Klarälvsrummet den Ordförande för mötet var Bengt Jonsson. Efter val och förhandlingar tog Bengt Stjernlöf vid och berättade om flottning och andra transporter på Klarälven i svunna tider. 5 februari Nataursnokarna vintermetade på Södra Hyn och till sin hjälp hade de tre sistaårs- elever från Fiskeakademin. En del napp blev det också. 8 februari Tovningskväll hos Marianne Andersson i Kil. Det blev sittdynor, spindlar,bollar m.m. 5 mars Natursnokarna var på vinterutflykt. 9 april Natursnokar fågelskådade och såg bland annat tofsvipa, trana och brun kärrhök. 24 april Fåglar från När och Fjärran på Ullerudsgården i Deje. Dan Mangsbo visade bilder från resor runt om i världen, men också lokala bilder. 7 maj Natursnokarna var på utflykt till Inga-lill Henriksson, Hagudden och alla hennes får och lamm. Oj vad alla - stora och små, människa som djur- njöt denna dag i gröngräset. 9 juli Blomstervandring tillsammans med Botaniska föreningen. En alltid uppskattad vandring. I år gick vi längs Gröna gången och området kring Nedre Ulleruds kyrka. 3 september Natursnokarna fågelskådade vid nya fågeltornet, södra hyn. Där sågs bl.a. havsörn. 23 september Vandring i Edeby naturreservat. En utflykt som leddes av Sven-Åke Modin. vecka 40 Miljövänliga veckan. I år med tema kaffe. Vi var i Forshagas och Dejes Ica och Konsumbutiker, där vi bjöd på kaffe, provpåsar av Kravkaffe och gissningstävling. På biblioteken fanns en tipspromenad. 15 oktober Natursnokarna gjorde en utflykt till Ätterösera. 7 november En kväll om bromerade flamskyddsmedel, med Björn Albinsson (till vänster) från räddningsverket, på Ullerudsgården, Deje. Även räddningstjänsten från Deje medverkade. 11 november Natursnokarna gjorde en utflykt till Bondgården hos Jonas Ellström och Kestin Rattfeldt i N Åstorps Olsäter. 2 december Natursnokarna var hos Marianne Andersson i Kil och tovade julklappar. Natursnokarnas program och utflykter ordnas av Gunnel Jedvik och Cecilia Pärn. Vi i Naturvårdsförening uppskattar deras arbete. I år fick de dessutom motta 6 Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Riksstyrelsens ordförande Mikael Karlsson på Riksstämman i Karlstad. Foto Cicci Wik Forshaga kommuns miljöstipendium. Detta utdelades på seklingnatta i Dejes folkets hus. I juni månad hade Snf sin riksstämma i Karlstad. Annika Björk och Cicci Wik deltog från Forshaga kretsen. Styrelsen har haft 5 protokollförda styrelsemöten. Tidningen Natur aktuellt har utkommit med 4 nr. Årets första två nummer skapades av Bengt Ge Jonsson. Från och med hösten 2006 har Tidningen Natur Aktuellt bytt redaktör och Cicci Wik har tagit över. Forshaga Naturvårdsförening tackar Bengt Ge Jonsson för hans tid som redaktör för tidningen. Han har gjort ett bra och uppskattat arbete för föreningen under de år han varit ansvarig för tidningen. Tack Bengt! Styrelsen Årsmöte & Filmvisning Söndag 4 mars Klockan 16.30 Forshaga naturvårdsförening Tovningskväll i Kil Torsdag 8 mars Klockan 18-21 Hos Marianne Anderssson Anmäl dig till Cecilia Pärn snarast, först till kvarn, begränsat antal platser... Kostnad 150 kronor FÅR-fest i Kil 09.00-17.00 KilArena (fd Scan-området) Fredagen 17 februari 09.45 Länsråd Björn Sandborgh inviger FÅR-festen 10.00-12.00 Gunilla Paetau-Sjöberg föreläser om Den fantastiska ullen och Tovad design 13.30-15.30 Gunilla fortsätter med att demonstrera: Knep och knåp i tovat från det enkla till det svåra Välkommen med dina frågor om tovning! Lördag 18 februari Samma program som fredag se ovan. Att delta i FÅR-festen är kostnadsfritt, tack vare EU-medel via Länsstyrelsen i Värmland. i BTL i Forshaga (mitt emot gamla cykelaffären nuvarande Bishoppen vid Petruskorset) Efter årsmötet Klockan 18.00 visas filmen: Bullshit (läs mer om filmen på sidan 14) Entré inklusive fika 20 kronor Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Föredragningslista för Forshaga Naturvårdsförenings årsmöte söndagen den 4 mars 2007 1. Val av ordförande och sekreterare för mötet 2. Val av två justerare att jämte ordföranden justera dagens protokoll 3. Val av referent 4. Frågan om årsmötet blivit behörigen utlyst 5. Styrelsens verksamhetsberättelse 6. Styrelsens kassaberättelse 8. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen aktuellt år 9. Beslut om antal styrelsemedlemmar (sju ordinarie + två suppleanter) 10. Val av ordförande för 1 år 11. Val av två suppleanter för ett år 12. Val av två revisorer och en suppleant för ett år 13. Val av valberedning för ett år, två (tre) ledamöter 14. Val av ombud till länsstämman i Torsby 18 mars 15. Eventuella övriga val samt eventuella motioner 16. Styrelsens förslag till verksamhet 17. Övriga frågor 18. Avslutning 8 Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Utom deltalandets växtlighet får man en inblick i hur älvar byter fåra och hur sandlagren och växtlighet förenas i ett mikrolandskap. Vi kunde konstatera att skötselplanen inletts, en av granplanteringarna var avverkad. Naturreservaten Att det finns ett antal nya naturreservat inom kommunens gränser har väl de flesta medlemmar upptäckt vid det här laget. Vi var några stycken som vandrade runt i Edebyreservatet härförleden. Detta är ingen park med stora skönhetsvärden men unik i sitt slag. Vi var också överens om att de stora granarna längst i norr borde få stå kvar liksom de båda jättetallarna. De rymmer en hel del fågelarter och bidrar på så vis till mångfalden. Att man sedan kan ta bort småplantorna som blir följden av den naturliga växtföljden är i linje med skötselplanen. Eftersom reservatet går en bit ut i älven borde man kanske på något ställe trampa upp en stig så att besökarna kan se hur land och älv möts och vilken växtlighet som uppstår där. Likaså bör man kanske dra en stig ner till bäckmynningen även om detta kan locka fiskare eftersom det där finns en reproduktionslokal för gädda. 10 Natur-Ak tuellt nr 153 2007 Det som nu saknas är uppskyltning. Man kanske inte behöver en lika stor tavla som den vid Torrakberget men en som visar in besökande dels till parkeringen och dels till själva reservatet. Man bör också sätta upp anslag där infarten korsas av Klarälvsbanan som ju går alldeles i kanten på området. Här bör tavlorna ange de växter som är lokaltypiska liksom att vår förening kan få lite gratisreklam. Nu kanske inte alla utländska turister ansluter sig men de kan i alla fall få en inblick i hur svenska naturvårdsföreningar och kommunala miljökontor fungerar. Till våren hoppas vi som var där att kommunen i samråd med föreningen fått upp de anslag man planerat. Vi pratade även om de andra reservaten som är under bildning. Det hela hänger på ägarfrågor eftersom några av dem innehåller produktiv skogsmark. Gruvberget är ett sådant där dessa frågor inte lösts men där skyddsvärdet är högt. Även där finns ett antal mycket gamla barrträd liksom den typiska hyperitbergsfloran. Till våren hoppas jag att vi kan göra
om försöket med vandring och att vi då besöker tre områden vilket ligger inom ramen för en behaglig söndagsutflykt. I skrivande stund pågår björnjakt i Övversockna. Kanske har den hästälskande björnen gått i ide fast många tror att det är ett hjärnspöke. Det finns ju fortfarande svamp kvar att plocka och då brukar björnfrossa vara ett sätt att få ha svampen för sig själv. Att rovdjursspecialister inte funnit några typiska skador liksom att länets bästa björnhund inte kunnat nosa upp en allvarligt skadad björn styrker svampteorin. Än märkligare är att jaktvårdskonsulenten som också är känd rovdjursmotståndare inte tog tillfället i akt att hetsa mot varg och björn länder honom till heder. Det var kanske en föraning om detta som förhindrade tätortsborna att följa med på vandringen i Edeby, vem vet? Text: Sven-Åke Modin Foto: Cicci Wik Fakta Forshaga naturvårdsförening Det finns 87 naturreservat i Värmlands län. Staten och kommunerna kan bilda naturoch kulturreservat för att långsiktigt slå vakt om de allra mest värdefulla miljöerna. Länsstyrelsen är normalt förvaltare för de reservat man beslutat om. Förvaltning och tillsyn i Värmland genomförs av särskilt förordnad personal. De känns igen på sina blå kläder med snöstjärnemärket. Vid Övre Ullerud, cirka 10 km norr om Deje gör Klarälven en kraftig krök mot väster. Alldeles norr om denna krök ligger det lilla naturreservatet Edeby bestående av en holme uppbyggd av svämsand i karaktäristiska älvvallar. Området är bevuxet av äldre gråal av sumpskogskaraktär. Andra lövträd i området är företrädesvis hägg, sälg och andra videarter. I buskskiktet förekommer fläder, vinbär, try, brakved och olvon. Edeby har tidigare hyst häckande vitryggig hackspett och har därför tagits med i det aktuella storområdet Örtensjöarna för att kunna utgöra en viktig del i kärnområdet. Reservatet kommer att utökas för att innefatta hela det område som är alskogsklätt utmed älven. Natur-Ak tuellt nr 153 2007 11
SNF och landsbygden Sven-Erik Dahl skriver att SNF:s medlemmar ofta saknas i sådant som rör landsbygdsutveckling. Han efterlyser därför mer engagemang och mer samarbete över föreningsgränser. Landsbygden kan liknas vid en stor och mångskiftande park som också skall producera mat och energi och dessutom råvaror till industrin. Parken sköttes och vårdades i större utsträckning än nu i stort som smått av en mängd lantbrukare. Mulbete förkom på både stora och små ytor, diken och inägor underhölls, vedbehovet höll förbuskningen borta och skogsbruket med häst var skonsamt mot naturen. Mycket slit och släp skapade ett öppet och vackert landskap. Då jag levat som landsbygdsbo i snart tjugo år har jag fått se hur bygdens jordbrukskultur förlorat i utbredning och vitalitet. Städer och tätorter har dragit till sig sysselsättning och det gamla landsbygdssverige har fått bidraga med arbetskraften. För åtskilliga har det inneburit tvångsförflyttning från en invand och bra boendemiljö till en ofta dålig. Sven-Erik Dahl som funktionär på Landsbygdsriksdagen i Borås 2006. Foto: Cicci Wik landbygdsutvecklingen. Föreningarna saknas ofta på sändlistor som rör landsbygdsutveckling på grund av att medlemmarna inte varit aktiva. Engagemanget kan gälla initiativ i egna projekt eller i samverkan med andra föreningar och att gå med i LAGgrupper (LEADER) För oss ligger det nära till hands att engagera oss i naturvårdsfrågor som kan gälla till exempel slåtterängar, öppna landskap, ekologisk odling där energigrödor kan ingå, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljöer. Kan vi inte mobilisera tillräckligt intresse inom föreningen finns möjligheter att samverka med andra föreningar och organisationer. Samverkan ger kraft och kunskapsförmedling. Kompetensutveckling är en viktig del i medlemsvården. Mitt intresse för landsbygden blev orsak till att jag bevistade SNF: s riksträff i Stockholm den 11 november 2006. Där framkom tydligt önskemål om att föreningarna uti landet aktiverar sig i Hälsningar Sven-Erik Dahl Tips till dig som är intresserad av att veta mer om Landsbygdsutveckling: Mer information om Leader finns på följande webbsidor: www.sjv.se www.glesbygdsverket.se www.leaderplus.se Du kan även kontakta: Länsbygderådet i Värmland Kansli (LBR i Värmland) Stommen 671 94 Brunskog Tfn 0570-52300, 076-833 25 91 E-post: varmland@bygde.net Hemsida: www.bygde.net/varmland 12 Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Vad är Leader? Inom EU används arbetsmetoden Leader som syftar till att främja landsbygdsutveckling utifrån lokala förutsättningar och lokala initiativ. I Sverige har metoden använts sedan 1995 i vissa landsbygdsområden. Ett syfte med Leadermetoden är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Leadermetoden innebär att man bildar lokala samverkansgrupper, så kallade LAG (Local Action Groups). Dessa grupper ska bestå av representanter för den ideella, den privata och den offentliga sektorn. Grupperna verkar inom ett geografiskt begränsat område, ett leaderområde. LAG gruppen ansöker om att få bilda ett Leaderområde och den strategi man använder i ansökan ligger till grund för vad man skall arbeta med under perioden. Om du bor i ett Leader-område kan du söka stöd via LAG-gruppen om du har en idé. Gärna ett projekt som kan genomföras som ett samarbete mellan privat, offentlig och ideell sektor. Bilda Leader-område Målet är att Leader ska omfatta omkring 75 procent av den svenska landsbygdens befolkning. Det betyder att många Leader-områden måste bildas, bland annat i områden som inte har gjort det förut. Varför bilda ett Leader-område? Om du som privatperson har en idé som gärna kan genomföras tillsammans med andra aktörer kan du ha chans till större stöd om du bor i ett Leader-område. Vem kan bilda ett Leader-område? Vilka aktörer som helst inom kan ta initiativet till att bilda ett nytt Leader-område. Initiativet kan komma från kommuner, men också från exempelvis hembygdsföreningar, byalag eller en grupp småföretagare. Hur bildar man ett Leader-område? Ett Leader-område bör ha omkring 10 000-100 000 innevånare. Det kan bestå av flera kommuner eller delar av kommuner. För att ett Leader-område ska bildas måste det först skapas en så kallad LAGgrupp. Den ska bestå av representanter för den privata, den ideella och den offentliga sektorn. LAG-gruppen har två huvuduppgifter. För det första ska den ta fram en lokalt inriktad strategi för landsbygdens utveckling inom området. För de andra ska den tillämpa den strategin i sina beslut om vilka projekt som ska finansieras. Källa: Jordbruksverkets hemsida www.sjv.se Det nya Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Från 1 januari 2007 börjar en ny budgetsperiod för landsbygdsutveckling inom EU som löper fram till 2013. Det är nu aktuellt att skapa nya LAG-grupper och Leaderområden. Det nationella målet är att omkring 75 procent av befolkningen på landsbygden ska omfattas. Det nya landsbygdprogrammet har tre huvudmål: 1. Förbättra jord- och skogsbrukets konkurrenskraft 2. Förbättra miljön och landsbygden 3. Förbättra livskvaliteten, bredda företagandet och främja utvecklingen av landsbygdsekonomin. Natur-Ak tuellt nr 153 2007 13
Bullshit! En riktigt viktig film... Filmen Bullshit handlar om en indisk kvinna vid namn Vandana Shiva. Hon är inte vilken kvinna som helst. När hon ska tala hemma i Indien kan det komma en halv miljon människor för att lyssna på henne. Hon är kärnfysiker och miljöoch människorättsaktivist med ett feministiskt perspektiv. Vandana började att studera fysik i sin hemstat Uttar Pradesh. Samtidigt började landsbygdskvinnor protestera mot skövlingen av skogen på Himalayas sluttningar. Då gick Vandana med som frivillig i trädkramarrörelsen Chipko. Min far var skogvaktare och jag växte upp med de stora skogarna som lekplats. Jag såg bäckarna jag simmade i som barn torka bort. Det var naturligt för mig att gå med, säger Vandana Shiva i Sveriges Natur nummer 2 2006. 1980 lyckads Chipko sätta stopp för avverkningen av skogen på berget vilket var en stor framgång. Filmen Bullshit har fått sitt namn efter ett antipris som Vandana Shiva fått av nyliberala Liberty Institute vid ett toppmöte i Johannesburg 2002. - Det var under en presskonferens som en hand ur mängden sträckte fram kodynga mot mig. Eftersom jag samarbetat med många småbönder under mötet trodde jag att det var någon av dem, säger hon. Men det visade sig i stället vara Barun Mitra, en av hennes motståndare som gett henne dyngan. - Det här är bullshit-priset för att du bibehåller svälten med organiskt jordbruk, sa han. Men Vandana Shiva är snabbtänkt och hon hittade ett svar. - För mig är det likafullt kodynga och det betyder bördighet för jorden, så jag säger ändå tack. 14 Natur-Ak tuellt nr 153 2007 Sedan tjugo år tillbaka arbetar Vandana Shiva nu för att skydda det ekologiska jordbruket och för att bevara fröer. De stora företagen söker patent på grödorna för att få ensamrätt på den. Det är ofta grödor som odlats av människor under tusentals år. När ett företag fått ett patent kan de förbjuda småbönderna att spara utsäde och byta fröer med varandra. Företagen vill kunna tjäna pengar i varje steg av den reproduktiva processen. Bonden måste köpa nytt utsäde varje år. Det här har lett till att småbönder satsat allt de äger på en högavkastande..det är möjligt att förhindra världen från att bli reducerad till en marknad för att belöna girighet.. gröda som är genmanipulerad och som kräver stora mängder bekämpningsmedel för att överleva. Storföretagens strategi har skapat miljöfarliga monokulturer och bönderna har fastnat i en skuldfälla. Enbart under 2004 begick 20 000 indiska småbönder självmord på grund av detta. Flera av dem drack insektsgift ute på sina åkrar. Det man gör är att stoppa evolutionen, att kolonisera naturen. Jag kan inte tänka mig ett mer perverst utslag av mänsklig intelligens! Monsanto heter ett av de stora kemiföretag som Vandana Shiva slåss mot. De är bara ett i mängden som har en bakgrund som tillverkare av krigskemikalier och Vandana säger att det sätt på vilket de far fram mot indiska småbönder i mångt och mycket liknar ett krig. Text: Cicci Wik Källa: Sveriges Natur nr2 2006
Vandana Shiva. Foto Thomas Jacob (www.ordfront.se) Forshaga naturvårdsförening Recencerat i Svenska Dagbladet: Paret Holmquist och Khardalian har följt Vandana Shivas kampanj under parollen Vår värld är inte till salu i två år. Att modern drift är fel inriktning för indiskt jordbruk menar Vandana Shiva bevisas av de tusentals skuldsatta småbönder som tagit livet av sig efter att ha slagit in på Monsantolinjen. Recencerat på www.lo.se: I dokumentärfilmen Bullshit porträtteras Vandana Shiva, kärnfysiker, miljö- och människorättsaktivist. Hon kallas Antiglobaliseringens drottning och ser samband mellan massjälvmorden, patentsystemet och multinationella företag. Recencerat av Elin Swedenmark, skribent och översättare: Allt klarnar inte efter att man sett filmen, istället är den en utmärkt utgångspunkt för att lära sig mer om de många frågor som dyker upp. Ett är dock tydligt: utan tanke på egen vinning kämpar Vandana Shiva för fattiga och maktlösa människor. Mot sig har hon regeringar och företag som tjänar mångmiljardbelopp. Ändå lyckas hon med envishet och mod förändra världen. En film om en sådan människa ger hopp. Filmvisning i BTL Ta chansen att se en viktig film om en stark kvinna med stort engagemang för den lilla människan och miljön. Filmen visas i BTL:s lokaler mitt emot gamla cykelaffären i Forshaga söndag den 4 mars klockan 18.00 Entré 20 kronor inklusive fika Forshaga Naturvårdsförening önskar alla varmt välkomna! Fotnot: Om du inte har möjlighet att se filmen kan den köpas på dvd från Filmcentrum, tel 08 54527507, eller Folkets Bio, tel 08 54527522. Natur-Ak tuellt nr 153 2007 15
Världsnaturfondens generalsekreterare Lars Kristofersson delade ut diplom till de 93 företag och offentliga verksamheter som var med på resan till Stockholm. De stora miljöledningssystemen som många stora företag använder är både tidskrävande och dyra för små företag. Metoden som Forshaga FöretagsCentrum och Miljö- och byggförvaltningen i Forshaga kommun arbetat fram tillsammans med NUTEK och Region Värmland är enklare och mindre tidskrävande. Den utgår från samma modell som de stora systemen men den är skräddarsydd för att passa små företag. Målet för deltagarna är att de ska ha: - Genomfört en miljöutredning. Formulerat och antagit en miljöpolicy. - Tagit fram ett förbättringsprogram. - Genomfört några av de åtgärder som föreslagits i förbättringsprogrammet. - Producerat ett reklammaterial där miljöanpassade produkter/ tjänster lyfts fram. Stora effekter Miljö- och byggförvaltningen chef i Forshaga, Åke Sjöberg, berättar om åtgärderna som genomförts av företagen i Forshaga kommun: Totalt har 171 dokumenterade miljöåtgärder genomförts under 2006. En del stora, andra små, en del dyra och andra billigare men tillsammans har de stora miljöeffekter. Sammanlagt har 580 åtgärder genomförts sedan 2001. En del av det som gjorts är så självklart att man undrar varför man inte gjort det tidigare men i och med att företagarna har gått miljökursen har man gjort slag i saken och utfört åtgärderna. Vi har upprättat en idébank som man 16 Natur-Ak tuellt nr 153 2007 Forshagaföretag fick miljödiplom i Stockholm 2001 var det första året Forshaga kommun hade miljöutbildning för företag. I år var det hela 138 företag och kommunala verksamheter från sex Värmlandskommuner som miljödiplomerades. Med allt större miljökrav på företag, stora som små behövs den här typen av arbete mer och mer. kan kika i för att se vilka åtgärder andra har gjort. I huvudsak har det här arbetet varit enbart positivt, säger Åke Sjöberg. Förskolan Trollet i Forshaga Även kommunal verksamhet kan vara med i miljösäkerhetsutbildningen. I Forshaga har till exempel några av kommunens förskolor deltagit. En av dem är Förskolan Trollet där Yvonne Enochsson arbetar. - Jag tycker det är jättebra med miljödiplomeringen, det är en kanonbra idé. Samtidigt tycker jag att man skulle kunna göra en del till som riktar sig speciellt till personal inom barnomsorgen. Det är mycket som går att ta till sig men det är också en hel del som är alltför företagsinriktat. Utbildningen var annars bra för att man fick möjlighet att tänka efter, vad kan vi göra här hos oss? Att diplomet gäller i ett år och att man får jobba om man vill ha det kvar är bra tycker jag. Vi gjorde flera studiebesök som gav mycket också. Till exempel var det spännande och nyttigt att se hur de arbetar på Deje Bruk med plastsortering. Efter det besöket började jag sortera plasten ännu bättre. Dessutom tycker jag att det är en kanonidé med samarbetet mellan FöretagsCentrum och miljökontoret, konceptet och själva tanken är jättebra. Jag tror att många kan bli trötta på miljötjatet men på det här sättet tror jag att många småföretag får upp ögonen och ser vilken nytta de
Lars Kristofersson berättade även för företagarna om begreppet: Ekologiskt fotavtryck Företag och offentliga verksamheter från Forshaga i NUTEKs aula i Stockholm med sina diplom. Till vänster syns FöretagsCentrums Johnny Grundahl i talarstolen och bredvid honom Lars Kristofersson generalsekreterare Världsnaturfonden. kan ha av detta. Hela idén med miljödiplomeringen är verkligen bra men man kanske kan utveckla det lite mer, säger Yvonne Enochsson. Ingen hyllvärmare En grundläggande tanke med ett miljöledningssystem är att det ständigt ska förbättras. När en åtgärd är avklarad ska man hitta och ta sig an nästa. På det viset blir miljöarbetet en ständig förbättringsprocess vilket Johnny Grundahl, VD för Forshaga FöretagsCentrum påpekade. Nu ska ni få era diplom men det gäller att fortsätta miljöarbetet efter detta. Annars kan det lätt bli en produkt som hamnar på bokhyllan. Därför är det jätteviktigt att vi behåller kvalitén på miljötänket fullt ut nu. Det är viktigt att göra så som vi säger och ha ett miljöledningssystem som fungerar, säger Johnny Grundahl. Miljötänket i vardagen Världsnaturfondens generalsekreterare, Lars Kristofersson kom till NUTEK för att dela ut diplomen. Innan han tog tag i utdelningsarbetet sade han några väl valda ord. Miljöfrågorna ligger i tiden, inte minst klimatfrågorna. Vi måste göra saker, stora saker, för miljöns skull nu. I valet var miljöfrågorna ganska frånvarande tyvärr men de kom tillbaka sedan. Nu säger till exempel Mona Sahlin att hon vill göra miljöfrågorna till en politisk huvudfråga. Vi behöver ta in miljön i vardagen, i det vi alltid tänker på så att vi mainstreamar den, sa han. Allt vi människor gör har inverkan på miljön på något sätt. Maten vi äter, våra kläder ja allt som produceras har effekter på skog, hav, mark, luft, djur och växter. Har ni någonsin funderat på hur stor yta land och vatten det behövs för att producera de resurser vi konsumerar och ta hand om avfallet vi producerar? Visste du att ditt köp av köttbullar här hemma i Sverige kan sätta avtryck på Brasiliens savanner och i dess regnskogar. Eller att jeansen du har på dig är gjorda av bomull som kräver enorma vattenmängder då den odlas? Alla människor lever genom att konsumera produkter och tjänster från ekosystem i naturen och därmed tar vi ekologiskt utrymme i anspråk. Det individuella ekologiska fotavtrycket fås genom att uppskatta hur stort område som behövs för en människas konsumtion, boende och avfallsdeponering. I markanvändningen ingår odlings- och betesmark, skog, bebyggelse, hav och områden för gruvdrift och produktion av fossil energi. Då man beräknar fotavtryckets storlek uppskattar man bla. konsumtionsvanor, resande och boende. Ju större konsumtion, desto större avtryck. Har du tillgång till internet kan du få hjälp att räkna ut ditt fotavtryck på den här hemsidan: www.myfootprint.org (engelska) WWF rapporterar regel-bundet hur mänsklighetens ekologiska fotavtryck utvecklas i skriften Living Planet Report. Natur-Ak tuellt nr 153 2007 17
Vad kan du göra för klimatet? Kommer Hanna Stöt, 4 år, att kunna åka Vasaloppet om 35 år? Foto: Lillian Lundin SNF pressbilder I Sverige svarar hushållen genom uppvärmning och transporter för nära hälften av utsläppen av koldioxid. Vad vi handlar, hur vi reser, vår inomhustemperatur och hur mycket el datorer, lampor och hushållsmaskiner etc. förbrukar spelar roll. I bostadssektorn bedömer Energimyndigheten potentialen till minskad och mer effektiv energianvändning vara stor. Här följer enkla exempel för dig som vill sänka dina koldioxidutsläpp hemmavid. Här får du tips på vad du kan göra själv i arbetet för att bromsa växthuseffekten: Gå, cykla eller åk kollektivt så ofta du kan istället för att köra bil. Samåk till och från jobbet, skolan eller möten. Använd bränslesnåla bilar och kör mjukt. Om alla höll hastighetsgränserna skulle koldioxidutsläppen i Sverige minska med cirka en miljon ton. Åk tåg istället för att flyga inrikes. Köp och använd energieffektiva hushållsapparater och energisnåla lampor. Titta på var varorna i butiken kommer ifrån. Välj gärna närproducerat. Välj Bra Miljöval-märkt el (Elektricitet som inte orsakar utsläpp av koldioxid). Avge ett personligt klimatlöfte på www. klimatloftet.snf.se Ställ krav på dina politiker i kommunen, i riksdagen och inom EU. Anpassa inomhustemperaturen. Ofta kan du sänka temperaturen någon grad utan att frysa. Om du åker bort en längre tid kan du sänka värmen till cirka 15 grader inne. Sänk temperaturen i rum som du sällan är i och stäng dörren mot de kalla utrymmena. Vädra med snabbt tvärdrag. Stäng av elementen under fönstren när du vädrar. När du vädrat klart vänta en halvtimme innan du sätter på elementen igen. Ställ inte möbler för nära elementen eftersom värmen har svårt att nå resten av rummet då. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Dra för gardinerna eller dra ner persiennerna på nätterna så behåller du värme i rummet värme som annars skulle försvinna ut genom fönstren. Isolera vinden. Cirka 15 % av ett hus värmekostnad försvinner genom taket. Genom att isolera upp till 50 cm kan man spara pengar på både kort och lång sikt. Om du fasadrenoverar, passa på att isolera väggarna. Källa: www.snf.se och Klimatbladet nr 1 2007 18 Natur-Ak tuellt nr 153 2007
Forshaga Naturvårdsförening Styrelse Verksamhetsår 2007 Ordförande Annebeth Mangsbo Prästgårdsvägen 11 669 10 Deje 0552-104 15 mangsbo@telia.co Sekreterare Thomas Andersson Gärdesgatan 17 667 31 Forshaga 054-87 35 33 thomas.paa@telia. com Kassör Inger Nygård Norra Lundgatan 59 667 32 Forshaga 054-87 15 76 Ordinarie ledamöter Cecila Pärn Norra Parkgatan 36 667 32 Forshaga 054-87 23 05 cecilaparn@hotmail. com Marita Björkman Annebergsgatan 50 667 31 Forshaga 054-87 28 10 054872810@telia.com Annika Björck Stallgatan 12 667 34 Forshaga 054-87 38 14 annikabjorck@hotmail.com Cicci Wik Lingonstigen 5 667 31 Forshaga 054-87 07 54 cicci@cvea.net Suppleanter Synnöve Kilhage Visterud 10 667 31 Forshaga 054-87 16 24 Sven-Erik Dahl Ängarna Svensudda 669 91 Deje 0552-201 23 Revisorer Bengt G Jonsson Norra Parkgatan 49 667 32 Forshaga 054-87 22 66 bj@jordabyran.se Kurt Larsson Lyckanvägen 6 669 31 Deje 0552-120 25 Revisorsersättare Anders Bygert Öjenäs Prästgård 667 91 Forshaga 054-83 13 14 bygert@tiscali.se Valberedning Bengt G Jonsson Norra Parkgatan 49 667 32 Forshaga 054-87 22 66 bj@jordabyran.se Vakant plats i valberedningen Tidningen NATUR-Aktuellt Redaktör/Ansvarig utgivare: Cicci Wik Cvea Kommunikation www.cvea.net Lingonstigen 5 667 31 Forshaga Telefon 054-87 07 54 Mobil: 0707-75 54 69 E-post: cicci@cvea.net Tryckt hos Forshaga Kommun Omslagsbilder: Cicci Wik Hemsida: www.forshaga.snf.se Webredaktör: Thomas Andersson Telefon: 054-87 35 33 Natur-Ak tuellt nr 153 2007 19
Följande Nya medlemmar hälsas välkomna i Forshaga Naturvårdsförening: Magnus Gullbrand Forsgatan 5 Forshaga Karin, Örjan, Johan & David Karlsson Stackvägen 24 Forshaga Vill du också bli medlem i Svenska Naturskyddsföreningen? Om du har tillgång till internet-uppkoppling är det enklaste sättet att bli medlem att gå in på www.snf.se och anmäla sig. Om du inte har datorvana och/eller inte har internet kan du skriva eller ringa till något av SNF:s kanslier på dagtid: SNF Stockholm Rikskansli Box 4625, Åsögatan 115 116 91 Stockholm E-post info@snf.se Tel 08-702 65 00 Fax 08-702 08 55 Naturskyddsföreningen i Värmland Gjuteriet Verkstadsgatan 1 652 19 Karlstad www.varmland.snf.se Telefon: 054-15 80 44 Eller kontakta någon i styrelsen för Forshaga Naturvårdsförening. Kontaktuppgifter finner du på sidan 19 i den här tidningen. Värva en medlem och få 100 kronor i presentkort Vi behöver bli fler! Om Svenska Naturskyddsföreningen kan växa så har vi tillsammans också kraft att förändra! Därför vill vi uppmuntra dig som medlem att värva en vän. För varje medlem du värvar så får du ett presentkort värt 100 kronor att handla för i Naturbutiken ( http://skarv.snf.se/store). 20 Natur-Ak tuellt nr 153 2007