2011 Årsredovisning Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Generaldirektörens förord... 5 Jordbruksverkets verksamhet... 7 Ekonomisk översikt... 11 Bruka utan att förbruka... 19 Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens vision... 20 Jordbruksverkets målkort... 21 Utvecklingen på landsbygden... 22 Utvecklingen i jordbruket... 24 Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk... 33 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald... 35 Konkurrenskraftigt företagande på landsbygden - prestationer... 36 Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor - prestationer... 38 Analyser och utredningsverksamhet - prestationer... 39 Statistikproduktion - prestationer... 41 Förenklingar för Jordbruksverkets kunder... 41 Tjänsteexport... 42 Landsbygdsprogrammet 2007-2013... 43 Fiskeriprogrammet 2007-2013... 51 Matlandet Sverige... 55 Förutsättningar för jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige... 56 Utsäde - sundhet, kvalitet och sorter... 57 Starkt djurskydd och god djurhälsa... 59 Djurskydd - prestationer... 60 Djurskydd - effekter... 61 Djurhälsa - prestationer... 63 Djurhälsa - effekter... 64 Lågt smittryck och god krisberedskap... 67 Lågt smittryck - prestationer... 68 Lågt smittryck - effekter... 70 Växters sundhet... 71 God krisberedskap... 72 Kvalité i djurregister...... 73 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar... 75 Ett rikt odlingslandskap - prestationer och effekter... 77 Ingen övergödning - prestationer... 79 Ingen övergödning - effekter... 80 Giftfri miljö - prestationer... 80 Giftfri miljö - effekter... 81
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Myllrande våtmarker - prestationer och effekter... 82 Begränsad klimatpåverkan - prestationer... 82 Begränsad klimatpåverkan - effekter... 83 Ekologisk produktion - prestationer... 83 Ekologisk produktion - effekter... 84 Landsbygdsprogrammet Axel 2 Förbättra miljön och landskapet... 84 Miljöutvärderingar... 88 Genetiskt modifierade växter... 88 Konsumentaspekterna får ökat genomslag... 89 Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet... 93 Hantering av stöd - prestationer... 94 Effektiv kontrollverksamhet... 102 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet... 107 Distriktsveterinärerna... 108 Utsädeskontroll... 111 Vattenhushållning... 112 Engagerade medarbetare med rätt kompetens... 113 Stödjande processer för kärnverksamheten... 121 Finansiell redovisning - Inledning... 125 Resultaträkning... 134 Balansräkning... 135 Anslagsredovisning... 137 Inkomsttitlar... 141 Bemyndigande... 143 Finansieringsanalys... 146 Sammanställning över väsentliga uppgifter... 148 Notförteckning... 149 Fastställande... 171 Bilaga 1 Jordbruksverkets organisation... 173 Bilaga 2 EU:s finansiella korrigeringar... 174 Bilaga 3 Utbetalda ersättningar till ledamöter i insynsråd med mera... 176
GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Generaldirektörens förord Generaldirektörens förord Vi stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle Regeringens vision Bruka utan att förbruka ligger till grund för Jordbruksverkets arbete med att stärka den gröna sektorn för ett hållbart samhälle. Året bjöd på stora utmaningar men också goda resultat och framsteg på en rad områden. Inom ramen för hela sektorsuppdraget har vi under året påbörjat ett arbete med att sätta ännu större fokus på landsbygdens förutsättningar och att ta tillvara dess potential. En av förutsättningarna för landsbygdens utveckling är en konkurrenskraftig primärproduktion. Den svenska produktionen av jordbruksprodukter har minskat under flera år. Höjda priser på bl.a. spannmål ger dock möjligheter till stabilisering eller ökning av odlingen. Det finns också tecken, om än svaga än så länge, på en vändning inom mjölksektorn. Distriktsveterinärerna bidrar till en levande landsbygd genom god tillgång till veterinär service. Organisationen bidrar också till att behålla Sveriges goda smittskyddsläge genom beredskap mot utbrott av djursjukdomar. Ett exempel på det är bekämpningen av sommarens mjältbrandsutbrott i Örebro län. Nya arbetsuppgifter inom fiske Den 1 juli 2011 lades Fiskeriverket ned och Jordbruksverket övertog ansvaret för utveckling och stöd till yrkesfiske, främjande av sport- och fritidsfiske, handels-, marknadsoch konsumentfrågor samt vattenbruk. Vi har fått en positiv respons från berörda aktörer kring vårt arbete och ser fram emot att fortsätta utveckla dessa områden framöver. Växtskyddsråd och strategi för växtskydd Jordbruksverket har under året presenterat ett förslag till växtskyddsstrategi som förutser troliga växtskyddsproblem och hur de bekämpas. Vi har också bildat ett växtskyddsråd för dialog och erfarenhetsutbyte mellan myndigheter, intresseorganisationer och näringen. Tio framgångsrika år med Greppa Näringen Under året uppmärksammades tio år av framgångsrikt miljöarbete inom miljökampanjen Greppa Näringen. Genom Greppa Näringen 3 får lantbrukare rådgivning så att de kan vidta åtgärder som i många fall är till nytta både för miljön och ekonomin. Utveckling av djurskyddskontroller Tillsammans med länsstyrelserna har vi under året arbetat intensivt för att utveckla djurskyddskontrollerna, vilket ser ut att ge resultat för framtiden. Dvärgbandmask påträffad men liten folkhälsorisk Rävens dvärgbandmask påträffades för första gången i Sverige i februari 2011. Jordbruksverket och Socialstyrelsen redovisade till regeringen, efter samråd med en rad andra myndigheter, en riskbedömning och åtgärdsförslag. Dvärgbandmask är en liten folkhälsorisk men vi föreslår bl.a. ökad övervakning och en handlingsplan för om parasiten blir vanligare lokalt. Antibiotikaresistens Resistens mot antibiotika är ett växande globalt problem både när det gäller människor och djur. I Sverige minskar användningen av antibiotika till djur. Under året har vi också tagit fram ett förslag till striktare regler för användning av antibiotika till djur. Etagebur med rikare miljö för ökad minkvälfärd Jordbruksverket tog under året fram förslag på nya regler för stärkt djuromsorg i minkuppfödningen. Förslaget har remissats och ska skickas till EU för s.k. teknisk runda innan reglerna kan införas. Matsvinn Matsvinn är ett växande samhällsproblem. Jordbruksverket skrev en rapport om svinn i hela kedjan från jord till bord och höll i samverkan med Livsmedelsverket ett uppmärksammat seminarium under Almedalsveckan på temat matsvinn. Silver i kock-vm marknadsför Matlandet Sverige Jordbruksverket arbetar mycket aktivt för att uppmärksamma Sverige som matland. I början av året kunde vi glädja oss åt en svensk silvermedalj genom Tommy Myllymäki i kock- VM (Bocuse d Or), en tävling som Jordbruks- 5
GENERALDIREKTÖRENS Generaldirektörens FÖRORD förord STÄLLANDE verket varit med och finansierat Sveriges deltagande i. Effektiv stödhantering FINANSIELL REDOVISNING Även under 2011 genomfördes en stor majoritet av stödutbetalningarna till det svenska lantbruket redan den 1 december. Inriktningen mot en papperslös ansökan har fortsatt med en allt större användning av den elektroniska ansökningstjänsten SAM Internet, vilket ger färre fel och en effektivare stödhantering. I tre län användes enbart elektronisk ansökan under 2011 och 2012 ska detta omfatta hela landet. Förberedelser för ny jordbrukspolitik och nytt landsbygdspro- Fastställande av årsredovisning 2010 gram r att årsredovisningen Under ger en året rättvisande har startat bild av projekt verksamhetens för att införa resultat stnader, intäkter och myndighetens den nya jordbruks-, ekonomiska fiske-ställning. och landsbygdspolitiken från och med 2014. Det är ett mycket er vidare att den interna omfattande styrningen arbete och som kontrollen syftar vid till myndigheten att skapa såväl effektiva och ändamålsenliga åtgärder som är de. en effektiv stödhantering. Ledstjärnan för oss är att minska byråkratin för stödmottagarna. Jönköping 18 februari 2011 Mats Persson BILD Mats Persson Generaldirektör Mats Persson 139 4 6
jordbruksverkets verksamhet
Jordbruksverkets JORDBRUKSVERKETS verksamhet VERKSAMHET Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket arbetar aktivt för en konkurrenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna med utgångspunkt från regeringens vision Bruka utan att förbruka. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet inom jordbrukets och fiskets områden och ska medverka till att uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad politik inom Europeiska unionen. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för genomförandet av landsbygdspolitiken och har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Myndigheten ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap samt medverkar i genomförandet av politiken för regional tillväxt. Myndigheten ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos husdjuren samt förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Myndigheten ska verka för att stärka djurskyddet och att i internationella sammanhang agera för förbättringar av djurskyddet. I vårt uppdrag som central myndighet ingår att samordna och vägleda ansvariga myndigheter i deras djurskyddsarbete. Landets distriktsveterinärer hör till Jordbruksverket. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Verket ska svara för utbetalningar av EU-stöd och arbeta för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbruksverkets verksamhet regleras av myndighetens instruktion och regleringsbrev. Vision, strategi och värdeord Jordbruksverket stärker den gröna sektorn för ett hållbart samhälle. Visionen är en vägledande, styrande och utmanande bild av hur Jordbruksverket ska se ut och fungera i framtiden. Den är ett uttryck för ambitionen att verket ska arbeta för en positiv och sund utveckling av sektorn. Visionen gäller utvecklingen av produktionen av livsmedel och av energiråvaror, god djurhållning samt utvecklingen på landsbygden. I detta ligger att stimulera en omställning mot ökad konkurrenskraft som även tillgodoser konsumenternas krav på säkerhet i livsmedelskedjan samt en god miljö och en god hälsa. Ett integrerat arbetssätt ger bättre beslutsunderlag och helhetsperspektiv. Hållbar utveckling och förenkling är ledstjärnor. Den tidigare visionen Professionell och kundvänlig myndighet lever kvar. För att nå visionen och uppdraget prioriterades för 2011: - ökade satsningar på analyser och uppföljningar, - det viktiga arbetet med smittskydd, krisberedskap, landsbygdsutveckling och klimat, - konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet som ledstjärnor för uppdragsverksamheten hos distriktsveterinärerna, utsädeskontrollen och vattenhushållningen, - fortsatt effektivisering och förenkling av verkets administration i takt med att ny teknik och nya metoder introduceras, - effektivt införande av fiskerifrågorna. Jordbruksverkets tre värdeord: framåt trovärdiga professionella ska tydliggöra vilka vi är, vad vi står för och hur vi agerar. Inordnade av fiskerifrågor Den 1 juli 2011 tog Jordbruksverket över vissa arbetsuppgifter från Fiskeriverket. Samtidigt upphörde Fiskeriverket. För att på bästa sätt ta hand om de nya arbetsuppgifterna startade Jordbruksverket ett projekt i september 2010. Projektet pågick till den 30 juni 2011. Målet med projektet var: Ett lyckosamt införande av fiskefrågorna där synergieffekter ska tillvaratas. Externa intressenter ska inte påverkas negativt av myndighetsförändringen. En förutsättning för ett lyckosamt införande var att ha ett nära samarbete med Fiskeriverket, den nya Havs- och Vattenmyndigheten, länsstyrelserna samt Regeringskansliet. Myndigheterna var representerade i styrgruppen för projektet och träffades regelbundet under projekttiden. Projektet omfattade fyra sakområden och ett antal stödjande funktioner. Sakområdena var Förvaltningen av det operativa programmet för fiskerinäringen, Vattenbruk i ett helhetsperspektiv, Främjande av fritidsfiske samt Marknads-, handels- och konsumentfrågor. Projektet samordnade och följde upp arbetet med de förberedelser som krävdes för att Jordbruksverket skulle kunna ansvara för de 5 8
Jordbruksverkets JORDBRUKSVERKETS verksamhet VERKSAMHET nya arbetsuppgifterna och föreslog även en lämplig organisatorisk lösning för de nya arbetsuppgifterna. Kraven för den nya organisationen var att den skulle ta vara på synergieffekter och vara effektiv. Arbetsuppgifterna inordnades så att de så långt som möjligt följer Jordbruksverkets organisationsstruktur och verksamhetsprocesser t.ex. i fråga om stödhantering, utbetalningar och utredningar. Organisationen beslutades av Jordbruksverket i december 2010 och januari 2011. Personalfrågor var viktiga för att inte förlora kompetens. Jordbruksverket erbjöd personal som arbetade med ärendehandläggning inom fiskerifonden att under en övergångsperiod om ett år stationeras vid Jordbruksverkets lokaler i Göteborg. Diskussionerna med personalen på Fiskeriverket fördes fram till april och resultatet blev att en person tackade ja till verksamhetsövergång. Samtidigt anställde Jordbruksverket ett antal personer under våren 2011 till Jönköping, som skulle lära sig fiskerifrågorna innan Fiskeriverket upphörde. Vid tillsättning av tjänsterna var erfarenhet från arbetet med landsbygdsprogram, EU-stöd och EU:s jordbrukspolitik meriterande. Detta har gjort att kunskaper och erfarenheter från arbetet med EU:s jordbruks- och landsbygdspolitik har kunnat tas tillvara i arbetet med fiskerifrågorna. Detta får ses som en synergieffekt. Frågor rörande delar av vattenbruk hanterades redan tidigare på Jordbruksverket (t.ex. fiskhälsoprogram, sjukdomar, läkemedel och resistens, foder, transport och djurskydd och främmande arter), här behövdes ingen ändring. För att möta den nya delen av arbetet med vattenbruk - främjande uppdraget - har kompetenser rekryterats både internt och externt. Även för främjandet av fritidsfisket har rekryteringar skett både internt och externt. Under juli månad genomförde Jordbruksverket de första stödutbetalningarna från programmet för fiskerinäringen. När det gäller programmet för fiskerinäringen har ett arbete påbörjats under hösten 2011 för att likrikta processerna för fiskeri- och landsbygdsprogrammen. Syftet är också att underlätta handläggningen av fiskeriprogrammet för länsstyrelserna och för Jordbruksverket. Bl.a. ska handläggningen ske i Jordbruksverkets system (LB-systemet) i stället för det system som Fiskeriverket hade (Stöd 3). Jordbruksverket fortsätter att integrera fiskerifrågorna i verksamheten och öka kompetensen på detta område. I bl.a. avsnittet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald redovisas utvecklingen hittills inom fiskeriprogrammet. Disposition m.m. av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som översiktligt redovisar de insatser verket gjort för att uppnå inriktningsmålen enligt regeringens vision Bruka utan att förbruka. Från och med föregående följer resultatredovisningen Jordbruksverkets tio övergripande fokusområden enligt den strategiska planen för perioden 2010-2013. Det är dock bara sex av dessa områden som verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på. Områdena Konsumentaspekterna ska få ökat genomslag och Uppgifter om fiskepolitiken samt de områden som rör verkets interna arbete fördelas på de övriga områdena. Den strategiska planen beskriver på ett övergripande sätt verkets prioriteringar och grundar sig bl.a. på myndighetens instruktion. Verksamhetsplaneringen utgår också från detta dokument. Detta ska leda till att den röda tråden i verkets verksamhet blir tydligare. Efter dessa kapitel kommer den finansiella redovisningen. I bilaga redovisas bl.a. verkets organisation och en sammanställning över finansiella korrigeringar som kommissionen beslutat per medlemsstat genom s.k. slutliga ad hoc beslut. I avsnitten för respektive fokusområde redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av statsmakterna. Exempel på sådana preciseringar finns gällande miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. I de fall sådana preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. I början av varje mål redovisas de indikatorer som måluppfyllelse är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (nöjd Kund Index-värde) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga bedömningsskala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. 96
Jordbruksverkets JORDBRUKSVERKETS verksamhet VERKSAMHET - Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %. - I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95 %. - Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högst 65 %. - Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30 %. Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiva bedömningar som kvantitativa data. Under respektive avsnitt redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive fokusområde redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader medtagits. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 89 % använts. 10 7
ekonomisk översikt 11
EKONOMISK Ekonomisk ÖVERSIKT översikt Ekonomisk översikt Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag (inkl. finansiella kostnader), uppgår 2011 till 13 640 mnkr att jämföras med 15 103 mnkr 2010 och 13 734 mnkr 2009. Den totala omsättningen har det senaste året minskat med 1 463 mnkr. Minskningen förklaras framförallt av minskade bidrag samt finansiella korrigeringar (se Finansiell redovisning Inledning). Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat knappt 68 % årligen de senaste åren. Detta är något högre än tidigare på grund av kostnader för finansiella korrigeringar till EU samt kostnader för de nationella projekten för upprättande av blockdatabasen jämte bekämpningen av blåtunga belastade tidigare år. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och uppburna avgifter inom framförallt det veterinära området. Tabell 1 Totala verksamhetskostnader 1 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året minskat med cirka 5 mnkr från 1 367 mnkr till 1 362 mnkr. Minskningen beror främst på minskade kostnader avseende projekten blockinventering samt vaccinering mot blåtunga. Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Vatten och del av Utsäde är det största området med 41 % av de totala verksamhetskostnaderna. Detta område har ökat på grund av ökade kostnader för bl.a. personal men även för att föregående år var interna elimineringar högre. Fokusområde 2009 3 % 2010 3 % 2011 % Dynamisk och konkurrenskraftigt näringsliv 165 419 13 186 119 13 179 628 13 Starkt djurskydd och god djurhälsa 74 189 5 63 794 5 70 751 5 Lågt smittryck och god krisberedskap 242 990 15 176 223 13 138 590 10 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 70 590 5 65 966 5 73 169 6 Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet 360 224 25 334 359 24 339 911 25 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2 534 146 37 540 780 40 560 216 41 Summa 1 447 558 100 1 367 241 100 1 362 265 100 1. Kostnaderna har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnader för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 4,2 mnkr 2011, cirka 16,5 mnkr 2010 och cirka 20,8 mnkr 2009. 3. Kostnaderna för 2009 och 2010 har räknats om på grund av justeringar i förra årets nya indelning av resultatredovisningen. Källa: Ekonomisystemet Agresso Antal årsarbetskrafter Dynamisk och konkurrenskraftigt näringsliv har ökat bl.a. på grund av övertagande av fiskerifrågor från Fiskeriverket, arbete med utvärdering av landsbygdsprogrammet samt framtagande av tekniskt underlag för landsbygdsprogram 2014-2020. Även Lågt smittryck och god krisberedskap har ökat något vilket främst beror på krisberedskap där det bl.a. har varit flera övningar under året. Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet har däremot minskat beroende främst på projekten blockinventering samt ITutveckling i samband med Hälsokontrollen samt programändringar i landsbygdsprogrammet. 12 8
EKONOMISK Ekonomisk ÖVERSIKT översikt Tabell 2 Antal årsarbetskrafter (åak) Fokusområde 2009 1 % 2010 1 % 2011 % Dynamisk och konkurrenskraftigt näringsliv 100,3 9 107,3 9 121,2 10 Starkt djurskydd och god djurhälsa 73,8 7 63,6 5 70,8 6 Lågt smittryck och god krisberedskap 145,1 13 107,8 9 117,3 10 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 91,2 8 98,7 8 98,0 8 Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet 228,8 20 320,2 27 292,5 25 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 492,1 43 495,7 42 482,2 41 Summa 1 131,3 100 1 190,3 100 1 182,0 100 1. Årsarbetskrafterna för 2009 och 2010 har räknats om på grund av justeringar i förra årets nya indelning av resultatredovisningen. Källa: Ekonomisystemet Agresso Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag Jordbruksverkets intäkter har totalt sett ökat med knappt 20 mnkr jämfört med 2010. Intäktsökningen avser framförallt ökade bidrag inom området Miljö och resurseffektiva gröna näringar. Lågt smittskydd och god krisberedskap har däremot minskade intäkter rörande bl.a. projektet vaccination blåtunga. Tabell 3 Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag Fokusområde 2009 1 % 2010 1 % 2011 % Dynamisk och konkurrenskraftigt näringsliv 6 871 1 6 535 1 9 168 2 Starkt djurskydd och god djurhälsa 21 247 4 22 815 4 23 188 4 Lågt smittryck och god krisberedskap 22 512 4 30 207 6 20 788 4 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 9 214 2 8 589 2 20 608 3 Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet 29 006 6 33 611 6 40 312 7 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2 422 155 83 444 294 81 451 774 80 Summa 511 005 100 546 051 100 565 838 100 1. Intäkterna är avgifter enligt 4 avgiftsförordningen, avgiftsbelagd verksamhet, övriga intäkter, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter, se kapitel Notförteckning, not 1 och 2. 2. Intäkter för 2009 och 2010 har räknats om på grund av justeringar i förra årets nya indelning av resultatredovisningen. Källa: Ekonomisystemet Agresso Avgiftsbelagd verksamhet Särredovisningen av avgiftsbelagd verksamhet för 2010 och 2011 görs i not 26 och 28 i den finansiella redovisningen. Motsvarande uppgifter för 2009 redovisas i årsredovisningen för 2010, not 26 och 28. Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2011 uppgår till 12 274 mnkr för 2011 jämfört med 12 920 mnkr för 2010. Nettominskningen under året beror huvudsakligen på att gårdsstödsutbetalningen i december var lägre än föregående år. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 75 % motsvarande drygt 9 200 mnkr. Antalet utbetalningar minskade till ca 381 000 stycken jämfört med ca 395 000 stycken 2010. 9 13
EKONOMISK Ekonomisk ÖVERSIKT översikt Tabell 4 Bidrag i miljoner kronor Bruttoutbetalningar 1 för respektive bidrag oavsett stödår. Gårdsstödet Miljöersättningar Kompensationsbidrag Företagsstöd 2,3 Projektstöd 2,3,4 Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd 5 Övriga Bidrag 6 Totalt Totalt utbetalat belopp, mnkr 2011 5 921 2 619 746 776 712 272 131 1 107 12 274 7 2010 6 722 2 759 802 679 454 241 190 1 073 12 920 2009 6 394 1 893 653 595 285 234 338 1 902 12 294 - därav EU-finansierat, % 2011 100 50 48 50 56-100 ca 52 ca 75 2010 100 48 47 49 52-100 ca 52 ca 75 2009 100 46 47 49 48-100 ca 52 ca 76 Antal utbetalningar, st 8 2011 71 967 215 423 37 169 3 989 2 240 12 589 2 606 35 022 381 005 2010 76 611 215 042 39 641 3 109 1 266 13 355 2 957 42 740 394 721 2009 73 887 139 913 27 602 2 229 730 12 078 2 784 117 169 376 392 1. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd, djurbidrag m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 3. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till annan offentlig finansiering och förskottsutbetalningar av svenska medel. 4. I posten ingår även ersättning till länsstyrelserna m.fl. för deras medverkan inom landsbygdsprogrammet. 5. I posten ingår exportbidrag och interventionsstöd. 6. I posten Övriga bidrag ingår utbetalningar av djurbidrag, särskilt stöd till mjölkproducenter (endast 2010), energigrödor, potatisstärkelse, kompletterande stödbelopp (endast 2009), nationellt kuvert och proteingrödor samt stöd till fiskerinäringen (endast 2011) m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet, omstruktureringsstöd för socker m.m. 7. Under 2011 har därutöver drygt 11 600 inbetalningar (f.år 8 700 st) om knappt 66 mnkr (f.år 48 mnkr) gjorts, varav drygt 23 mnkr avser tidigare utbetalade miljöersättningar. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak gårdsstöd samt företagsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2011 var det knappt 30 000 st. Motsvarande för 2010 och 2009 var cirka 26 000 resp. 25 000 kvittningar. Närmare 11% av utbetalade stödbelopp kvittades 2011 motsvarande ca 1 322 mnkr. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Källa: Jordbruksverket BETAL och ekonomisystemet Agresso Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i samma nivå för 2011 som tidigare år. Detta trots den årliga minskningen av jordbruksmark och därmed minskade arealen i stödsystemet. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för stödformerna gårdsstöd, handjursbidrag och det s.k. nationella kuvertet. Utbetalningarna avseende ett stödår sker till huvuddelen under perioden 1 december t.o.m. 30 juni respektive år. För gårdsstödet har blockinventeringsprojektet nu fått genomslag som medfört att jordbrukaren har bättre underlag för sin ansökan som i sin tur leder till att det blir färre och mindre avvikelser i kontrollen av arealerna. Värt att notera är att utnyttjandet aldrig kan uppgå till 100 % eftersom markförändringar och arrendefrånträden med mera gör att vissa lantbrukare inte kan utnyttja alla sina stödrätter. 10 14
EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Tabell 5 Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren 2009-2011 Stödformer 2 Stödår 2011 Utfall 1 stödår 2009 Utfall 1 stödår 2010 Utfall 1 t.o.m. 2011-12-31 Prognos Prognos 2 utnyttjande teuro % 2 teuro % 2 teuro teuro % Gårdsstöd 659 356 3 96,0 653 888 3 95,7 629 396 3 648 087 3 95,5 Stöd för proteingrödor 2 155 - - - - - - 2 Stöd för energigrödor 781 - - - - - - 2 stärkel- Kontrakterad sepotatis 3 702-3 109-1 946 3 555-2 Nationellt kuvert 4 3 148 3 95,8 3 071 3 93,9 0 3 204 3 99,6 Handjursbidrag 33 966 3 95,8 33 609 3 95,6 24 293 3 35 000 3 100,0 Summa 703 108 96,0 5 693 677 95,7 5 655 635 689 846 95,7 5 1. Fastställd kurs 2009: 1 euro = 10,2320 kr för samtliga stödformer. Fastställd kurs 2010: 1 euro = 9,1421 kr för samtliga stödformer. Fastställd kurs 2011: 1 euro = 9,2580 kr för samtliga stödformer. 2. För stödformerna gårdsstöd, nationellt kuvert och handjursbidrag är det maximala tak som inte får överskridas. För resterande stödformer är det budgeterade taket för nationen Sverige beräknat utifrån ett maximalt tak i EU:s budget. Om ansökningarna totalt inom EU överstiger taket meddelas nytt belopp till Sverige. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. För stödåret 2011 uppgår det maximala taket för exempelvis gårdsstödet före modulering till 724 349 teuro. Beräknat belopp för 2011 om 648 087 teuro efter modulering motsvarar 691 836 teuro före moduleringsavdragen. Utnyttjandet beräknas således till ca 95,5%. 3. Beloppet är efter avdrag för modulering. 4. Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. 5. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Under programperioden 2007-2013 har avsatts cirka 36 373 mnkr exkl. överskjutande nationell finansiering om cirka 176 mnkr. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden kommer att pågå t.o.m. 2015 för projekt beslutade t.o.m. 2013. Miljöersättningar och kompensationsbidrag för delar av stödår 2006 samt stödår 2007-2013 inom Axel 2 omfattas av programperiodens budget. I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 16 oktober, 2006 t.o.m. den 31 december 2011 som har belastat landsbygdsprogrammet fördelat på axelnivå och tekniskt stöd. Totalt har 22 253 mnkr utbetalats varav 10 516 mnkr finansieras av EU medan resterande 11 737 mnkr till huvuddelen har finansierats av staten via Jordbruksverket. Under räkenskapsåret 2011 har cirka 5 163 mnkr utbetalats varav cirka 2 541 mnkr finansieras av EU. 11 15
EKONOMISK ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Tabell 6 Redovisade utbetalningar inom LBP 16/10-06 - 31/12-11 Åtgärd Totalt, Mnkr Varav EU-del, mnkr % -utnyttjande av total budget 3 Axel 1, Förbättra konkurrenskraften i jord- och skogsbruket 3 002,0 1 508,0 52,0 % Axel 2, Förbättra miljö och landskapet 16 805,3 1 7 886,2 71,0 % Axel 3, Diversifiering och förbättrad livskvalitet på landsbygden 1 235,3 565,3 35,5 % Axel 4, Leader 478,3 191,1 20,1 % Axel 5, Tekniskt stöd 732,3 365,5 68,4 % Summa 22 253,2 2, 10 516,1 61,2 % 1. Därutöver har cirka 145,2 mnkr utbetalats av Jordbruksverket i nationell överskjutande finansiering som inte omfattas av programbudgeten. 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om cirka 398,5 mnkr. 3. Från 2010 höjs programbudgeten för programperioden från 35 254 mnkr till 36 373 mnkr. Källa: Jordbruksverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 953 mneuro motsvarande 17 577 mnkr. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kr. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Hittills har den genomsnittliga kursen legat på 9,50 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till hittills utbetalda 10 516,0 mnkr vilket motsvarar 1 106,0 mneuro. Av budgeten som gällt t.o.m. 2011 har knappt 57 % utnyttjats om erhållna förskott exkluderas. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) t.o.m. december 2011 (avseende redovisade utbetalningar t.o.m. 15 oktober 2011) har inklusive förskott knappt 48 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på över 59 %. 12 16
EKONOMISK Ekonomisk ÖVERSIKT översikt Tabell 7 Utnyttjande av EU-medel inom LBP 16/10-2006 - 31/12-2011 2007 1 2008 2 2009 3 2010 4 2011 5 2012 6 2013 TOTAL EU-budget, mneuro 292,1 277,2 270,8 280,5 278,8 277,9 275,8 1 953,1 Redovisat, mneuro 179,5 174,4 105,9 285,3 285,2 75,8 1 106,1 Erhållna förskott EU, mneuro 112,6 15,2 - - 0 7) - 127,8 Summa utnyttjad budget, mneuro 292,1 189,6 105,9 285,3 285,2 75,8 1 233,9 Utnyttjad budget % 100 68,4 39 102 102 63,2 Utnyttjad budget exkl. förskott % 61,5 62,9 39 102 102 56,6 Utbetalningar (netto), mnkr 1 644,8 1 663,6 1 106,4 2 800,4 2 605,6 695,2 10 516,0 Erhållna förskott EU,mnkr 1 040,8 143,0 - - 0 7) 1 183,8 Summa utnyttjad budget,mnkr 2 685,6 1 806,6 1 106,4 2 800,4 2 605,6 695,2 11 699,8 Genomsnittskurs, kr/euro 9,16 9,54 10,45 9,82 9,14 9,17 9,51 1. Utbetalningar under perioden 16/10 2006-15/10 2007. 2. Utbetalningar under perioden 16/10 2007-15/10 2008 3. Utbetalningar under perioden 16/10 2008-15/10 2009 4. Utbetalningar under perioden 16/10 2009-15/10 2010 5. Utbetalningar under perioden 16/10 2010-15/10 2011 6. Utbetalningar under perioden 16/10 2011-31/12 2011 7. Under hösten 2010 erhöll Jordbruksverket ytterligare förskott från KOM om 83,8 mnkr (8,9 mneuro) avseende särskilda utmaningar. Denna utbetalning från KOM saknade laglig grund varför hela beloppet har återbetalats till KOM under 2011. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av fiskeriprogrammet Under programperioden 2007-2013 har avsatts cirka drygt 490 mnkr i EU medel, vilka ska medfinansieras med motsvarande summa svenska medel. Beloppet omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Utbetalningar avseende programperioden kommer att pågå t.o.m. 2015 för projekt beslutade t.o.m. 2013. I nedanstående tabell framgår gjorda utbetalningar (netto) under perioden 1 januari 2007 t.o.m. den 31 december 2011 som har belastat fiskeriprogrammet fördelat på de fem prioriterade områdena (axlar). Totalt har knappt 420 mnkr utbetalats varav knappt 230 mnkr finansieras av EU medan resterande cirka 190 mnkr har finansierats av staten via Fiskeriverket och Jordbruksverket samt övriga offentliga finansiärer. Under räkenskapsåret 2011 har cirka 100 mnkr utbetalats varav cirka 51 mnkr finansieras av EU. 13 17
EKONOMISK Ekonomisk ÖVERSIKT översikt Tabell 8 Utbetalda medel, 1/1 2007-31/12 2011 Åtgärd Totalt, Mnkr Varav EU-del, mnkr % - utnyttjande av total budget Axel 1, Anpassning av gemenskapens fiskeflotta 183,5 111,7 89,6 % Axel 2, Vattenbruk, insjöfiske, beredning och saluföring 66,5 33,3 33,8 % Axel 3, Åtgärder av gemensamt intresse 134,2 67,0 39,0 % Axel 4, Hållbar utveckling i fiskeområden 9,6 4,8 6,5 % Axel 5, Tekniskt stöd 26,0 13,0 52,8 % Summa 419,8 229,8 44,5 % Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till 54,7 mneuro motsvarande 492,3 mnkr. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 9 kr. Om kronans värde är lägre i de löpande redovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Hittills har den genomsnittliga kursen legat på 9,61 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EUmedel inom fiskeriprogrammets budget uppgår till hittills utbetalda 204 mnkr, vilket mot svarar drygt 21 mneuro. Av budgeten som gällt t.o.m. 2011 har 55,5 % utnyttjats om man exkluderar erhållna förskott. I jämförelse med den totala budgeten för programperioden ligger utnyttjandet exklusive förskott på ca 39 % för gjorda utbetalningar t.o.m. den 31 augusti 2011. Tabell 9 Erhållna medel från EU, 1/1 2007-31/8 2011 2007 2008 2009 2010 2011 TOTAL EU-budget, mneuro 7,35 7,50 7,65 7,80 7,96 38,26 Redovisat, mneuro 0 0 4,35 11,32 5,56 1) 21,23 Erhållna förskott EU, mneuro Summa utnyttjad budget, mneuro 0 3,83 0 0 0 3,83 0,0 3,83 4,35 11,32 5,56 25,06 Utnyttjad budget % 0% 51,0% 56,8% 145,1% 69,8% 65,5% Utnyttjad budget exkl. förskott % Utbetalningar (netto), mnkr Erhållna förskott EU,mnkr Summa utnyttjad budget,mnkr Genomsnittskurs, kr/euro 0% 0% 56,8% 145,1% 69,8% 55,5% 0,0 0,0 46,2 108,9 50,2 2) 204,0 0,0 36,5 0,0 0,0 0,0 36,8 0,0 36,5 46,2 108,9 50,2 240,7 9,22 9,53 10,64 9,62 9,03 9,61 1. Beloppet avser redovisningar av utbetalningar som har gjorts fram till och med 2011-08-31. Ersättning från EU har ej erhållits för den senaste utgiftsdeklarationen avseende perioden 2011-04-01-2011-08-31 om 1 969 teuro. 2. Avser gjorda utbetalningar hos Fiskeriverket till och med 2011-06-30 och hos Jordbruksverket under perioden 2011-07-01 till 2011-08-31. Källa: Jordbruksverket och Fiskeriverket 14 18
bruka utan att förbruka 19
BRUKA Bruka UTAN utan ATT att FÖRBRUKA förbruka Bruka utan att förbruka Jordbruksverket ska - i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål. - redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och göra en bedömning av hur resultaten och effekterna förhåller sig till målen i regeringens vision. Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens vision Regeringens övergripande vision är att skapa förutsättningar för att Bruka utan att förbruka. För 2011 hade fyra inriktningsmål lagts fast: Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling. Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets strategiska mål förhåller sig till de övergripande målen för regeringens vision Bruka utan att förbruka. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra inriktningsmålen. Detta framgår i figuren på så sätt att rutor med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en inte så stark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag eller ingen påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av inriktningsmålen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen på landsbygden samt i jordbruket och fisket. 1520
BRUKA Bruka UTAN utan ATT att FÖRBRUKA förbruka Figur 1 Inriktningsmålen för regeringens vision Bruka utan att förbruka och hur de relaterar till Jordbruksverkets olika verksamheter Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik De gröna näringarna bidrar till en globalt hållbar utveckling Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet Starkt djurskydd och god djurhälsa Lågt smittryck och god beredskap Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Konsumentaspekterna ska få ökat genomslag Korrekt hantering av stöd och effektiv kontrollverksamhet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet som tillgodoser det offentliga åtagandet Engagerade medarbetare med rätt kompetens Stödjande processer för kärnverksamheten Jordbruksverkets målkort För den interna verksamhetsuppföljningen använder Jordbruksverket ett balanserat styrkort, det s.k. målkortet. Nyckeltal har tagits fram för perspektiven kundnytta, kvalitet och effektivitet, engagerade och kunniga medarbetare samt ständiga förbättringar. Uppföljningen presenteras här samlat, men målen och måluppföljningen som rör kundnytta och ständiga förbättringar återkommer också i relevanta avsnitt i resultatredovisningen. Perspektiv och nyckeltal Mål Utfall Kundnytta Andel utbetalade gårdsstödsersättningar 1 december Andel utbetalade miljöersättningarna 1 januari Antal helårsarbetsverken som ett resultat av Matlandssatsningen Kväveläckaget från jordbruket minskas genom ökad anslutning till miljöersättningarna. Antibiotikaanvändningen för djur ska minska från 16 till 12 ton fram till 2015. Målet gäller 2015. 95 % 90 % 1 500 600 ton 12 ton 93 % 91 % 1 300 415 ton 14,5 ton* 16 21
BRUKA Bruka UTAN utan ATT att FÖRBRUKA förbruka Perspektiv och nyckeltal Mål Utfall Kvalitet och effektivitet Direktiv ska införlivas i tid. Andel föreskrifter som Regelrådet tillstyrker/ger kanslisvar. Andel konsekvensutredningar som Regelrådet anser godtagbara Engagerade och kunniga medarbetare Nöjd medarbetarindex (NMI) ska öka. Chefer ska utbildas i kompetensbaserad rekrytering. Ständiga förbättringar 100 % 100 % 100 % > 3,8 100 % 100 % 100 % 83 % 3,8 95 % Den administrativa kostnaden för Jordbruksverkets kunder ska minska jämfört med basåret 2006 såsom det mäts enligt databasen Malin. 15 % 11 % *Utfallet avser 2010. Statistik över måluppfyllelse 2011 kan presenteras först senare under året. Utvecklingen på landsbygden Utvecklingen på landsbygden kan visas i många olika dimensioner. En dimension, som tas upp inledningsvis, är befolkningsutvecklingen. Andra exempel på dimensioner är den ekonomiska utvecklingen och företagandet, som kort belyses därefter. Befolkningstillväxten i Sverige har varit hög under de senaste tio åren jämfört med 1990- talet. Denna skillnad är betydelsefull ur flera olika perspektiv. Befolkningsutvecklingen är emellertid inte jämnt fördelad geografiskt. Tillväxten har inte varit lika omfattande i landsbygdsregioner som i stadsregioner. I stora delar av landsbygden är trenden i befolkningsutvecklingen fortfarande vikande och detta måste ses om en av landsbygdens viktigaste begränsningar för utveckling. Allra mest vikande är befolkningen i kommuner och regioner med glesa ekonomiska strukturer, både vad gäller företag och befolkning. Det handlar om stora delar av norra Sveriges inland som i dessa avseenden möter stora problem där en vikande befolkning innebär krympande marknader som påverkar både den offentliga sektorns verksamhet och privata företag. Fortsättningsvis riktas här fokus mot frågan om hur befolkningsutvecklingen skiljer sig åt mellan stadsområden och landsbygd. Under åren 1990-2000 ökade Sveriges folkmängd med 290 000 invånare. Motsvarande ökning under åren 2000-2010 var 530 000 invånare. Uttryckt i procent ökade befolkningen med 3,4 % mellan åren 1990 och 2000 medan motsvarande ökning var 6,0 % mellan åren 2000 och 2010. Med andra ord var ökningen nästan dubbelt så hög under det senaste decenniet jämfört med 1990-talet. Den högre ökningstakten under de senaste tio åren innebar också att fler regioner i landet totalt sett har haft en positiv utveckling jämfört med 1990-talet. Om landet delas in enligt funktionella regioner där landet delas in i 72 funktionella analysenheter finner vi att 19 (26 %) av dessa regioner hade en positiv befolkningsutveckling mellan åren 1990 och 2000. Åren 2000 till 2010 hade 28 (39 %) av de funktionella regionerna en positiv befolkningsutveckling. Med andra ord har en väsentligt större andel av landets funktionella regioner haft en positiv befolkningsutveckling under 2000-talet jämfört med 1990- talet. Skillnaderna i befolkningsutveckling mellan stadsområden och landsbygden i Sverige kan ses ur flera olika perspektiv. I sammanhanget bortses från alla olika former av generella förklaringar till befolkningsutvecklingen såsom förändringar i den demografiska strukturen, invandringen, barnafödande m.m. Istället är koncentrationen mot de empiriska avtryck som utveckling ger i ett dynamiskt perspektiv, dvs. hur utvecklingen under en period förefaller kunna förklara utvecklingen i efterföljande period när det gäller befolkningstillväxt med särskilt fokus på skillnader mellan stadsområden och landbygd i Sverige. Ett konstaterande som kan göras är nämligen att det tycks finnas ett samband mellan en positiv befolkningsutveckling under 1990-talet och det följande årtionedet. Dessutom tycks tendensen vara starkare för landsbygdsområden än för stadsområden på så sätt att en jämförelsevis stor ökning den första tioårsperioden följs upp av en större ökning den andra tioårsperioden, sett i jämförelse med stadsregioner. 1722
Bruka BRUKA utan UTAN att ATT förbruka FÖRBRUKA En väsentlig skillnad mellan landsbygdsområden och stadsområden är emellertid att en betydligt större andel landsbygdsregioner uppvisar negativ befolkningsutveckling jämfört med stadsområden. I stadsområdena är det endast ett fåtal kommuner som uppvisar negativ befolkningsutveckling både vad gäller perioden 1990-2000 och 2000-2010. En slutsats är därför att denna skillnad är mycket viktig och som förtjänar en stor uppmärksamhet i policysammanhang, och som utgör en av de mest begränsande utvecklingsfaktorerna för landsbygden. Denna slutsats skärps också av det faktum att det förefaller finnas en historiskt betingad komponent som innebär att det blir en stor utmaning för landsbygdskommuner att kunna bryta negativa utvecklingstrender i befolkningsmönstren. Denna observation gäller också i perioder när ekonomin som helhet har haft en i historiskt perspektiv mycket stark befolkningsutveckling. Med andra ord får inte stora delar av landsbygden samma del av den positiva befolkningsutveckling som landet upplever totalt sett. Flyttmönstren kompletterar ytterligare bilden av befolkningsutvecklingen. Stadsområdena har en stark attraktionskraft för framförallt ungdomar (17-24 år) samtidigt som landsbygdsområdena och den glest befolkade landsbygden har svårt att locka till sig dessa åldersgrupper. Till exempel minskade antalet 20-24-åringar i den glesa landsbygden med 9 % mellan 1997 och 2006, medan motsvarande siffra för övriga landsbygdsområden är 6 %. Nettoströmmarna för personer över 35 år är små. Den andra dimensionen, som gäller ekonomisk utveckling samt företagsamhet och entreprenörskap visar en mera positiv bild för landsbygden. Detta innebär att landsbygdsregioner också spelar en roll för den ekonomiska utvecklingen i hela landet när det gäller dessa perspektiv. Det finns därför skäl att se till de möjligheter som landsbygden kan erbjuda genom sin jämförelsevis höga grad av entreprenörskap utifrån ett dynamiskt tillväxtperspektiv. Städernas roll lyfts ofta fram som mycket väsentlig när det gäller drivkrafter för tillväxt och utveckling medan landsbygden och områdena utanför städerna inte tillmäts lika stort intresse. Detta innebär att det är viktigt att se till samspelet mellan stad och landsbygd och inte se dessa som starka motsatsförhållanden. Inte minst framstår detta som tydligt när vi ser till lokalt och regionalt nedbruten data som speglar olika ekonomiska förhållanden. Beskrivande data över Sveriges kommuner, både när det exempelvis gäller tillväxt av regionalprodukt per capita och nystartade företag, visar att landsbygden i Sverige i många avseenden framstår som minst lika dynamisk som stadsområdena. Tillväxten i förädlingsvärde per capita mellan åren 2000 och 2007 var högst i kommuner som Gällivare, Oxelösund och Kiruna. Detta är platser som är kända för produktion som är relaterad dels till mineraler och tillverkningsindustri, dels till energiförsörjning. Sedan kan det också konstateras att i flera av dessa kommuner har befolkningen minskat samtidigt som produktionen bedrivs storskaligt med sannolikt en allt större kapitalintensitet, vilket också bidrar till att förstärka tillväxtbilden av dessa platser när den mäts per capita. Att notera är att om Sveriges 290 kommuner rangordnas utifrån tillväxt i förädlingsvärde per capita mellan åren 2000-2007 (sista tillgängliga år med data från SCB) och undersöker var vi först hittar en kommun med minst 100 000 invånare, så är det först på 70: e plats (Lund) medan Stockholms kommun återfinns på plats 196. En stor andel av den femtedelen av kommunerna med den största ekonomiska tillväxten utgörs av landsbygdskommuner. Perspektivet om nystartade företag och nya arbetsställen som lyfts fram i de nationella målsättningarna för regional utveckling och för landsbygdens utveckling tillsammans med entreprenörskap och innovationsprocesser ger också en bild av att stora delar av landsbygden är vital. Under perioden 2000-2009 skapades i genomsnitt ca 70 000 nya arbetsställen per år i Sverige. Av dessa utgjorde de nya arbetsställena på landsbygden (enligt Jordbruksverkets definition) genomsnittligt ca 24 000. Detta motsvarar cirka en tredjedel av landets alla nya arbetsställen. Denna andel motsvarar landsbygdens andel av befolkningen vilket betyder att som helhet är landbygden lika dynamisk som städerna i detta perspektiv. Sammantaget kan konstateras att det finns en grund för att se landsbygden som en resurs ur tillväxt- och utvecklingsperspektiv. Ett relativt stort antal av landsbygdens kommuner hamnar i topp ifråga om tillväxt i antal arbetsplatser och förädlingsvärden per capita. En slutsats av detta är att även om stadsregioner och agglomerationsekonomier är viktiga faktorer som driver den ekonomiska tillväxten så finns det också tillväxtfaktorer i landsbygdens ekonomier som inte bygger på urbaniseringsekonomierna. 1823
Bruka BRUKA utan UTAN att ATT förbruka FÖRBRUKA Utvecklingen i jordbruket De senaste åren har varit turbulenta på marknaderna för flera produkter. Viktiga skäl till denna större turbulens är dels att EU:s marknadsreglering inte utövar samma kraft som tidigare, dels att efterfrågan på många jordbruksprodukter ökar snabbare än utbudet. Vegetabilier Spannmålsproduktionen i världen 2010/11 beräknas bli lägre än föregående år beroende på produktionsbortfall främst i Ryssland, Ukraina men även i EU. Världsproduktionen är dock inte på de låga nivåer som gav rekordhöga priser under 2007-2008. Enligt prognoser över världsproduktionen av spannmål för innevarande skördeår, 2011/12, förväntas en återhämtning ske i produktionen men beroende på konsumtionsökningar kommer produktionen inte ensamt täcka konsumtionsbehovet i världen. Konsumtionsökningen förväntas bestå till största delen av ökad användning av foderspannmål. Tillväxttakten i användning av foderspannmål för biobränsle verkar ha avtagit under de senaste åren. Det är framförallt majs som används för framställning av etanol i USA som inte ökar lika mycket som förut. Under våren 2011 började världsmarknadspriserna för bland annat spannmål falla efter en period med höga priser som till stor del hade föranletts av tidigare skördebortfall i Ryssland och Ukraina. Dock har priserna inte fallit tillbaka till de nivåer som gällde under 2009, dvs. efter de tidigare toppnoteringarna som inträffade för spannmål under 2008. Även priserna på socker har fallit under 2011 beroende på bättre skördar runtom i världen jämfört med föregående år. En likande trend, dock inte lika kraftig, har även skett för priset på raps i Europa. Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljon hektar de senaste fem åren. Åren närmast före frikopplingen av jordbrukarstöden 2005 uppgick spannmålsarealen till ca 1,1 miljoner hektar. Under 2011 återhämtande sig arealen något från den historiskt långa nivån 2010 och blev 0,99 miljoner hektar. Vallarealen har varit i det närmaste oförändrad de tre senaste åren vid drygt 1,1 miljoner hektar. Skörden av spannmål beräknas ha uppgått till 4,65 miljoner ton under 2011. Jämfört förra årets låga spannmålsskörd är det en ökning med 9 %. Anledningen till det något bättre skörderesultatet är att hektarskörden blev högre för höstråg, vårkorn och havre. En annan bidragande orsak är att odlingen ökade något jämfört med 2010. Många lantbrukare har hänvisat till utvintringsskador som en förklaring till låga skördenivåer av höstsådda grödor. Det har också varit problem med försommartorka, särskilt i Mälardalen, men lokala regnskurar har medfört att skördenivåerna varierar mycket även mellan närbelägna gårdar. Under hösten har ihållande regnväder försvårat och försenat tröskningen, särskilt i de sydvästra och norra delarna av landet. I Norrbottens län blev 47 % av spannmålsarealen obärgad. I Västernorrlands och Västerbottens län är andelen obärgad spannmålsareal 11 %. Mellan år 2000 och 2010 fördubblades oljeväxtodlingen. Men trenden bröts under 2011. Det var främst odlingen av höstoljeväxter som minskade. Minskningen blev 10 tusen hektar till ca 100 tusen hektar. Totalskörden av raps och rybs beräknas till 267 tusen ton, vilket är 5 % mindre än förra årets resultat. Hektarskörden av vårraps var högre än både fjolårsresultatet och femårsgenomsnittet. Hektarskörden av höstraps var på samma nivå som förra året. Odlingen av åkerbönor ökade i år för fjärde året i rad och skörden per hektar tangerar rekordnivån från år 2009. Totalskörden åkerbönor beräknas preliminärt till 52 900 ton och är nu större än den totala skörden av ärter, som beräknas till 42 500 ton. Arealen åkerbönor och ärter uppgick till 32 tusen hektar jämfört med 36 tusen hektar under 2010. I sydvästra Sverige kom det stora regnmängder i augusti och september när det var dags för höstsådd. Det medförde problem med bärigheten när marken skulle bearbetas och en betydande del av den planerade sådden blev därför inte av. I Hallands och Västra Götalands län har endast knappt hälften av den normala sådden av höstvete kunnat genomföras och i Värmlands län minskade höstvetearealen med 65 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Totalt i landet såddes 288 tusen hektar höstvete, vilket är 19 % mindre än förra hösten. Jämfört med femårsgenomsnittet är det en minskning med 14 %. Årets höstsådda rågareal uppgår totalt till 23 tusen hektar, vilket är i samma storleksordning som förra hösten. Höstkorn har under senare år börjat odlas i allt fler län. 2010 bröts dock trenden och 2011 minskade arealen ytterligare till 8 500 hektar, vilket är 36 % mindre än hösten 2010. 1924