Jordbruksverkets årsredovisning 2018

Transkript

1 Jordbruksverkets årsredovisning 2018

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning Jordbruksverkets årsredovisning Innehållsförteckning 2 GD:s förord 4 Ett intensivt år med Sveriges viktigaste uppdrag 4 Jordbruksverkets verksamhet 5 Jordbruksverket och regeringens mål 5 Jordbruksverkets mål 5 Vision och färdplan 6 Vår organisation 7 Hållbarhetsarbete 8 Disposition av årsredovisningen 8 Ekonomisk översikt 8 Utnyttjande av EU-programmen 13 Konkurrenskraftigt näringsliv 16 Mål 16 Åtgärder med anledning av torkan 16 Livsmedelsstrategin 17 Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige 22 Främjande av jordbruksföretagande 23 Främjande av mat, turism och landsbygdsföretagande 24 Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor 24 Analyser och utredningsverksamhet 25 Statistikproduktion 25 Utsäde sundhet och kvalitet 26 Konsumentaspekter 26 Exportfrämjande åtgärder 26 Skydd av djur, växter och hälsa 28 Mål 28 Gott djurskydd 29 God djurhälsa 30 Smittskydd 32 Växters sundhet 32 God krisberedskap Jordbruksverkets krisorganisation 35 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar 36 Mål 36 Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar 36 Miljökvalitetsmålen som Jordbruksverket arbetar med 36 Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap 38 Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan 42 Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö 43 Ingen övergödning 45 Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker 46 Vårt arbete med vattenhushållning 46 Vårt arbete med ekologisk produktion 47 Hantering av stöd från EU-fonderna 49 Mål 49 Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) 50 Gemensamt för ESI-fonderna Landsbygdsprogrammet (EJFLU) 52 Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) 60 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) 65 Korrekt genomförande av EU-stöden 66 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 71 Mål 71 Distriktsveterinärerna 71 Utsädeskontroll 74 Tjänsteexport 75 Köttklassificering 75 Effektiva kontroller och robusta register för ett gott djur- och växtskydd 76 Mål 76 Effektiva kontroller 76 Robusta register 79 Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare 81 Mål 81 Attraktiv arbetsgivare 81 Den goda arbetsmiljön 82 Medarbetarskap och ledarskap 83 Återrapporteringskrav 85 TA-medel 85 Förenklingar 88 Digitalisering 88 Styrnings- och uppföljningssystem för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet 90 Kompetenscentrum för 3R-frågor 91 Antibiotikaresistens 91 Civilt försvar

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förberedelse inför kommande programperiod för EUfonderna 93 Statistik om jämställdhet i jordbruket och landsbygden 94 Statistik om jordbruksföretag 94 Kollektivsavtalsenliga villkor 94 Vårt uppdrag att bistå Miljömålsrådet 94 Återrapportering av projekt inom Miljömålsrådet som vi driver 96 Samverkansåtgärder där vi ingår men där andra myndigheter har drivansvar 97 Uppdrag angående förhandlingar mellan samebyar och markägare i Härjedalen om renbete 98 Utvärdering av Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) 98 Uppdrag att förbereda inriktning för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet för perioden Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet (uppdrag 6 enligt RB 2017) 99 Digitalt först för en smartare livsmedelskedja 100 FINANSIELL REDOVISNING INLEDNING 101 Redovisnings- och värderingsprinciper 101 Finansiella korrigeringar från EU samt skadeståndsoch tvisteärenden 104 Övriga större projekt m.m. 105 Kommentarer till utfall 105 Övrigt 107 Resultaträkning 108 Balansräkning 109 Anslagsredovisning 111 Inkomsttitlar 113 Bemyndigande 114 Finansieringsanalys 116 Sammanställning över väsentliga uppgifter 118 Notförteckning 119 Årsredovisningens undertecknande

4 GD:S FÖRORD GD:s förord Ett intensivt år med Sveriges viktigaste uppdrag Som ny generaldirektör på Jordbruksverket har jag fått frågan, ofta från journalister, om varför jag valde att ta uppdraget. Svaret är enkelt. Enligt mig har den här myndigheten Sveriges viktigaste uppdrag; vi ska bidra till att det finns mat på bordet samtidigt som våra djur ska ha det bra och marker, vatten, miljön och klimatet säkras för kommande generationer. Vi ska också se till att det går att driva företag, bo och leva på landsbygden. Uppdraget innebär många gånger utmaningar i att hitta lösningar där olika mål går hand i hand, men ett hållbart samhälle behöver den typen av avvägningar. För oss blev vårt uppdrag ännu tydligare i och med riksdagens beslut om en livsmedelsstrategi för Sverige. Den binder samman många delar av vår verksamhet och ska genomsyra allt vi gör. Även målen i Agenda 2030 har en koppling till det vi gör inom de flesta av våra områden. Tittar vi på året som gått har vi upplevt både utmaningar och tagit vara på många möjligheter inom vår verksamhet. Ingen, som är insatt i våra frågor, har väl undgått att läsa om att lantbrukare har fått vänta på utbetalningar som inte kommer i tid. Det är självklart inte okej att få vänta länge på pengar man har rätt till och under året har vi och våra samarbetspartner länsstyrelserna arbetat hårt för att komma ikapp och nu är vi på rätt väg. Vi har dragit viktiga lärdomar av de senaste åren och rustar oss för fullt inför de nya reformerna för den gemensamma jordbrukspolitiken. Torkan har också präglat vårt arbete. En svår period för lantbrukarna, men där vi genom snabba beslut om att skörda så mycket foder det bara gick på mark som normalt inte får användas till foderproduktion, försökte underlätta för de drabbade. Även i den här frågan arbetar vi nu för framtiden och analyserar hur vi ska hantera ändrade klimatförutsättningar. Året har också burit på spännande utvecklingsarbeten. Vårt viktiga arbete med Sveriges miljömål är omfattande. Jag skulle särskilt vilja lyfta fram det betydelsefulla samarbetet med andra myndigheter inom Miljömålsrådet där vi bland annat under året tagit fram en plan för bevarandet av odlingslandskapets biologiska mångfald. Inom ramen för livsmedelsstrategin har vi fått möjligheten att arbeta för en ökad digitalisering inom hela livsmedelskedjan. Vi har verkat för att öka exporten av svenska livsmedel till framför allt Asien. Vi har även intensifierat arbetet med att förändra EU:s kontrollförordning, förordningen mot växtskadegörare och djurhälsoförordningen, det så kallade Santé-paketet. Våra distriktsveterinärer står inför utmanande vägval, men har satsat på en ny affärsplan och har jobbat hårt för att effektivisera verksamheten och öka lönsamheten. Även övriga delen av vår verksamhet har vi sett över för att roller ska vara tydliga och processer ska löpa smidigare. En god förvaltning och en god arbetsmiljö är våra ledstjärnor. Nu ser vi fram emot ett nytt år. För att lyckas med våra mål kan vi inte arbeta ensamma. Jordbruksverket har sedan tidigare utvecklat en bra samverkan över myndighetsgränser som jag gärna vill fortsätta. Inte minst frågan om vår förmåga att klara av reformarbetet hänger på samarbete mellan oss, länsstyrelserna och Näringsdepartementet. Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Tillväxtverket är för oss andra centrala myndigheter. Inom ramen för arbetet med Livsmedelsstrategin ser jag behov av fler samarbetsytor, inte minst mot innovations- och kunskapssektorn. I min roll som generaldirektör kommer jag se till att jag har en ständig dialog med alla våra olika samarbetspartner och intressenter för att stämma av och se hur vi kan hitta gemensamma hållbara lösningar på olika frågor som har med våra uppdrag att göra. Christina Nordin, generaldirektör, Jordbruksverket - 4 -

5 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk, fiske och landsbygdsutveckling arbeta för hållbarhet, ett gott djurskydd, ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även organisationen för Distriktsveterinärerna. Jordbruksverket och regeringens mål Enligt regleringsbrevet för 2018 ska Jordbruksverket redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det mål riksdagen har lagt fast för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Redovisningen av verksamhetens resultat ska genomföras med hjälp av indikatorer. Figuren nedan beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Matrisen illustrerar i vilken grad våra verksamhetsområden bidrar till regeringens mål. De olika verksamhetsområdena bidrar till fler än ett av de fyra delmålen som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörkbrun färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den gröna färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusblå färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att Jordbruksverkets verksamhetsområden inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som Jordbruksverket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Jordbruksverkets mål I denna årsredovisning inleds varje större verksamhetsområde med en måltabell. Målen är satta utifrån Jordbruksverkets instruktion och ska visa hur det går i uppdraget. I en del fall finns preciseringar som - 5 -

6 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har Jordbruksverket satt målen. För att öka förmågan i uppdraget ytterligare finns den strategiska planen, färdplanen, där fem olika fokusområden beskriver hur vi ska arbeta för att nå bästa resultat. Färdplanen inleds med vår verksamhetsidé som sammanfattar Jordbruksverkets uppdrag. Till färdplanen kopplas även vår vision och våra värdeord som visar vägen till hur vi ska förhålla oss både till varandra och våra kunder. Bedömningsskalan för mål I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning, en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 % och högst 95 %. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 % och högst 65 %. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30 %. Måluppfyllelsegraden bygger på såväl kvalitativ bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnader har såväl direkta kostnader som indirekta kostnader tagits med. För verksamheter som har beslut om särskilt OH-pålägg för indirekta kostnader har detta använts. För andra verksamheter som inte har detta beslut har ett OH-pålägg om 85 % (81 % exklusive resor) använts dock inte för krisberedskap där beräkning har gjorts enligt samma modell som för verkets totala kostnader. Kostnader för Jordbruksverkets stödhantering inom kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna rörande jordbrukarstöd, marknadsstöd, landsbygdsstöd och fiskeristöd kommer att avrapporteras särskilt till Regeringskansliet i slutet av mars Vision och färdplan Vision Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är Enklare tillsammans. Den innebär att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och tillsammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Verksamhetsidé Vårt huvudsakliga uppdrag utvecklas i vår verksamhetsidé: Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur. Vi verkar för en lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. Färdplan med fem fokusområden Jordbruksverkets strategiska plan, färdplanen, omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmaste åren. Tidsperioden för nuvarande färdplan löper ut 2019 och arbetet med en ny strategisk plan har startat. De fem fokusområdena: Hållbar landsbygd och konkurrenskraftiga företag Jordbruksverket främjar en ekonomisk, socialt och hållbar utveckling av jordbruket där företagens konkurrenskraft stärks och landsbygdens potential tas tillvara. För att vi ska kunna bidra till dessa värden måste vi klara att väga samman många olika perspektiv. Arbetet i fokusområdet har till syfte att öka förmågan till målavvägningar och helhetssyn

7 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Kunden först Jordbruksverket ska vara en myndighet med hög service. Vi är tillgängliga utifrån kundernas behov, vi ger ett professionellt bemötande och håller hög kvalitet i vår handläggning. Arbetet i fokusområdet syftar till att öka nöjdheten hos kunderna. Förenklingar överallt Jordbruksverket strävar efter enklare regler och fler digitala lösningar som förenklar företagens och medborgarnas vardag. I arbetet utgår vi från att i första hand förenkla ur ett helhetsperspektiv. Arbetet i fokusområdet handlar om att förenkla både genom att påverka svenska regler och reglerna på EU-nivå. Attraktiv myndighet i koncernen staten Jordbruksverket strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare och en attraktiv samarbetspartner. Lyckas vi med det klarar vi att möta framtidens utmaningar såsom digitalisering och kompetensförsörjning. Arbetet i fokusområdet har varit inriktat på att skapa nya förutsättningar för flexibelt och aktivitetsbaserat arbetssätt, styrning genom tillit, god kompetensförsörjning samt samverkan med Skogsstyrelsen. Helheten med regionalt perspektiv Alla medarbetare på Jordbruksverket ska oavsett arbetsort kunna delta på lika villkor i verksamheten genom smarta arbetssätt och rätt teknik. Vår gemensamma värdegrund ska genomsyra vårt arbetssätt. Arbetet i fokusområdet har präglats av att skapa goda möjligheter att med ny teknik öka samverkan mellan regional och central nivå. Värdeord Jordbruksverkets värdeord är en viktig byggsten för att förverkliga färdplanen. Våra värdeord är framåt, trovärdig och professionell. Vår organisation Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner, en stabsenhet och internrevisionen. Den 1 september 2018 tillsatte regeringen en styrelse och en överdirektör. Vi har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. De olika regionala kontoren finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där delar av kundtjänst och registerverksamheten sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet. Styrelse I styrelsen 2018 ingick ordförande Staffan Bengtsson, ledamöterna Annika Bränström, Elisabeth Gauffin, Peter Linderoth, Malin Wildt Persson och Christina Nordin. Ledning I ledningsgruppen 2018 ingick generaldirektör Christina Nordin, överdirektör Jan Cedervärn samt Harald Svensson, Anna Olsson, Anders Elfström, Håkan Henrikson, Mirja Hjers, Peter Svensson och Christina Herthnek

8 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Hållbarhetsarbete Som bred sektorsmyndighet med ansvar för frågor som rör maten, djuren, miljön och landsbygden arbetar vi sedan länge med avvägningar mellan olika hållbarhetsaspekter. Vi har t.ex. arbetat med att belysa konsekvenserna inför beslut genom en hållbarhetsbedömning. Metoden innebär att vi har belyst såväl sociala, ekonomiska som miljömässiga konsekvenser för att kunna fatta väl avvägda beslut med hänsyn till olika mål. Hållbarhetsbedömningen är också en metod för oss att arbeta med genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen. Konkret bidrar vi till de globala målen nationellt genom t.ex. miljömålsarbetet och landsbygdsprogrammet, men även genom arbetet med jordbrukspolitik, djurhälsa, växtskydd m.m. Vi bidrar till de globala målen internationellt genom underlag till regeringen för dess arbete i internationella organisationer (FN, OIE, WTO, OECD m.fl.) För att öka fokus på hållbarhet internt och för att bidra till en bättre miljö arbetar vi även med vår interna miljöpåverkan. Vi är sedan tidigare miljödiplomerade och arbetet har på senare tid fokuserat på att diplomera ytterligare några regionkontor. Vi har även tagit fram en grön resplan som ska vägleda i hur myndigheten fortsatt ska arbeta med sina resor. Under året anordnade vi en miljövecka för de anställda. Det fanns t.ex. möjlighet att provköra elbil och delta i föreläsningar kring olika hållbarhetsfrågor. Disposition av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt. Den efterföljande resultatredovisningens områden bygger på vår instruktion. Verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på Konkurrenskraftigt näringsliv, Skydd av djur, Växter och hälsa, Miljö- och resurseffektiva gröna näringar, Hantering av stöd från EUfonderna samt Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av regeringen fastställda målet redovisas tidigare i detta kapitel. Nytt i dispositionen av årsredovisningen för 2018 är att vi har tagit bort kapitlen för Utvecklingen i jordbruket och fisket samt Stödjande processer. Vidare har vi lagt till ett nytt kapitel med namnet Effektiva kontroller och robusta register. Jordbruksverket redovisar en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se kapitel Finansiell redovisning. Ekonomisk översikt Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2018 till miljoner kronor att jämföras med miljoner kronor 2017 och miljoner kronor för Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca miljoner kronor. Ökningen avser framförallt utbetalningar av stöd med anledning av torkan samt stöd för produktion av biogas. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat ca 64 % för 2018 och tidigare år har det varit kring %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området. Årsarbetskrafter Enligt tabell nedan uppgick antalet årsarbetskrafter under 2018 till Detta är en ökning med 88 stycken jämfört med Den faktiska arbetade tiden (årsarbetskrafter) kan jämföras med antalet tillsvidareanställda den 31 december enligt tabell Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket i kapitlet Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare. Under året har antalet tillsvidareanställda ökat med 93 personer till I siffran ingår även tjänstlediga. Drygt en tredjedel av den totala ökningen beror på ökat antal årsarbetskrafter inom Distriktsveterinärerna. I övrigt är det bland annat projektverksamhet inom landsbygdsprogrammet samt arbetet med CAP 2020 som står för ökningen inom Konkurrenskraftigt näringsliv. Förändringen inom Hantering av stöd från EUfonderna avser främst arbetet med lokalt ledd utveckling. Inom Skydd av djur, växter och hälsa är det bland annat arbetet med Santé-paketet och nyutveckling av IT-system som har ökat antalet årsarbetskrafter. De uppgifter i tabellen nedan som visar antal årsarbetskrafter har vi grupperat i stora grupper. Detta innebär att redovisade nettoförändringar består av såväl ökningar som minskningar inom delar av respektive grupp

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Tabell Antalet årsarbetskrafter 1 Verksamheter % % 2018 % Konkurrenskraftigt näringsliv 110, , ,4 9 Skydd av djur, växter och hälsa 180, , ,9 14 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar 101, , ,0 8 Hantering av stöd från EU-fonderna 357, , ,8 28 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 500, , ,6 41 Summa 1 249, , , Beräkning utgår från faktisk redovisad tid enligt tidredovisning utom för distriktsveterinärerna som arbetar regionalt där beräkningen utgår från antalet prov- och tillsvidareanställda och deras tjänstgöringsgrad. 2. Vi har räknat om åren 2016 och 2017 efter att vi har flyttat verksamhet som tidigare har redovisats under Konkurrenskraftigt näringsliv till Skydd av djur, växter och hälsa. Källa: Jordbruksverket Verksamhetens intäkter och kostnader Anslagsfinansieringen för verksamhetskostnaderna har ökat med 82 miljoner kronor och avser till stor del kostnader för interna projekt som finansieras inom landsbygds- och fiskeriprogrammet. Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat med drygt 40 miljoner kronor. Huvuddelen av intäktsökningen utgörs av veterinärförrättningar inom resultatområde Distriktsveterinärerna. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 124 miljoner kronor från miljoner kronor till miljoner kronor. Knappt 78 miljoner kronor avser ökade personalkostnader där distriktsveterinärerna står för 33 miljoner kronor i ökning. Resterande ökning av personalkostnader berör framförallt interna projekt inom landsbygds- och fiskeriprogrammet, livsmedelsstrategin och handläggning av EU-stöden. Ökningen av avskrivningskostnader med 17 miljoner kronor rör i huvudsak byggda IT-system för hantering av EUstöden. Även ökad förvaltningskostnad av IT-stöden ökar våra personalkostnader liksom köpta tjänster. Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna

10 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Tabell Verksamhetens intäkter och kostnader, tkr 1 Konkurrenskraftigt näringsliv Skydd av djur, växter och hälsa Miljö och resurseffektiva gröna näringar Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m som inte disponeras Finansiella intäkter och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Hantering av EU-stöd från EU-fonderna 3 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2 Totalt Verksamhetens intäkter och kostnader Intäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m m som inte disponeras Finansiella intäkter och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Intäkter och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,5 miljoner kronor för 2018, 3,6 miljoner kronor för 2017 och 3,7 miljoner kronor för Lämnade bidrag för miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m. redovisas i denna tabell under Hantering av stöd från EUfonderna i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. 4. Vi har räknat om åren 2016 och 2017 efter att vi har flyttat verksamhet som tidigare har redovisats under Konkurrenskraftigt näringsliv till Skydd av djur, växter och hälsa. Källa: Jordbruksverket

11 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Avgiftsbelagd verksamhet I nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet. Tabell Resultatområden (tkr) Ackumulerat resultat t o m 2016 Resultat 2017 Intäkter 2018 Kostnader 2018 Resultat/ utfall 2018 Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Delsumma Totalt (tkr) Ackumulerat utgående 2018 Budgeterade intäkter enl regleringsbrev 2018 Budgeterade kostnader enl regleringsbrev 2018 Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018 Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev 2018 Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Delsumma Totalt Källa: Jordbruksverket Utfallet för resultatområde Djur 2018 blev tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Trots kraftigt höjda avgifter inom regional djurförsöksetisk nämnd går verksamheten fortsatt med underskott. Jordbruksverket har hemställt till regeringen om att minska antalet regionala nämnder för att sänka kostnaderna. Resultatområde Växts utfall 2018 blev tkr bättre på grund av att sommarens torka gjorde att antalet ärenden ökade vilket bidrog till högre intäkter. Resultatområde Distriktsveterinärernas verksamhet som står för 84 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten blev utfallet ca tkr lägre än budgeterat i regleringsbrev. Detta beror främst på ökade personalkostnader men även ökade kostnader på grund av införande av ny lönemodell, direkt reglering samt byte av telefonväxel. Årsresultatet för resultatområde Tjänsteexport blev tkr bättre än budget. Dels på grund av att Jordbruksverket har minskat kostnaderna för denna verksamhet genom att avveckla enheten för internationellt utvecklingssamarbete under året och dels på grund av att vi har erhållit ersättning från Sida för nedlagt arbete åren innan avtalet om stödet till Moldaviens livsmedelssäkerhetsmyndighet avbröts i förtid. Arbetet med att reda ut vilken ersättning som gäller för upparbetad tid, när ett avtal avbryts i förtid, var betydligt svårare än förväntat. Detta är nu löst tillsammans med Sida. Se även not 38 i kapitlet Finansiell redovisning

12 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2018 uppgår till miljoner kronor jämfört med miljoner kronor för Huvuddelen av ökningen beror på utbetalning av det nya biogasstödet samt 2018 års torkstöd. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 71 % motsvarande cirka miljoner kronor. Antalet utbetalningar minskade till knappt stycken jämfört med cirka för Minskningen beror på att färre delutbetalningar under 2018 jämfört med Tabell Utbetalade bidrag 9. Gårdsstödet 1 Miljöersättn, ekolog prod 2 Kompensationsbidrag Företagsstöd 3, 4 Projektstöd 3,,4 Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd 5 Övriga bidrag 6 Totalt Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 43 ca ca 56 ca ca 74 ca 76 Antal utbetalningar, st I posten ingår gårdsstöd, mjölkkrisstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Stöd för ekologisk produktion ingår from år Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 5. I posten ingår interventionsstöd och mjölkstöd. 6. I posten ingår utbetalningar av extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling. Fr.o.m ingår även nya biogasstödet samt torkstödet. 7. Under 2018 har därutöver ca inbetalningar (4 500 föregående år) om drygt 45 mnkr (36 mnkr föregående år) gjorts, varav knappt 3 mnkr avser tidigare utbetalade gårdsstöd, knappt 1 mnkr tidigare utbetalade förgröningsstöd, knappt 5 mnkr tidigare utbetalade miljöersättningar och drygt 1 mnkr tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet, drygt 25 mnkr nya biogasstödet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet h ar utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2018 var det ca st. Motsvarande för 2017 och 2016 var cirka respektive kvittningar. Ca 8 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2018 motsvarande drygt miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. 9. Bruttoutbetalningar för respektive bidrag, oavsett stödår. Källa: Jordbruksverket

13 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Utnyttjande av EU-programmen Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna för ett stödår sker i huvudsak under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. Förutom utbetalningar i december 2018 kommer utbetalningarna att ske under första halvåret Totalt inom EU låg utbetalningarna t.o.m. 31 december 2018 av direktstöden för stödår 2018 på ca 79 % av takbeloppet. Motsvarande utbetalningar i Sverige låg på ca 95 % och våra grannländer Danmark och Finland låg båda på ca 92 %. Tabell Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren Stödformer 2 Stödår 2018 Utfall 1 stödår 2016 Utfall 1 stödår 2017 Utfall 1 t.o.m Prognos 1 Prognos 2 utnyttjande tusen euro % 2 tusen euro % 2 tusen euro tusen euro % Gårdsstöd , , Förädlingsstöd , , Nötkreatursstöd , , Stöd till unga jordbrukare , , Återbetalning av finansiell , , disciplin Summa , , Fastställd kurs 2016 = 9,6210 kr, 2017 = 9,6490 kr samt 2018: 10,3090 kr för samtliga stödformer. Under åren 2016 till 2018 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För berörda stöd finns det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige och de fastställs i EU-förordningar. Utfallet för gårdsstödet med beloppet för 2016 om tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,3 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för övriga stöd och stödår. 3. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av landsbygdsprogrammet I den programversion för landsbygdsprogrammet som gäller per den 31 december 2018 är den totala programbudgeten cirka miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen utgörs av Jordbruksverkets anslag men även av viss finansiering från andra offentliga finansiärer som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har ,8 miljoner kronor betalats ut. Utöver det beloppet har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott och överskjutande nationell finansiering till projekten med cirka 245 miljoner kronor. Tabell Utbetalda medel 1/ / för landsbygdsprogrammet Åtgärder Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del %-utnyttjande av total budget 1 Kompetensutveckling 2,3,4, ,1 248,2 99,6 23,0 2 Rådgivning 4,6 536,6 48,7 19,5 9,1 4 Investeringsstöd 2,3,4,5, , ,9 425,6 39,8 6 Jordbruks- och affärsutveckling 2,5,6 859,9 227,4 91,1 26,4 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4, ,4 888,3 355,4 16,1-13 -

14 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Åtgärder Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del %-utnyttjande av total budget 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen4 99,7 22,0 8,8 22,1 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk , , ,3 62,9 11 Ekologisk produktion , , ,9 65,7 13 Kompensationsstöd , , ,6 70,4 14 Djurvälfärdsersättning ,3 838,3 338,1 78,9 16 Samarbete 2,3,4,5, ,4 90,4 36,0 7,0 19 Lokalt ledd utveckling ,0 253,6 126,6 15,1 Tekniskt stöd 1 479,7 882,8 356,7 59,7 Summa , ,8 1, ,2 7 49,6 1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 117,4 miljoner kronor. 2. Prioritering 2 jordbrukets konkurrenskraft. 3. Prioritering 3 djurvälfärd och kort livsmedelskedja. 4. Prioritering 4 miljö i jord- och skogsbruk. 5. Prioritering 5 koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. 6. Prioritering 6 utveckling på landsbygden. 7. Under 2018 har totalt miljoner kronor utbetalats (exklusive förskott och överskjutande nationell finansiering 28 miljoner kronor) varav EU-delen uppgår till miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 763,6 miljoner euro motsvarande ,3 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 8,39 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,69 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till 7 424,2 miljoner kronor vilket motsvarar 766,1 miljoner euro. För att kunna använda samtliga EU-medel krävs att regeringen ändrar programkurs alternativt ändrar finansieringsandelen i programmet. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med kvartal 3 under 2018 (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2018) har, exklusive förskott, 36,4 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på 39,8 %. Tabell Utnyttjande av EU-medel inom landsbygdsprogrammet 1/ / Verksamheter TOTAL EU-budget, miljoner euro 1 264,1 249,7 249, ,6 Redovisat, miljoner euro 1 766, ,1 Erhållna förskott EU, miljoner euro 52, ,4 Summa utnyttjad budget, miljoner euro 1 818, ,5 Utnyttjad budget ackumulerat exkl. förskott, % 1 43, ,4 Utbetalningar (netto), miljoner kronor 7 424, Genomsnittlig kurs, kr/euro 2 9,69 9,69 1. Finansiella korrigeringar har inte dragits av vid beräkning av utnyttjad EU-budget. Såväl beslutade korrigeringar som befarade korrigeringar i pågående ärenden beräknas totalt till 180 miljoner kronor. Beräknat belopp avser framförallt tre ärenden, revision av miljöersättningar höstarna 2016 och 2018 samt investeringsstöd i juni 2017, som ännu inte är avgjorda. I beloppet ingår ännu ingen beräkning på revisionen av miljöersättningar med flera från hösten Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. 3. Utbetalningar kan ske till och med Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av budgeten för havs- och fiskeriprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 1 447,8 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 383,1 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott med cirka 8,8 miljoner kronor. För fiskeriprogrammet kan man inte göra en jämförelse mellan de olika EU-länderna och totalt eftersom rekvisition av utbetalade medel från EU inte är reglerat på samma sätt som inom landsbygdsprogrammet

15 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Tabell Utbetalda medel 1/ / för havs- och fiskeriprogrammet Åtgärd 1 Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del % - utnyttjande av total budget UP 1 Hållbart fiske 330,8 36,1 21,3 10,9 UP 2 Hållbart vattenbruk 166,0 36,4 21,8 21,9 UP 3 Den gemensamma fiskeripolitiken 597,4 219,0 188,0 36,6 UP 4 Lokalt ledd utveckling 140,0 21,8 10,8 15,6 UP 5 Beredning och saluföring 69,4 42,4 25,5 61,1 UP 6 Den integrerade havspolitiken 62, Tekniskt stöd 82,0 27,4 16,4 33,3 Summa 1 447,8 383, ,8 3 26,5 1. Unionsprioritering 2. Varav 46,4 miljoner kronor från andra offentliga finansiärer. 3. Under 2018 har totalt 338,2 miljoner kronor utbetalats (exklusive förskott om knappt 4,4 miljoner kronor) varav EUdelen uppgår till 257,4 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av budgeten för regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Under programperioden har avsatts ca 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till ca 282 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 47,7 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har drygt 7,6 miljoner kronor betalats ut som förskott med enbart nationella medel. Tabell Utbetalda medel 1/ / för Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Åtgärd 1 Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del % - utnyttjande av total budget Lokalt ledd utveckling ERUF 2 137,0 23,1 11,5 16,8 Lokalt ledd utveckling ESF 3 134,4 17,0 8,5 12,6 Tekniskt stöd ERUF 5,7 3,8 1,9 66,7 Tekniskt stöd ESF 5,6 3,8 1,9 67,8 Summa 282,7 47,7 1,4 23,8 4 16,8 1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 12,3 miljoner kronor. 2. Prioritering 1 främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3. Prioritering 2 främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. 4. Under 2018 har totalt 35,9 miljoner kronor utbetalats (exklusive förskott 4,5 mnkr) varav EU-delen uppgår till 17,9 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket

16 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Konkurrenskraftigt näringsliv Vi arbetar för ett konkurrenskraftigt näringsliv på landsbygden. De gröna och blåa näringarna är centrala för en hållbar framtid där vi når livsmedelsstrategins mål att öka livsmedelsproduktionen. Konkurrenskraft handlar om företagens möjligheter att bedriva en lönsam verksamhet och kunna anpassa sig till förändringar i omvärlden. Därför har vi under året arbetat på olika sätt med att förenkla regelverk, genomföra våra insatser med utgångspunkt i företagens konkurrenskraft och öka företagens handlingsutrymme. Vi har också utvecklat och spridit kunskap för att utveckla näringens konkurrenskraft. Våra kostnader för verksamheten som redovisas i detta kapitel var under år ,4 miljoner kronor (9 % av de totala kostnaderna). Mål Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Åtgärder med anledning av torkan Livsmedelsstrategin Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Främjande av jordbruksföretagande Främjande mat, turism och landsbygdsföretagande Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Analyser och utredningsverksamhet Statistikproduktion Utsäde sundhet och kvalitet Konsumentaspekter Exportfrämjande åtgärder Att vidta åtgärder inom myndighetens ansvarsområde för att minska konsekvenserna av torkan 2018 Att genomföra uppdrag enligt regeringens handlingsplan Att jordbruksproduktionen kan bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU Att stödja utvecklingen av konkurrenskraftiga och affärsmässiga jordbruksföretag Att stödja utvecklingen mat, turism och landsbygdsföretagande Att stödja utvecklingen av vattenbruk, fritidsfiske och fiskerinäringen Att bidra till kunskap om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan Att främja användningen av kvalitetsmässigt sunt utsäde i Sverige Att lyfta fram konsumentperspektivet genom att ta fram och sprida kunskap som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv Att underlätta möjligheterna för svenska företag att exportera Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) I huvudsak uppfyllt (3) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) I huvudsak uppfyllt (3) Fullt uppfyllt (4) Målen har vi formulerat utifrån de uppdrag vi har i instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag. Åtgärder med anledning av torkan Jordbruket har präglats av den varma och torra sommaren. Under sommaren var oron stor för brist på foder och bete. När regnet kom i slutet av sommaren började gräset växa igen och situationen för grovfoderförsörjningen förbättrades. Den totala spannmålsskörden beräknas preliminärt uppgå till 3,3 miljoner ton, vilket är 43 % mindre än genomsnittet för de senaste fem åren. I flera län blev skördarna mindre än hälften av vad som är normalt. Totalskörden för slåttervall beräknas bli 21 % lägre än femårsgenomsnittet

17 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Höjda priser innebär att intäkterna av vegetabilier beräknas bli nästan i nivå med de senaste åren. Det innebär dock högre foderpriser för djurbönderna. Intäkterna från animalier och övriga intäkter beräknas bli av samma storleksordning som tidigare år. Detta medför sammantaget att företagsinkomsten, som är jordbrukarnas ersättning för eget arbete och eget kapital, minskar dramatiskt under år Företagsinkomsten beräknas bli 2,4 miljarder kronor jämfört med 7,2 miljarder kronor som är genomsnittet för åren Uppgifterna för år 2018 är en prognos. Vi har arbetat intensivt för att mildra konsekvenserna genom åtgärder inom myndighetens ansvarsområde. Jordbruksverket har löpande haft samråd med EU-kommissionen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, näringens företrädare och andra involverade myndigheter. Vi var först ut bland medlemsländerna i EU med att begära undantag med hänvisning till force majeure. Följande åtgärder har vidtagits som i vissa fall inneburit svåra avvägningar. Åtgärder Information Dispenser Stöd information om möjligheter inom befintliga regelverk information om möjligheten till dispenser information till länsstyrelsen om möjligheten att tillåta skörd av träda och skyddszoner informationsinsatser om bland annat giftiga foderväxter och införsel av foder utbildning av veterinärer inom foderfrågor undantag från förbud att gödsla träda möjlighet att skörda fånggröda som foder 2019 flexiblare regler för insådd på träda och skördetidpunkter dispens att använda halm från vallfröodlingar som behandlas med vissa växtskyddsmedel förenklingar för små foderföretag inga sanktioner vid kontroll i form av tvärvillkorsavdrag för jordbrukare vid fel som beror på torkan undantag från beteskravet för mjölkkor dispensmöjligheter för jordbrukare med ekologisk produktion begäran av dispens för att säkra tillgången till certifierat utsäde samt fältbesiktning av hektar odling som annars inte skulle använts som utsäde (varav drygt hektar godkänts). dispenser från djurskyddslagstiftningen med ekonomiska effekter av torkan som särskilt skäl analyser, kortare utredningar, marknadsbedömningar och förslag till hur stöd kan utformas upphandling av subventionerad rådgivning för likviditets- och foderplanering till jordbruksföretag upphandling av subventionerad djurhälsorådgivning till djurhållare utlysning av kurser för likviditets- och foderplanering ökat förskott för vissa stöd inom landsbygdsprogrammet från 75 % till 85 % utbetalning av nationellt krisstöd 2018 förslag på utformning av nationellt stöd 2019 Utbetalning av stöd på grund av torkan Under år 2018 betalade vi på uppdrag av regeringen ut ett stöd på grund av torkan. Stödet riktade sig till jordbrukare med får-, nötkött- eller komjölkproduktion. Totalt betalades tusen kronor ut till jordbruksföretag. Antalet ansökningar var Stödet räknas som ett stöd av mindre betydelse enligt statsstödsreglerna. Det innebär att ett företag som mest kan få kronor i stöd enligt reglerna. De sökande behövde ha minst 10 djurenheter för att få stödet och stödnivån var 428,50 kr per djurenhet. Måluppfyllelse åtgärder med anledning av torkan Vi har gjort stora och snabba insatser för att på minska konsekvenserna av torkan. Ett stort antal åtgärder har vidtagits utifrån de verktyg vi förfogar över. Vi bedömer därför målet som fullt uppfyllt. Livsmedelsstrategin Riksdagen har fattat beslut om en strategi för svensk livsmedelsproduktion för tiden fram till år Det övergripande målet är att svensk livsmedelsproduktion ska öka samtidigt som att relevanta miljömål nås. Vi har under året arbetat med 16 uppdrag inom regeringens handlingsplan för livsmedelsstrategin, se tabell längre fram om uppdrag inom livsmedelsstrategin. Uppdraget Kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktionen är slutrapporterat. Övriga uppdrag fortsätter år

18 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Vi har i regleringsbrevet fått i uppdrag att rapportera hur myndigheten beaktar livsmedelsstrategins företagsperspektiv i verksamheten. Vi integrerar livsmedelsstrategins syfte och mål i verksamheten genom vår verksamhetsidé, strategiska plan (Färdplanen) och verksamhetsplanering samt genom vårt arbete med konkurrenskraft och de uppdrag vi har fått inom livsmedelsstrategin. I arbetet har vi involverat berörda aktörer bland annat genom olika grupper och råd som verket har tagit initiativ till och genom uppdragen. Regeringen har avsatt medel för livsmedelsstrategin i landsbygdsprogrammet som vi är förvaltningsmyndighet för. Användningen av medlen redovisas i särskild tabell nedan om riktade insatser enligt regeringsbeslut i landsbygdsprogrammet för genomförandet av livsmedelsstrategin. Kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktionen Regeringsuppdraget har slutrapporterats Kunskapsförsörjning för konkurrenskraftigt stallbyggande (Rapport 2018:15). Slutsatsen är att det behövs ett kunskapscentrum för animalieproduktionens byggande samt att utbildningen för de som ritar stallar behöver stärkas. I rapporten presenteras fem aktörer som tänkbara som huvudmän för ett kunskapscenter. När det gäller utbildning utkristalliseras två alternativ till huvudmän. Vattenbruk Vi ansvarar för tre projekt som syftar till att främja en hållbar utveckling för vattenbruket. Åtgärder inom handlingsplanen för vattenbruket (Rapport 2015:1) Inom åtgärdspaket 1 har under året 6 miljoner kronor tilldelats 8 projekt som drivs genom samarbeten mellan forskningen, branschen, myndigheter och privata aktörer. Projekten har en god tematisk spridning vad gäller arter, odlingstekniker och lokaliseringar i landet. Dessa medel har också finansierat fisk- och skaldjursodlingsutbildningen i Lysekil som ett led i att höja kompetensen hos vattenbrukarna. Vattenbrukspaket för fortsatt utveckling och tillväxt Ytterligare 2 miljoner kronor har under året fördelats inom åtgärdspaket 2 för koordinering av främjandearbetet som drivs av Jordbruksverket. Vi har bland annat upphandlat två forskningsprojekt: Testbädd Akvamarin av Göteborgs universitet och en litteraturstudie om slakt av tropiska fiskarter inom svenskt vattenbruk. Vidare har vi medfinansierat en nationell vattenbrukskonferens. Vi har också medverkat i konferenser, seminarier och workshops, nationellt och internationellt. Regelförenkling för vattenbruk Vi har påbörjat arbetet med ett tredje uppdrag. Det innebär att vi ska analysera och redogöra för regler om tillståndsprövning av vattenbruksverksamheter. Vi ska ge förslag till samordningsmöjligheter av tillståndsprövning och regelförenklingar om sådana identifierats. Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen Vi har arbetat med åtgärder för att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg. Åtgärderna ska underlätta inspektioner och övrigt kontrollarbete och bidra till att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna är delaktiga i uppdraget. Uppdraget har delats in i två delar: Mobil Djurskyddskontroll samt Kontrollutbildning Djurskydd och Samsyn (KuDoS). Inom Mobil Djurskyddskontroll har vi utvecklat och implementerat ett digitalt verktyg så att djurskyddsinspektörerna kan fylla i kontrollresultat direkt i samband med kontrollen. Som helhet underlättar och effektiviserar det genomförandet av djurskyddskontrollerna. Inom KuDoS har vi påbörjat arbetet med att fram en webbaserad utbildning för inspektörer som utför djurskyddskontroll. Utbildningen kommer bland annat att bestå av områdena kontrolluppdraget och myndighetsrollen, lagstiftning, kontrollmetodik, kommunikation och bemötande

19 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Tabell Uppdrag inom livsmedelsstrategin Uppdrag inom livsmedelsstrategin Tilldelade medel , tkr Utfall 2017, tkr Tillgängliga medel 2018, tkr Utfall 2018, tkr Regler och villkor Kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktion Vattenbruk Vattenbrukspaket för fortsatt utveckling och tillväxt Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden Nya Växtskyddsrådet Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket Uppdrag att utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan Summa regler och villkor Konsument och marknad Handlingsplan och samordning ekologiska livsmedel 3 Grüne Woche Underlätta export av livsmedel och jordbruksvaror Summa konsument och marknad Kunskap och innovation Uppdrag OECD Studier försöksverksamhet djur Summa kunskap och innovation Tvärgående Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin Handlingsplan livsmedelsstrategin Summa tvärgående Totalt Via Kammarkollegiet och egen disposition på anslaget 1: Återbetalning har gjorts med 581 tkr i januari EKO handlingsplan till och med 2020 Källa: Jordbruksverket

20 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen Uppdraget innebär att utreda förutsättningarna att använda en liknande modell som Greppa Näringen inom animalieproduktionen. Vi ska även föreslå ett system för ökad kunskapsöverföring mellan myndigheter och näring samt lämna förslag till hur finansieringen kan utformas. Slutsatserna efter analysfasen är att modellen som används inom Greppa Näringen inte har förutsättningar inom animalieproduktionen att bidra till livsmedelsstrategins mål på ett ändamålsenligt sätt. Utredningen bedömer att det snarare är grunden för kunskapssystemet som behöver utvecklas. Med denna utgångspunkt har vi under året arbetat med olika lösningar i nära samarbete med berörda parter. Vi har arbetat med att vidareutveckla förslagen i rapporten Kunskapsförsörjning för konkurrenskraftigt stallbyggande (Rapport 2018:15). Den nya modellutredningen arbetar med bygger på befintliga strukturer och aktörer. Modellen kan beskrivas som att vi tar hand om frågor och utvecklingsbehov där det saknas ett uttalat ansvar. Den är också tänkt ska kunna ta ett samlat och förbättrat grepp kring nyttjandet av statliga utvecklingsmedel. Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden Uppdraget innebär finansiering av arbete med att säkra tillgången till växtskyddsmedel för grödor som odlas i liten omfattning eller har begränsade användningsområden. EU:s medlemsstater får vidta åtgärder för att underlätta inlämnandet av ansökningar om att produktgodkännandet av redan godkända växtskyddsmedel ska utvidgas till att gälla mindre användningsområden. I Sverige har arbetet i flera år bedrivits i ett projekt som heter Minor use som Lantbrukarnas Riksförbund är projektledare för. Vi har också betalat euro till EU:s Minor Uses Coordination Facility. Nya växtskyddsrådet Växtskyddsrådet har haft fyra möten, varav ett möte i fält i Östergötland som gav inblick i tunnelodling, miljöövervakning och försöksverksamhet i fält. Vi har arbetat med följande analyser: glyfosat och effekterna av ett eventuellt förbud inom EU hinder för alternativa bekämpningsmedel framtidsutsikter för verksamma ämnen trendanalys för tillväxtreglerare i livsmedel statistikfördjupning. Ett uppdrag om förenklade beräkningsmetoder för halter av växtskyddsmedel i ytvatten har också initierats. Vi har påbörjat en behovsanalys av tillgång till bekämpningsmetoder och växtskyddsmedel i de större grödor som inte täcks av det så kallade Minor Use-arbetet. Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket Kompetenscentrum har under året arbetat med följande områden: Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat (Rapport 2018:19). Jordbrukets behov av vattenförsörjning (Rapport 2018:18). Under hösten har vi tagit fram ytterligare underlag om vattenbehov för bevattning i samverkan med SLU. Fysisk påverkan på jordbrukets vatten. Arbetet har gjorts i samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och handlar om avvägning mellan jordbruksmark och åtgärder för att nå målen i vattendirektivet. Vattenförsörjning. Vi har medverkat i arbets- och referensgrupper i andra myndigheters projekt, exempelvis Hav- och vattenmyndighetens arbete med vägledning för vattenförsörjningsplaner samt SMHI:s uppdrag om kartläggning av vattenuttag. Vi har även medverkat i konferenser. Uppdrag att utveckla digitala tjänster för företag i livsmedelskedjan Uppdraget ska med hjälp av digitala tjänster förenkla tillståndsprocessen för företag i livsmedelskedjan. Vi har tillsammans med Tillväxtverket och Livsmedelsverket publicerat en guide för biodling på plattformen verksamt.se. Arbete har även påbörjats med en liknande guide för vattenbruk. Vi har kartlagt tillståndsprocesserna och identifierat vilka förenklingsmöjligheter som finns för de två branscherna. Det digitala stödet som tas fram är en byggsten för kommande förenklingar för andra branscher i livsmedelskedjan. Handlingsplan och samordning ekologiska livsmedel Under året har vi jobbat med två regeringsuppdrag för att främja ekologiska livsmedel. I det första tog vi fram en åtgärdsplan (Rapport 2018:16). Det andra uppdraget innebär av vi arbetat med att omsätta åtgärdsplanen i praktiken. Under året har 26 miljoner kronor beviljats till 11 projekt för information, utbildning och kampanjer. Dessutom har 6 miljoner kronor beviljats till 10 projekt inom tillämpad forskning och utveckling. Arbetet har drivits av ett sekretariat på Jordbruksverket. En styrgrupp med interna och externa representanter har gett vägledning inför de beslut vi har fattat. Arbetet har skett i bred samverkan med näringslivet och andra myndigheter

21 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Internationale Grüne Woche Sveriges representationsmonter på Grüne Woche i Berlin väckte stort intresse, både medialt som bland de drygt besökarna. Sveriges monter fick besök av ett 10-tal ministrar, statssekreterare och ambassadörer från andra länder. Ett 20-tal svenska företag fanns representerade som serverade svensk mat och dryck samt förmedlade Sveriges budskap. De företag som deltog har upplevt ett ökat antal tyska besökare under sommaren. Mässan gav också företagen möjlighet att testa sina produkter hos tyska konsumenter inför framtida exportsatsningar. Under hösten har vi förberett 2019 års mässa. Underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror Medlen ska användas för att finansiera verksamhet som bidrar till att få svenska anläggningar godkända för export till länder utanför EU, bland annat för att fler små och medelstora företag ska få möjlighet att komma ut på exportmarknaden. Omfattningen av verksamheten styrs av i vilken mån potentiella exportmarknader gör inspektioner i Sverige. Den har varit mycket begränsad under året, vilket förklarar det låga budgetutnyttjandet. Vi har tagit emot en delegation från Sydkorea som gjorde en uppföljande inspektion på de anläggningar som exporterar griskött till Sydkorea. Livsmedelsverket ansvarade för inspektionen. Vårt bidrag var att ta fram underlag inför inspektionen samt delta på öppningsmötet för att berätta om vårt goda smitt- och sjukdomsläge och Sveriges aktuella sjukdomsstatus. Studier försöksverksamhet djur Vi har under året utlyst och delat ut medel till studier som kan främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion och en förbättrad djurvälfärd. Vi fick in 45 ansökningar. I juni beslöt vi att dela ut de dryga 8 miljoner kronor vi hade till 11 projekt. Tre av dessa projekt rörde nötkreatur, tre gris, ett lamm, tre fjäderfä och ett fisk. Ansvariga för projekten är Sveriges lantbruksuniversitet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Växa Sverige, Gård och djurhälsan, Svenska ägg, LRF-kött och Esplundagrisen. Uppföljning och utvärdering av livsmedelsstrategin Uppdraget innebär att årligen följa och utvärdera livsmedelsstrategin utifrån målen i propositionen. Under året har vi arbetat med att identifiera relevanta indikatorer och en struktur för uppföljning och utvärdering av alla led i livsmedelskedjan efter samråd med berörda myndigheter. Årets rapport var den första och hade fokus på grundläggande indikatorer som baseras på officiell statistik. I juni höll vi en workshop för att få förslag på specifika förklarande indikatorer med ett 40-tal myndigheter, universitet samt intresse- och branschorganisationer. Handlingsplan livsmedelsstrategin Vi har arbetat med uppdraget tillsammans med Tillväxtverket. Vi har påbörjat en behovsanalys och sammanställt förslag till åtgärder i handlingsplanen med förslag till finansiering. Uppdraget har genomförts i samarbete med Livsmedelsverket, Sveriges lantbruksuniversitet, Formas och Vinnova och i dialog med näringslivet. Under hösten har Tillväxtverket och Jordbruksverket även haft dialog med myndigheter, representanter för regioner, landsting och kommuner, branschorganisationer samt intresseorganisationer. Vi har också fått 45 skriftliga inspel. Åtgärder inom landsbygdsprogrammet Lean Lantbruk Aktiviteten har upphandlats av Jordbruksverket, med mål att introducera och införa lean som arbetssätt. Flera stora rådgivningsföretag är engagerade i sammanslutningen Lean Lantbruk. Intresset har varit svagt från jordbruksföretagen. Det initiala målet att involvera 500 företag i projektet till år 2020 har därför justerats ned till 100 företag. Det innebär att resterande medel kommer omfördelas till annan verksamhet. Europeiska innovationspartnerskapet EIP Under året har drygt 9,7 miljoner kronor beviljats i stöd till projekt för kortare livsmedelskedja. Mer information om EIP finns i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Måltidsexportprogram Totalt 8 projekt har bifallits under året till en summa motsvarande 16,6 miljoner kronor. Projekten syftar till att utveckla näringslivet regionalt inom mat-, dryck- och måltidsupplevelser. Utlysningen gjordes år Vilt som mat År 2017 utlyste vi 6 miljoner kronor till pilot- och samarbetsprojekt som främjar svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs samt stärker viltkedjan från natur till konsument. Utöver de 8 projekt som beviljades i slutet av år 2017 från denna utlysning har ytterligare ett projekt beviljats under år Totalt har 7,1 miljoner kronor beviljats till angelägna projekt. Överteckningen av budget möjliggjordes genom överföring av budgetmedel från andra insatsområden

22 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Småskalig livsmedelsförädling Eldrimner ett nationellt resurscentrum för mathantverk beviljades år 2015 drygt 54 miljoner kronor i stöd för kompetensutvecklingsinsatser. Under år 2018 har vi fört en dialog med Eldrimner om en fortsättning. Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin, Jordbruksverket Under året har vi gjort en utlysning på 25 miljoner kronor till regionala och lokala projekt som bidrar till målen i den nationella livsmedelsstrategin. Ett 10-tal projekt är aktuella att bevilja, men alla har inte fått beslut under året. Projekten har en nationellt geografisk och branschmässig spridning. Under året har vi genomfört en nationell konferens där aktörer från samtliga län och regioner med koppling till de regionala livsmedelsstrategierna deltog. Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin, Länsstyrelserna Syftet är insatser för att främja samverkan mellan länsstyrelser och aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Länsstyrelserna har arbetat på olika sätt och under år 2018 har en del av pengarna använts. Diversifiering för samiska företag Under året har 7,7 miljoner kronor beviljats av Sametinget till projekt om samisk matkultur, förädling och turism. Tabell Riktade insatser enligt regeringsbeslut i landsbygdsprogrammet för genomförandet av livsmedelsstrategin Inriktning Beslutande myndighet Budget, tkr Beviljat stöd, tkr Summa, tkr Lean Lantbruk Jordbruksverket Europeiska Innovationspartnerskapet EIP (del av total budget på 441 mnkr) Måltidsexportprogram till regionerna Jordbruksverket Jordbruksverket Vilt som mat Jordbruksverket Småskalig livsmedelsförädling Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin Regionala insatser för livsmedelsstrategin Diversifiering för samiska företag Jordbruksverket Jordbruksverket Länsstyrelserna Sametinget SUMMA Källa: Jordbruksverket Måluppfyllelse - livsmedelsstrategin Vi har utfört samtliga uppdrag enligt regeringsbeslut och bedömer därför målet som fullt uppfyllt. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Förutsättningarna för att bedriva jordbruk i norra Sverige är svagare än i södra Sverige beroende främst på kärvare klimat och längre avstånd. Sverige har därför, efter förhandling med EU-kommissionen, inrättat det nationella stödet till jordbruket i norra Sverige, stödområde 1 5. Stödet ska kompensera jordbruksföretagen ekonomiskt för de svagare förutsättningarna. År 2018 kan sammanfattas i följande punkter: EU-kommissionen höjde den sammanlagda referensnivån från 318,67 till 422,92 miljoner kronor. Referensnivån är den högsta nivå för vilken Sverige årligen får lämna stöd. Regeringen höjde därefter stödnivåerna för de enskilda ersättningsformerna, med undantag för stödet för transport av mjölk. Höjningarna förklarar skillnaden mellan utbetalat belopp år 2018 jämfört med tidigare år. Under året förlängde regeringen övergångsstödet för mjölkproduktion med ett år till och med Bakgrunden är att en ny stödområdesindelning började gälla år Genom den nya indelningen blev stödnivån för vissa församlingar lägre än tidigare. För att uppväga detta inrättade regeringen ett tidsbegränsat övergångsstöd för de berörda församlingarna. Vi lämnade rapporten Landsbygdens utveckling i norra Sverige (Rapport 2018:21) till regeringen

23 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Tabell - Utbetalat nationellt stöd under år 2018 jämfört med åren Produktionsform 2016, tkr 2017, tkr 2018, tkr Komjölk Transport av komjölk Getter Slaktsvin Smågrisar Ägg Bär och grönsaker Potatis Summa Referensnivå Utbetalt stöd i jämförelse med referensnivån 97,9 % 95,3 % 95,1 % Källa: Jordbruksverket BETAL Måluppfyllelse förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Målet är att upprätthålla samma jordbruksproduktion som vid Sveriges EU-inträde. Det mäts med hjälp av referensnivån som är den högsta tillåtna nivån Sverige får betala ut. Målet är att betala ut minst 95 % av referensnivån. År 2018 var utbetalningarna 95,1 % och målet bedöms därmed vara fullt uppfyllt. Främjande av jordbruksföretagande Vi har arbetat för att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga jordbruks-, trädgårds och rennäringsföretag med hjälp av landsbygdsprogrammets kompetensutvecklingsåtgärder. Arbetet har riktats till aktiva företag som vill driva sin verksamhet affärsmässigt och lönsamt samt till personer som är intresserade av att driva företag inom dessa branscher. Fokus har varit att främja en ökad animalieproduktion. Projekt Under året har vi avslutat tävlingen Framtidens smartaste stall där ett stort antal jordbruksföretag, rådgivningsorganisationer och andra aktörer har engagerats för att ta fram stallkoncept och sprida smarta idéer för rationella och lönsamma stallar. Alla stallkoncept har publicerats på Jordbruksverkets webb. Tävlingen var ett nytt och framgångsrikt sätt att arbeta med främjandefrågor. Vi har tillsammans med SLU utvecklat och påbörjat lanseringen av Agriwise. Det är ett webbaserat och lätthanterligt driftsplaneringsprogram för trädgårds- och jordbruksföretag samt rådgivare. Vi har visat programmet på Borgeby fältdagar och Elmia lantbruk. För att utforma ändamålsenliga kompetensutvecklingsåtgärder har vi tagit fram kunskapsunderlag till upphandlingar och utlysningar inom projektet Kompetens för konkurrenskraft. Vi har även erbjudit innovationssupport. Upphandlad verksamhet rådgivning om likviditets- och foderplanering i samband med torkan (upphandling år 2018) rådgivning om djurhälsa i samband med torkan (upphandling år 2018) oberoende breddad rådgivning vid investeringar i djurstallar (upphandling år 2018) ledarskapsutbildning för företagare inom gröna näringar (upphandling år 2018) styrelseutbildning för trädgårds- och lantbruksföretag (pågår sedan år 2017) helhetsrådgivning till mjölkföretag (pågår sedan år 2016) kompetensutveckling i form av mentorprogram för företagare (pågår sedan år 2016)

24 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Utlysningar under året samarbetsprojekt för att demonstrera praktisk tillämpning av digital teknik (15 miljoner kronor) kurser och utbildningar inom likviditetsplanering (5 miljoner kronor) kurser och utbildningar inom foderplanering (3 miljoner kronor) innovationsprojekt (löpande ansökan) Måluppfyllelse främjande av jordbruksföretagande Vi har använt de olika verktyg som vi har i landsbygdsprogrammet i form av egna projekt, utlysningar och upphandlingar. De avsatta resurserna har utnyttjats enligt plan till åtgärder som är angelägna för att näringens aktörer ska kunna utveckla konkurrenskraften genom kompetensutveckling. Vi bedömer därmed att målet är fullt uppfyllt. Främjande av mat, turism och landsbygdsföretagande Vi har regeringsuppdrag att synliggöra, tillvarata och utveckla traditionell kunskap om mat- och livsmedelsframställning, mångfald av växtsorter och husdjursraser, kulturmiljöer och landskap. Det har vi bland annat arbetat med i samverkan med Institutet för Språk och Folkminnen, Riksantikvarieämbetet och Sametinget. Vi har även i uppdrag att främja utvecklingen av turism på landsbygden. Under året har vi arbetat med projekt, upphandlingar och utlysningar med medel avsatta i landsbygdsprogrammet. Projekt Information om insatser med koppling till mat, måltider och besöksnäring sprids genom SmakaSverige.se. Där samlas projektresultat, forskning och upplevelser för att skapa ett hållbart och innovativt Matsverige. Under 2018 har vi startat ett projekt för att samordna och bygga upp kompetens inom besöksnäringsområdet. Vi har bland annat haft kontakt med branschorganisationer och destinationer för att få en bild av åtgärdsbehovet inom turism, samt upphandlat rådgivningstjänster för företag inom besöksnäringen som har servering av mat. Upphandlad verksamhet rådgivning för svenskt småskaligt gårdsbruk i kulturlandskap (upphandling år 2018) rådgivning kring korta livsmedelskedjor (upphandling år 2018) rådgivning för företag inom besöksnäringen som har servering av mat (upphandling år 2018) samisk mat (pågår sedan 2017) gastronomiska regioner del 2 (pågår sedan år 2017) 4 ansökningar har skickats in till EU år Utlysningar under året informationsinsats kring kulturarv kopplat till mat, dryck och måltider (3 miljoner kronor) pilot- och samarbetsprojekt för utveckling av traditionell småskalig matkultur (10 miljoner kronor) kompetensutveckling för korta livsmedelskedjor (7 miljoner kronor) Måluppfyllelse främjande av mat, turism och livsmedelsföretagande Vi har använt landsbygdsprogrammet för utlysningar och upphandlingar till kompetensutvecklingsåtgärder som är angelägna för en positiv utveckling. Budgetutnyttjandet följer tidsplanen för landsbygdsprogrammet. Vi bedömer därmed att målet är fullt uppfyllt. Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Vi har bedrivit främjandearbete kring fritidsfiske, fisketurism, yrkesfisket och vattenbruk på olika sätt. Bland annat har vi spridit kunskap på olika mässor, konferenser, seminarier och möten. Främjandearbetet för vattenbruk har under året skett genom uppdrag inom livsmedelsstrategin, se ovan. Fritidsfiske och fisketurism Vi har kartlagt hur olika organisationer bidragit till målen i strategin Svenskt fritidsfiske och fisketurism 2020 (Rapport 2018:25). I samverkan med Landsbygdsnätverket och Sveriges Fisketurismföretagare har vi ordnat en nationell fisketurismkonferens om fisketurismens möjligheter och utmaningar. Tillsammans med flera samarbetsorganisationer har vi påbörjat arbetet med ytterligare en fisketurismkonferens. Yrkesfisket Vi har sammanställt en lägesrapport över arbetet med strategin Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat. Tillsammans med Landsbygdsnätverket och Länsstyrelsen i Värmlands län har vi planerat en nationell yrkesfiskekonferens som genomförs i början av år Under hösten har vi anordnat ett referensgruppsmöte för svenskt yrkesfiske där näringen, myndigheter och forskningen har diskuterat aktuella frågor. Vi har deltagit i samrådsmöten och styrgruppsmöten som HaV sammankallar om till

25 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV exempel sälar och fiske, selektiva redskap, ekosystembaserad fiskförvaltning, havsplanering, marina skyddade områden, pelagiskt och demersalt fiske. Vi har under hösten engagerat oss i sälproblematiken, som drabbar det kustnära fisket, och anordnat ett seminarium med inbjudna forskare från SLU Aqua. Måluppfyllelse främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Vi har i uppdrag att främja utvecklingen av yrkesfisket, fritidsfisket, fisketurismen och vattenbruket. Inom ramen för uppdraget arbetar myndigheten mot specifika strategiska mål som ska vara uppnådda år Bedömningen är att 2018 års arbete innebär att dessa mål kan nås Delmålet för år 2018 är därmed fullt uppfyllt. Analyser och utredningsverksamhet Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för att främja en hållbar utveckling av de gröna och blåa näringarna. Vi har under året bistått regeringen genom marknadsbevakning, analyser och utredningar. Flertalet utredningar har genomförts på uppdrag av regeringen. Vi har också gjort analyser där vi själva har identifierat att det finns behov av ny eller ökad kunskap. Delar av analysverksamheten har utgått från rapporteringskrav från EU i form av årliga rapporter för landsbygds- respektive havs- och fiskeriprogrammet. Vi har även gjort fördjupade analyser om politikens resultat, exempelvis i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser har använts som en bas för remissyttranden och underlag som verket lämnat inför exempelvis EU-reformer och möten i EU-arbetsgrupper och kommittéer och internationella organisationer. Under året har vi gjort flera kortare analyser och tagit fram underlag med koppling till den pågående reformen av EUs gemensamma jordbrukspolitik. Under året har vi publicerat 26 rapporter som finns i vår webbutik. Bland dessa finns rapporter som handlar om landsbygdsföretagens konkurrenskraft, jordbrukets klimatfrågor och klimatanpassning, ekologiska livsmedel, fritidsfisket, hästhållning samt hållbar produktion och konsumtion av mat. Vi har även gjort utvärderingar och fördjupade uppföljningar. Dessa publiceras i en egen rapportserie. Syftet med dessa är att belysa resultat och effekter av landsbygdsprogrammet samt havs- och fiskeriprogrammet. Slutsatserna i utvärderingarna är inte Jordbruksverkets, utan de enskilda utvärderarnas bedömning. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2018 till 44,2 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaderna till 40,1 miljoner kronor. Delar av verksamhetskostnaderna ingår i kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna. Måluppfyllelse analyser och utredningsverksamhet Vi har utfört samtliga analyser och rapporteringar som ingår i vårt uppdrag. Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Utrymmet för egeninitierade utredningar som bidrar till att bygga upp kunskap som är viktig på längre sikt är begränsat. Vi bedömer därför att målet om att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk är i huvudsak uppfyllt. Statistikproduktion Vi är en av Sveriges 28 statistikansvariga myndigheter med ansvar för officiell statistik inom jordbruks- och vattenbruksområdet. Syftet är att öka kunskapen om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. Målet är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bland annat bygger på EU-bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. Vi har levererat statistik i databaser, rapporter och till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Vi har under året fortsatt att utveckla kopplingen mellan vår process och Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Totalt publicerade vi 51 statistiska meddelanden samt en jordbruksstatistisksammanställning som officiell statistik. Den officiella statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas. Under året har nedladdningar gjorts från databasen. Vi har också fortsatt arbetet med att synliggöra statistiken genom bloggen Jordbruket i siffror. Fem fördjupande statistikrapporter har tagits fram. De har bland annat omfattat studier om antalet grisar i december, en nedbrytning av den nationella statistiken om slakt efter regioner och driftsinriktningar och energianvändningen i växthus. Statistik om skördens storlek har under året varit mest efterfrågat. Statistik över vallskördens storlek tidigarelades därför och publicerades i december. Övriga statistikområden med stort intresse har varit arrendepriser, konsumtion, långa tidsserier för basstatistik samt statistik om ekologisk produktion

26 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2018 till 33,4 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 31,3 miljoner kronor. Måluppfyllelse - statistikproduktion Vi har under året publicerat den officiella statistiken enligt fastlagd plan. Statistik har levererats till Eurostat i enlighet med EU:s förordning 1166/2008. Vid framtagandet av statistiken har vi arbetat efter Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. Utsäde sundhet och kvalitet Utsäde som säljs i EU ska vara certifierat, med undantag för några marginella grödor. Vi verkar för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används. Ett sätt att bidra till det är att erbjuda ett kostnadseffektivt och väl fungerande system för certifiering av utsäde. Certifiering av utsäde av stråsäd, böna, gräs och klöver, så kallat fröburet utsäde, görs både av Jordbruksverket och Frökontrollen Mellansverige AB. Under säsongen 2017/2018 certifierades totalt cirka ton utsäde, varav Jordbruksverket certifierade ton. Användningen av certifierat utsäde i stråsädesodlingen var säsongen 2017/2018 cirka 85 %, vilket är högre än medelvärdet för de senaste 10 åren. Vi räknar i kvantiteten certifierat utsäde av stråsäd in både utsäde som har certifierats i Sverige och sådant som har förts in från ett annat EU-land eller importerats från ett land utanför EU. Knappt 3 % av utsädesbehovet för stråsäd täcktes genom införsel och import. Under år 2018 certifierades ton utsädespotatis i Sverige. För potatis har andelen svenskt certifierat utsäde legat stabilt runt 30 % de senaste åren. Införsel av utsädespotatis behöver inte anmälas och vi har därför inte sådana uppgifter. Det gör att statistiken för potatis inte är fullt jämförbar med övriga grödor. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2018 till 8,9 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 7,3 miljoner kronor. Måluppfyllelse utsäde sundhet och kvalitet Vi har under året tillhandahållit ett kostnadseffektivt och väl fungerande system för certifiering av utsäde och bedömer därför målet som fullt uppfyllt. Konsumentaspekter I all verksamhet vid Jordbruksverket ska konsumentperspektivet beaktas. Vi har kontinuerligt analyserat och beaktat konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken. Det har till exempel skett i utredningsarbetet inför översyn av regelverk och politik. Jordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen där vi samlar material som kan underlätta för konsumenterna att göra medvetna val ur bland annat ett hållbarhetsperspektiv. Måluppfyllelse - konsumentaspekter Vi har under året tagit fram och förmedlat kunskap, bland annat med information på webbplatsen som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats i myndighetens löpande arbete. Målet bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt. Exportfrämjande åtgärder Vi har deltagit i myndighetssamarbeten för att öka exporten inom ramen för Samverkansforum och den avsiktsförklaring som tagits fram mellan Sverige och Finland. Vi har deltagit i arbetet med handlingsplanerna för export, i olika branschmöten och i standardiseringsorgan för att främja en hållbar handel med svenska produkter. Vi har även arrangerat ett livsmedelsindustriseminarium kring innovation och export. Under året har vi publicerat en rapport om konsekvenser och effekter av avtalet mellan EU och Kanada (Rapport 2018:24) och en broschyr om svensk livsmedelsproduktion. Vi har informerat om villkor och förmåner för svensk export av livsmedel som följer av överenskommelser och avtal. Arbetet med att öppna exportmarknader utanför EU har framförallt fokuserat på att få avtal signerade för export av griskött, havre och sällskapsdjursfoder till Kina. Därutöver har vi besvarat frågeformulär för export av nötkött till Kina och arbetat med ytterligare två frågeformulär för nötkött. Vi har tagit fram generella intyg för att möjliggöra export till flera länder. Vid utbrott av smitta under året har vi upprättat restriktioner kring det drabbade området, vilket minskar risken att export från hela Sverige stoppas. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för exportfrämjande åtgärder uppgick 2018 till 6,5 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 5,0 miljoner kronor

27 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Måluppfyllelse exportfrämjande åtgärder Vi har arbetat med att underlätta handel och främja exporten av svenska jordbruksprodukter och livsmedel på ovanstående sätt. Målet bedöms vara fullt uppfyllt

28 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Skydd av djur, växter och hälsa I detta kapitel redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap. Våra verksamhetskostnader har under året uppgått till 248,5 miljoner kronor (15 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel. Mål 1 Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Gott djurskydd Att säkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3) God djurhälsa Att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3) Att säkerställa tillgången till veterinärer I huvudsak uppfyllt (3) Smittskydd Växters sundhet Att förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Att upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet Fullt uppfyllt (4) I huvudsak uppfyllt (3) God krisberedskap Att säkerställa en god krisberedskap Fullt uppfyllt (4) 1 Enligt Jordbruksverkets instruktion

29 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Gott djurskydd Djurskyddsinsatser under året Att ha en ändamålsenlig lagstiftning är en av flera viktiga faktorer för att skapa ett gott djurskydd. Vi har under året arbetat med en översyn av djurskyddsbestämmelserna för häst, hund och katt. Syftet har bl.a. varit att uppdatera, förenkla och göra bestämmelserna tydligare och mer målinriktade. I detta arbete har vi bett Sveriges lantbruksuniversitets vetenskapliga råd för djurskydd sammanställa och utvärdera vetenskaplig forskning om djurskydd. Under året har vi även arbetat med ett antal regeringsuppdrag på djurskyddsområdet kring mink, förprövning, lösgående djur och gränsdragning mellan förvaltning av vilda djur och användning av försöksdjur. Vi har även arbetat med att stärka djurskyddet inom EU genom att bland annat delta i EU:s djurskyddsplattform och dess undergrupper. Syftet med plattformen är bl.a. att utbyta erfarenheter och kunskap och att alla medlemsstater ska leva upp till EU:s bestämmelser på djurskyddsområdet på ett likartat sätt. Läs mer i kapitlet Återrapporteringskrav Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet. Arbete med djurskyddskontroll För att nå målet ett gott djurskydd är arbetet med djurskyddskontroll en viktig del. För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt arbetar vi och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i länsstyrelsernas så kallade 28-nätverk och i Rådet för djurskyddskontroll. Arbetet omfattar bland annat vägledning, samordning och dialog. En viktig utgångspunkt är att skapa ett förtroendefullt kontrollmöte mellan djurhållare och kontrollant. Jordbruksverket lämnar en redovisning om hur djurskyddskontrollen fungerar till Näringsdepartementet under april varje år. Redovisningen från förra året finns att läsa och ladda ner på Jordbruksverket webbplats. Rådet för djurskyddskontroll har funnits sedan Det upphörde 2017 och rådet skrev en slutrapport, i enlighet med då gällande regeringsbeslut. Vi fick ett förnyat uppdrag i 63 a djurskyddsförordningen (1988:539) som trädde i kraft den 15 juli Där anges att Jordbruksverket, Livsmedelsverket och länsstyrelserna ska samverka i ett gemensamt råd, Rådet för djurskyddskontroll. Under hösten har vi arbetat med att förbereda det nya Rådet. Rådets uppgifter är bl.a. att samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen samt att verka för att djurskyddkontrollen ska utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Rådet har stor betydelse som forum för strategiska frågor och bidrar även till ett fördjupat samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna. Det spelar även en viktig roll i djurskyddskontrollens utveckling. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för arbete med djurskyddskontroll uppgick 2018 till 5,1 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 5,1 miljoner kronor. Måluppfyllelse - djurskydd och djurskyddskontroll Vi ska, enligt vår instruktion, säkerställa ett gott djurskydd i landet. För 2018 bedömer vi att detta mål i huvudsak är uppfyllt. Det baserar vi bl.a. på att vi genomfört de insatser som vi planerat när det gäller översyn av djurskyddsbestämmelser, arbete med att stärka djurskyddet inom EU, samt samordning och vägledning inom djurskyddskontrollområdet. Vi har också följt vår planering när det gäller arbete med dialog och information i djurskyddsfrågor

30 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA God djurhälsa Under 2018 har Sverige drabbats av epizootiutbrott av fågelinfluensa och Newcastlesjuka. I övrigt har sjukdomsläget i landet varit gott. På uppdrag av Jordbruksverket gör Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över Sveriges sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Vi arbetar med förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter bland annat genom olika projekt som finansieras av anslagsmedel. Här bedrivs flertalet frivilliga kontrollprogram men också bekämpande insatser och övervakning. Detta arbete är en viktig anledning till det goda läget vad gäller djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. Tabell Antal misstankar 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom Blåtunga klinisk Blåtunga tankmjölk Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur Chronic Wasting disease (CWD) NOR 98 (Atypisk Skrapie) Paratuberkulos Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris Infektiös bovin rhinotrakeit Mjältbrand Afrikansk svinpest Klassisk svinpest Tuberkulos Mul- och klövsjuka Brucellos (nöt och får) Aujezsky s sjukdom (AD) Aviär influensa/ Newcastlesjuka Rabies hos hund, katt, räv Infektiös pankreas nekros hos fisk med undantag för serotyp ab Lumpy skin disease (LSD) Summa En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har vi kunnat skriva av misstankarna. Källa: Jordbruksverket Tabell Antal fall 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom NOR 98 (Atypisk Skrapie) Newcastle hos fjäderfä Aviär influensa* 2 20** 2 Mjältbrand Infektiös pankreas nekros hos fisk med undantag för serotyp ab Summa * Gäller fjäderfä ** Fördelat 16 fall på vilda fåglar och 4 fall på hållna fåglar inklusive fjäderfä 1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisats. Det behöver inte vara liktydigt med kliniskt symtom på sjukdom. Källa: Jordbruksverket

31 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Friska djur behöver inte antibiotika Att minska användningen av antibiotika till djur och att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett högprioriterat område för Jordbruksverket. Vår långsiktiga strategi är att minska behovet av antimikrobiella medel till djur genom exempelvis biosäkerhet, sjukdomsbekämpningsprogram och optimerad djurhållning. Det kontinuerliga arbetet med att förbättra djurhälsan har gett en god effekt på minskad användning av antimikrobiella medel till djur. Enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika i relation till antal djur. Vi redovisar den årliga försäljningen av antimikrobiella medel till djur i Sverige och enligt denna statistik har försäljningen minskat succesivt. Under 2007 såldes cirka 17 ton antimikrobiella medel till djur och mängden av försäljningen under 2017 är cirka 10 ton. Vi arbetar kontinuerligt tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikaresistensen och det finns bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner där Jordbruksverket har en aktiv roll. Läs mer i kapitlet Återrapporteringskrav Antibiotikaresistens. Tabell Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans) Antimikrobiella medel Tetracykliner Penicillin G och V Aminopenicilliner Övriga betalaktamer Aminoglykosider och polymixiner Sulfonamider Trimetopriner Makrolider och linkosamider Flourkinoloner Övriga antimikrobiella medel Summa Uppgifter om försäljningen av antibiotika för 2018 inkommer under våren Källa: Jordbruksverket Tillgången på veterinärer och djurhälsopersonal År 2018 har vi utfärdat 209 veterinärlegitimationer. Motsvarande siffra för 2017 var 193 och för 2016 var det 196 legitimationer. Under året har vi även utfärdat 51 djursjukskötarlegitimationer. Det är en ökning jämfört med 2017 då vi utfärdade 35 legitimationer respektive för 2016 då siffran var 33. Ökningen beror på att en punktinsats, i form av ett snabbspår för Sveriges nyanlända akademiker, genomfördes genom ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen och SLU. Motsvarande insats har inte genomförts under Trots att vi har utfärdat fler legitimationer ser vi en ökad brist på både veterinärer och djursjukskötare, vilket bland annat är ett resultat av branschens utveckling. År 2018 har vi utfärdat 33 godkännanden som hovslagare. Motsvarande siffra för år 2017 var 33 och för 2016 var det 32 godkännanden. År 2018 har vi utfärdat 2 godkännanden av legitimerade fysioterapeuter. Under år 2017 och 2016 utfärdade vi inga sådana godkännanden. Vi har inte utfärdat något godkännande för tandläkare under åren Enligt instruktionen för Jordbruksverket ska vi vidta åtgärder för att säkerställa tillgången på veterinärer vid utbrott av smittsamma sjukdomar och för att djur i människans vård ska kunna få vård dygnet runt om det finns djurskyddsskäl. Vi har under året arbetat än mer med att säkerställa tillgången på veterinärer då flera tidigare privata distrikt inte har kunnat upprätthålla beredskapen på kvällar och helger liksom tidigare. I både Ulricehamns och Oskarshamns distrikt har därför Distriktsveterinärerna helt tagit över eller delvis stöttat de privata veterinärerna med beredskapen under året. Vi har även fått indikationer på att fler privata distrikt har liknande problem och har därför arbetat kontinuerligt med att hitta lösningar och hålla oss informerade om nuläget. Det är brist på veterinärer och därmed saknas inom vissa områden en långsiktig och hållbar privat lösning för den veterinära jourverksamheten. Trots dessa svårigheter bedömer vi att målet i huvudsak är uppfyllt

32 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Smittskydd Att förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Intensifierat arbete med Chronic Wasting Disease (CWD) Under året har vi arbetat med att skapa förutsättningar för att kunna uppnå kraven i det beslutade CWD-programmet, vilket innebär en provtagning av djur per år. 2 Tillsammans med de andra myndigheterna: Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Naturvårdsverket och Livsmedelsverket, har vi arbetat fram information om sjukdomen och instruktioner för provtagning. Vi har även skickat ut provtagningsmaterial, information och instruktioner till bland annat alla samebyar och alla kronhjortshägnsägare. Slakterierna har fått information från oss och Livsmedelsverket om att veterinärerna på slakteriet ska ta prov på misstänkta hjortdjur. Det har varit svårigheter med att få in tillräckligt med prover under året, så vi jobbar vidare med ytterligare information till olika grupper som kan tänkas skicka in material. Vi har anordnat möten och utbildningar i att ta prover för olika intressenter och på olika platser i landet. Vårt arbete under året har bland annat bidragit till att EU-kommissionen har beslutat att avvakta med det planerade övervakningsprogrammet som skulle omfatta alla hjortdjur som går in i livsmedelskedjan. Kommissionen inväntar nu en rapport från EFSA innan man går vidare. De insatser vi har gjort har också lagt grunden till ett bra myndighetsövergripande samarbete och ökat kännedomen om sjukdomen CWD både hos näringen och hos allmänheten. Utbrott hos fjäderfä påverkade exporten I mars konstaterades det högpatogen fågelinfluensa i en hobbydjurhållning med olika typer av fjäderfä. För första gången i Sverige upptäcktes också lågpatogen fågelinfluensa under maj månad. I båda fallen fick alla djur avlivas, kläckägg destrueras och anläggningarna sanerades i den omfattning som sanering var möjlig. I oktober konstaterades Newcastlesjuka på en värphönsbesättning med höns, vilket är årets enda utbrott av sjukdomen. Djuren fick avlivas och området saneras. Samtliga utbrott hade stor påverkan på vårt arbete för att främja svensk export (både processen för att öppna och upprätthålla redan öppnade marknader). De länder vi har handel med, som importerar fjäderfäprodukter, stängde sin import för dessa produkter från Sverige. Vissa länder valde dessutom att tillämpa ett större restriktionsområde än området där sjukdomen konstaterats, vilket påverkade svensk export mer än nödvändigt. Det innebär att vi har lagt mycket arbete för att kommunicera med våra handelspartners, både vid sjukdomsutbrottet men även efteråt för att snabbt kunna återuppta exporten. Måluppfyllelse - god djurhälsa och smittskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Vi bidrar till att konsumenterna får säkra livsmedel. För 2018 bedömer vi att våra prestationer för att nå en god djurhälsa i huvudsak är uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för smittskydd är fullt uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel och som beskriver vårt förebyggande och bekämpande arbete. Vi bedömer även att effekten av vårt arbete är god och även om vi har haft ett par större epizootiutbrott i Sverige under 2018 så har sjukdomsläget i landet i övrigt varit gott. Vi har exempelvis den lägsta försäljningen av antibiotika i EU i relation till antal djur. Vi bedömer att målet om att säkerställa tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård i hela landet i huvudsak är uppfyllt. Växters sundhet Vissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen (1972:318), så kallade karantänskadegörare. Under 2018 har vi hittat 43 fall av sådana växtskadegörare i Sverige, se tabell nedan. Odlare eller allmänhet upptäckte 5 av fallen, övriga fall upptäcktes vid inventering och kontroll. Vid importkontrollen av sändningar från tredje länder har vi hittat 20 fall av karantänskadegörare. Samtliga fall är bekräftade av växtskyddslaboratorier kontrakterade av Jordbruksverket. Tabell Antal påträffade fall av karantänskadegörare I Sverige Vid importkontroll av sändningar från tredje länder Källa: Jordbruksverket Se också kapitel Effektiva kontroller och robusta register för ett gott djur- och växtskydd

33 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Sundhetsläget i landet Rotgallnematoder Sveriges andra utbrott av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi konstaterades under sommaren 2018 efter anmälan från allmänheten. Jordbruksverket har genomfört fortsatta inventeringar under sommaren och hösten. Under sommarinventeringen kontrollerade vi 500 hektar slumpvis utvalda potatisfält i område med intensiv produktion av stärkelsepotatis. Inventeringen ledde inte till några nya fall. Under hösten inventerade vi fält i närheten av konstaterade fall och hittade då ytterligare 2 fall av M. chitwoodi. Vi hittade också 2 fall av en för Sverige ny art, nämligen den närbesläktade rotgallnematoden M. fallax. Även denna klassas som karantänskadegörare. Arbete med att bekämpa skadegörarna pågår. Övrig inventering i potatisodling Våra övriga inventeringar avseende karantänskadegörare i potatisodling har resulterat i 18 fall av potatiscystnematoder, inga fall av ljus eller mörk ringröta, potatiskräfta eller skadeinsekterna Epitrix eller koloradoskalbagge. I en plantskola har vi konstaterat ytterligare ett fall av potatiscystnematod. Förra årets fall av potatiskräfta har under året konstaterats vara 2 för Sverige nya raser, ras 8 och ras 40. Inventeringar i skyddad zon Sverige är skyddad zon för vissa växtskadegörare som förekommer i andra EU-länder. Jordbruksverket inventerar varje år förekomsten av dessa skadegörare. Under 2018 konstaterade vi Sveriges första fall av kastanjekräfta, Cryphonectria parasitica, efter anmälan från en privatperson. Det infekterade kastanjeträdet var köpt i Slovakien. Under året har vi hittat bomullsmjöllusen Bemisia tabaci hos 12 julstjärneproducenter. Arbete med att bekämpa skadegörarna pågår. Övriga inventeringar Vid inventeringen har vi även 2018, med medfinansiering från EU, kunnat ta fler prover och använda fler insektsfällor vilket ökar möjligheten att hitta förekomst av karantänskadegörare på ett tidigt stadium. Jordbruksverket har inventerat förekomsten av tallvedsnematod, asiatisk långhorning samt flera karantänskadegörare som kan hota svensk skog, men inte hittat några fall. Däremot har ett fall av tallvedsnematod påträffats i lastpallar av trä, som transporterat varor från Portugal. Pallarna har destruerats. I inventeringen för päronpest har vi hittat 2 fall av päronpest, Erwinia amylovora, ett i buffertzon och ett i en plantskoleodling. Vi har inte påträffat några andra fall av karantänskadegörare vid inventeringarna. Övriga anmälningar från odlare eller andra Vi har hittat Phytophthora ramorum på nyplanterade rododendronbuskar i en privat trädgård efter anmälan av ägaren. Smittan har mest troligt funnits på plantorna vid inköpstillfället. Vi har inte kunnat spåra från vilket EU-land plantorna köpts in. I en jordgubbsodling har Phytophthora fragariae påvisats på jordgubbsplantor efter anmälan av odlaren. Plantorna var inköpta från Nederländerna. I en park har vi konstaterat en för Sverige ny skadegörare, svampen Lecanosticta acicola, efter anmälan från allmänheten. Svampen påträffades på bergtall, Pinus mugo. Smittans ursprung är oklart. Arbete med att bekämpa skadegörarna pågår. Förebygga spridningen av karantänskadegörare Importkontroll av sändningar från tredje länder De karantänskadegörare vi upptäckt i växter och växtprodukter importerade från tredjeländer under 2018 var olika fruktflugor (13 fall), bomullsmjöllusen Bemisia tabaci (6 fall) och citrus mal (1 fall). Uganda och Thailand var de exportländer som vi oftast hittade karantänskadegörare från. Nationellt arbete Jordbruksverket har under året fortsatt att utveckla samarbetet med enheten för riskvärdering av växtskadegörare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Jordbruksverket har beställt och fått en rad vetenskapliga underlag som sedan legat till grund bland annat för våra beslut om bekämpning av karantänskadegörare. De används även när vi tar fram förslag till svenska ståndpunkter i förhandlingar om nya EU-rättsakter inom området

34 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA EU-arbete Jordbruksverket representerar Sverige i ständiga kommittén för växter, djur, foder och livsmedelsektionen för växtskydd. I kommittén diskuteras kommissionens förslag till rättsakter om reglering av växtskadegörare och restriktioner för förflyttning av växter och växtprodukter. Under 2018 har bland annat en revidering av kraven för import till EU genomförts, och ett nödåtgärdsbeslut gällande Aromia bungii, en skadegörare som orsakar skador på Prunus-släktet, har röstats igenom. Några exempel på reglerade skadegörare som det finns särskild anledning att uppmärksamma är: Xylella fastidiosa, en bakteriesjukdom med ett mycket stort antal värdväxter och som orsakar omfattande ekonomiska och miljömässiga förluster. Sjukdomen fortsätter, trots omfattande bekämpningsinsatser, att sprida sig i Italien, Frankrike och Spanien vilket har lett till att nödåtgärdsbeslutet har reviderats. Bursaphelenchus xylophilus, tallvedsnematod, som omfattas av ett beslut om nödåtgärder. Beslutet har reviderats, då Portugal på grund av omfattande skogsbränder inte kan leva upp till kraven på åtgärder inom avsatta tidsramar. Jordbruksverket har också deltagit i flera kommissionsarbetsgrupper för att förbereda den sekundära lagstiftningen under de nya EU-förordningarna om skyddsåtgärder mot växtskadegörare respektive om offentlig kontroll. Läs mer i kapitlet Återrapporteringskrav Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet. Övrigt internationellt arbete Den internationella grunden för växtskyddsområdet finns i den internationella växtskyddskonventionen, IPPC. IPPC har en regional organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. För närvarande ingår Sverige i EPPO:s verkställande utskott och representeras där av Jordbruksverkets växtskyddschef. Måluppfyllelse - växters sundhet Vi bedömer att målet att upprätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. En mängd olika slags organismer kan orsaka skada på såväl odlade som vilda växter. Många av dessa ger enbart upphov till diffusa symptom eller inga symptom alls vid låga förekomster, vilket gör dem svåra att upptäcka utan provtagning för laboratorieanalys. Det finns därför begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning och det innebär risk att nya skadegörare sprids utan att bli upptäckta. Därför menar vi att det inte finns underlag för att säga att målet är helt uppfyllt även om Jordbruksverket i de inventeringar som utförts och de anmälningar som gjorts, endast hittat ett fåtal av de skadegörare som klassas som karantänskadegörare

35 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA God krisberedskap Jordbruksverkets krisorganisation Jordbruksverket har ett ansvar att kunna förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar inom vårt verksamhetsområde under såväl fredstid som höjd beredskap. Stora delar av arbetet handlar om förberedelser där arbetet går ut på att minska riskerna för kriser liksom att minska sårbarheter. Genom att bidra till att bibehålla och stärka samhällets funktionalitet, skapar vi också det bästa stödet till Försvarsmakten, vilket är en del av vårt uppdrag. Detta sker bland annat genom Jordbruksverkets strategiska arbete, kontinuitetsplanering, risk- och sårbarhetsanalys, tekniska utredningar och olika riskreducerande åtgärder. En särskild del utgörs av säkerhetsskyddet och utveckling av säkra samband, till exempel signalskydd. Dessa områden syftar till att minska risken för att obehöriga ska kunna ta del av uppgifter som är vitala för rikets säkerhet. Stödjer andra myndigheter när jordbruket påverkas av samhällsstörning Förutom Jordbruksverkets eget ansvarsområde, arbetar vi också med att stödja andra myndigheter i fall där jordbruket är påverkat av en samhällsstörning, men där en annan myndighet är ansvarig. Samverkan mellan myndigheter och organisationer, såväl nationellt som internationellt, är centrala delar för att Jordbruksverket ska kunna uppfylla sitt uppdrag. Under året har jord- och skogsbruket varit hårt drabbat av torka och bränder. Jordbruksverket har bidragit med stöd, information och samordning samt, via justeringar av regelverken, försökt öka tillgänglig areal för foder och bete. Vi har också arbetat för att underlätta förflyttning av djur och tillgång på utsäde. Sveriges hantering av sommarens bränder har redovisats vid en workshop arrangerad av EU-kommissionen i samband med ett projekt som avser att stärka veterinärernas roll i samband med naturkatastrofer. Hantering av epizootier viktig del av arbetet Hantering av epizootier är en viktig del av krisorganisationens arbete. Även om förutsättningarna vid ett utbrott varierar, så är planering i förväg en framgångsfaktor. Jordbruksverket har under året genomfört en inventering av resursbehovet vid olika scenarier av smittsamma djursjukdomar, i syfte att bättre kunna förutsäga behovet av personal, utrustning och tjänster. Arbete för att hitta sårbarheter kopplade till klimat- och väderhändelser Sommarens torka har visat på den sårbarhet som klimat- och väderhändelser skapar inom primärproduktionen. Genom en systematisk kontinuitetsplanering fortsätter Jordbruksverket att hitta andra sårbarheter och vitala beroenden inom såväl primärproduktionen som de delar vi har identifierat som samhällsviktiga: smittskydd för djur, växtskadegörare samt vår egen krisorganisation. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för arbete med krisberedskap uppgick 2018 till 39,7 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 39,0 miljoner kronor. Måluppfyllelse - god krisberedskap Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap, ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Jordbruksverket har en väl fungerande krisorganisation, vars mål är att den ska vara beslutsför, utbildad, övad och uthållig. Indikatorn för måluppfyllelsen är att inga allvarliga brister eller brister har identifierats vid utvärdering av händelser och övningar. Under det senaste året har vi endast identifierat en enda brist och den gäller en tidigare identifierad brist om specialistkompetens. Denna brist har inte gått att åtgärda men det finns en åtgärdsplan. Krisorganisationen ska vara utbildad enligt vår utbildnings- och övningsplan. Indikatorn för måluppfyllelsen ska vara betyg över 3 på 5-gradig skala vid utvärdering av utbildningar. Utvärderingen från den stabs- och ledningsmetodikutbildning som vi genomfört under året visar på betyget 4,4. Sammantaget bedömer vi att målet god krisberedskap är fullt uppfyllt

36 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Miljö- och resurseffektiva gröna näringar I detta kapitel redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljökvalitetsmål där vi har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Våra verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 126,6 miljoner kronor (8 % av de totala kostnaderna). Mål Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Effektivt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Att genomföra planerade åtgärder och aktiviteter. Fullt uppfyllt (4) Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt och öppet odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan också ge upphov till andra nyttor som hög livsmedelssäkerhet, arbetstillfällen och en levande landsbygd. Den påverkar samtidigt miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser. Under året publicerades OECD:s rapport Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden. Rapporten visar att produktivitetstillväxten i det svenska jordbruket har varit stark och att jordbruket har minskat sin negativa klimat- och miljöpåverkan. Vi har under året genom information, rådgivning, stöd och bestämmelser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försöks- och utvecklingsverksamhet för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Vi ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Arbetet med åtgärdslistorna redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav. Det arbete vi gör inom livsmedelsstrategin redovisas dels i kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv, dels i årsrapporterna för uppdragen i livsmedelsstrategin som lämnas i februari Måluppfyllelse miljö- och resurseffektiva gröna näringar Vi har i stort kunnat genomföra våra planerade åtgärder och aktiviteter, som till exempel utredningar och utvärderingar, rådgivning och regelarbete. Vi bedömer därför att målet för vårt arbete inom området är fullt uppfyllt. Miljökvalitetsmålen som Jordbruksverket arbetar med Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samverkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljökvalitetsmålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer. Vi är ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, och anger därför måluppfyllelsen för alla 12 preciseringarna för det målet. För de andra miljökvalitetsmålen har vi sektorsansvar och anger måluppfyllelsen för utvalda preciseringar

37 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Preciseringen Ekosystemtjänster Preciseringen Åkermarkens egenskaper och processer Preciseringen Jordbruksmarkens halt av föroreningar Preciseringen Variationsrikt odlingslandskap Preciseringen Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Preciseringen Hotade arter och naturmiljöer Preciseringen Växt- och husdjursgenetiska resurser Preciseringen Främmande arter och genotyper Preciseringen Genetiskt modifierade organismer (samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans). Preciseringen Bevarade naturoch kulturmiljövärden Preciseringen Kultur- och bebyggelsemiljöer Preciseringen Friluftsliv Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och processer är bibehållna. Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är inte introducerade. Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt tillgängliga för människor. I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Delvis uppfyllt (2) Delvis uppfyllt (2) Djur: I huvudsak uppfyllt (3) Växter: Fullt uppfyllt (4) I huvudsak uppfyllt (3) Fullt uppfyllt (4) Delvis uppfyllt (2) Inte uppfyllt (1) I huvudsak uppfyllt (3)

38 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Preciseringarna för Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under avsnittet Begränsad klimatpåverkan. -- På grund av hur preciseringarna är satta kan inte måluppfyllelse bedömas. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Preciseringen Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Preciseringen Användningen av särskilt farliga ämnen Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning Preciseringen Påverkan på havet Preciseringen Påverkan på landmiljön Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker Preciseringen Ekosystemtjänster Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser. Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3) Fullt uppfyllt (4) Kväve: Delvis uppfyllt (2) Fosfor: Delvis uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Rådgivning och information Vi har inom Ett rikt odlingslandskap valt att även 2018 prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygden. Rådgivning som kopplar till miljömålets preciseringar om produktion och miljö har även skett inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen. I projektet Mångfald på slätten finns demonstrationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Under 2018 fortsatte den riktade satsningen på att lyfta pollineringens betydelse. Vi har i projektet också informerat om hur man kan gynna övriga nyttodjur, liksom fåglar och vilt. Under 2017 beslutade regeringen om en satsning på ängs- och betesmarker genom att förstärka budgeten för skötsel med 255 miljoner kronor. Insatsen ska bland annat bidra till att bromsa den negativa utvecklingen för betesmarkerna och att höja kunskapen om olika alternativa skötselmetoder i områden med risk för brist på betesdjur. I arbetet ingår även att skapa lokala nätverk mellan olika aktörer som kan ha nytta av att samarbeta med varandra, till exempel djurhållare och fastighetsägare utan djur samt maskinstationer. Vi och länsstyrelserna har under 2018 påbörjat arbetet med den kunskapshöjande och nätverksbildande delen av satsningen

39 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Miljömålsseminarium Vi anordnade även under 2018 ett seminarium om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, denna gång med titeln Maten och mångfalden. Vi ville markera den naturliga kopplingen som finns mellan odlingslandskapets värden och lantbrukarnas produktion av livsmedel. Målgruppen för våra seminarier är länsstyrelserna, andra myndigheter, olika rådgivningsorganisationer, universitet, ideella organisationer och lantbrukare, Seminarierna syftar framför allt på att ta upp aktuella händelser och utredningar som omfattar miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt syfte är att utgöra plattform för diskussioner och bidra till nätverksskapande mellan deltagarna. Ängs- och betesmarksinventeringen Vi har under året tillsammans med länsstyrelserna arbetat vidare med inventeringen av värdefulla ängsoch betesmarker. Drygt marker har besökts och resultatet från inventeringen finns i databasen TUVA på vår webbplats. Under 2018 har vårt fokus i inventeringen varit att återbesöka tidigare inventerade marker, dels marker som bedöms ha hög risk att tas ur hävd, dels ett stickprov av de olika markklasserna i varje län. Därutöver har nya marker inventerats. Resultaten används till såväl utvärderingar av landsbygdsprogrammet som i kommunernas planarbete. Resultatet från inventeringen visar att utvecklingen i marker med miljöersättning är betydligt bättre än i marker utan miljöersättningar. Fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Under året har vi genomfört den fördjupade utvärderingen som vi ska göra vart fjärde år. Vi konstaterade i utvärderingen att tillståndet för flera av miljökvalitetsmålets preciseringar utvecklas positivt eller är relativt oförändrade, men preciseringar som handlar om natur- och kulturvärden är svåra att nå. Jordbrukarstöden har stor betydelse för möjligheten att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet. Det behövs dock ytterligare insatser för att nå mål om biologisk mångfald och kulturmiljöer i odlingslandskapet. I den fördjupade utvärderingen har vi som förslag på prioriterade insatser nämnt behovet att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster i slättbygd genom att öka variationen i landskapet. I den kommande jordbrukspolitiken ( ) behöver därför drivkraften för att anlägga biologiskt värdefulla miljöer (småbiotoper) i slättbygd öka. I skogs- och mellanbygd, inklusive norra Sverige, är det viktigt att ängs- och betesmarker fortsätter att hävdas och att igenväxande marker restaureras. För att nå målen bedömer vi att ersättningsnivåerna för skötsel och restaurering av ängs- och betesmarker behöver höjas. Miljöövervakning Vi har i uppdrag att följa kvalitetsutvecklingen i ängs- och betesmarker. Kvalitetsuppföljningen görs i ett stickprov av de marker som inventerats genom ängs- och betesmarksinventeringen och som finns i databasen TUVA. SLU gör datainsamlingen i fält, på uppdrag av oss. Den består dels av en inventering av kärlväxter, dels av en inventering av humlor och fjärilar. SLU gör en sammanställning och fördjupad analys av resultaten vart femte år. Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning En stor del av arbetet relaterar till jordbruksmarkens bördighet och miljökvalitetsmålets precisering om åkermarkens egenskaper och processer. Vi beskriver årets verksamhet utförligare i avsnittet om vårt arbete med vattenhushållning senare i detta kapitel. Utvärdering och analys inom CAP:s miljöeffekter Vi har under året genomfört flera utredningar och utvecklat metoder för att kunna analysera utvecklingen för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap bättre. Vi vill även kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Utredningarna som vi nämner nedan sker inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter där vi, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrelserna löpande utvärderar olika aspekter av EU:s gemensamma jordbrukspolitik vad avser effekter på miljön. Jordbrukarstöd och värdefulla gräsmarker hur fungerar de för arbetet med gynnsam bevarandestatus? Länsstyrelserna har pekat på svårigheter med att sköta en del av de mest värdefulla betesmarkerna inom ramen för jordbrukarstöden. Det gäller till exempel trädrika betesmarker, strandängar och sandiga gräsmarker. Att det finns svårigheter bekräftas av att ungefär hektar av landets hektar hävdberoende Natura 2000-gräsmarker saknar stöd. Komplexa och svårskötta marker, marker med lågt fodervärde och marker med behov av skräddarsydda lösningar passar dåligt in i generellt utformade stöd plus att ersättningsnivåerna ofta är för låga. I vissa fall skulle riktade, nationella skötselmedel passa bättre. Grundproblemet i stora delar av landet är dock brist på jordbruk och betesdjur. (Naturvårdsverkets rapport 2018:6822)

40 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Beskrivning av SASM. En ekonomisk optimeringsmodell över jordbrukssektorn i Sverige Ekonomiska modellverktyg behövs för att analysera hur det svenska jordbruket kan påverkas av och anpassa sig till förändrad jordbrukspolitik, ändrade miljökrav, ny produktionsteknik eller ändrade förutsättningar på världsmarknaden. En ofta använd modell är SASM (Swedish Agricultural Sector Model). Vi har låtit beskriva hur modellen är uppbyggd och dess styrkor och svagheter. (Naturvårdsverkets rapport 2018:6815). Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning är det möjligt? Vi har gått igenom landsbygdsprogrammets åtgärder för minskad övergödning och har kommit fram till att ersättningarna för exempelvis skyddszoner, fånggrödor och våtmarker kan omformas så att de bygger mer på resultat och värde än på stödvillkor och kostnader. Utifrån våra slutsatser har vi tagit fram ett stödkoncept som vi ska testa i ett pilotområde (Rapport 2018:32). Pilotprojekt om resultat- och värdebaserade ersättningar för småbiotoper Ett drygt 20-tal lantbrukare i Falbygden är med i pilotprojektet om resultat- och värdebaserade ersättningar som nu har pågått i 2 år av 3. De som vi har intervjuat är positiva till konceptet och de uppskattar att de har fått förtroendet att själva bestämma hur de ska gå tillväga för att leverera resultat. Även administrationen har fungerat bra. Samtidigt kan vi konstatera att de resultatindikatorer och ersättningsnivåer som vi har valt inte är perfekta utan behöver justeras. Försöket tilldrar sig intresse från andra medlemsstater. Under 2018 har vi bland annat haft utbyte med Irland och Österrike som driver liknande projekt. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2018 har vi beviljat cirka 3,3 miljoner kronor fördelat på 9 projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Det gäller dels nya projekt som till exempel ett pilotprojekt för utveckling av ett övervakningsprogram av biologisk mångfald på åkermark, dels pågående fleråriga projekt. Här ingår också 1,3 miljoner kronor till 2 projekt inom vattenhushållningsområdet. Övrigt arbete inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Det finns som nämnts 12 preciseringar för miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Dessa går att dela in i områdena produktion, ekosystemtjänster, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. I genomgången nedan ges exempel på hur vi arbetat under 2018 för att nå dessa. Produktion Åkermarkens egenskaper och processer Jordbruksmarkens halt av föroreningar Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Vi har tillsammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen arbetat med rådgivning och kompetensutveckling inom Greppa Näringen bland annat för att behålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken. I en rapport till regeringen har vi beskrivit statusen på dräneringen av åkermarken och pekat på behovet av ökade investeringar för att säkerställa markens bördighet. De resultat som vi redovisar ger anledning till att under kommande år se över indikatorer och bedömning av måluppfyllelse för preciseringen åkermarkens egenskaper och processer. Ekosystemtjänster Vi arbetar tillsammans med länsstyrelserna med att informera kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har vi arbetat tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare för att bevara biologisk mångfald och medföljande ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. När den biologiska mångfalden och jordbruket minskar blir också landskapet mindre variationsrikt. Detta har negativ påverkan på de ekosystemtjänster som ger oss upplevelser i odlingslandskapet. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar till att motverka en sådan utveckling. Biologisk mångfald Variationsrikt odlingslandskap Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Hotade arter och naturmiljöer I och med den pågående ominventeringen av ängs- och betesmarker har vi förbättrat kunskapen om Sveriges mest värdefulla gräsmarker. Vi och länsstyrelserna har även påbörjat arbetet med kunskapshöjande och nätverksbildande åtgärder riktade till lantbrukare. Detta förväntar vi öka mängden skötta ängs- och betesmarker. Vi har även tagit fram förslag på indikatorer för att kunna följa utvecklingen för odlingslandskapets småbiotoper, det vill säga väl avgränsade områden som utgör viktiga livsmiljöer för odlingslandskapets arter

41 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Under 2018 slutförde vi den plan för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald som vi tillsammans med andra myndigheter tagit fram. Vi har även tillsammans med Skogsstyrelsen och flera andra myndigheter färdigställt en gemensam rapport med konkreta åtgärdsförslag för att skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i skogsbryn (Rapport 2018:14). Växt- och husdjursgenetiska resurser Under 2018 har vi arbetat med de växtgenetiska resurserna i enlighet med Programmets för odlad mångfald (POM) strategi för perioden Nationella genbanken i Alnarp har förstärkt verksamheten ytterligare. Återintroduktionen av växtsorter under varumärket Grönt kulturarv omfattar nu 83 växtsorter. Antalet bevarande- och amatörsorter på den svenska officiella sortlistan ökar något och är nu 79. Vi har gjort insatser för att utveckla arbetet kring in situ-bevarande (bevarande på plats i naturen) av prioriterade vilda kulturväxtsläktingar och ett framtida nätverk av specifika skyddade områden. Under 2018 har arbetet kring in situ-bevarande intensifierats. Gemensamma nordiska insatser inom in situ-området (planering, genomförande och policy) har publicerats internationellt. Nyrekrytering av djurägare som håller hotade husdjursraser är viktig för ett fortsatt hållbart nyttjande och bevarande. Statistik över åldersfördelningen visar att andelen djurägare över 40 år har ökat de senaste 10 åren. Lantrasföreningarna har en central roll i arbetet med hållbart nyttjande och bevarande. I en enkätundersökning som vi genomförde 2018 uttryckte flertalet lantrasföreningar att stödet inom landsbygdsprogrammet upplevs som administrativt betungande och att de har svårt att rekrytera personer som kan arbeta med föreningens administrativa uppgifter. Anslutningen till stödet för hotade husdjursraser i det svenska landsbygdsprogrammet sjönk kraftigt vid övergången till nuvarande programperiod. Detta berodde bland annat på att landsbygdsprogrammet var försenat, vilket medförde att nya åtaganden inte kunde tecknas. Antalet djurägare som söker ersättningen har därefter ökat, men anslutningsgraden är fortfarande inte uppe i samma nivå som innan avbrottet. Genetiskt modifierade organismer Vi beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngdpunkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Det har inte funnits någon kommersiell odling av genetiskt modifierade organismer under Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifierade växter bedöms ligga på en stabil nivå i Sverige. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska ståndpunkter inom EU om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2018 har vi lämnat förslag till ståndpunkt i 11 importärenden. Kulturmiljö Bevarade natur- och kulturmiljövärden Kultur- och bebyggelsemiljöer Skötsel av natur- och kulturmiljöer bidrar till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet samt att gynna odlingslandskapets naturvärden. Landsbygdsprogrammets stöd och ersättningar bidrar till detta. Vi har ett regeringsuppdrag om att utarbeta strategier för vårt arbete med kulturmiljöfrågor. I projektet Mångfald på slätten har vi tagit fram information om hur man kan sköta och återskapa kulturhistoriska miljöer som vägrenar, stenmurar och åkerholmar för att bevara viktiga livsmiljöer för insekter, växter och djur. Friluftsliv Vi arbetar för att skapa bra förutsättningar för friluftslivet. Landsbygdsprogrammets åtgärder bidrar till att behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald. Detta är viktigt för friluftslivet. Likaså har landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet. Måluppfyllelse Ett rikt odlingslandskap Vi arbetar brett med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap genom bestämmelser, stöd, rådgivning, analyser och utvärderingar. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra utvecklingen för miljökvalitetsmålet och vi samverkar också nationellt och till viss del internationellt kring olika aspekter av Ett rikt odlingslandskap. Utöver detta bedrivs ett omfattande arbete på länsstyrelser, kommuner, inom näringen, ideella organisationer och av privatpersoner. Vi bedömer att de insatser vi gjort under 2018 och de närmast föregående åren haft en betydande påverkan på miljökvalitetsmålet. Flera av våra insatser har utgjort grund för beslut som haft en positiv påverkan på måluppfyllelsen. Flera delar av målet har ett godtagbart tillstånd, men för preciseringar som handlar om biologisk mångfald och kulturmiljöer är utvecklingen negativ och ytterligare åtgärder behövs för att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet. Tillståndet för odlingslandskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster bedömer vi i dagsläget som godtagbart och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden

42 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Den förstärkta budgetsatsningen på betesmarker och slåtterängar har förbättrat möjligheterna att nå målet. Den kunskapshöjande och nätverksbildande delen av satsningen, vilken påbörjades under året, är en viktig insats i det långsiktiga bevarandet av gräsmarkerna. Vi bedömer att nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper är tillfredsställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. För att behålla markens bördighet är det dock viktigt att marken är väldränerad och skyddas mot översvämningar, vilket vi tog upp i en rapport till regeringen under året (Rapport 2018:19). Vi bedömer även preciseringen för jordbruksmarkens halt av föroreningar som i huvudsak uppfylld, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas. Preciseringen om variationsrikt odlingslandskap är i huvudsak uppfylld. På nationell nivå bedömer vi att odlingslandskapet är variationsrikt, även om det på regional nivå kan vara mer homogent. Jordbrukets strukturrationalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Den totala arealen ängsoch betesmarker är i stort sett oförändrad de senaste åren och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Sammantaget bedömer vi det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem därför enbart som delvis uppfyllda. Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och vi bedömer preciseringen som i huvudsak uppfylld. Vissa raser består dock fortfarande av få djur och några raser har minskat antalsmässigt. Bedömningen är att det stöd som finns för djurägare och föreningar inom landsbygdsprogrammet har stor betydelse för måluppfyllelsen. För växtgenetiska resurser är preciseringen uppnådd. Arbetet med den odlade mångfalden följer som tidigare målen i Programmets för odlad mångfald strategi för perioden Preciseringen om främmande arter och genotyper bedöms för tillfället som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. Kunskapsläget om problemets omfattning är dock begränsad på länsstyrelserna och bekämpningsåtgärder genomförs endast i liten omfattning. Bedömningen kan komma att ändras när kunskapsläget förbättras. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen för genetiskt modifierade organismer ska anses vara uppfylld. Efter ett beslut i EU-domstolen så omfattas numera växtsorter som tagits fram med moderna växtförädlingstekniker av kraven i gentekniklagstiftningen. Vi bedömer att det skulle kunna hämma en hållbar utveckling inom jordbruket eftersom det finns en risk att nya växtsorter med en bra miljöprofil särskilt framtagna för svenska förhållanden inte kommer att nå lantbruket. Vi bedömer att det är svårt att nå preciseringarna om bevarande av kulturmiljövärden respektive kulturoch bebyggelsemiljöer. Den första bedömer vi som delvis uppfylld och den andra som inte uppfylld. Bedömningen grundas på länsstyrelsernas årliga uppföljningar och att på det saknas ersättningar för skötsel av landskapselement i det nuvarande landsbygdsprogrammet. Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan Ett effektivare jordbruk kan vara positivt för klimatet då utsläppen minskar per producerad enhet. Vi arbetar för ett effektivare svenskt jordbruk inom många områden, exempelvis inom djurhälsa och användning av insatsvaror. Vi arbetar också för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket som kan ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan. Rådgivning och information Rådgivningsprojektet Greppa Näringen har genomfört rådgivningsbesök under 2018 varav cirka 80 % har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp. Rådgivningen bidrar till att jordbrukets kväveanvändning minskar och resurseffektiviteten ökar inom till exempel utfordringen, vilket ger lägre utsläpp av både lustgas och metan per kilo produkt. Rådgivningen Energikollen bidrar till energieffektivisering inom jordbruket. I projekten inom minskad klimatpåverkan och förnybar energi har nu cirka 500 personer som kör jordbruksmaskiner genomgått en kursdag i sparsam körning. Vi erbjuder dessa kurser i hela landet, och har totalt tänkt nå cirka deltagare i målgruppen lantbruksföretagare, maskinförare på jordbruksföretag och maskinstationer och andra aktiva inom de gröna näringarna. Under året har vi också utvecklat biogasrådgivning både för grupp och enskilt

43 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Gödselgasstöd stöd till metangasreducering Vi betalade i december 2018 ut gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) för den fjärde stödperioden. Stödet, som under stödperioden uppgick till 40 öre/kwh, syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under stödperiodens tolv månader fick 56 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar från gödsel var under stödåret 145 GWh. Totalt betalade vi ut 57 miljoner kronor i stöd Biogasstöd Vi fick i vårändringsbudgeten uppdrag att administrera ett engångsstöd för produktion av biogas. Syftet var att stärka konkurrensen för att påskynda omställningen till förnybara energikällor. Under en intensiv period genomförde vi nödvändig regelutveckling och införde utbetalningsrutiner. I december 2018 betalade vi ut 270 miljoner som ett förskott till 39 anläggningar och stödet uppgick till 26 öre per KWh producerad biogas. Utvärdering och analys Vi tog under 2018 fram en rapport om återvätning av organogen jordbruksmark (Rapport 2018:30). I rapporten beskriver vi potentialen för att minska utsläppen av växthusgaser genom återvätning av dikade torvmarker. Detta exemplifieras med tre typområden. Både effekten i form av minskade växthusgaser, kostnaden och den samhällsekonomiska nyttan skiljer sig åt mellan dessa typområden. En av våra slutsatser i rapporten är att om anläggnings- och skötselkostnaderna kan hållas låga, är återvätning av organogen jordbruksmark en effektiv klimatåtgärd per satsad budgetkrona jämfört med andra åtgärder. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2018 har vi betalat ut drygt 0,6 miljoner kronor till ett projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan. Projektet rör åtgärder för att minska växthusgasavgången och öka skörden från odlade torvjordar. Klimatrapportering Vi bidrar med statistikunderlag och prognoser till Sveriges klimatrapportering. Vi är även med i granskningen av den årliga växthusgasinventeringen, prognoser samt information om politiska strategier och åtgärder. Vi bistår även i arbetet med uppföljning av potentialer, åtgärder och styrmedel inom markanvändningssektorn. Internationellt klimatarbete Vi deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention i Bonn (förmöte) i maj och i Katowice (COP24) i december Sverige deltar även inom EU:s expertgrupp inom markanvändningsfrågor kopplat till klimat (IG-AFOLU) och i kommissionens arbetsgrupp om Implementation of the LULUCF Decision and policy development of the land use, land use change and forestry sector. Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Vi gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer vi att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Rådgivning och information Växtskyddscentralerna inom vår rådgivningsorganisation arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag utifrån integrerat växtskydd, IPM, för att minska miljöeffekterna av växtskyddsmedel i jordbruket. Växtskyddscentralerna graderar varje vecka under växtodlingssäsongen cirka prognosrutor för att kunna bedöma sjukdoms- och insektssituationen för stråsäd, oljeväxter, trindsäd och potatis samt ett 50- tal fält/odlingar när det gäller frilandsgrönsaker, frukt och bär. Bedömningarna ligger sedan till grund för de rekommendationer som vi veckovis ger om bekämpningar av olika skadegörare och sjukdomar. Vi sprider informationen till rådgivare, lantbrukare och odlare på flera olika sätt. Fler än prenumeranter har under året fått ta del av informationen i 147 växtskyddsbrev, 22 ogräsbrev och 108 brev om fältgradering. På trädgårdssidan har vi skickat ut 25 brev om frilandsodling, 12 brev om bärodling samt 19 brev om fruktodling. Det gjordes sammanlagt cirka nerladdningar av våra 6 olika mobilappar under året. Vi deltar tillsammans med LRF, myndigheter och branschorganisationer sedan flera år i Säkert växtskydd, en utbildningskampanj som har syftet att arbeta för en säkrare hantering av växtskyddsmedel. Under 2018 har en kampanj med fokus på minskat läckage av substansen diflufenikan i ogräsmedel haft stort genomslag och blivit uppskattad i odlarled

44 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Tillsynsvägledning Vi genomförde ett nationellt tillsynsprojekt om hantering av växtskyddsmedel på golfbanor som vände sig till kommunernas miljöinspektörer. Det gjordes i samverkan med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen. Vi utvärderar projektet nu och presenterar resultaten i en rapport våren Vi har påbörjat arbetet med en förstärkt vägledning för att minska växtnäringsförluster och påverkan från användning av växtskyddsmedel på vattenförekomster kopplat till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för vatten. Utvärdering och analys Vårt arbete med EU:s direktiv 2009/128/EG för hållbar användning av bekämpningsmedel innebär bland annat arbete med den nationella handlingsplanen. Under våren 2018 färdigställde vi också uppföljningen av handlingsplanen för perioden Vi gör effektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel åt Kemikalieinspektionen i ärenden om nationellt godkännande av dessa. Vi har under 2018 hanterat cirka 80 ärenden. Växtskyddsrådet Under 2018 hade Växtskyddsrådet 4 möten, varav 1 möte i fält. Växtskyddsrådets sekretariat delas mellan oss och Kemikalieinspektionen. Vi har genomfört eller påbörjat ett 10-tal uppdrag utifrån handlingsplanen för växtskyddsrådet. 5 olika rapporter har varit i produktion under året; glyfosat och effekterna av ett eventuellt förbud inom EU, hinder för alternativa bekämpningsmedel, framtidsutsikter för verksamma ämnen, trendanalys för tillväxtreglerare i livsmedel samt statistikfördjupning. Den rådgivande gruppen för användningsvillkor har under året haft 4 möten. Bestämmelser Vi har fortsatt arbetet att godkänna växtskyddssprutor för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. Vi har under året godkänt cirka ansökningar, totalt har vi godkänt cirka sprutor sedan kravet på godkännande infördes hösten Under 2018 har vi också sjösatt ett system för kontroll av de personer som testar växtskyddssprutorna (funktionstestare). Vi har genomfört 8 kurser inom växtskyddsområdet som innefattar fortbildning för kursledare på länsstyrelserna, fortbildning av funktionstestare och utbildningar som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel för betning och inom skogsbruk. Försöks- och utvecklingsverksamhet Vi beviljade 0,6 miljoner kronor till ett flerårigt projekt om torrfläcksjuka på potatis inom området Giftfri miljö. Ekologisk produktion Ökad ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion i ett eget avsnitt längre fram i kapitlet. Effekter Giftfri miljö 2 av de 6 preciseringarna för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel. Tungmetallen kadmium är ett av de ämnen som räknas som särskilt farligt ämne. Numera är nedfall från luften den största källan till kadmium på åkrarna, men kadmium kan även tillföras åkermarken via gödselmedel som innehåller fosfor eller genom kalkningsmedel. Kadmiuminnehållet i fosforgödselmedel som såldes under 2016/2017 beräknas till totalt 88 kilo, en liten ökning jämfört med odlingsåret innan. Halten av kadmium i gödselmedel beräknas i medeltal till 6,1 gram per ton fosfor, vilket är i nivå med föregående år. Mängden kadmium i försålda fosforgödselmedel redovisades första gången 1995/1996, och jämfört med det året har kadmiumtillförseln via mineralgödsel minskat med 83 %. Måluppfyllelse Giftfri miljö Genom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer vi att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt. Målet att användningen av särskilt farliga ämnen så långt som möjligt har upphört bedömer vi vara fullt uppfyllt

45 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ingen övergödning Rådgivning och information Mycket av arbetet inom området bedrivs genom rådgivningsprojektet Greppa Näringen, som är ett samarbete mellan oss, LRF, länsstyrelserna samt företag i lantbruksbranschen. Vi är ytterst ansvariga för projektet och finansieringen sker genom landsbygdsprogrammet. Greppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lantbrukets rådgivningsföretag. Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Cirka lantbrukare får i dag återkommande rådgivning, och ytterligare cirka lantbrukare har tidigare fått rådgivning. Utöver detta har drygt lantbrukare fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd. Sammantaget brukar medlemmarna cirka hektar, vilket motsvarar drygt 45 % av Sveriges åkerareal. Under 2018 har rådgivarna genomfört drygt rådgivningar hos lantbrukare varav 202 startbesök till nya medlemmar. Vi har tagit fram underlag för rådgivningen i skriften Rekommendationer för gödsling och kalkning 2019 (Jordbruksinformation ). Med nya försöksresultat som underlag har vi uppdaterat rekommendationerna för kvävegödsling till råg och gräsfrövall. Greppa Näringen fortsatte under året att mäta och rapportera kväveupptaget i vete och beräkna markens kväveleverans under försommaren. Det torra och varma vädret präglade årets mätningar. I torkdrabbade områden var markleveransen av kväve liten. Även upptaget av kväve i grödan var litet. Markprover under juli månad visade på stora mängder outnyttjat kväve i marken till följd av grödans dåliga utveckling. Vi presenterade resultaten på webbplatsen inför sådd och gödsling av höstraps och som hjälp inför beslut om odling av mellangrödor och extra fodergrödor för att klara vinterns utfodring. Även arbetet med verktyget CropSAT fortsatte under året, där satellitbilder från Skåne till Uppland ger lantbrukarna möjlighet att bedöma kvävebehovet för sina grödor. Bilderna finns gratis på verktygets webbplats. Under 2018 arbetade Greppa Näringen för att öka intresset för precisionsodling, och detta var tema i Greppa Näringens montrar på fältmässorna Borgeby fältdagar och Brunnby lantbrukardagar. Greppa Näringen skickade ut en enkät till lantbrukare om vilka åtgärder för minskade fosforförluster som de har gjort och är villiga att göra. Enkäten besvarades av lantbrukare och vi kommer att publicera resultaten i vår rapportserie. Vi rapporterade omfattningen av rådgivningsverksamheten för förbättrad vattenkvalitet för de närmast föregående åren till vattenmyndigheterna. Vi inledde också samarbete med Havs- och vattenmyndigheten kring ett kommande omfattande projekt med pilotområden och samordnare för ökat lokalt åtgärdsarbete. Intresset för rådgivning inför byggnation av nya stallar var stort under året. Vikten av att hitta stallösningar för minskad ammoniakavgång poängterades i information till Greppa Näringens medlemmar. Tillsynsvägledning Vi har under 2018 genomfört tillsynsvägledning kring växtnäring till kommuner och länsstyrelser framför allt via vårt webbforum Effektiv näring. Vi har ordnat en handläggarträff med länsstyrelserna samt deltagit på två kommunträffar som länsstyrelser ordnat. Vi har även varit med vid flera träffar kopplade till tillsyn av intensiv djurhållning med fjäderfä och gris (så kallade IED-verksamheter). Utvärdering och analys Vi tog fram underlag för översyn av de nitratkänsliga områdena (Rapport 2018:29). En sådan översyn ska göras vart fjärde år enligt nitratdirektivet. Inga ändringar av områdena genomfördes till följd av översynen. Nästa översyn kommer att tidigareläggas eftersom det snart kommer nytt underlag som kan användas för översyn av områdena. Inom Konventionen för skydd av Östersjöns marina miljö Helsingforskommissionen (HELCOM) finns en grupp för hållbara produktionsmetoder i jordbruket. Vi har under 2018 deltagit i gruppens arbete. Det har bland annat varit inriktat på att se över konventionens åtgärder som rör lagring och spridning av gödselmedel och att ta fram en strategi för näringsrecirkulering, främst för stallgödsel och slam. Rich Waters är ett stort projekt som genomförs i Sverige inom EU:s miljöprogram LIFE IP. Inom en del av projektet undersöker vi tillsammans med vattenmyndigheterna och LRF hur olika kombinationer av styrmedel och åtgärder i jordbruket kan bidra till att nå vattendirektivets mål. Vi ska genomföra konsekvensanalyser av de olika alternativen. Vi har inom ramen för CAP:s miljöeffekter tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten undersökt om åtgärderna i landsbygdsprogrammet för minskad övergödning kan omformas så att ersättningarna bygger mer på resultat och värde än på stödvillkor och kostnader. Poängen är att styra placeringen av åtgärder så att de hamnar där de gör störst nytta. Lantbrukarnas resultat kan bedömas utifrån beräknade åtgärdseffekter och lokala förhållanden på fältnivå. Utifrån slutsatserna har vi tagit fram ett stödkoncept

46 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR som vi ska testa i ett pilotområde Vi kommer att genomföra försöket inom ramen för interregprojektet Waterdrive. På så sätt kommer vi också kunna utbyta erfarenheter med andra medlemsstater runt Östersjön. Miljöersättningar och miljöinvesteringar Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. I miljöersättningen skyddszoner ingår skyddszoner längs vattendrag och anpassade skyddszoner. Det finns en miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar vilka kan fånga upp kväve och fosfor. Det är också möjligt att ansöka om investeringsstöd för att anlägga eller restaurera våtmarker. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2018 har cirka 3,1 miljoner kronor beviljats till 8 projekt om försök och utveckling för ett minskat växtnäringsläckage. Flera av projekten gäller strategier för behovsanpassad kvävegödsling som underlag till rådgivningen, men vi beviljade också medel till projekt om strukturkalkning och fosfordammar. Måluppfyllelse Ingen övergödning Vår bedömning av måluppfyllelse för miljökvalitetsmålet Ingen övergödning utgår från preciseringarna för målet och hur jordbruket bidrar till att uppfylla dem. Preciseringarna handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överenskommelser och krav på att vatten ska nå god status. För preciseringarna om miljötillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara måluppfyllelsen för påverkan på havet och landekosystem, det vill säga för följande preciseringar: den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Målsättningarna för påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. Rådgivning inom Greppa Näringen, miljöersättningar och miljöinvesteringar har bidragit till att minska tillförseln av kväve och fosfor. Vi bedömer att preciseringen delvis är uppfylld. Vi bedömer att preciseringen om påverkan på landmiljön i huvudsak är uppfylld. Miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker Rådgivning och information Inom Greppa Näringen fick 209 lantbrukare rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under Måluppfyllelse Myllrande våtmarker För flera av preciseringarna för miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, till exempel preciseringen våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvaliteten och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Vi bedömer målet som i huvudsak uppfyllt. Vårt arbete med vattenhushållning Rådgivning och information Det övergripande målet för vårt projekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning är konkurrenskraftig produktion, klimatanpassning, ett rikt odlingslandskap och en god vattenmiljö. Projektet ska sammanställa och förmedla kunskap, samt ta fram verktyg, riktlinjer, vägledning och strategier för en hållbar vattenhushållning och stödja utvecklingen av privat rådgivnings- och konsultverksamhet så att kunskapen kommer lantbrukarna tillgodo. Under 2018 tog vi fram informationsmaterial om miljövänligt dikesunderhåll respektive täckdikning samt vidareutvecklade Greppa Näringens rådgivningsmoduler om dränering och dikesunderhåll. Vi tog också fram metodbeskrivning för vattendragsgrupper, koncept och material för studiecirklar om aktiv förvaltning och underhåll av diken, utbildade cirkelledare samt upphandlade ett utbildningsföretag för genomförandet. Vi har genomfört kurser i dikesunderhåll och våtmarker, medverkat i ett flertal externa konferenser och kurser samt deltagit på Borgeby fältdagar

47 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Utvärdering och analys Vi har redovisat två regeringsuppdrag, Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat (Rapport 2018:19) och Jordbrukets behov av vattenförsörjning (Rapport 2018:18). Rapporterna berör vikten av rätt mängd vatten vid varje tidpunkt för grödans tillväxt, bärighet för maskiner och begränsad miljöpåverkan. Odlingssäsongen 2017/2018 präglades visserligen av sommarens torka men den inleddes med en blöt höst och vinter. Vi har arbetat vidare med att ta fram ytterligare underlag om dimensionering av dränering och jordbrukets vattenbehov tillsammans med SMHI och SLU. Under hösten anordnade vi en workshop med branschen om förutsättningarna för att tredubbla den årliga täckdikningen i Sverige, vilket var ett av förslagen i rapporten till regeringen. Arbetet tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i projektet Fysisk påverkan på jordbrukets vatten med att ta fram kunskap för att göra bra avvägningar mellan produktionsmål och miljömål, har gått in i sitt slutskede. Under våren hade vi möte med Näringsdepartementet och Miljö- och energidepartementet och ett samrådsmöte med myndigheter och organisationer. Vi kommer att publicera resultatet i fyra rapporter under Vi har medverkat i regeringsuppdraget om effekterna av årets torka som ska redovisas under 2019, SMHI:s regeringsuppdrag om kartläggning av vattenuttag i Sverige samt Havs- och vattenmyndighetens arbete med en vägledning om vattenförsörjningsplaner. Vi har även medverkat i ett antal konferenser och kurser. Vi har lämnat yttrande till regeringen om förordning om återanvändning av vatten, ett förslag från EU-kommissionen samt ett betänkande (SOU 2018:34) om Vägar till hållbara vattentjänster. Bestämmelser Vid prövning av markavvattningsärenden som berör flera fastigheter kan Mark- och miljödomstolen förordna en så kallad markavvattningssakkunnig. För att bli förordnad krävs en särskild behörighet som vi utfärdar. Under året har vi genomfört första delen av den kurs som krävs för att få behörighet. Kursen fortsätter Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2018 har vi beviljat 1,3 miljoner kronor till 2 projekt inom vattenhushållning, 1 dräneringsförsök och 1 bevattningsförsök. Vårt arbete med ekologisk produktion Rådgivning och information Vi har fortsatt att driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling för rådgivare, lantbrukare och odlare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivare och forskare. Vi har tagit fram och uppdaterat lättillgänglig information om ekologisk produktion i form av informationsmaterial som finns både på webben och i pappersform. Vi producerar 2 elektroniska nyhetsbrev, ett om ekologiskt lantbruk och ett om trädgårdsproduktion. Vi har också en Facebook-sida om Ekologiskt lantbruk, och en Facebook-grupp om Biodiversitet i frilandsodlade trädgårdsgrödor. Under året har vi också medverkat i mässor och demonstrationsaktiviteter i fält. Vi har genomfört 3 fortbildningskurser och 1 studieresa för rådgivare med fokus på att utveckla den ekologiska produktionen och öka konkurrenskraften. Fortbildningskurserna handlade om omläggning, nötoch lammproduktion samt utfodring med råg. Bestämmelser Med anledning av torkan underlättade vi för företag med ekologisk djurhållning bland annat genom att göra ett antal tillfälliga ändringar i åtgärdskatalogen som reglerar vad som ska vidtas när ett företag får en avvikelse. Vi gjorde detta i dialog med rådgivare, kontrollorgan och representanter för djurhållare. Ändringarna innebär bland annat att vissa djur kan få högre andel kraftfoder och att kravet på 60 % självförsörjningsgrad blir mindre strikt för vissa företag. Vi tillåter också att djurhållarna får använda grödor från mark under första årets omställning som foder i större grad, samt att pelleterade vallfoder och betmassa kan räknas som en del av grovfoderandelen. En mindre andel av de ekologiska djurhållarna, cirka 300 stycken, har fått undantag för att använda konventionellt grovfoder. Vi har också arbetat med förberedelser för den sekundära lagstiftningen under den nya EU-förordningen om ekologisk produktion. Vi har lämnat svenska underlag för merparten av de produktionsregler som kommer att gälla för ekologisk produktion inom EU framöver

48 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2018 har vi beviljat 0,7 miljoner kronor till 4 projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion. Dessutom finansieras sortförsök för ekologisk odling av spannmål, trindsäd och potatis med cirka1,9 miljoner kronor. Vi gjorde under hösten också en utlysning för tillämpade försöks- och utvecklingsprojekt inom ramen för livsmedelsstrategin utifrån de behov som identifierades i Åtgärdsplan för att öka produktion, konsumtion och export av ekologiska livsmedel (Rapport 2018:16). Vi beviljade 6 miljoner kronor över en tvåårsperiod till 10 projekt. Effekter Ekologisk produktion Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som var omställd eller under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick 2017 till hektar eller 19 % av den totala arealen jordbruksmark. Det är en ökning med över 4 % jämfört med Statistiken för 2018 blir klar i juni Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som certifierar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark. Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar till flera miljökvalitetsmål. Ökad ekologisk produktion bidrar dessutom till att konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses med inhemska produkter

49 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Hantering av stöd från EU-fonderna I detta kapitel redovisar vi Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU), havs- och fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). När det gäller landsbygdsprogrammet kommer vi att redovisa resultat i en särskild rapport som vi publicerar under våren Våra verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året uppgått till 467 miljoner kronor (drygt 28 % av de totala kostnaderna). Mål Verksamhetsområde Mål 1 Måluppfyllelse Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) Handläggning ansökan om utbetalning av stöd Fullt uppfyllt (4) Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Budgetutnyttjande, beviljade stöd Fullt uppfyllt (4) Utbetalningar I huvudsak uppfyllt (3) Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU Handläggning av ansökan om utbetalning exklusive LLU Delvis uppfyllt (2) Delvis uppfyllt (2) Havs- och Fiskeriprogrammet (EHFF) Havs- och Fiskeriprogrammet (EHFF) Budgetutnyttjande, beviljade stöd I huvudsak uppfyllt (3) Utbetalningar Delvis uppfyllt (2) Havs- och Fiskeriprogrammet (EHFF) Havs- och Fiskeriprogrammet (EHFF) Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU Handläggning av ansökan om utbetalning exklusive LLU Ej uppfyllt (1) Ej uppfyllt (1) Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Lokal ledd utveckling inom EUfonderna (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) Budgetutnyttjande, beviljade stöd I huvudsak uppfyllt (3) Utbetalningar Delvis uppfyllt (2) Handläggning ansökan av stöd Delvis uppfyllt (2) Lokal ledd utveckling inom EUfonderna (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) Handläggning av ansökan om utbetalning I huvudsak uppfyllt (3) Korrekt genomförande av EUstöden Korrekta utbetalningar av EU-stöd I huvudsak uppfyllt (3) 1. Resultatbedömningen utgår från mål som kommer från förordningar, gemensamma tidsplaner med andra stödmyndigheter och vår interna verksamhetsstyrning

50 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) SAM Internet en e-tjänst för ansökan av alla jordbrukarstöd Varje år ansöker lantbrukare om olika typer av jordbrukarstöd i en samlad ansökan (SAM-ansökan). Lantbrukarna söker de allra flesta jordbrukarstöden via e-tjänsten SAM Internet var sista ansökningsdag den 12:e april och då hade ansökningar skickats in via SAM Internet. Antalet ansökningar som kom in efter den 12:e april till och med 7:e maj var ansökningar. Totalt kom det in ansökningar via SAM Internet under Handläggning av ansökan och beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2018 har det gjorts knappt överföringar. Av dessa gjordes cirka ansökningar (84 %) via e- tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 5 % jämfört med Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2018 ska vara klara under vecka 37. Utfallet av klara överföringar vecka 37 var drygt 99 %. Handläggning av ansökan om utbetalning Vid det första utbetalningstillfället i december betalade vi ut stöd till cirka 90 % av lantbrukarna. Fram till årsskiftet 2018 har vi betalat ut cirka 97 % av det totala beloppet för stödår 2018, att jämföra med målet som var 95 %. Tabell Utbetalat belopp av 2018 års jordbrukarstöd (direktstöd) i förhållande till utbetalningsmål Stöd Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2018 (mnkr) Utbetalningsmål per , för stödår 2018 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per , för stödår 2018 (mnkr) Gårdsstöd Förgröningsstöd Nötkreaturstöd Unga lantbrukare Totalt Källa: Jordbruksverket Kontrollsamordning för alla jordbrukarstöd Vi arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Kontrollsamordningen syftar till att fältkontrollerna av jordbrukarstöd, tvärvillkor och registerkontroller håller korrekt kvalitet och att kontrollerna görs på ett likartat sätt på alla länsstyrelser. Vidare innefattar kontrollsamordningen att förvalta och utveckla IT-system för att hantera kontrolluppgifterna. Det vi arbetar med för att samordna kontrollerna är bland annat metodutveckling, instruktioner, utbildningar, kravställande av de IT-system som länsstyrelserna använder och att vi medverkar vid revisioner av kontrollerna. Med revisioner menar vi främst granskningar som EU-kommissionen och Revisionsrätten gör. Systematisk uppdatering av blockdatabasen för alla jordbrukarstöd Vi ansvarar för att ajourhålla databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) samt att utföra löpande och årligen återkommande kvalitetskontroller av uppgifterna i blockdatabasen. Den totala kostnaden för denna verksamhet uppgick till 36,7 miljoner kronor 2018, att jämföra med 32,3 miljoner kronor för Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från exempelvis Lantmäteriet och Metria används som indikation på att jordbruksblocken kan behöva uppdateras. Den systematiska skärmgranskningen innebär att vi granskar blocken systematiskt i snitt vart tredje år. Några procent av blocken från den systematiska granskningen blir föremål för fältinventering. Under 2018 har vi granskat jordbruksblock. Detta antal motsvarar 51 % av det totala antalet block i blockdatabasen. Granskningen har utförts av oss samt personal från länsstyrelserna. Vi arbetar aktivt tillsammans med länsstyrelserna för att minimera antal besök hos en och samma brukare. För att göra enhetliga bedömningar samarbetar vi också med länsstyrelserna avseende bland annat rutiner och kalibreringsövningar

51 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har vi granskat block i fält under Under 2018 har vi hållit alla tidsplaner och vi har hunnit med samtliga block som fallit ut till granskning. Vi har även under det gångna året använt oss av den metod för automatisk granskning som introducerades Detta har reducerat antalet block för manuell granskning med drygt block. Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalitet har vi fortsatt den övergång som påbörjades 2016 från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval. Detta för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering. Vi arbetar också kontinuerligt med att förbättra vår förmåga att göra bedömningar på skärm och därmed minska behovet av de mer kostsamma fältbesöken. Alla medlemsländer ska årligen göra en kvalitetsbedömning av sina system för identifiering av jordbruksskiften, i Sveriges fall blockdatabasen, och rapportera resultatet till kommissionen. Bedömningen görs genom 6 mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal, där resultatet för 2018 är 99,76 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är %. För 4 av de övriga 5 måtten uppnår vi ett godkänt resultat för 2018, vilket är samma utfall som för Tabell Granskning per granskningsorsak Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Förändringar anmälda av lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av flygfoton Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket Tabell Gjorda granskningar per ägoslag Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Åker Bete Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknadsregleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 82 miljoner kronor i marknadsstöd under Förutom stöd till frukt och grönt samt skolmjölksstöd ingår återbetalning av produktionsavgift socker i beloppet. Honungsprogrammet Det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung är ett treårigt program där nuvarande gäller för perioden Programmet finansieras med högst 50 % från EU. Syftet med programmet är dels att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter, dels att minska varroakvalstrets och därmed sammanhängande sjukdomars negativa inverkan på biodlingen. Programmet ska även stärka näringen genom att påvisa pollineringens betydelse för fler pollen- och nektarproducerande växter i odlingslandskapet. Vi beviljade 35 projekt 2018 och betalade ut 5,6 miljoner kronor, att jämföra med 4,9 miljoner kronor för år Vi publicerar rapporterna för avslutade projekt på Jordbruksverkets webbplats

52 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse Jordbrukarstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) Vi klarar målet för handläggning och beslut av stödrätter med god marginal. För direktstöden (gårdsstöd, förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur) utbetalades miljoner kronor för stödår 2018, att jämföra med miljoner kronor som var det utbetalningsmål vi prognostiserade (utbetalningsprognos ett, som gjordes i januari) för stödår Detta innebär att målet för direktstöden är fullt uppfyllt. För marknadsregleringarna är målet fullt uppfyllt då vi betalat ut alla stöd enligt regelverket. För honungsprogrammet är målet också fullt uppfyllt då vi betalat ut och handlagt stödet i tid och enligt gällande regelverk. Gemensamt för ESI-fonderna Grunden för EU-programmen under programperioden är den s.k. partnerskapsöverenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna i Sverige. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla ESI-fonderna i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Landsbygdsprogrammet (EJFLU) EU-kommissionen godkände förslaget till landsbygdsprogram för perioden i maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten Från och med 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars Redovisningsprinciper Redovisningen i detta avsnitt görs enligt den av EU bestämda indelningen av programmets så kallade unionsprioriteringar. En mer detaljerad redovisning lämnas i en årsrapport som publiceras våren I den föreliggande redovisningen kan vi ändrat tidigare års beviljade stödbelopp jämfört med föregående redovisningar. Det beror på att ändringsbeslut i ärenden har påverkat beviljat stödbelopp. Justeringarna beror också på att vi före 2017 redovisade beviljade ärenden för sista beslutsåret i resultatredovisningarna. Första beslutsår är det år vi redovisar till EU-kommissionen i all vår uppföljning. Vi har därför valt samma princip i denna redovisning. Programändringar Programmets budget uppgick vid programstarten till miljoner kronor. Under 2018 har 3 programändringar införts vilket bland annat innebär att budgeten nu är miljoner kronor, varav den EU-finansierade delen är miljoner kronor. I februari 2018 godkände EU-kommissionen den programändring som regeringen beslutade om hösten 2017 och som bland annat innebar att budgeten ökade med cirka 942 miljoner kronor till miljoner kronor. Programändringen innebar bl.a. att bredbandsstödet ökade totalt sett med miljoner kronor medan budgeten i andra stödåtgärder minskade. Även vissa stödnivåer och stödvillkor ändrades. Regeringen ändrade även några villkor och stödnivåer. I mitten på maj godkände EU-kommissionen ännu en programändring som gjordes på grund av förenklingar i EU-regelverket, kravet på aktiv jordbrukare togs bort och startstödet förenklades. I november godkändes årets tredje programändring som innebar att delmål för 2018 för unionsprioritering 5 och 6 sänktes. Mindre budgetjusteringar gjordes, bl.a. för att undvika inlåsningseffekter. En förenklad kostnadsredovisning möjliggjordes också genom ändringen. Utnyttjande av tilldelad EU-finansiering Planeringen av landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonden för programperioden utgick från en fastställd växelkurs på 8,39 kr/euro, enligt svensk förordning. Den faktiska kursen under programperioden, som används vid rekvisition av pengar från EU, har varit betydligt högre. För perioden t.o.m har vi rekvirerat EU-medel till en genomsnittskurs 9,69 kr/euro. Detta innebär att Sverige inte fullt utnyttjar de pengar EU har tilldelat oss. Om kursen även fortsättningsvis ligger kvar på 9,69 kr/euro och att vi genomför EU-programmen enligt plan beräknar vi att vi inte kommer använda drygt miljoner kronor av tilldelade EU-pengar under programperioden. Det går inte att fastställa det exakta beloppet som bland annat kommer att påverkas av växelkursens utveckling fram till och med 2023 då pengarna ska vara slututbetalda. Om vi ska utnyttja mer av EU-pengarna förutsätter det ett regeringsbeslut om ändring av den fastställda växelkursen och ändrade finansieringsandelar i programmen mellan EU och svensk finansiering

53 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Genomförandet av landsbygdsprogrammet under 2018 Som vi nämnde ovan gjordes det flera programändringar under Den senaste ändringen innebar bland annat att vi sänkte delmål för UP 5, (koldioxidsnål och klimattålig ekonomi) och UP 6, (utveckling på landsbygden) som skulle vara uppnådda i december. Om vi inte hade justerat delmålen nedåt fanns en risk att vi hade blivit tvungna att flytta medel till andra unionsprioriteringar. Utbetalningarna i nämnda unionsprioriteringar har gått sämre än vad vi beräknade när vi tog fram programmet. En förklaring till det när det gäller UP 5 är främst den låga efterfrågan på stöd till gödselbaserad biogas, som är det största insatsområdet inom prioriteringen. Vi bedömer att den låga efterfrågan dels beror på att det finns andra finansieringskällor som exempelvis Klimatklivet att ansöka från, dels på grund av den nuvarande marknadssituationen för biogas. Inom UP 6 finns det två stora stöd, bredband och lokalt ledd utveckling. Den låga utbetalningstakten beror främst på att genomförandet av stora bredbandsprojekt har gått betydligt långsammare än beräknat. Under hösten 2018 har vi lyft den frågan på flera olika sätt, i bredbandsforum, i kontakter med de stora aktörerna inom området samt med länsstyrelserna. Genomförande av innovationsstödet inom Europeiska Innovationspartnerskapet EIP Innovationsstödet är ett av de större stöden som Jordbruksverket hanterar. Budgeten är på totalt 441 miljoner kronor för att stötta innovationer inom jordbruks- och livsmedelsnäringen. 40 miljoner kronor av dessa har enligt regeringsbeslut riktats till genomförandet av livsmedelsstrategin. Under 2018 har 41 projekt fått sammanlagt drygt 3,2 miljoner kronor för att bilda innovationsgrupper inom ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Det betyder att det nu finns över 200 innovationsgrupper som arbetar med innovationer runt om i landet med syfte att stärka konkurrenskraften inom jordbruk och trädgårds- och rennäring. Under 2018 har 23 projekt fått närmare 66 miljoner kronor för genomföra sina projekt och utveckla sina innovationsidéer. Det finns ytterligare 17 utvalda projekt som vi handlägger just nu. Intresset för innovationsstödet har varit stort. Vi bedömer att pengarna kommer att ta slut i flera av fokusområdena under 2019 men att det kommer att finnas lite pengar även för den första delen av 2020 för några av våra fokusområden. Riktade insatser inom landsbygdsprogrammet Regeringen beslutade i januari 2016 om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet , vilket ändrade ett beslut som togs hösten Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Ett nytt regeringsbeslut togs i oktober 2017 där 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Dessa medel ingår i totalbeloppet 540 miljoner kronor. Ovan nämnda regeringsbeslut innebär att totalt knappt 332 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets budget har riktats till verksamheter inom livsmedelsstrategin. Detta redovisar vi i kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv tillsammans med andra insatser som rör livsmedelsstrategin. Mellanskillnaden mellan 540 miljoner kronor och de riktade insatserna uppgår till drygt 208 miljoner kronor. Dessa medel är budgeterade på ett antal olika insatsområden i programmet och fördelade till berörda myndigheter. Vi gör ingen särskild redovisning av dessa medel. Utöver medel till livsmedelsstrategin finns det även andra riktade satsningar som kommit till genom regeringsbeslut. Jordbruksverket har medel för turisminsatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Länsstyrelserna och Tillväxtverket har riktade medel inom det så kallade servicepaketet som efter programändring omfattar totalt 661 miljoner kronor. Det finns även särskilda satsningar på investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och på att hembygdsgårdarna ska utvecklas till besöksmål. Detta redovisar vi i nedanstående tabell

54 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell Redovisning av riktade insatser inom landsbygdsprogrammet (annat än livsmedelsstrategin) Inriktning Beslutande myndighet Budget, tkr Beviljat stöd, tkr Beviljad budget, % Turism på landsbygden Traditionell småskalig matkultur Rådgivning, kommersiell service Investering, kommersiell service Komp.utv. lokal serviceutveckling Samarbete, lokal serviceutveckling Jordbruksverket % Jordbruksverket % Länsstyrelserna % Länsstyrelserna % Tillväxtverket % Tillväxtverket % Idrotts- och fritidsanläggningar Länsstyrelserna och Sametinget % Hembygdsgårdar Länsstyrelserna % SUMMA % Källa: Jordbruksverket Stödet för investeringar i kommersiell service går till dagligvarubutiker, drivmedelsstationer och servicepunkter. Genom programändringarna under 2018 sänkte regeringen budgeten från 440 miljoner kronor till 365 miljoner kronor. Beviljat stöd uppgår till drygt 214 miljoner kronor, eller 56 % av budgeten. Nivån ligger lite under det linjära målvärdet trots budgetminskningen. 79 % av beviljat stöd (170 miljoner kronor) har gått till sammanlagt 429 dagligvarubutiker. En betydande del av investeringarna handlar om nya kyl- och frysanläggningar, vilket ger positiva miljöeffekter när gamla köldmedier fasas ut och ersätts med moderna anläggningar som är mer energieffektiva. Med hjälp av 36 miljoner kronor i stöd har 76 drivmedelsstationer utvecklats. Det har varit lite svårare att få till rådgivning för kommersiell service, endast 9 projekt är beviljade och det är länsstyrelserna själva som driver dessa eller har upphandlat rådgivning. Tillväxtverket har stöd dels för kompetensutveckling, dels för samarbete för att utveckla lokala servicelösningar. 42 samarbetsprojekt har beviljats stöd om totalt 128 miljoner kronor. Det största projektet uppgår till 16 miljoner kronor och genomförs av Hela Sverige ska Leva. Projektet handlar om att initiera nya servicelösningar i 11 kommuner. Stödet till idrotts- och fritidsanläggningar har överskridits med 19 %. Av ovan nämnda regeringsbeslut framgår att det riktade beloppet ska uppgå till minst 50 miljoner kronor. Eftersom efterfrågan varit stor har Jordbruksverket möjliggjort överföring av medel från andra områden inom samma insatsområde. Stödet till hembygdsgårdar ligger väl i linje med det linjära målvärdet som nämns i avsnittet om måluppfyllelse. Det kan emellertid nämnas att det i vissa fall har varit svårt för en del hembygdsföreningar att få fram den svenska offentliga finansieringen som krävs

55 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell Sammanställning landsbygdsprogrammet , beviljade stöd Unionsprioritering Mål - Budget, tkr Beviljat stöd, tkr Mål Uppfyllelse % Delmål % 1 Främja kunskapsöverföring % 64 % och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden 1) 2 Jordbrukets konkurrenskraft % 64 % 3 Djurvälfärd och kort % 59 % livsmedelskedja 2) 4 Miljö i jord- och skogsbruk, % 71 % miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd 3) 4 Miljö i jord- och skogsbruk, % 64 % projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar 5 Koldioxidsnål och klimattålig % 64 % ekonomi 6 Utveckling på landsbygden % 64 % inkl LLU TA-medel 3) % 64 % SUMMA % 68 % 1. Unionsprioritering 1 är tvärgående och summerar vissa typer av stöd som ingår i UP2-UP6. Beloppen ska inte räknas in i slutsumman. 2. Djurvälfärdsstöden är utbetalda medel. Övriga stöd är beviljade medel. 3. Utbetalade medel 4. Det värde som bör vara uppnått i december 2018 vid en linjär utveckling från programmets godkännande till programperiodens slut. Källa: Jordbruksverket Tabell - Sammanställning landsbygdsprogrammet , utbetalda stöd Unionsprioritering Mål - Budget, tkr Utbetalt stöd, tkr Måluppfyllelse % Delmål % Främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden % 42 % 2 Jordbrukets konkurrenskraft % 42 % 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja % 63 % 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projektoch företagsstöd samt miljöinvesteringar 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi % 71 % % 42 % % 42 % 6 Utveckling på landsbygden inkl LLU % 42 % Tekniskt stöd % 42 % SUMMA % 59 % 1. Unionsprioritering 1 är tvärgående och summerar vissa typer av stöd som ingår i UP2-UP6. Beloppen ska inte räknas in i slutsumman. 2. Det värde som bör vara uppnått i december 2018 vid en linjär utveckling från programmets godkännande till programperiodens slut. 3. Inklusive utbetalade förskott och överskjutande nationell finansiering. Källa: Jordbruksverket

56 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse och budgetutnyttjande I detta sammanhang mäter vi måluppfyllelsen utifrån hur stor del av budgeten som är beviljat i stöd från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj För projekt- och företagsstöden har det, fram till och med december 2018, gått 43 månader av programperioden för beslutsfattande som pågår till december 2020, det vill säga 67 månader. I syfte att kunna följa hur programmet fortskrider har vi tagit fram ett linjärt målvärde. För beslut om stöd inom projekt- och företagsstöden innebär detta linjära målvärde att 64 % (43/67) av budgeten för unionsprioritering 2, 5, delar av 3 och 4 samt 6 bör vara beslutad i december Prioriteringarna och målvärden framgår av tabellen ovan. För de arealbaserade stöden, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd under unionsprioritering 4 mäter vi måluppfyllelsen från det att utbetalningar har belastat programbudgeten, det vill säga från januari Målvärdet som bör vara uppfyllt 2018 blir därmed 71 %, (60/84). Unionsprioritering 4 delas upp i redovisningen i två delar, arealbaserade stöd och projekt- och företagsstöd eftersom ersättningsformerna skiljer sig åt, målvärdena är olika samt att kopplingen mellan utbetalda belopp och arealer blir tydligare på det viset. Även ersättningen för ökad djurvälfärd inom Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja har belastat programbudgeten från och med Det viktade målvärdet för unionsprioritering 3 blir 59 % när projekt- och företagsstöd kombineras med djurvälfärdsersättningarna. Ett viktat gemensamt målvärde (68 %) för alla unionsprioriteringar har tagits fram för att kunna bedöma hur programmet fortskrider i sin helhet. Det är detta som ligger till grund för bedömningen om hur vi uppfyllt målen. Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Denna unionsprioritering är en övergripande och sammanfattande prioritering över kompetensutveckling, rådgivning, innovationsstödet EIP och samarbetsåtgärden. Dessa ingår också i redovisningen av unionsprioriteringarna 2-6 nedan. Målet för unionsprioritering 1 är i huvudsak uppfyllt för beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 52 % och att delmålet som vi bör ligga på är 64 %. Detta beräknas 52/64 = 81 % För utbetalningarna är målet delvis uppfyllt eftersom utbetalt belopp 14 % av budget och delmål 2018 är 42 %. Detta beräknas 18/42 = 33 % Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Målet för unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är fullt uppfyllt för beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 67 % och delmålet är 64 %. Detta beräknas 67/64 = 105 %Den i särklass största åtgärden är investeringsstöd som syftar till ökad konkurrenskraft i jordbruket. Den står för nästan 80 % av budgeten inom denna unionsprioritering. Av den åtgärdens 2,31 miljarder kronor har 71 % beviljats i stöd. För utbetalningarna är målet i huvudsak uppfyllt. Utbetalt belopp är 37 % av budget och delmålet är 42 %. Detta beräknas 37/42 = 88 %. Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd som har belastat programbudgeten från och med Djurvälfärdsersättningen står för 70 % av budgeten. I kombination med projekt- och företagsstöden inom samma unionsprioritering som har senare programstart innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2018 blir 59 %. Bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är fullt uppfyllt eftersom beslutsnivån är 70 %. Detta beräknas 70/59 = 119 %. För utbetalningarna är målet fullt uppfyllt, utbetalningarna ligger på 61 % av budget och målvärdet är 63 %. Detta beräknas 61/63 = 97 %. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk Budgeten för unionsprioritering 4 består till största delen (93 %) av arealbaserade ersättningar, vilka också ingår i det vi brukar benämna jordbrukarstöden. Resterande del är projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar. Budgetutnyttjandet är 67 % för de arealbaserade ersättningarna; miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd där målvärdet är 71 %. Målet är därmed i huvudsak uppfyllt för denna del. Detta beräknas 67/71 = 93 %. För projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar är utnyttjandegraden 52 % och målvärdet är 64 %. Även för denna del är därmed målet i huvudsak uppfyllt enligt beräkningen 52/64 = 81 %

57 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Utbetalningarna inom arealbaserade ersättningar är i huvudsak uppfyllt eftersom 67 % av budgeten är slut- eller delutbetald och delmålet är 71 %. Detta beräknas 67/71 = 93 %. Trots det goda budgetutnyttjandet finns det ärenden från 2015, 2016 och 2017 som ännu inte är slututbetalda. Vid utgången av 2018 återstod ca 100 miljoner kronor för stödår 2016 samt ca 170 miljoner kronor för stödår För 2015 återstod mindre belopp för ett begränsat antal lantbrukare. Orsaken till dessa förseningar är att Jordbruksverket haft utveckling kvar att göra av de IT-lösningar som länsstyrelsen behöver för handläggning och kontroll av stödansökningarna. Det är främst tre faktorer som har påverkat tidplanen. Jordbruksverket har infört en ny teknisk plattform för stödhandläggningen, EU:s regelverk i kombination med svenska regler bildar en komplex helhet som är svår att administrera samt högkonjunktur inom ITsektorn gör det svårt för alla att få tag på tillräcklig kapacitet. För projekt- och företagsstöd ligger utbetalningarna på en jämförelsevis låg nivå, 19 % av budget är utbetald och målvärdet är 42 %, vilket innebär att målet delvis är uppnått. Detta beräknas 19/42 = 46 %. Ansökta arealer inom unionsprioritering 4 För att få en tydligare överblick över de arealbaserade ersättningarna gör vi en särskild redovisning av ansökta arealer. De arealbaserade ersättningarna, det vill säga, miljöersättningarna utom hotade husdjursraser, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstödet, bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4 att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jordbruket. Kompensationsstödet ersätter merkostnader och inkomstbortfall som uppstår av mindre gynnsamt klimat och sämre förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på var lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan För miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt ersättningens regler och villkor under en bestämd tid, oftast 5 år. Ersättningen ska bidra till att täcka de merkostnader och det inkomstbortfall som lantbrukaren får genom att uppfylla villkoren. Det är möjligt att söka åtagande för ersättningarna: betesmarker och slåtterängar restaurering av betesmarker och slåtterängar fäbodar vallodling skötsel av våtmarker och dammar ekologisk produktion omställning till ekologisk produktion skyddszoner minskat kväveläckage Tabellen nedan visar ansökt areal för de arealbaserade ersättningarna. Observera att det är ansökt areal som vi redovisar då det inte finns beslut för alla ersättningar ännu. Ansökt areal går därför inte fullt ut att jämföra med målarealen då det inte är säkert att den ansökta arealen blir den slutgiltiga när handläggningen är klar. Jordbruksverket kan därför inte dra några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar, men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna ser ut att kunna nå en god måluppfyllelse. För omställning till ekologisk produktion och för restaurering av betesmarker och slåtterängar ser måluppfyllnaden låg ut, men för dessa ersättningar ackumuleras arealen till skillnad från de övriga som har årliga mål. Måluppfyllelsen för Skötsel av våtmarker och dammar är hög, 123 %. Detta beror på att den som genomfört en miljöinvestering för anläggning av en våtmark eller en damm måste gå in i ett skötselåtagande. Det går också att söka skötselstöd för äldre våtmarker, inte bara nyanlagda eller nyrestaurerade. Det var känt från början att målet skulle kunna överträffas, men det var svårt att veta säkert med hur mycket

58 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell - Unionsprioritering 4, Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd (ansökta arealer) Åtgärd Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 Antal hektar Ansökt 2016 Antal hektar Ansökt 2017 Antal hektar Ansökt 2018 Antal hektar Fokusområde Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling % 10 4a Betesmarker och slåtterängar % 10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) Saknas % 10 4a Restaurering av betesmarker och slåtterängar % 10 4ab Skötsel av våtmarker och dammar % 10 4b Minskat kväveläckage % 10 4bc Skyddszoner % 10 4a Traditionell odling av bruna bönor % 10 4ab Naturfrämjande åtgärder på åkermark a Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet Stängd Stängd abc Ekologisk produktion % 11 4abc Omställning till ekologisk produktion % 13 4abc Kompensationsstöd % 1. Ersättningarna för betesmarker och slåtterängar och skötsel av våtmarker och dammar visar sökta arealer för både pågående åtaganden från perioden och sökta åtaganden för perioden Saknar data från Måluppfyllelse Miljöersättning inom programperioden Motsvarande ersättning finns inte och det är därför naturligt att anslutningen minskar från år till år. För två av dessa åtgärder finns det inte längre några åtaganden kvar och är därför stängda. 5. Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen. Källa: Jordbruksverket Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Målet för beviljat stöd för unionsprioritering 5 är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 38 % och målvärdet är 64 %. Detta beräknas 38/64 = 59 %. Vi kan konstatera att budgetutnyttjandet är betydligt lägre i denna unionsprioritering, vilket vi bedömer i huvudsak beror på låg efterfrågan på stöd till biogasinvesteringar. Den låga efterfrågan har sin grund i lönsamhetsproblem för biogas. Det finns också andra nationellt finansierade stöd till biogas som kan vara attraktivare för den som vill investera. En låg beslutsnivå resulterar i att utbetalningsmålet också hamnar på låg nivå, 15 % av budgeten är utbetald och målet är 42 %. Detta beräknas 15/42 = 35 %, målet är delvis uppnått. Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt när det gäller beviljat stöd. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 72 % och målvärdet är 64 %. Detta beräknas 72/64 = 112 %. Bredband och lokalt ledd utveckling står för 2/3-delar av budgeten inom unionsprioritering 6. En stor del i att utnyttjandegraden är så hög beror på stor efterfrågan på bredbandsstödet. Den tillgängliga budgeten är 4,25 miljarder kronor och vid årsskiftet hade 3,65 miljarder kronor (86 %) beviljats i stöd. Utnyttjandegraden för lokalt ledd utveckling, som också ingår i denna unionsprioritering, är 57 % för genomförande av projekt. Av budgeten är 18 % utbetald och målvärdet är 42 %. Detta beräknas 18/42 = 42 % och målet är därmed delvis uppfyllt. Den låga utbetalningsnivån beror främst på att genomförandet av beviljade stora bredbandsprojekt har gått betydligt långsammare än beräknat

59 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse beviljat och utbetalat stöd Målet är att 68 % av programmets budget ska vara beviljat till och med Utfallet är 67 %, målet bedöms därför vara fullt uppfyllt. Målet för utbetalningar är att 59 % av hela programmets budget ska vara utbetalda till och med Utfallet är 50 %, målet bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt. Handläggning av ansökan om projekt- och företagsstöd, exklusive LLU Länsstyrelserna, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket handlägger ansökan om Företags- och projektstöd i landsbygdsprogrammet. Under 2018 har Jordbruksverket tagit emot 287 ansökningar om stöd. Vi har fattat beslut i 264 ärenden under året. Ärendebalansen har således ökat något under När det gäller handläggningstider är målsättningen att 90 % av ansökningarna om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. Vi har under 2017 och 2018 vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna för att nå målet. Åtgärderna innebär förenklingar i handläggningen, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Målet är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2018 är 56 %. Målet är därmed delvis uppfyllt. Handläggning av ansökan om utbetalning projekt- och företagsstöd, exklusive LLU Under 2018 har 399 ansökningar om utbetalning kommit in till oss. Under samma tidsperiod har vi tagit beslut i 481 ärenden. Ärendebalansen har således minskat under Utbetalningarna under 2018 uppgår till miljoner kronor varav Jordbruksverket står för 175 miljoner kronor. Slutmålet är att alla pengar ska vara utbetalda innan december Beslutstakten för utbetalningar är därför avgörande om vi ska nå slutmålet. Under 2018 uppnås utbetalningstakten till 98 %. När det gäller handläggningstider är målsättningen att 90 % av ansökningarna om utbetalning ska få ett beslut inom 4 månader. Vi har under 2017 och 2018 vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av förenklingar i handläggningen, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Ovan nämnda förenklingar har delvis fått genomslag i statistiken för Utfallet för 2018 visar att 41 % av ansökningarna om utbetalning beslutades inom 4 månader. Måluppfyllelse handläggning ansökan om utbetalning Målet är att vi ska besluta 90 % av ansökningarna om utbetalningarna inom fyra månader från det att ansökan kommit in har vi betalat ut 41 % av ansökningarna inom fyra månader. Målet är därmed delvis uppfyllt. Handläggning ansökan om utbetalning jordbrukarstöd Avseende 2018 påbörjades delutbetalningarna den 19 oktober, vilka motsvarande 85 % av stödbeloppen till lantbrukarna för miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd. Den 7 december påbörjades slututbetalningar för en del av miljöersättningarna, ekologisk produktion, djurvälfärdsstöden och kompensationsstödet. Tabell - Utbetalat belopp av 2018 års jordbrukarstöd (EJFLU) i förhållande till årets utbetalningsmål Stöd Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2018 (mnkr) Utbetalningsmål per , för stödår 2018 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per , för stödår 2018 (mnkr) Miljöersättningar (gamla) Miljöersättningar ( ) Eko Kompensationsstöd Djurvälfärd Totalt Källa: Jordbruksverket

60 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse handläggning ansökan om utbetalning För jordbrukarstöden inom Landsbygdsprogrammet (miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärd) betalades vi ut miljoner kronor för stödår 2018, att jämföra med miljoner kronor som var det prognostiserade utbetalningsmålet (utbetalningsprognos 1 som gjordes i januari) för stödår Målet är fullt uppfyllt. Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) Unionsprioriteringar Programmet för den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska dels främja mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i den gemensamma fiskeripolitiken, dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi, den s.k. EU 2020-strategin. Det innebär att finansieringsinstrumenten nu samlats i en och samma förordning och fond. Vidare ska EHFF bidra till hållbar utveckling av fiske, vattenbruk och närliggande verksamheter genom följande 6 unionsprioriteringar (UP): UP 1 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske UP 2 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk UP 3 Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken (datainsamling samt kontroll och tillsyn) UP 4 Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen (Lokalt ledd utveckling) UP 5 Främjande av saluföring och beredning UP 6 Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande Det svenska programmet omfattar drygt miljoner kronor varav EU finansierar cirka 69 %. Sverige finansierar resterande i form av statliga pengar och medfinansiering från övriga offentliga aktörer. De pengar som finns i fonden ska användas enligt de mål som finns fastställda i det nationella havs- och fiskeriprogrammet Sveriges program godkändes av EU-kommissionen 2015 och öppnade för ansökningar inom samtliga åtgärder under senare delen av Programändringar Jordbruksverket har under 2018 medverkat i beredningen av ett förslag till programändring som Sverige skickade till EU-kommissionen den 9 augusti 2018 och som godkändes av EU-kommissionen den 5 december Programändringen omfattade ett antal budgetjusteringar till syfte att öka möjligheten att uppnå de mål som finns fastställda inom programmet. I första hand prioriterades budgetjusteringar för att bättre uppnå målen för ekonomiska indikatorer och aktivitetsindikatorer som framgår av programmets resultatram. Programändringen innebar bl.a. ett ökat fokus på miljöanpassning och ökad hållbarhet inom fiske och vattenbruk samt utökade investeringsmöjligheter för att utveckla det småskaliga kustfisket. I samband med programändringen fördelades även tidigare reserverade medel mellan åtgärder inom programmet. Genom fördelningen av reserverade medel öppnas flera av de åtgärder som tidigare varit stängda på grund av medelsbrist för nya ansökningar vid årsskiftet 2018/2019. Genomförande under 2018 Eftersom utbetalningstakten inom programmet varit låg fram t.o.m har insatser för att öka utbetalningstakten fått särskilt stort fokus under Att öka utbetalningstakten under 2018 har inte minst varit viktigt eftersom det finns förordningsstyrda delmål för respektive unionsprioritering med koppling till programmets resultatram, som skulle vara uppfyllda vid årsskiftet 2018/2019. På programnivå utgör årsskiftet 2018/2019 också ett första brytdatum för den så kallade N+3-regeln. I korthet innebär N+3 att ett budgetåtagande motsvarande drygt 31 miljoner euro i EU-medel ska vara beslutade och rekvirerade för utbetalning till och med Både delmål med koppling till programmets resultatram och budgetåtagande med koppling till N+3-regeln kan resultera i administrativa påföljder och återtag av programbudget om målen inte uppnås. Insatser för att öka genomförandetakten inom unionsprioritering 3 har varit särskilt viktiga eftersom denna UP står för en stor andel av den totala programbudgeten. Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten har haft en löpande dialog kring ärendehandläggningen inom åtgärden. Det har därtill vidtagits åtgärder för att prioritera och påskynda handläggningen i linje med en handläggningsplan som upprättats för åtgärden

61 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell - Havs- och fiskeriprogrammet, beviljade stöd Unionsprioritering Mål- Budget, tkr Beviljat stöd, tkr Måluppfyllelse, % Delmål 2018, % Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 2 Främjande av ett miljömässigt hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 3 Främjande av genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken 4 Ökning av sysselsättningen och den territoriella sammanhållningen (Lokalt ledd utveckling) 5 Främjande av saluföring och beredning 6 Främjande av den integrerade havspolitikens genomförande % 63 % % 63 % % 63 % % 63 % % 63 % % 63 % Tekniskt stöd 1) % 63 % SUMMA % 63 % 1. Utbetalade medel Källa: Jordbruksverket Tabell - Havs- och fiskeriprogrammet, utbetalda stöd Unionsprioritering Mål - Budget, tkr Utbetalt stöd, tkr Måluppfyllelse % Delmål 2018, % 1 Främjande av ett miljömässigt % 42 % hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat fiske 2 Främjande av ett miljömässigt % 42 % hållbart, resurseffektivt, innovativt, konkurrenskraftigt och kunskapsbaserat vattenbruk 3 Främjande av genomförandet % 42 % av den gemensamma fiskeripolitiken 4 Ökning av sysselsättningen och % 42 % den territoriella sammanhållningen (Lokalt ledd utveckling) 5 Främjande av saluföring och % 42 % beredning 6 Främjande av den integrerade % 42 % havspolitikens genomförande Tekniskt stöd % 42 % SUMMA % 42 % 1. Inklusive utbetalda förskott Källa: Jordbruksverket

62 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Vårt mål är att programmets genomförandetakt ska vara hög och följa eller överstiga en linjär genomförandetakt. Det innebär i praktiken att när en viss andel av programperioden för beslut om stöd respektive beslut om utbetalning passerat, bör en minst lika stor andel av total programbudget vara beviljad i stöd respektive beviljad i utbetalning. Programstart räknas från och med den 17 augusti 2015 då EU-kommissionen godkände det svenska programmet. Med hänsyn till programperiodens längd borde vi ha beviljat 63 % i stöd och betalat ut 42 % i stöd av total programbudget vid årsskiftet 2018/2019. Sammantaget för hela programmet har andelen beviljat stöd ökat från 35 % till 54 % av total programbudget under Samtidigt har utbetalningarna inom programmet ökat kraftigt från 3 % till 27 % av total programbudget. Vårt mål om en linjär genomförandetakt bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt för såväl beviljat stöd som beviljad utbetalning vid årsskiftet 2018/2019. Beviljat stöd beräknas 54/63 = 86 % och utbetalt stöd beräknas 27/42 = 64 %. Sett till beviljat stöd per unionsprioritering bedömer vi målet vara fullt uppfyllt för UP 2 Hållbart vattenbruk och UP 5 Saluföring och beredning. För UP 1 Hållbart fiske, UP 3 Gemensamma fiskeripolitiken och UP 4 Lokalt ledd utveckling bedömer vi att målet i huvudsak är uppfyllt. För UP 6 Integrerad havspolitik bedömer vi målet vara delvis uppfyllt. Vad gäller utbetalningar för UP 5 Saluföring och beredning bedömer vi målet vara fullt uppfyllt. För UP 3 Den gemensamma fiskeripolitiken är målet i huvudsak uppfyllt och för UP 2 Hållbart vattenbruk samt UP 4 Lokalt ledd utveckling är målet delvis uppfyllt. För beviljade utbetalningar inom UP 1 Hållbart fiske och UP 6 Integrerad havspolitik bedömer vi att målet inte är uppfyllt. Med undantag av UP 6 bedömer Jordbruksverket att samtliga delmål med koppling till programmets resultatram var uppfyllda vid årsskiftet 2018/2019. Därtill överstiger summan av rekvirerade EU-medel inom programmet tidigare nämnt budgetåtagande med koppling till N+3-regeln. För tillfället bedöms risken för återtag av budgetmedel inom programmet vara mycket liten. Måluppfyllelse beviljat och utbetalat stöd Målet är att 63 % av programmets budget ska vara beviljat till och med Utfallet är 54 %, målet bedöms därför vara i huvudsak uppfyllt. Målet för utbetalningar är att 42 % av hela programmets budget ska vara utbetalda till och med Utfallet är 27 %, målet bedöms därför vara delvis uppfyllt. Handläggning ansökan av stöd exklusive LLU Under 2018 har Jordbruksverket handlagt och fattat beslut om 104 ansökningar om stöd, exklusive lokalt ledd utveckling, LLU. En stor andel av de beslut som fattats under 2018 var för ansökningar som kom in till oss under 2017, vilket skapat dåliga förutsättningar för att nå vissa av målen kopplade till beslut i rätt tid till kunden. Ytterligare anledningar till den bristande måluppfyllelsen är: Vanligt med kompletteringar i ärenden Krav på omfattande dokumentation Vi har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utredningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Till exempel har vi kartlagt vad det är den sökande behöver komplettera med, hur vi kan underlätta rimlighetsbedömningen av kostnader och vilket underlag sökanden behöver skicka in vid ansökan. Vid ingången av 2018 utgjorde handläggningsläget en stor utmaning. Utvecklingen har emellertid varit positiv då ärendebalansen uppgick som högst till 61 ansökningar under året och vid slutet av året var den nere i 35 ansökningar. Vid sidan om ärendebalanserna har vi även arbetat för att korta ner handläggningstiderna. Det förenklingsarbetet vi genomfört under året har även här gett visst resultat och handläggningstiderna har minskat. Detta arbete behöver fortsätta under Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Ett av våra mål är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till oss ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2018 var 22 % varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt. Handläggning ansökan om utbetalning exklusive LLU Under 2018 har vi fattat beslut om utbetalning i 242 ansökningar, exklusive lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 343 miljoner kronor under 2018, vilket var en ökning med 308 miljoner kronor jämfört med Denna kraftiga förbättring banade väg för att uppnå det krav som EU ställer för årliga utbetalningar, vilket vi också lyckades nå

63 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Ärendebalansen för ansökan om utbetalning, exklusive lokalt ledd utveckling, var under 2018 som högst uppe i 93 ärenden och vid slutet av 2018 var den nere i 41 ärenden. Handläggningstiderna utgjorde även inom detta område en utmaning vid ingången av Även här har vi lyckats att förkorta dessa under året som gått. Vi kommer att fortsätta arbetet under 2019 för att skapa ännu bättre förutsättningar och i förlängningen leverera beslut i rätt tid till kunden i en väsentligt högre utsträckning. Måluppfyllelse handläggning ansökan om utbetalning Målet är att 90 % av utbetalningsansökningarna ska få ett beslut inom 4 månader. Utfallet för 2018 var 29 %, varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt. Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Sverige är det enda av medlemsländerna inom EU som tillämpar lokalt ledd utveckling inom alla ESIfonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har det tagits fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden där Jordbruksverket är förvaltande myndighet istället för Tillväxtverket och Svenska ESF-rådet. Programmet godkändes av EUkommissionen den 13 augusti Budgeten för programmet är totalt 282,7 miljoner kronor. 142,7 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 % varav 17 procentenheter kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna. För regionalfonden är syftet att främja sysselsättning genom ökat entreprenörskap. Detta görs främst genom att underlätta nya idéer och främja skapandet av nya företag. Inom socialfonden handlar programmet om att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genomförande under 2018 En utmaning under 2018 har varit att komma igång med insatserna inom socialfonden som har legat efter de andra fonderna när det gäller beslutsfattande. Insatserna inom socialfonden är i huvudsak individorienterade, vilket är en skillnad mot övriga fonder. Det har därför tagit längre tid att mobilisera och få fram projekt som stämmer överens med socialfondens mål och syfte. Efter informationsinsatser från Jordbruksverket och Landsbygdsnätverket kan vi konstatera att socialfonden i stort sett är ikapp när det gäller beslut om stöd. Under 2018 har det beviljats 48,5 miljoner kronor i projektstöd inom socialfonden, vilket ska jämföras med att fram till december 2017 var den ackumulerade summan 20 miljoner kronor. Ett skäl att öka beslutsfattandet är att minimera risken för att mista EU-finansiering på grund av den så kallade N+3 regeln. N+3 regeln innebär att vid utgången av 2018 ska Sverige ha rekvirerat cirka 2,2 miljoner euro från regionalfonden och cirka 2,1 miljoner euro från socialfonden för att inte riskera återtag av EU-finansiering. Jordbruksverket har följt detta löpande under året och tillsammans med LAG-kontoren gjort insatser för att minimera återtaget. Jordbruksverket har under året prioriterat utbetalningar för regional- och socialfonden. Så sent som under hösten 2018 såg det ut som att återtaget av EU-finansiering skulle bli runt euro för båda fonderna tillsammans. Men genomförda insatser på LAG-kontoren, såväl som på Jordbruksverket, har gjort att återtaget slutade på euro för regionalfonden och euro för socialfonden

64 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell - Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden, beviljade stöd Fond Åtgärd Mål - Budget, tkr ERUF ESF Beviljat stöd, tkr Måluppfyllelse, % Delmål 2018, % Genomförande, samarbete % 63 % och förberedande stöd Tekniskt stöd 1) % 63 % Delsumma ERUF % 63 % Genomförande, samarbete % 63 % och förberedande stöd Tekniskt stöd 1) % 63 % Delsumma ESF % 63 % SUMMA ERUF och ESF % 63 % 1. Utbetalade medel Källa: Jordbruksverket Tabell - Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden, utbetalda stöd Fond Åtgärd Mål - Budget, tkr Utbetalt stöd, tkr Måluppfyllelse % Delmål 2018, % ERUF Genomförande, samarbete och förberedande stöd % 42 % Tekniskt stöd % 42 % Delsumma ERUF % 42 % ESF Genomförande, samarbete och förberedande stöd % 42 % Tekniskt stöd % 42 % Delsumma ESF % 42 % SUMMA ERUF och ESF % 42 % 1. Inklusive utbetalade förskott Källa: Jordbruksverket Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Måluppfyllelsen mäts som tidigare nämnts på grundval av hur stor andel av budgeten som har utnyttjats i form av beslutade och utbetalade medel i jämförelse med det linjära målet som bör vara uppfyllt vid utgången av Av budgeten är 54 % intecknat i beslut om stöd vilket ska jämföras med linjära målvärdet 63 %. Av detta drar vi slutsatsen att målet i huvudsak är uppfyllt. Detta utifrån beräkningen 54/63 = 86 %. Efter en något långsam programstart konstaterar vi att genomförandet har kommit igång på ett bra sätt under 2018 och med den takten bedömer vi att programmet kommer att kunna utnyttjas fullt ut innan Utbetalningsmålet är delvis uppfyllt, 20 % av budgeten är utbetald. Målvärdet är att 42 % ska vara utbetalt. Bedömningen beräknas 20/42 = 48 %. Handläggning ansökan av stöd Se nedanstående avsnitt Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna Handläggning ansökan om utbetalning Se nedanstående avsnitt Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna

65 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Lokal ledd utveckling inom EU-fonderna (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) Handläggning ansökan av stöd Under 2016 kom det in nästan ansökningar. Men därefter har söktrycket varit stabilt på drygt 760 ansökningar både under 2017 och Leaderområdena har lyckats väl med att mobilisera sina målgrupper och det finns ett fortsatt intresse att söka stöd. Av de totalt ansökningar som har kommit in under programperioden har fått någon form av beslut. Det är bifall och 430 avslag, avvisning eller avskrivning. Alla bifallsbeslut fattas av Jordbruksverket och nästan alla avslag, avvisnings- och avskrivningsbeslut fattas av LAG. Av resterande 727 ansökningar som inte har fått ett beslut 31 december 2018 är flertalet, 620 ärenden, under handläggning på leaderkontoren och 107 under handläggning på Jordbruksverket. Under 2018 sjönk ärendebalanserna på Jordbruksverket från cirka 300 i början av året ner till under 100 ärenden under hösten och kunderna behövde vänta betydligt kortare tid på sina beslut. Den genomsnittliga handläggningstiden på Jordbruksverket inklusive kompletteringstid minskade från 6,5 månader i januari till under 3 månader i juli. Den genomsnittliga handläggningstiden fortsatte ligga mellan 2 och 3 månader resten av året. Under juni till december skedde det en kraftig förbättring av handläggningstiderna på Jordbruksverket, då 70 % av ansökningarna fick beslut inom 3 månader. Beslutstakten ökar stadigt och under 2018 fattade Jordbruksverket beslut om 731 projekt jämfört med 511 beslut under 2017 och 141 beslut under Drygt hälften av programbudgeten för lokalt ledd utveckling är beslutad till och med 2018 fördelat på 60 % av Landsbygdsfonden, 54 % av Havs- och fiskerifonden, 55 % av Regionalfonden och 51 % av Socialfonden. Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Av ansökningarna om stöd fick 36 % beslut inom 180 dagar, jämfört med målet på 90 %. Målet är delvis uppfyllt. Handläggning ansökan om utbetalning Söktrycket för ansökan om utbetalning har ökat stadigt under programperioden. Under 2016 kom det in 69 ansökningar, under 2017 kom det in 745 ansökningar och under 2018 kom det in ansökningar om utbetalning. Antalet ansökningar om slututbetalning ökade från 84 under 2017 till 319 under Under 2018 beslutade vi ärenden (inklusive tilläggsutbetalningar som inte registreras som inkomna ansökningar). Beslutstakten har ökat för ansökningar om utbetalning vilket dels beror på att fler ansökningar kommit in, dels att fler handläggare arbetar med ansökan om utbetalning. Under år 2016 beslutade vi 42 ärenden och under 2017 beslutade vi 431 ärenden. I början av programperioden, 2016 och 2017, var utbetalningstakten låg vilket är normalt eftersom det tar tid för projekten att komma igång. Men under 2018 nådde vi våra utbetalningsmål med råge, då vi betalade ut 189 miljoner kronor, vilket var 8 % mer än målet på 175 miljoner kronor. Vi lyckades halvera handläggningstiden från januari fram till oktober månad genom många månaders förenklingsarbeten i rutiner och stödjande dokument. Tabell - Lokalt ledd utveckling inom fyra fonder, utbetalda stöd Projekt- och företagsstöd per fond Utbetalningsmål kalenderår 2018 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per för kalender år 2018 (mnkr) Skillnad utbetalt per i förhållande till utbetalningsmål kalenderår 2018 Lokal Ledd Utveckling, EFJLU % Lokal Ledd Utveckling, EHFF % Lokal Ledd Utveckling, ERUF och ESF % Totalt % Källa: Jordbruksverket

66 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Under hösten 2018 pågick prioriteringar för att kunna utnyttja så stor del av budgeten för regional- och socialfonderna som möjligt. Bakgrunden är att hela EU-andelen av fondernas budget för år 2015 skulle vara utbetald innan årsskiftet 2018/2019. Resultatet av prioriteringarna resulterade i att Sverige inte gick miste om så mycket pengar som vi befarade vid en prognos som togs fram i juni. Arbetet med att prioritera dessa fonder fortsätter på Jordbruksverket, och leaderkontoren fortsätter att mobilisera och bevilja projekt inom fonderna. Måluppfyllelse handläggning ansökan om utbetalning Av ansökningarna om utbetalning fick 66 % beslut om utbetalning inom 120 dagar, jämfört med målet på 90 %. Målet är i huvudsak uppfyllt. Korrekt genomförande av EU-stöden Rapporterade felfrekvenser I nedanstående tabell visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den förvaltningsförklaring som vi lämnar för räkenskapsåret oktober 2017 oktober Felfrekvensen visar den andel fel som våra och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt. Det är ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas också de felfrekvenser Ekonomistyrningsverket (ESV) har hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren Felfrekvensen som vi lämnar i vår förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till EU-kommissionen. Vi har på senare år haft svårigheter med att skicka in komplett kontrollstatistik i tid. Vi har förbättrat situationen avsevärt under 2018, men vissa uppgifter för åtgärd 10 (miljöersättningar) och 11 (ekologisk produktion) saknas fortfarande i det underlag vi levererat till EU-kommissionen. Vi räknar med att kunna skicka de kompletta uppgifterna under det första kvartalet Tabell - Felfrekvenser garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EHFF) Utbetalt belopp, mnkr Jordbruksverket, felfrekvens kontrollstatistik Ekonomistyrningsverkets felfrekvens från granskning EGFJ - IAKS 1, ,34 % 0,76 % 1,17 % 0,59 % 0,12 % 0,02 7 % EGFJ - EJ IAKS 1, ,16 % 9,31 % 1,38 % 0,00 % 0,00 % Se ovan EJFLU - IAKS 1, ,85 % 1,94 % 3,43 % 0,50 % 0,03 % 0,00 % EJFLU - EJ IAKS 1, ,33 % 0,02 % 8,13 % 0,13 % 0,12 % 0,00 % EFF/EHFF ,00 % 0,00 % 0,00 % 1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 2. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 3. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 4. Räkenskapsåret avser perioden 1 juli året innan till 30 juni aktuellt år gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll. Detta för att undvika dubbelarbete. 6. Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering. 7. Siffran avser hela EGFJ. Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För de båda populationerna inom garantifonden (EGFJ) ligger den under väsentlighetsgränsen på 2 % för För EJFLU-IAKS bygger kontrollstatistiken på drygt hälften av beloppet om utbetalning som har kommit inom populationen. Av de stöd som ligger till grund för felfrekvensen utgör kompensationsstödet knappt 80 %. Den största enskilda orsaken till felfrekvensen inom kompensationsstödet bedömer vi kan härledas till aktivitetskravet, som infördes Vi arbetar med att klassificera om marker som inte haft aktivitet på 2 år, och detta kommer att minska felfrekvensen över tid. År 2017 var också ett år då mycket nederbörd gjorde att det var svårt att uppfylla aktivitetskravet i vissa delar av Sverige

67 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA För EJFLU-ej IAKS bygger felprocenten på ett fåtal kontroller och kan därför variera mycket från år till år. Till exempel står endast 2 ärenden för 61 % av alla avdrag inom populationen under Ekonomistyrningsverket (ESV) har granskat Jordbruksverkets verksamhet. Deras årsrapport för 2018 (16 oktober oktober 2018) innehåller viss kritik mot vårt integrerade administrationsoch kontrollsystem (IAKS) som hanterar stöd inom jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på jordbrukssidan. Kritiken gäller framförallt kopplingen till att en del utbetalningar och delar av kontrollstatistiken varit försenade inom EJFLU-IAKS. ESV:s granskning av vår hantering av fiskerifonden (EHFF) har inte visat på några nämnvärda brister. Revisionsanmärkningar EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet (ESV), Riksrevisionen samt internrevisionen reviderar regelbundet vår verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd. I den finansiella delen framgår vår värdering av samtliga pågående revisionsärenden. Nedan beskriver vi de viktigaste iakttagelserna som kommit fram i EU-kommissionens revisioner i ärenden som inte har avslutats. Gårdsstöd och miljöersättningar I september 2016 granskade EU-kommissionen gårdsstöd, förgröning och miljöersättningar. De anser att alla kontroller för förgröningsstödet ska göras under en ganska kort period under sommaren. Ett annat problem är hur länsstyrelserna gör sina efterkontroller, d.v.s. återbesök där de ser risk för fel. Länsstyrelserna gör idag efterkontroller enligt en riskbedömning, men EU-kommissionen menar att vi ska göra det i samtliga fall, alltså även om länsstyrelserna bedömt att det inte finns någon risk att villkoret inte kommer att uppfyllas. EU-kommissionen har beslutat om en finansiell korrigering på knappt 16,2 miljoner euro för den del av revisionen som avser gårdsstödet. Beloppet regleras under våren Den del som avser miljöersättningar har slagits ihop med den nya revisionen i oktober För det första ärendet från 2016 har vi tidigare uppskattat en korrigering till 17 miljoner euro motsvarande en korrigering på 7 % av utbetalda aktuella stöd. Beloppet har redovisats som en ansvarsförbindelse. Genom granskningen under 2018 tillkommer ytterligare ett stödår. Vi arbetar med ett svar på EU-kommissionens rapport och ärendet kommer pågå under Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker Enligt en revision i november 2016 är de kontroller Jordbruksverket ansvarar för gjorda vid fel tillfällen. Revisionen visade också på brister i rimlighetsbedömningen. Dessutom ansåg EU-kommissionen att vi inte skulle ha erkänt en enskild producentorganisation som således inte borde fått något stöd. Vi ser över vår hantering av stödet. Framför allt innebär det att tyngdpunkten i kontrollerna kommer att göras i ett tidigare skede än idag. I april 2018 föreslog EU-kommissionen en finansiell korrigering på knappt 2,1 miljoner euro. Beloppet har fastställts i november och regleras under våren Företagsstöd och projektstöd (landsbygdsprogrammet ) I juni 2014 granskade EU-kommissionen axel 1+3 inom det gamla landsbygdsprogrammet. De menar att vi bland annat hade brister i våra urvalskriterier och i vår kontroll av att stödmottagaren uppfyller stödkriterierna. Efter förlikning föreslår kommissionen en korrigering på 6,4 miljoner euro. Beloppet har fastställts och kommer att regleras under våren Nötkreatursstödet I oktober 2016 granskade EU-kommissionen nötkreatursstödet. Kommissionen har bland annat synpunkter på att vi lyfter bort sent rapporterade djur ur ansökan om stöd utan att vi gör ett administrativt avdrag för sådana djur. Under hösten 2018 har EU-kommissionen föreslagit en korrigering på knappt 9 miljoner euro. Eftersom vi har samma ansökningsförfarande även 2018 beräknas föreslagen korrigering öka med ytterligare cirka 2,6 miljoner euro. Ärendet har gått vidare till förlikning. Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd I december 2016 granskade EU-kommissionen åtgärder inom det gamla landsbygdsprogrammet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. De har bland annat riktat kritik mot offentlig upphandling, rimlighetsbedömning och rutiner för urval och bedömning av projekt. De föreslår en finansiell korrigering på 2,2 miljoner euro. Föreslagen korrigering har senare sänkts och beslutats till drygt 1 miljon euro. Korrigeringen blir reglerad under våren Tvärvillkor En revision i april 2017 konstaterade att vi inte gjort några avdrag för brister som upptäckts vid kontroll av tvärvillkoren avseende stödåren Vi diskuterar nu med EU-kommissionen hur vi kan beräkna skadan för fonden på ett rättvisande sätt. Enligt våra egna beräkningar utifrån regelverket kan korrigeringen maximalt uppgå till knappt 20 miljoner euro och redovisats som en ansvarsförbindelse

68 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Investeringsstöd och miljöinvesteringar En revision i juni 2017 upprepade känd kritik mot det gamla landsbygdsprogrammet, om kontroll av offentlig upphandling och rutiner för val av projekt. För det nya programmet kritiseras vi dock bara på en mindre punkt: kontroll av vem som äger marken. Vi hade dessutom åtgärdat detta innan revisionsbesöket. Under januari 2019 har EU-kommissionen föreslagit en korrigering på knappt 0,05 miljoner euro. Stödrätter och unga brukare EU-kommissionen granskade stödrätter samt stödet till unga brukare i januari De har gjort en del iakttagelser som vi diskuterade vid ett bilateralt möte i december Korrigeringen uppskattas hamna på cirka 1,7 miljoner euro. Miljöersättningar EU-kommissionen granskade miljöersättningar, stöd till ekologisk produktion, kompensationsstödet och stöd till djurvälfärd i oktober Revisionsbesöket var en uppföljning till revisionen som de gjorde hösten Vi har ännu inte värderat korrigeringsbeloppet för den uppföljande revisionen. Vi arbetar med ett svar på EU-kommissionens rapport och ärendet kommer pågå under Fiskeriprogrammet Enligt uppgift från kommissionen 2017 kommer drygt 0,05 miljoner euro att korrigeras vid avslutet av programperioden. Gammalt ärende om gårdsstödet EU-kommissionen granskade gårdsstödet för åren 2012 och De kritiserade oss på flera punkter, vilket ledde till att vi betalat en finansiell korrigering på 10,9 miljoner euro. Sverige menade dock att korrigeringen var för hög och tog ärendet till EU-domstolen. Domen kom i september 2018 och ger Sverige rätt i att de borde ha tagit ställning till våra argument om hur skadan för fonden borde beräknas. I domen ogiltigförklaras drygt 8,8 miljoner euro av reglerad korrigering. Beloppet kommer inom kort att återbetalas till Sverige. EU-kommissionen kommer att fortsätta att driva ärendet och har begärt in vår beräkning över skada för fonden. Beräkningen har diskuterats med EU-kommissionen vid ett bilateralt möte den 31 januari I skrivelse 14 februari 2019 har Kommissionen föreslagit ett korrigeringsbelopp på knappt 4,9 miljoner euro. Beloppet har bokats upp som en periodavgränsningspost. Internkontrollens årliga granskningar Under 2018 har vi inte genomfört någon övervakning genom internkontroll inom landsbygdsstöden. Vi har fokuserat på att starta upp tillsyn av LAG (lokala aktionsgrupper) inom lokalt ledd utveckling som vi tog över Under året har vi genomfört 8 tillsynsbesök, där iakttagelser hittades hos samtliga 8 LAG. Iakttagelserna är under utredning hos oss och vi kommer att arbeta fram åtgärdsplaner. Inom jordbrukarstöden har vi granskat följande områden inom räkenskapsåret: betesmarker och slåtterängar samt kompensationsstödet, betesmarker och slåtterängar på plats samt tvärvillkoren. Vi har inte hittat några systematiska eller allvarliga fel. Generellt ser vi att resultatet var tillfredställande för granskade enheter och myndigheter. Detsamma gäller uppföljningen av granskningen av kompensationsstödet från Där fann vi att många åtgärder och förbättringar hade genomförts. På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har vi genomfört 31 dubbelkontroller på plats. Vi har inte konstaterat några allvarliga eller systematiska fel. Interna revisioner av informationssäkerhet enligt ISO har genomförts kontinuerligt under året. Endast små brister har upptäckts. Vissa styrande dokument har bedömts behöva förtydligas och vissa ITrutiner har uppdaterats under revisionernas gång. Tillräckliga kontroller på rätt sätt och i rätt tid Kontrollverksamheten ska kännetecknas av tillräckliga kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. För stöd inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd gör Jordbruksverket kontroller på plats i samband med att stöd betalas ut. Efterhandskontroller genomförs av marknadsstöd och för kontroll av efterlevnad av stödvillkor för investeringar under 5 år för landsbygdsstöd och fiskestöd. Urval av kontrollobjekt görs delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Kontrollverksamheten styrs genom förordningskrav och riktlinjer för riskanalys och urval samt checklistor och kontrollinstruktioner. Tabell - Antalet utförda kontroller Kontrollobjekt Efterhandskontroller Marknadsstöd Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet Kontroller Marknadsstöd

69 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Kontroller Landsbygdsprogrammet Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) Källa: Jordbruksverket Tabell - Kostnader 1 per kontroll , tkr Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet Kontroller marknadsstöd Kontroller landsbygdsprogrammet Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2016=73%, 2017=72%, 2018=81%). 2. Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöd har sjunkit på grund av att kompetensen hos kontrollanterna ökat och att vissa förenklingar i kontrollerna har kunnat genomföras. 3. Kostnaden för efterhandskontroller landsbygdsprogrammet ökade något Det beror på högre resekostnader och mer resetid, med anledning av kontrollernas geografiska läge. 4. År 2016 saknas komplett ekonomisk uppföljning av dessa kontroller. 5. Kostnaden för marknadskontrollerna minskade Det beror dels på en stabil kontrollantgrupp och dels på förändrad omfattning per kontroll enligt nya förordningskrav. 6. Kostnaden för kontroller på plats inom landsbygdsprogrammet har minskat som ett resultat av stabil kontrollantgrupp samt minskad omfattning per kontroll enligt nya förordningskrav. 7. Kostnaderna för besiktningar har minskat då möjligheten att kombinera besiktningar med andra kontroller har ökat. Detta eftersom den totala handläggningstiden har minskat och skapat tidsutrymme för planering av resor med kombinerade kontroller. Källa: Jordbruksverket Vi har genomfört 21 efterhandskontroller av stöd till investeringar inom landsbygdsprogrammet och 7 inom stöd till investeringar inom havs- och fiskeriprogrammet. När det gäller kontroller på plats är kontroller inom landsbygdsprogrammet den dominerande delen. Under året genomfördes 223 kontroller. Antalet är i stort sett oförändrat i förhållande till Kontrollerat belopp har dock ökat från 38 till 53 miljoner kronor, en ökning med cirka 40 %. För att kontrollera tillräckligt stort belopp under 2017 gjordes kontroller av delutbetalningar eftersom det fanns så få ärenden som kommit till slututbetalning. Vidare har 39 besiktningar skett på plats. För kontroll på plats inom landsbygdsprogrammet har flera dock mindre betydande avvikelser konstaterats. Den preliminärt beräknade felfrekvensen överstiger därför 2 %. I övriga kontroller har endast mindre avvikelser iakttagits. Vid kontroller i efterhand har brist konstaterats i form av att upplysningstavlor har saknats hos några stödmottagare. För marknadsstöden gjordes 66 kontroller på plats, vilket i stort sett är oförändrat från föregående år. Kontrollerna för stöd till producentorganisationer för frukt och grönt har dock ökat i antal, medan kontroller för stöd till skolmjölk har minskat. Minskningen beror på att cirka 15 planerade kontroller försenats och kommer att genomföras under I kontrollerna för producentorganisationer för frukt och grönt har avvikelser konstaterats framför allt gällande erkännandekriterier och ej stödberättigande utgifter. I övriga marknadsstöd har vi endast iakttagit mindre avvikelser. Vi har genomfört 4 efterhandskontroller för marknadsstöden, 2 avseende producentorganisationer inom sektorn frukt och grönsaker och 2 avseende kommuner för skolmjölksstöd. I kontrollerna av producentorganisationerna har vissa brister konstaterats, såväl vad gäller stödmottagarnas interna kontroll, kontroll av medlemmarnas leveransplikt samt hur medlemmar som är passiva hanteras av producentorganisationerna. Vidare finns vissa brister i Jordbruksverkets administrativa kontroller. Beträffande skolmjölksstödet kan nämnas brister hos stödmottagarna avseende det interna kontrollsystemet och beräkning av antal elever som har rätt till stöd. Jordbruksverket har under året arbetat med att förenkla rutiner utifrån väsentlighet och risk. Kontrollerna har skett inom utsatt tid, både enligt de förordningsstyrda tidsfristerna och ur ett kundvänligt perspektiv. Måluppfyllelse korrekt genomförande av EU-stöden Under 2018 har vi fortsatt att utveckla och förvalta IT-systemen för EU-stödhanteringen. Vi slutförde nyutveckling av IT-systemet för hantering av jordbrukarstöd under året och gick över till förvaltning under oktober månad

70 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Vi har på senare år haft svårigheter med att skicka in komplett kontrollstatistik i tid. Situationen har förbättrats avsevärt under 2018 och vi har skickat data inom alla områden. Vissa uppgifter för miljöersättningar och ekologisk produktion saknas fortfarande i det underlag vi levererat till EUkommissionen. Vi räknar med att kunna skicka kompletterande uppgifter under det första kvartalet Under året har vi haft revisionsbesök av EU-kommissionen, Riksrevisionen samt Revisionsrätten. De har granskat att vår hantering av ärenden inom jordbruks-, landsbygds- och fiskerifonderna är korrekt utförda. Vi får anmärkningar främst beroende på förseningen i våra IT-system och att vi haft brister i kontroller, samt att vi i vissa fall har en annan tolkning av regelverket än EU-kommissionen. Vi har kunnat påvisa att det finns liten eller ingen risk för skada för fonderna vid de olika besöken. Vi har kunnat svara upp väl på de påpekanden som vi fått. Vi lägger ner mycket stora resurser på revisionsarbetet då det är på en både bred och detaljerad nivå. Vi anser att vi har god kontroll på genomförandet av EU-stöden och vi arbetar med att ständigt förbättra och säkerställa hanteringen av detta. Vår samlade bedömning är att målet, vi gör korrekta utbetalningar av stöd från EU-stöd, i huvudsak är uppfyllt

71 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Konkurrensneutral uppdragsverksamhet I detta kapitel redovisar vi Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgiftsfinansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, tjänsteexport och köttklassificering. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 655,5 miljoner kronor (40 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel. Mål Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärerna Utsädeskontroll Tjänsteexport Distriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård för alla djur i människans vård Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklingssamarbete inom Jordbruksverkets verksamhetsområde Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap - Fullt uppfyllt (4) Förebyggande djurhälsovård Fullt uppfyllt (4) Alla djur får sjukvård - Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Fullt uppfyllt (4) Köttklassificering Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt uppfyllt (4) Målen har vi formulerat utifrån de uppdrag vi har i instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag. Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärerna ser till att vi har en god djurhälsovård i hela landet dygnet runt. I uppdraget ingår också att delta i beredskapsorganisationen vid utbrott av smittsamma djursjukdomar. Under 2018 har vi rustat oss för att möta en förändrad marknad utan att släppa på kvalitet och service i uppdragen. Vi har lanserat en ny affärsplan och har satt igång insatser för att effektivisera verksamheten, flera av dem som långsiktiga investeringar och strukturförändringar. En utmaning för oss är att nå ett positivt ekonomiskt utfall på en förändrad veterinär marknad, där det dessutom krävs nya etableringar för att säkerställa kundernas behov av veterinärvård. Nya etableringar krävs i områden där andra aktörer ändrar inriktning av verksamheten eller avvecklar sitt veterinärföretag. Detta avspeglar sig i vår kostnadsutveckling. Ny affärsplan För att bättre rusta oss för framtiden och möta omvärldens förändringar har Distriktsveterinärerna antagit en ny affärsplan som innehåller en ny vision som bättre knyter an till vårt uppdrag och den roll som vi har i samhället. Våra 6 nya strategiska delmål och beslutade kort- och långsiktiga utvecklingsinitiativ hjälper oss att uppfylla våra mål långsiktigt. Ökad specialisering med bibehållen allmänpraktik Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskapssituation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurslag. Mottagningar utvecklar olika inriktning eller specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete. Vi har djurslagsinriktade arbetsgrupper för nöt, gris, fjäderfä, fisk och häst. En viktig del i arbetsgruppernas arbete är att

72 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET kvalitetssäkra vården bl.a. med hjälp av behandlingsriktlinjer och kompetensutveckling. Arbetet hålls ihop genom överveterinärer och en kvalitetschef. Fortsatt satsning på god arbetsmiljö Distriktsveterinärerna har fortsatt ökat fokus på arbetsmiljön för våra anställda i syfte att minska antalet sjukskrivningar och minska personalomsättningen. Exempel på åtgärder som vi har arbetat fram under året är hjälmar i alla bilar, nya behandlingsriktlinjer och test av larmsystem för veterinärer. Vi har också en utökad samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga parterna. Officiella uppdrag Vi har haft en målsättning att fördela officiella uppdrag på färre veterinärer. Genom att färre får fler uppdrag säkerställer vi en tillräcklig kompetens och erfarenhet. En webbutbildning för officiella veterinärer har underlättat utbildningsmöjligheterna, vilket har gjort att vi har ökat servicenivån till kunder som vill anlita oss för officiella uppdrag. Ekonomiskt resultat 2018 Kostnadsutveckling Distriktsveterinärernas verksamhetskostnader för 2018 uppgick till 627,7 miljoner kronor vilket är en ökning med knappt 7 % jämfört med föregående år. Att upprätthålla ständig beredskap i stora delar av landet är kostnadskrävande. Veterinärbrist, omstruktureringar i branschen och minskad efterfrågan från kunder med produktionsdjur påverkar kostnaderna i hög grad. Etablering av nya kliniker på grund av att andra aktörer ändrar inriktning av verksamheten eller avvecklar sitt veterinärföretag har också gett ökade kostnader. Utöver detta har Distriktsveterinärerna behövt göra ett antal långsiktiga investeringar/omstruktureringar under Investeringarna syftar till att införa effektivare arbetssätt, bli en mer attraktiv arbetsgivare och digitalisera verksamheten. Som exempel kan nämnas ett nytt digitaliserat telefonisystem och en ny modernare lönemodell för veterinärerna. Resultatutveckling Distriktsveterinärerna redovisar ett underskott på drygt 12,6 miljoner kronor för Budget för året var underskott på 3 miljoner kronor. Det ackumulerade underskottet uppgår till 24,5 miljoner kronor. Den alltmer krävande uppdraget med beredskap och behovet av att anpassa oss till omvärldsförändringar påverkar resultatet i stor utsträckning. Trots god försäljning så blir kostnaderna för driften och kostnaderna för investeringar större än intäkterna. Jordbruksverket har analyserat förutsättningarna för att klara uppgiften att tillgodose alla delar av landet med djursjukvård och funnit att det befintliga anslaget inte räcker på sikt. Intäkter Intäkterna har totalt ökat med 7 %. Intäktsområdena häst och smådjur har ökat medan produktionsdjur har stabiliserats till en mindre nedgång, vilket följer branschens utveckling. Sommarens torka har bidragit till nedgången på både förrättningar och omsättning av produktionsdjur. Prisutveckling per djurslag Mellan 2016 och 2018 har priserna för de vanligaste behandlingarna ökat med 8 % för nötkreatur, 6 % för häst och 14 % för katt. Ett arbete som har fortsatt under året, är att göra förenklingar av vår prissättning så att det blir en större prisförutsägbarhet för kunden och effektivare arbetssätt internt. Förrättningar per djurslag Varje besök hos djurägaren eller på mottagningen kopplat till en djurägare, genererar det vi kallar en förrättning, oavsett antal djur som behandlas vid detta besök. Allt större besättningar inom produktionsdjurssektorn, gör att varje förrättning tar längre tid och omfattar fler djur. Detta innebär att antalet förrättningar har minskat och i vissa fall har förädlingsvärdet ökat då vi satsar mer på förebyggande djursjukvård. Inom produktionsdjur beror även minskat antal förrättningar på sommarens torka och färre förrättningar under beredskapstid. Avseende smådjur så går trenden mot mer avancerade och tidsödande behandlingar, men här ökar dessutom antalet förrättningar. Antalet förrättningar på häst har under året legat stabilt medan förädlingsvärdet ökat. Detta avspeglar den satsning vi gjort i kompetens och teknik via hästarbetsgruppen

73 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Tabell - Antal förrättningar per djurslag Djurslag Lantbrukets djur Hästdjur Smådjur Ej angivet djurslag Totalt Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer, uppdrag till andra myndigheter och försäljning av till exempel foder. Källa: Jordbruksverket Rikstäckande akut djursjukvård Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och hela landet avseende smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Privata veterinärföretag på olika håll i landet har fått ökade svårigheter att kontinuerligt upprätthålla beredskap under jourtid i sina egna områden. Hittills har detta i många fall kunnat lösas genom att distriktsveterinärer i ett närliggande område har täckt upp men det är inte en hållbar lösning över tid på grund av arbetsbelastning. Vår bedömning är därför att Distriktsveterinärerna framöver även måste etablera sig i områden där vi tidigare inte haft verksamhet. Under 2018 har bl.a. insatser gjorts i Ulricehamn och Oskarshamn. Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla beredskapsområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Ökade personalrekryteringsinsatser har gett ett bättre bemanningsläge inom de flesta beredskapsområdena. Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som ligger nära Stockholm eller Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Vi har då löst bemanning över sommarperioden med befintlig personal. En stor del av vikariaten har skötts av veterinärstudenter från årskurs 5 i veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits 2 veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Efter att detta moment i undervisningen tagits bort som ett obligatorium, har antalet studenter på våra mottagningar minskat. En annan bidragande orsak har varit att antalet studenter med intresse för lantbrukets djur, förefaller ha minskat. Från studenthåll har detta dock varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som de inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas. Måluppfyllelse rikstäckande akut djursjukvård Målet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att vi har kunnat erbjuda veterinär service under årets alla dagar och dygnet runt i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvar för. Kostnaden för att uppnå har påverkat resultatet negativt med underskott som följd. Epizootiberedskap Under 2018 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsamma sjukdomar samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur. Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i en vaccinationsinsats som en följd av mjältbrandsutbrottet på Omberg 2016 i Östergötland. Dessutom har Distriktsveterinärerna arbetat med bekämpning av epizootiska fågelsjukdomar och stöttat samordningen av salmonellafall på häst i Södra Sverige. Utbildning av ytterligare insatschefer pågår för att skapa en mer robust lokal krisorganisation ute i landet

74 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Måluppfyllelse - epizootiberedskap Målet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under Förebyggande djurhälsovård Under 2018 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom den förebyggande djurhälsovården för nöt, äggproduktion och gris. För mjölkkor har huvudinriktningen rört villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) med såväl utbildning av veterinärer som av djurägare. Intresset bland producenter för tjänsten har ökat stadigt under året och är nu en viktig bas i vårt förebyggande arbete. Distriktsveterinärerna har under året startat det s.k. gristeamet. Det är en grupp av ca 10 veterinärer som i sitt arbete ska prioritera arbete i grisbesättningar och som genomgår en två-årig utbildning under ledning av överveterinären som har hand om grisfrågor. Syftet är att kunna erbjuda en hög och produktionsinriktad kompetens där gristeamet på sikt ska överta de kunder som idag sköts av ordinarie distriktsveterinärer. Distriktsveterinärerna har under året ansökt om fortsatt tillstånd att bedriva hälsokontroll på gris. Måluppfyllelse förebyggande djurhälsovård Målet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under Utsädeskontroll För att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den öppna marknaden. Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m. Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad. Tabell Antal delanalyser - fröburna växtslag Verksamhetsår Certifieringsanalyser Övriga analyser Summa Källa: Jordbruksverket Ökningen i antal analyser mellan 2017 till 2018 beror på den stora vårsådden Efter en extremt regnig höst 2017 förblev många fält osådda under vintern. Detta innebar att volymerna av utsäde blev mycket större våren 2018 än vad som är normalt. Det medförde i sin tur en kraftig ökning i antalet utsädesanalyser under främst våren Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. Under 2018 togs ett nytt administrativt IT-system i bruk. Systemet saknade vid starten en del grundfunktioner för bland annat fältbesiktning. I nuläget pågår därför ett kompletterande utvecklingsarbete. Med ett modernare IT-system kommer vi nu även arbeta vidare med att optimera det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för en mer effektiv hantering av både uppdrag och resultat via olika digitala kontakter. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädesområdet uppgår 2018 till 26,6 miljoner kronor (föregående år 24,5 miljoner kronor). Det ackumulerade överskottet uppgår till 1,2 miljoner kronor

75 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Måluppfyllelse - utsädeskontroll Jordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt. Tjänsteexport Tjänsteexportverksamheten har under 2018 bedrivits i linje med den strategiska inriktning och de mål som beslutats för verksamheten. Verksamheten har haft begränsad omfattning under 2018 till följd av att ett bilateralt Sida-finansierat kapacitetsutvecklingsprojekt i Moldavien stoppats. Sida stoppade projektet eftersom de bedömt att det bland annat finns en ökad korruption hos den stödmottagande organisationen. Vår tjänsteexport har under året därför främst varit inriktad på: (i) EU-twinning projekt i Moldavien (ii) International Training Program inriktat på djurhälsa (iii) Korttidsuppdrag bl.a. EU-finansierade Taiex-uppdrag. Stommen i tjänsteexportverksamheten ska enligt fastlagd plan vara bilaterala utvecklingsprojekt som finansieras av Sida. Till följd av att det Sida-finansierade projektet i Moldavien inte kunnat genomföras enligt plan, har Jordbruksverket försökt både bredda och säkra fler finansieringskällor för verksamheten. Mot bakgrund av svårigheterna att uppfylla full kostnadstäckning har Jordbruksverket beslutat justera inriktningen på tjänsteexportverksamheten. Justeringen gäller roller och omfattning på uppdrag. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet inom tjänsteexportområdet har varit 1,6 miljoner kronor. Föregående år var motsvarande 5,5 miljoner kronor. Det ackumulerade överskottet uppgår till 1,3 miljoner kronor. Måluppfyllelse - tjänsteexport Jordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingsarbete inom myndighetens ansvarsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. Köttklassificering Köttklassificering Jordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att besöka slakterierna kontinuerligt och kontrollera att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP. Då kontrollerade klassificerare gjort bedömningar som avviker mot normen har vi gjort återbesök för att kontrollera att de rättat sig. Tabell Klassificering av slaktkroppar Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 7,5 6,5 7,6 Jordbruksverkets verksamhetskostnader för köttklassificering uppgår 2018 till 3,1 miljoner kronor. Föregående år var motsvarande 3,2 miljoner kronor. Måluppfyllelse - köttklassificering Bedömningen av måluppfyllelsen är att kontrollerna har skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed fullt uppfyllt

76 EFFEKTIVA KONTROLLER OCH ROBUSTA REGISTER FÖR ETT GOTT DJUR- OCH VÄXTSKYDD Effektiva kontroller och robusta register för ett gott djur- och växtskydd I detta kapitel redovisas kontroll- och registerverksamheten på Jordbruksverket. Våra verksamhetskostnader för det vi redovisar ingår i tidigare kapitel, Konkurrenskraftigt näringsliv, Skydd av djur växter och hälsa, Miljö- och resurseffektiva gröna näringar samt i Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Mål Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3) Djurregister Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3) Målen är framtagna av Jordbruksverket utifrån övergripande mål. Effektiva kontroller Jordbruksverket är ansvarig för att samordna och genomföra offentliga kontroller. Vår kontrollverksamhet ska ge effekt genom att verifiera regelverkens efterlevnad. Det handlar om regelverk som ska säkerställa att djuren mår bra, att växterna är sunda och att konsumenterna får säkra livsmedel. Det är företagen som har ansvar för att producera säkert foder, säkra livsmedel, sunda växter samt ta hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga värden. Kontrollmyndigheternas uppgift är att bedöma om företagen har lyckats med detta. Att fokusera på ett gott kontrollmöte mellan företagare och kontrollanter är en förutsättning för att skapa förtroende för Jordbruksverket och uppnå resultat med den kontrollverksamhet vi bedriver. Större händelser under 2018 Under senare delen av 2018 startade kontroller inom ett nytt kontrollområde, funktionstestare 3. Alla sprutor som används yrkesmässigt för spridning av växtskyddsmedel ska vara godkända av Jordbruksverket. För att vi ska kunna godkänna sprutan krävs det att den är funktionstestad. Vi kontrollerar att den som utfört funktionstestet har utfört och dokumenterat testet enligt gällande regler. Resultaten av kontrollerna för 2018 är inte klara, eftersom kontrollerna ännu inte är avslutade. Vi har även arbetat med att förbereda flera nya kontrollområden inför 2019: EG-gödselmedel, import av ekologiska produkter, innesluten användning av genetiskt modifierade organismer djur och invasiva främmande arter. Det pågår även planering för ytterligare nya kontrollområden: provtagning av chronic waste disease 4, semin-anläggningar och fixerings- och bedövningsutrustning. Utredningsarbete och praktiska förberedelser har pågått under hösten 2018 och fortsätter under Sammantaget innebär det en utökning av vår kontrollverksamhet. Omfattande inventeringar i potatisfält, främst för att identifiera utbredningen av rotgallnematod 5. Under året reviderades olika delar av kontrollverksamheten. Importkontrollen av levande djur och produkter av animaliskt ursprung reviderades av både vår internrevision och EU-kommissionen. Revisorerna noterade att samarbetet mellan de svenska myndigheterna fungerar bra och att det är öppna och transparanta kontrollverksamheter med kontrollpersonal med hög kompetens. De noterade även att det finns visst behov av kvalitetssäkring gällande uppföljning av genomförda kontroller för att på så sätt skapa en större enhetlighet i genomförande av kontrollerna. EUkommissionen reviderade växtskyddskontrollen för första gången i Sverige på 7 år. Revisorerna noterade att kontrollverksamheten och samarbetet med Tullverket fungerar bra. Utmaningar under året och hur vi hanterat dem Kontrollverksamheten består av såväl planerade kontroller som händelsestyrda kontroller. De händelsestyrda kontrollerna är en stor del av kontrollverksamheten och vi behöver prioritera dem framför de planerade kontrollerna. Exempelvis genomför vi importkontroller dagen efter att kund anmält en sändning. Utöver planerade kontroller enligt kontrollplan kan det bli extra kontroller i form av t.ex. efterkontroller för att följa upp avvikelser eller kontroller efter anmälningar mot företag. Även kontrollarbete i samband med utbrott av skadegörare och liknande kan uppstå under året. 3 Se vidare kapitel Miljö- och resurseffektiva gröna näringar. 4 Se vidare kapitel Skydd av djur, växter och hälsa. 5 Se vidare kapitel Skydd av djur, växter och hälsa

77 EFFEKTIVA KONTROLLER OCH ROBUSTA REGISTER FÖR ETT GOTT DJUR- OCH VÄXTSKYDD Utmaningarna har vi hanterat genom att utveckla en gemensam planering, kontrollprocess och kvalitetssäkring för samtliga av de kontroller vi ansvarar för. Vi har utbildat kontrollanter i och utfört kontroller inom flera kontrollområden, till exempel foderkontroller, kontroller av animaliska biprodukter, övervakning av växtskadegörare vid hamnar samt importkontroll av virke. Samverkan har ytterligare bidragit till att vårt behov av tillfällig arbetskraft har minskat, måluppfyllelsen har ökat och att vi använder kontrollresurserna mer effektivt. En viktig del i verksamheten är också regelbunden uppföljning av mål, ekonomiskt utfall, handlings- och utvecklingsplan, såväl som uppföljning av kontrollresultat på aggregerad och individuell nivå. Kvalitetssäkringsarbete Vi kvalitetssäkrar kontrollverksamheten genom att utbilda, samtrimma, kontrollera utförande och genom dokumentära kontroller. Målet med denna kvalitetssäkring är att säkerställa att kontrollanterna har rätt kompetens, att vi utför kontroller i enlighet med styrande dokument och på ett enhetligt sätt samt att vi dokumenterar ärenden på ett likvärdigt och rätt sätt. Vi arbetar strukturerat för att försäkra oss om enhetliga arbetssätt och ett korrekt utförande inom de olika kontrollområdena. Genom att arbeta med verkliga fall lyfter vi problemområden och diskuterar dem gemensamt i grupp. Det ska resultera i åtgärder som styrker det enhetliga arbetssättet och nå konsensus bland de kontrollanter som utför respektive kontroller. Under 2018 har vi kvalitetssäkrat kontrollområdena animaliska biprodukter, foder, garden centers, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, pantkontroll, TSE-provtagning 6, vattenbruk och virke. Det innebär att vi utvidgat kvalitetssäkringen till att omfatta både egen personal och till vissa delar extern personal, som utför kontroller på uppdrag av oss. Resultat av kvalitetssäkringen visar att det finns vissa mindre skillnader bland kontrollanterna när det gäller avvikelsehantering och tidsåtgång vid kontroller. Dessa faktorer kan påverka kunder genom att det inte ger ett enhetligt förfarande. Vi arbetar därför kontinuerligt med att ständigt förbättra kontrollverksamheten och fördjupa kvalitetssäkringen. Varje år följer vi upp och utvärderar såväl resultaten som metoden för kvalitetssäkringen inför nästa års arbete. Planerade och utförda kontroller Under 2018 har vi utfört cirka kontroller. Motsvarande siffror för 2016 och 2017 var respektive kontroller. Kontrollverksamheten omfattar för närvarande 21 kontrollområden. Vi nådde inte målen för antal kontroller inom genetiskt modifierade organismer växt. Det berodde på att vi inte kunde genomföra kontroller av anläggningar för innesluten användning helt enligt plan på grund av sjukdom. Anläggningarna ska kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden och de kontroller som planerades för 2018 kommer istället att genomföras under Kontroller i samband med fältförsök genomfördes enligt de krav som finns. Målet för antal kontroller inom utsäde har inte nåtts. Det beror på att kontrollen av de auktoriserade provtagarna inte genomförts enligt plan. Vid kontrollen ska de auktoriserade provtagarnas manuella provtagning jämföras med motsvarande manuella provtagningar som officiella provtagare gjort. Kontrollen har inte kunnat prioriteras och relevant jämförelsematerial har saknats. Kontrollen och upplägget ska skyndsamt ses över. Avvikelser Trenden vad gäller andelen avvikelser som vi finner vid kontroller är generellt sett stabil och ligger på mindre än 10 % för de flesta kontrollområdena. Det finns ett fåtal kontrollområden där trenden skiljer sig och andelen avvikelser ligger väsentligt högre. Det gäller kontroller av animaliska biprodukter, foder och TSE-provtagning. Andelen avvikelser inom foder och animaliska biprodukter beror till stor del på att det är ett mycket omfattande regelverk och därmed många kontrollpunkter som kontrolleras på företagen. Det är vanligt att det finns brister på enstaka kontrollpunkter, vilket får ett stort genomslag på andelen avvikelser totalt sett. När det gäller TSE-provtagningen beror en hög andel avvikelser främst på att vi styrt upp rutinerna för kontrollen tydligare. Tidigare rutiner räckte inte till för att skapa enhetliga och korrekta bedömningar. De nya rutinerna har, utöver tydlighet i vägledning/instruktioner, bland annat medfört högre avvikelsefrekvens. När vi finner avvikelser hanterar vi det på olika sätt beroende på kontrollområde. Vid kontroller av handelsnormer (fiskeriprodukter och frukt och grönt) vidtar företagaren åtgärder direkt på plats, t.ex. märker om varan. Vid andra typer av kontroller, såsom foder och animaliska biprodukter, får företagen en viss tid på sig att åtgärda avvikelserna. Efter att den tiden löpt ut kan det bli aktuellt med föreläggande om företagaren inte vidtagit åtgärder. Vid avvikelser i samband med import- eller exportkontroller kan aktören i första hand komplettera eller korrigera intyg för sändningar av djur eller produkter. I sista hand skickas 6 TSE är ett samlingsnamn för djursjukdomar som klassas som transmissibla spongiforma encefalopatier, som fritt översatt betyder "överförbara svampliknande hjärnsjukdomar"

78 EFFEKTIVA KONTROLLER OCH ROBUSTA REGISTER FÖR ETT GOTT DJUR- OCH VÄXTSKYDD djuret eller produkten tillbaka. När det gäller certifikat eller olika tillstånd gäller också att aktören kan komplettera eller korrigera dem. Kvarstår avvikelsen kan vi inte utfärda certifikatet eller tillståndet. Beroende på typen och mängden avvikelser kan det också förekomma att vi förändrar kontrollen och genomförandet eller undersöker om det behövs förändringar i regelverk. Tabell Planerade och utförda kontroller relaterade till djurverksamhet Planerade kontroller/utförda kontroller Animaliska biprodukter 92/72 97/92 123/117 Dokumentkontroller av ABP-sändningar i 7 700/ /1 004 Traces Foder 215/ / /272 Handelsnormer fiskeriprodukter 130/ / /195 Hönshälsokontroller 259/ /224 8 Inspektioner officiella veterinärer 9 52/52 70/68 Köttklassificering 1 397/ / /343 TSE-provtagning 36/32 36/32 14/13 Vattenbruk 157/ / / Se vidare under kapitel Konkurrensneutral uppdrags verksamhet Källa: Jordbruksverket Tabell Planerade och utförda kontroller relaterade till växtverksamhet Planerade kontroller/utförda kontroller Genetiskt modifierade organismer växt 25/25 26/26 26/19 Myndighetstillstånd 1/1 4/4 2/2 Potatismärkning 200/ / /100 Retursystem för plastflaskor och 750/ / /1 209 metallburkar (pant) Trädgårdsföretag 231/ / /215 Utsäde 121/ /89 120/104 Virkesföretag 792/ / /736 Källa: Jordbruksverket Tabell Händelsestyrda kontroller relaterade till djur- och växtverksamhet Utförda kontroller Exportkontroll fysiska kontroller Exportkontroll sundhetscertifikat Importkontroll träemballage Importkontroll träemballage specifikt från Kina Importkontroll växtskydd Kvalitetskontroll frukt och grönt Veterinära gränskontroller Källa: Jordbruksverket Jordbruksverkets verksamhetskostnader för kontrollverksamheten uppgick ,5 miljoner kronor. Föregående år uppgick kostnaden till 28,9 miljoner kronor. Den ökade kostnaden beror framförallt på ett ökat kvalitetsarbete samt att våra kontroller blir mer komplexa till följd av förändrat regelverk. Vi har också introducerat flera nyanställda under året vilket påverkat kostnaderna. Dessa verksamhetskostnader ingår som tidigare nämnts i det vi redovisar i tidigare kapitel, Konkurrenskraftigt näringsliv, Skydd av djur växter och hälsa, Miljö- och resurseffektiva gröna näringar samt i Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Måluppfyllelse effektiva kontroller Vi bedömer att målet rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid i huvudsak är uppfyllt. Målet innebär att vi säkerställer att vi uppfyller vår samlade kontrollplan, som generaldirektören beslutar varje år. De centrala riktlinjerna för kontrollverksamheten och riskanalyser för varje kontrollområde är utgångspunkten för den samlade 7 Mätning gjordes inte inom kontrollområdet, eftersom det var nytt. 8 Enligt föreskrifterna ska genomförda kontroller rapporteras in senast 1 mars för föregående år, därför går det inte att redovisa utfall för 2018 ännu. 9 Kontrollområdet var nytt för år

79 EFFEKTIVA KONTROLLER OCH ROBUSTA REGISTER FÖR ETT GOTT DJUR- OCH VÄXTSKYDD kontrollplanen. Vi säkerställer även resultatet genom vårt kvalitetssäkringsarbete. När vi bedömer hur väl vi har uppfyllt målen har vi prövat både hur vi genomför och samordnar kontrollerna. Robusta register Större händelser under 2018 Under året har vi fortsatt arbetet med att överlåta hanteringen av öronbrickor för djur till märkestillverkarna. Det innebär att kunden ska kunna göra sin beställning av brickor direkt hos tillverkaren och därmed kunna vända sig med fler frågor till samma part, så kallad direktbeställning. Under maj månad blev det möjligt att beställa öronbrickor direkt från märkestillverkare. Genom att samla beställning och tillverkning av märkningsutrustning hos en och samma part får djurhållarna en enklare hantering och kortare beställnings- och leveranstider. Effekten blir både att djurhållare följer djurmärkningsreglerna bättre och att vi får mer fullständiga register med bättre kvalitet. Utmaningar under året och hur vi hanterat dem I samband med digitaliseringen i samhället är trenden att uppgifter i djurregistren blir mer intressanta för externa aktörer. Vi har därför haft ett intensivt arbete med avtal, integrationer och datautbyte under året. Vi har genomfört ett projekt i syfte att utforma korrekta avtal och att vi lämnar ut korrekta uppgifter från det centrala nötkreatursregistret (CDB) till exempelvis husdjursföreningar. En ökad extern användning av registeruppgifter innebär ofta att djurhållarna slipper att registrera samma uppgifter hos flera parter. Detta innebär att djurhållarnas administrativa börda minskar och leder förhoppningsvis till en ökad vilja att rapportera korrekta uppgifter inom angivna tidsramar till registren. Vi har även under året arbetet med att anpassa blanketter och e-tjänster till följd av den nya dataskyddsförordningen (GDPR). Under året har vi också tagit fram ett nytt och säkrare register för aktörer som omfattas av regler för produktion och handel med växter. Kvalitetssäkringsarbetet Jordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade. Under året har vi exempelvis skickat ut cirka brev till hundägare med äldre hundar i syfte att få dem att bekräfta uppgifterna i registret alternativt registrera ändringar. Under året har vi även utvecklat e-tjänsterna Hund och CDB-internet genom att göra dem responsiva. Det innebär att e-tjänsterna är anpassade för olika sorters skärmstorlekar och skärmupplösningar. Hundregistret är det register som har ökat sin andel mest under året när det gäller andelen registreringar via e-tjänst. I år är det 82 % av registreringar och ägarbyten som sker via nätet. Det är en ökning jämfört med förra året, då 74 % registrerade sig via webben. Rapportering Andelen rapporteringar i rätt tid till djurregistren är i stort sett konstant sedan några år. Av rapporteringar till det centrala nötkreatursregistret (CDB) är 95 % rapporterade i rätt tid enligt föreskrift. Av rapporteringar till förflyttningsregistret för får och get är 85 % rapporterade i rätt tid enligt föreskrift. Båda typerna av rapporteringar ligger på ungefär samma nivåer som föregående år. Andelen registreringar till registren via webben ökar, främst hundregistret, vilket är positivt då andelen fel i dessa registreringar är lägre jämfört med registreringar som kommer in på annat sätt. Andelen avvikelser inom området har en fortsatt nedåtgående trend, vilket är positivt då registerkvaliteten i hög grad är beroende av korrekt rapporterade uppgifter. Att alla våra register är uppdaterade och korrekta är viktigt vid eventuella utbrott av smittsamma djursjukdomar. En tidigare uppåtgående trend när det gäller antalet avvikelser av märkning och registrering av nötkreatur som har uppmärksammats genom länsstyrelsens kontroller, har brutits. Antalet avvikelser ligger kvar på samma nivå som förra året. När det gäller får och getter så fortsätter den positiva trenden att antalet avvikelser inom märkning och registrering minskar. Vi har gjort en extra satsning för att minska antalet avvikelser. Detta har resulterat i att antalet påföljder som vi beslutar om har ökat jämfört med föregående år. Exempel på påföljder som vi beslutar om är till exempel förbud mot att flytta djur på grund av bristande märkning och registrering. Detta kan vara en faktor som på sikt bidrar till att antalet avvikelser minskar ytterligare. Måluppfyllelse robusta register Vi bedömer att målet kvalitet i djurregister i huvudsak är uppfyllt. Vi har i uppdrag att hålla register över olika djurslag med syftet att kunna garantera ett tillräckligt gott smittskydd, smittspårning och bekämpa smittor hos djur i enlighet med vad som framgår av svenska författningar, EU-bestämmelser och

80 EFFEKTIVA KONTROLLER OCH ROBUSTA REGISTER FÖR ETT GOTT DJUR- OCH VÄXTSKYDD Jordbruksverkets instruktion. Indikator för måluppfyllelsen av kvaliteten i djurregistren är rapporteringar i rätt tid

81 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare Vi ska trygga vår förmåga att klara mål och uppdrag nu och i framtiden. I detta avsnitt redovisar vi bland annat de kompetensstärkande åtgärder som vi har vidtagit under året. Ett särskilt fokus har varit på den goda arbetsmiljön. Mål Verksamhetsområde Mål Måluppfyllelse Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning Jämställdhet Jordbruksverket är en attraktiv arbetsgivare Medarbetar- och ledarskap vi tar ansvar för verksamhetens utveckling Kompetensförsörjningsprocess med nära koppling till verksamhetens behov Jordbruksverket har en jämn könsfördelning på alla nivåer I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Delvis uppfyllt (2) Målen kommer från Jordbruksverkets kompetensförsörjningsstrategi som tagits fram med utgångspunkt från myndighetens färdplan. Jordbruksverket är en kunskapsorganisation och för att utföra vårt uppdrag är det en förutsättning att vi kan attrahera medarbetare med rätt kompetens. Vi har ett starkt arbetsgivarvarumärke och vi får många kvalificerade sökande till de anställningar vi utlyser. Employer branding-företaget Universums årliga undersökning rankade Jordbruksverket högst när unga akademiker inom naturvetenskap fick välja sin drömarbetsgivare. För att behålla våra medarbetare måste vi också erbjuda en god arbetsmiljö, delaktighet och goda utvecklingsmöjligheter i linje med verksamhetens behov. Attraktiv arbetsgivare Personalutveckling Under 2018 ökade antalet tillsvidareanställda medarbetare på Jordbruksverket med 93 personer. Drygt en tredjedel av den totala ökningen beror på en högre bemanning inom Distriktsveterinärerna. Hanteringen av stöd från EU-fonderna och särskilt arbetet med lokalt ledd utveckling har också bidragit till att vi blivit fler medarbetare, framförallt för att minska ärendebalanser och säkra utbetalningar av EU-stöd. Vi har fått ett utökat uppdrag inom flera verksamheter och arbete med bland annat livsmedelsstrategin, landsbygdsprogrammet, totalförsvarsplanering och 3R-center har skapat behov av utökad bemanning. Tabell Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Tillsvidareanställda kvinnor män Handläggare kvinnor män Distriktsveterinärer kvinnor män Administratörer mfl kvinnor män Chefer kvinnor män Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, utsäde, köttklassificering och tjänsteexport. 1. Antalet tillsvidareanställda i uppdragsverksamheten 2016 och 2017 har justerats ner med 18 respektive 15 personer som var visstidsanställda. Källa: Jordbruksverket

82 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Ajourhållning av blockdatabasen ökade antalet medarbetare då vi ersatt konsulttjänster med anställd personal. Vi ökar också antalet medarbetare inom kontrollverksamheten under Personalrörligheten minskade något från föregående år, från 12 % till 11 %. Det råder en konkurrens framförallt gällande personer med IT-kompetens och vi ser en ökad personalrörlighet inom yrkesgruppen hos oss. Det medför att vi är beroende av inhyrda konsulter för att klara vårt uppdrag. Det är en särskild utmaning att attrahera och behålla spetskompetens inom ITarkitektur och programmering. Att positionera Jordbruksverket som en attraktiv arbetsgivare där vi lyckas forma intressanta tjänster med rätt kombination av arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och lönenivå är ett viktigt arbete framåt. Det är även brist på veterinärer och djursjukskötare i Sverige och vi har vidtagit åtgärder för att kunna rekrytera rätt kompetens till Distriktsveterinärerna. Vi har genomfört flera rekryteringsträffar på universitet och högskolor i framförallt Danmark. Strategiska satsningar i sociala medier är också ett viktigt verktyg nu och framåt. Växthuset strategisk satsning för rätt kompetens Den snabba samhällsutvecklingen och den ökade digitaliseringen kommer att fortsätta ställa krav på en kompetensutveckling i tiden och ständiga förbättringar i vårt arbetssätt. Kompetensutvecklingen vid Jordbruksverket är till största del individuellt anpassad som ett resultat av dialog mellan medarbetare och chef. För att samla alla våra resurser kring kompetenshöjande aktiviteter skapade vi under året plattformen Växthuset. Syftet med Växthuset är dels att göra aktiviteter inom lärande mer tillgängliga och överskådliga för medarbetarna, dels att skapa en bättre framförhållning och verksamhetsanpassning i våra kompetenshöjande aktiviteter. I Växthuset finns kompetenshöjande aktiviteter som föreläsningar, kurser, lunchseminarier och andra möjligheter att utvecklas på jobbet. Medarbetare på Jordbruksverket har ofta någon form av ledarskap i sitt uppdrag t.ex. som projektledare eller teamledare. Under året har vi satsat särskilt på olika utbildningar för att stödja dessa medarbetare i ledarrollen. Det finns även kontinuerligt ett kursutbud inom bland annat Office-paketet som är tillgängligt för alla medarbetare med möjlighet att anpassa det efter verksamhetens behov. Dessa kurser förbättrar möjligheterna till ett mer effektivt arbetssätt samtidigt som det är ett stöd i digitaliseringen. Ny lönemodell inom Distriktsveterinärerna Från och med den 1 december gäller en ny lönemodell för Distriktsveterinärerna. Den största förändringen är att veterinärerna har en fast lön på dagtid, vilket förbättrar möjligheterna till samarbete och stödjer utvecklingen av organisationen. Den tidigare modellen innebar en grundlön i botten och tantiem i tillägg. Den goda arbetsmiljön Arbetsmiljön är allt från tydlig ledning och styrning, tydliga roller och ansvar till delaktighet, trivsel, engagemang och en rimlig arbetsbelastning. Som en del i detta arbete påbörjade vi under året en översyn av organisationen av våra enheter och avdelningar. Det arbetet ledde fram till ett beslut i december om verksamhetsförändring och en ny organisation från 1 april Syftet är bland annat mer närvarande chefer, tydligare ansvar och roller med en närmare koppling till vårt uppdrag. Ett viktigt mål med förändringen har också varit öppenhet, delaktighet och transparens och andra delar som har koppling till en god arbetsmiljö, detta arbete kommer fortsätta under Ny arbetsmiljö- och likabehandlingspolicy Under våren beslutade vi om en ny arbetsmiljö- och likabehandlingspolicy. Den var resultatet av en löpande dialog i samråd mellan chefer, medarbetare, HR-funktionen, fackliga företrädare och skyddsombud. Tillsammans med utvecklade riktlinjer och rutiner har vi stärkt det systematiska arbetsmiljöarbetet och möter bättre upp mot kraven i Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Vi har också sett över våra rutiner för att förebygga diskriminering. Under hösten har enheterna på Jordbruksverket inriktat sig på att arbeta fram mål och aktiva åtgärder kring arbetsmiljö. Vi har också granskat hur vi arbetar med vår organisatoriska och sociala arbetsmiljö och hittat förslag på förbättringsområden inom styrning och ansvarsfördelning. Vi har åtgärdat det mesta och kommer att följa upp det under kommande år. Fånga tidiga signaler på ohälsa Inom Jordbruksverket har vi utmaningar i att hantera stress bland våra medarbetare och vi har sett ett behov av att bli bättre på att upptäcka tidiga signaler på ohälsa. En åtgärd bland flera har varit att införa omtankesamtal. Ett omtankesamtal är ett informellt samtal mellan chef och medarbetare för att undersöka signaler på ohälsa. Samtalet kan genomföras på initiativ av en chef vid till exempel upprepad korttidsjukfrånvaro eller på initiativ av medarbetaren själv. Även föreläsningar om stress och om struktur som verktyg att motverka stress samt coachande samtal med Previa är åtgärder som vi har genomfört under året. Under 2018 ökade sjukfrånvaron efter att ha minskat föregående år. Sjukfrånvaron är högst för åldersgruppen år men den grupp vars sjukfrånvaro ökat mest under året är åldersgruppen 29 år

83 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE och yngre. Kvinnor har en högre sjukfrånvaro än män. Vi kan inte se att gapet mellan män och kvinnors sjukfrånvaro tenderar att öka och om vi isolerar sjukfrånvaron på Jordbruksverket från uppdragsverksamheten har kvinnors sjukfrånvaro inte ökat från föregående år. Långtidssjukfrånvaron (den sjukfrånvaro som är längre än 60 sammanhängande dagar) har ökat under Vi arbetar med aktiva rehabiliteringsinsatser för att underlätta medarbetarnas återgång till arbete efter sjukskrivning. Vi ser också ett tydligt behov av att fortsätta arbeta förebyggande med hälsofrämjande insatser inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Tabell Sjukfrånvaro Jordbruksverket Jordbruksverket Uppdragsverksamhet Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Total sjukfrånvaro (%) 4,8 4,1 4,4 5,5 4,6 5,3 4,3 3,7 3,9 - kvinnor 5,7 5,1 5,4 6,2 5,3 6,1 5,3 4,9 4,9 - män 2,7 1,6 2,2 2,3 1,1 1,7 2,8 1,8 2,4-29 år och yngre 2,7 3,0 4,1 3,7 3,0 4,6 2,1 3,0 3, år 5,0 4,0 4,4 6,6 5,0 5,9 4,0 3,4 3,5-50 år eller äldre 5,0 4,6 4,6 4,7 5,4 4,9 5,2 4,3 4,6 Andel (%) av total sjukfrånvaro som är sammanhängande 60 dagar eller mer Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid för Jordbruksverket. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, utsäde, köttklassificering och tjänsteexport. Källa: Jordbruksverket Jämställd arbetsplats Jordbruksverket eftersträvar en jämn könsfördelning. Definitionen av jämn könsfördelning inom staten är att personalgruppen inte ska bestå av mindre än 40 % av det ena könet. Inom Jordbruksverket har vi en större andel kvinnor, 71 % av hela personalgruppen och den siffran är oförändrad från föregående år. Könsfördelningen inom chefsgruppen är 65 % kvinnor och 35 % män. Det är en ökning av andelen kvinnliga chefer från föregående år. För att ha en saklig och icke-diskriminerande rekryteringsprocess använder Jordbruksverket kompetensbaserad rekrytering som metod. Det innebär bland annat att vi med hjälp av en behovsanalys ser med nya ögon på varje anställningsbehov. Vi undviker att den person som tidigare haft arbetet används som utgångsläge och att meriter och egenskaper kopieras utan att tänka nytt. Under året har vi börjat undersöka varför underrepresenterat kön, i de flesta fall männen, inte går vidare i rekryteringsprocessen i lika hög grad som överrepresenterat kön. Vi har sett att fler män än kvinnor faller bort före intervjun i rekryteringsprocessen, trots att de uppfyller kravspecifikationen. För att kunna vidta rätt åtgärder behöver vi fördjupa och komplettera undersökningen under För att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader i lön mellan kvinnor och män gjorde vi en lönekartläggning under året. Den visade inte på några osakliga löneskillnader. Medarbetarskap och ledarskap Samverkansavtal bidrar till ökad delaktighet Samverkan som arbetssätt skapar förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap och ett ökat engagemang kring Jordbruksverkets utveckling. Jordbruksverket har från och med 1 september ett samverkansavtal, framtaget i dialog med personalorganisationerna. Samverkansavtalet tar hand om den informations- och förhandlingsskyldighet som följer av Medbestämmandelagen (MBL). En viktig del i samverkansavtalet är att de medarbetare som är nära en fråga och har kunskap om den ska vara med i ett tidigt skede, vara delaktiga och kunna påverka. Fokus ligger på verksamhetens utveckling och att främja en god arbetsmiljö. Aktivt arbete med medarbetarskap Det är svårt att styra en verksamhet genom att cheferna har en roll där de ska lösa alla problem, fatta alla beslut och ge medarbetarna direktiv. På Jordbruksverket vill vi att alla medarbetare är aktiva, tar ansvar och är delaktiga i verksamheten. Ett verktyg för att främja medarbetarskapet är Jordbruksverkets medarbetarskapsspel Enklare tillsammans. Spelet används i introduktionsutbildning, workshops och på arbetsplatsträffar. Brädspelet som även lyfter situationer kring värdegrund och arbetsmiljö har inte bara skapat engagemang internt på Jordbruksverket. Det har också väckt intresse hos andra myndigheter och under året deltog representanter från Jordbruksverket i en aktivitetsserie för myndigheter som arbetar med

84 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE medarbetarskapsfrågor. Alla medarbetare på myndigheten samlades i slutet av året för en verksdag på samma tema, medarbetarskap

85 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Återrapporteringskrav TA-medel Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Uppföljning och utvärdering TA-medlen finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen samt ängs- och betesmarksinventering. Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultatredovisningar. Vi använder ett flertal olika indikatorer för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlar vi in på olika sätt, bland annat via de IT-stöd som finns för ansökan och handläggning av stöd och ersättningar. Utvecklingen inom programmen presenterar vi i en årlig genomföranderapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. I år har vi också genomfört ett stort arbete där vi fördjupat oss i resultaten för olika stöd och exempelvis beskrivit vad vi ger stöd till, hur stöden fördelas i landet och hur besluts- och utbetalningsläget ser ut. Ett utvärderingssekretariat samordnar utvärderingen av programmen. Inom landsbygdsprogrammet har arbetet under 2018 redovisat resultat från ett flertal utvärderingar, exempelvis för bredband, löpande lärande av innovationsprojekt (EIP) löpande lärande av lokalt ledd utveckling, långsiktiga effekter för lokalt ledd utveckling, placering av skyddszoner, hur vi följer resultaten av stöd till energi och klimat, landsbygdsprogrammets roll för landsbygdernas utveckling, arbete med icke-diskriminering, och en bredare utvärdering om konkurrenskraft inom havs- och fiskeriprogrammet. På Jordbruksverkets webb samt på bloggen programmen och pengarna skriver vi om vad som händer i programmen. På webben finns även den information om stödsökande som EU-kommissionen kräver. Arbetet med att kravställa, testa och utveckla IT-systemen för att få fram de uppgifter som behövs för att kunna följa upp och utvärdera programmen har fortsatt även detta år. Landsbygdsnätverket TA-medlen finansierar nätverkets medlemsorganisationers utlägg för operativa insatser enligt handlingsplan, tvååriga aktivitetsplaner samt tematiska arbetsplaner. Vidare finansierar medlen nätverkskansliet på drygt 8 heltidstjänster och kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. podd- och filmproduktionstjänster. Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Nätverket har drygt 100 organisationer och myndigheter som medlemmar. Av dessa är närmare 40 operativa i olika arbetsgrupper. Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna. Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnesområden som man behöver arbeta med och som man kan använda nätverkets budget (TA-medel) till. Under har styrgruppen prioriterat gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveckling startade nätverket även en tematisk grupp för fiske- och vattenbruk som pågår programperioden ut. De olika arbetsgrupperna och i innovationsnätverket genomför en stor mängd aktiviteter. Som exempel kan nämnas; insamling av goda exempel, tematiska träffar och produktion av olika former av informationsmaterial. Vi sprider fortlöpande information via Landsbygdsnätverkets webbplats, sociala medier och webnyheter. En del av aktiviteterna, såsom på teman smarta landsbygder (smart villages) och Landsbygden levererar fossilfritt, genomför vi i samlade kampanjer. Utöver verksamheten i de olika temaområdena så har nätverket under 2018 haft en särskild leadernätverksträff och en nätverksträff (om smarta landsbygder) som med distansteknik knöt ihop 19 regionalt baserade nätverksträffar. Övervakningskommittéer - sekretariat Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedelser och genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer (ÖK). Dessutom ingår arbete med årsrapporterna för landsbygds

86 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV och havs- och fiskeriprogrammen samt rese- och möteskostnader för övervakningskommittéerna inom respektive program. Förberedelser inför programperiod Utvecklings- och utredningskostnader samt avskrivningar på utvecklade IT-applikationer som vi har byggt under implementeringen av programmen belastar TA-medlen. Se vidare under avsnitt Digitalisering där bl.a. kostnaderna framgår för implementeringen under perioden Genomförande (Jordbruksverket) Vi har använt TA-medel för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbetet ingår support till länsstyrelserna, viss uppföljning, förvaltning och styrning av programmen, handläggning av stöd samt arbetet med utbetalning av stöden. Lokalt ledd utveckling (Jordbruksverket) TA-medel finansierar handläggning om beslut om stöd samt handläggningar av utbetalning inom lokalt ledd utveckling. Se även kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna. Genomförande (länsstyrelserna) Varje länsstyrelse har tagit del av TA-medel enligt en fördelningsnyckel som Jordbruksverket har fastställt. TA-medel har finansierat lönekostnader för att hantera landsbygdsprogrammet. TA-medel har bland annat finansierat handläggning inom investering inom jordbruk, trädgård och rennäringen, jordbruks- och affärsutveckling, service, infrastruktur och attraktiv landsbygd samt stöd inom samarbete. Även genomförandestrategi och partnerskap och upprättande av regionala handlingsplaner har finansierats av TA-medel. Miljöanalys (SLU) Under 2018 har inga TA-medel beviljats och betalats ut till SLU då deras tidigare ärende överklagats till Förvaltningsrätten. Sametinget Sametinget har använt TA-medel till personalkostnader för handläggning av olika stöd, transporter med flyg, kurs och konferensavgifter. De har även tagit upp kostnader för annonsering, bilhyra, och resor och hotell. Tillväxtverket Tillväxtverket beslutar om medel för kompetensutveckling, information och demonstration samt stöd till pilotprojekt för servicelösningar. Under 2018 har pengar främst använts till handläggning, utredning och beslut av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning

87 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Ekonomistyrningsverket Sent under 2018 kom ESV in med en ansökan för revisionsarbete avseende räkenskapsåret Vi betalar ut TA-medlen först efter årsskiftet varför inga utbetalningar har gjorts under Tabell Utfall 1 av TA-medel 2018, tkr Åtgärder Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Socialfonden Regionalfonden Uppföljning och utvärdering Landsbygdsnätverket ÖK-sekretariat Förberedelser inför programperiod Genomförande Lokalt ledd utveckling (LLU) Summa Jordbruksverket Genomförande (Länsstyrelserna) Miljöanalys (SLU) - Sametinget Tillväxtverket Ekonomistyrningsverket SUMMA Avser bokförda kostnader. Källa: Jordbruksverket I regeringsbeslut 19 oktober och 21 december 2017 erhöll aktuella myndigheter en ram av TA-medel inom landsbygdsprogrammet för hela programperioden. Enligt nedanstående tabell framgår hur stor del av beslutad ram som utnyttjats under perioden Tabell Utnyttjande av TA-medel inom landsbygdsprogrammet , tkr Ram Utfall Utnyttjande Jordbruksverket ,6% Länsstyrelserna ,3% SLU ,0% Sametinget ,7% Tillväxtverket ,5% SUMMA ,1% 1. Utbetalningar av beviljade TA-medel får ske som längst t.o.m. räkenskapsåret Avser bokförda kostnader Källa: Jordbruksverket

88 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förenklingar Jordbruksverket ska fortsätta förenklingsarbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Arbetet med att se över föreskrifter kring djurhållningen i syfte att göra dem mer målinriktade och flexibla där så är möjligt ska fortsätta. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön, djurskyddet eller djurhälsan försämras. Jordbruksverket har under 2018 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som kom fram under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för Livsmedelsindustrin. Förenklingar överallt är ett av fokusområdena i Jordbruksverkets strategiska plan. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinarie arbete. Viktiga utgångspunkter är att varken skyddet för miljön, djurskyddet eller djurhälsan ska försämras. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. I handlingsplanen finns en grupp av förslag som är kopplade till EU:s regelverk. Arbete pågår med flera av dessa förslag och flera av dem har kopplingar till den översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken som görs inom ramen för CAP efter En annan grupp av förslag gäller Jordbruksverkets egna regler. Vi håller på att bearbeta flera av dessa, men i vissa fall bedömer vi att förenklingar är möjliga först efter CAP 2020-reformen. En tredje grupp av förslag är kopplade till Jordbruksverkets arbetssätt. Arbete pågår även med många av dessa. I vissa fall har Jordbruksverket redan vidtagit åtgärder, men det kräver att vi ständigt arbetar med frågan. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samordning, dokumentering och rapportering. Vi är också aktiva i förenklingsarbetet på EU-nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som kom fram under Förenklingsresan för lantbrukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenklingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen. Det är viktigt i förenklingsarbetet på EU-nivå att vi har ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte med andra EU-länder. Jordbruksverket har regelbundna kontakter direkt med andra medlemsstater och DG AGRI genom bl.a. Learning Network. 4 gånger per år möts styrgruppen för nätverket och går igenom centrala och aktuella frågor. Under året har speciellt fokus varit på översynen inom ramen för CAP Vi har också i uppdrag från livsmedelsstrategin och vårt regleringsbrev att se över och förenkla regelverket bl.a. kring djurhållningen i syfte att skapa mer målinriktade och flexibla regler där så är möjligt. Detta arbete sker kontinuerligt med utgångspunkten att skyddet varken för miljön, djurskyddet eller djurhälsan ska försämras. Under året har den så kallade SAM-arbetsgruppen, vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, Länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket, träffats regelbundet och tagit fram förenklingsförslag i. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan vi nämna det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, nöt lamm och mjölk. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna, men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Digitalisering Jordbruksverket ska redovisa större utvecklingsprojekt inom digitalisering. Vi ska redovisa realiserad respektive planerad nyttohemtagning för dessa. Vi ska bedöma den förväntade nyttan i förhållande till investeringskostnaden. Jordbruksverket ska även redovisa viktigare e-tjänster som utvecklats under året och vilken förväntad nytta vi beräknar att de ger för kunder. Vi ska även redovisa hur verket under året har arbetat för att öka anslutningen av relevanta meddelandeflöden till Mina meddelanden. Vi ska också beskriva kostnader för att tillhandahålla respektive utveckla it-system för att handlägga EU-stöd för Projekt Jorden Projekt Jorden har ansvarat för att bygga det handläggningssystem som Jordbruksverket och länsstyrelserna använder för att handlägga direktstöd och arealbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet. Projektet avslutades den 30 september 2018 och arbetet med att förvalta och vidareutveckla systemet sker numera inom ordinarie verksamhet. Även under 2018 har vi fått göra hårda prioriteringar och det kvarstår visst arbete som ska vi slutföra under Den största nyttan av årets arbete är att det nu går att besluta åtaganden och fatta beslut om slututbetalning för samtliga stöd och

89 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ersättningar som hanteras i Jorden. Effektiviseringen sker i huvudsak på länsstyrelserna men även på andra stödmyndigheter. Framförallt ser man stora förtjänster med den masshantering av ärenden som är inbyggt i Jorden. Stora nyttor är också höjd kvalité på ansökan och handläggningsarbetet. Det ger minskad risk för revisionskritik och finansiella korrigeringar. Vi bedömer att systemet Jorden har blivit för komplext och det innebär att systemet är svårt, tidskrävande och därmed kostsamt att fortsätta utveckla. Vi har låtit en extern part analysera problemen och vi har fått ett bra underlag för att kunna gå vidare och lösa problemen. Vi har tagit fram ett förstudiedirektiv och vi kommer att genomföra arbetet under Projekt Atlas Projektet avslutades i och med årsskiftet 2017/2018. Det innebär att under 2018 har den ordinarie linjeverksamheten ansvaret för utveckling och förvaltning av Atlas samt de delar i Jorden som hanterar beslut om tvärvillkorsavdrag. Atlas är ett system för att hantera kontroller på plats av direktstöd, miljöersättningar, ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion, kompensationsstödet och tvärvillkor. Systemet innefattar också registerkontroller. Under 2018 har vi fortsatt att utveckla kontrollfunktionalitet för att genomföra kontroller så att slututbetalningar är möjliga att genomföra. Ny funktionalitet är till exempel möjligheterna att registrera resultat från kontroll av miljöersättningen för minskat kväveläckage. Under året har vi också driftsatt funktioner så att resultaten efter tvärvillkorskontrollerna har gått att registrera. Vi har också förbättrat befintlig kontrollfunktionalitet, bland annat genom att vi arbetat med att få en stabilare kod. Detta underlättar felsökning och rättning. Vi har också utvecklat funktionalitet för att uppfylla EU-kommissionens krav på ett nytt sätt att beräkna Pro Rata, och funktionalitet för att kunna ha en bättre spårbarhet och uppföljning i arbetet med efterkontroller. Ett stort arbete under året har varit att utveckla och driftsätta funktionalitet i Jorden för att genomföra tvärvillkorsavdrag och en administrativ kontroll av sen rapportering till Centrala Djurdatabasen. I detta arbete har det också ingått att göra nödvändiga justeringar i beslutberäkningarna som ett svar på den revisionskritik som kom efter revisionen som EU-kommissionen genomförde våren Den största nyttan vi ser av årets arbete är att vi nu kan registrera tvärvillkorskontrollerna och fatta beslut om tvärvillkorsavdrag. Det innebär att vi har kunnat redovisa dessa åtgärder till EU-kommissionen. Effekten av det är att vi inte riskerar att få en fortlöpande ekonomisk korrigering för dessa brister. Nyttorna för användarna, länsstyrelserna, är framför allt att de nu kan avsluta ärende löpande, vilket i sin tur innebär att de kan arbeta mer effektivt framöver. Kostnader för EU-stödsystemen Under 2018 har utgiften för det fortsatta utvecklingsarbetet uppgått till knappt 83 miljoner kronor. Större delen av utgiften rör arbeten inom systemet Jorden (handläggningssystem för jordbrukarstöd) medan resterande kostnader om cirka 27 miljoner kronor avser utvecklingsarbeten i systemen Atlas (hantering av kontrollresultat), BLIS (uppföljningssystem), Alf/Flit (handläggning av projekt- och företagsstöd) och Aster/Ester (handläggning av stödrätter). Av den totala utgiften om knappt 83 miljoner kronor har drygt 53 miljoner kronor lånefinansierats medan resterande utgift har kostnadsförts under året. Under perioden uppgår de totala utgifterna till 673 miljoner kronor för nyutveckling av ITsystem för programperioden Av beloppet har 323 miljoner kronor lånefinansierats under perioden och lånen kommer att vara återbetalda under Jordbruksverkets kostnader för hantering av IT-system för EU-stödhantering uppgår 2018 till totalt 175 miljoner kronor. I denna summa ingår 90 miljoner kronor som är redovisade för implementeringsarbetet (Jorden m.fl.), avseende nyutveckling och avskrivning. I det totala beloppet ingår också kostnader för förvaltning av implementerade IT-system samt kostnader för nyutveckling och förvaltning av övriga ITsystem som hanterar EU-stöd. Den totala summan avser kostnader för egen personal, konsulter, övriga kostnader (inklusive OH-kostnader) samt avskrivningar. Beräkningarna inkluderar IT-system för handläggning, utbetalning, kontroll och statistik. System som används för information, så som intranät, har exkluderats

90 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Tabell Kostnader för hantering av EU-stödsystem, mnkr Åtgärder Nyutveckling implementering Avskrivningar implementering Förvaltning implementering Nyutveckling och förvaltning övriga IT-system SUMMA Kostnaden avser IT-systemen Jorden, Atlas, BLIS, Alf/Flit och Aster/Ester. 2. Här ingår exempelvis JBR, Betal, SAM Internet, Multikuben, Falken och Tuva. 3. Inom implementeringsarbetet har projektspecifikt administrativt pålägg om 30 % använts i beräkningarna. För övriga system har administrativt pålägg om 85 % använts. Källa: Jordbruksverket Mina meddelanden Jordbruksverket har en egen anslutning till Mina meddelanden Duvan. Vi har fortsatt arbeta för att öka anslutningen av relevanta meddelandeflöden till Mina meddelanden genom att ansluta fler försystem till Duvan. Viktigare e-tjänster Vi fortsätter att skapa möjligheter för våra kunder att lämna in uppgifter digitalt. Med hjälp av e-blanketter, som är en enklare form av e-tjänst, har vi kunnat öka takten i digitaliseringen. Under 2018 använde vi denna lösning på ett mycket lyckat sätt för att hantera ett extra krisstöd till dem som drabbats av sommarens torka. Lantbrukarna kunde på detta sätt snabbt och enkelt ansöka om krisstöd och sedan få det utbetalt, alltihop i en effektiv process. Under året har ett nytt system för prognos- och varningstjänster på växtskyddsområdet tagits i drift. Det innebär nya och bättre möjligheter att förse rådgivare och odlare med information som behövs för att till lämpa ett integrerat växtskydd. Tillämpning av integrerat växtskydd är ett av kraven i direktivet (2009/128/EG) om hållbar användning av bekämpningsmedel. Under odlingssäsongen används systemet bland annat för att sammanställa resultaten från ca 900 veckovisa fältobservationer gjorda i några olika lantbruksgrödor. Det ger en beskrivning av det aktuella växtskyddsläget som gör det lättare att avgöra om det finns behov av bekämpning. Vi har även tillsammans med Tillväxtverket och Livsmedelsverket publicerat en guide för biodling på plattformen verksamt.se. Läs mer i kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv i avsnittet om livsmedelsstrategin. Förmågan till digitalisering ska stärkas Under hösten har vi arbetat fram en ny organisation för Jordbruksverket. Ett viktigt ingångsvärde har varit att stärka vår förmåga att möta framtidens behov av effektiva processer och digitalisering. Vi har därför beslutat att bilda en avdelning för utveckling och digitalisering. I den avdelningen kommer bl.a. våra olika IT-enheter att finnas, en enhet för förvaltning och en enhet för gemensam verksamhetsutveckling. Arbetet med portföljstyrning kommer också att fortsätta utvecklas inom denna avdelning. Styrnings- och uppföljningssystem för landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet Jordbruksverket ska avseende landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet tillhandahålla styrnings- och uppföljningssystem (inom ramen för SUSS-JBR och SUSS-PoF) som säkerställer att uppföljning av handläggningstider och måluppfyllelse kan göras. I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2018 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt betalas ut korrekt och så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt att använda och utveckla styr- och uppföljningssystemet för EUstöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hanteringen av ansökningar och mål för utbetalade belopp

91 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Kompetenscentrum för 3R-frågor Jordbruksverket ska redovisa det arbete som har bedrivits under året inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor, det vill säga att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken. Vi ska särskilt redovisa hur vi har stöttat de regionala djurförsöksetiska nämnderna och hur samverkan med de lokala djurskyddsorganen utvecklats. Vi ska även redovisa på vilket sätt information om 3R-frågor har spridits till övriga berörda intressenter. Redovisningen ska även innehålla information om hur arbetet med berörda myndigheters 3R-strategier fortskrider. Vi har under året fortsatt arbetet med att skapa de rättsliga förutsättningarna för centret genom att ta fram en arbetsordning. Denna arbetsordning omfattar både Sveriges 3R-center och centrets styrgrupp, den Nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål. Den Nationella kommittén har hållit 6 sammanträden under Stöd till djurskyddsorganen och analys av myndigheters strategier Vi har under året tillsammans med kommitténs etik- och utbildningsutskott och brukarutskott haft ett möte med flera av landets djurskyddsorgan. Vid mötet presenterade vi för djurskyddsorganen hur de på bästa sätt kan implementera de 3 R:en. Vi gav också djurskyddsorganen möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra kring sitt nya uppdrag att besluta om ändringar av etiska godkännanden som inte inverkar negativt på djurens välfärd. Som stöd i denna uppgift har vi tagit fram mallar för ansökan och beslut som djurskyddsorganen kan använda sig av. Vi har även arbetat med att sammanställa och analysera 3R-strategierna hos de myndigheter som regeringen valt ut: Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Medverkan vid möten och konferenser Personal från 3R-centret har också deltagit i och bidragit med presentationer till internationella och nationella möten och konferenser inom området som t.ex. EU-kommissionens möte för de nationella kommittéerna i Europa, Scand-LAS, danska 3R-centrets årliga symposium och årsmötet för de danska djurskyddsorganen. Informationsspridning och medverkan i projekt Vi har förtydligat vår roll som kommunikationscentral för alternativa metoder till djurförsök genom uppdaterad information på Jordbruksverkets webbplats med en egen ingångssida och regelbunden spridning av nyheter inom 3R-området. Det finns även möjlighet att prenumerera på dessa nyheter. Vi har också tagit fram en årsberättelse för kommittén och centret som använts för att sprida information till intressenter och allmänheten. Dessutom har 3R-centret arbetat med 2 projekt på uppdrag av den Nationella kommittén. Det ena projektet ska ge användarna och de djurförsöksetiska nämnderna vägledning om skonsamma metoder för märkning av fisk i djurförsök. Det andra projektet utvecklar riktlinjer för hur mushanar kan hållas på ett djurskyddsmässigt acceptabelt sätt. Antibiotikaresistens Jordbruksverket ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens mål att bekämpa antibiotikaresistens. Jordbruksverket har under året arbetat i enlighet med de 7 målen i Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Tillsammans med Folkhälsomyndigheten har vi drivit och utvecklat den Nationella samverkansfunktionens arbete mot antibiotikaresistens (hela uppdraget redovisas i separat årsrapport). En betydelsefull del av arbetet är kommunikationsaktiviteter där vi aktivt medverkat till förbättringar av webbsidan Skydda antibiotikan med nya informationsfilmer, grafiker, affischer med mera samt att informationen på sidan har översatts till engelska ( Vi har även uppmärksammat antimikrobiell resistens (AMR) med pressmeddelanden, inlägg på sociala medier samt information på vår webbplats. Kommunikation med lantbruksnäringens organisationer, djurhälsopersonal, djurägare med flera sker löpande och vid nätverksmöten. Temat för årets Antibiotikaforum var förebyggande arbete som belystes med föreläsningar och goda exempel och lockade ett stort antal deltagare från olika sektorer, myndigheter och organisationer

92 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Internationellt arbete Vi har samordnat arbetet för att driva Sveriges linje i samband med revideringen av OIE:s koder för ansvarsfull antibiotikaanvändning samt övervakning av AMR där svenska förslag ligger till grund för stora delar av EU-kommissionens skrivningar om ansvarsfull antibiotikaanvändning. Vi har arbetat med de två nya EU-förordningarna, om veterinärmedicinska produkter respektive foder innehållande läkemedel, som beslutades i november. Under året har vi även deltagit i ett projekt lett av Sveriges lantbruksuniversitet på uppdrag av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) som går ut på att skriva en praktisk manual för antibiotikaanvändning till gris och fjäderfä. Vi har också föreläst om AMR inom ramen för det Internationella utvecklingsprogrammet för länder i Östafrika. Nordiskt arbete Det årliga mötet med den nordiska One Health expertgruppen för AMR genomfördes i Sigtuna i november. För första gången hölls mötet till stora delar tillsammans med den Nordiska One Health strategigruppen med utrymme för gemensamma diskussioner och presentationer. På programmet fanns bland annat en punkt om miljöaspekter samt ett pass om vårdhygien inom veterinärverksamhet med studiebesök på universitetsdjursjukhuset i Uppsala och föreläsningar om vårt svenska arbete. Den svenska expertgruppen presenterade ett förslag till hur arbetet i gruppen kan utvecklas som antogs samt en projektansökan om miljöövervakning som gruppen beslutade att skicka för vidare hantering till ministerrådet. Civilt försvar Jordbruksverket ska redovisa användningen av de medel om kronor, som tillförts myndigheten 2018 för att förstärka totalförsvaret mot bakgrund av bl.a. den säkerhetspolitiska utvecklingen i närområdet. De särskilda medel som regeringen tillskjuter från och med 2018 ger förbättrade möjligheter till stärkt förmåga att genomföra totalförsvarsplaneringen och en stärkt krisledningsförmåga, även under störda förhållanden. Jordbruksverket har fattat beslut om krigsorganisation och har i november 2018 beslutat att krigsplacera den personal som behövs för verksamheten under höjd beredskap. Registrering av personal görs av Totalförsvarets rekryteringsmyndighet. Översyn av tillämpbarhet och ev. behov av ändringar i författningar för totalförsvaret samt ansvarsförhållanden inom myndighetens ansvarsområde är under utarbetning. Fokus har under 2018 legat på Krigsveterinärförordning (1981:648) där Jordbruksverket i början av 2019 kommer föreslå förändringar till Näringsdepartementet. Jordbruksverket har under året ytterligare stärkt förmågan att arbeta och kommunicera säkert. Jordbruksverket har beslutat säkerhetsanalysen och genomför åtgärder för att ytterligare stärka säkerhetsskyddsarbetet vid myndigheten. Vi har genomfört ett antal sambands- och signalskyddsövningar, vars syfte är att pröva utrustningen och se om det går att upprätta säkra kommunikationer med andra aktörer inom totalförsvaret, samt att säkerställa kompetensen hos användarna. Arbetet med totalförsvarsplanering genomförs i nära samverkan med andra berörda aktörer, framför allt med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, men även med t.ex. Folkhälsomyndigheten, Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Jordbruksverket har påbörjat planeringsarbetet inför Totalförsvarsövningen 2020 och kommer delta i övning C-Eagle En mer omfattande rapportering sker i samband med årsredovisningen men i särskild ordning enligt regeringens beslut den 10 december 2015 avseende Planeringsanvisningar för det civila försvaret (Ju2015/09669/SSK)

93 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förberedelse inför kommande programperiod för EUfonderna Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med att förbereda och utarbeta ett nytt landsbygdsprogram, LLU-program (lokalt ledd utveckling) och havs- och fiskeriprogram för perioden 2021 och framåt. Jordbruksverket ska även bistå i arbetet med att ta fram ett nytt regelverk för gårdsstödet och marknadsstöden. CAP efter 2020 I maj startades ett projekt, CAP efter 2020, för att ta hand om det inledande arbetet med reformen av jordbrukspolitiken. I början av juni kom förslag på ny lagstiftning från EU-kommissionen och ett intensivt arbete började. Kommissionens förslag fokuserar på målen och de förväntade resultaten av politiken samtidigt som utrymme lämnas för medlemsstaterna och regionerna att ta hänsyn till sina specifika särdrag. Detta med syfte att nå överenskomna realistiska och lämpliga mål samt bidra till att minska den administrativa bördan för stödmottagare. Jordbruksverket tar en aktiv del i utformningen av den framtida politiken och arbetet drivs i nära samarbete med Näringsdepartementet och länsstyrelserna. Projektet har levererat analyser av de föreslagna förordningarna, svarat på specifika uppdrag och deltagit vid de rådsarbetsgruppsmöten som hålls runt de föreslagna förordningarna. Jordbruksverket har också haft en stor roll i arbetet med SWOT-analysen inför utformningen av den strategiska planen. Det finns ett stort behov av att dra lärdom av de problem som uppstod i samband med införandet av CAP inför den innevarande budgetperioden och att fokusera på att nå de strategiska och operativa mål som kommer att sättas upp. Nästa fas är arbetet med en strategisk plan som kommer att ersätta landsbygdsprogrammet och omfatta både pelare 1 och pelare 2. Även här måste arbetet ske i nära samarbete med Näringsdepartementet och andra stödmyndigheter, främst länsstyrelserna. Projektet FISK21 I maj 2018 publicerade EU-kommissionen ett förordningsförslag till ny havs- och fiskerifond Jämfört med nuvarande förordning har det nya förslaget en förenklad struktur. Tanken är att detta ska leda till förenkling och effektivitet och ge medlemsstaterna en större flexibilitet att utforma de åtgärder de vill ha i sitt nationella program. Förslaget sätter mer fokus än tidigare på det småskaliga fisket och innebär också en utvidgning av fondens tillämpningsområde genom att även omfatta blå ekonomi och internationell världshavsförvaltning s.k. ocean governance. Vi har påbörjat arbetet med att förbereda för de nya havs- och fiskeriprogram. Arbetet drivs inom ett projekt som kallas FISK21. Jordbruksverket driver och samordnar projektet i samverkan med andra berörda myndigheter och organisationer utifrån uppdrag från Regeringskansliet. Fram tills nu har arbetet bestått av att analysera det förordningsförslag som presenterades i juni Under sommaren och hösten har det skett artikelvisa genomgångar av förordningsförslaget i rådsarbetsgrupper där medlemsstaterna deltar. Jordbruksverket, tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten lämnar underlag till Regeringskansliet inför dessa möten. När kommentarer från medlemsstaterna är analyserade kommer ordförandeskapet att göra ett kompromissförslag. Utöver att analysera kompromissförslaget av förordningen kommer ett arbete påbörjas med att ta fram en SWOT-analys. Denna analys görs för att kartlägga behoven i Sverige genom att få underlag från berörda. Analysen ska så småningom leda fram till ett förslag till åtgärder som bör finnas i nästa havs- och fiskeriprogram. Bistå i arbetet med att ta fram ett nytt regelverk för marknadsstöden I pågående arbete med förberedelser inför kommande programperiod har marknadsstöden under året främst berörts av de delar som innebär att producentorganisationerna inkluderas i den strategiska planen. I detta arbete har Jordbruksverket, utöver att delta på rådsarbetsgruppsmöten bedömt effekterna av kommissionens förslag, genom analyser och kortare utredningar. Vi har även tagit fram förslag anpassade till svenska förhållanden

94 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Statistik om jämställdhet i jordbruket och landsbygden Jordbruket ska uppdatera statistik och se över de indikatorer som vi presenterar i rapport 2005:17 Jämställdhet inom jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd utifrån de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10 Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid). Jordbruksverket har under 2018 gjort en översikt av indikatorer inom jämställdhet i jordbruket och landsbygden indikatorer om jämställdhet för EU-stöd. Arbetet har resulterat i rapporten Könsuppdelade indikatorer och statistik inom jordbruket, landsbygdsprogrammet och i Sveriges landsbygder. Resultaten visar att det är färre kvinnor än män som driver enskilda jordbruksföretag och att vi kan se ett mönster i könsfördelningen mellan jordbruksföretagen. Ju större åkerareal ett jordbruksföretag har desto färre av dem sysselsätta är kvinnor. Sedan 2010 har det totala antalet årsverken inom jordbruket sjunkit för både män och kvinnor. Andelsmässigt är dock minskningen betydligt mindre för kvinnor. Antalet årsverken har minskat med cirka 3,9 % för kvinnor och 14,5 % för män. Statistik om jordbruksföretag Jordbruksverket ska fullgöra de uppgifter som ett samordningsorgan ska utföra enligt rådets förordning (EG) nr 1217/2009 av den 30 november 2009 om upprättandet av ett informationssystem för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter för att belysa inkomstförhållanden och andra ekonomiska förhållanden i jordbruksföretag inom Europeiska gemenskapen. Under år 2018 har Jordbruksverket fullgjort sitt uppdrag som samordningsorgan genom att hålla ett nationellt FADN-kommittémöte där 2019 års urvalsplan för de företag som ska ingå i informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter fastställdes. Vidare har Jordbruksverket samordnat arbetet med att producera det antal företagsredovisningar som framgår av EU-kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/220. Vi skickade korrekt upprättade företagsredovisningar som validerats och godkänts av DG-Agris kontrollsystem till EU-kommissionen i december inom ramen för den tidsfrist som anges i förordningen. Kollektivsavtalsenliga villkor Jordbruksverket ska redovisa hur den vid upphandlingar som överstiger gällande tröskelvärden har arbetat med att uppfylla de nya kraven på kollektivavtalsenliga villkor som följer av 17 kap. 2-5 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling. Jordbruksverket har rutiner för att säkerställa att våra leverantörer uppfyller kraven på kollektivavtalsenliga villkor. På Jordbruksverket använder vi upphandlingssystemet TendSign. Genom detta system har vi tillgång till en mall som vi följer när vi konstruerar våra förfrågningsunderlag. Mallen säkerställer att vi ställer de krav vi är skyldiga att ställa enligt lag, till exempel vad gäller krav på leverantörerna att uppfylla kollektivavtalsenliga villkor. Vårt uppdrag att bistå Miljömålsrådet Myndigheterna ska bistå Miljömålsrådet i arbetet med att identifiera effektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområden och befintliga resurser. Myndigheterna ska ta fram en åtgärdslista som senast den 1 mars varje år, från och med 2016, ska publiceras på Myndigheterna ska i sina respektive årsredovisningar redogöra för hur arbetet fortgår med de åtgärder som myndigheten meddelat att de ska genomföra i de åtgärdslistor som tas fram inom ramen för uppdraget. Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista Vi tar i redovisningen bara upp de åtgärder som har avslutats under året (markerade med Genomförd 2018) respektive de som vi har arbetat med under året och som fortsätter 2019 (markerade med Pågår). De åtgärder som genomförts tidigare år finns i årsredovisningen

95 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Åtgärd som är gemensam för alla miljökvalitetsmål Tillsynsvägledning Pågår Vi avser att utöka vår tillsynsvägledning och vi bedömer att det finns ett behov av att utöka den inom följande områden: underhåll av markavvattningsanläggningar (genomförd), IED-direktivet och BATslutsatser (genomförd), reglerna för spridning av växtskyddsmedel (genomförd), växtnäringsförluster från jordbruket (påbörjad) samt om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Vi har under 2018 tagit fram en ny tillsynsvägledningsplan för åren Åtgärder inom ett rikt odlingslandskap Samverkansgrupp för infrastrukturens gräsmarker Pågår Vi arbetar med att vidareutveckla arbetet inom en samverkansgrupp för gräsmarker i infrastrukturmiljöer. Arbetet sker tillsammans med flera andra aktörer som Trafikverket, Svenska kraftnät, ArtDatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare. Översyn av föreskrift om hänsyn till natur- och kulturvärden Pågår Vi genomför en översyn av föreskriften (1999:119) om hänsyn till natur- och kulturvärden i jordbruket. Småbiotopsindex Genomförd 2018 Vi har tagit fram förslag på index för biologisk mångfald och småbiotoper med utgångspunkt i NILS-data och regional miljöövervakning. Nu återstår att bygga index och finansiera dataförsörjningen. Återinventering av ängs- och betesmarker Pågår Vi driver och samordnar en återinventering av de ängs- och betesmarker som ingick i den tidigare ängsoch betesmarksinventeringen ( ). Projektet stärker möjligheterna att följa upp flera miljömål och kommer att utgöra ett viktigt underlag i kommunernas fysiska planering besökte vi objekt. Åtgärder inom ingen övergödning Fosforkampanj inom Greppa Näringen Genomförd 2018 Vi har genomfört en fosforkampanj i samarbete med andra organisationer som driver Greppa Näringen. Syftet var att förstärka och fokusera den rådgivning om fosforåtgärder som redan pågår. Underlag för platsanpassade åtgärder Pågår Vi ska ta fram beslutsunderlag för genomförande av platsanpassade åtgärder. Fosforåtgärder i jordbruket är ofta platsanpassade och leder bara till minskade fosforförluster under vissa förutsättningar och förhållanden. Vi har under 2018 undersökt förutsättningarna för resultatbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet som ett sätt att minska växtnäringsläckaget och därmed öka effektiviteten i åtgärderna. Vi har under 2018 tagit fram kartor över erosionskänsliga områden på svensk åkermark. Under 2019 påbörjar vi ett pilotprojekt för att utvärdera hur vi kan genomföra det i praktiken. Åtgärder inom vattenhushållning Kompetensutveckling: Vattenhushållning demonstrationer och information Pågår Vi arbetar med att öka kompetensen inom vattenhushållning (dränering, översvämningsskydd och bevattning) hos jordbrukets rådgivare, konsulter och entreprenörer, samt enskilda lantbrukare. Ökad kunskap om vattenhushållningen inom jordbruksnäringen ger bättre förutsättningar för att uppnå miljömålen med ett hållbart och konkurrenskraftigt svenskt jordbruk. Kompetensutvecklingen inom vattenhushållning pågår under hela nuvarande programperiod i landsbygdsprogrammet. Vi ska ta fram, sammanställa och sprida kunskap om jordbrukets vattenhushållning. Spridningen sker genom kurser, träffar, skrivet material och demonstrationsvisningar. Ett exempel är den vägledning kring gällande rätt och nuvarande teknik för dikesrensning som vi tar fram tillsammans med LRF och Naturvårdsverket. Vägledningsmaterialet kan användas i rådgivning till lantbruket och i kontakter med länsstyrelser. Vi stödjer även utvecklingen av privat rådgivnings- och konsultverksamhet inom jordbrukets vattenhushållning. Åtgärder inom giftfri miljö Underlätta godkännandet av låggiftiga medel Pågår Tillsammans med Kemikalieinspektionen fortsätter vi arbeta för att växtskyddsmedel med låg risk kan godkännas i Sverige. Arbetet ska leda till en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och lägre miljö- och hälsorisker inom jordbruket. Åtgärder i handlingsplanen om hållbar användning av växtskyddsmedel Genomförd 2018 Vi har arbetat med utbildning, information och rådgivning för att begränsa användningen av produkter för tillväxtreglering i stråsäd och för att undvika behov av medel för nedvissning

96 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Öka tillgången till korrekt information om godkända växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplats Genomförd 2018 Vi har arbetat med att säkra tillgången till bättre och stabilare information om godkända växtskyddsmedel på den egna webbplatsen. Åtgärden omfattar information om olika preparat såsom doser, godkända grödor etc. Åtgärder inom begränsad klimatpåverkan Utveckling av rådgivningsverktyget VERA Pågår Vi utvecklar inom ramen för samarbetsprojektet Greppa Näringen klimat- och energiberäkningsverktygen i beräkningsverktyget VERA. Verktyget används i Greppa Näringens rådgivningsdelar Klimatkollen och Energikollen. Prioriterade områden är till exempel fördelning av klimatutsläpp, vidareutveckling av nyckeltal och av energikartläggning. Utveckling av rådgivningsunderlag inom klimat och energi i Greppa Näringen Pågår Inom ramen för samarbetsprojektet Greppa Näringen gör vi en behovsanalys för vidareutveckling av underlag inom klimat och energi. Vi ska sedan utveckla prioriterade underlag på temat klimat och energi som rådgivare kan använda vid rådgivningsbesök. Vi kommer även undersöka möjligheten att få fram klimatavtryck för fler insatsvaror och samla in energidata för energianvändare och energieffektiviseringsåtgärder i jordbruket. Sådana data kan sedan användas i bland annat beräkningsverktyget VERA och göra klimat- och energikartläggningar enklare. Målet är att rådgivarna ska ha ett bättre underlag för att uttala sig om nytta med olika åtgärder och risker för växthusgasförluster i jordbruksdriften. Utredning: Hållbar mat? Genomförd 2018 Vi har genomfört en utredning om hållbar mat och ett projekt med informationsinsatser om hållbar mat riktade till unga konsumenter och skolelever. Syftet var att utredningen ska fungera som ett basdokument i arbetet kring profilområdet hållbar mat. Återrapportering av projekt inom Miljömålsrådet som vi driver Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark Genomförd 2018 Mellan 2016 och 2018 har vi, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning och länsstyrelserna samverkat i ett projekt om övergångszoner mellan skogsoch jordbruksmark. Syftet var att öka möjligheterna att skapa fler variationsrika och artrika brynmiljöer mellan skogs- och jordbruksmark. Vi har identifierat hinder för önskad utveckling, föreslagit åtgärder för att undanröja hinder samt gett förslag på skötselåtgärder för bryn. Vi har även tagit fram ett informationsunderlag som riktar sig till markägare och verksamhetsutövare som påverkar övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark. Jordbruksmarkens värden Genomförd 2018 Vi, Boverket och länsstyrelserna har under 2017 och 2018 arbetat med frågan om exploatering av jordbruksmark. Resultaten från projektet har under året diskuterats med ett flertal kommuner i olika workshops. Plan för odlingslandskapets biologiska mångfald Genomförd 2018 Mellan 2016 och 2018 har vi, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna tillsammans tagit fram en plan för att stärka odlingslandskapets biologiska mångfald. Målet är att hejda minskningen av arter och värdefulla livsmiljöer i odlingslandskapet och att på sikt öka livsmiljöernas kvalitet och areal i landskapet. Fysisk påverkan i jordbruksvatten Pågår Vi arbetar tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i ett flerårigt projekt med att ta fram underlag för avvägningar mellan påverkan på vattenmiljö och jordbruk för att nå målen i vattendirektivet. Under 2018 har projektet arbetat med 3 rapporter. En sammanställning av åtgärder för att minska fysisk påverkan på vatten kopplad till jordbruk, en analys av hur kantzoner längs jordbruksvatten bör utformas samt en metod för att kvantifiera betydande negativ påverkan på nyttan med markavvattning. Resultatet ska användas som underlag för HaV:s vägledning om kraftigt modifierade vatten. Vi planerar att publicera de 3 rapporterna tillsammans med en 4:e rapport, som sammanfattar hela projektet, under första kvartalet Skyddsavstånd och zoner: minskad komplexitet och ökad miljönytta Vi, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, länsstyrelserna, Kemikalieinspektionen och Havs- och vattenmyndigheten samarbetar i ett projekt som handlar om skyddszoner och skyddsavstånd. Vi ska ta Pågår

97 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV fram underlag med syfte att undersöka om det går att förenkla och, så långt det är möjligt, likrikta kraven som ställs på olika skyddszoner och avstånd. Vi ska även förtydliga hur vi som myndigheter ska tolka kraven för att kunna förbättra tillsynsvägledning och rådgivning. Arbetet har varit vilande ett tag men under hösten 2018 har arbetet återupptagits. Användning av livsmedelsavfall till foder Pågår Vi, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket samarbetar i ett projekt som handlar om att utreda om livsmedelsavfall kan användas som foder. Projektet faller även inom Livsmedelsverkets Fler gör mer Handlingsplan för minskat matsvinn Utredningen har målet att öka kunskapen om den relevanta lagstiftningen och fånga upp de hinder och möjligheter som olika aktörer ser. Målet är att en större del av de livsmedel som inte kan konsumeras av människor kan användas till foder. Arbetet påbörjades under hösten 2018 med och ska slutredovisas under våren Samverkansåtgärder där vi ingår men där andra myndigheter har drivansvar Aktiviteternas resultat redovisas av drivansvarig myndighet. Åtgärdsrubrik samt händelser Drivansvarig myndighet Tidsplan Påbörjad/Genomförd Handlingsplaner för Grön infrastruktur Naturvårdsverket Genomförd 2018 Regional landskapsanalys Trafikverket Genomförd 2018 Åtgärder för alternativ till kemisk bekämpning av växtskadegörare Hälsa som drivkraft i miljömålsarbetet och för hållbar utveckling Kemikalieinspektionen Genomförd 2018 Folkhälsomyndigheten 2017 framåt Genomförd 2018 Samverkan i samhällsplaneringen Boverket 2018 Genomförd 2018 Nationell samverkan - minskat matsvinn i livsmedelskedjan Livsmedelsverket Pågår Bevarande och skydd av källmiljöer En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöförordningens åtgärdsprogram En nationell gemensam planering för genomförande av vattenförvaltningsförordningens åtgärdsprogram Sveriges geologiska undersökning Havs- och vattenmyndigheten Havs- och vattenmyndigheten Pågår Pågår Pågår Kommunikation om ekosystemtjänster genom etablerat nätverk för ekosystemtjänster Naturvårdsverket Pågår Samverkan för en innovativ och miljömässigt ansvarsfull offentlig upphandling Naturvårdsverket och Upphandlingsmyndigheten Pågår Nationella åtgärder för att nå en acceptabel dioxinsituation Samverkan om Geodata Skog - uppdatering och utveckling av skogliga grunddata med hjälp av laserskanning Naturvårdsverket Pågår Skogsstyrelsen 2018 framåt Pågår

98 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Uppdrag angående förhandlingar mellan samebyar och markägare i Härjedalen om renbete Jordbruksverket fick år 2005 (Jo2005/1602) ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till vinterbete för ren. I regeringsbeslut år 2008 (Jo2008/2170) utvidgades uppdraget från att bara gälla vinterbete för ren till att gälla allt bete för ren. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av Jordbruksverket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bakgrunden till uppdraget är de långdragna och djupgående konflikterna mellan rennäring och skogsnäring i Härjedalen. Dessa konflikter resulterade i en tingsrättsdom år 1996 som innebar att de aktuella byarna saknade lagfäst betesrätt på omfattande betesmarker i Härjedalen. För att fortsatt kunna beta dessa marker krävs därmed arrendekontrakt för renbete mellan samebyar och berörda markägare. En i detta fall genom avtal utökad renbetesareal medför också att betestillgången blir säkrare för rennäringen vilket sett över tiden har blivit allt angelägnare. Detta då ett under senare år förändrat klimat har lett till att betet har blivit låst i en allt större utsträckning genom främst isbildning. Hittills har efter medling mellan parterna vinterbetesavtal träffats omfattande cirka hektar ingående i cirka olika fastigheter samt barmarksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka hektar ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. En avtalsenlig förlängning av vinterbetesavtalen skedde under år 2016 då endast en fastighetsägare sade upp sitt avtal. Den av parterna gemensamt utförda utvärdering som föregick förlängningen visade också på att dessa avtal fungerat mycket bra. En liknande utvärdering av barmarksbetesavtalen genomfördes under sommaren år 2018 inför avtalsenlig förlängning under år Även denna utvärdering visar på en mycket god funktion hos avtalen. Ett antal större skogsbolag trädde ur tingsrättsprocessen och ingick istället en förlikning med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår sedan en tid med stöd av medlingsgruppen med målet att ändra detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka ha vinterbetesmark. Syftet med förhandlingen är att göra denna areal mer lättillgänglig för utnyttjande till renbete och därmed skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för ett mer långsiktigt utnyttjande av vinterbetet i Härjedalen. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka hektar eller cirka 77 % av den i denna förhandling berörda arealen. Parallellt med dessa pågående förhandlingar med skogsbolagen så har under år 2017 och 2018 bedrivits förhandlingar med representanter för ägare till de privata skogsarealer på sammanlagt cirka hektar ingående i cirka 900 olika fastigheter som ligger insprängda mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtalet. Enighet mellan dessa parters förhandlingsdelegationer uppnåddes sent under hösten år 2018 och parternas gemensamma avtalsförslag är nu ute för ställningstagande hos de berörda fastighetsägarna. Besked från dessa fastighetsägare väntas strax efter årsskiftet 2018/2019. Lavbetesinventeringen, som genomfördes under sommaren år 2018 genom medlingsgruppens försorg, bedöms påtagligt ha bidragit till att ovan nämnda enighet slutligen kunde uppnås. Målet med dessa båda delförhandlingar inom uppdraget är att sammanlagt cirka hektar vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda same-byarna i Härjedalen. I den framförhandlade kompletteringen av det ovan berörda förlikningsavtalet anges, liksom i arrendeavtalen, att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av betesmarken genom främst ett sänkt betestryck. Utvärdering av Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) Under åren genomförs en löpande lärande utvärdering av EIP-Agri av en forskargrupp från Statsvetenskapliga institutionen vid Umeå universitet under ledning av professor Katarina Eckerberg. Under de första åren har fokus legat på att undersöka exempelvis rutiner, regler och roller via deltagande observationer, intervjuer och dokumentanalyser. Utvärderarna har kontinuerligt haft en dialog med centrala personer i genomförandet där preliminära slutsatser och rekommendationer har diskuterats. Slutsatser och rekommendationer så här långt kommer att publiceras i en årsrapport för Bland dessa slutsatser kan nämnas att utvärderarna bedömer att möjligheten att söka gruppstöd är en stor styrka, att sociala och organisatoriska innovationer bör uppmuntras mer och att insatserna för att effektivisera handläggning och innovationssupportens rådgivning bör fortsätta. Man konstaterar också att genomförandet har utvecklats och förbättrats efterhand, exempelvis har samordning och erfarenhetsutbyte mellan Rådgivande

99 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV urvalskommittén och innovationssupporten stärkts. Kopplingen till andra innovationssatsningar bör, menar man vidare, stärkas bland annat så att erfarenheter från andra liknande innovationsprogram kan bidra till att utveckla möjliga synergier och säkra att innovationerna kommer ut på marknaden. Utvärderarna noterar också att möjligheterna att genomföra planerade effektutvärderingar för närvarande är begränsade och att utvecklade datasystem och förtydligade mål och kriterier krävs. I en utvärdering av innovation i lantbruk och på landsbygder har en initial kartläggning av innovationsaktiviteter genomförts. Under 2019 publiceras de första rapporterna från detta projekt. Fokus i den utvärderingen ligger inte enbart på EIP-Agri och ännu är det för tidigt att förvänta sig några tydliga effekter. Senare i programperioden planers för en uppföljande studie kring innovationsaktiviteterna och då finns det möjlighet att se om EIP-Agri-satsningen har gett några tydliga avtryck. Uppdrag att förbereda inriktning för bredbandsstöd inom landsbygdsprogrammet för perioden Under 2018 har Jordbruksverket gjort en översyn av flertalet rutiner inom bredbandsstödet. Fokus för översynen har varit att genomföra förenklingar inom bredbandsstödet för att minska handläggningstiden och därmed öka utbetalningstakten. Utifrån en analys av väsentlighet och risk har förenklingarna genomförts på flera punkter för kontroller av de stödspecifika villkoren för bredband. När det gäller konkurrensutsättningen av de inköp som görs till bredbandsprojekten har vi justerat avdragen utifrån felaktigheternas allvar, omfattning och varaktighet. Därmed har vi uppnått proportionerliga och anpassade avdragsskalor. Konferensen Länssamverkan bredband 2.0 genomförs vid fyra tillfällen varje år och Jordbruksverket har deltagit med information- och utbildningsinsatser. Under 2018 har exempelvis följande frågor berörts: fördelningen av den nya bredbandsmiljarden, marknadsanalys och det offentliga samrådet, konkurrensutsättning, utbetalningar samt övningar i att beräkna kapacitet för kanalisation och fiber. Jordbruksverket håller varje vecka i ett nationellt handläggarmöte för länsstyrelsernas bredbandshandläggare. Genom mötet får Jordbruksverket inblick i aktuella frågor inom bredbandsstödet och kan bistå med löpande återkoppling till handläggarna. Återkommande avstämningar har hållits med Näringsdepartementet samt Post- och telestyrelsen för att diskutera och informera varandra om frågeställningar av mer strategisk karaktär som rör bredbandsutbyggnaden i Sverige. Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet (uppdrag 6 enligt RB 2017) Jordbruksverket ska löpande stödja regeringens arbete med EU:s lagstiftningspaket om djurhälsa, växtskydd och offentliga kontroller. Santéprojektet fortsätter Även 2018 har Jordbruksverket arbetat intensivt med de tre förordningar som tillsammans utgör det så kallade Santépaketet. Det är djurhälsoförordningen, förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och kontrollförordningen. Vi har deltagit i en stor mängd av kommissionens arbetsgrupper för delegerade akter och genomförandeakter och gjort avgörande skillnad med att förbättra regelverket på många områden. Parallellt pågår fortfarande uppdatering av svensk lagstiftning i samarbete med Regeringskansliet. Det är både en helt ny växtskyddslag samt justeringar i lagar med anknytning till kontrollfrågor. Båda lagstiftningspaketen var ursprungligen planerade att vara klara innan valet Stora förseningar gjorde att förslagen inte var klara innan valet. Den långa processen med att utse en ny regering försenade processen ytterligare 4 månader. Nu är det risk att lagstiftningen inte är klar när EU-reglerna börjar gälla. Det är en svår situation att hantera med krav på information till kunder om hur de ska hantera dubbel lagstiftning. Det kan också bli konsekvenser för myndigheterna men det behöver analyseras ytterligare. Från 2019 deltar vi i en utredning om en ny djurhälsolag. Jordbruksverkets föreskrifter har granskats utifrån de nya förordningarna så att det finns underlag att starta upp föreskriftsarbete i början av Vi har även förberett för kommunikation till allmänheten och andra berörda myndigheter om kommande förändringar. Kontrollförordningen och förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare tillämpas från december Djurhälsoförordningen tillämpas från april

100 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Digitalt först för en smartare livsmedelskedja Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för livsmedelskedjan och uppdraget har löpt under åren Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängligheten av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Syftet är att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar för att nå målen om ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Jordbruksverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum för arbetet och främja öppen och datadriven innovation. I samråd med Livsmedelsverket och Regeringskansliet har vi beslutat att vi ska initiera, samordna och följa upp uppdrag inom tre områden: verka i livsmedelskedjan, öppna data samt den digitaliserade gården. Verka inom livsmedelskedjan Vi har initierat ett uppdrag inom livsmedelsstrategin, som handlar om att utveckla digitala tjänster för företag inom livsmedelskedjan (mer information under avsnittet om livsmedelsstrategin). Öppna data Jordbruksverket och Livsmedelsverket har synliggjort och förbättrat uppgifter om de öppna data som finns bl.a. genom att tillgängliggöra dem på Sveriges nationella samlingsplats för att publicera och söka öppna data, oppnadata.se. Vi har även tagit fram förslag på hur vi bör arbeta med öppna data i utveckling och i förvaltning. Jordbruksverket och Livsmedelsverket deltog i Hackforsweden, som är en tävling där uppgiften för deltagarna är att under 24 timmar lösa samhällsutmaningar med hjälp av öppna data som myndigheter tillhandahåller under den begränsade tiden. Den digitaliserade gården Nya digitala lösningar som underlättar eller effektiviserar vardagen för lantbruket utvecklas hela tiden. Flera rapporter pekar dock på att många aktörer i livsmedelskedjan är i ett tidigt skede i användandet av digital teknik. Kostnaderna i förhållande till den faktiska nyttan är många gånger inte klarlagd, men allt eftersom användningen av digital teknik expanderar så ökar även möjligheterna att utvärdera vilka åtgärder som skapar mervärde till företag och organisationer. För att sprida information och kunskap om möjligheter som finns för svenska lantbruksföretag har vi startat bloggen Den digitaliserade gården. Tanken med bloggen är även att inspirera och lyfta fram goda exempel. Under hösten utlyste Jordbruksverket 15,3 miljoner kronor för att stimulera ökad användning av digital teknik i svenska jordbruks- och trädgårdsföretag. Det finns många spännande och goda idéer bland de 13 projektansökningarna om totalt 20,3 miljoner kronor. RISE fick inledningsvis i uppdrag att skriva en förstudie om hur IoT 10 -baserad teknik påverkar och kan effektivisera det svenska jordbruket. Förstudien pekade på behov av demonstrationsgårdar som kan samla stora datamängder från jordbruket. RISE ska nu med finansiering från Vinnova starta en testbädd som består av uppkopplade åkrar med olika grödor och infrastruktur för att samla in och analysera stora datamängder från gårdens produktionssystem. Testbädden ska kunna användas av exempelvis företag som vill utveckla innovationer med hjälp av data från jordbruket, eller av tillverkare som vill testa sina produkter. Målet är att jordbrukare i framtiden ska få verktyg för att snabbare kunna fatta miljöanpassade och lönsamma beslut. Parter som ingår i projektet är bland andra Volvo Penta, Ericsson, Telia, Dataväxt, LRF, Lantmännen, SMHI och Jordbruksverket. 10 Internet of things

101 FINANSIELL REDOVISNING FINANSIELL REDOVISNING INLEDNING Redovisnings- och värderingsprinciper Allmänt Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). Särskild dokumentation enligt 2 kap 3 FÅB har lämnats den 15 februari 2019 till Ekonomistyrningsverket. Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan avrundningsdifferenser förekomma. Brytdag Löpande redovisning och anslagsavräkning för räkenskapsåret har gjorts fram till och med den 5 januari Därefter har intäkter och kostnader över 100 tkr periodiserats. Inom resultatområdena och externa projekt kan det förekomma periodiseringar som understiger detta belopp för att visa ett mer rättvisande resultat för den specifika verksamheten. Ändrade redovisningsprinciper Jordbruksverket har höjt gränsen för aktivering av maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd på minst tre år från 20 tkr till 25 tkr. Egenutvecklade IT-system kan från och med 1 juni 2018 skrivas av på mer än 5 år om en längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Avskrivningstiden för veterinärutrustning inom resultatområde Distriktsveterinärerna samt förbättringsutgifter på annans fastighet kan beräknas på upp till 10 år istället för som tidigare 7 år respektive 5 år. Inbetalda återkrav inom landsbygdsprogrammet som tidigare har tillförts de nu avslutade anslagsposterna 1:18.9/1:19.7 redovisas mot inkomsttitel Övriga inkomster. I samband med att EU-delen av återkravet ska återbetalas till EU belastas inkomsttitel Värdering av fordringar och skulder Kundfordringar som är förfallna med mer än sex månader redovisas som osäkra. Kundfordringar samt utestående fordran i verkets stödutbetalningssystem BETAL redovisas efter avdrag för förväntade kundförluster. Värdering av varulager och förråd sker till inköpspris. Värdering av fordringar och skulder i euro har värderats till balansdagens kurs. Kursen per är 10,2753 kr/euro. Värdering av utestående revisionsärenden Utestående revisionsärenden kan redovisas som ansvarsförbindelse, avsättning eller som periodavgränsningspost. Jordbruksverket har gjort följande uppdelning: Ansvarsförbindelse (belopp och tidpunkt är osäkra) ärenden där vi fått revisorernas rapport ärenden där vi fått anteckningar från bilateralen ärenden där vi har svarat på anteckningarna från bilateralen Avsättning (belopp och tidpunkt är osäkra men beloppet bedöms kunna uppskattas med tillräcklig precision) ärenden där vi fått ett formellt meddelande från kommissionen, men vi tänker ta ärendet till förlikning ärenden där vi utifrån minnesanteckningar och bilaterala möten har kunnat göra en bedömning av korrigeringsbelopp Periodavgränsningspost (belopp är rimligt säkert och det finns en ungefärlig tidpunkt när reglering ska ske) ärenden där vi fått ett formellt meddelande från kommissionen, om vi inte tänker ta ärendet till förlikning ärenden där vi fått förlikningsorganets slutsatser Om ett ärende redovisas som avsättning eller periodavgränsningspost i redovisningen styrs av statusen när ärendet bokas upp för första gången. Om ett ärende bedöms vara en avsättning så ändras inte klassificeringen även om kriterierna för periodavgränsningspost uppfylls, ärendet ses som en avsättning tills det har blivit reglerat

102 FINANSIELL REDOVISNING Erfarenheten visar att kommissionens initiala angivna schablonkorrigeringar oftast sjunker väsentligt under revisionsprocessen. Kommissionen har på senare tid också oftare accepterat medlemsstaternas beräkningar av skadan för fonden istället för att använda schablonkorrigeringar. Värdering av anläggningstillgångar Maskiner, inventarier, installationer m.m. är upptagna till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. Maskiner och inventarier med en ekonomisk livslängd på minst 3 år och ett anskaffningsvärde överstigande 25 tkr har aktiverats. Avskrivningarna görs på en beräknad livslängd på 3 till 7 år. För veterinärutrustning kan den beräknade livslängden uppgå till 10 år. Avskrivningstiden på tjänstebilar är individuellt beräknad per bil utifrån förväntad ekonomisk livslängd. Avskrivningstiden kan variera mellan 3 och 8 år. Ersättningsmöbler kostnadsförs direkt men nyanskaffning till en fungerande enhet aktiveras. Jordbruksverket har kostnadsfört inköp av ersättningsmöbler med totalt tkr. Egenutvecklade IT-system aktiveras som en immateriell tillgång där en bedömd nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader för den aktiveringsbara delen uppgår till minst tkr. Den aktiveringsbara delen exkluderar kostnader för utbildning och administrativa kostnader som inte är direkt hänförbara till investeringen. Avskrivningstiden kan variera mellan 3 och 5 år om inte annan längre tid med rimlig grad av säkerhet kan fastställas. Inköp av programvaror samt licenser aktiveras när en garanterad nyttjandeperiod är 3 år eller mer och nedlagda kostnader uppgår till mer än 100 tkr. Avskrivningstiden kan variera mellan 3 och 5 år. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras när den ekonomiska livslängden uppgår till minst 3 år och nedlagda kostnader uppgår till minst 50 tkr per projekt. Avskrivningstiden kan variera mellan 3 och 10 år. Förskott från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgeten. Jordbruksverket har fått totalt tkr ( tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6125, Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om tkr, värdering sker till balansdagens kurs. Förskott från Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgeten. Jordbruksverket har fått totalt tkr (3 388 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6214, Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden Dessa förskott från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under Sommaren 2017 fick Jordbruksverket det årliga förskottet om tkr (2 965 tusen euro). Detta förskott har räknats av i samband med avslut av räkenskapsåret Förskottet för 2017 kvittades mot det årliga förskottet för 2018 som uppgår till tusen euro, mellanskillnaden om tkr (141 tusen euro) betalades in i juni I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om tkr, värdering sker till balansdagens kurs. Förskott från EU:s fiskerifond (EFF) Under räkenskapsåret 2008 betalade EU ut förskott om tkr (3 827 tusen euro) till Fiskeriverket vilket motsvarade 7 % av det totala bidraget från EU avseende fiskeriprogrammet för programperioden Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden under I balansräkningen redovisas förskottet som en periodavgränsningspost om tkr, värdering sker till balansdagens kurs. Förskott från Europeiska socialfonden (ESF) EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 för lokalt ledd utveckling inom socialfonden motsvarande 3 % av den totala programbudgetens EU-del. Jordbruksverket har fått totalt tkr (235 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6414, Bidrag från Europeiska socialfonden Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under Sommaren 2017 fick Jordbruksverket ett årligt förskott om tkr (206 tusen euro) vilket har räknats av i samband med avslut av räkenskapsåret Förskottet för 2017 kvittades mot det årliga förskottet för 2018 som uppgår till 216 tusen euro, mellanskillnaden om 119 tkr (10 tusen euro) betalades in i juli I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om tkr, värdering sker till balansdagens kurs

103 FINANSIELL REDOVISNING Förskott från Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) EU har betalat ut förskott under 2015 och 2016 för lokalt ledd utveckling inom regionala utvecklingsfonden motsvarande totalt 3 % av den totala programbudgetens EU-del. Jordbruksverket har fått totalt tkr (240 tusen euro) vilket har tillgodoförts inkomsttitel 6314, Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden Förskotten från EU kommer att räknas av i samband med avslut av programperioden tidigast under I juni 2017 fick Jordbruksverket det årliga förskottet om tkr (210 tusen euro) vilket har räknats av under våren i samband med avslut av räkenskapsåret Förskottet för 2017 kvittades mot det årliga förskottet för 2018 som uppgår till 220 tusen euro, mellanskillnaden om 116 tkr (10 tusen euro) betalades in i juni I balansräkningen redovisas förskotten som en periodavgränsningspost om tkr, värdering sker till balansdagens kurs.. Potentiella återkrav Stöd från tidigare programperioder Per den 31 december uppgår den pågående handläggningen (vid framförallt länsstyrelserna) av återkrav till ett belopp om ca tkr (f.år tkr). Uppskattningsvis kommer större delen av beräknat återkravs belopp att beslutas under Antalet ärenden beräknas till drygt stycken och avser framförallt gårdsstöd, miljöersättningar och kompensationsbidrag som till huvuddelen avser stödåren % av det uppskattade beloppet om cirka tkr utgör EU:s fordran (Jordbruks- och fiskerifonderna) och resterande del utgör statens fordran. Liksom tidigare, med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte det skattade beloppet för ärenden som inte är beslutade, en ekonomisk händelse i denna förordnings mening. Med hänvisning till detta redovisas inte denna post i balans- och resultaträkningen. Uppskattningen av de s.k. potentiella återkraven lämnas bara som en ekonomisk upplysning inom linjen som en eventualtillgång. Stödformer från programperioden Funktionaliteten för hantering av återkrav av projekt och företagsstöd driftsattes den 21 februari I Jordbruksverkets ansvar ligger att påminna berörda myndigheter om att hantera ej handlagda återkrav och det gör berörda myndigheter löpande. Utvecklingsarbetet för jordbrukarstödens återkravshantering för stödår 2015 och framåt pågår. Tidplanen har behövt justerats och funktionaliteten för återkravshantering kommer att levereras i etapper under Eftersom handläggningen inte är avslutad kan vi inte med säkerhet fastställa omfattningen av antal ärenden eller belopp som berörs. En granskning ger dock indikationer på att det handlar om cirka 0,5 % av ärendena inom EGFJ IAKS (gårdsstöd, förgröning m.fl.) och cirka 2 % av ärendena inom EJFLU IAKS (miljöersättningar, kompensationsstöd m.fl.) som berörs av en återkravsutredning. I Jordbruksverkets förvaltningsförklaring för EGFJ och EJFLU har vi angett en estimering av återkravsnivån för utbetalda stödbelopp för Därvid har konstaterats att den är mycket låg i förhållande till utbetalda stödbelopp Några potentiella återkrav har ännu inte kunnat beräknas. Ej beslutade rekvisitioner Det totala ansökta stödbeloppet som inte blev beslutat innan uppgick till tkr (f.år tkr). Ansökningarna avser projekt- och företagsstöd och TA-medel inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och lokalt ledd utveckling (LLU) med tkr (f.år tkr). Resterande utgörs av marknadsstöd och direktstöd till jordbrukare om totalt närmare tkr (f.år tkr). Med hänvisning till ESV:s föreskrifter till 3 förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring, utgör inte det skattade beloppet för ärenden som inte är beslutade, en ekonomisk händelse i denna förordnings mening och redovisas därför inte i balans- och resultaträkningen. Det totala beloppet om tkr (f.år tkr) tas upp som en ansvarsförbindelse och redovisas inom linjen i balansräkningen. Likvida medel/betalningar Jordbruksverket har två betalningsflöden, ett räntebärande och ett icke räntebärande. Det räntebärande flödet består av förvaltningsanslaget inklusive sex resultatområden. Det icke räntebärande flödet avser s.k. sakanslag för finansiering av framförallt transfereringar. Undantag EA-regler enligt regleringsbrev Investeringar i anläggningstillgångar som sker under anslaget 1:21 Åtgärder på fjällägenheter ska inte finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Dessa investeringar ska i stället finansieras från anslag. Jordbruksverket medges undantag från 14 anslagsförordningen (2011:223) i de delar som rör anslagsavräkningen av myndighetsuppdrag till resultatområde Distriktsveterinärerna på anslaget 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet. Av anslagsbelastningen om tkr har tkr bokförts på undantagsregeln. För fytosanitär verksamhet medges undantag från krav på full kostnadstäckning enligt 5 avgiftsförordningen (1992:191). Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget

104 FINANSIELL REDOVISNING 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Totalt har 0 tkr i anslagsmedel tillförts resultatområdet Växt. Vidare medges Jordbruksverket undantag från 14 anslagsförordningen i de delar som rör anslagsavräkningen. Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärenden Finansiella korrigeringar från EU som har reglerats under året Avslut av räkenskaperna 2015 för jordbruksfonden EJFLU avseende administrativa misstag om 21 tusen euro (210 tkr) har reglerats i mars. Vid avslut av räkenskaperna för år 2017 för Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Europeiska socialfonden (ESF) och Havs- och fiskerifonden (EHFF) har korrigeringar av årsräkenskaperna gjorts med totalt 19 tusen euro (194 tkr). Avslut för jordbruksfonderna (EJFLU och EGFJ) räkenskapsåret 2017 har reglerats i juni samt i september med totalt knappt 113 tusen euro (1 176 tkr) för bl.a. återkrav som inte har återvunnits i tid d.v.s. att medlemsstaten får står för 50 % alternativt 100 % av EU-delen. I juni drog EU av 204 euro (2 tkr) från rekvisitionen för medfinansiering av TSE-kontroller för 2017 på grund av att verket hade rekvirerat mer än vad EU ersätter. Avdrag gjordes i september med 10 tusen euro (102 tkr) för restutbetalningar av nötkreatursstödet som inte blev utbetalda inom tidsgränsen. Under 2016 reviderade EU skolmjölkstödet och fann fel i grundläggande kontroller. Detta reglerades mot EU i oktober med 144 tusen euro (1 491 tkr). I december reglerades 338 tusen euro (3 456 tkr) för överskridande av tidsgränser för nötkreatursstöd Finansiella korrigeringar från EU utestående revisionsärenden För utestående finansiella korrigeringar som ännu inte har reglerats mot EU redovisas tkr som en periodavgränsningspost och tkr redovisas som en avsättning. Därutöver finns utestående revisionsärenden som uppskattningsvis uppgår till ca tkr där både belopp och tidpunkt är osäkra. Detta belopp redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Se vidare i kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna. Finansiella korrigeringar från EU Övrigt Under hösten 2016 reglerades totalt tusen euro ( tkr) för att Europeiska kommissionen (KOM) ansåg efter revision av gårdsstöd 2012 och 2013 att det bl.a. var brister i riskanalysen för fjärranalyskontroller. Sverige tog ärendet till EU-domstolen. Enligt dom den 25 september 2018 ogiltigförklaras återtaget av tusen euro. KOM vidhåller att Sverige inte har följt EU-reglerna men enligt beslut kommer en återbetalning om tkr. Efter diskussion med Ekonomistyrningsverket ska detta belopp redovisas kassamässigt mot en undertitel till inkomsttitel 6111 Gårdsstöd m.m. I årsredovisningen redovisar vi detta belopp som en fordran mot EU. Ersättning inom växtskyddsområdet Potatisodlare har under åren 2012 och 2013 ansökt om ersättning enligt växtskyddslagen om ca tkr. Förvaltningsrätten avslog potatisodlarnas ersättningskrav under hösten Domarna i de tre ersättningsärendena har överklagats till kammarrätten. Kammarrätten gav prövningstillstånd i september I slutet av december 2017 kom dom från Kammarrätten för ersättningsärendena. Enligt domen har potatisodlarna inte rätt till någon ersättning enligt växtskyddslagen. Domen överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen 2017 som under våren 2018 beslutade att inte meddela prövningstillstånd. Kammarrättens dom står fast. Produktionsavgift socker för åren 1999 och 2000 I sockerregleringen ingår att de sockerproducerande företagen och sockerbetsodlare som tilldelats produktionskvot ska betala en produktionsavgift. Det har kommit en dom från EU-domstolen som ogiltigförklarar EU-kommissionens beräkning av produktionsavgift socker för åren 1999 och 2000 som motsvarar den korrigering som gjordes av produktionsavgifterna för åren (se Årsredovisning 2014). Domen innebär att en för hög produktionsavgift har debiterats berört företag och att företaget i sin tur har debiterat betodlarna för höga avgifter. Jordbruksverket har under 2018 betalat tillbaka de felaktigt debiterade avgifterna till de enskilda betodlare som har ansökt om återbetalning och till Nordic Sugar AB. Totalt har tkr återbetalats i produktionsavgift samt tkr i ränta, totalt tkr. EUkommissionen har ersatt oss för hela beloppet

105 FINANSIELL REDOVISNING Skadeståndskrav En grupp om 30 äggproducenter har riktat ett skadeståndsanspråk om tkr mot Jordbruksverket. Ansökan om stämning kom in till Jönköpings tingsrätt den 24 januari Staten företräds av Justitiekanslern (JK). Äggproducenterna har gjort gällande att staten är skadeståndsskyldig på grund av skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i början av 2000-talet. Enligt äggproducenterna har Jordbruksverket genom enskilda beslut tillämpat regler som inte fått tillämpas på grund av underlåtelse att anmäla dessa som tekniska regler enligt det s.k. anmälningsdirektivet. Staten bestrider skadeståndsskyldighet. Dock redovisas yrkat belopp om totalt ca tkr som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen. Övriga större projekt m.m. Jordbrukspolitiken från 2014, Implementeringsarbetet Under åren 2014 till 2016 har nya reformer införts. Arbetet med utveckling av IT-stöd har fortsatt under 2018 för de tre områdena; direktstöd (gårdsstöd), landsbygdsprogram och nytt havs- och fiskeriprogram. De totala utgifterna under perioden för införande inom program ProCAP uppgick till tkr varav tkr bokfördes som anläggningstillgång och kostnadsförs i form av avskrivningar under åren För den fortsatta utvecklingen som gjordes under hösten 2015 till och med 2017 uppgår de totala utgifterna till tkr varav tkr redovisas som anläggningstillgång och kostnadsförs i form av avskrivningar under åren Vid värdering i samband med årsredovisningen har det framkommit att vissa delar inom direktstöd, miljöersättningar och kontroll som utvecklades under åren 2014 och 2015 har korrigerats och i vissa fall byggts om i samband med det fortsatta implementeringsarbetet. Jordbruksverket uppskattar detta till ca tkr och en nedskrivning har gjorts med detta belopp. De totala utgifterna för implementeringen under året uppgår till tkr. Ej aktiveringsbara delar om tkr har kostnadsförts direkt. Totalt redovisas tkr under immateriella anläggningstillgångar i balansräkningen. Upptagning av lån görs löpande. Aktivering (dvs. IT-systemen börjar användas och avskrivning påbörjas) har gjorts av delar som togs i bruk i april, juni respektive oktober om tkr. Kvarstående nedlagda utgifter om tkr redovisas som en pågående utveckling och kommer att aktiveras i början av Se även kapitel Återrapporteringskrav och under avsnitt Digitalisering. IT-utvecklingsprojekt Frej Projekt Frej (tidigare UPA), Kundanpassad webb för utsädesföretag, ska optimera resultatområde Utsädes administrativa service. Målsättningen är att minska den administrativa bördan för utsädesföretag och enskilda brukare. Totalt nedlagda utgifter för året uppgår till tkr varav ej aktiveringsbara delar om 752 tkr har kostnadsförts direkt. Projektet avslutades i juni 2018 och totalt redovisas tkr i balansräkningen under immateriella anläggningstillgångar. IT-utvecklingsprojekt Argus Under 2016 påbörjades utveckling av IT-stöd för mobil internkontroll. Det är ett verksamhetsprojekt (Argus) som arbetar med att ta fram funktionalitet för internkontrollprocessen för arealbaserade kontroller på plats. Totalt nedlagda utgifter för året uppgår till 452 tkr varav ej aktiveringsbara delar om 112 tkr har kostnadsförts direkt. Projektet avslutades i juni 2018 och totalt redovisas tkr i balansräkningen under immateriella anläggningstillgångar. IT-utvecklingsprojekt LINK Resultatområde Distriktsveterinärerna upphandlade ett nytt journal- och faktureringssystem som implementerades under 2014 och Under året har vidareutveckling av LINK påbörjats. Totalt nerlagda kostnader under året uppgår till 842 tkr. I balansräkningen redovisas 842 tkr under immateriella anläggningstillgångar. Eftersom utvecklingsarbetet inte är avslutat redovisas nedlagda kostnader som en pågående utveckling i årsredovisningen. Aktivering beräknas ske under 2021 till ett beräknat belopp om ca tkr. Kommentarer till utfall Resultaträkning Större förändringar jämfört med föregående år kommenteras nedan. Ökningen av Intäkter av bidrag beror på bidrag från Kammarkollegiet för uppdrag inom livsmedelsstrategin. Förändringen av Kostnaden för personal beror främst på ökat antal anställda. Övriga driftskostnader har ökat vilket beror på köpta tjänster för förvaltning av nya IT-system och inom projekt

106 FINANSIELL REDOVISNING som finansieras av externa projektmedel och landsbygdsprogrammet. IT-utvecklingen i samband med införandet av nya jordbruks- och fiskeripolitiken leder till att avskrivningarna ökar. Fordringar EU i samband med årsredovisningen har ökat samt periodiserade kursdifferenser förklarar förändring av saldot för uppbördsverksamheten. Saldo för transfereringar beror på förändring av periodiserade finansiella korrigeringar. Resultatområde Distriktsveterinärerna Resultatet för Distriktsveterinärorganisationen uppvisar för året ett underskott om tkr vilket motsvarar ca 2 % av totala intäkter. Ackumulerat underskott uppgår till tkr. Intäkterna har ökat jämfört med 2017 både vad gäller djurslagen häst och sällskapsdjur, dock en liten minskning vad gäller animalieproducerande. Antalet anställda har ökat vilket leder till ökade personalkostnaderna. Förändringsprojekt såsom införande av ny lönemodell, införande av direktreglering (kunden betalar endast den del som inte försäkringsbolaget betalar) och byte av telefonväxel har genomförts vilket har lett till ökade driftskostnader. För ytterligare information om uppdragsdelen, se kapitel Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Resultatområde Växt Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett överskott om 715 tkr vilket innebär att det ackumulerade överskottet ökar till tkr. Ett flertal register kommer att utvecklas och hela överskottet kommer att utnyttjas framöver. Resultatområde Djur Årsresultatet för resultatområdet slutar på ett underskott om tkr vilket medför att det ackumulerade underskottet ökar till tkr. Resultatområdet består av 15 olika verksamheter. Nedan kommenteras fyra av dessa. Regional djurförsöksetisk nämnd - det ackumulerade underskottet ökar från tkr till tkr. Trots kraftigt höjda avgifter hösten 2017 har verksamheten fortsatt med underskott. Budget 2019 visar ett underskott om tkr. För att få balans i ekonomin på sikt har Jordbruksverket hemställt till regeringen om att dra ner antalet regionala nämnder. Hundregister det ackumulerade överskottet minskar från tkr till tkr. Under 2018 har avgifterna sänkts för att arbeta ner överskottet. Ban- och tävlingsveterinärer det ackumulerade överskottet minskar från tkr till tkr. Under 2019 fortsätter färdigställandet av webbportalen för kommunikation med banveterinärerna vilket medför att det ackumulerade överskottet minskar ytterligare. Tranportörregistret det ackumulerade underskottet ökar från 723 tkr till tkr. Under 2019 planeras en avgiftshöjning för att minska det ackumulerade underskottet åren framöver. Resultatområde Tillsyn Resultatområdet består av 11 verksamheter. Årsresultatet slutar på ett underskott om 903 tkr vilket minskar det ackumulerade överskott till tkr. Av det ackumulerade överskottet så avser tkr fytosanitär verksamhet samt tkr kvalitetskontroll. Under första halvåret 2018 sänktes flera kontrollavgifter inom dessa avgiftsområden och vi räknar med att detta ska bidra till en minskning av det ackumulerade överskottet åren framöver. För ytterligare information om köttklassificering, se kapitel Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Resultatområde Utsäde Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om tkr vilket innebär att det ackumulerade överskottet ökar till tkr. Under 2018 togs ett nytt IT-system i bruk vilket medför att avskrivningarna för IT-utvecklingsarbetet inleds vilket i sin tur kommer leda till ett underskott för resultatområdet under några år framöver. För ytterligare information om uppdragsdelen, se kapitel Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Resultatområde Tjänsteexport Årsresultatet för resultatområdet slutar med ett överskott om 752 tkr vilket leder till att ackumulerat överskott ökar till tkr. För ytterligare information om resultatområdet se kapitel Konkurrensneutral uppdragsverksamhet, Tjänsteexport

107 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning Större förändringar jämfört med föregående år kommenteras nedan. Förändringen avseende immateriella anläggningstillgångar framgår ovan under Övriga större projekt m.m. Ökningen beror på införandet av nya jordbruks- och fiskeripolitiken. Utbetalning av bl.a. gårdsstödet i december 2018 var högre jämfört med föregående år vilket leder till att fordringar EU (Övriga kortfristiga fordringar) ökar. Övriga upplupna intäkter har minskat pga. förskottsbetalningar från EU för ersättningar i samband med sjukdomsutbrotten 2016 och Finansiella korrigeringar som redovisas under övriga avsättningar samt som upplupna kostnader har ökat kraftigt. Även oförbrukade bidrag har ökat vilket beror på ännu inte utnyttjade medel från andra myndigheter. Säkerheter Säkerheter av bankgarantier och pantförskrivningar ställda i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning samt kommissionens förordningar för systemet med säkerheter uppgår till 26 stycken (f.år 29 stycken) om sammanlagt tkr (f.år tkr). Anslagsredovisning Årets tilldelning av anslagsmedel enligt regleringsbrevet och regeringsbeslut är tkr samt omdisponerade anslagsbelopp uppgår till tkr. Det ingående överföringsbeloppet från 2017 uppgår till tkr efter att en anslagspost har avslutats med ett ingående sparande om 1 tkr. Indragning av positiva överföringsbelopp har gjorts med tkr vilket innebär att det totala ingående disponibla överföringsbeloppet uppgår till tkr. En indragning har även gjorts med tkr. Enligt regeringsbeslut 7 februari 2019 har vi fått ett medgivet överskridande om tkr varav tkr utnyttjas. Totalt disponibelt belopp uppgår därmed till tkr. Belastningen på anslagen under året har varit tkr. Totalt utgående överföringsbelopp uppgår till tkr. I princip hela överföringsbeloppet netto rör ej utnyttjade anslagsmedel inom landsbygds- och fiskeriprogrammen. Bemyndigande Tilldelad bemyndiganderam uppgår till totalt tkr och utestående åtaganden uppgår till totalt tkr. Jordbruksverket har överskridit tilldelad bemyndiganderam under anslagsposten 1:18.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling, LLU Beslut över tilldelad ram om tkr uppgår till tkr. Utestående tagna beslut per inryms i det pågående programmet för perioden Beviljade stöd av såväl EU-del som nationella delar uppgår hittills till ca 54 % av programbudgeten på närmare 283 miljoner kronor. På anslagsnivå, anslaget 1:18, där även landsbygdsprogrammet och honungsprogrammets bemyndiganderamar ingår finns det tkr i ytterligare bemyndiganderam som inte har utnyttjats under året. Övrigt Transparenslagen Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser (transparenslagen) syftar till att ge Europeiska kommissionen insyn i förbindelser mellan det allmänna och offentliga företag. Redovisning enligt lagen gäller bland annat för verksamhet som har anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt artikel i EUF-fördraget och som fått ersättning för detta samt dessutom bedriver annan ekonomisk verksamhet. Distriktsveterinärerna har anförtrotts uppgift att tillhandahålla veterinär service som tjänst av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse. Verksamheten erhåller ersättning för detta. Distriktsveterinärerna bedriver även annan ekonomisk verksamhet. Bland Distriktsveterinärernas kunder finns djurhållare som också är statliga myndigheter, landsting eller kommuner. Dessa kunder betalar för tjänster enligt gällande taxa. I not 36 finns en uppställning av den ekonomiska redovisning Distriktsveterinärerna ska kunna redovisa i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

108 FINANSIELL REDOVISNING Resultaträkning Tkr Not Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras Finansiella intäkter Finansiella kostnader Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet Saldo Uppbördsverksamhet Transfereringar Medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Transfereringar SUMMA ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING 13,36,

109 FINANSIELL REDOVISNING Balansräkning Tkr Not TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Pågående utveckling Balanserade utgifter för utveckling Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m.m. Varulager och förråd Summa varulager m.m Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Avräkning med statsverket Kassa och Bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa Kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR

110 FINANSIELL REDOVISNING Tkr Not KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkningen Summa myndighetskapital Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER Eventualtillgångar Pågående handläggning av återkrav rörande jordbrukarstöden beräknas till ca tkr varav EU-delen beräknas till ca tkr, se vidare Finansiell redovisning Inledning. Ansvarsförbindelse För 2 pågående revisionsärenden har upptaget belopp om tkr beräknats utifrån inkomna revisionsrapporter, kommissionens värderingar samt övriga skrivelser. Inkomna rekvisitioner av projektoch företagsstöd samt TA-medel m.m. inom de olika programmen om ca tkr har inte beslutats. Jordbruksverket har ett skadeståndsärende om ca tkr, se vidare Finansiell redovisning Inledning

111 Anslagsredovisning Anslag (tkr) Benämning Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp / Utnyttjad del av medgivet överskridande Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 23 1:8 Statens jordbruksverk :8.1 Förvaltningskostnader :4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet :5.2 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 23 1:6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1:6.1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1:6.2 Bidrag till bekämpande av djursjukdomar 1:6.4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller , , :9.1 Bekämpande av växtskadegörare 39, :10 Gårdsstöd m.m :10.1 Gårdsstöd m.m. 39, :10.4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar 23 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 23 1:12.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk EHFF :13.1 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk EFHH , , , , :15.1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor

112 Anslag Benämning Not Ingående överföringsbelopp Årets tilldelning enligt regleringsbrev Omdisponerat anslagsbelopp/utnyttjad del av medgivet överskridande Indragning Totalt disponibelt belopp Utgifter Utgående överföringsbelopp 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:17.1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur - EJFLU :17.2 Åtgärder inom Honungsprogrammet :17.3 Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU , , , :17.4 Nationella stöd, stödområde , :17.5 Stöd med anledning av torkan :18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:18.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling - LLU :18.2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur EJFLU :18.4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet :19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket , , , :19.1 Försöks- och utvecklingsverksamhet :19.2 Hållbar användning av bekämpningsmedel 39, :19.3 Stöd för produktion av biogas :19.4 Stöd för metangasreducering :20.1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m :21.1 Åtgärder på fjällägenheter m.m SUMMA ANSLAG TOTALT

113 FINANSIELL REDOVISNING Inkomsttitlar Tkr Off.titel- Beteckning Benämning Not Utfall Utfall Sanktionsavgifter m.m., Kreditering av förverkade säkerheter m.m Övriga inkomster av statens verksamhet Bidrag från EU:s jordbruksfonder Gårdsstöd Övriga interventioner Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder Europeiska utvecklings- och garantifonden - garantisektionen Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Bidrag från EU till fiskenäringen Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden Kursdifferenser från EU:s fiskerifond Bidrag från Europeiska regionala utvecklingsfonden , Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF Bidrag från Europeiska socialfonden , Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från ERUF och ESF Övriga bidrag från EU, Jordbruks- och livsmeddelsstatistik Särskilda jordbrukstullar och sockeravgifter SUMMA

114 Bemyndigande Anslag Anslagsbenämning Not Tilldelad bemyndigan deram Ingående åtaganden Utestående åtaganden Prognos över infriande av utestående åtaganden fördelat per år Tkr :11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 23 1:12.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk EHFF Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk EHFF :15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 23 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:17.1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur EJFLU :17.2 Åtgärder inom Honungsprogrammet 1:17.3 Åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling LLU

115 Anslag Anslagsbenämning Not Tilldelad bemyndigan deram Ingående åtaganden Utestående åtaganden Prognos över utestående åtagandes fördelning per år Tkr :18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1:18.1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling LLU :18.2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur EJFLU :18.4 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom Honungsprogrammet :19.4 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Stöd för metangasreducering SUMMA

116 FINANSIELL REDOVISNING Finansieringsanalys Tkr Not Drift Kostnader Finansiering av drift Intäkter av anslag Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Övriga intäkter Summa medel som tillförts för finansiering av drift Minskning (+) av lager Minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) av kortfristiga skulder KASSAFLÖDE FRÅN DRIFT Investeringar Investeringar i materiella tillgångar Investeringar i immateriella tillgångar Summa investeringsutgifter Finansiering av investeringar Lån från Riksgäldskontoret amorteringar Försäljning av anläggningstillgångar Summa medel som tillförts för finansiering av investeringar Förändring av kortfristiga fodringar och skulder KASSAFLÖDE TILL INVESTERINGAR

117 FINANSIELL REDOVISNING Not Uppbördsverksamhet Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras Finansiella intäkter och kostnader Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Inbetalningar i uppbördsverksamhet Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet KASSAFLÖDE TILL UPPBÖRDSVERKSAMHET Transfereringsverksamhet Lämnade bidrag Utbetalningar i transfereringsverksamhet Finansiering av transfereringsverksamhet Medel som erhållits för finansiering av bidrag Summa medel som tillförts för finansiering av transfereringsverksamhet KASSAFLÖDE TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET Övrigt FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Minskning (-) av kassa, bank 0-1 Behållning räntekonto Riksgäldskontoret Minskning (+) av räntekontokredit Riksgäldskontoret Minskning (-) av avräkning med statsverket Summa förändring av likvida medel Likvida medel vid årets slut

118 FINANSIELL REDOVISNING Sammanställning över väsentliga uppgifter Tkr Låneram i Riksgäldskontoret - beviljad utnyttjad Kontokrediter hos Riksgäldskontoret - beviljad maximalt utnyttjad Räntekonton - räntekostnader ränteintäkter Avgiftsintäkter - avgifter enligt 4 avgiftsförordningen avgiftsbelagd verksamhet, budget avgiftsbelagd verksamhet, faktiskt utfall övriga intäkter Summa avgiftsintäkter Anslagskrediter ramanslag - beviljad utnyttjad (på anslagspostnivå) Anslagssparande (ram) Totalt gjorda åtaganden jämfört med summan av tilldelade bemyndigande / / / / / Årsarbetskrafter (ÅAK), st Medelantalet anställda, st Driftkostnad/årsarbetskraft, tkr Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring Avser verksamhet inom de 7 resultatområdena Växt, Vatten (upphörde från och med ), Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport och Distriktsveterinärerna exklusive myndighetsuppdrag och övriga anslagsfinansierade delar. Budgeterad del har rensats från anslagsmedel från anslagsposterna 1:4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet samt budgeterade myndighetsuppdrag om totalt ca tkr (f.år tkr) för att få en korrekt jämförelse. Av medelantalet tillsvidareanställda 2018 är stycken kvinnor (f.år st.) och 433 stycken män (f.år 416 st.). Tidigare års antal för medeltalet anställda har justerats, på grund av att utsädesenhetens timanställda tidigare har varit medräknade

119 FINANSIELL REDOVISNING Notförteckning Not 1. Intäkter av anslag Specifikation (tkr) :8.1 Förvaltningskostnader :4.1 Bidrag till veterinär fältverksamhet :5.2 Djurhälsovård :6 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 1:9.1 Bekämpande av växtskadegörare 1:10.4 EU-medfin bekämpande av djursjukdomar :12.1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 1 1:13.1 EU-budget finansierade stödåtgärder fiske och vattenbruk 1 1:15.1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket Summa Anslagsmedel som har använts för driftskostnader inom beslutade projekt samt TA-medel. Not 2. Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgifter enligt 4 avgiftsförordningen Specifikation (tkr) Publikationer Övrigt Tjänsteexport Summa Uppdrags och offentligrättsliga intäkter Specifikation Enligt regl brev 1) RO Växt RO Djur RO Utsäde RO Tillsyn RO Distriktsveterinärerna RO Tjänste export 2 Summa Exklusive anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet samt myndighetsuppdrag om ca tkr (f.år tkr). 2. RO Tjänsteexport redovisas i sin helhet under Avgifter enligt 4 avgiftsförordningen. 3. Ingår tkr, pass för sällskapsdjur, avgift enligt 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter Specifikation (tkr) Övriga intäkter Reavinst vid försäljning Summa Totala intäkter Övriga intäkter avser främst ersättningar för utförda tjänster till andra myndigheter. Not 3. Finansiella intäkter Specifikation (tkr) Ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Ränta på lån hos Riksgäldskontoret Ränteintäkter kundfordringar Övriga finansiella intäkter 1 78 Summa Not 4. Kostnader för personal Kostnaden för löner exkl. arbetsgivaravgifter m.m. uppgår till (f.år tkr). Av detta avser tkr (f.år tkr) arvoden till styrelse, kommittéer och uppdragstagare (ej anställd personal). Ersättningar till ledamöter i insynsråd samt styrelse m.m. (tkr) Generaldirektör och överdirektör Bruttolön inkl förmåner (tkr) Leif Denneberg (t.o.m ) 603 Christina Nordin (fr.o.m ) 985 Jan Cedervärn (fr o m ) 345 Insynsrådsledamöter (t.o.m ) - Arvode (tkr) Björn Risinger 1,5 Magnus Oscarsson 4,5 Malin Wildt-Persson 4,5 Marcus Söderlind 3,0 Monica Haider 4,5 Monica Skagne 1,5 Patrik Myrelid 4,5 Roger Pettersson 17,1 1 Åsa Domeij 1,5 1. Arvode insynsråd 3 tkr samt Centrala djurförsöksetiska nämnden 14 tkr. Styrelseledamöter (fr.o.m ) - Arvode (tkr) Annika Bränström 15 Staffan Bengtsson 25 Elisabeth Gauffin 12 Peter Linderoth 12 Malin Wildt-Persson 12 Uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Leif Denneberg Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen i Jönköpings län. Christina Nordin Ledamot i Havs- och vattenmyndighetens insynsråd. Björn Risinger Ordförande i insynsrådet för Naturvårdsverket, ledamot i Länsstyrelsens insynsråd för Gotlands län samt ledamot i Arbetsgivarverkets styrelse

120 FINANSIELL REDOVISNING Marcus Söderlind Ledamot i Agroväst Livsmedel AB och i LRFs riksförbundsstyrelse. Monica Haider Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen i Kronoberg och Viltförvaltningsdelegationen i Kronoberg. Monica Skagne Ledamot i SKL Kommentus ABs styrelse. Roger Pettersson Ledamot i regeringens nationella råd för livsmedelsstrategin, Ersättare i den Centrala djurförsöksetiska nämnden. Åsa Domeij Ledamot i SMAKS certifieringsstyrelse. Annika Bränström E-legitimationsnämnden tom 31 augusti, Ung företagsamhet i Västernorrland. Staffan Bengtsson Ordförande i Nämnden för läkemedelsförmåner, ordförande i Nämnden för statligt tandvårdsstöd samt ledamot i styrelsen för Transportstyrelsen. Elisabeth Gauffin Suppleant i Stabby Gård AB. Malin Wildt-Persson Styrelseledamot i Ivetofta Sparbank Not 5. Finansiella kostnader Drift Specifikation (tkr) Räntekostnader räntekonto Räntekostnader leverantörsfakturor Övriga finansiella kostnader Summa Not 6. Intäkter av EU-bidrag m.m. som inte disponeras Specifikation (tkr) EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) EU:s fiskerifond (EHFF) EU:s regionalfond (ERUF) EU:s socialfond (ESF) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) EU:s fiskerifond (EFF) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) Egna medel/produktionsavgift socker Övriga bidrag från EU/ Statistik Övrigt Summa Not 7. Finansiella intäkter och kostnader Uppbörd Specifikation (tkr) Kursvinster(+)/-förluster(-) Orealiserade kursvinster(+)/-förluster(-) Periodavgränsningspost Summa Not 8. Uppbördsverksamhet saldo Saldobeloppet avser EU-medel för perioden nov-dec 2018 som tillförts statsbudgeten först jan-feb 2019 och EU-medel för perioden nov-dec 2017 som inte disponeras av myndigheten. I beloppet ingår även kursvinst (netto) om tkr (f.år kursvinst tkr) varav tkr avser orealiserad kursförlust för 2018 samt tkr avser återförd orealiserad kursvinst från Not 9. Medel som erhållits från myndigheter Specifikation (tkr) Havs-och vattenmyndigheten Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Livsmedelsverket Kammarkollegiet Summa Not 10. Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Specifikation (tkr) Lantbrukarnas ekonomi Summa Not 11. Finansiella intäkter och kostnader Transfereringar Specifikation (tkr) Finansiella korrigeringar reglerade mot EU Finansiella korrigeringar periodavgränsningspost Finansiella korrigeringar avsättning Inbetalda återkrav Summa Av beloppet redovisas 696 tkr (f. år tkr) som finansiella intäkter. Not 12. Lämnade bidrag Specifikation (tkr) EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) EU:s fiskerifond (EHFF och EFF) EU:s socialfond (ESF) EU:s regionalfond (ERUF) Svensk finansiering av EGFJ, EJFLU, EFF, ESF och ERUF Egna medel/produktionsavgift socker Övriga nationella bidrag Summa Totalt utbetalade belopp är netto, dvs. återkrav e. dyl. är avräknade. I tabell i kapitel Jordbruksverkets verksamhet, avsnitt Ekonomisk översikt är det bruttoredovisning. 2. Ökningen beror främst på torkstöd och biogasstöd

121 FINANSIELL REDOVISNING Not 13. Årets kapitalförändring Kapitalförändringen består av periodiserade intäkter och kostnader i uppbörds- och transfereringsavsnitten samt över- /underskott för avgiftsfinansierad verksamhet. I saldot ingår även förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet som ännu inte har blivit utbetalda eller har rekvirerats. Specifikation (tkr) Uppbördsverksamhet Resultatområde Distriktsveterinärerna Resultatområde Växt, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport Transfereringsverksamhet Landsbygdsprogrammet m.m Summa Se även not 25. Not 14. Pågående utveckling Det pågår utveckling av nya IT-system. Dessa system redovisas under immateriella anläggningstillgångar, se även Finansiell redovisning Inledning, under Övriga större projekt. I Hermes ingår pågående utveckling i beloppet för balanserade utgifter för utveckling Specifikation (tkr) Ny reform Frej (tidigare UPA) LINK Argus Summa Not 15. Balanserade utgifter för utveckling Specifikation (tkr) IB Ack anskaffningsvärde Årets inköp Utrangering UB Ack anskaffningsvärde IB Ack avskrivningar Årets avskrivningar Nedskrivning Utrangering UB Ack avskrivningar Bokfört värde Avskrivningsperiod 3-7 år 1. Aktivering överensstämmer med ESV:s föreskrifter till 5 kap. 2 FÅB och prövningen har genomförts enligt ESV:s allmänna råd till den nämnda paragrafen. 2. Nedskrivning har gjorts av delar i ProCAP, se Finansiell redovisning Inledning. Not 16. Förbättringsutgifter på annans fastighet Specifikation (tkr) IB Ack anskaffningsvärde Årets inköp UB Ack anskaffningsvärde IB Ack avskrivningar Årets avskrivningar UB Ack avskrivningar Bokfört värde Avskrivningsperiod 3-10 år Not 17. Maskiner, inventarier, installationer m.m. Inventarier Datorer Transportmedel Totalt Specifikation (tkr) IB Ack anskaffningsvärde Årets inköp Försäljning/utrangering UB Ack anskaffningsvärde IB Ack avskrivningar Årets avskrivningar Försäljning/utrangering UB Ack avskrivningar Bokfört värde Avskrivningsperiod 3-10 år 3 år 3-8 år Utnyttjad låneram uppgår till tkr (f.år tkr). Den utgående balansen för immateriella och materiella anläggningstillgångar enligt not 14 till 17 uppgår till tkr (f.år tkr). Skillnaden om tkr (f.år tkr) beror dels på att lån ännu inte har tagits fullt ut för pågående IT-utvecklingsprojekt och dels på inköp i december. Not 18. Varulager och förråd Posten avser medicin och förbrukningsmaterial för resultatområde Distriktsveterinärerna, förbrukningsmaterial resultatområde Utsäde och pass för sällskapsdjur inom resultatområde Djur. Värdering har skett enligt inköpspris. Not 19. Fordringar hos andra myndigheter Specifikation (tkr) Statliga fordringar Ingående mervärdesskatt Bokfört värde

122 FINANSIELL REDOVISNING Not 20. Övriga kortfristiga fordringar Specifikation (tkr) EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) Europeiska socialfonden Återkrav Övrigt Bokfört värde Not 21. Förutbetalda kostnader Specifikation (tkr) Förutbetalda hyror Licenskostnader Övrigt Bokfört värde Not 22. Övriga upplupna intäkter Specifikation (tkr) Resultatområden EU-medfinansiering sjukdomsutbrott 1 Bokfört värde I november 2018 fick vi ett utkast på rapport från Europeiska Kommissionen (KOM) om efterhandskontroller av utgifter efter revision av Sveriges ansökan om medfinansiering av Newcastlesjukdomsutbrottet som var sommaren Den 18 januari 2019 besvarade vi KOM på de iakttagelser (föreslagna avdrag) som de tog upp i rapporten gällande saneringsarbetet. Nu avvaktar vi KOMs svar på våra synpunkter samt slutgiltig revisionsrapport. Först då får vi klarhet i vilka saneringskostnader man kan söka medfinansiering för. Det kan innebära att en del av saneringskostnaderna inte kan vara med i ansökan om medfinansiering. Trots denna osäkerhet bedömer vi att vi kommer att få ersättning för våra upparbetade kostnader. Totalt redovisar vi upplupna intäkter från KOM om tkr för perioden (värdering till balansdagens kurs). Vi har fått förskott från EU 2017 och 2018 om totalt tkr som vi redovisar mot inkomsttitel Övriga bidrag från EU. Uppbokad upplupen intäkt uppgår till tkr. Senast den 31 mars 2019 ska rekvisitionen för EU-medfinansiering för utbrotten av Aviär influensa samt Newcastlesjuka för åren skickas in. Not 23. Avräkning med statsverket Specifikation (tkr) Uppbörd Ingående balans 0 0 Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande flöde Skuld avseende uppbörd 0 0 Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke räntebärande flöde 1 Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförts räntekonto Skuld avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisat mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Betalningar i icke räntebärande flöde (netto) Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken Avräkning med statsverket Totalt Under året har finansiell korrigering EU om tkr reglerats mot EU genom att avräknas mot utbetalda stöd, dvs inkomsttitel har tillförts medel och anslag 1:17 posten 1 har belastats. Inga kassamässiga regleringar har skett. 2. Under övriga fordringar/skulder på statens centralkonto redovisas jordfonden (se not 24) samt säkerheter (se not 32). Not 24. Statskapital Specifikation (tkr) Jordfonden Bokfört värde Länsstyrelserna har redovisat följande uppgifter om Jordfonden till Jordbruksverket. Varulager av fastigheter per uppgår till tkr (f.år tkr). Försäljnings- och driftsnettot som förts till inkomsttitel 2811 av länsstyrelserna uppgår till ett överskott om tkr (f.år överskott om tkr). Not 25. Balanserad kapitalförändring Specifikation (tkr) Uppbördsverksamhet Resultatområde Distriktsveterinärerna Resultatområde Växt, Djur, Utsäde, Tillsyn, Tjänsteexport Transfereringsverksamhet Landsbygdsprogrammet m.m. 1 Bokfört värde Avser förskotterade kostnader inom bl.a. landsbygdsprogrammet, EU-finansiering

123 FINANSIELL REDOVISNING Av not 13 framgår att av årets kapitalförändring avser tkr landsbygdsprogrammet m.fl. I balanserad kapitalförändring ingår tkr från tidigare år, sammanlagt totalt tkr. Hela beloppet avser förskotterade kostnader som ännu inte är slutreglerade mot aktuell EU-fond. Inom landsbygds-, fiskeri-, regional- och socialfondsprogrammen har Jordbruksverket TA-medel för olika åtgärder. Vidare driver vi projekt finansierade från landsbygds- och fiskeriprogrammet. Vi bokför löpande kostnader för dessa områden och respektive verksamhet rekvirerar löpande medel från Utbetalningsfunktionen som kontrollerar och beslutar om utbetalning av rekvirerat belopp. Slutlig belastning av kostnaden görs på sakanslagen 1:12/1:13 och 1:17/1:18. Per är tkr i kostnader bokförda som inte var slutligt reglerade mot aktuellt sakanslag. Beloppet fördelas på följande områden: Not 26. Specifikation myndighetskapital Specifikation (tkr) Statskapital Balanserad kapitalförändrin g anslagsfinansierad verksamhet Specifikation (tkr) 2018 TA-medel landsbygdsprogrammet TA-medel havs- och fiskeriprogrammet TA-medel regional- och socialfonden 176 Interna projekt landsbygdsprogrammet Interna projekt havs- och fiskeriprogrammet Summa Balanserad kapitalförändring avgiftsfinansierad verksamhet Uppbördsverksamhet Kapitalförändring enligt RR Summa Föregående års UB A Ingående balans Föregående års kapitalförändring Årets kapitalförändring B Summa årets förändring C Utgående balans Not 27. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Specifikation (tkr) Ingående avsättning Årets pensionskostnader - Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 28. Övriga avsättningar Specifikation (tkr) Ingående avsättningar: EUs garantifond för jordbruket (EGFJ) EUs landsbygdsfond (EJFLU) EUs fiskerifond (EFF) Omställningsmedel Summa Årets avsättningar ) : EUs garantifond för jordbruket (EGFJ) EUs landsbygdsfond (EJFLU) EUs landsbygdsfond ( EJFLU) EUs fiskerifond (EFF) EUs nödfond Årets betalningar: EUs garantifond för jordbruket (EGFJ) Omställningsmedel Utgående avsättningar: EUs garantifond för jordbruket (EGFJ) EUs landsbygdsfond (EJFLU) EUs landsbygdsfond ( EJFLU) EUs fiskerifond (EFF) EUs nödfond Omställningsmedel Bokfört värde Finansiella korrigeringar som inte är säkra till belopp eller tid redovisas som en övrig avsättning, se även Finansiell redovisning Inledning. Not 29. Lån i Riksgäldskontoret Specifikation (tkr) Ingående skuld till Riksgäldskontoret Nyupptagna lån Årets amortering Bokfört värde Låneramen för 2018 är tkr (f.år tkr). Anläggningstillgångarna uppgår till tkr, se not 17. Not 30. Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Under 2018 har Jordbruksverket haft en kreditram för anslagsposten 1:8.1 Förvaltningskostnader, inklusive verksamhet på 6 resultatområden, på tkr. Utnyttjandet av kreditramen har varit som högst tkr under året. Anledningen var bl.a. att räntekontot förskotterar utbetalningar inom landsbygdsprogrammet och reglering i januari gjordes för sent

124 FINANSIELL REDOVISNING Not 31. Kortfristiga skulder till andra myndigheter Specifikation (tkr) Leverantörsskulder Arbetsgivaravgifter, avtalade sociala avgifter Utgående mervärdesskatt Bokfört värde Not 32. Övriga kortfristiga skulder Specifikation (tkr) Preliminärskatt Säkerheter Köttklassificering Övrigt Bokfört värde Not 33. Upplupna kostnader Specifikation (tkr) Semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter Arbetsbefrielsedagar inkl sociala avgifter (RO DV) Finansiella korrigeringar EU 1 Övrigt Bokfört värde Finansiella korrigeringar EU: Specifikation (tkr) EU:s garantifond för jordbruket (EGFJ) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) Bokfört värde Not 34. Oförbrukade bidrag Myndighet (tkr) Belopp Planeras användas Havs- och vattenmyndigheten mer än 3 år Kammarkollegiet Mindre än 3 mån FORMAS mån-1 år MSB mån-1 år Naturvårdsverket mån-1 år Kemikalieinspektionen mån-1 år Lantmäteriet 58 3 mån-1 år Länsstyrelsen Västmanland 24 3 mån-1 år Summa Utöver detta har vi oförbrukade bidrag om knappt tkr från organisationer. Totalt uppgår oförbrukade bidrag till tkr (f.år tkr). Not 35. Övriga förutbetalda intäkter Specifikation (tkr) EU:s landsbygdsfond (EJFLU) EU:s fiskerifond (EFF) EU:s fiskerifond (EHFF) EU:s regionala utvecklingsfond (ERUF) EU:s socialfond (ESF) Bokfört värde Förskott EU är värderat till balansdagens kurs om 10,2753 kr/euro

125 FINANSIELL REDOVISNING Not 36. Resultaträkning för resultatområde Distriktsveterinärerna Tkr Not Verksamhetens intäkter Intäkter från anslag 1: Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar och nedskrivningar Summa kostnader Årets kapitalförändring Ackumulerad kapitalförändring Intäkten utgörs av ersättning från anslagsposten 1:4.1, Bidrag till veterinär fältverksamhet. Intäkten utgör tkr (f.år tkr) för rikstäckande verksamhet och smittskyddsberedskap, tkr (f.år tkr) för jourverksamhet och tkr (f.år tkr) som utgått till avlägset boende djurägare, se not I intäkter av avgifter och andra ersättningar ingår tkr (f.år tkr) avseende intäkter för interna uppdrag rörande smittsamma djursjukdomar. Detta har eliminerats i Jordbruksverkets totala resultaträkning. I totalbeloppet ingår även tkr (f.år tkr) som avser intäkter för uppdrag av myndighetskaraktär såsom gränskontroll, intyg vid in- och utförsel inom EU m.m. Realisationsvinst vid försäljning/utrangering av inventarier ingår med tkr (f.år 522 tkr). 3. Lokalhyror för centralt placerad personal ligger kostnadsmässigt under posten övriga driftkostnader i och med att de betalas via en administrativ ersättning. 4. För att ge en mer rättvisande bild redovisas räntor brutto inom resultatområdet. Totalt för Jordbruksverket redovisas räntor däremot netto. Redovisning enligt Transparenslagen i enlighet med EU:s regler om tjänster av allmänekonomiskt intresse I 2018 Non-economic Intäkter varav finansiella intäkter 29 Kostnader non-economics Kostnader för personal Kostnader för lokaler -371 Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar -343 Finansiella kostnader -7 Resultat non-economic -149 II Intäkter SGEI Economic Intäkter från kund jour/rikstäckning Intäkt Rikstäckning anslag Intäkt Jour och beredskap/ smittskydd anslag Finansiella intäkter Intäkter SGEI economics Kostnader SGEI economics Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar Finansiella kostnader -457 Resultat SGEI economics III Economic non SGEI Intäkter non SGEI Finansiella intäkter 78 Kostnader non SGEI Kostnader för personal Kostnader för lokaler -784 Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar -725 Finansiella kostnader -15 Resultat non SGEI Intäkter totalt Kostnader totalt Resultat totalt

126 FINANSIELL REDOVISNING Not 37. Balansräkning för resultatområde Distriktsveterinärerna Tkr TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Pågående utveckling Balanserade utgifter för utveckling Summa immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m Summa materiella anläggningstillgångar Varulager m.m. Varulager och förråd Summa varulager m.m Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Övriga kortfristiga fordringar Summa kortfristiga fordringar Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Övriga upplupna intäkter Summa periodavgränsningsposter Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Kassa och bank Summa kassa och bank SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring Kapitalförändring enligt resultaträkning Summa myndighetskapital Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Kortfristiga skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Summa skulder m.m Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Summa periodavgränsningsposter SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

127 FINANSIELL REDOVISNING Not 38. Resultatområden (tkr) Ackumulerat resultat t.o.m Resultat 2017 Intäkter 2018 Kostnader 2018 Resultat/ utfall 2018 Ackumulerat utgående 2018 Budgeterade intäkter enl. regleringsbrev 2018 Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev 2018 Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018 Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev 2018 Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Delsumma Totalt

128 FINANSIELL REDOVISNING 1. Resultatområde Djur omfattar införsel av djur, GMO-verksamhet, godkännande av anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, djurmärken, exportpass, hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (1988:539), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lag (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer, gränskontroll av levande djur och animaliska biprodukter samt den del av övriga officiella uppdrag t.ex. karantänsuppdrag som inte utförs av Distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 202 tkr (f.år 110 tkr) intern försäljning av pass för sällskapsdjur till Distriktsveterinärstationer. Utfallet 2018 blev ca tkr lägre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning. 2. Resultatområde Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, grundutbildning i betning, utbildning för behandling av enskilda plantor i skogsplantering, och ärenden om växtförädlarrätt och sortlista liksom GMO-verksamhet men exklusive tillsyn. Även myndighetsuppdrag är inräknat. Enligt regleringsbrev medges fytosanitär verksamhet undantag från 5 avgiftsförordningen. Utgifter som inte finansieras med avgifter ska finansieras med anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser tkr (f.år tkr) ersättning för myndighetsuppgifter varav 0 tkr (f.år 254 tkr) från anslaget 1:9 Bekämpande av växtskadegörare och resterande del från anslaget 1.8 Statens jordbruksverk. I intäkterna ingår också lönebidrag med 27 tkr (f.år 10 tkr). Utfallet 2018 blev ca tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning. 3. Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde och viss analys exklusive tillsyn. Uppdragsverksamheten inom RO utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdrag är inräknat. Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser 708 tkr (f.år 683 tkr) myndighetsuppdrag för internationella uppdrag. 337 tkr (f.år 247 tkr) avser ersättningar för interna uppdrag för provtagning och analyser samt 114 tkr (f.år 195 tkr) för lönebidrag. Utfallet 2018 blev ca tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018, se kommentar Finansiell redovisning Inledning. 4. Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, GMO-verksamhet inom växtområdet, retursystem för plastflaskor och metallburkar, anläggningar för animaliska biprodukter, anläggningar som hanterar och/eller tillverkar foder och som inte är primärproducenter, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll Kina, centralt vattenbruksregister, kontroll inom djurhälsoområdet samt kontroll av funktionstester av sprutor. Uppdragsverksamheten inom RO Tillsyn utgörs av köttklassificering. Köttklassificeringen har en skuld till slakteribranschen på tkr (f.år tkr) för perioden 1997 till Av intäkter av avgifter och andra ersättningar avser tkr (f.år tkr) ersättning för myndighetsuppgifter från anslaget 1:8 Statens jordbruksverk samt tkr som förts över från tidigare års överskott från köttbranschen (täcker 50 % av årets kostnader), 64 tkr (f.år tkr) avser reglering av interna uppdrag. Utfallet blev ca 800 tkr högre än budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning. 5. Resultatområde Distriktsveterinärerna, se not 36 och Resultatområde Tjänsteexport omfattar uppdragsverksamhet som utgörs av internationellt utvecklingssamarbete. Utfallet 2018 blev ca tkr högre an budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2018, se kommentar Finansiell redovisning - Inledning

129 FINANSIELL REDOVISNING Not 39. Indragning av ingående överföringsbelopp Enligt regleringsbrev är hela det ingående överföringsbeloppet indraget. Not 40. Anslag 1:8, posten 1 Förvaltningskostnader Jordbruksverket disponerar det ingående överföringsbeloppet för anslagsposten 1 om tkr. Enligt regeringsbeslut ökar anslagskrediten från tkr till tkr. Enligt regeringsbeslut ökade anslaget med tkr från tkr till tkr. Kostnaden för Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård enligt villkor 1 uppgår till tkr (f.år tkr) av högst tkr. Anslagsposten har enligt villkor 2 finansierat verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden med 934 tkr (f.år 740 tkr) av högst tkr Enligt villkor 3 bör minst tkr av anslagsmedlen använts för åtgärder inom det nationella programmet för växtgenetiska resurser. Jordbruksverket har använt tkr (f.år tkr) Av anslagsmedlen bör enligt villkor 4, tkr användas för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker samt uppföljning av småbiotoper. Jordbruksverket har använt tkr. Enligt villkor 6 har högstbeloppet om tkr utbetalats för länsstyrelsernas arbete med tvärvillkorskontroller. Anslaget har även använts för att ersätta Tullverkets särkostnader för kontroller av förbud mot utsläppande på marknaden och import av päls av katt och hund och varor som innehåller sådan päls samt kontroller av handel med sälprodukter. Av högst 600 tkr har totalt 87 tkr enligt villkor 7 utbetalats. För kontroller av katt- och hundpäls har används 72 tkr och för sälprodukter har 15 tkr använts. Jordbruksverket har betalat 229 tkr till MSB som abonnemangsavgift för radiokommunikationssystemet RAKEL enligt villkor 8. Av anslaget har tkr av minst tkr använts för att underlätta export av livsmedel och jordbruksprodukter enligt villkor 9. Jordbruksverket har använt tkr av minst tkr för arbetet med djurskyddskontroller enligt villkor 10. Enligt villkor 11 har tkr använts av högst tkr för arbetet inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor. Not 41. Anslag 1:4, posten 1 Bidrag till veterinär fältverksamhet Av anslagsbelastningen om tkr har tkr tillförts resultatområde Distriktsveterinärerna, se resultaträkning not 36. Av anslaget får högst tkr användas för att minska vissa avlägset boende djurägares veterinärkostnader. Ersättning har utgått med tkr (f.år tkr) till kunder som använder distriktsveterinärerna och 783 tkr (f.år 815 tkr) har utbetalats till kunder som anlitat privata veterinärer. Not 42. Anslag 1:5, posten 2 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder Det utgående överföringsbeloppet täcks av anslagskrediten om 496 tkr. Not 43. Anslag 1:6, posten 1 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar Enligt regeringsbeslut ökar anslagskrediten med tkr till tkr. Enligt villkor 5 får Jordbruksverket använda högst tkr för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av EHEC-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av EHEC-bakterien. Härav har tkr använts. Det utgående överföringsbeloppet täcks av anslagskrediten om tkr. Utestående åtaganden för anslagsposten uppgår till tkr. Not 44. Anslag 1:6 posten 4 Bidrag till utveckling och genomförande av sjukdomskontroller Att anslagsutfallet är lägre än tilldelat belopp beror främst på att provtagningar på vilda djur (CWD övervakningen) inte kom upp i den mängd som vi hade beräknat. Dessutom har två projekt som ska finansieras av anslaget blivit försenade. Not 45. Anslag 1:9, Bekämpande av växtskadegörare Anslagskrediten uppgår enligt regleringsbrevet till 150 tkr vilket täcker det utgående överföringsbeloppet. Not 46. Anslag 1:10, posten 1 Gårdstöd m.m. Enligt regeringsbeslut har tkr omdisponerats till anslagsposten 4. I samma beslut minskar anslagskrediten med tkr till tkr. Enligt regeringsbeslut har vi erhållit ett medgivet överskridande om tkr, vi utnyttjar tkr. Att anslagsutfallet är högre än tilldelat belopp beror på att utbetalningarna av gårdsstöd i december blev något högre än beräknat. Not 47. Anslag 1:10, posten 4 EU-medfinansiering av bekämpande av djursjukdomar Enligt regeringsbeslut har tkr omdisponerats från anslagsposten 1 för att täcka den EU-medfinansierade delen av pågående sanering av Aviär influensa och Newcastle. I samma beslut ökar anslagskrediten med tkr. Att anslagsutfallet är tkr lägre än tilldelat belopp inklusive ökat utrymme genom tilläggsbeslut beror på att EUmedfinansiering av sjukdomsutbrott blev lägre än beräknat. Not 48. 1:11, posten 1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. Anslagsutfallet är tkr lägre än tilldelat belopp på grund av nytt ansökningsförfarande samt ny rutin för handläggning av skolmjölksstödet vilket innebar förseningar av utbetalningar. Not 49. Anslag 1:12, posten 1 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk EHFF Jordbruksverket fick ett medgivet överskridande om tkr enligt regeringsbeslut Enligt regeringsbeslut ökades anslagsposten med tkr till tkr. Enligt regeringsbeslut ökar anslagsposten med tkr till och i samma beslut togs det medgivna överskridandet bort. Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - Av högst tkr har 0 tkr utbetalats till Ekonomistyrningsverket för revisionskostnader av såväl det operativa programmet för fiskenäringen i Sverige som havs- och fiskeriprogrammet Av högst tkr har tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade ITsystem samt informationsinsatser. Not 50. Anslag 1:13, posten 1 EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk EHFF Enligt regeringsbeslut ökar anslagsposten med tkr från tkr till tkr. Enligt villkor 3 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - Av högst tkr har 0 tkr utbetalats till Ekonomistyrningsverket för revisionskostnader av såväl det operativa programmet för fiskenäringen i Sverige som havs- och fiskeriprogrammet

130 FINANSIELL REDOVISNING - Av högst tkr har tkr utbetalats för uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den del av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling (LLU), fondsamordning, förvaltning av programrelaterade ITsystem samt informationsinsatser. Not 51. Anslag 1:15, posten 1 Konkurrenskraftig livsmedelssektor Jordbruksverket fick tkr i regeringsbeslut och ytterligare 400 tkr i beslut Av medlen får högst tkr användas för genomförande av uppdraget att, inom ramen för livsmedelsstrategin, vidta åtgärder för främjande av produktion och export av ekologiska livsmedel. Jordbruksverket har använt tkr Av anslaget har 378 tkr av högst 400 tkr använts för genomförande av uppdraget att föreslå åtgärder som underlättar till en handlingsplan för för livsmedelsstrategins fortsatta arbete. Not 52. Anslag 1:17, posten 1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur-ejflu Enligt regeringsbeslut har tkr omdisponerats till anslagsposten 3. Enligt regeringsbeslut minskar anslagsposten med tkr. Enligt regeringsbeslut har tkr dragits in. Indraget ska finansiera ersättning till några yrkesfiskare som drabbats av begränsningar i fisket i Torne älvs fiskeområde med anledning av Högsta domstolens dom i mål Nr T Kammarkollegiet ska utbetala ersättningen. Enligt regeringsbeslut omdisponeras tkr till anslagsposten 3. Under året har tkr återbetalats till kommissionen för finansiella korrigeringar enligt villkor 2. Enligt villkor 5 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - För Jordbruksverkets kostnader under 2018 har tkr använts av högst tkr för programperioden. - För länsstyrelsens kostnader har under 2018 använts tkr av högst tkr för programperioden. - För Sametingets kostnader har under 2018 använts tkr av högst tkr för programperioden. - För Tillväxtverkets kostnader har under 2018 använts 803 tkr av högst tkr för programperioden. Att anslagsutfallet är lägre än tilldelat belopp beror till största del på att utbetalning av stöd blev lägre än prognostiserat. Not 53. 1:17, posten 2 Åtgärder inom honungsprogrammet Att anslagsutfallet är lägre än tilldelat belopp beror på gjorda avdrag på inkomna ansökningar om utbetalningar av bidrag. Not 54. Anslag 1:17, posten 3 Åtgärder inom programmet för Lokalt ledd utveckling (LLU) Enligt regeringsbeslut har tkr omdisponerats från posten 1. Enligt regeringsbeslut omdisponeras tkr från anslagsposten 1. Bakgrunden till tilläggsbesluten är att inflödet av ansökningar om utbetalning ökade kraftigt. Vidare så prioriterade Jordbruksverket inkomna ärenden för att utnyttja beviljade programmedel så långt det var möjligt under Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - Högst tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden härav har 1252 tkr använts - Högst tkr från Europeiska socialfonden härav har tkr använts. Att anslagsutfallet var lägre än tilldelat belopp inklusive utökat utrymme genom tilläggsbeslut beror på att utbetalda stöd blev lägre än prognostiserat. Not 55. Anslag 1:17, posten 4 Nationellt stöd, stödområde 1-5 Av anslaget har tkr använts av högst tkr för nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige till ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige enligt villkor 1. Not 56. Anslag 1:17, posten 5 Stöd med anledning av torkan 2018 Jordbruksverket fick tkr enligt regeringsbeslut för ekonomiskt stöd till djurägare med får och nötkreatur inom lantbruket som drabbats av torkan Not 57. Anslag 1:18, posten 1 Från EU-budgeten finansierade åtgärder inom programmet för lokalt ledd utveckling LLU Anslagskrediten uppgår till 893 tkr enligt regleringsbrevet vilket täcker det utgående överföringsbeloppet. Enligt villkor 2 får anslagna medel användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - Av högst tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden har tkr använts. - Av högst tkr från Europeiska socialfonden har tkr använts. Not 58. Anslag 1:18, posten 2 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur EJFLU Enligt villkor 2 har anslaget använts för upparbetade kostnader för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning, se även tabell för utfall i kapitel Återrapporteringskrav. - För Jordbruksverkets kostnader har under 2018 använts tkr av högst tkr för programperioden. - För länsstyrelsens kostnader har under 2018 använts tkr av högst tkr för programperioden. - För Sametingets kostnader har under 2018 använts 951 tkr av högst tkr för programperioden. - För Tillväxtverkets kostnader har under 2018 använts 528 tkr av högst tkr för programperioden. Att anslagsutfallet är lägre än tilldelat belopp beror till största del på att utbetalning av stöd blev lägre än prognostiserat. Not 59. 1:18, 4 Från EU budgeten finansierade åtgärder inom honungsprogrammet Att anslagsutfallet är lägre än tilldelat belopp beror på gjorda avdrag på inkomna ansökningar om utbetalningar av bidrag. Not 60. Anslag 1:19, posten 1 Försöks- och utvecklingsverksamhet Av anslagna medel har, enligt villkor 3, tkr utbetalats till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt 750 tkr till Stiftelsen trädgårdsodlingens elitplantstation. Not 61. Anslag 1:19. Posten 2 Hållbar användning av bekämpningsmedel Anledning till det utgående överföringsbeloppet beror på att under 2018 betalats ut 400 tkr lägre i bidrag för funktionstester än beräknat. Not 62. Anslag 1:19, posten 3 Stöd för produktion av biogas Enligt regeringsbeslut fick Jordbruksverket tkr till stöd för produktion av biogas

131 FINANSIELL REDOVISNING Not 63. Anslag 1:20, posten 1 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län. Totalt får enligt villkor 3 högst 500 tkr av medlen även disponeras för projekt i Västra Götalands- och Värmlands län. Inga medel har använts till dessa två län under Not 64. Anslag 1:21, posten 1 Åtgärder på fjällägenheter m.m. Enligt villkor 5 får bidrag som ersättning för kost och logi lämnas med högst 4 tkr härav har inget använts. Enligt villkor 6 får beräknade inkomster om 200 tkr användas enligt villkor i regleringsbrevet. Inkomster har varit 0 tkr. Not 65. Avslutade anslag/anslagsposter Anslagsposten 27 1:1.2 Sockeravgifter har avslutats det ingående överföringsbeloppet 1 tkr är indraget. Not 66. Inkomsttitel , Sanktionsavgifter mm Specifikation, tkr Återkrav enligt 1306/2013 och 1290/2005 (20 %) Förverkade säkerheter Tvärvillkor 1306/2013 och 73/2009 (25 %) Återkrav gårdsstöd (100 %) Återkrav av gårdsstöd 2008 (100 %) Summa Not 67. Inkomsttitel , Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket Under året har vi fått tkr (f.år tkr) i förskott från EU avseende medfinansiering av kostnader i samband med utbrott av smittsamma djursjukdomar, se även not 22. Not 68. Inkomsttitel , Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder Löpande redovisningar till EU:s jordbruksfonder (garanti- och landsbygd) sker i euro vilket innebär att Sverige bär kursrisken. Under 2018 uppgår kursvinsten för av EU inbetalade belopp till tkr (f.år kursförlust om tkr). Not 69. Inkomsttitel , Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Inbetalda återkrav inom landsbygdsprogrammet som tidigare har tillförts de nu avslutade anslagsposterna 1:18.9/1:19.7 redovisas mot inkomsttitel Övriga inkomster. I samband med att EU-delen av återkravet ska återbetalas till EU belastas inkomsttitel Not 70. Bemyndigande anslag För anslagsposten 1:11.1 Intervention för jordbruksprodukter m.m. har tkr av bemyndiganderamen nyttjats. Det låga nyttjandet förklaras av att beslut för stöd ur Driftsfond 2019 fattades först efter årsskiftet 2018/2019. För anslagsposterna 1:12.1/1:13.1 Havs och fiskerifonden samt anslagsposterna 1:17.1/1:18.2 Landsbygdsprogrammet inrymmer bemyndiganderamarna beslut för hela programperioden därför är utnyttjandet lågt. Anslagsposten 1:18.1 bemyndigande har överskridits med tkr men i anslaget 1:18 totala bemyndiganderam inryms överskridandet. Se vidare under Bemyndigande i Finansiell redovisning-inledning. Not 71. Finansieringsanalys, Kostnader Specifikation, tkr Verksamhetens kostnader Avgår: Avskrivningar och nedskrivningar Reaförlust Summa Not 72. Finansieringsanalys, Intäkter av avgifter och andra ersättningar Specifikation, tkr Intäkter av avgifter och andra ersättningar Avgår: Reavinst Summa Not 73. Finansieringsanalys, Förändring av kortfristiga fordringar Specifikation, tkr Förändring av: - Fordringar Periodavgränsningsposter Totalt Avgår: Fordran EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet Summa Not 74. Finansieringsanalys, Förändring av kortfristiga skulder Specifikation, tkr Förändring av: - Avsättningar Skulder (exkl. RGK) Periodavgränsningsposter Totalt Avgår: Leverantörsskulder som redovisas under avsnitt Investeringar Förskott EU som redovisas under avsnitt Uppbördsverksamhet Periodiserade bidrag som redovisas under avsnitt Transfereringar Summa

132 FINANSIELL REDOVISNING Not 75. Finansieringsanalys, Investeringar i immateriella tillgångar Specifikation, tkr Årets inköp - Balanserade utgifter (not 15) Pågående utveckling (not 14) Avgår: Pågående utveckling föregående år (not 14) Summa Not 76. Finansieringsanalys, Försäljning av materiella anläggningstillgångar Specifikation, tkr Försäljning/ utrangering, se not 17 Realisationsvinst, se not 2 Realisationsförlust se not Summa Not 77. Finansieringsanalys, Medel som erhållits för finansiering av bidrag Specifikation, tkr Medel som erhållits från statsbudgeten enligt RR Medel som erhållits från myndigheter Övriga erhållna medel enligt RR Finansiella kostnader (se not 11) Summa

133 ÅRSREDOVISNINGENS UNDERTECKNANDE Årsredovisningens undertecknande Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten har varit betryggande under den period som årsredovisningen avser. Jönköping den 19 februari 2019 _ Främre raden från vänster: Annika Bränström, Elisabeth Gauffin, Malin Wildt-Persson och Peter Linderoth. Bakre raden från vänster: Staffan Bengtsson och Christina Nordin

134 Jordbruksverket Jönköping Tfn (vx) E-post: ISSN ISRN SJV-R-18/Årsredovisning-SE Årsredovisning 2018 Foto framsida: Tomas Magnusson Smålandsbilder