Årsredovisning 2016

Transkript

1 Årsredovisning 2016

2 Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB Samtliga foton är bidrag från personalen till Jordbruksverkets årliga fototävling

3 Innehållsförteckning 5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Hållbart arbete som är viktigt för hela planeten 7 JORDBRUKSVERKET VERKSAMHET Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Strategisk plan med fem fokusområden Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med ? Disposition av årsredovisningen 17 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Antal årsarbetskrafter Verksamhetens intäkter och kostnader 27 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Utvecklingen i jordbruket Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk 41 DYNAMISKT OCH KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Analyser och utredningsverksamhet Statistikproduktion Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Implementering av den nya jordbruksoch fiskeripolitiken Programperiod Regionalt tillväxtarbete Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Effektiv kvalitetskontroll Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Konsumentaspekterna Härjedalsförhandlingarna 73 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Säkerställa ett gott djurskydd Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Växters sundhet Effektiv kontrollverksamhet God krisberedskap Kvalitet i djurregister 91 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Myllrande våtmarker Vattenhushållning Ekologisk produktion Effektiv kontrollverksamhet 109 KORREKT HANTERING AV STÖD Utbetalningar av EU-stöd i rätt tid Korrekt genomförande av EU-stöden 121 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Distriktsveterinärerna Utsädeskontroll Köttklassificering Tjänsteexport 127 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE 135 STÖDJANDE PROCESSER Intern styrning och kontroll Effektiv kommunikation Kundtjänst Styrning av utvecklingsverksamheten Digital samverkan E-tjänster Digital myndighetspost Utvecklingsplattformen Miljödiplomerad arbetsplats 141 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förenkling Genomförande av jordbruksoch landsbygdspolitiken Användning av TA-medel inom Landsbygds- och fiskeriprogrammen Genetisk mångfald Kompetenscentrum för 3R-frågor Uppdrag att bistå Miljömålsrådet Digitalt först för en smartare livsmedelskedja 155 FINANSIELL REDOVISNING Inledning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Inkomsttitlar Bemyndigande Finansieringsanalys Sammanställning av väsentliga uppgifter Notförteckning 193 FASTSTÄLLANDE

4

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Hållbart arbete som är viktigt för hela planeten Mitt uppe i en orolig omvärld händer det samtidigt fantastiska saker i den globala utvecklingen som gör mig glad och hoppfull. Inom Agenda 2030 har FN:s medlemsländer gjort en stor kraftsamling för framtiden, med 17 globala mål för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Mål som kopplar direkt till oss på Jordbruksverket, eftersom det jobb vi gör tillsammans i vår vardag knyter an till det som FN identifierat som avgörande för planetens framtid. Genom vårt arbete är vi en viktig aktör som bidrar aktivt i det globala hållbarhetsarbetet. FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO (Food and Agriculture Organization) konstaterar att jordbruket och tillgången till mat ligger i kärnan av hela det globala hållbarhetsarbetet. Utan mat, odlingsbar mark och vatten faller även de andra hållbarhetsmålen. För att uppnå målen behöver världens länder arbeta på ett integrerat sätt med de tre dimensionerna av hållbarhet. En av våra största utmaningar är att föda en växande befolkning inom de gränser planeten sätter. De val vi gör när det gäller mat påverkar såväl den egna hälsan och plånboken som miljön, landskapet, den landsbygd där maten produceras och inte minst den svenska bonden. Som bred sektorsmyndighet med ansvar för frågor som rör maten, djuren, miljön och landsbygden arbetar vi på Jordbruksverket sedan länge med avvägningar mellan olika hållbarhetsaspekter. Inte minst har vi stort fokus på att förena konkurrenskraft med övriga hållbarhetsdimensioner. Det ingår i vårt uppdrag från regeringen och är något vi gör i vår vardag och som vi måste fortsätta med. Under året har vi också, i likhet med flera andra myndigheter, arbetat med ett särskilt regeringsuppdrag kring Agenda I 12 av de 17 målen i Agenda 2030 finns det en direkt koppling till Jordbruksverket och de flesta andra har någon form av anknytning till vår verksamhet. Vi bidrar både i Sverige och internationellt med kunskap, analyser, underlag, regelutformning, ekonomiskt stöd med mera. För att lyckas i hållbarhetsarbetet är samverkan den viktigaste faktorn. Det gäller både nationellt och internationellt och med olika samhällsaktörer inom den privata sektorn, det civila samhället och andra myndigheter. Jag är särskilt glad att vi har fortsatt att utveckla vårt samarbete i många viktiga frågor, inte minst kring Agenda 2030, med vår goda granne Skogsstyrelsen, som precis som JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

6 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD vi är en sektorsmyndighet med fokus på de gröna näringarna. Myndighetssamverkan inom ramen för Miljömålsrådet har fortsatt att gå framåt och framöver blir det även viktigt att integrera miljö målen i Agenda 2030 på ett vinnande sätt. Vi har också haft stor samverkan kring smittbekämpning, framför allt kring utbrott av mjältbrand i Östergötland och fågelinfluensa hos både tamfåglar och vilda fåglar i södra Sverige. I sann One health-anda med fokus både på djurs och människors hälsa har vi samordnat och lett arbetet i samverkan med en lång rad myndigheter på central, regional och lokal nivå, och i nära dialog med berörda branschorganisationer. Det har varit ett intensivt arbete både på central nivå och för vår fältorganisation Distriktsveterinärerna. Inte minst kommunikationen har haft stor betydelse för att vi tillsammans lyckats väl med att hantera utbrotten. Det mest uthållighetskrävande samverkansbetinget har handlat om det fortsatta införandet av den nya EU-politiken inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske. Tyvärr utvecklas stöden mot allt större komplexitet, vilket kombinerat med korta ställtider från beslut till genomförande har lett till negativa administrativa konsekvenser och högre kostnader för införandet. Vi ser också att den ökande komplexiteten försvårar pågående och framtida digitaliseringsarbete. Även Statskontoret konstaterar i en genomlysning att det är nödvändigt att minska komplexiteten för att förbättra effektiviteten i stödhanteringen. Tillsammans med länsstyrelserna har vi haft ett tydligt och starkt fokus på kunden, genom att vi prioriterat att så tidigt som möjligt betala ut så mycket som möjligt till så många som möjligt. Det har varit viktigt inte minst med tanke på pågående mjölkkris och vikande lönsamhet i delar av jordbruket. Denna nödvändiga prioritering har orsakat merarbete och tidsmässiga förskjutningar. Vi lyckades påverka inom EU för att få möjlighet till rekordtidiga förskottsutbetalningar och kan vid en jämförelse notera att Sverige är ett av de EU-länder som betalade ut störst andel i förskott. Länsstyrelserna har gjort en stor insats för att göra detta möjligt. Samtidigt är vi helt medvetna om att många lantbrukare känner av att helheten i reformerna är sen och att vissa utbetalningar blir förskjutna jämfört med före reformerna. En stor och viktig utmaning inför nästa EU-reform är att arbeta såväl inom myndigheten som nationellt och internationellt för att minska komplexiteten och åstadkomma rimliga tidsplaner. Behovet av samverkan gäller inte bara i relation till andra vi behöver också fortsätta samverka på ett bra sätt över olika gränser inom Jordbruksverket. Vår vision enklare tillsammans är en bra ledstjärna för det gemensamma hållbarhetsarbetet. Leif Denneberg Generaldirektör 6 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

7 Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för håll barhet, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även organisationen för Distriktsveterinärerna.

8 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket ansvarar för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi deltar också aktivt i EU-arbetet genom att ta fram analyser och underlag till översyner av regelverk och politik och genom att svara för deltagandet i EU-kommissionens kommittéer och expertgrupper inom vårt ansvarsområde. Jordbruket och närliggande verksamhet, inklusive fiske, vattenbruk och landsbygdsutveckling, spelar en central roll för att de globala hållbarhetsmålen som beskrivs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Eftersom Jordbruksverket är en sektorsmyndighet för jordbruket, och dessutom har ett myndighetsansvar för landsbygdsutveckling, vattenbruk och vissa fiskefrågor, har många av Jordbruksverkets verksamheter en stor inverkan på mål och delmål i Agenda Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där. Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i internationella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller. Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen. STABSENHETEN GENERALDIREKTÖR INTERNREVISION FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING Landsbygdsavdelningen Avdelningen för djurskydd och hälsa Växt- och miljöavdelningen Marknadsavdelningen UTBETALNINGSFUNKTIONEN Stödärendeavdelningen Stödförvaltningsavdelningen Stödprocessavdelningen SERVICE OCH KONTROLL Kundavdelningen IT-avdelningen Kontrollavdelningen DISTRIKTSVETERINÄRERNA Huvudkontor 2 regioner Figur 1 Jordbruksverkets organisation. 8 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där CDB-enheten och delar av kundtjänst sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet. Distriktsveterinärerna Huvudkontor Distriktsveterinärerna Gränskontroll Distriktsveterinärerna Mottagning Jordbruksverket Huvudkontor Jordbruksverket Regionalkontor Jordbruksverket Kartenheten Figur 2 Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

10 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Foto: Lena Clarin Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är Enklare tillsammans. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och tillsammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare! Verksamhetsidé Jordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag: Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur. Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. Strategisk plan med fem fokusområden Jordbruksverket har en strategisk plan, färdplanen. Färdplanen med nuvarande inriktning har funnits sedan 2014 och uppdateras nu inför den nya treårsperioden Färdplanen omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2016 har arbetet inom fokusområdena fortsatt med god fart. 10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

11 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Se, utveckla och säkra landsbygden Ett viktigt mål med fokusområdet är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. När vi utvecklar verksamhet och regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har för konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Under året har vi inlett ett arbete för att ta fram ett verktyg för att underlätta bedömningar av beslutens konsekvenser i deras olika hållbarhetsdimensioner. Detta kommer att tas i bruk tillsammans med den befintliga landsbygdssäkringen. Vi har under året fortsatt fokusera på hållbar mat och startat projektet Hållbart! med syftet att sprida kunskap om ämnet. Unga är en särskilt viktig målgrupp för projektet. Därför tar vi i samarbete med vetenskapscentrat Universeum fram skolmaterial. För att vårt arbete ska ge resultat krävs samverkan. Under året har vi samarbetat med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt för att ta fram gemensamma mål för livsmedelskedjan. Vi har också fortsatt och fördjupat vår dialog med Havs- och vattenmyndigheten kring jordbrukets påverkan på vattenmiljöer och vår dialog med Kemikalieinspektionen kring växtskyddsmedel. Därtill har en översyn gjorts av Jordbruksverkets grupper med externa aktörer och ett förslag har tagits fram som ska resultera i effektivare dialog med ökat helhetsfokus. Regeringen har lanserat satsningen Digitalt först med målet att svenska kommuner, landsting och myndigheter ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att skapa en enklare vardag för privatpersoner och företag. Jordbruksverket har utsetts som utvecklingsmyndighet för uppdraget smartare livsmedelskedja. Under året har vi genomfört en förstudie för att identifiera hur information kan göras tillgänglig och vilka olika utvecklingsinitiativ som kan sättas igång för att bidra till en smart, konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja. Jordbruksverket har under året fortsatt arbetet med att ta fram nya administrativa system för att kunna hantera nya och gamla stöd inom jordbruk, landsbygd och fiske. De nya systemen håller en hög grad av automatisering för att skapa en så effektiv handläggningsprocess som möjligt. Införandet är ett omfattande arbete som fortsätter under nästa år. Kunden först Klarspråksarbetet på myndigheten är ett av flera viktiga områden inom Kunden först. Klarspråksarbetet utvecklas varje år och mätningarna visar att vi förbättrar oss. Nytt för året är att vi har arbetat mer aktivt med våra rapporter där sammanfattningarna ska vara skrivna på klarspråk. Vi har även fortsatt att arbeta med klarspråk i våra direktutskick och föreskrifter. När det gäller ökad kundservice är vår kundtjänst nu certifierad och vi har fått en utmärkelse för att vi har Sveriges bästa callcenter-medarbetare. Det totala arbetet inom kundtjänst får goda omdömen i externa utvärderingar. Antalet e-tjänster har ökat under året, men framförallt ser vi en positiv ökning av antalet användare. På kommunikationsområdet har vi genomfört ett antal förbättringar. När det gäller vår huvud kanal webbplatsen, har bl.a. rutiner för uppdatering arbetats om. För att hjälpa besökare att hitta rätt har nya åtgärder gjorts. Sociala medier är numer också viktiga kanaler för myndighetens kommunikation. Under året öppnade Jordbruksverket upp sin Facebook-sida för kommunikation, vilket uppskattas av följarna. Vi har under året arbetat med att kunna tillhandahålla en väg in för djurhållare som ska registrera sin djurhållning. Från och med 1 januari 2017 har dessa verksamheter samlats i Söderhamn. Förenklingar överallt Under året har vi avslutat förenklingsresan för livsmedelsföretag. Jordbruksverket har tillsammans med andra myndigheter och aktörer träffat olika livsmedelsföretag för att lyssna och fånga krångel som måste tas om hand. En handlingsplan finns nu framme som kommer åtgärdas och följas upp. Jordbruksverket har även fortsatt förenklingsarbetet efter vår första förenklingsresa som genomfördes 2013 och 2014 till jordbrukare. Handlingsplanen efter resan omfattade för Jordbruksverket närmare 150 olika punkter. Exempel på genomförda förenklingar är att fler kontroller föranmäls, att vissa djurskyddsregler blivit enklare och ett gemensamt webbforum för miljötillsyn. Vi har också fortsatt arbeta generellt med förenklingar av våra regelverk. Ett envist och enträget arbete med kunden i fokus. Vi är även aktiva i det förenklingsarbete som finns på EU- nivå, vilket bland annat omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. För att möta ökande krav på effektivitet, kvalitet och leverans har myndigheten kraftsamlat med en rad åtgärder för att möta denna utveckling. Vi har bland annat sett över processer och organisation, ökat takten i att införa nya LEAN-baserade arbetssätt och beslutat om sparåtgärder. Statskontoret gjorde under hösten en analys av Jordbruksverkets verksamhet med särskild inriktning mot utvecklingsverksamheten. Rekommendationerna har tagits om hand i en handlingsplan. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

12 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Foto: Lena Clarin Attraktiv myndighet i koncernen staten Under året har utvecklingsarbetet för en sammanhållen kompetensförsörjning fortsatt. Bland annat har vi utvecklat kompetensstrategier för varje avdelning. Inom IT-avdelningen har vi fortsatt satsa på traineeutbildning och att växla över från konsulter till fler egna medarbetare. För att öka attraktiviteten har flera viktiga leveranser skett under året. I oktober invigde vi vår nya gemensamma mötesplats och entré, som vi har tillsammans med Skogsstyrelsen. Mötesplatsen ger nya möjligheter att mötas mellan myndigheterna men även att möta kunderna på ett professionellt sätt. I samband med detta tecknades även ett samverkansavtal mellan Skogsstyrelsen och Jordbruksverket som ska leda till ökat samarbete på ett flertal områden, allt från administrativ service till Agenda Tidigare under året anordnade vi gemensamt en hälsovecka för våra medarbetare i samband med att vi öppnade vårt nya gemensamma gym med tillhörande omklädningsrum. I mars togs även en ny kontorsdel i bruk helt anpassat för ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Ca 70 medarbetare har förändrat sina arbetssätt och processer och hör nu till den nya kontorsdelen. Arbetet har genomförts som ett pilotprojekt med fokus på tre delar; människa, teknik och lokaler. Projektet utvärderades under hösten och för i stort sett samtliga delar ger medarbetarna ett högre betyg än före projektet. Målet med projektet har varit att skapa flexibilitet och en arbetsmiljö som präglas av samarbete, öppenhet och enkelhet. Jordbruksverket fortsätter nu att utveckla fler verksamheter och lokaler för det aktivitetsbaserade arbetssättet. Vårt program för ledarskapsutveckling har fortsatt med en modul för att utveckla våra ledningsgrupper. I modulen ingår individuell coachning till avdelningschefer och enhetschefer. Helheten med ett regionalt perspektiv För att öka det regionala perspektivet har vi under året fokuserat på att öka den dagliga närvaron för regional verksamhet genom digital teknik. Distriktsveterinärerna har börjat införa LEAN. Det har medfört att organisationen börjat att ha möten med korta intervall med hjälp av digital teknik. På så sätt möts geografiskt skilda medarbetare och löser problem och ledtiderna har kortats. Investeringar har gjorts i digital utrustning och internetanslutningarna på mottagningarna har setts över och förbättrats. Nya arbetssätt som LEAN underlättar väsentligt möjligheterna för medarbetare att se helheten med ett regionalt perspektiv. Värdeord framåt, trovärdig och professionell Jordbruksverket arbetar enligt tre värdeord framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden. 12 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

13 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med ? I figuren nedan framgår hur resurserna har fördelats procentuellt sett under åren. All personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad personal som arbetade med blåtunga Resultatområde Distriktsveterinärerna utgör ca 35 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsarbetskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter har ökat konstant under perioden 2005 till 2016, från 528 åak till 792 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrågor flyttades över från Fiskeriverket Dessutom har nya verksamheter kommit till under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat under perioden, från 17 % till 13 % medan arbete med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % av verksamheten. Den konkurrensneutrala uppdragsverksamheten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde kom till. Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verksamhet flyttades över till Jordbruksverket och har därefter legat ganska konstant på totalt ca 5 6 %. Däremot har djursmittor och smittskydd minskat från 13 % till ca 6 % under perioden. Det är framförallt arbetet med smittskydd som minskat där man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster inom djurregistren. Arbetet med krisberedskap har utgjort drygt 2 % åren 2013 till 2015 främst p.g.a. att Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt. Under 2016 har krisberedskap minskat till 1 % p.g.a. att projekten minskat och att årets utbrott av smittsamma djursjukdomar medfört att resurser fått omfördelas till djursmittor. Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en omorganisation där man bröt ut tillsynsarbetet ur växters sundhet och lade det inom ett eget verksamhetsområde. Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,5 %. 100% stödfunktion (overhead) 90% chefsfrågor och verksövergripande utvecklingsåtgärder 80% krisberedskap konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer 70% djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m. 60% rikt odlingslandskap, ekologisk produktion tillsynsarbete 50% växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde förnybar energi, begränsad klimatpåverkan 40% giftfri miljö, ingen övergödning marknadsbevakning, statistik, utredningar 30% exportbidrag, intervention, licenser lokalt ledd utveckling (LLU) 20% fiskefrågor ajourhållning 10% direktstöd inkl. reformarbete, kontroll landsbygdsprogram inkl. implementering 0% IT-system, utveckling och förvaltning Figur 3 Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden Källa: Ekonomisystemet Agresso JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

14 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET LLU är en verksamhet som kom till 2014 och som har ökat varje år. Under 2016 utgjorde den ca 3 %. År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant År 2010 användes drygt 10 % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajourhållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt att ta ca 4 % av resurserna. Utveckling och förvaltning av IT-system har ökat stadigt under perioden, från ca 4 % till knappt 14 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutvecklade IT-system för implementering av landsbygdsprogrammet och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades Även arbete med landsbygdsprogrammet och direktstöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 16 % 18 % av verksamheten varje år. Utöver den egna personalen som redovisas i figurerna har även inhyrda konsulter arbetat med IT-systemen. De har ökat under arbetet med implementeringar av nya program och har som mest varit ca 74 åak år 2014 och För 2016 har de minskat till ca 53 åak Figur 4 Antalet anställda årsarbetskrafter respektive år (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna). Källa: Ekonomisystemet Agresso 14 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

15 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Disposition av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar de insatser som Jordbruksverket gjort för att bidra till regeringens mål för det aktuella utgiftsområdet Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Målet är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Den efterföljande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion. Det är dock bara fem av dessa områden som verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på. Kostnaderna för Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare, Stödjande processer och Återrapporteringskrav fördelas på de övriga områdena. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet, redovisas i ett eget kapitel Utvecklingen inom jordbruk och fiske. I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95%. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95%. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högts 65%. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30%. Måluppfyllelsegrad bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 78% (73% exklusive resor) använts förutom för kostnader inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning. Jordbruksverket redovisar en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning. Foto: Ingela Grahn JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

16 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET 16 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

17 Ekonomisk översikt Den totala omsättningen uppgick till totalt miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2016 till miljoner kronor att jämföras med miljoner kronor 2015 och miljoner kronor för Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca miljoner kronor. Ökningen beror på att lämnade bidrag minskade kraftigt under Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat cirka 68 %, för 2015 var det ca 70 % men tidigare år har det varit kring 65 %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området. Antal årsarbetskrafter Antalet årsarbetskrafter totalt har ökat med knappt 50 stycken jämfört med föregående år. Det är verksamhet inom Korrekt hantering av stöd samt Konkurrensneutral uppdragsverksamhet som står för ökningen. Verksamheten inom Korrekt hantering minskade under 2014 och 2015 i samband med införande av nya reformer. Ökningen inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet beror främst på att antalet djurvårdare och djursjukskötare har ökat. Tabell 1 Antalet årsarbetskrafter (åak) Verksamheter 2014 % 2015 % 2016 % Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv 238, , ,1 21 Skydd av djur, växter och hälsa 181, , ,1 14 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 92,2 8 96, ,7 8 Korrekt hantering av stöd 209, , ,9 17 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 484, , ,0 40 Summa 1 206, , ,8 100 Källa: Ekonomisystemet Agresso 16 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Foto: Fari Sah Verksamhetens intäkter och kostnader Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har totalt sett ökat något. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året minskat med knappt 10 miljoner kronor från miljoner kronor till miljoner kronor. Minskningen beror bland annat på att verksamheter inom landsbygdsprogrammet inte har kommit upp i samma nivå som i det gamla programmet (Miljö- och resurseffektiva gröna näringar samt Korrekt hantering av stöd). Under 2014 och 2015 hade vi också extra medel för utökad ajourhållning av blockdatabasen (Korrekt hantering av stöd). Däremot har kostnaden för avskrivningar av IT-utveckling inom de nya programmen ökat under 2016 (Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv). Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 2 Verksamhetens intäkter och kostnader 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv Skydd av djur, växter och hälsa Verksamheten och kostnader Inäkter av ansla Övriga intäkter Verksamhetens Verksamhetsut Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras Finansiella intäker och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Uppbördsverk 0Intäkter av avg som inte dispo 0Finansiella intä kostnader 0Medel som tillf budget 0Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Transfereringa Medel för finan bidrag Finansiella kost Lämnade bidra 0Saldo Årets kapitalförändring Årets kapitalfö 1. Intäker och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönkostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,7 mnkr för 2016, 4,6 mnkr 2015 och 3,4 mnkr Lämnade bidrag för miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m. redovisas i denna tabell under Korrekt hantering av stöd i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. Källa: Ekonomisystemet Agresso Miljö och resurseffektiva gröna näringar Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

21 EKONOMISK ÖVERSIKT s intäkter Korrekt hantering av stöd 3) Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2) Totalt g kostnader fall samhet ifter m.m neras ker och örts statens r siering av nader g rändring JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

22 EKONOMISK ÖVERSIKT Avgiftsbelagd verksamhet I nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet. Tabell 3 Resultatområden (tkr) Ackumulerat resultat t.o.m Resultat 2015 Intäkter 2016 Kostnader 2016 Resultat/ utfall 2016 (tkr) Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Summa Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Summa Totalt Offentligrätts verksamhet Djur 1 Växt 2 Utsäde 3 Tillsyn 4 Distriktsveteri Summa Uppdragsver Utsäde 3 Tillsyn 4 Distriktsveteri Tjänsteexport Summa Totalt Utfallet för resultatområde Djur 2016 blev tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på att avgiftsområdena hundregister samt ban- och tävlingsveterinärer gick bättre än förväntat. För ban- och tävlingsveterinär budgeterade man under 2016 att genomföra en utbildning för veterinärer men p.g.a tre större djursjukdomsutbrott har detta arbete senarelagts till Resultatområde Växts utfall 2016 blev tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Under året har det tillkommit ett nytt avgiftsområde Funktionstester av växtsprutor. Vidare har intäkterna inom fytosanitär verksamhet och GMO blivit högre än ursprunglig budget samt kostnaderna inom växtsortsärenden lägre. Utfallet för resultatområde Utsäde 2016 blev 493 tkr lägre än budgeterat enligt regleringsbrev. Försämringen ligger inom uppdragsverksamheten. För resultatområde Tillsyn blev utfallet tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror främst på att kostnaderna inom avgiftsområde Fytosanitär verksamhet blev lägre än budgeterat, intäkterna inom kvalitetskontroll blev högre samt kostnaden för IT-utveckling lägre och att uppdragsintäkterna inom Foderkontroll blev högre. Distriktsveterinärerna verksamhet som står för drygt 84 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten blev utfallet tkr högre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror främst på ökade intäkter. Antal förrättningar har minskat något men de har generellt blivit mer omfattande. För verksamheten med tjänsteexport blev 2016 utfallet tkr lägre än budgeterat enligt regleringsbrev. I ursprunglig budget räknade vi med att en projektansökan för Georgien skulle godkännas samt att projektet i Moldavien skulle vara på en högre nivå och börja under andra halvåret. Projektansökan för Georgien avslogs och projektet för Moldavien kom igång sent under En del av detta har vägts upp av att vi har ansökt om två EU Twinningprojekt som inte var med i ursprunglig budget. Se även not 34 i avsnitt Finansiell redovisning. 20 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

23 EKONOMISK ÖVERSIKT lig Ackumulerat utgående 2016 Budgeterade intäkter enl. regleringsbrev 2016 Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev 2016 Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2016 Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev närerna ksamhet närerna JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

24 EKONOMISK ÖVERSIKT Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2016 uppgår till miljoner kronor jämfört med miljoner kronor för Huvuddelen av ökningen beror på högre utfall av gårdsstöd och kompensationsbidrag. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 76 % motsvarande cirka miljoner kronor. Antalet utbetalningar ökade till drygt jämfört med cirka för 2015 vilket bl.a. beror på att vi har betalat ut både förskott och sedan en slututbetalning samt för kompensationsbidraget har vi utbetalat både för stödåren 2015 och Tabell 4 Bidrag i miljoner kronor. Bruttoutbetalningar för respektive bidrag oavsett stödår. Gårdsstödet Miljöersättn., ekolog. prod. 2 Kompensationsbidrag Företagsstöd Projektstöd Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd Övriga bidrag 6 Totalt Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 74 ca ca 35 ca ca 32 ca 73 Antal utbetalningar, st I posten ingår gårdsstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Stöd för ekologisk produktion ingår from år Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 5. I posten ingår interventionsstöd och mjölkkrisstöd. 6. I posten ingår utbetalningar av extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling. 7. Under 2016 har därutöver ca inbetalningar ( föregående år) om drygt 42 miljoner (72 miljoner föregående år) gjorts, varav drygt 11 miljoner kronor avser tidigare utbetalade gårdsstöd, drygt 4 miljoner kronor tidigare utbetalade förgröningsstöd, knappt 12 miljoner kronor tidigare utbetalade miljöersättningar och knappt 4 miljoner kronor tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2016 var det ca st. Motsvarande för 2015 och 2014 var cirka respektive kvittningar. Drygt 12 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2016 motsvarande ca miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Källa: Jordbruksverkets stödutbetalningssystem BETAL och ekonomisystemet Agresso 22 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

25 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker i huvudsak under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. För stödåret 2016 betalades dock ett förskott ut redan i slutet av oktober motsvarande 63 % av stöden. Förutom utbetalningar i december 2016 kommer utbetalningarna att ske under andra kvartalet Tabell 5 Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren Stödformer 2 Stödår 2016 Utfall 1 stödår 2014 Utfall 1 stödår 2015 Utfall 1 t.o.m Prognos 1 Prognos 2 utnyttjande tusen euro % 2 tusen euro % 2 tusen euro tusen euro % Gårdsstöd , , ,9 Förgröningsstöd , ,9 Nötkreatursstöd , ,9 Stöd till unga jordbrukare , ,9 Återbetalning av finansiell disciplin , , ,9 Nationellt kuvert , Summa , , , Fastställd kurs 2014: 9,1465 kr, 2015 = 9,4083 kr resp = 9,6210 för samtliga stödformer. För 2014, 2015 och 2016 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För stödformerna berörda stöd är det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige. Till stödåret 2014 sänktes det maximala taket för gårdsstödet till tusen euro. Utfallet med beloppet för 2014 om tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,5 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för övriga stödår. 3. För stödåret 2015 kommer ca tusen euro motsvarande 20,6 miljoner kr att betalas ut under våren Hela beloppet kommer att finansieras nationellt. För stödåret 2015 bedöms utnyttjandet bli 99,9 % av takbeloppet. 4. Nationellt kuvert omfattar stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. Stödet upphörde efter Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

26 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av landsbygdsprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 8 399,1 miljoner kronor betalats ut. Tabell 6 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget 1 Kompetensutveckling 1 131,1 14,8 4, 6 6,0 1,3 2 Rådgivning 669,2 0,2 4 0,1 0 4 Investeringsstöd 2 659,8 103,6 2, 5, 6 42,1 3,9 6 Jordbruks- och affärsutveckling 1 100,6 9,6 2, 5, 6 3,9 0,9 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4 684,9 50,8 4, 6 20,6 1,1 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 99, Miljö- och klimatvänligt jordbruk 8 056, , ,0 35,4 11 Ekologisk produktion 4 117, , ,1 37,8 13 Kompensationsstöd 8 178, , ,6 36,0 14 Djurvälfärdsersättning 1 062,3 348, ,4 32,8 16 Samarbete 1 306,0 0,6 2, 4, 5 0, Lokalt ledd utveckling 1 680,0 30,2 6 15,1 1,8 Tekniskt stöd 1 309,7 481,9 195,7 36,8 Summa , , ,9 23,3 1. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 10,3 miljoner kronor. 2. Prioritering 2 jordbrukets konkurrenskraft. 3. Prioritering 3 djurvälfärd och kort livsmedelskedja. 4. Prioritering 4 miljö i jord- och skogsbruk. 5. Prioritering 5 koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. 6. Prioritering 6 utveckling på landsbygden. Källa: Jordbruksverket 24 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

27 EKONOMISK ÖVERSIKT EU-delen inom programbudgeten uppgår till miljoner euro motsvarande miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 8,39 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,38 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till 3 412,9 miljoner kronor vilket motsvarar 364,0 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med januari 2017 (avseende redovisade utbetalningar till och med 30 november 2016) har exklusive förskott drygt 10 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på knappt 19 %. Tabell 7 Utnyttjande av EU-medel inom LBP 1/ / TOTAL EU-budget, miljoner euro 765,1 249,4 249,6 249,7 249, ,6 Redovisat, miljoner euro 1 364, ,0 Erhållna förskott EU, miljoner euro 52, ,4 Summa utnyttjad budget, 416, ,4 miljoner euro 1 Utnyttjad budget ackumulerat 20, ,6 exkl. förskott, % 1 Utbetalningar (netto), 3 412, ,9 miljoner kronor 1 Genomsnittskurs, kr/euro 2 9, ,38 1. Hittills under perioden har det inte varit aktuellt med några finansiella korrigeringar för programperioden Under hösten 2016 berördes programperioden av ett revisionsbesök där kommissionen (KOM) ännu inte har återkommit med revisionsrapport från besöket. Eftersom inget förslag har inkommit från KOM kan ingen bedömning göras av eventuella korrigeringar på redovisade utgifter enligt ovan. 2. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. Källa: Jordbruksverket Utnyttjande av programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Under programperioden har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 282 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 5,6 miljoner kronor betalats ut. Utbetalningarna avser förberedande stöd i syfte att ta fram lokala utvecklingsstrategier och tekniskt stöd. Utöver detta belopp har ett mindre belopp betalats ut som förskott med enbart nationella medel. Tabell 8 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Programbudget miljoner kronor Utbetalningar miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget Lokalt ledd utveckling ERUF 2) 137,0 2,5 1,3 1,8 Lokalt ledd utveckling ESF 3) 134,4 2,5 1,2 1,8 Tekniskt stöd ERUF 5,7 0,3 0,15 5,3 Tekniskt stöd ESF 5,6 0,3 0,15 5,3 Summa 282,7 5,6 1 2,8 1,8 1 Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 1,6 miljoner kronor 2 Prioritering 1 främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3 Prioritering 2 främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

28 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av fiskeriprogrammet Under programperioden har avsatts cirka miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka miljoner kronor. Den svenska med finansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 13,8 miljoner kronor betalats ut. Tabell 9 Utbetalda medel 1/ / Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget UP 1 1 Hållbart fiske 308,2 0,6 0 0 UP 1 2 Hållbart vattenbruk 166,0 0,1 0 0 UP 1 3 Den gemensamma fiskeripolitiken 595, UP 1 4 Lokalt ledd utveckling 140,0 2,8 1,0 2,0 UP 1 5 Beredning och saluföring 92,0 0,1 0 0 UP 1 6 Den integrerade havspolitiken 62, Tekniskt stöd 82,0 10,2 6,1 12,4 Summa 1 445,4 13,82 7,1 1,0 1. Unionsprioritering 2. Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 0,7 miljoner kronor. Källa: Jordbruksverket EU-delen inom programbudgeten för EHFF uppgår till 120,2 miljoner euro. Den första utgiftsdeklarationen skickades till EU i oktober 2016 och omfattade ca 0,8 miljoner euro. Sverige är en av de medlemsstater som kommit igång snabbast med att rekvirera pengar från EU-budgeten. 26 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

29 Utvecklingen inom jordbruk och fiske Jordbruksverket ska redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och baserat på indikatorer och andra bedömningsgrunder göra en bedömning av hur resultaten och effekterna av myndighetens insatser har bidragit till att nå målet för utgiftsområdet.

30 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Foto: Lena Clarin Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel är att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Jordbruksverket redovisar i resultatredovisningen de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. Figuren på nästa sida beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Fortsättningsvis i detta avsnitt redovisas en kortfattad översikt över utvecklingen i jordbruket och fisket. 30 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

31 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Regeringens mål Goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet De gröna näringarna ska vara livskraftiga Bidra till klimatomställningen Bidra till att naturresurserna används hållbart Jordbruksverkets verksamhet Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Skydd av djur växter och hälsa Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Korrekt hantering av stöd Konkurrensneutral uppdragsverksamhet Stark påverkan Medelstark påverkan Svag påverkan Figur 5 Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

32 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Utvecklingen i jordbruket 2016 präglas överlag av genomsnittligt skörderesultat. Produktionen av kött blev ungefär oförändrad jämfört med 2015, men produktionen av mjölk minskade med 2,5 %. Priserna inom EU och därmed i Sverige påverkas för flera produkter starkt av fluktuationerna på världsmarknaden. Under 2016 har priserna för både mjölk och spannmål varit låga, samtidigt som höjda köttpriser noterats i Sverige. Mätt i jordbrukarledet har priserna, sett som genomsnitt för alla produkter, under 2016 legat på samma nivå som Både det totala produktionsvärdet och de totala kostnaderna har minskat under Det medför i sin tur att förädlingsvärdet blir ungefär oförändrat. Vegetabilier Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste från att ha legat något högre åren närmast före frikopplingen av jordbrukarstöden Under 2015 blev arealen preliminärt 1,02 miljoner hektar. De höstsådda spannmålsgrödorna var fortfarande omfattande, men minskade med hektar jämfört med De vårsådda ökade däremot med hektar. De höstsådda grödorna ger högre hektarskördar än de som sås på våren. Även vallarealen har varit i det närmaste oförändrad de senaste åren vid något över 1 miljon hektar. Jämfört med föregående års ovanligt höga hektarskördar är årets skördenivåer av spannmålsgrödorna lägre i flertalet av länen. Försenad höstsådd förra hösten medförde att en del bestånd var svaga och hade svårt att klara vinterns påfrestningar. Från södra Sverige finns rapporter om grödor som brådmognat på grund av vattenbrist. Slutet av augusti och september erbjöd bra skördeväder på flertalet platser i landet. Den totala spannmålsskörden har beräknats till drygt 5,4 miljoner ton. Den är 12 % mindre än förra året och i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Spannmålsgrödorna har i allmänhet gett hektarskördar i nivå med medeltalet för de senaste fem åren. Den odlade arealen av raps och rybs är preliminärt hektar i år. Det är i nivå med Den största grödan är höstraps som svarar för 90 % av den totala arealen raps och rybs. Hektarskörden av höstraps är lägre än föregående års nivå och blev kg/ha mot kg/ha som är femårsgenomsnittet. Totalskörden av raps och rybs beräknas till ton, vilket är 25 % mindre än förra årets resultat och 16 % mindre än femårsgenomsnittet. Arealen potatis upptog hektar i år, vilket är en ökning med hektar jämfört med år Skörden av matpotatis beräknas till ton år Årets totalskörd är 5 % högre än 2015 och i nivå med femårsgenomsnittet. Skörden av potatis för stärkelse beräknas till ton, vilket är 12 % högre än föregående års resultat. Sockerbetsarealen ökade med hektar till hektar. Arealen 2015 var dock ovanligt låg. Jämfört med ett femårsgenomsnitt blev 2016 års sockerbetsareal hektar lägre. Arealen trädgårdsväxter uppgick till hektar, vilket är i nivå med omfattningen de senaste åren. Höstsådden 2016 för skörd under 2017 Slutet av augusti och september erbjöd sedan bra skördeväder och grödorna kunde bärgas snabbt på flertalet platser i landet. Därmed fanns tidsutrymme att förbereda markerna för höstsådd. Den totala höstsådda arealen beräknas till hektar, vilket är 10 % mer än hösten 2015 och 22 % mer än femårsgenomsnittet. Höstvete är den dominerande grödan med hektar. Arealen höstraps blev rekordstor med hektar. I diagrammet nedan redovisas utvecklingen av användningen av jordbruksmarken under en längre period. Höstsådda grödor visar en svagt positiv utveckling medan vårsådda grödor gått tillbaka. Under första halvan av 1980-talet uppgick odlingen av dessa grödor till 1,9 miljoner hektar jämfört med 1,3 miljoner hektar under Däremot används en större areal för vallväxter användes 1,1 miljoner hektar för vallväxter mot knappt 1,0 miljoner hektar i början av 1980-talet. Arealen naturbetesmarker ökade i samband med EU-inträdet från hektar till som mest hektar år För 2015 har arealen beräknats till hektar. 32 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

33 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE 3,5 3 2,5 Miljontal 2 1,5 1 0, (p) Höstsådd spannmål Höstsådda oljeväxter Vårsådd spannmål Vårsådda oljeväxter Vall m.m. Betesmark Figur 6 Användningen av jordbruksmarken, hektar Källa: Jordbruksverket Animalier Under 2016 beräknas den svenska mjölkproduktionen ha minskat med ca 2,5 % till ca tusen ton. Redan under loppet av 2014 föll producentpriserna och den låga prisnivån har hållit i sig fram till senare delen av Produktionen av nötkött och griskött blev under 2016 i stort sett oförändrad jämfört med Sett i ett längre perspektiv har produktionen av nötkött kunnat upprätthållas vid nivån 130 tusen ton. Produktionen av griskött har däremot minskat tydligt sett i det långsiktiga perspektivet. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under Under 2016 beräknas ökningen till 4 % jämfört med Tabell 10 Utvecklingen av produktionen i Sverige av vissa animalieprodukter, 1000-tal ton * Mjölk Nötkött Griskött Slaktkyckling..** * Prognos. ** Uppgift saknas Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

34 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Prisutvecklingen Sammanvägt har priserna för jordbrukets produktionsmedel varit i stort sett oförändrade sedan Priserna på jordbrukets insatsvaror enligt PM-index har fallit med ca 1 % under det senaste året. Lägre priser för gödnings- och jordförbättringsmedel ( 22 %) bidrog mest till detta. Andra produktgrupper där priserna sjunkit var djurfoder ( 3 %) och utsäde ( 2 %). Bland de produktgrupper där priserna stigit står energi och smörjmedel för den största ökningen med 7 %. De genomsnittliga priserna för investeringsvaror och -tjänster steg med 2 %. Producentpriserna har varierat mer än insatsvarupriserna. Sammanvägt har det legat på i stort sett oförändrad nivå under 2015 och Om utvecklingen i Sverige jämförs med utvecklingen i Danmark, Tyskland och Finland visar det sig att de svenska priserna inte följde med i den uppgång som noternas mellan 2011 och 2013 i de andra länderna. Å andra sidan blev det heller inte dramatiska prisfall i Sverige när priserna föll 2013 till Att de svenska priserna inte följde med utvecklingen i de andra länderna berodde främst på att priserna på animalier inte hängde med. Prisutvecklingen i konsumentledet Fram till 2008 var prishöjningarna på livsmedel i nivå med eller något långsammare än den generella inflationstakten mätt med KPI. Under 2008 steg däremot livsmedelspriserna kraftigt i förhållande till den allmänna prisutvecklingstakten, men föll inte tillbaka när de internationella jordbrukspriserna föll. Därefter och fram till 2012 har prisökningstakten för livsmedel varit ungefär i nivå med den generella inflationsutvecklingen. Sedan 2012 har KPI legat i stort sett helt stilla. Däremot har livsmedelspriserna ökat med ca 5 %. I figuren avses med KPI-Livs ett delindex av KPI som avser livsmedel generellt. KPI-J är ett mera begränsat index som avser bröd och spannmålsprodukter, mejeriprodukter och vegetabiliskt fett samt kött- och charkprodukter A-index PM-index Figur 7 Utvecklingen av producentpriser (A-index) och priser på insatsvaror (PM-index), 2010=100 Källa: Jordbruksverket 34 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

35 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Danmark Tyskland Finland Sverige Figur 8 Utvecklingen av producentpriserna kvartalsvis i Sverige jämfört med Danmark, Tyskland och Finland, 2010=100 Källa: Eurostat och Jordbruksverket KPI KPI-Livsmedel Figur 9 Utvecklingen av konsumentpriserna enligt KPI och delindex för livsmedel, 2010=100 Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

36 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Den ekonomiska utvecklingen och utvecklingen av sysselsättningen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2016 till 56 miljarder kronor, som är något mindre än under Lägre skördar sänkte produktionsvärdet och goda köttpriser motverkade en större minskning av produktionsvärdet. Under året var mjölkpriserna fortsatt låga. De totala kostnaderna (49 miljarder kronor) minskade med ungefär lika mycket som produktionsvärdet. Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskrivningar, beräknas för 2016 till 7 miljarder kronor. I posten övriga produktionssubventioner ingår de olika jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktionen. Företagsinkomsten beräknas till ca 8 miljarder kronor, som är på samma nivå som 2015, men bättre än genomsnittet för de senaste fem åren. Eftersom underlagen för särskilt 2016 ännu inte är fullständiga kommer siffrorna att revideras. Osäkerheten är störst för kostnaderna. Detta kan medföra avsevärda förändringar för förädlingsvärdet och företagsinkomsten eftersom de utgör en differens mellan två var för sig stora tal. Sysselsättningen i jordbruket beräknades för 2013 till ca årsverken, varav utfördes av kvinnor och utfördes av män. De beräkningar som redovisas visar att sysselsättningen har sedan länge uppvisat en minskning. Mellan 2010 och 2013 minskade sysselsättningen med i genomsnitt 1,6 % per år. Sysselsättningen hos män minskade något mer än kvinnornas sysselsättning. Sysselsättningen minskade endast lite i slättbygderna mellan 2010 och I Norrland och i skogsbygderna var däremot minskningstakten ca 2 % per år. Tabell 11 Utvecklingen av jordbrukssektorns totala intäkter och kostnader, miljarder kr * Värdet av vegetabilieproduktion 22,1 23,1 25,8 23,5 25,2 25,9 23,9 Värdet av animalieproduktion 23,0 23,8 23,5 25,4 25,2 24,9 25,5 Övriga intäkter 6,3 6,4 5,7 6,6 6,2 6,6 6,5 =Totalt produktionsvärde 51,3 53,4 55,0 55,4 56,6 57,3 55,8 -Kostnader inkl kapitalförslitning 45,5 47,4 49,0 51,1 50,8 50,0 48,9 =Förädlingsvärde 5,8 6,0 6,0 4,3 5,7 7,3 6,9 Övriga produktionssubventioner 9,3 9,4 9,2 9,2 9,2 8,5 8,9 -Löner, m.m. 6,8 8,0 8,3 8,5 8,3 7,6 7,6 =Företagsinkomst 8,4 7,3 6,8 5,1 6,7 8,2 8,2 Sysselsättning, milj. årsverken** 62,4 59,3 * Prognos. ** Uppgifter tas fram enbart i samband med lantbruksräkningarna som numera genomförs vart tredje år. Siffran för 2016 är inte tillgänglig ännu. Källa: Jordbruksverket 36 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

37 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Utrikeshandeln Exporten (inklusive utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2015 till 75,0 miljarder kronor vilket var en ökning med 6,7 miljarder kronor jämfört med Siffror för de tio första månaderna 2016 pekar på en fortsatt starkt ökad export. Fisk, frukt och grönsaker, oljor och fetter, socker och tobak är de produktgrupper som främst ökat i exportvärde. De nordiska grannländerna samt Polen, Frankrike, Storbritannien och Tyskland är de viktigaste exportmarknaderna. Importen (inklusive införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgick 2015 till 130,3 miljarder kronor vilket var en ökning med 12,4 miljarder kronor jämfört med Siffror för de tio första månaderna 2016 pekar på en fortsatt starkt ökad import. Produktgrupper som ökat sitt importvärde är främst fisk, drycker, frukt och grönsaker, oljor och fetter, spannmål, tobak, kött samt djurfoder. Exporten har värdemässigt varit drygt hälften så stor som importen under senare år. Exportens andel av importen var 58 % under Andelen av importen som kommer från EU har under senare år legat på nivåer runt eller en bit under två tredjedelar av den totala importen. En viss del av handeln som ingår i den officiella handelsstatistiken är vidareexport och höjer därmed export- och importsiffrorna. En sådan vara i den svenska handelsstatistiken för jordbruksvaror och livsmedel är norsk fisk. Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, uppgick 2015 till 43,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,0 miljarder kronor jämfört med Importen exklusive fisk uppgick till 92,9 miljarder kronor, vilket var en ökning med 7,5 miljarder kronor jämfört med Sveriges export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, uppgick under de första tio månaderna 2016 till 36,8 miljarder kronor, vilket var en ökning med 0,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande period under Importen exklusive fisk under de tio första månaderna 2016 uppgick till 79,4 miljarder kronor, vilket var en ökning med 2,3 miljarder kronor jämfört med motsvarande period Tabell 12 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel (inklusive fisk), miljarder kronor Jan okt 15 Jan okt 16 Total export 19,3 27,9 63,4 68,4 75,0 62,0 67,5 Total import 41,2 53,9 110,3 118,0 130,3 107,8 115,4 Balans -22,0-26,0-46,9-49,6-55,3-45,8-47,9 Källa: SCB:s utrikeshandelsstatistik, bearbetning Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

38 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Foto: Camilla Burman Utvecklingen inom fiskeri och vattenbruk Svenskt yrkesfiske i havet styrs i hög grad av de fångstkvoter som fastställs utifrån beståndssituationen och fångsten varierar från år till år. Sett över en längre period har dock fångstvolymen uppvisat en nedåtgående trend. Mellan 2007 och 2016 minskade fångstvolymen med 15 %. Det pelagiska fisket, huvudsakligen sill/strömming, makrill, skarpsill och tobis, dominerar den landade fångsten sett till volym. Värdemässigt var dess andel 2016 ungefär 45 %. Andra värdemässigt viktiga arter för det svenska fisket är, nordhavsräka, havskräfta och torsk. Under 2016 ökade värdet på den totala fångsten från det marina fisket med drygt 9 % jämfört med föregående år, samtidigt som den totala fångstvolymen minskade med ca 4 %. Anledningen till att det totala försäljningsvärdet ökat är att det har fångats mer sill och mindre tobis och att sill genererar ett högre pris jämfört med tobis. Dessutom har priserna på sill och skarpsill, vilka sätts på en global marknad, stigit under året. Den totala värdeökningen förklaras även av att fångsterna av nordhavsräka och havskräfta ökat vilket dock resulterat i att priserna för dessa arter minskat jämfört med Sett ur ett historiskt perspektiv ligger dock priserna på både nordhavsräka och havskräfta fortfarande på en hög nivå. Torsk uppvisar inte samma positiva marknadsutveckling och fångstkvoterna utnyttjas inte fullt ut. Problem med småväxt torsk i Östersjön, köpmotstånd från svenska konsumenter då beståndssituationen ifrågasatts, liksom konkurrens från importerad norsk torsk har medfört att det genomsnittliga marknadspriset uppvisat en negativ trend. Under 2016 skedde dock en viss ökning av det genomsnittliga priset. 38 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

39 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE tusen ton Pelagisk fisk Skaldjur, blötdjur Övrigt Figur 10 Landad volym från svenskt yrkesfiske i havet, fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar 1 Källa: Havs- och vattenmyndigheten, egen bearbetning miljoner kr Pelagisk fisk Skaldjur, blötdjur Övrigt Figur 11 Försäljningsvärde i första handelsled från svenskt yrkesfiske i havet, fördelat på pelagiska fiskar, skaldjur och övriga fiskar Källa: Havs- och vattenmyndigheten, egen bearbetning. 1 Uppgifterna avser fisk och skaldjur landade i Sverige och fisk och skaldjur landade av svenska fartyg utomlands. Siffrorna för 2016 är preliminära. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

40 UTVECKLINGEN INOM JORDBRUK OCH FISKE Svenskt vattenbruk kan delas upp i olika delar. Odling av fisk brukar delas upp i produktion av matfisk och produktion av sättfisk. Vid produktion av matfisk föds fisk upp för att säljas som livsmedel. Produktion av sättfisk syftar antingen till att förse matfiskodlare med yngel eller till att förstärka naturliga fiskbestånd eller förbättra möjligheter till sportfiske (utsättning av fisk). En annan del av vattenbruket är odling av blötdjur, dvs. blåmusslor och ostron. Även kräftodling förekommer av såväl sättkräftor som matkräftor. På grund av risken för spridning av invasiva arter är odling av signalkräftor inte längre tillåten. Flodkräftsodling är dock fortfarande tillåten. Vattenbruket är en typisk glesbygdsnäring som bidrar till sysselsättning på landsbygden. Odlingar är spridda över hela landet och finns i både kustområden och i inlandet. Den största andelen finns i de norrländska kraftverksdammarna. I januari 2016 fanns 226 odlingar, fördelade på 163 företag, med tillstånd för att odla vattenbruksdjur, dvs. fisk och skaldjur producerades det ton fisk. Huvuddelen av detta är matfisk. Vidare odlades ton musslor. Värdet av produktionen för konsumtionen uppgick till 345 miljoner kronor Motsvarande siffra för produktion för utsättning var 79 miljoner kronor. Enligt den analys som gjordes inom utredningen Det växande vattenbrukslandet (SOU 2009:26) har det skett stora förändringar inom näringen de senaste åren. Matfiskodlingen har expanderat och produktionen har flyttat till regleringsmagasin och norra ostkusten. Tidigare låg tyngdpunkten i odlingen på södra ostkusten samt syd- och västkusten. Utvecklingen är ett resultat av att det är olämpligt med konventionell fiskodling i områden med redan hög näringsbelastning och där det finns skyddsvärda vilda bestånd. Därför ges vanligtvis heller inga nya tillstånd till den typen av odling i de områdena. Sverige har stor potential att öka sin produktion av matfiskodling, främst röding och regnbåge i norrländska vattenkraftsmagasin. Under de senaste åren har odlingsvolymerna i de reglerade norrlandsälvarna mångdubblats. Även odling av musslor på västkusten har potential att öka förutsatt att de står sig i konkurrensen med importerade musslor. Idag importeras merparten av de musslor som konsumeras. Senare år har det också blivit mer populärt att odla på land i så kallade recirkulerande vattenbruk (RAS). Odlingstypen blir allt vanligare även internationellt och är ett bra alternativ i områden där det är mindre lämpligt att odla i öppna system. Fiskberedningsindustrin är en stor användare av den fångade och odlade fisken och under 2014 fanns det i Sverige totalt 350 företag som hade fiskberedning som antingen primär eller sekundär verksamhet. Fiskberedningsindustrin är dock väldigt heterogen med allt från små familjeföretag som bearbetar sina egna fångster till större företag med storskalig industriell produktion. Omsättningen för de företag som hade fiskberedning som primär bransch uppgick till 4,5 miljarder kronor under 2014, vilket kan jämföras med 2,2 miljarder kronor för de företag som hade fiskberedning som sekundär bransch. 40 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

41 Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv som präglas av öppenhet och mångfald I detta avsnitt redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet, statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor, implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitik, och verksamheten inom landsbygdsprogrammets och havs- fiskeriprogrammet. I avsnittet tar Jordbruksverket också upp förutsättningar för jordbruk i norra Sverige, utsäde, effektiv kontrollverksamhet, andra förutsättningar för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, samt Härjedalsförhandlingarna. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som redovisas under detta avsnitt var under ,1 miljoner kronor (21 % av de totala kostnaderna.)

42 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD MÅL MÅLUPPFYLLELSE Analyser och utredningsverksamhet Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på I huvudsak uppfyllt (3) landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk. Statistikproduktion Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan. Fullt uppfyllt (4) Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling I huvudsak uppfyllt (3) av fisket och fiskeföretagande. Landsbygdsprogrammet Budgetutnyttjande (beviljade stöd/utbetalningar) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet. Unionsprioritering 1 Unionsprioritering 2 Unionsprioritering 3 Unionsprioritering 4 företags- och projektstöd Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Unionsprioritering 5 Unionsprioritering 6 Delvist uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Ej uppfyllt (1) Fullt uppfyllt (4) Programmen för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder Ej uppfyllt (1) i programmen för lokalt ledd utveckling. Havs- och Fiskeriprogrammet Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska Ej uppfyllt (1) Havs- och fiskeriprogrammet. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå Fullt uppfyllt (4) som den var vid Sveriges inträde i EU. Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige I huvudsak uppfyllt (3) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt Uppfyllt (4) Konsumenterna Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar för konsumenterna I huvudsak uppfyllt (3) att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv Att beakta och lyfta fram konsument perspektivet I huvudsak uppfyllt (3) 42 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

43 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Foto: Fari Sah Analyser och utredningsverksamhet En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdsföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analys verksamheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden och underlag som verket lämnar inför exempelvis möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie. Under 2016 publicerades 22 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas: Rapporten Konkurrenskraften i svenska gårdar En jämförelse av lönsamhet och produktivitet bland svenska jordbruksföretag (Rapport 2016:14), beskriver övergripande variationen i lönsamhet och produktivitet i det svenska jordbruket och identifierar signifikanta faktorer som påverkar variationen. Rapporten är en del av Jordbruksverkets fortgående arbete med att öka kunskapen om jordbrukets konkurrenskraft och vilka faktorer som är avgörande för att driva ett konkurrenskraftigt företag på landsbygden. Rapporten Livsmedelsindustrins internationalisering Effekter på sysselsättning och produktivitet (Rapport 2016:16), innehåller en kartläggning av livsmedelsindustrins internationalisering samt behovet av exportfrämjande åtgärder. Vidare analyseras exportens betydelse för sysselsättning, produktivitet och tillväxt i livsmedelsindustrin i olika typer av regioner. Syftet med studien är att visa på hur internationaliseringen i svensk livsmedelsindustri påverkar sysselsättning, tillväxt och, i viss mån, lokalisering av svensk livsmedelsindustri. Rapporten Vad påverkar svensk konkurrenskraft? (Rapport 2016:7), är en syntesrapport av de studier som ingick i projektet Jordbrukets konkurrenskraft JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

44 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD som pågick under 2014 och Projektet syftade till att ge en sammanfattande bild av det svenska jordbrukets konkurrenskraft och samtidigt ge en varierad bild av vilka faktorer som påverkar denna. Ambitionen med rapporten är att skapa en större kunskap om att framtidens jordbruk ska vara konkurrenskraftigt på nationell och internationell nivå. Rapporten Är det lönsamt att nödvaccinera vid utbrott av mul- och klövsjukan (Rapport 2016:12), innehåller en genomgång av bakgrundsmaterial och en ekonomisk analys av lönsamheten i nödvaccinering mot mul- och klövsjuka i Sverige. Rapporten är tänkt att bl.a. användas som vägledning vid beredskapsplanering och som beslutsstöd i en utbrottssituation. Ett separat internt dokument med anvisningar för genomförande av nöd vaccinering har också tagits fram I rapportserien har även två produktområdesinriktade marknadsöversikter publicerats i Jordbruksverkets rapportserie. En har redovisat marknaden för frukt och grönsaker och en har beskrivit marknaden för mjölk och mejeriprodukter. Marknadsöversikterna bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen samt utvecklingen på kort sikt. Inom ramen för analys och utredningsverksamheten har genomförts ex-post utvärderingar av landsbygdsprogrammet Fyra utvärderings grupper har undersökt i vilken mån programmet bidragit till att uppnå en ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling av den svenska landsbygden. Till följd av att Landsbygdsprogrammet är mycket komplext blir även utvärderingarna komplicerade och informationen är detaljerad. Analysoch utredningsverksamheten har även innefattat utvärdering av EIP (Europeiska innovationspartnerskapet), av innovationer, av åtgärden för definitivt upphörande av fiskeverk samhet, av våtmarker och biologisk mångfald samt av vallersättning och kompensationsbidrag. Arbetet har även omfattat en kunskapslägesöversikt för bredbandsutvärdering. Under året har också en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har totalt 16 kortare analyser av aktuella frågeställningar rörande jordbruks-, fiske-, handelsoch statistikfrågor presenterats. Under året har kortanalyserna bl.a. gällt ny Cap-reform efter 2020, stöd för minskad mjölkproduktion, svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, gränsskyddets betydelse för nötköttsmarknaden, effekter av Brexit, fiskberedningsindustrins betydelse för enskilda samhällen och betydelsen av en marknad i balans för utvecklingen av råvarupriserna. Fortlöpande har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under året har detta inte minst gällt i samband med det besvärliga läget i mjölksektorn, Regeringskansliets pågående arbete med en livsmedelsstrategi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-, landsbygds- respektive fiskeriområdena samt inför möten i internationella organisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och rådsarbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2016 till 19,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 8,5 miljoner kronor). Måluppfyllelse Analyser och utredningsverksamhet Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jordbruks- landsbygdsoch fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpningsreglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade användningen av exportbidrag och intervention på jordbruks området och utfasningen av interventionsåtgärderna på fiskeområdet. Jordbruksverket har under året genom utrednings- och analysverksamheten bistått Regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbruks- landsbygds- och fiskeriområdena. Efterfrågade underlag har lämnats som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och som följer upp och utvärderar åtgärder som genomförts eller som kan vara aktuella att införa. Analys och utredningsverksamheten har också lämnat bidrag till strategi- och utvecklingsarbete. Underlag har utarbetats till rapporter som följer av EU-krav, bl.a. till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med mer specifika underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt. 44 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

45 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Statistikproduktion Jordbruksverket är en av Sveriges 27 statistikansvariga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruksområdet. Verkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. Individbaserad statistik presenteras med kön som indelningsgrund där det är motiverat. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Under året har Jordbruksverket tagit fram och på webbplatsen publicerat en kvalitetspolicy för framtagning av officiell statistik, en beskrivning av sekretessen för officiell statistik samt en beskrivning av den produktionsprocess som används för att ta fram statistiken. Beskrivningarna är en del av ett pågående arbete för att synliggöra, förbättra och effektivisera produktionen av officiell statistik. De innebär också att vi dokumenterar att vi arbetar med statistikframställningen i enlighet med Eurostats riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice.) Riktlinjen gäller för all statistik som ingår i det europeiska statistiska systemet. Förutom den löpande statistikproduktionen har arbetet under året fokuserats på att samla in upp gifter till den EU-reglerade strukturundersökningen dvs. uppgifter om exempelvis arrenden, syssel sättning, kombinationsverksamhet och brukningsmetoder. Vidare har en undersökning om antalet hästar i Sverige genomförts. Resultaten från undersökningarna kommer att publiceras under år Totalt publicerade Jordbruksverket under året 49 statistiska meddelanden samt en jordbruksstatistisksammanställning som officiell statistik. Den officiella statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas. Under året har omkring nedladdningar gjorts från databasen. Två fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Den ena av dessa innehåller statistik om användningen av mineralgödselmedel och den andra en metodöversikt när det gäller statistik över konsumtionen av socker. Syftet med att ta fram officiell statistik är att öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik. Statistik om priser och konsumtion, långa tidsserier för basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrågade av användarna. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2016 till 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader om 5 miljoner kronor). Måluppfyllelse Statistikproduktion Jordbruksverket har under året publicerat den officiella statistiken som ska publiceras enligt fastlagd tidsplan samt samlat in uppgifter till strukturundersökningen på ett sådant sätt att data kan levereras till Eurostat i enlighet med EU:s förordning 1166/2008. Vid framtagandet av statistiken har Jordbruksverket arbetat efter Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Mot bakgrund av att statistiken publicerats utan förseningar är bedömningen att målet att publicera officiell statistik enligt plan är fullt uppfyllt. Foto: Lena Clarin JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

46 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Foto: Lena Clarin Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Yrkesfisket Under 2016 har strategin för svenskt yrkesfiske färdigställts. Arbetet med att ta fram indikatorerna, vars syfte är att konkretisera och implementera målen i strategin har påbörjats. I arbetet har det ingått 38 organisationer från näringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresseorganisationer, vilka utgör den så kallade rådgivande gruppen för yrkesfisket. Arbetet med strategin har skapat en grundläggande plattform för det framtida arbetet med att samla, samverka och driva utvecklingen av svenskt yrkesfiske mot en ekonomisk och ekologiskt hållbar näring. Under 2016 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande till exempel den så kallade kvotfördelningsremissen. Jordbruksverket har också deltagit i processen för Havsplanering och den maritima strategin. Vad gäller såväl Havsplanering samt den maritima strategin har Havs- och vattenmyndigheten det samordnande ansvaret. Jordbruksverket deltar på möten och förser Havs- och vattenmyndigheten med relevant information rörande främjandefrågor samt handels- och marknadsfrågor. Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst), styrgruppen för selektiva redskap och hållbar mat (intern arbetsgrupp på Jordbruksverket). Vattenbruket Under 2016 har arbetet fortsatt med att konkretisera åtgärdspunkterna i handlingsplanen. Där har Jordbruksverket upphandlat en utbildning för vattenbrukare gällande tillståndsprocesser, uppdaterat YH-utbildningens Odlarkörkort och genomfört en upphandling om kunskapshöjande insatser kring recirkulerande vattenbruk. I februari 2016 presenterade Jordbruksverket sin rapport om Rovdjursskador i vattenbruket Rapporten togs fram för att belysa konsekvenserna av rovdjursangrepp vid odlingar. Under 2016 har Jordbruksverket yttrat sig i ett flertal remisser som rör vattenbrukssektorn på olika sätt. Exempelvis rörande bränsleskatt på drivmedel inom vattenbruket och spårbarhet för vattenbruksprodukter. Jordbruksverket har jobbat i nära 46 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

47 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD samarbete med Havs- och vattenmyndigheten bland annat med den nya EU-förordningen om invasiva arter och hanteringsprogram för signalkräftan. Jordbruksverket har under året deltagit och medarrangerat ett flertal konferenser, informationsmöten och seminarier både nationellt och internationellt. I januari hölls bland annat nationella vattenbrukskonferensen på Orust vilken Jordbruksverket var medarrangör till. Konferensen återkommer vartannat år och riktar sig främst till vattenbruksnäringen, akademin samt myndighetspersoner. Jordbruksverket har även arrangerat två möten med det nationella vattenbruksrådet till vilket Jordbruksverket är sammankallande. Jordbruksverket har även deltagit i två möten i skatteutskottet rörande bränsleskatt inom vattenbruket och deltog i The 7th Strategy forum of the EU strategy for the Baltic Sea Region- vision 2030 (Östersjöstrategin). Fritidsfisket och fisketurismen Jordbruksverket har under året kartlagt hur myndigheter och organisationer på fritidsfiskets och fisketurismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin Svensk fritidsfiske och fisketurism Kartläggningen resulterade under 2016 i den andra av en serie årsrapporter ( ). Rapporten, som heter Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism årsrapport 2015 fokuserade på målen som rör kunskap. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utmaningar som finns att möta på fritidsfiskets och fisketurismens område. Jordbruksverket har under året arbetat med projekt som handlar om att tillhandahålla webbaserad information om var man löser fiskekort samt att förbättra kunskapen om det fritidsfisketuristiska företagandes samhällsekonomiska värde. Projekten kommer att redovisas i kommande årsrapporter. Jordbruksverket har även planerat och arrangerat en konferens om utveckling av fisketurism i de nordiska länderna samt sökt ett större projekt som syftar till landsbygdsutveckling genom ökad fisketurism. Vidare har Jordbruksverket deltagit aktivt i arbetet med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för naturturism samt tematiska grupp för fiske och vattenbruk. Samverkan med SLU och länsstyrelserna har skett inom ramen för framtagandet av årsrapporten och i projekt som syftar till att tillhandahålla webbaserad information om var man löser fiskekort. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med planering av tankesmedjan för friluftsliv 2017 där Jordbruksverket står som medarrangör. Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har bl.a. skett genom Sportfiskemässan, och planering och medarrangörskap av en konferens om laxfisketurism i Västerbotten. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, vilken Jordbruksverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. Måluppfyllelse Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Jordbruksverket har, inom ramen för sitt främjandeuppdrag för fisket, fiskeföretagandet och vattenbruket, tagit fram en svensk yrkesfiskestrategi, fortsatt arbete med åtgärderna handlingsplanen för svenskt vattenbruk och en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således i huvudsak uppfyllda. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för yrkesfisket, främjande av fiske och vattenbruk var för ,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,4 miljoner kronor). Implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken Implementeringen av reformerna har fortsatt under Arbetet har organiserats både i projekt och i linjeverksamhet. IT-utvecklingen av handläggningssystem för jordbrukarstöden (Jorden) har skett i projekt, det samma gäller utvecklingen av system för kontroller samt projekt- och företagsstöd. Se vidare under avsnitt Återrapporteringskrav. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

48 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Programperiod Grunden för programmen under programperioden är den s.k. partnerskapsöverenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna 1 i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att överlappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla ESI-fonderna i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen. Alla EU-program kopplas till 10 fondgemensamma mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling, innovation 2. Ökad tillgång till informations- och kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag (SME), jordbruk och fiske. 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastrukturer 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande Fondsamordning Tillsammans med Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Tillväxtverket arbetar Jordbruksverket med fondöverskridande samverkan inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna Tillväxtverket ansvarar för sekretariatet som ska finnas för uppdraget. Under 2016 genomfördes olika aktiviteter inom ramen för det gemensamma uppdraget, exempelvis Möten med myndigheternas generaldirektörer, styrgruppsmöten samt möten i de arbetsgrupper som har bildats inom fondsamordningsuppdraget. Ett erfarenhetsmöte för dem som arbetar med uppdraget inklusive medverkande från Regeringskansliet och Ekonomistyrningsverket genomfördes i början av året. Syftet var att träffas och utbyta erfarenheter samt ta del av arbetsgruppernas resultat och planerad verksamhet för En årsrapport för 2015 skickades till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i april. Rapporten beskrev det arbete som genomförts under föregående år. Arbetsgrupperna har under året utfört aktiviteter enligt sina arbetsplaner. Exempelvis arbetade arbetsgruppen Lokalt ledd utveckling med att starta upp verksamheten, genomföra kommunikationsinsatser om lokalt ledd utveckling samt vara rådgivande och kvalitetssäkrande funktion till framtagande av Jordbruksverkets leaderguide Att jobba med flera fonder. Under februari genomfördes ESI-fondernas gemensamma utvärderingskonferens, där arbetsgruppen Utvärdering och Uppföljning var ansvarig för konferensen med kommunikationsstöd från arbetsgrupp Kommunikation. Under året har även webbportalen EUfonder.se lanserats. Den har tagits fram i samverkan mellan de tre berörda myndigheterna för att visa vilka möjligheter som finns i Sverige med ESI-fonderna och vad de kan bidra till. Tillväxtverket har huvudansvaret för webbplatsen. Lokalt ledd utveckling Leadermetoden kan under den nya programperioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Jordbruksverket är den enda förvaltningsmyndigheten inom den Europeiska unionen som förvaltar samtliga fyra fonder. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. Totalt 48 av 53 inlämnade lokala utvecklingsstrategier ska genomföra sina lokala strategier med stöd från ESI-fonderna. Alla lokala utvecklingsgrupper har under 2016 påbörjat sitt arbete men har kommit olika långt i genomförandet. Jordbruksverket har haft en dialog med de fem områden vars lokala utvecklingsstrategier inte valts ut. Hela det förberedande stödet har betalats ut till de grupper som sökt om detta stöd som är till för att underlätta framtagandet av de lokala utvecklingsstrategierna. Det belopp som budgeterats för detta ändamål inom landsbygdsprogrammet och som inte betalats ut har förts över till delåtgärden för genomförande av strategierna. 1 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden. 48 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

49 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Landsbygdsprogrammet Förslaget till landsbygdsprogram för perioden godkändes av EU-kommissionen den 29 maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten Under 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars Programmets budget är totalt miljoner kronor. Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Programmet är mer målstyrt än tidigare genom att flera åtgärder kan användas för att uppnå målen i sex unions prioriteringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att programbudgeten är indelad i ett stort antal budgetar. Redovisningen i tabellerna nedan är uppdelad efter unionsprioriteringarna. För alla åtgärder utom de arealbaserade ersättningarna, hotade husdjursraser och djurvälfärdsersättningarna har pengarna till länsstyrelserna och Sametinget fördelats ut enligt fördelningsnycklar. Jordbruksverket har emellertid inte lagt ut hela den tillgängliga budgeten för att vid behov kunna styra om mellan åtgärder. Handlingsplanerna som ligger till grund för hur myndigheterna väljer att prioritera ansökningarna har uppdaterats under året. Även Jordbruksverkets handlingsplan har uppdaterats inför Detta har gjorts i dialog med ett brett partnerskap under hösten. För att göra ett urval av projekt och investeringar på regional och nationell nivå som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier. Urvalskriterierna innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Under året har Jordbruksverket samordnat mindre justeringar av de regionala och nationella urvalskriterierna. Måluppfyllelsen mäts från det att EUkommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj Det innebär att det fram t.o.m. december 2016 gått 19 månader av programperioden som pågår till december Målvärdet för beviljade stöd som bör vara uppnått 2016 blir därmed 28 %. För miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd under unionsprioritering 4 mäts däremot måluppfyllelsen från det att utbetalningar har belastat programbudgeten för landsbygdsprogrammet Målvärdet som bör vara uppfyllt 2016 blir därmed 43 % (3 år/7 år). Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd (åtgärd 14) som också har belastat programbudgeten från och med I kombination med andra ersättningsformer inom samma unionsprioritering som har senare programstart innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2016 blir 38 % för unionsprioritering 3. Indikatorer Vissa indikatorer såsom exempelvis antal deltagare i kurser och rådgivning har vi för närvarande inte möjlighet att redovisa på grund av att analysverktyg för statistik inte är färdigutvecklat. I några fall har vi lagt in indikatorer i denna redovisning även om de inte finns med i landsbygdsprogrammet, exempel på detta är antal beviljade stöd i några enstaka delåtgärder. Riktade insatser Regeringen fattade den 14 januari 2016, (N/2016/00265/HL) beslut om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet Detta beslut ändrade ett tidigare fattat beslut i samma syfte. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av programmets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Totalt har 231,6 miljoner kronor i ovan nämnda beslut riktats till områden som redovisas i i nedanstående tabell. Utöver dessa riktade medel finns 308,4 miljoner kronor som till viss del fördelats ut till länsstyrelserna och Sametinget. Delar kommer att användas först efter att livsmedelsstrategin är beslutad. Jordbruksverket har utifrån ändamålet med de preciserade insatserna bedömt att stora delar bör genomföras på nationell nivå varför Jordbruksverket tar emot ansökningar och fattar beslut om dessa delar. Även Sametinget har fått pengar som ska användas till preciserade insatser. Jordbruksverket har enligt ovan nämnda beslut även pengar för turisminsatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Dessa medel ingår emellertid inte i livsmedelsstrategin men redovisas i tabellen nedan. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

50 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Av Jordbruksverket beviljat stöd till riktade insatser Under 2016 har 18 projekt fått sammanlagt 1,3 miljoner kronor för att bilda innovationsgrupper inom ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Eldrimner, som är ett nationellt centrum för hantverksmässig småskalig livsmedelsförädling, beviljades år ,1 miljoner kronor för småskalig livsmedelsförädling. Inom ramen för Traditionell småskalig matkultur samarbetar Jordbruksverket med Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget. Följande aktiviteter har påbörjats: Projekt som ska synliggöra historiskt intressant arkivmaterial och därigenom skapa intresse samt sprida kunskap kring svenskt kulturarv kopplat till mat, dryck och måltider. Totalt beviljat stöd 3,8 miljoner kronor under Utveckla kunskap om och genomföra en ansökan avseende skyddad ursprungs- och geografisk EU-beteckning för regionala traditionella produkter samt skapa verktyg och modeller som utgör stöd för nya, pågående och framtida märkningsprocesser. Totalt beviljat stöd 7 miljoner kronor under Handlingsplan för fortsatt utveckling av Sveriges fäbodbruk. Totalt beviljat stöd ca 0,3 miljoner kronor under Ytterligare utlysningar och upphandlingar är påbörjade för samisk mat, grönt kulturarv och svenska lantraser. Tabell 13 Redovisning av vissa riktade insatser Inriktning Beslutande myndighet Budgeterat Beviljat stöd, tkr Utbetalt, tkr belopp, tkr Diversifiering för Sametinget samiska företag 1 Lean Lantbruk 1 Jordbruksverket Europeiska Innovationspartnerskapet Jordbruksverket EIP 1 Måltidsexportprogram Jordbruksverket till regionerna 1 Vilt som mat 1 Jordbruksverket Småskalig livsmedelsförädling Jordbruksverket DELSUMMA Livsmedelstrategi Turism på landsbygden Jordbruksverket Traditionell småskalig Jordbruksverket matkultur SUMMA Preciserade områden för att genomföra den nationella livsmedelsstrategin. 2. Ingår även i tabellerna för unionsprioriteringarna för landsbygsprogrammet. Källa:Jordbruksverket 50 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

51 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Denna unionsprioritering är tvärgående varför belopp och målvärden även ingår i relevanta delar av unionsprioriteringarna 2 6 nedan. Syftet med unionsprioritering 1 är att främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden. Prioriteringen är indelad i tre fokusområden: a) Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden. b) Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda. c) Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 1 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 1 är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 18 %. Tabell 14 Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket och på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd 1 Kompetensutveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % Rådgivning Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr % 16 EIP och Antal innovationsgrupper % samarbetsprojekt 2 Antal samarbetsinsatser % 2 Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Dessa målvärden är fastställda i programmet och avser endast samarbetsåtgärden När de redovisas inom unionsprioriteringarna 2 6 har värdet fördelats ut i proportion till budgeten för delåtgärden. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

52 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Syftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a) Konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. b) Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 2 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 2 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 23 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden. Tabell 15 Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Åtgärd/ Delåtgärd 1 Kompetensutveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % 2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning Investeringsstöd till jordbruk Budget, tkr % Antal företag % Budget, tkr % 6.1 Startstöd Antal stödmottagare % Budget, tkr % 16.1 Innovation Antal innovationsgrupper % jordbruk (EIP) Budget, tkr % 16.2 Pilotprojekt Antal projekt och utveckling Budget, tkr Samarbeten Antal projekt inom miljö (skog) Budget, tkr SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. Källa: Jordbruksverket 52 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

53 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 syftar till att förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a) Förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. b) Stödja riskhantering inom jordbruket (tillämpas dock inte i Sverige). Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 3 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 38 %. Detta målvärde är ett beräknat viktat målvärde som tar hänsyn till att djurvälfärdsersättningarna belastar programmet från 2014 medan andra åtgärder inom prioriteringen har senare igångsättningstidpunkt. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 27 %. Djurvälfärdsersättningarna öppnade för ansökan under Under 2014 och 2015 gjordes utbetalningar för åtaganden från perioden När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden. Tabell 16 Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Åtgärd/ Delåtgärd 1 Kompetensutveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % Rådgivning Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr Förädlingsstöd Antal insatser % Budget, tkr % 14 Djurvälfärdsersättningar Antal stöd % mottagare Antal djurenheter % Budget, tkr % 16.1 Innovation Antal innovationsgrupper % jordbruk (EIP) Budget, tkr % 16.2 Pilotprojekt Antal projekt % och utveckling Budget, tkr % 16.4 Samarbeten Antal projekt % inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan Antal jordbruks företag som deltagit i samarbeten 1 Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Avser ansökningar för landsbygdsprogrammet och som betalas från landsbygdsprogrammet Uppgifter från sista ansökningsdag, ej beslutade. Kan komma att förändras efter handläggning. Måluppfyllelsen visar förhållandet mellan mål och uppgifter för år Antal djurenheter ackumuleras inte, därför saknas värde i kolumnen Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

54 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Foto: Charlotta Johansson Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jordoch skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokusområden. a) Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. b) Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel. c) Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4. Miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion ska bidra till att täcka de merkostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år. Kompensationsstödet ersätter generella merkostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på vart lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan Från 2015 är det möjligt att söka åtagande för ersättningarna betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, vallodling, skötsel av våtmarker och dammar, ekologisk produktion, omställning till ekologisk produktion. Från 2016 är det möjligt att söka åtagande för ersättningarna skyddszoner, minskat kväveläckage, hotade husdjursraser. Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna har en bra måluppfyllelse. Ett undantag är för vallodling där en stor del av arealen med vall istället räknas in i kompensationsstödet. Observera att det inte finns några beslut ännu och därför redovisas areal från ansökan, vilket inte fullt ut går att jämföra med målarealen. Betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar samt ekologisk produktion visar sökta arealer för både pågående åtagande från perioden och sökta åtaganden för perioden JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

55 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 17 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Åtgärd Fokusområde Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 Antal hektar Ansökt 2015 Antal hektar Ansökt 2016 Antal hektar Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling % 10 4a Betesmarker och slåtterängar % 10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) % 10 4a Restaurering av betesmarker % och slåtterängar 10 4ab Skötsel av våtmarker och dammar % 10 4b Minskat kväveläckage % 10 4bc Skyddszoner % 10 4a Traditionell odling av bruna bönor % % % 10 4ab Naturfrämjande åtgärder på åkermark a Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet abc Ekologisk produktion % 11 4abc Omställning till ekologisk produktion % 13 4abc Kompensationsstöd % 1. Det uppsatta målet för miljöersättningen vallodling tar inte hänsyn till att stödåtgärden har förändrats från tidigare programperiod. Målet baseras på den största sökta arealen under programperioden En stor förändring av ersättningen i det nya landsbygdsprogrammet är att det inte längre är möjligt att söka ersättningen för vallodlingen om brukaren också får kompensationsstöd. 2. Miljöersättning inom programperioden Motsvarande ersättning finns inte Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen. Källa Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

56 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Foto: Fari Sah Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt budgetutnyttjandet i form av totalt utbetalade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2014, 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för Under 2014 fanns enbart åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 43 % (3/7). Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 36 %. Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar I tabellen nedan redovisas projekt-och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom prioritering 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar som stöd till stängsel mot rovdjur och stöd till skogens miljövärden. Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet återfinns inom åtgärden natur- och kulturmiljö. Delåtgärden Återställande av skadad skog (8.4) redovisas inte eftersom den endast kommer att utnyttjas i de fall där det kan bli aktuellt med sådana insatser. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 4 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 exklusive arealbaserade ersättningar är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 23 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden. Tabell 18 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd, tkr Åtgärd/ Delåtgärd 10.1 Miljö och klimatvänligt jordbruk 11.1 Omställning till ekologisk produktion Mål Budget, tkr Utbetalningar Måluppfyllelse % % % 11.2 Ekologisk produktion % Kompensationsstöd % SUMMA % 1. Här ingår även utbetalning för åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet från , motsvarande ersättning eller mål finns inte Åtagande kan finnas kvar som längst för dessa t.o.m Källa: Jordbruksverket 56 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

57 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 19 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt och företagsstöd samt miljöinvesteringar Åtgärd/ Delåtgärd 1 Kompetensutveckling, jordbruk 1 Kompetensutveckling, skog 2 Rådgivning, jordbruk 2 Rådgivning, skog Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr % Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr % 4.4 Miljöinvesteringar Antal insatser % Budget, tkr % 7.6 Natur- och kulturmiljö Antal insatser % (våtmarker etc) Budget, tkr % 8.4 Återställande av skadad skog 4 Antal insatser Skogens miljövärden Budget, tkr Antal insatser % Område som berörs av investeringar, hektar 1 Budget, tkr % 10.2 Lantrasföreningar Antal insatser Budget, tkr % 16.1 Innovation jordbruk, EIP 16.2 Pilotprojekt och utveckling Diversifiering, sociala välfärdstjänster, information, jämställdhet, integration etc. Antal innovationsgrupper % Budget, tkr % Antal projekt Budget, tkr Antal projekt Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Inget målvärde fastställt. 3. Delåtgärden har ingen egen budget utan finansieras via delåtgärd Delåtgärden aktiveras endast vid behov. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

58 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Foto: Lena Clarin Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket. Inom prioriteringen finns fem fokusområden: a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige). b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning. c) Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel. d) Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. e) Främja koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige). Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 5 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 5 är att målet inte är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 6 %. Vi kan dock konstatera att antalet inneliggande ansökningar för investeringsstöd till jordbruk för energi och klimat (4.1) samt motsvarande stöd för andra företag (6.4) indikerar att det finns möjlighet att uppnå målen för dessa åtgärder under kommande år. Det fanns för dessa delåtgärder vid årsskiftet 516 ärenden under handläggning eller som var registrerade som inkomna. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden. 58 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

59 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 20 Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Åtgärd / Delåtgärd 1 Kompetensutveckling, jordbruk 2 Rådgivning, jordbruk 4.1/5c Investeringsstöd till jordbruk (energi) 4.1/5d Investeringsstöd till jordbruk (klimat) 6.4/5c Investeringsstöd, annat än jordbruk (energi) 6.4/5d Investeringsstöd, annat än jordbruk (biogas) 16.1 Innovation jordbruk, EIP 16.2 Pilotprojekt och utveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1,2 Budget, tkr Antal deltagare i rådgivning 1,2 Budget, tkr Antal insatser % Budget, tkr % Antal insatser % Djurenheter som berörs 1 Budget, tkr % Antal % stödmottagare Antal insatser % Budget, tkr % Antal insatser Budget, tkr % Antal innovations % grupper Budget, tkr % Antal projekt Budget, tkr SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Budget och målvärden ingår i unionsprioritering 4 medan utfall redovisas här. 3. Inget målvärde fastställt. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

60 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom prioriteringen finns tre fokusområden: a) Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen. b) Främja lokal utveckling på landsbygden. c) Anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur. Denna prioritering omfattar totalt miljoner kronor varav stödet till bredbandsutbyggnaden är den klart dominerande. Andra stora delar är lokalt ledd utveckling med miljoner kronor. Inom prioriteringen återfinns även det s.k. servicepaketet vilket omfattar 750 miljoner kronor samt andra mindre öronmärkta verksamheter såsom investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar och stöd till utveckling av hembygdsgårdar. De öronmärkta insatserna redovisas separat i nedanstående tabell men de ingår även i efterföljande tabell. Stödet till bredband har haft högt söktryck från dess att stödet öppnade för ansökningar i september Jordbruksverket beslutade därför i oktober 2016 att fördela ut budgetreserven fullt ut. Vid årets slut fanns det 542 ansökningar om bredband där beslut inte fattats. Totalt har 361 ärenden fått avslag, avskrivits eller avvisats. Det har beviljats stöd till 367 (37 % av målet) bredbandsprojekt när 73 % av bredbandsbudgeten är beslutad. Detta pekar mot att antalsmålet 980 projekt inte kommer att uppnås. Detta beror på att det genomsnittliga stödet per projekt är ungefär tre gånger så stort som under perioden Hittills är det genomsnittliga beviljade stödet 6,5 miljoner kronor per projekt att jämföra med 2,02 miljoner kronor för den förra programperioden. Indikatorn Befolkning som ges möjlighet att få bredband är fastställt i kommissionens riktlinjer för uppföljning och avser inte faktiskt antal anslutningar utan de som ges möjlighet att ansluta sig. Detta kommer att redovisas vid senare tillfälle. Investeringsstödet till kommersiell service har haft relativt högt söktryck jämfört med andra insatser. Under året kunde därför 121 investeringsprojekt för utveckling av dagligvaruhandel och drivmedelsstationer beviljas stöd. Stödet är viktigt för att utveckla och bibehålla servicen på landsbygden. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 6 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 28 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 37 %. När det gäller delåtgärd 16.1 Innovation jordbruk (EIP) så har det endast fattats beslut om stöd till att bilda s.k. innovationsgrupper som kan få 50 tkr eller 80 tkr för att bilda gruppen. Stöd till innovationsprojekt har ännu inte beviljats. Därför är det en stor skillnad avseende måluppfyllelsen inom delåtgärden. Tabell 21 Riktade insatser inom unionsprioritering 6 Delåtgärd Inriktning Antal/Budgeterat, tkr Beviljat stöd, tkr Rådgivning, kommersiell service Antal Investering, kommersiell service Antal , 1.2 Komp.utv. lokal service utveckling Antal Samarbete, lokal service utveckling Antal Idrotts- och fritids anläggningar Antal Hembygdsgårdar Antal SUMMA Ingår också i nedanstående tabell för unionsprioritering 6. Källa: Jordbruksverket 60 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

61 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 22 Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd 1 Kompetensutveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % Rådgivning Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr % 4.2 Förädlingsstöd Antal stödmottagare % Budget, tkr % 6.4 Investeringsstöd Antal stödmottagare % för diversifiering och nya jobb Budget, tkr % 7.2 Småskalig Antal insatser % infrastruktur Budget, tkr % 7.3 Bredband Antal insatser % Befolkning som ges möjlighet att få bredband 1 Budget, tkr % 7.4 Service och fritid Antal insatser % Budget, tkr % 7.5 Infrastruktur för Antal insatser % rekreation och turism Budget, tkr % 7.6 Natur- och Antal insatser % kulturmiljö Budget, tkr % 16.2 Pilotprojekt Antal projekt % och utveckling Budget, tkr % 16.5 Samarbeten Antal insatser % inom miljö Budget, tkr % 19.1 Förberedande Antal insatser stöd LLU Budget, tkr % 19.2 Genomförande Antal insatser av LLU Budget, tkr % 19.3 Samarbeten Antal insatser inom LLU Budget, tkr % 19.4 LAG-gruppernas Antal insatser drift etc. Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Ej möjligt att redovisa för tillfället. 2. Inga målvärden fastställda. Källa Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

62 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Utbetalningar Utbetalningar inom landsbygdsprogrammet för uppgår till totalt 8 399,1 miljoner kronor, varav EU-delen är 3 412,9 miljoner kronor. Se vidare i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 216,7 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen med uppdrag att samverka kring jämställdhet. Verket har också ställt krav på att kommunikationen om programmen ska jämställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jämställdhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonderna. Detta sker bland annat genom att jämställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras. För att ytterligare stödja arbetet med jämställdhet har Jordbruksverket, inom ramen för fondsamarbetet, under 2016 upphandlat ett stöd gällande arbete med de horisontella principerna via webbportalen ESI-support. ESI-support utförs på uppdrag av svenska ESF-rådet och samarbetar med konsulter, forskare och organisationer för att stödja arbetet med att integrera de horisontella principerna. Genom upphandlingen kommer Jordbruksverket ha tillgång till ett stöd i arbetet att systematiskt integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveckling i programmen. Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Sverige är det enda av medlemsländerna inom Europeiska unionen som kommer att tillämpa lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Budgeten för programmet är totalt 282,71 miljoner kronor. 142,81 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 % varav 17 % kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna. Regionalfonden fokuserar på stadsutveckling där så relevant samt relationen land-stad medan socialfondens insatser ska vara mer individorienterade. Programmet är indelat i två prioriterade områden, en per fond: Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, stadsutveckling är ett prioriterat område, (ERUF). Främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF). Rangordning av ansökningar med urvalskriterier För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier på nationell nivå. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget EU-kommissionen godkände programmet den 13 augusti 2015 och det betraktas som startdatum för programmet även om många av de lokala strategierna kunde godkännas långt senare. Programmet har den sista december 2016 pågått i 16 mån (4+12) av totalt 64 månader dvs 25% ska uppnåtts tom Utfallen för 2015 och 2016 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 25 %. Den samlade bedömningen för Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden är att målet inte uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 4 %. 62 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

63 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Tabell 23 Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden Fond Åtgärd Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % ERUF Genomförande och Antal insatser samarbete (9d) Budget, tkr % ERUF Förberedande stöd Antal insatser Budget, tkr % ERUF SUMMA Antal insatser Budget, tkr % ESF Genomförande och Antal insatser samarbete (9vi) Budget, tkr % ESF Förberedande stöd Antal insatser Budget, tkr % ESF SUMMA Antal insatser Budget, tkr % ERUF + ESF SUMMA Antal insatser Budget, tkr % Källa: Jordbruksverket Utbetalningar Utbetalningar inom programmet för lokalt ledd utveckling för uppgår till totalt 5,6 miljoner kronor, varav EU-delen är 2,8 miljoner kronor. Se vidare i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 1,3 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. Havs- och fiskeriprogrammet Programmet för den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska dels främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (den s.k. EU 2020-strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprioriteringar i EHFF: 1. Hållbart och konkurrenskraftigt fiske 2. Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk 3. Genomförande av fiskeripolitiken (datainsamling samt kontroll och tillsyn) 4. Lokalt ledd utveckling 5. Saluföring och beredning 6. Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken Programmet omfattar knappt 1 445,4 miljoner kronor där EU står för drygt 69 % av finansieringen. Resterande del finansieras av Sverige i form av statliga medel och medfinansiering från övriga offentliga aktörer. Förslaget till havs- och fiskeriprogram godkändes av regeringen våren 2015 och av kommissionen i augusti samma år. Under 2015 öppnades programmet för ansökningar i samtliga åtgärder. Efterfrågan i programmet är generellt sett hög, i vissa fall mycket hög inom särskilda åtgärder. Vid årsskiftet 2016/17 hade 97 bifall om totalt 86 miljoner kronor beslutats. Detta motsvarar 6 % av den totala programbudgeten. Den stora efterfrågan i kombination med en ojämn geografisk fördelning, utgör en utmaning vad det gäller att förkorta handläggningstiderna för företagsstöden. De finansiellt största åtgärderna, datainsamling, kontroll och tillsyn stöd till privata aktörer samt kontroll och tillsyn stöd till myndigheter har ännu inga beslutade ansökningar vilket på sikt kan leda till problem med att uppnå milstolpar till 2018 och utbetalningsmål. Handläggningstiden för projektstöd är generellt sett längre än företagsstöden vilket är naturligt. Den stora efterfrågan inom flera av projektstöden leder till än längre handläggningstider då fler ansökningar måste handläggas inom respektive beslutsomgång innan beslut kan fattas. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

64 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Sammantaget måste Jordbruksverket, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten öka takten vad det gäller beslut om stöd inom alla delar av programmet för att skapa förutsättningar för att nå mål om antal ärenden och attesterande utgifter som följer av delmål. Rangordning av ansökningar med urvalskriterier För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Programmet för havs- och fiskeriprogrammet Tabellen nedan visar måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i tkr i jämförelse med programbudget Måluppfyllelsen mäts från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 17 augusti Det innebär att det fram t.o.m. december 2016 gått 16 månader av programperioden som pågår till december Målvärdet som bör vara uppnått 2016 blir därmed 25 %. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 25 %. Den samlade bedömningen för havs- och fiskeriprogrammet är att målet inte är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 6 %. Utnyttjandet av pengar i havs- och fiskerifonden är lågt i förhållande till målvärdet. Detta beror främst på förseningar i införandet av stöden. Antalet ansökningar bland de olika stöden är emellertid högt och vi ser att det finns mycket goda förutsättningar till ett högt budgetutnyttjande fram till programperiodens slut. I sammanhanget bör också lyftas fram att en mer än en tredjedel av pengarna som ännu inte beslutats avser stöd till myndigheter för arbete med kontroll och datainsamling och riktar sig alltså inte i första hand till företag och organisationer. Tabell 24 Havs- och fiskeriprogrammet Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Unionsprioritering /benämning Budget, tkr Fiske % 2 Vattenbruk % 3 Gemensamma fiskeripolitiken % 4 Lokalt ledd utveckling % 5 Saluföring och beredning % 6 Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken % SUMMA % 1. TA-medelsbudgeten om 82 miljoner kronor redovisas ej i tabellen. Källa: Jordbruksverket Utbetalningar Utbetalningar inom Havs- och fiskeriprogrammet för uppgår totalt till 13,8 miljoner kronor, varav EU-delen är 7,1 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Ekonomisk översikt. Användningen av TA-medel under 2016 uppgår till 8,4 miljoner kronor, vilket redovisas i avsnittet Återrapporteringskrav. 64 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

65 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Som sektorsmyndighet för jordbruks- och landsbygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat, energi, attraktiva livsmiljöer, mänskliga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogrammet, som totalt omfattar 36 miljarder under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlingsplanerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperioden. Ledamöter från regionerna ingår i övervakningskommittéerna för samtliga tre program som Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för. Detta ger regionerna visst inflytande på programmens genomförande. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige I norra Sverige, som i stödsammanhang indelats i stödområde 1 5 (till och med 2015 stödområde 1 3), är förutsättningarna för att bedriva konkurrenskraftigt jordbruk sämre jämfört med förutsättningarna i södra Sverige. Orsakerna till det är framför allt kärvare klimat och längre avstånd. På grund av de längre avstånden blir transporter dyrare och samverkan mellan lantbrukare svårare. Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1 3. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktionsförutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvantitet och för stödnivå. För smågris-, get-, potatis-, svin- och äggproduktion valdes Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet. I maj 2016 lämnade Jordbruksverket rapporten Landsbygdens utveckling i norra Sverige under Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit. I rapporten kan vi se att under 2015 fick 795 mjölkföretag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 31 företag jämfört med Den totala mängden producerad mjölk minskade till ton 2015 vilket är ton mindre än Även antalet mjölkkor minskade under 2015 med till stycken. Däremot ökade antalet mjölkkor per företag i stödområdena något, vilket pekar på att utvecklingen fortsätter mot färre men större besättningar. Analysen i rapporten visar på att små företag i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lantbrukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion. Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölkproducenter, även till get-, slaktsvins-, smågrisoch äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Antalet företag för dessa övriga produktionsinriktningar uppgick 2015 till 454, vilket är 8 färre än Tabell 25 Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivån (tkr) 1 Produktionsform Ref. Nivå 2014 Utbetalat 2015 Utbetalat 2016 Utbetalat Mjölk Transport mjölk Getter Delsumma Slaktsvin Smågrisar Ägg Delsumma Bär/gröns Potatis Summa Referensnivån är den nivå produktionen uppgick till under Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

66 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Måluppfyllelse jordbruk norra Sverige Målet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är som tidigare angivits att jordbruksproduktionen i området bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är uppfyllt då utbetalningarna för 2016 uppgår till 97,8 % av referensnivån. Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Fullgott utsäde Jordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksutsäde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och saluföring av utsäde som når upp till gällande kvalitetskrav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat. Tabell 26 Certifierade kvantiteter utsäde, ton 2013/ / / Fröburna växtslag Jordbruksverket FMAB Summa Potatis FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB 2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår. Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används av stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar. Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål. Tabell 27 Certifierat utsäde andel av den totala utsädesanvändningen (%) Växtslag 2013/ / /2016 Spannmål Potatis Källa: Jordbruksverket Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i spannmålsodlingen har under perioden legat på 75 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde ligger på 74 %. Drygt 2 % av utsädesbehovet täcks genom införsel/import. För potatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren. För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde historiskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år. Utsädeslagstiftningen medger att vissa moment inom certifieringen görs av auktoriserade provtagare respektive auktoriserade laboratorier. Jordbruksverkets kontroll av detta redovisas under avsnittet Effektiv kontrollverksamhet i detta kapitel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2016 till 8,5 miljoner kronor. Sortlista och sorter i odling Inom EU får endast utsäde och annat förökningsmaterial av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista. För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl anpassade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands. I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2016 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling. 66 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

67 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Måluppfyllelse Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt. Effektiv kontrollverksamhet Jordbruksverket är ansvarig både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontrollområden. Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid. Genomförande av kontroller Vi genomför operativ kontroll inom olika områdena. Utsäde, handelsnormer frukt och grönt, handelsnormer fiskeri- och vattenbruksprodukter som redovisas i detta avsnitt. Foder, animaliska biprodukter (ABP), transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), vattenbruk, växtskydd, hönshälsa, veterinära gränskontroller redovisas i avsnittet Skydd av djur, växter och hälsa. Kontroller av retursystemen (PET), GMO redovisas i avsnittet Miljö- och resurseffektiva näringar. Köttklassificering redovisas i avsnittet Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Skydd av djur, växter och hälsa. Vi genomför varje år drygt kontroller, varav största delen, cirka stycken, är växtskyddskontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca dokumentkontroller. Vi har under ett par år arbetat med att utveckla kontrollprocessen och syftet med det är bland annat att få effektivare och mer likriktade kontrollprocesser Detta arbete har bl.a. mynnat ut i att vi håller på med att digitalisera våra kontrollområden. Vi har redan nu infört ett ärendehanteringssystem i tre av våra processer och fler är på gång. Rätt genomförda kontroller Begreppet rätt kontroller innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller. Varje år fattas beslut om en samlad tillsynsplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inriktning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena. De flesta av de kontroller vi genomför baseras på risk när det kommer till urval. För de kontroller som inte går under riskurval har vi som ambition att dessa så småningom ska baseras på just risk. Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statistik från tidigare genomförda kontroller. Det finns gemensamma EU-regler för importkontroller som anger att alla sändningar ska kontrolleras, det vill säga såväl växtskyddskontroller som kvalitetskontroll av frukt och grönsaker. För vissa varukategorier finns dock undantag från huvudregeln och då sker kontrollerna med reducerad frekvens. En av grunderna för den samlade tillsynsplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrolltyperna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras. Kontrollfrekvenserna i den samlade tillsynsplanen baseras därför på riskanalys, men understiger aldrig de lagstiftade frekvenserna som finns för vissa kontrolltyper. Kontroller genomförda på rätt sätt Kontroller på rätt sätt innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, avisering och rutin för kvalitetskontroll. För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen, finns ett kvalitetssäkringsprogram som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade tillsynsplanen. Planen omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkontroller, efterkontroller samt övervakade kontroller. Resultatet av kvalitetssäkringen, som mäts i ett kvalitetsindex, kan exempelvis identifiera utvecklingsbehov av styrande dokument eller kompetensutvecklingsbehov. Målsättningen är att kvalitetsindexet ständigt ska förbättras. Kontroller genomförda i rätt tid Begreppet rätt tid innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner. Under 2016 har den samlade tillsynsplanens kontroller genomförts i huvudsak i rätt tid enligt regelverk och tidplaner. Utöver att kontrollerna enligt samlad tillsynsplan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Det kan exempelvis röra sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetationssynpunkt lämplig tidpunkt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

68 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Kontroll av utsäde Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av utsäde. Under året har kontroller gjorts av auktoriserad provtagare (stickprov), auktoriserat laboratorium (stickprov) samt aktörer som hanterar/ saluför misstänkt ocertifierat lantbruksutsäde. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Avvikelserna under 2016 återfinns till största delen på auktoriserade laboratorier. Ökningen av antalet avvikelser jämfört med tidigare år beror till största delen på att Jordbruksverket sänkt acceptansen för när en kontroll ska redovisas som avvikelsefri. Därutöver redovisas också avvikelser för försäljning av ocertifierat utsäde samt en generell ökning av antalet avvikelser. Tabell 28 Utsäde, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser (%) Kostnad per kontroll, tkr 1 1,0 0,9 0,7 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader Källa: Jordbruksverket. Kontroll av handelsnormer för frukt och grönt Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna av de gemensamma handelsnormerna för frukt och grönt inom EU. Frukt och grönsaker som säljs i Sverige ska följa EU:s handelsnormer för frukt och grönsaker. Handelsnormerna innehåller regler om kvalitet och märkning. Kontrollerna syftar till att se till att handelsnormerna är uppfyllda i det handelsled som kontrollerna utförs. Kontroller görs vid import, men också hos grossister och detaljister. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor. Tabell 29 Kvalitetskontroll, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 1,7 2,1 1,8 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader Källa: Jordbruksverket. Kontroll av handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukter Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna av de gemensamma handelsnormerna för fiskeri- och vattenbruksprodukter inom EU. Kontrollerna genomförs av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) på uppdrag av Jordbruksverket. Kontrollerna syftar till att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Kontroll sker av att kraven i handelsnormerna för fiskeriprodukter är uppfyllda och att partierna är korrekt märkta. Enligt regelverket ska 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer kontrolleras. Utöver arter som omfattas av fleråriga planer ska minst 20 kontroller genomföras av ytterligare fem arter, dock minst två kontroller inom respektive art. Antalet kontroller har ökat med 40 % under 2016 jämfört med föregående år. Under 2015 genomförde vi färre fast mer riktade kontroller. Under 2016 genomfördes fler kontroller för att nå upp till målet enligt regelverket. Resultatet visar att Sverige har nått upp till målet om att 5 % av den sålda fisken ska ha en kontroll. Andelen avvikelser har sjunkit kraftigt mellan 2015 och Detta beror bland annat på informationssatsningar till alla aktörer, tydligare blanketter och förändrad inriktning på kontrollerna. Vanligast förekommande avvikelse är bristfällig eller felaktig märkning. Jordbruksverket har under hösten 2016 arbetat med att ta fram en ny provtagningsstrategi för kontrollerna. Syftet med den nya provtagningsstrategin är att skapa en effektivare kontroll genom att gå över till en riskbaserad metod för urval av kontroller. Kontrollerna riktas då till de arter och områden där de bäst behövs. En riskbaserad kontroll skulle även bli mer kostnadseffektiv. Avsikten är att skicka in den nya strategin till kommissionen i början av 2017 och ambitionen är att kunna börja tillämpa Tabell 30 Handelsnormer fisk, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Samordningskostnad per kontroll, tkr 1 0,2 1. Samordningskostnaden avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen samt indirekta kostnader. I kostnaden ingår inte kostnader för kontrollerna, eftersom kontrollerna utförs av externa aktörer. Källa: Jordbruksverket. 68 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

69 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Måluppfyllelse Effektiv kontrollverksamhet Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt, i rätt tid och till rätt antal på kontroll av utsäde, kontroll av handelsnormer för frukt och grönt samt handelsnormerna för fiskeri och vattenbruksprodukter. Målet bedöms därför som fullt uppfyllt. Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Arbete med handlingsplan gris, mjölk, nöt och lamm samt mervärden Under 2014 och 2015 togs handlingsplaner fram för att öka konkurrenskraften i svensk gris- och mjölkproduktion. I arbetet deltog alla aktörer i värdekedjan, dvs. producenter, branschorganisationer, förädlingsindustri, handel och myndigheter. Under 2015 påbörjades även arbete med en handlingsplan för nötkreatur och lamm och denna handlingsplan var färdig i början på Arbetet drivs av branschorganisationerna och innehåller en mängd olika arbetsgrupper som t.ex. stöd och regler, produktion, export och marknad. Jordbruksverket deltar i arbetet för att göra det vi kan för att stärka konkurrenskraften utifrån vårt uppdrag kring konkurrenskraft och hållbarhet. Ett av de arbeten vi utfört under 2016 som kommer från handlingsplanerna är att kartlägga hinder för svensk export av mejeriprodukter på grund av krav på godkännanden, certifikat och intyg eller långa handläggningstider. Svenska företag har anmält problem med fyra länder: Brasilien, Kina, Indonesien och USA. Problemen gäller hela EU och Kommissionen arbetar med frågan. Jordbruksverket har tagit fram en kort rapport om problematiken. Jordbruksverkets rapport behandlar dels export till länder utanför EU och dels sanitära och fytosanitära frågor. Ett annat arbete som har sitt ursprung i handlingsplanen är att Jordbruksverket under 2016 har ändrat betesbestämmelserna för mjölkkor (se även Skydd av djur, växter och hälsa). För att göra det enklare för lantbrukarna att planera och anpassa beteshållningen till de perioder när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren, beslöt vi att ta bort kravet på att betesperioden måste vara sammanhängande. Genom denna förändring kunde bestämmelserna om betesplan och under vilka omständigheter djur får hållas inne samt kraven på journalföring tas bort. Därigenom har vi undanröjt bestämmelser som lantbrukarna upplevt som administrativt betungande och dessutom skapat en osäkerhet i tolkningen. Genom dessa ändringar blir det således lättare för företagen/lantbrukaren att göra rätt. Export av svenska varor till länder utanför EU Exportfrämjande aktiviteter Jordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella sammanhang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket har vidare medverkat i EUarbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhandlingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2016 förhandlades nya Unionskvoter för fisk fram. Dessa säkerställer att svensk fiskberedningsindustri får råvara av rätt kvalitet vilket är grunden för att företagen ska kunna konkurrera på exportmarknaden. Under 2016 har Jordbruksverket initierat och lett arbetet med att skapa en myndighetsgemensam exportguide för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se. Vi har också utbildat samtliga officiella veterinärer samt förenklat och utvecklat webben som riktar sig mot officiella veterinärer. Jordbruksverket genomförde dessutom under 2016, tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtväxtverket en förenklingsresa till livsmedelsföretag. Ett syfte med resan var att få fram förenklingsåtgärder som kan underlätta exporten. Jordbruksverket har under 2016 också deltagit och lett styrgruppen för Food From Sweden-programmet med exportstödjande aktiviteter som Business Sweden genomför på uppdrag av regeringskansliet. Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiseringsorgan med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och handelsmönster och att de inte utgör tekniska handelshinder. Öppna nya marknader I enlighet med regeringens ambition att öka den svenska närvaron på viktiga tillväxtmarknader har Jordbruksverket under 2016 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. Kina är en sådan marknad som dessutom fått extra svenskt fokus genom att Regeringen under 2015 tillsatte ett skogs- och lantbruksråd vid ambassaden i Peking. För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animala biprodukter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mottagarlandet först godkänner Sverige som exportland JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

70 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsexport, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Under 2015 och 2016 har Jordbruksverket arbetat med att öppna för export för 17 olika jordbruksprodukter till olika tredje länder. Dessutom har vi varit delaktiga i flera olika ärenden som rör export av livsmedel tillsammans med Livsmedelsverket. Vid slutet av 2016 pågick förhandlingar om bilaterala exportintyg för tio marknader för jordbruksprodukter. Under 2015 och 2016 avslutades 16 ärenden och därmed möjliggjordes export av jordbruksprodukter till flera tredje länder. För att ytterligare främja och öppna upp för export till Kina besökte CVO, dvs. Sveriges chefsveterinär, den december Kina för att följa upp de initiativ som togs när den svenska delegationen var där 2015 för att främja just export av livsmedel, särskilt griskött och mejerivaror. Besöket resulterade bl.a. i ett utkast till havreprotokoll, fortsatt dialog om ett grisköttsprotokoll och en rad initiativ till myndighetssamverkan och kommande inspektioner för att möjliggöra export. Utbrott av smittsamma djursjukdomar påverkar exporten Utbrotten av de smittsamma djursjukdomarna mjältbrand, newcastlesjuka och fågelinfluensa under 2016 har resulterat i ett omfattande och intensivt arbete för Jordbruksverket. Förutom att bekämpa själva sjukdomarna är en viktig uppgift att försöka hålla marknader öppna så att producenter och företag i delar av landet som inte drabbats av utbrotten kan fortsätta exportera sina varor. Genom internationell rapportering och direktkommunikation med länder utanför EU där Sveriges chefsveterinär tydligt och öppet informerar om aktuellt läge och vidtagna åtgärder minskar risken för att den svenska exporten av både livsmedel och jordbruksprodukter påverkas av onödiga handelsrestriktioner. För de länder som trots detta meddelat importstopp av svenska produkter har arbete påbörjats för att så snabbt som möjligt åter öppna marknaden. Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redovisas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning. Beakta och utvärdera konsumentaspekterna Jordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumenterna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhällsmål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livsmedel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) analyseras och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet. Konsumentwebben Jordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenumerera på de nyheter som publiceras på konsumentsidorna. Under året har antalet prenumeranter ökat med drygt 20 %. Nyheterna under året handlade bland annat om antibiotikaresistens, livsmedelskonsumtion och mervärden hos svenskt kött och kyckling. Jordbruksverkets konsumentråd För att stärka Jordbruksverkets arbete med konsumentfrågor har vi ett externt råd där olika konsumentrelaterade frågor lyfts och diskuteras. Detta råd har hittills kallats för Jordbruksverkets konsument råd, men för att samlat stärka dialogen om en hållbar konsumtion och produktion av livsmedel kommer frågorna framöver istället att behandlas i ett nytt råd kallat Rådet för hållbar produktion och konsumtion av livsmedel. Under året har hittillsvarande Konsumentråd hållit ett möte. Huvudpunkter vid mötet var hållbar produktion och konsumtion av mat samt kommunikation till barn och unga. 70 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

71 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD Måluppfyllelse Jordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2016 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genomförande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda. Härjedalsförhandlingarna Jordbruksverket fick år 2005 (Jo2005/1602) ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till vinterbete för ren. I regeringsbeslut år 2008 (Jo2008/2170) ändrades uppdraget från att bara gälla vinterbete för ren till att gälla allt bete för ren. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av Jordbruksverket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bakgrunden till uppdraget är de långdragna och djupgående konflikterna mellan rennäring och skogsnäring i Härjedalen. Dessa konflikter resulterade i en tingsrättsdom år 1996 som innebar att de aktuella byarna saknade lagfäst betesrätt på omfattande betesmarker i Härjedalen. För att fortsatt kunna beta dessa marker krävs därmed arrendekontrakt för renbete mellan samebyar och berörda markägare. Hittills har efter medling mellan parterna vinterbetesavtal träffats omfattande cirka ha ingående i cirka olika fastigheter samt barmarksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. Ett antal större skogsbolag trädde ur den ovan berörda tingsrättsprocessen och ingick istället en förlikning med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår för närvarande med stöd av medlingsgruppen med målet att ändra detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka ha vinterbetesmark. Syftet med förhandlingen är att göra denna areal mer lättillgänglig för utnyttjande till renbete och därmed skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för ett mer långsiktigt utnyttjande av vinterbetet i Härjedalen. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka ha eller cirka 77 % av den i förhandlingen berörda arealen. Parallellt med dessa pågående förhandlingar med skogsbolagen så har under hösten 2016 inledande förhandlingar upptagits med ägare till den privata skogsareal på sammanlagt cirka ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtalet. Målet med dessa båda delförhandlingar inom uppdraget är att sammanlagt cirka ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I kompletteringen av det ovan berörda förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av vinterbetesmarken genom främst ett sänkt betestryck. En under året helt nytillkommen fråga inom uppdraget är den om vilken inverkan en ny utformning av rennäringens riksintressen kan få på förhandlingsförutsättningarna. En ytterligare helt nytillkommen fråga är den om vilken effekt ett eventuellt genomförande av det förnyade förslaget till renskötselkonvention med Norge kan komma att få på förhandlingsförutsättningarna. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

72 DYNAMISKT OCH KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV SOM PRÄGLAS AV ÖPPENHET OCH MÅNGFALD 72 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

73 Skydd av djur, växter och hälsa I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap. Våra verksamhetskostnader har under året uppgått till 218,9 miljoner kronor (15 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel.

74 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA MÅL MÅLUPPFYLLELSE Gott djurskydd Säkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3) God djurhälsa Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3) Tillgång till veterinärer Fullt uppfyllt (4) Smittskydd Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Fullt uppfyllt (4) Växters sundhet Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet I huvudsak uppfyllt (3) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3) God krisberedskap God krisberedskap Fullt uppfyllt (4) Djurregister Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3) Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. Vi ska också enligt instruktionen arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Detta gör vi bland annat genom lagstiftning, vägledning, dialog, information och stöd i djurskyddskontrollarbetet. I detta kapitel redogör vi övergripande för våra prestationer under året för att nå målet ett gott djurskydd samt målavvägningar som arbetet omfattat. Arbete för en effektiv, tydlig och ändamålsenlig djurskyddslagstiftning Att ha en ändamålsenlig lagstiftning är en av flera viktiga faktorer för att skapa ett gott djurskydd. För att lagstiftningen inte ska hindra framsteg och innovation och för att skapa acceptans för lagstiftningen behöver lagstiftning kontinuerligt uppdateras, förbättras och förenklas. Nedan presenteras några av våra prestationer på området som inneburit stora insatser under året eller haft stor betydelse för djurskyddet. Smågrisar bedövas vid kastrering Ett stort framsteg på djurskyddsområdet under 2016 är att det sedan årsskiftet ställts krav på att alla smågrisar som kastreras kirurgiskt i Sverige ska bedövas innan ingreppet görs. Kravet finns i djurskyddsförordningen (1988:539) men arbetet med frågan och omställningen till bedövad kastrering har pågått i flera år på Jordbruksverket. Att smågrisar kastreras beror på den så kallade galtlukten som kött från okastrerade galtar kan avge. Vissa konsumenter upplever denna lukt som mycket obehaglig. De flesta hangrisar som föds upp till slakt kastreras när de är yngre än 7 dagar och i de flesta andra EU- länder sker detta i dag utan bedövning. Bestämmelser för mjölkkornas bete har förenklats Under 2016 har vi sett över och förenklat bestämmelserna kring bete för mjölkkor. Att svenska mjölkkor ska hållas på bete är ett krav i den svenska djurskyddsförordningen (1988:539) och i våra djurskyddsföreskrifter reglerar vi detaljerna kring betet. För att stärka svensk mjölkproduktion togs det 2015 fram en handlingsplan och inom ramen för denna har vi arbetat med att få till stånd mer flexibla betesbestämmelser. För att göra det enklare för lantbrukarna att planera och anpassa beteshållningen till de perioder när det är lämpligast för både djuren och lantbrukaren, beslöt vi under 2016 att ta bort kravet på att betesperioden måste vara sammanhängande. Genom denna förändring kunde bestämmelserna om betesplan och under vilka omständigheter djur får hållas inne samt kraven på journalföring tas bort. Därigenom har vi undanröjt bestämmelser som lantbrukarna upplevt som administrativt betungande och dessutom skapat en osäkerhet i tolkningen. Genom dessa ändringar blir det lättare för lantbrukaren att göra rätt. 74 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

75 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Foto: Lena Clarin Att korna hålls på bete är dock viktigt för djurskydd och djurhälsa och bidrar även till andra viktiga samhällsekonomiska värden som öppna landskap och biologisk mångfald. Vi behöll därför kravet på antal dagar som korna ska vara ute, vilket är i norra Sverige 60 dagar, i mellersta Sverige 90 dagar, och i södra Sverige 120 dagar. Vår bedömning är att ändringarna bidrar till en stärkt konkurrenskraft med ett bibehållet gott djurskydd. Bestämmelser kring djurhållning inom lantbruket delas upp Under 2016 har vi börjat se över författningen som reglar djurhållning inom lantbruket i syfte att förenkla och uppdatera vissa bestämmelser. Vår plan är att dela upp författningen i djurslagsspecifika förförfattningar och bl.a. införa ett särskilt kapitel för avelsdjuren till slaktkyckling i fjäderfäförfattningen. Syftet med uppdelningen är framförallt att göra det enklare för våra kunder att se vad som gäller för varje specifikt djurslag. I samband med detta ser vi även över vissa bestämmelser för olika djurslag. Hästbestämmelserna uppdateras och görs tydligare En översyn av djurskyddsbestämmelserna för häst har också påbörjats under året och kommer fortsätta under Syftet är uppdatera bestämmelserna och göra dem tydligare och införa mer funktionskrav där så är möjligt. Som stöd och bollplank i arbetet finns en arbetsgrupp där länsstyrelsen, djurskyddet, forskningen och näringen deltar. Ansvarsrollerna förtydligas på försöksdjursområdet och avgiften för prövning höjs Vi har under året sett över bestämmelser kring försöksdjur och då bl.a. de som styr ansvar för olika personer inom försöksdjursverksamhet och arbetssätt för de djurförsöksetiska nämndernas och djurskyddsorganen. Syftet är att förtydliga vad som gäller och arbetet kommer fortgå under Vi har även sett över bestämmelserna som styr avgifter för djurförsöksetisk prövning. Eftersom denna verksamhet ska vara självbärande och vi för näravande har ett underskott är tanken att höja avgifterna så att underskottet hämtas in på en femårsperiod och intäkterna sedan täcker kostnaderna med djurförsöksetisk prövning. Idag är nivåerna 1 500, och kronor. I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna. Att antalet ansökningar minskar kan bero på flera anledningar, till exempel att ansökningarna har blivit mer omfattande sedan avgift infördes och att ansökningarna nu gäller godkännanden som kan vara i 5 år istället för 3 år som tidigare. Tabell 31 Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna Inkomna ärenden Godkända ärenden Godkända ärenden med villkor Avslagna ärenden Ärenden med reservationer Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

76 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Vägledning och utbildning är viktigt i djurskyddsfrågor Förutom lagstiftning jobbar Jordbruksverket med vägledning och utbildning för att nå målet ett gott djurskydd. Kalibrering av djurskyddet på slakterierna Under 2016 har vi bl.a. anordnat en kalibreringsutbildning i djurskyddsbedömning på slakterier för officiella veterinärer och djuromsorgsansvariga på slakteri, länsstyrelsens djurskyddskontrollpersonal, djurtransportörer, rikslikare, besättningsveterinärer och andra rådgivare. Syftet med utbildningen har varit att alla dessa aktörer ska få en så likvärdig bild som möjligt av hur bedömningarna i djurskyddsfrågor ska göras på slakteri. Ett annat viktigt syfte har varit att personer från de olika yrkesgrupperna ska få möjlighet att träffas och tala om hur vägledningen kring slakt tillämpas i praktiken. Utbildningen har hållit som 5 endagstillfällen och har varit ett samarbete mellan Jordbruksverket, Nationellt centrum för djurvälfärd på Sveriges lantbruksuniversitet och Livsmedelsverket. Utbildningen har filmats och kommer även läggas ut på webben. Vidareutbildning av banveterinärer Varje år arbetar ungefär ett 50-tal veterinärer på landets trav- och galoppbanor för att kontrollera djurskydd vid tävling. Under 2016 anordnade vi en banveterinärkonferens med föreläsningar för att vidareutbilda dessa veterinärer i bl.a. juridik, arbetsskydd och mediahantering. Utbildningen sträckte sig över en och en halv dag och innehöll både föreläsningar och fallstudier med verkliga problem att lösa. Syftet var att likrikta veterinärernas arbete och göra alla väl förtrogna med den lagstiftning som finns på området. Dialog och information i olika forum i djurskyddsfrågor Djurskyddskonferens med fokus på företagsamhet och djurskydd Vi ordnade under 2016 en djurskyddskonferens med fokus på företagsamhet och djurskydd. Temat för djurskyddskonferensen var Så skapar vi framtidens goda djurskydd tillsammans. På konferensen diskuterades hur vi gemensamt kan arbeta för att både ha ett gott djurskydd och en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. Branschernas arbete med handlingsplaner där många aktörer arbetar tillsammans med åtgärder är ett bra exempel på hur man kan förena företagsamhet med fokus på djurskydd och andra hållbarhetsperspektiv. Foto: Lena Clarin 76 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

77 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Djurskyddsrapporten Djurskydd Hur Sverige utvecklar och stärker djurskyddet Under 2016 tog vi fram en djurskyddsrapport för att berätta hur vi ser på framtidens goda djurskydd och hur vi arbetar med djurskyddsfrågor. Rapporten omfattade bl.a. artiklar om bete för nötkreatur, problemen med trubbnosar inom hundavel och byggutvecklingen av stallar. Den tog exempelvis även upp djurskyddsutbildning, och skillnader mellan svensk grisuppfödning och grisuppfödning inom övriga EU. EU arbetet och en eventuell djurskyddsplattformen På EU- nivå har vi också under det gångna året varit aktiva på djurskyddsområdet på flera sätt. Djurskydd har exempelvis varit huvudpunkt på agendan för ett chefsveterinärmöte där Sverige och några andra medlemsstater presenterade sitt djurskyddsarbete och sina önskemål om ett förbättrat djurskydd inom EU. Vi har även tillsammans med Näringsdepartementet haft ett aktivt samarbete med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien i syfte att inrätta en djurskyddsplattform som kan stärka djurskyddet inom EU. CITES- Handel med hotade djur- och växtarter Handel med hotade arter av djur och växter regleras av CITES-konventionen som ratificerades av Sverige redan I år deltog Sverige tillsammans med ett rekordstort antal länder i det sjuttonde CITESpartsmötet. Gemensamt beslutades om listningar av nya arter under CITES, däribland ett stort antal timmerproducerande trädarter och produkter därav. Vi är Sveriges administrativa CITES-myndighet och berörs därför av den pågående utveckling där CITESkonventionen används i ökande omfattning för att säkerställa hållbart handel med varor som handlas i stora volymer. En fortsatt ökande nationell och internationell fokus på den illegala handeln med hotade växt- och djurarter är en trend som vi märker av, antal produkter som omfattas av CITES-regelverkets tillstånds- och intygskrav och därmed företag som berörs ökar. Uppföljning av djurskyddet och stöd i arbetet med djurskyddskontrollen Antal djurskyddskontroller i Sverige på konstant nivå Den årliga redovisningen visar att antalet djurskyddskontroller i Sverige är något mindre än tidigare år. Under 2016 genomförde länsstyrelsen djurskyddskontroller och en analys över antal kontroller och deras resultat kommer Jordbruksverket att göra under våren För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt, arbetar Jordbruksverket och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll. Kontroll av djurskydd och efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till Jordbruksverket som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontrollområden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen. Rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. Bland annat vill EU-kommissionen veta vilka de vanligaste djurskyddsbristerna varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Jordbruksverket lämnar även en redovisning om hur djurskyddskontrollen fungerar till Näringsdepartementet varje år. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur samt bristande dokumentation av läkemedelsanvändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och åtalsanmälningar. Tabell 32 Antal djurskyddskontroller Årsarbetskrafter (operativ kontroll) Genomförda kontroller Övriga kontroller Beslut enligt djurskyddslagen 2 Beslut om omhändertagande Beslut om djurförbud Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan 2. Enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

78 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Rådet för djurskyddskontroll Jordbruksverket inrättade rådet 2012 på uppdrag av regeringen. Ledamöterna i rådet representerar samtliga led inom länsstyrelserna och Jordbruksverket, inklusive länsledning och verksledning, som är involverade i arbetet med djurskyddskontroll. Rådets uppgifter är bl.a. att samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen samt att verka för att djurskyddkontrollen ska utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Vidare är strategiska diskussioner samt att identifiera områden där behov samsyn och samverkan behövs, en central del i rådets arbete. Som ett led i detta har några särskilda fokusområden valts ut där rådet har en drivande roll i arbetet. Ett område som identifierats under 2016 är Underlätta för djurägare att göra rätt. Att underlätta för djurägare att göra rätt och följa reglerna anser rådet är en viktig del i ett förebyggande arbete som kompletterar kontrollen. Det är ett angeläget arbete som på sikt även kan öka regelefterlevnaden. Rådet har haft fem möten under 2016 och har stor betydelse som forum för strategiska frågor. Slutligen så bidrar rådet till ett fördjupat och närmare samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och arbetet i rådet har stor betydelse för djurskyddskontrollens utveckling. Revisioner för att utvärdera djurskyddskontrollen i Sverige Jordbruksverket genomför revisioner på uppdrag av länsstyrelserna med stöd av artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004. Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndighetens planerade verksamhet och det praktiska genomförandet resulterar i att målen i förordning (EG) nr 882/2004 uppfylls. Revisionerna ska täcka tre punkter: kontroll av planerade åtgärder, kontroll av effektivt genomförande av planerade åtgärder och en bedömning av om de planerade åtgärderna är lämpliga för att uppnå målen i förordning (EG) nr 882/2004. Under 2016 har Jordbruksverket fokuserat på länsstyrelsens djurskyddskontroll. Tre revisioner har genomförts under hösten på Länsstyrelsen i Jämtlands län, Västra Götalands län och Stockholms län. Valet av vilka länsstyrelser som ska revideras sker utifrån en riskanalys där hänsyn har tagits till bland annat omvärldsfaktorer, tillgänglig kontrollstatistik och geografiska förutsättningar. Den sammanlagda bedömningen av djurskyddskontrollen på de tre länsstyrelserna visar att djurskyddshandläggarna har en hög kompetens och att det finns en mängd rutiner och vägledningar som strukturerar och gör kontrollen enhetlig. Det har dock framkommit att tillvägagångssättet för hur de granskade länsstyrelserna bedriver sin kontrollverksamhet skiljer sig åt och att det tenderar att saknas en fast och tydlig kontrollplan. Det har också framkommit att en hög andel djurskyddskontroller som görs till följd av anmälningar är utan anmärkning och att vidare analys och åtgärder behövs. Det finns även en viss otydlighet i de kontrollrapporter som har skickats till djurhållaren och vad dennes åtagande är i de fall kontrollen har påvisat brister. Foto: Anna Tubbin 78 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

79 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Måluppfyllelse djurskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. För 2016 bedömer vi att våra prestationer för att nå detta mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel under områdena lagstiftning, utbildning och vägledning, dialog och information samt uppföljning och stöd av djurskyddskontrollen. Vi bedömer att effekten av vårt arbete är god och att vi generellt har ett gott djurskydd i landet. Detta baserar vi bland annat på att vi i jämförelse med många andra länder har högre ställda djurskyddskrav och att de flesta lever upp till detta. Det finns också en hög djurskyddskompetens hos såväl myndigheter, bransch som intresseorganisationer. Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Jordbruksverkets uppdrag på djurhälso- och smittskyddsområdet Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Vi arbetar även med djurhälsopersonal och följer användningen av läkemedel till djur. I kapitlet presenteras de områden som varit mest aktuella och som vi lagt mest resurser på under Förebygga sjukdom och spridning av smitta hos djur Gott sjukdomsläge i landet Under 2016 har tre större epizootiutbrott drabbat Sverige i form av mjältbrand, newcastlesjuka och fågelinfluensa. I övrigt har sjukdomsläget i landet varit gott. På uppdrag av oss gör Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över den sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Vi stöttar också förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. Aktivt arbete för att motverka antibiotikaresistens hos djur Att minska användningen av antibiotika till djur och att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett högprioriterat område för oss på Jordbruksverket. För att vidmakthålla Sveriges goda antibiotikaresistenssituation krävs ett fortsatt stort gemensamt arbete av djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och myndigheter. Under året har ett intensivt arbete bedrivits och frågan har lyfts i flera fora, bland annat deltog vi i en hearing hos Nordiska rådet samt på Elmia framtidsforum. Inom myndighetssamverkansgruppen mot utveckling av antibiotikaresistens har en större satsning skett inom informationsområdet Skydda antibiotikan med lansering av olika informationsinsatser. För att öka användningen av smittskyddsförebyggande åtgärder på gårdsnivå och på så sätt begränsa spridning av antibiotikaresistenta bakterier har vi under flera år beviljat särskilda medel till näringens organisationer för att utveckla smittskyddsförebyggande program. Dessa program har nu startats upp och pågår på gårdsnivå. Sverige använder minst antibiotika till djur inom EU Sveriges arbete med att kontinuerligt minska användningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har minskat kontinuerligt. Vi rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till regeringen. Enligt denna rapport ökade försäljningen av antibiotika något under 2015 jämfört med 2014 men ligger fortfarande under 2013 års försäljning. Vår bedömning är dock att det inte går att dra slutsatsen att minskningen har avstannat utan att ökningen kan bero på redovisningstekniska orsaker som t.ex. att uppgifterna för 2015 är mera fullständiga än tidigare år. Den totala försäljningen 2015 uppgick till 10,6 ton vilket var en ökning med cirka 1,5 % jämfört med Detta kan jämföras med 10,4 ton 2014, 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år Rapporten visar även att användningen av antibiotika som är särskilt värdefull inom humanmedicinen minskar till djur. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur vilket sannolikt har bidragit till minskningen. Vi jobbar kontinuerligt tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikaresistensen och det finns bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

80 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 33 Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans) Tetracykliner Penicillin G och V Aminopenicilliner Övriga betalaktamer Aminoglykosider och polymixiner Sulfonamider Trimetopriner Makrolider och linkosamider 557 Flourkinoloner Pleuromutiliner Summa Uppgifter om 2016 inkommer under våren Källa: Jordbruksverket Jordbruksverket har utbildat 300 officiella veterinärer Under våren 2015 beslutades nya föreskrifter och arbetsinstruktion för Jordbruksverkets officiella veterinärer. En viktig nyhet var då att alla Jordbruksverkets officiella veterinärer ska genomgå en utbildning som bland annat omfattar grundläggande förvaltningskunskap och generella regler för officiella veterinärer men även fördjupade kunskaper inom de områden som våra officiella veterinärer verkar inom. Under 2015 och 2016 anordnade vi utbildningar vid sju utbildningstillfällen på fyra orter och totalt utbildades 300 officiella veterinärer. Från och med 2017 kommer utbildningen att hållas en gång om året. Utfärdade legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal Jordbruksverket utfärdar legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal, se tabell nedan. Under 2016 har vi utfärdat färre djursjukskötarlegitimationer jämfört med tidigare år och det beror på att färre ansökningar har kommit in. Under slutet av 2014 kom många ansökningar in eftersom den övergångsregel som gjorde det möjligt för djurvårdare med lång yrkeserfarenhet att ansöka om legitimation upphörde 31 december Under 2015 beslutades därför många ansökningar medan under 2016 kom ansökningarna om legitimation i huvudsak från de som examinerats vid djursjukskötarprogrammet på SLU. Intaget till programmet av studenter som hade möjlighet att ta ut en examen från djursjukskötarprogrammet under 2016 var ca 40 personer. Tabell 34 Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden Veterinär Djursjukskötare Hovslagare Legitimerad sjuksköterska Legitimerad tandläkare Legitimerad sjukgymnast Summa Källa: Jordbruksverket Upphandling av beredskapsverksamheten Totalt har vi på Jordbruksverket under 2016 genomfört 32 upphandlingar av beredskapsverksamheten. I dessa fall inkom inga andra anbud än Distriktsveterinärernas. Nya biosäkerhetsprogram för nöt- och grisbesättningar på plats Jordbruksverket har tillsammans med nöt- respektive grisnäringen tagit fram två nya program för att förebygga utbrott av smittsamma sjukdomar i landets nöt- och grisbesättningar. Programmen Smittsäkrad besättning nöt och gris är frivilliga program som ersätter de tidigare frivilliga salmonella-programmen för nöt och gris. De besättningar som idag är med i ett salmonellaprogram kommer under en övergångsperiod på två år fasas in i Smittsäkrad besättning. En besättning ansluter sig till olika smittskyddsnivåer, beroende på hur väl kraven på hygien- och smittskyddsrutiner uppfylls. Nivåerna ligger sedan till grund för möjligheten till högre statlig ersättning vid ett utbrott av salmonella. Sverige har fått officiell Scrapiestatus Efter många års arbete med att övervaka och provta självdöda och avlivade får och getter har Sverige av EU tilldelats statusen försumbar risk för Scrapie. Sverige ansökte redan 2014 om att få status försumbar risk för Scrapie men EUs behandling ansökan drog ut på tiden. Detta ledde till att de svenska får och getägarna från januari 2015 hamnade i ett läge där de inte kunde uppfylla nya reglerna för utförsel av djur då vår hantering gått ut på att friförklara landet, inte enskilda besättningar. Det var i princip helt stopp för utförsel i väntan på att vår ansökan skulle godkännas. 80 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

81 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Statusen försumbar risk för Scrapie innebär bland annat att det från och med den 8 september 2016 åter är möjligt för får- och getägare att sälja sina djur inom EU. Den försumbara risken är på nationell nivå och omfattar alla landets får och getbesättningar För att kunna bibehålla vår status kommer vi fortsatt ha strikta krav vid import och vi behöver fortsätta övervakningen av döda får och getter. Men vi kommer nu att kunna minska vår provtagning inom ramen för övervakningen. Av EU-länderna är det bara Österrike och Finland som hittills har samma officiella status som Sverige. Fynd av chronic wasting disease i Norge påverkar Sverige Under våren upptäcktes ett fall av chronic wasting disease (CWD) hos vildren i Norge. CWD är en sjukdom som påverkar nervsystemet hos hjortdjur och detta var den första gången sjukdomen upptäcktes hos ren och i Europa. I Sverige har vi ännu inte upptäckt något fall av CWD men det kan inte uteslutas att sjukdomen finns i landet. Vi har därför tillsammans med andra berörda myndigheter under det gångna året arbetat med att lägga upp en strategi för övervakning av CWD och att ta fram en beredskapsplan för ett eventuellt svenskt fall av CWD. Myndigheterna har informerat renägare, hjortägare, jägare, slakterier och vilthanteringsanläggningar om sjukdomen. Att CWD har upptäckts i Norge har lett till att Europeiska kommissionens har beslutat om skyddsåtgärder för att förhindra spridning av CWD från Norge till EU. Detta innebär att det är förbjudet att föra in levande hjortdjur från Norge till resten av EU men det finns vissa undantag för förflyttning av renar från Norge till Sverige respektive Finland. På grund av att ett stort antal renar rör sig mellan Norge och Sverige blir det också förbjudet att föra in levande hjortdjur från norra delen av Sverige till resten av EU. I Sverige har vi infört en förstärkt passiv övervakning av självdöda och sjuka djur men vilken sorts övervakning som kommer att krävas framöver beror bland annat på ytterligare beslut från kommissionen och vad EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet ) kommer fram till i sin rapport på området. Bekämpa sjukdom och spridning av smitta hos djur Mjältbrandsutbrott på Omberg i Östergötland Under sommaren bekräftades att tre nötkreatur i en köttbesättning på Omberg i Östergötland dött i mjältbrand. Jordbruksverket spärrade av de smittade betesmarkerna och vaccinerade djuren i den drabbade besättningen men smittan hann ändå sprida sig och totalt sex besättningar drabbades i området. För att minska smittspridningen vaccinerades de drabbade besättningarna och även samtliga djur i närliggande område. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samarbete med Folkhälsomyndigheten analyserat och sekvenserat DNA från nio av de djur som dött i mjältbrandsutbrottet. Resultatet visar på att det sannolikt rör sig om en och samma ursprungskälla men säger inget om var djuren har smittats. Totalt har 15 djur konstaterats dött i mjältbrand i Östergötland under sommaren och tre av dessa var älgar. Den totala kostnaden för mjältbrandsutbrottet på Omberg beräknas landa på cirka 16,6 miljoner kronor. Två epizootiutbrott i värphönsbesättningar i Skåne Under hösten drabbades två stora värphönsbesättningar i Skåne av olika epizootisjukdomar. Det ena var newcastlesjuka som upptäcktes på en värphönsgård i Vellinge kommun och resulterade i att höns fick avlivas. Det andra var fågelinfluensa som upptäcktes i en värphönsbesättning utanför Helsingborg och där fick höns avlivas. Vi har infört skydds- och övervakningsområden kring de smittade anläggningarna och redan innan utbrottet av fågelinfluensa hade vi beslutat om förhöjd skyddsnivå med anledning av fågelinfluensans spridning i Europa. Den förhöjda skyddsnivån innebär bland annat att alla kommersiella värphönsoch matfågelbesättningar ska hållas inomhus. Under hösten har vi bedrivit ett intensivt arbete med att smittspåra och sanera anläggningarna och de båda utbrotten hanteras parallellt i Jordbruksverkets krisorganisation. Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomar Jordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas fritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjukdomar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar uppkommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmäler misstanken till länsstyrelsen och Jordbruksverket och kontaktar Statens Veterinärmedicinska Anstalt i frågor om symptom och diagnostik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

82 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 35 Antal misstankar 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom Blåtunga klinisk Blåtunga tankmjölk Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur Chronic Wasting disease (CWD) NOR 98 (Atypisk Skrapie) Paratuberkulos Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris Scrapie Swine vesicular disease Infektiös bovin rhinotrakeit Mjältbrand Afrikansk svinpest Klassisk svinpest Tuberkolos Mul- och klövsjuka Brucellos (nöt och får) Aujezsky s sjukdom (AD) Aviär influensa/ Newcastlesjuka* Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Rabies hos hund, katt, räv Infektiös pankreas nekros hos fisk Elakartad lungsjuka CBPP Lumpy skin disease (LSD) Summa *Gäller misstankar på fjäderfä 1. En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas. Källa: Jordbruksverket Tabell 36 Antal fall 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom NOR 98 (Atypisk Skrapie) Newcastle hos fjäderfä Aviär influensa* 2 Mjältbrand Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Infektiös pankreas nekros hos fisk Summa * Gäller fjäderfä 1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydligt med kliniskt symtom på sjukdom. Källa: Jordbruksverket EU-lagstiftning på djurhälso-, växtskadegörare- och kontrollområdet Santépaketet färdigförhandlat, nu väntar Santéprojektet Arbetet med att på EU-nivå förhandla fram de tre förordningar som tillsammans utgör det så kallade Santépaketet är nu äntligen i hamn. Både djurhälsoförordningen och förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare är färdigförhandlade och med kontrollförordningen pågår nu de sista språkgranskningarna. Parallellt med det sista arbetet på EU-nivå har vi börjat ta fram en plan för hur dessa nya bestämmelser ska tas om hand. Arbetet med detta kommer att ske i projektform (Santé-projektet) och bland annat omfatta att ta fram bestämmelser Foto: Ingela Grahn 82 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

83 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA som kompletterar de mer övergripande bestämmelserna i de tre förordningarna. Arbetet kommer även att innebära att ett stort antal föreskrifter måste ses över, uppdateras eller upphävas. Arbetet beräknas pågå fram till Måluppfyllelse djurhälsa och smittskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Härigenom bidrar vi till att konsumenterna får säkra livsmedel. För 2016 bedömer vi att våra prestationer för att nå en god djurhälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel och som beskriver vårt förebyggande och bekämpande arbete. Vi bedömer även att effekten av vårt arbete är god och även om vi haft tre större epizootiutbrott i Sverige under 2016 så har sjukdomsläget i landet i övrigt varit gott. Vi har exempelvis den lägsta försäljningen av antibiotika i EU i relation till antal djur. Vi bedömer också att målet om att tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård är säkerställt i hela landet. Sammantaget bedöms målet fullt uppfyllt. Växters sundhet Sundhetsläget i landet Vissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen (1972:318), så kallade karantänskadegörare. Under 2016 har vi hittat färre fall av sådana växtskadegörare i Sverige jämfört med tidigare år, trots att vi inventerar mer än tidigare, se tabell nedan. Fallen är få på växter som producerats i Sverige och vi har inte hittat några fall av karantänskadegörare som hotar svensk skog. Den vanligaste karantänskadegöraren vid årets importkontroller av växter och växtprodukter var bomullsmjöllusen Bemisia tabaci och Laos var det exportland som vi oftast hittade karantänskadegörare från. Tabell 37 Antal påträffade fall av karantänskadegörare Vid kontroll och inventering i Sverige I sändningar från tredje länder Källa: Jordbruksverket Vid årets inventering har vi, tack vare medfinansiering från EU, kunnat ta fler prover och använda fler insektsfällor som ökar möjligheten att hitta nya angrepp. Jordbruksverket har inventerat förekomsten av tallvedsnematod, asiatisk långhorning med flera karantänskadegörare som kan hota svensk skog men inte hittat några fall av sådana skadegörare. Däremot har vi under 2016 tvingats konstatera att vissa nya skogsskadegörare har etablerat sig i Sverige, nämligen svampsjukdomarna Sphaeropsis sapinea och Dothistroma septosporum. Vi har dock bedömt att dessa inte uppfyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen. Sverige är skyddad zon för vissa växtskadegörare som förekommer i andra EU-länder. Jordbruksverket inventerar varje år förekomsten av dessa växtskadegörare. Under 2016 hittade vi inga fall av kastanjekräfta eller koloradoskalbagge. Däremot hittade vi ett fall av bronsfläcksjuka och tre fall av Bemisia tabaci. Bemisia-fallen kunde vi spåra till inköpta plantor från andra EU-länder. Vid årets inventering i potatisodling har vi konstaterat potatiscystnematoder i ett fält. Vi hittade inga fall av potatiskräfta, ljus ringröta eller mörk ringröta. Vid inventering och kontroll av övriga karantänskadegörare har vi konstaterat svampsjukdomen Phytophthora ramorum hos två plantskolor. Båda fallen var på rhododendronplantor med ursprung i andra EU-länder. Dessutom har vi konstaterat ett fall av potato spindle tuber viroid i en tomatodling och ett fall av insekten Scirtothrips på plantor i handeln med ursprung i ett annat EU-land. Vi har också konstaterat förekomst av insekterna Chaetospiphon fragaefolii och Drosophila suzuki. Dessa är nya för Sverige men vi har bedömt att de inte uppfyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen. Förebygga spridningen av karantänskadegörare Nationellt arbete Till följd av nya EU-bestämmelser så har Jordbruksverket under 2016 arbetat med att genomföra en utvidgad skyldighet att anmäla förekomst av karantänskadegörare. Syftet är att öka chansen till tidig upptäckt av nya angrepp vilket förbättrar chansen att ett nytt angrepp kan utrotas. Jordbruksverket har under året inlett samarbetet med den nya funktionen för riskvärdering av växtskadegörare vid Sveriges lantbruksuniversitet. EU-arbete Jordbruksverket representerar Sverige i ständiga kommittén för växter, djur, foder och livsmedel, sektionen för växtskydd. Jordbruksverket har under JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

84 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA 2016 deltagit i arbetet med att revidera EU-beslutet om åtgärder för att bekämpa angrepp av tallvedsnematoden. Jordbruksverket har också arbetat för att EU ska ha rimliga importvillkor för citrusfrukt. Angreppen av bakteriesjukdomen Xylella fastidiosa har fortsatt i Italien och Frankrike och bakterien har under 2016 också hittas på begränsade platser i Tyskland och Spanien. Jordbruksverket har under 2016 tagit fram en första version av en beredskapsplan för sjukdomen. Vi har deltagit i en arbetsgrupp som analyserar nya risker i samband med handel från länder utanför EU. Jordbruksverket har också arbetat med de nya EU-förordningarna om skyddsåtgärder mot växtskade görare respektive om offentlig kontroll. Läs mer i avsnittet Santépaketet färdigförhandlat, nu väntar Santé-projektet i djurhälsoavsnittet. Övrigt internationellt arbete Den internationella grunden för växtskyddsområdet finns i den internationella växtskyddskonventionen, IPPC. IPPC har en regional organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. Jordbruksverkets växtskyddschef har representerat Sverige vid IPPC:s högsta beslutande organ och EPPO:s årliga rådsmöte. För närvarande sitter också växtskyddschefen i EPPO:s verkställande utskott. Jordbruksverket har också haft med en nationell expert vid EU:s revisionsbesök i Laos där deras system för exportkontroll var föremål för revision. Sverige har hittat många fall av karantänskadegörare vid importkontrollen av sändningar från Laos. Måluppfyllelse växters sundhet Eftersom Jordbruksverket endast hittat ett fåtal karantänskadegörare vid kontroll och inventering i svensk växtproduktion och andra växtmiljöer i Sverige bedömer vi att målet att upprätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. Det finns dock begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning vilket innebär att det finns en risk för att allvarliga växtskadegörare sprids utan upptäckt inom landet eller inom EU i övrigt. Effektiv kontrollverksamhet Kontroll av foder, animaliska biprodukter samt transmissibla spongiforma encefalopatier Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av foderanläggningar som inte är primärproducenter, t.ex. foderfabriker och transportörer av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foderanläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska biprodukter (ABP). Syftet med kontrollen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur. Kontrollerna omfattar foderföretag och foderleverantörer. Kontroller av butiker, lager och silos ingår i foderkontrollen men kontrolleras endast var femte resp. sjätte år, på grund av lägre risk för smittspridning. Avvikelser finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskontroll och spårbarhet vid foderkontroller. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena egenkontroll, spårbarhet, lokal samt rengöringsrutiner. Kontroller av att Transmissibla Spongiforma Encefalopatier (TSE) -provtagningarna hanteras på korrekt sätt görs idag av distriktsveterinärer på uppdrag av kontrollenheten. Kontrollerna görs på tre anläggningar i Sverige där varje anläggning i genomsnitt har en kontroll per månad. Under 2016 har 32 TSE-kontroller utförts. Tabell 38 Foder, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 14,7 6,3 13,6 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Tabell 39 ABP, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 9,3 10,6 9,3 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. 84 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

85 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Foto: Charlotta Johansson Hönshälsokontroller Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av fjäderfäanläggningar som handlar inom EU med kläckägg samt avelsfjäderfä. Antalet tillsynsobjekt är ca 85 godkända anläggningar till vilken officiell veterinär är kopplad. Denne ska utföra vissa provtagningar samt kontrollera att anläggningen uppfyller kraven inom det obligatoriska kontrollprogrammet. Enligt föreskrifterna ska genomförda kontroller rapporteras in senast 1 mars för föregående år, därför redovisas inte 2016 ännu. Under 2015 genomfördes 202 kontroller som rapporterades in i särskild årsrapport under mars Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna samt hälsoövervakning av vattenbruk. Kontrollerna genomförs av distriktsveterinärerna på uppdrag av Jordbruksverket. Vid ett kontrollbesök kontrollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, att djuren mår bra och att rätt tillstånd för anläggningen finns. Kontrollen är riskbaserad, vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på riskklass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta riskklassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Avgiften för kontrollen blir därmed högre för anläggningar som ligger i en högre riskklass. Tabell 40 Vattenbruk, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Samordningskostnad per kontroll, tkr 1 1,7 1. Samordningskostnaden avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen samt indirekta kostnader. I kostnaden ingår inte kostnader för kontrollerna, eftersom kontrollerna utförs av externa aktörer. Uppgifter saknas för 2014 och Källa: Jordbruksverket. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

86 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Gränskontroll av levande djur och djurprodukter Jordbruksverket ansvarar för veterinära kontroller av sändningar med produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel. Under 2016 kontrollerades 957 sådana sändningar. Kontrollerna utfördes av externa aktörer. Huvuddelen av de sändningar som kom under året bestod av foder till framför allt sällskapsdjur, medan ett mindre antal var andra produkter så som jakttroféer, sperma och embryon. Jordbruksverket ansvar även för gränskontroll av levande djur. Regelverket kräver att samtliga sändningar från tredje land med levande djur eller produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel ska passera en veterinär kontroll vid en gränskontrollstation. Det innebär att den kontroll som utförs är händelsestyrd och antalet kontroller är på förhand svårt att veta från ett år till ett annat. I den veterinära kontrollen genomförs en identitets- och dokumentationskontroll samt en fysisk kontroll med provtagning. Provtagningen sker både riktat och genom stickprov på såväl produkter av animaliskt ursprung som levande djur. Kontrollen som görs är till för att säkerställa att produkter och djur håller en hög kvalitet och inte för in någon smitta i landet. Under 2016 har det skett 7 avvisningar vid gränsen på grund av bristande dokumentation (felaktigt ifyllt hälsointyg etc.). Det har påträffats enterobacteriaceae i två sändningar under året och salmonella i en tredje. Samtliga av dessa tre sändningar stoppades och destruerades innan de hann levereras till butiker. Växtskyddskontroller Jordbruksverket är Sveriges växtskyddsmyndighet. Vi ansvarar för offentlig kontroll av växtskadegörare, så kallade växtskyddskontroller. Syftet med kontrollerna är att se till att växtskyddslagen följs. Den handlar om att hindra införsel och spridning av vissa växtskadegörare som kan orsaka stora ekonomiska förluster i växtodlingen eller skada miljön. Jordbruksverket ansvarar också för att utfärda sundhetscertifikat för växter och växtprodukter som ska exporteras. Under 2016 har vi gjort ca fysiska kontroller, inkl. tillhörande dokumentkontroll, i produktion och handel med växter och växtprodukter. Detta inkluderar kontroller av sågverk som värmebehandlar virke, träemballagetillverkare, import av sändningar från Kina som transporteras med träemballage (vissa sten- och plåtsändningar), övrig import med träemballage, import av växter och växtprodukter, export av växter och växtprodukter, trädgårdsföretag, potatismärkning och tillstånd för undantag från importrestriktionerna. Dessutom har vi gjort dokumentkontroller i form av ca kontroller inför utfärdande av sundhetscertifikat för export och ca kontroller av sundhetscertifikat vid import. Foto: Lena Clarin 86 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

87 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 41 Fysiska växtskyddskontroller Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 2,8 2,7 2,2 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Vid vår kontroll av handeln med växter inom EU hittar vi brister i företagens hantering av växtpass. Vi hittar också brister i dokumentation och märkning hos företag som märker trä och träemballage med sundhetsintyg. De fall av karantänskadegörare som vi hittar vid kontroll och inventering redovisas i avsnittet Växters sundhet. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som i huvudsak uppfyllt. Bristande måluppfyllelse för foder och ABP beror till stor del på att det inte fanns full bemanning hela året då två kontrollanter avslutade sin anställning hos Jordbruksverket runt årsskiftet och det anställdes två nya kontrollanter under året. Inom kontrollområdet foder är målen för kontroller av butik, lager, transport och blandartjänst uppfyllda, medan det är lägre måluppfyllnad för kontroller av foderleverantörer. Bristande måluppfyllelse för kontrollerna av TSE-provtagningar och vattenbruk beror på att kontrollerna inte har genomförts fullständigt enligt plan. God krisberedskap Förebyggande arbete för att minimera risker Jordbruksverket eftersträvar att kunna hantera alla allvarliga kriser inom vårt ansvarsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går en stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbättringsarbete. Hit räknas bland annat myndighetens strategiska arbete, genomförandet av riskanalyser, riskbedömningar, tekniska utredningar och andra riskreducerande åtgärder. Under de senaste åren har flera stora förbättringar genomförts såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisation bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2016 mottogs 429 larmsamtal från framförallt Tullverket, men också från privatpraktiserande veterinärer och gränskontrollstationerna. Huvuddelen av larmen har berört införsel av hundar och katter. Utvecklingsarbete Under 2016 har Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Jordbruksverket har genomfört ett projekt Saneringsåtgärder i lantbruket, som haft som mål att ta fram en gemensam vägledning för Länsstyrelserna och andra berörda aktörer. Vägledningen beskriver hur sanering kan kommuniceras med lantbrukare och hur genomförandet av myndigheternas råd och rekommendationer om sanering kan följas upp efter ett nedfall av radioaktiva ämnen. Ett annat exempel på ett projekt som avslutats under året är Myndighetsgemensam utvärdering av samordnad hantering av utbrott av smittsamma djursjukdomar. Projektet har haft som mål att ta fram en metodhandbok som stärker förmågan till utvärdering och lärande från samordnade insatser och som involverar flera myndigheter på såväl nationell som regional nivå. Jordbruksverket har avtal med Svenska Blå Stjärnan gällande fältassistenter och med Svenska Lottakåren när det gäller stabsassistenter. Utöver det har vi individuella avtal med ett tjugotal enskilda stabsassistenter och kriskommunikatörer som kan stödja vissa funktioner vid en händelse. Under året har Jordbruksverket genomfört ett par larmövningar, där syftet har varit att testa larmkedjan för Jordbruksverkets förstärkningsresurser. Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationellt Jordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisberedskapssystemet. Detta sker bland annat genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Jordbruksverket arbetar också aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndigheter som vi aktivt arbetar med för att stärka förmågan till samverkan och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

88 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA gemensamt resursutnyttjande är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Jordbruksverket har också under året deltagit i två seminarieövningar som anordnades av länsstyrelserna i Dalarna respektive Västmanland, där syftet varit att delge vår roll, vårt ansvar och våra uppgifter vid nedfall av radioaktiva ämnen och få kunskap om hur en storskalig utrymning planeras och genomförs, samt att identifiera de områden som berör Jordbruksverkets sektorsansvar vid en sådan händelse. Jordbruksverket har under 2016 även deltagit i internationell samverkan. Ett exempel är medverkan i den Nordisk-Baltiska veterinära beredskapsgruppen där möten, seminarier och konferenser ger en bra grund för omvärldsbevakning, samverkan och samarbete över gränserna. Totalförsvarsplanering I december 2015 beslutade regeringen om att Sverige ska återuppta totalförsvarsplaneringen. Jordbruksverket har därför under året till regeringen redovisat Jordbruksverkets planeringsarbete inom totalförsvarsplaneringen, där fyra verksamheter prioriteras för att uppnå målet för det civila försvaret: försörjningsförmåga, smittskydd (säker mat och övrigt smittskydd), växtskydd och förmågan till krisledning. Arbetet har genomförts i samverkan med flera andra myndigheter inom livsmedelssektorn, hälsosektorn och totalförsvaret. De åtgärder som Jordbruksverket har identifierat som mest prioriterade är kompetenshöjande åtgärder för egen personal, identifiering av utvecklingsområden samt åtgärder för informationssäkerhet och kommunikation som finns beskrivna i bilaga 1 till nämnda rapport. Den innehåller information som rör totalförsvarsplanering och är därför hemlig enligt 15 kap 2 Lagen om offentlighet och sekretess (2009:400). Under året har Jordbruksverket genomfört ett antal sambands- och signalskyddsövningar, vars syfte är att pröva utrustningen och se om det går att upprätta säkra kommunikationer med andra aktörer inom totalförsvaret. Måluppfyllelse god krisberedskap Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Under året har Jordbruksverket hanterat ett flertal utbrott av smittsamma djursjukdomar, först ett mjältbrandsutbrott under sommaren i området kring Omberg i Östergötland och sedan i slutet av året när ett par värphönsbesättningar i Skåne drabbades av Newcastlesjuka respektive högpatogen fågelinfluensa H5N8. Jordbruksverket har också under året bedrivit en nationell övervakning mot blåtunga och när det gäller sjukdomen CWD (Chronic Wasting Disease) sker en utökad fallviltövervakning, vilket innebär att framför allt jägare uppmanas att meddela Jordbruksverket när dött vilt hittas. Vår bedömning är att myndigheten enligt förordningen lever upp till ställda krav och att målet därför är uppfyllt. När det gäller läget i landet bedömer Jordbruksverket att riskerna och hoten är förhållandevis konstanta. Utbrott av afrikansk svinpest i östra Europa, nya fall av högpatogen fågelinfluensa i Europa under hösten och påvisandet av den allvarliga växtskadegöraren asiatisk långhorning i södra Finland påminner om att beredskapen är ett viktigt område för Jordbruksverket. Kvalitet i djurregister Jordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade. Kvalitetsförbättringar under 2016 Under hösten 2016 har Jordbruksverket beslutat nya regler gällande slakteriernas rapportering av föregående veckas slakt. Möjligheten att rapportera via blankett har försvunnit och slakterierna kan hädanefter enbart rapportera via en e-tjänst. Jordbruksverket har under året gjort förbättringar i e-tjänsten t.ex. kan slakterierna rätta sina fel direkt i e-tjänsten. Jordbruksverket har också under året påbörjat ett arbete med att göra våra e-tjänster mobilanpassade, s.k. responsiv design. Under året har Jordbruksverket slutfört att göra e-tjänsten för rapportering till Hundregistret mobilanpassad. Under nästa år kommer även e-tjänsterna för att anmäla sin djurhållning och att rapportera till det centrala nötkreatursregistret (CDB) bli mobilanpassade. Under året har även den intensifierade ärendehandläggningen gällande produktionsplatser, som frekvent rapporterar för sent till de olika förflyttningsregistren, fortsatt. Sammanlagt har Jordbruksverket skickat ut närmare 400 varningsbrev till djurhållare i detta ärende, varav en handfull hittills har gått till beslut. I samband med vaccineringen vid mjältbrandsutbrottet i Östergötland registrerades alla vaccinerade djur i Jordbruksverkets register. För att göra detta utvecklades formulär och rapporter i registren för att kunna registrera djuren. Jordbruksverket hade stor nytta av att det redan fanns utvecklade formulär och rapporter sedan en tidigare kris med blåtunga. 88 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

89 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Foto: Camilla Burman Dessa kommer även fortsättningsvis vara till nytta i samband med andra vaccinationsinsatser vid kommande smittutbrott. Hundregistret Rapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 66 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en ökning jämfört med förra året, då 53 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. I dagsläget delar vi uppgifter om avlidna hundar. Målsättningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att underlätta för hundägarna. Central hästdatabas Arbetet med att bygga upp en central hästdatabas (som är ett krav från EU) pågick under hela första halvåret. Ett centralt hästregister finns på plats sedan 1 juli Innehållet i den ska vara en avspegling av de (enligt EU-regelverket) obligatoriska uppgifter som finns hos avelsorganisationerna. Jordbruksverket ändrar inga uppgifter i själva databasen utan skickar de uppgifter som behöver ändras till avelsorganisationerna. All överföring av information sker digitalt från avelsorganisationerna till Jordbruksverket. Arbete med att kontrollera databasens kvalitet och utarbeta rutiner för hur detta ska skötas löpande har påbörjats. Tabell 42 Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur. Nötkreatur Antal nötproducenter Antal länsstyrelsekontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter 216 (19 %) 171 (15 %) 269 (19 %) Avvikelser märkning djur 710 (1 %) 544 (1 %) 976 (1 %) Avvikelser journalföring producenter 158 (14 %) 144 (13 %) 220 (16 %) Avvikelser journalföring djur (3 %) (2 %) (2 %) Avvikelser rapportering producenter 452 (39 %) 341 (30 %) 631 (45 %) Avvikelser rapportering djur (7 %) (4 %) (4 %) Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

90 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 43 Uppföljning av märkning och registrering av får och getter. Får/getter Antal får- och getproducenter Antal länsstyrelsekontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter 128 (15 %) 83 (10 %) 120 (13 %) Avvikelser märkning djur 819 (2 %) 567 (2 %) 639 (2 %) Avvikelser journalföring producenter 84 (10 %) 89 (11 %) 105 (11 %) Avvikelser journalföring djur (6 %) (6 %) (8 %) Avvikelser rapportering producenter 103 (10 %) 75 (9 %) 87 (9 %) Avvikelser rapportering djur (9 %) (6 %) (4 %) Källa: Jordbruksverket Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur Rapporteringar i tid till det centrala nötkreatursregistret (CDB) har ökat det senaste året. Målet är 93 % och man ligger för året på cirka 95 %, vilket är en förbättring med ett antal procentenheter jämfört med de senaste åren. Beräkningarna av avvikelser i procent för producenter är gjorda genom att dividera antalet avvikelser med antal kontroller. Beräkningarna av avvikelser i procent för djur är gjorda genom att dividera antalet avvikelser med antal kontrollerade djur. Andelen nötproducenter har varit ganska konstant. Andelen kontrollerade anläggningar och djur har dock ökat något under det senaste året. Andelen avvikelser har varit ganska konstant när det gäller andelen fel på djurnivå däremot har andelen fel ökat något på producentnivå. Uppföljning av märkning och registrering av får och getter Rapporteringar i tid till förflyttningsregistret för får och getter har också ökat det senaste året. Målet är 85 % och man ligger för året på cirka 86 % vilket är en förbättring med 7 procentenheter jämfört med förra året. Andelen får- och getproducenter liksom kontrollfrekvensen har varit ganska konstant de senaste åren. Andelen avvikelser på både djur- och producentnivå är också relativt konstant. Den nedåt gående trenden gällande andelen fel på rapporteringen fortsätter, vilket är positivt. Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har vi bland annat fortsatt med den intensifierade ärendehandläggningen gällande produktionsplatser som inte sköter sin rapportering fullt ut. Vi har även förbättrat våra e-tjänster och digitaliserat inrapporteringen till slaktregistret. Antalet registreringar till Hundregistret via webben har ökat under året och detta bedömer vi som positivt. Vad gäller kontroller hos nöt-, får- och getproducenterna kan man se att den långsiktiga trenden är positiv på antalet avvikelser, även om andelen fel på producentnivå har ökat något det senaste året. Ett område som tidigare har haft en stor andel avvikelser är rapporteringen till förflyttningsregistret för får och getter, så det är positivt att andelen avvikelser på detta område fortsätter att sjunka. Uppdaterade register är viktigt vid eventuella utbrott av smittsamma djursjukdomar. Det är därför positivt att andelen som rapporterar i tid till förflyttningsregistren fortsätter att öka. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt. 90 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

91 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar I detta kapitel redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 113,9 miljoner kronor (8 % av hela resursåtgången).

92 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL MÅLUPPFYLLELSE Effektivt arbete för miljö- och resurseffektiva näringar I huvudsak uppfyllt (3) Ett rikt odlingslandskap Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3) Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och I huvudsak uppfyllt (3) processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, I huvudsak uppfyllt (3) den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland I huvudsak uppfyllt (3) annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Delvis uppfyllt (2) Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Delvis uppfyllt (2) Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Främmande arter och genotyper Växter: Fullt uppfyllt (4) Djur: I huvudsak uppfyllt (3) Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. I huvudsak uppfyllt (3) Genetiskt modifierade organismer* Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är Fullt uppfyllt (4) inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit Delvis uppfyllt (2) genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Ej uppfyllt (1) Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt I huvudsak uppfyllt (3) tillgängliga för människor. 92 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

93 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL MÅLUPPFYLLELSE Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = ** Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och I huvudsak uppfyllt (3) tillräcklig för riskbedömning Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fullt uppfyllt (4) Ingen övergödning Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Myllrande våtmarker Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Fosfor: Ej uppfyllt (1) Kväve: Delvis uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt uppfyllt (4) * Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans. ** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad klimatpåverkan-effekter. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

94 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Foto: Fari Sah Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan också ge upphov till andra nyttor som hög livsmedelssäkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser. Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestämmelser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försöks- och utvecklingsverksamhet för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Arbetet med åtgärdslistorna redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav. Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samverkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljömålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer. Måluppfyllelse Vi har i stort kunnat genomföra våra planerade insatser. Vi bedömer därför att målen för Jordbruksverkets arbete inom området är i huvudsak uppfyllt. 94 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

95 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ett rikt odlingslandskap Rådgivning och information Jordbruksverket har valt att inom Ett rikt odlingslandskap prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet. Ett rådgivningspaket om Naturbetesmarker som en resurs för olika djurslag har också tagits fram. Där finns även ett avsnitt om alternativa skötselmetoder när betesdjuren inte räcker till. I projektet Mångfald på slätten finns demonstrationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Under 2016 fortsatte satsningen på att lyfta pollineringens betydelse genom att ta fram informationsmaterial, som visar på den ekonomiska och ekologiska nyttan med att gynna honungsbin och vilda pollinerare. Det visar också på riskerna med att köpa utländska humlesamhällen. Vi har också beskrivit hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och vilt genom blommande kantzoner inom förgröningen. I skriften Gynna mångfalden på kantzoner tar vi ett helhetsgrepp om de olika typerna av kantzoner och hur man kan använda dem för den biologiska mångfalden. Rådgivning som kopplar till miljömålets preciseringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa näringen. Miljöersättningar Inom landsbygdsprogrammet finns flera miljöersättningar som syftar till att nå ett rikt odlingslandskap. Det finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till de olika miljöersättningarna för Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 1 miljon kronor till projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Genetiskt modifierade växter Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngdpunkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska ståndpunkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2016 har vi levererat förslag till ståndpunkt i tre importärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Tre förslag till beslut som omfattar odling har dessutom varit föremål för diskussion i två EU-kommittéer där Jordbruksverket deltar. Jordbruksverket har i dessa fall levererat ståndpunkter och en omröstning i frågan förväntas under En ansökan om import av snittblomma har också riskbedömts. Vi redovisade också under året ett regeringsuppdrag som bland annat beskriver hur riskbedömning utförs av svenska myndigheter och Efsa avseende genetiskt modifierade växter och dess användning som foder och livsmedel. Genetiskt modifierade växter definieras i genteknikdirektivet 2001/18/EG och förordning (2002:1086) om utsättning av GMO i miljön. Jordbruksverkets avgöranden 2015 av tolkningen av den rättsliga hemvisten för växter modifierade med den nya tekniken CRISPR/Cas9 har blivit positivt uppmärksammade och har följts av ett liknande avgörande i Finland och kommersialisering av champinjoner modifierade med CRISPR/Cas9 i USA. Frågor som är viktiga för tolkningen av den rättsliga hemvisten för organismer modifierade med nya förädlingstekniker såsom CRISPR/Cas9 prövas nu i EU-domstolen. Utvärdering och analys Jordbruksverket har under året genomfört flera utredningar och utvecklat metoder för att bättre kunna analysera utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap samt för att kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Flera av utredningarna sker inom projektet CAP:s miljöeffekter där Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrelsen regelbundet utvärderar miljöeffekterna av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Jordbrukspolitik Förgröningen i praktiken kostnader kontra miljönyttor Förgröningen inom gårdsstödet tillför inte mycket för miljön och är tungrodd för både jordbrukare och myndigheter. Graden av ineffektivitet framgår av utvärderingen Förgröningen i praktiken som bygger på jordbrukarnas stödansökningar. Av de tre obligatoriska förgröningsåtgärderna så är två, diversifiering av grödor och permanenta gräsmarker, i princip meningslösa för svenskt vidkommande. Den tredje åtgärden, ekologiska fokusarealer (exempelvis träda och obrukade fältkanter), har en klar potential att stärka den biologiska mångfalden i fullåkersbygder. Vissa av typåtgärderna och villkoren JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

96 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR bör dock omformas. För att uppnå god effektivitet är det också angeläget att beakta kopplingar mellan förgröningen och andra stödformer. Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar Att ersätta lantbrukare utifrån leverans av efterfrågade miljönyttor har potential att vara enklare, effektivare och mer inspirerande än att bara kompensera dem för efterlevnad av stödvillkor såsom är fallet med nuvarande miljöersättningar. För att testa om konceptet kan vara gångbart i framtida landsbygdsprogram har Jordbruksverket inom ramen för myndighetssamarbetet CAP:s miljöeffekter inlett ett pilotförsök tillsammans med LRF och WWF. Pilotförsöket är uppbyggt som ett geografiskt avgränsat stödprogram inriktat på landskapselement och brynmiljöer och ska ge generella svar på frågor om administration, kontrollerbarhet och acceptans. Natur- och kulturvärden Hävdmodellen, en modell för att skatta tillgången till betesdjur Jordbruksverket har tidigare utvecklat en modell för att analysera om betesdjuren räcker till för att hävda dagens betesmarker. I år har vi utvecklat modellen och uppdaterat den med nya data. Resultaten visar att det nationellt finns tillräckligt med djur för att klara hävden, men det kräver att alla djur kommer ut på betesmarker och de är jämnt fördelade i landskapet. Så är dock inte fallet, i vissa län och kommuner finns ett påtagligt underskott på betesdjur, medan andra områden har ett överskott på djur. Biologisk mångfald i anlagda våtmarker Länsstyrelsen i Jönköpings län har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekter på biologisk mångfald i våtmarker i odlingslandskapet, som anlagts med stöd från landsbygdsprogrammet. Resultatet visar på att merparten av våtmarkerna har positiva effekter på biologisk mångfald och att det förekommer arter listade i art- och habitatdirektivet i våtmarkerna. De anlagda våtmarkerna skulle heller inte varit lika stora, haft samma funktion eller utformats på ett sätt som tydligt gynnar miljön om det inte funnits stöd för att anlägga och restaurera våtmarker. För att nå miljömålen är det därför viktigt att det finns stöd att söka för den som vill anlägga våtmarker i odlingslandskapet. Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av natur- och kulturmiljöer? Inom projektet CAP:s miljöeffekter har effekterna av miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer som fanns i landsbygdsprogrammet utvärderats. Under programperioden blev anslutningen till ersättningen allt lägre och jordbrukare i södra Sverige var anslutna i högre grad än i norra Sverige. Slutsatsen är att det behövs en ny form av ersättning som ger en högre måluppfyllelse och en bättre samhällsnytta än den tidigare miljöersättningen. CAP:s miljöeffekter utreder nu hur en sådan miljöersättning kan se ut. Ny inventeringsomgång av ängs- och betesmarksinventeringen Under året har Jordbruksverket och länsstyrelserna påbörjat en ny omgång av ängs- och betesmarksinventeringen. Drygt marker från den tidigare inventeringen har återbesökts och resultatet från inventeringen kommer göras tillgängligt för allmänheten i webbapplikationen TUVA. För att inventeringen ska kunna genomföras så effektivt som möjligt och för att förbättra möjligheten att jämföra inventeringsresultat från olika år har Jordbruksverket utvecklat en ny fältapplikation och en databas för ängs- och betesmarksinventeringen. Förändringar i kvalitetsuppföljningen av ängs- och betesmarker SLU har, på uppdrag av Jordbruksverket, följt kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker sedan Under 2015 gjorde Jordbruksverket en översyn av uppdraget. Syftet var att övervakningen både skulle bli mer kostnadseffektiv och mer effektiv utifrån Jordbruksverkets prioriterade övervakningsbehov. Under 2016 genomfördes därför vissa förändringar av kvalitetsuppföljningen. Provyteinventeringen följer nu i huvudsak den metodik som används inom den regionala gräsmarksövervakningen, men inom vissa moment samlar SLU in data på samma sätt som tidigare. Effekter ett rikt odlingslandskap Miljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. I genomgången nedan ges exempel på hur Jordbruksverket arbetat under 2016 för att nå Ett rikt odlingslandskap. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är markens förmåga att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år och så var fallet även Minskad jordbruksareal beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Eftersom exploatering är oåterkallelig är det oroande att exploateringstakten av jordbruksmark har ökat efter Jordbruksverket har 2016 påbörjat en ny 96 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

97 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Foto: Johan Wallander undersökning av hur mycket jordbruksmark som exploaterats under perioden Vi har även påbörjat ett arbete med att informera kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras. Biologiska ekosystemtjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarmning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som pollinering av grödor och biologisk bekämpning av skadegörare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket därför under 2016 tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att bevara biologisk mångfald och medföljande ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. För att ytterligare stärka arbetet med ekosystemtjänster har Landsbygdsnätverket, där Jordbruksverket ingår, producerat en informationsfilm om ekosystemtjänster och hur jordbruket bidrar till dessa. När den biologiska mångfalden och jordbruket minskar blir också landskapet mindre variationsrikt. Detta påverkar odlingslandskapets upplevelsebaserade ekosystemtjänster negativt. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling. Produktion Åkermarkens egenskaper och processer Jordbruksmarkens halt av föroreningar Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Detta påverkas bland annat av mullhalt, ph och dränering. Jordbruksverket har under 2016, tillsammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen, arbetat med rådgivning och kompetensutveckling inom Greppa näringen bland annat för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken. Biologisk mångfald Variationsrikt odlingslandskap Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Hotade arter och naturmiljöer EU:s jordbrukspolitik, med minskad produktionskoppling av stöden och mer riktade miljösatsningar, gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogsoch mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena och kulturmiljöerna bevaras. Betydande arealer ängs- och betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarandestatus och många arter är fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus. Den främsta orsaken till detta är för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och fortsatt kvävenedfall JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

98 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR på markerna. För att förbättra kunskapen om Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna under 2016 påbörjat en ny omgång av ängs- och betesmarksinventeringen. Inventeringen är planerad att fortsätta till För att ytterligare förbättra förutsättningarna för arter och naturtyper i odlingslandskapet påbörjade Jordbruksverket 2016 en analys av möjligheten att införa resultatbaserade miljöersättningar i landsbygdsprogrammet. Resultatbaserade ersättningar kan utformas på ett sätt som ger större miljönytta än nuvarande ersättningar och kan också göras mer attraktiva för lantbrukarna att söka, vilket kan öka anslutningen till programmet. I år har vi även påbörjat ett arbete tillsammans med andra myndigheter med att ta fram en strategi för det fortsatta arbetet med att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Biologisk mångfald missgynnas av att landskapet är uppdelat efter sektorsgränser eftersom det motverkar en helhetssyn på skötseln av landskapet. Under året har Jordbruksverket tillsammans med Skogsstyrelsen och flera andra myndigheter arbetat med att skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i skogsbryn där syftet bland annat är att förbättra denna helhetssyn. Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variationsrikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet nötkreatur har minskat men inte i samma takt (se figur nedan). Framför allt koncentrationen av djuren till färre besättningar har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning. 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0, Företag med nötkreatur Nötkreatur Figur 12 Utvecklingen av antal nötkreatur och antal företag med nötkreatur Källa: Jordbruksverket. För att bättre kunna identifiera områden med underskott på betesdjur och därmed kunna genomföra åtgärder har Jordbruksverket under 2016 uppdaterat den s.k. hävdmodellen. Modellen visar att det i framför allt östra Sverige råder brist på betesdjur. Fåglar är en viktig indikator för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas populationsutveckling för 14 vanliga fågelarter i odlingslandskapet. För att identifiera viktiga faktorer som påverkar fåglarnas förekomst i odlingslandskapet har Jordbruksverket under 2016 gett Lunds universitet i uppdrag att genomföra en bristanalys för vad som krävs i form av arealer och kvaliteter för att jordbruksfåglarna ska öka i antal. Populationsindex 2 1,5 1 0, År Fågelindex fria punktrutter Fågelindex standardrutter Figur 13 Fåglar i odlingslandskapet. Populationsutvecklingen för jordbruksfåglar Den linje som är orange visar den skattade populationsförändringen som bygger på punktrutter. För jämförelsens skull är motsvarande utveckling baserad på standardrutter inritade (grå linje, start 1998). I båda fallen är utvecklingen negativ. För ytterligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats ( Källa: Green, M., Lindström, Å. och Haas, F. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrappport för Lunds universitet. Växt- och husdjursgenetiska resurser Inom ramen för den nya strategin har Programmet för odlad mångfald (POM) fortsatt sin verksamhet. I juni invigdes i Alnarp den nationella genbanken för vegetativt förökade växter. Återintroduktionen på marknaden av s.k. kulturarvssorter har gått bra, både av frö och vegetativt förökningsmaterial. Programmet har bedrivit ett nära samarbete inom Norden (bland annat kring in situ-bevarande) och europeiska samarbetsprogram, samt svarat för den nationella implementeringen och rapporteringen kring uppföljningen av FAO:s globala handlingsplan för växtgenetiska resurser. Inom de husdjursgenetiska resurserna är djurhållares åldersstruktur ett problem. Nyrekrytering av djurägare är för vissa djurslag svårt liksom att rekrytera förtroendevalda till husdjursföreningarnas styrelser. 98 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

99 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser har genomgått en halvtidsrevision och en reviderad plan publicerades Avsaknad av möjlighet till nyanslutning till stödet för hotade husdjursraser under 2014 och 2015 samt förändring i ersättningssystemet har varit negativt för små besättningar. Detta har lett till en minskad anslutning när stödet åter öppnades under Speciellt för de djurslag som hålls i små besättningar, till exempel allmogegetter och allmogefår, är den fortsatta utvecklingen svårbedömd. Det finns risk för att djurantalet kommer att minska. En värdebaserad ersättning i stället för en som i dag kostnadsbaserad ersättning skulle sannolikt vara en möjlighet att ge stöd till små besättningar. Främmande arter och genotyper En ny EU-förordning om invasiva främmande arter trädde i kraft den 1 januari Under året har Jordbruksverket samverkat med andra myndigheter kring det nationella genomförandet av EU-förordningen och kring unionsförteckningen av arter. Den första förteckningen av arter trädde i kraft den 3 augusti 2016 med 37 arter varav 6 finns i Sverige. Genetiskt modifierade organismer Någon kommersiell odling av genetiskt modifierade organismer har inte funnits under Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifierade växter fortsätter ligga på en stabil nivå i Sverige. Ett mönster som kan skönjas är att företagen minskar sin aktivitet medan universitet och högskolor ökar sin (se figuren nedan). Kulturmiljöer Bevarade natur- och kulturmiljövärden Kultur- och bebyggelsemiljöer Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer inom det förra landsbygdsprogrammet bidrog till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet. I det nuvarande landsbygdsprogrammet ( ) har ersättningen för skötsel av natur- och kulturmiljöer och specifika miljöinvesteringar som syftade till att restaurera och återskapa kulturmiljöer inom utvald miljö tagits bort. I programmet finns möjlighet att söka investeringsstöd för att utveckla natur- och kulturmiljöer, för att göra en bygd mer attraktiv för företagande och boende. För att utvärdera effekten av förändringarna har Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Riksantikvarieämbetet inom projektet CAP:s miljöeffekter under 2016 utvärderat det tidigare stödet. I det fortsatta arbetet med kulturmiljöer arbetar Jordbruksverket främst med informationsinsatser för att öka intresset för skötsel av odlingslandskapets kulturmiljöer. Friluftsliv Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Jordbruksverket arbetar med friluftslivet främst genom landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för friluftslivet. Likaså har landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av exempelvis utveckling av vandrings-, cykel- och vattenleder Företag Universitet och högskolor Figur 14 Fältförsökstillstånd för genetiskt modifierade växter Fördelningen mellan företag och universitet/högskolor när det gäller tillstånd för fältförsök för genetiskt modifierade växter. Källa: Jordbruksverket. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

100 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Måluppfyllelse Ett rikt odlingslandskap Som beskrivs ovan arbetar Jordbruksverket brett med Ett rikt odlingslandskap genom bestämmelser, stöd, rådgivning, analyser och utvärderingar. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra utvecklingen för miljökvalitetsmålet och vi samverkar också nationellt och internationellt kring olika aspekter av Ett rikt odlingslandskap. Utöver detta bedrivs ett omfattande arbete med Ett rikt odlingslandskap på länsstyrelser, kommuner, inom näringen, ideella organisationer och av privatpersoner. Trots detta är utvecklingen negativ för vissa av preciseringarna och ytterligare åtgärder behövs för att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet. Vi bedömer att tillståndet för odlingslandskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster i dagsläget är godtagbart och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Jordbruksverket bedömer att nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper är tillfredsställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av föroreningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas. På landskapsnivå bedömer vi att odlingslandskapet är variationsrikt. Jordbrukets strukturrationalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgärderna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverket det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem därför enbart som delvis uppfyllda. Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns förutsättningar att nå preciseringen om husdjursgenetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. För växtgenetiska resurser bedöms i dag preciseringen som uppnådd. Arbetet med den odlade mångfalden följer i övrigt målen i POM:s strategi för perioden inom ramen för de övergripande områdena (bevarande, användning, FoU, information, internationellt arbete samt policy). Vad gäller bevarande av vilda växtgenetiska resurser på ursprungsplatsen återstår ännu att i samverkan med relevanta aktörer utforma och genomföra en nationell strategi. Preciseringen om främmande arter och genotyper bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen gällande genetiskt modifierade organismer ska anses vara uppfylld. Vid bedömningen av måluppfyllelsen för kontrollen av genetiskt modifierade växter har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Vi bedömer att det är svårt att nå preciseringarna om kultur- och bebyggelsemiljöer respektive bevarande av kulturmiljövärden. Den första bedömer vi som ej uppfylld och den andra som delvis uppfylld. Eftersom det saknas nationell miljöövervakning av kulturmiljöer vet vi heller inte hur långt ifrån måluppfyllelse vi är. Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs. Foto: Fari Sah 100 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

101 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Begränsad klimatpåverkan Ett effektivare jordbruk kan vara positivt för klimatet då utsläppen minskar per producerad enhet. Jordbruksverket arbetar för ett effektivare svenskt jordbruk inom många områden, exempelvis inom djurhälsa eller användning av insatsvaror. Jordbruksverket arbetar också för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket som kan ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan. Rådgivning Rådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläppen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldioxid. Totalt har cirka drygt rådgivningsbesök genomförts under 2016 varav cirka tre fjärdedelar har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp. Jordbruksverket har anordnat fältvandringar och seminarier för lantbrukare om odling av hybridasp och poppel i fyra län. Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. En rådgivarkurs om fossila drivmedel hölls i november på Uddetorps naturbruksgymnasium utanför Skara med föredragshållare från både näringsliv och myndigheter. Jordbruksverket har även publicerat nya kalkyler för odling av energigrödor. Gödselgasstöd stöd till metangasreducering I december 2016 betalades gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) ut för den andra stödperioden. Stödet, som under stödperioden uppgick till högst 40 öre/kwh, syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under stödperiodens tolv månader fick 51 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar från gödsel var under stödåret 118 GWh. Totalt betalades 47 miljoner kronor ut i stöd Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 0,9 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan. Utvärdering och analys Handlingsplan för Jordbruksverkets arbete med klimatanpassning Jordbruksverket har under året arbetat med att ta fram en handlingsplan för myndighetens arbete med klimatanpassning av jordbruks- och trädgårdssektorn. Medlen för arbetet har kommit från SMHI. Sektoriella handlingsplaner är ett viktigt underlag till den återrapportering av Sveriges klimatanpassningsarbete som ska ske till Europeiska kommissionen. Internationellt klimatarbete Jordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention i Bonn i maj Effekter Begränsad klimatpåverkan Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Till miljömålet finns det två preciseringar: Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Det finns ett etappmål till år Då ska utsläppen av växthusgaser i Sverige, från verksamheter som ligger utanför systemet för handel med utsläppsrätter, minska med 40 % jämfört med Detta innebär att utsläppen av växthusgaser från dessa verksamheter ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Jordbrukets andel av växthusgasutsläppen i den icke handlande sektorn är cirka 20 %. Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av utsläppen av koldioxid, medan de svarar för 60 % av metanutsläppen och 70 % av lustgasen. Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvivalenter i Sverige var 7,1 miljoner ton år Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser minskat med 10 % sedan Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat. Om produktiviteten och effektiviteten i jordbruket ökar JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

102 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR med tiden och fossila bränslen byts ut mot förnybara, minskar jordbrukets utsläpp av växthusgaser för samma mängd producerad produkt. Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsvarade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för Dessa siffror är även de oförändrade jämfört med Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbrukets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). I medeltal för åren agerade åkermark som en källa till koldioxid på cirka 4 miljoner ton kol i form av koldioxidavgång från organogena jordar medan betesmarken fungerade som en liten källa eller sänka. För 2015 agerade jordbruksmarken i stället som en sänka på 0,2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Variationerna från år till år beror på hur stora arealer vissa grödor odlas på och hur stor andel åkermark som ligger i träda. Trots dessa variationer kan man se en liten minskning av utsläppen sedan I landsbygdsprogrammet finns det investeringsstöd för den som exempelvis vill effektivisera energianvändningen, bygga en biogasanläggning eller minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga motiv för att effektivisera kväveanvändningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväveeffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering. Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Jordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet, men att detta inte räcker för att uppfylla miljömålet Begränsad klimatpåverkan eller någon av preciseringarna. Giftfri miljö Rådgivning Växtskyddscentralerna arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskyddsmedel i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Genom att leda verksamheten med prognos och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Vi har spridit vår information till rådgivare och lantbrukare på flera olika sätt: genom växtskyddsbrev, via Jordbruksverkets webbplats, mobilappar och olika konferenser och möten. I projektet Säkert växtskydd har vi i samarbete med LRF arbetat med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel. Bestämmelser Jordbruksverket har slutfört arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Vi har tagit fram en ny föreskrift om funktionstest (SJVFS 2016:23) av sprututrustning som trätt i kraft under hösten. Under 2016 har även föreskriften om dokumentation (SJVFS 2015:49) trätt i kraft. Vi har också deltagit i flera möten som ordnats av Europeiska kommissionen för att hålla oss informerade kring hur andra länder genomför direktivets olika delar. Under hösten har vi börjat ta emot och bevilja ansökningar om tillstånd att få använda testad och godkänd sprututrustning. För att kunna funktionstesta sprututrustning som inte gått att testa enligt tidigare regelverk har kurser hållits för de som vill börja testa utrustning som används i växthus. Jordbruksverket har även börjat hantera ärenden utifrån yrkeskvalifikationsdirektivet. Det handlar om hur EU-medborgare ska få verka inom Sverige när det gäller användning av växtskyddsmedel. Jordbruksverket har samordnat de behörighetsutbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vi har hållit två fortbildningar för kursledare på dessa utbildningar med totalt 41 deltagare. 102 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

103 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Handlingsplan Vi har arbetat med handlingsplanen för hållbar användning av växtskyddsmedel som beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och miljön. Under 2016 har vi påbörjat arbetet med att sammanställa de indikatorer och andra uppföljningsmått som är utpekade för uppföljning av handlingsplanen. Tillsynsvägledning Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om Bekämpningsmedel i växthus och plantskolor under Syftet med projektet var bland annat att öka kunskapen om den nya bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlarna samt öka miljöinspektörernas kunskap om växthusodling och plantskolor. Under året har vi tagit fram ett informationsblad om skyddszoner och skyddsavstånd samt en vägledning till miljöinspektörerna om hur en sprutjournal kan granskas. Vi har även informerat kommuner och länsstyrelser om de nya reglerna gällande obligatoriska funktionstest. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 1 miljon kronor till projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö. Ekologisk produktion Jordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet. Utvärdering och analys Effektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel Jordbruksverket har under 2016 behandlat 15 ärenden där Sverige är zonrapportör och 28 ärenden där Sverige är berörd medlemsstat. Vidare har vi behandlat 5 villkorsändringar och 1 ömsesidigt erkännande. När Sverige är zonrapportör utvärderar Jordbruksverket produktens effektivitet, selektivitet och fytotoxicitet och då Sverige är berörd medlemsstat lämnar vi synpunkter på den utvärdering som zonrapportören gjort. Vid ömsesidigt erkännande yttrar Jordbruksverket sig om miljö- och jordbruksförhållandena är jämförbara med det land där godkännandet först gjorts. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel. Växtskyddsrådet Växtskyddsrådet är ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Växtskyddsrådet har haft fyra möten under 2016 varav ett fältmöte. Några aktuella frågor som tagits upp har varit prövningen av tillstånd inom vattenskyddsområden, skyddszoner, tillgången till låggiftiga medel och allmänkemikalier och minor uses. Även Växtskyddsrådets mandat framöver har diskuterats. Effekter Giftfri miljö Två av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Bland annat kadmium räknas som särskilt farligt ämne. Nedfall från luften är den största källan till kadmium på de flesta åkrarna. Kadmium kan även tillföras åkermarken via gödselmedel som innehåller fosfor och via kalkningsmedel. Kadmiumtillförseln via mineralgödsel har beräknats sedan 1995/1996 och har sedan dess minskat med 84 %, även om den avtagande trenden vänt sedan några år. För gödselmedelsåret 2014/2015 beräknas kadmiuminnehållet i sålda fosforgödselmedel totalt till 82 kg, vilket är en ökning med 21 kg i jämförelse med föregående gödselår. Medelhalten av kadmium beräknas till 6,5 gram per ton fosfor, även det en ökning sedan året innan. Ökningen av den totala mängden kadmium beror främst på att försäljningen av några gödselmedel med relativt högt fosforinnehåll ökade jämfört med tidigare år. Om ökningen är tillfällig eller inte återstår att se. Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel. Måluppfyllelse Giftfri miljö Genom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer Jordbruksverket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt. Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

104 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ingen övergödning Rådgivning Greppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lantbrukets rådgivningsföretag. Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får cirka lantbrukare återkommande rådgivning och ytterligare ungefär lantbrukare har tidigare fått rådgivning. Utöver detta har drygt lantbrukare fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd. Sammantaget brukar medlemmarna cirka 1,1 miljoner hektar, vilket motsvarar drygt 40 % av Sveriges åkerareal. Sedan 2015 omfattar Greppa Näringen alla län i Sverige, även länen i Norrland. Under 2016 har rådgivarna genomfört drygt rådgivningar hos lantbrukare varav 233 startbesök till nya medlemmar. Jordbruksverket har tagit fram underlag för rådgivningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning För kvävegödsling till stråsäd och vall finns nu nya beräkningsmodeller. Greppa Näringen har fortsatt samarbetet kring verktyget CropSAT, som är ett komplement till tidigare metoder för att bättre anpassa kvävegödslingen. Från satellitbilder på Greppa Näringens hemsida kan lantbrukare ta fram kartor som visar hur grödans tillväxt varierar på de egna fälten. VERA är ett beräkningsverktyg för bland annat växtnäringsbalanser, stallgödselmängder och åtgärdsuppföljning inom Greppa Näringen. En vidareutveckling av VERA skedde under 2016 och det ersatte fullt ut tidigare program som rådgivningsverktyg. Under 2016 startade en kampanj inom Greppa Näringen för att under en tid fokusera mycket av verksamheten på åtgärder mot förluster av fosfor från jordbruksmarken i syfte att bidra till att uppfylla miljökvalitetsnormer för vatten. Tillsynsvägledning Jordbruksverket har under 2016 genomfört tillsynsvägledning om växtnäring bland annat genom webbforumet Effektiv näring och via handläggarträffar med länsstyrelserna. Vi har även arbetat med att ta fram informationsblad om regler kring askspridning och slamspridning på åkermark. Miljöersättningar och miljöinvesteringar Under 2016 öppnade miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner i delvis ny tappning. Det har varit möjligt att gå in i nya åtaganden och arealen har därför ökat. I miljöersättningen skyddszoner ingår nu skyddszoner längs vattendrag och anpassade skyddszoner. Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. Under 2016 var den ansökta arealen skyddszoner hektar. För miljöersättningen minskat kväveläckage (fånggrödor och vårbearbetning) var den ansökta arealen hektar. Våtmarker och dammar kan fånga upp kväve och fosfor. Den ansökta arealen för skötsel av våtmarker och dammar var hektar. Det är åter möjligt att ansöka om att anlägga eller restaurera och det ansökta beloppet uppgick till cirka 46 miljoner kronor. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 2,1 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området ingen övergödning. Effekter Ingen övergödning Preciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överenskommelser och krav på att vatten ska nå god status: Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser. Sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten ska uppnå minst god status för näringsämnen enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Havet har minst god miljöstatus med avseende på övergödning enligt havsmiljöförordningen (2010:134). Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. För preciseringarna om tillstånd (status) i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem. Påverkan på havet fosfortillförsel Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav var ton år Belastningen från jordbruksmark svarade för 34 %. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. En tidigare beräkning från 2014 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav minskat med 11 % (420 ton) från 1995 till Från jordbruksmark var minskningen 9 % (90 ton) under samma period. 104 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

105 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR En indikation på att fosforförlusterna från jordbruket har minskat är de nationella växtnäringsbalanser som beräknas av Statistiska centralbyrån (SCB). Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 45 % till 83 % mellan 1995 och 2013, vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket. Påverkan på havet kvävetillförsel Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav var ton år Belastningen från jordbruksmark svarade för 30 %. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. En tidigare beräkning från 2014 visar att den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav minskat med 11 % ( ton) från 1995 till Från jordbruksmark var minskningen 7 % (2 600 ton) under samma period. Växtnäringsbalanser som beräknas av SCB visar också på att kväveeffektiviteten har ökat från 31 till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden. Påverkan på landmiljön kvävetillförsel Påverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kväveföreningarna från andra länder och det svenska jordbrukets andel är liten. Mellan 1995 och 2014 hade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige minskat med cirka 20 %. Den minskade ammoniakavgången beror på åtgärder som förbättrad gödselhantering och spridningsteknik. Det beror också på övergång från fast till flytgödselhantering, och att antalet djur i jordbruket minskat. Trots att jordbrukets påverkan på landekosystemen har minskat har överskridandet av den totala kritiska belastningen på landekosystemen minskat marginellt. Måluppfyllelse Ingen övergödning Målsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. I förhållande till reduktionsmålen i Baltic Sea Action Plan (BSAP) har tillförseln av kväveföreningar minskat mer än tillförseln av fosforföreningar. Tillförseln av fosforföreningar till havsbassängen Egentliga Östersjön behöver minska kraftigt för att målet ska nås. Preciseringen är delvis uppfylld för kväveföreningar, men ej uppfylld för fosforföreningar. Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön är i huvudsak uppfylld. Myllrande våtmarker Rådgivning Inom Greppa Näringen har 193 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under Miljöersättningar och miljöinvesteringar Inom landsbygdsprogrammet finns det möjlighet till ersättning för kostnader för att anlägga och restaurera våtmarker och dammar en miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar. Under 2016 var den ansökta arealen för skötsel hektar. Det ansökta beloppet för att anlägga eller restaurera uppgick till cirka 46 miljoner kronor. Utvärdering och analys Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekten på kväve- och fosforavskiljningen av de våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet Enligt utvärderingen minskar våtmarkerna transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark. Jordbruksverket och Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) ordnade under 2016 ett seminarium om kväve- och fosforavskiljning i våtmarker där resultatet av utvärderingen och en utvärdering genomförd av EviEM presenterades. Effekter Myllrande våtmarker För flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, till exempel: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvaliteten och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Många våtmarksfåglar och groddjur har gynnats av att det blivit fler våtmarker i landskapet. På nationell nivå har flera våtmarksfåglar och groddjur tagits bort från rödlistan eller flyttats till en lägre hotkategori. Måluppfyllelse Myllrande våtmarker Antalet skötta våtmarker har ökat och nya ansökningar för att anlägga och restaurera har beviljats. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våtmarker och dammar i landsbygdsprogrammet bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

106 Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket arbetar till - och jordbruk. I jordbrukslandskapet har våtmarker torrlagts, sjöar sänkts och vattendrag rätats och fördjupats för att skapa sammans fram underlag för att hitta en avvägning mellan vattenmiljö odlingsförutsättningar i jordbruksmarken. I det här projektet kommer vi att beskriva åtgärder som behövs för att förbättra den fysiska vattenmiljön till fördel för ekologin i vattnet. Projektet ska också utvärdera vilka praktiska och ekonomiska effekter sådana åtgärder ger på jordbruksproduktionen och jord - brukslandskapets andra kultur- och miljövärden. Avvägningen mellan vattenmiljö och jordbruk ska leda fram till en vägledning gällande vattenförvaltningens krav och undantag knutna till jordbruket. ta fram en lista med åtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan i diken, åar och sjöar, sammanställa kunskapsunderlag kring åtgärden ekologiskt funktionella kantzoner, testa åtgärdslistan i några utvalda referensområden genom att projektera och utvärdera ett urval av åtgärderna och analysera deras effekter på jordbruksproduktionen. Foto: Janne Linder MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vattenhushållning Vattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar för att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga. Klimatförändringarna innebär att vattenhushållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperioder. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätthållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel. Sett över en längre tid är för mycket vatten ett större problem än för lite vatten men under 2016 har vi på grund av ett långvarigt nederbördsunderskott i sydöstra Sverige blivit påminda om att även brist på vatten är ett problem som kräver uppmärksamhet. Rådgivning och information Jordbruksverket har två delprojekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning. Under året har huvuddelen av arbetet varit att ta fram kursmaterial och upplägg för kurser inom vattenhushållning, detaljdränering och bevattning. Kurserna är avsedda för rådgivare och ska genomföras med början Vi har gett ut en vägledning om anläggning av tvåstegsdiken, arbetat med informationsmaterial om dikesunderhåll och täckdikning. Vi har även medverkat i fältdagar och fältvandringar och producerat nyhetsbrev och faktablad. Utvärdering och analys Under året har diskussionen om vattendirektivet fortsatt och i december fattade vattenmyndigheterna beslut om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Det nya programmet har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Jordbrukets markavvattning pekas ut som ett av de största hindren för att uppnå god status i detta avseende. Samtidigt är avvattningen nödvändig för att upprätthålla livsmedelsproduktionen. Jordbruksverket arbetar tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i projektet Fysisk påverkan i jordbruksvatten med att ta fram kunskap för att göra bra avvägningar mellan produktionsmål och miljömål. Klimatanpassning är ett annat område där vattenhushållningsfrågorna har stor betydelse. Under året har vi inom två regeringsuppdrag dels utvärderat möjligheter att översvämma åkermark för att begränsa översvämning av bebyggelse, dels tagit fram förslag på en kartläggning av åtgärder för klara jordbrukets avvattning i ett nytt klimat. Vattenfrågorna är även en viktig del i den klimatanpassningsplan som Jordbruksverket ska presentera i början av Under året lämnade Dricksvattenutredningen sitt slutbetänkande (En trygg dricksvattenförsörjning, SOU 2016:32). Jordbruksverket har både till utredaren och i yttrande på regeringens remiss lämnat underlag och synpunkter om jordbrukets behov av vattenförsörjning och behovet av att se över samhällets ansvar för dessa frågor. Bestämmelser Vid prövning av markavvattningsärenden som berör flera fastigheter kan Mark- och Miljödomstolen förordna en så kallad markavvattningssakkunnig. För att bli förordnad krävs en särskild behörighet som Jordbruksverket utfärdar. Under året har vi påbörjat en översyn av den föreskrift som reglerar denna behörighet. Skälet till översynen är bland annat att det tillkommit nya utbildningar som är lämpade för den som ska bli behörig. Från idé till fungerande tvåstegsdike - en vägledning Fysisk påverkan i jordbruksvatten Ett dialogprojekt mellan Havs- och vattenmyndigheten och Jordbruksverket Projektets syfte är att Jordbruksinformation 16:15 ta fram en remissfärdig vägledning för tillämpning av markavvattning, samt undantag och kraftigt modifierade vatten (KMV) i områden med 106 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

107 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ekologisk produktion Rådgivning Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare, lantbrukare och odlare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att öka och utveckla den ekologiska produktionen och därmed ökad konkurrenskraft. För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig information om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev samt i olika sammanhang synliggjort framgångsrika lantbrukare för att visa på goda exempel. Under året har vi öppnat en Facebooksida för att ha ytterligare en kommunikationskanal och nå fler inom målgrupperna. Vi har också arrangerat en informationsdag om möjligheterna inom ekologisk produktion för tjänstemän inom lantbrukssektorn som gett mycket bra genomslag. Miljöersättningar till ekologisk produktion Det finns ännu inte någon definitiv statistik för anslutningen till landsbygdsprogrammets miljöersättningar till ekologisk produktion för Bestämmelser Kommissionens förslag till en helt ny omarbetad förordning om ekologisk produktion har under året diskuterats i trilog mellan Europeiska kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet. Det har ännu inte gått att nå enighet om förslaget, diskussionerna kommer att fortsätta Jordbruksverket har under 2016 arbetat för en mer användarvänlig databas för ekologiskt utsäde. Med start 2017 kommer databasen organicxseeds att ersätta den nuvarande databasen. OrganicXseeds kommer att ha en svensk ingång. Det blir enklare och snabbare för odlare, rådgivare och kontrollorgan att hitta information om vilka krav som gäller för just den gröda man söker information om. Jordbruksverket utvecklar tillsammans med kontrollorganen ett bättre system för bedömning av produkter som ska användas som insatsmedel i ekologisk produktion. Det webbaserade systemet TRACES används nu vid import och export av ekologiska produkter. Systemet underlättar kontrollen av importerade ekologiska produkter. Olika medlemsstater kan snabbt spåra en viss produkt som importerats via någon av medlemsstaterna. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2016 har vi beviljat cirka 1,2 miljoner kronor till projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion. Dessutom finansieras sortförsök för ekologisk odling av spannmål, trindsäd och potatis. Ekologisk produktion effekter Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2015 till hektar eller 17,1 % av den totala arealen jordbruksmark. Det är en liten ökning jämfört med arealen 2014 som var 16,6 %. Siffrorna för 2016 blir klara i juni Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark. Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att konsumenternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter. Foto: Lena Clarin JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

108 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Effektiv kontrollverksamhet Kontroll av genetiskt modifierade grödor Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av GMO-grödor. Kontrollen omfattar innesluten användning, försöksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kontrolleras en gång per år i växande gröda. Kontroller görs också påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kontroller av kommersiell odling görs när sådan verksamhet förekommer. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligast förekommande typ av avvikelse är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda. Tabell 44 Genetiskt modifierade grödor, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 4,7 4,0 5,1 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Kontroll av plastflaskor och metallburkar Jordbruksverket ansvarar, tillsammans med Sveriges kommuner, för de offentliga kontrollerna av plastflaskor och metallburkar (PET). Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Antalet kontroller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller, fattar vi beslut om miljösanktionsavgift på upp till kronor. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste av - vikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet. Tabell 45 Retursystem, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % Kostnad per kontroll, tkr 1 1,5 1,6 2,2 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Foto: Susanne Görsberg 108 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

109 Korrekt hantering av stöd I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garanti fonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och havs- och fiskerifonden (EHFF). Vi redovisar också arbetet med kontroller av jordbrukarstöd, ersättningar inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till drygt 213,6 mnkr (knappt 15 % av verkets totala kostnader).

110 KORREKT HANTERING AV STÖD MÅL Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd i rätt tid MÅLUPPFYLLELSE Jordbruksverket betalar ut EU-stöd i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3) Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd Delvis uppfyllt (2) Övergripande resultat På grund av intensivt arbete på Jordbruksverket och vid övriga stödhanterande myndigheter har stora delar av jordbrukarstöden betalats ut under Under 2016 har vi fortsatt leverera delar av det nya handläggnings- och kontrollsystemet för stödformerna i jordbruksfonderna, fiskerifonden och för lokalt ledd utveckling. Utvecklingsarbetet har pågått under hela året och är ännu inte avslutat, se vidare under avsnitt Återrapporteringskrav, Genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken. De i förra årsredovisningen beskrivna utmaningarna har fortsatt. Kostnaden för verksamheten Jordbruksverkets kostnader för hantering av EU-stöden, som framgår av tabell nedan, uppgick 2016 till 327 miljoner kronor. Det är en minskning med 5 miljoner kronor i jämförelse med Kostnadsminskningen beror i huvudsak på att länstyrelserna från 2016 tar med sina kostnader för ajourhållning som Jordbruksverket tidigare redovisade. Den totala hanteringskostnaden för EU-stöd 2016 vid Jordbruksverket, länsstyrelserna och andra myndigheter, kommer att rapporteras i en särskild rapport i slutet maj Tabell 46 Hanteringskostnader av EU-stöden för Jordbruksverket, mnkr Hanteringskostnad EU-stöd Foto: Charlotta Johansson 1. Från och med 2016 görs reducering även för ajourhållning. Länen tar med kostnaderna i sin redovisning, eftersom de har mer kostnader än vad de får ersättning för från Jordbruksverket. Tidigare år har länen inte tagit med kostnaderna i sin redovisning. Källa: Jordbruksverket 110 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

111 KORREKT HANTERING AV STÖD Utbetalningar av EU-stöden i rätt tid Styr- och uppföljningssystem I såväl Jordbruksverkets som länsstyrelsernas regleringsbrev för 2016 finns uppdrag kring den process som hanterar EU:s stöd till jordbruket och landsbygdsutveckling. Det övergripande syftet med uppdraget är att säkerställa att EU:s direktstöd och stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder i så hög grad som möjligt ska betalas ut korrekt och så tidigt som möjligt. Jordbruksverket har, tillsammans med länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Sametinget, fortsatt använda och utveckla styr- och uppföljningssystemet för EU-stöden. En central del i systemet är en gemensam tidsplan med mål för de viktigaste momenten i hantering av stödsökarnas ansökningar och mål för utbetalade belopp. Effekten av styrningen är tydligast för jordbrukarstöden. Utbetalning av jordbrukarstöden De flesta lantbrukarna hade vid årsskiftet fått 90 % av gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreaturstödet och stödet till unga lantbrukare, samt stora delar av övriga stöd. Redan i oktober 2016 fick de flesta lantbrukare stora förskottsutbetalningar. Sverige var ett av få länder i EU som utnyttjade möjligheten att betala ut maximalt förskott för direktstöden. För direktstöden (förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur, gård) utbetalades miljoner kronor för stödåret 2016, att jämföra med miljoner kronor som var beräknat totalt stöd för stödåret 2016, vilket motsvarar 85 %. För de arealbaserade landsbygdsstöden (eko, miljöersättningar, kompensationsstöd, djurvälfärd) utbetalades miljoner kronor för stödår 2016, att jämföra med miljoner kronor som var beräknat totalt stöd för stödåret 2016, vilket motsvarar 62 %. Tabell 47 Utbetalat belopp av 2016 års jordbrukarstöd i förhållande till årets första prognos (stödår 2016) Stöd Belopp Prognos (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per (mnkr) Andel utbetalt per i förhållande till belopp i prognos 1, 2016 Förgröningsstöd % Unga jordbrukare % Nötkreatursstöd % Gårdsstöd % Ekologisk produktion % Miljöersättningar (före 2015) % Miljöersättningar ( ) % Kompensationsstöd % Djurvälfärd 33 0% Totalt % Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

112 KORREKT HANTERING AV STÖD Beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruks mark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2016 har det gjorts drygt överföringar. Av dessa gjordes cirka ansökningar, 63,5 %, via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 0,5 procentenheter jämfört med Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2016 ska vara klara i vecka 37. Utfallet av klara överföringar vecka 37 var drygt 96 %. Utbetalning av företags-, projektstöd och miljöinvesteringar i landsbygdsprogrammet År 2016 är det första året vi gör utbetalningar av företags-, projektstöd och miljöinvestering ur landsbygdsprogrammet (EJFLU). De första utbetalningarna som genomfördes ur programmet skedde i maj och berörde ansökningar om utbetalning av förskott. De ärenden om utbetalning som kommit in är till större del ansökningar om delutbetalningar och därefter ansökningar om förskottsutbetalningar. För stöden ska handläggningstiden av ansökan om utbetalning följas upp. Målet är att alla ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in tills kunden har fått ett beslut. Detta gäller dock inte förskott som ska hanteras skyndsamt. Utbetalade medel för företags-, projektstöd och miljöinvestering, under året 2016 fram till och med den 31 december 2016 uppgår till 276,2 miljoner kronor, varav 7,1 miljoner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsättningen för 2016 var att betala ut 886 miljoner kronor för landsbygdsprogrammet, varav 28 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 31,2 % av det prognostiserade beloppen. Detta på grund av hög arbetsbelastning vid fattande av beslut om stöd, som gjorde att stödmottagarna inte kunnat ansöka om utbetalning till den nivå som beräknades för Även förseningar i handläggningssystem har påverkat de ansökningar om utbetalning som kommit in till myndigheterna. Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknadsregleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 141 miljoner kronor under Jordbruksverket har även hanterat krisstöd till mjölkproducenter under Totalt har vi betalat ut knappt 69 miljoner kronor under Utbetalning av företagsoch projektstöd i Havs- och Fiskeriprogrammet Under 2016 startade utbetalningar i den nya programperioden för projekt- och företagsstöd. Under året har endast ett fåtal utbetalningar handlagts och totalt har 1,6 miljoner kronor utbetalats. Utbetalda medel i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari 2016 är 1,2 %. Utbetalning av projektstöd i Regionaloch socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Under 2016 startade utbetalningar i den nya programperioden för projekt inom lokalt ledd utveckling. Under året har endast ett fåtal utbetalningar handlagts och totalt har 0,3 miljoner kronor betalats ut, varav EU-delen är 0 miljoner kronor. Utbetalda medel i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari 2016 är 7,5 %. Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgräns I tabell 48 framgår de preliminära finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EU-medel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren uppgått till miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för knappt 1,8 miljoner kronor. För 2016 hade Sverige en sådan korrigering på 0,12 miljoner kronor. Måluppfyllelse Utbetalningar i rätt tid Jordbruksverkets andel av totala utbetalningar i förhållande till den utbetalningsprognos vi gjorde i januari är enligt nedan: Areal- och djurbaserade jordbrukarstöd: 88 % Företags- och projektstöd, samt miljöinvestering i landsbygdsprogrammet : 31 % Företags- och projektstöd i havs- och fiskeriprogrammet : 1 % Projektstöd i Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling : 8 % 112 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

113 KORREKT HANTERING AV STÖD Då de areal- och djurbaserade jordbrukarstöden utgör cirka 95 % av totalt utbetalt stödbelopp, är vår bedömning att målet är i huvudsak uppfyllt. För marknadsstöden är målet fullt uppfyllt då vi betalat ut stöden i tid enligt gällande förordning. Väger vi sedan in att vi hade en mindre finansiell korrigering för överskridande av tidsgräns så blir vår totala bedömning att detta mål är i huvudsak uppfyllt. Tabell 48 Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar, mnkr Land EU-medlem från 2016 Totalt Belgien ,2 6,1 Bulgarien ,0 0,0 Tjeckien ,0 0,3 Danmark ,0 3,4 Tyskland ) 0,0 26,1 Estland ,0 0,0 Irland ,2 71,6 Grekland ,1 295,7 Spanien ,8 738,7 Frankrike ,9 252,9 Kroatien ,0 0,0 Italien , ,1 Cypern ,0 0,0 Lettland ,0 0,0 Litauen ,2 0,2 Luxemburg ,0 2,1 Ungern ,5 21,0 Malta ,0 0,0 Nederländerna ,3 76,1 Österrike ,3 0,4 Polen ,1 32,2 Portugal ,6 141,1 Rumänien ,5 81,8 Slovenien ,0 0,1 Slovakien ,0 3,1 Finland ,0 2,0 Sverige ,1 1,8 Storbritannien , ,9 Totalt 118, ,7 1. Östra Tyskland medlem från 1990 Källa: EU-kommissionens dokument D/ /2016 (omräkningskurs 9,5525) och motsvarande dokument tidigare år. Korrekt genomförande av EU-stöden Nya rutiner för jordbruks-, landsbygds- och fiskeristöd Jordbruksverket fastställer gemensamma rutiner för samtliga stödmyndigheter, som alla handläggare ska följa. Under 2016 har Jordbruksverket utvecklat och förvaltat det nya Handläggarstödet för stödadministration. Arbetet har bland annat genomförts som ett led i införande av nya regler i jordbruksoch fiskeripolitiken. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Texterna är framtagna efter samråd med berörda myndigheter. Uppdaterade, gemensamma rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig handläggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning. Kontroll inför godkännande av utbetalningar Jordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar verkets internkontroll varje år systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Länsstyrelserna tecknar avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som länsstyrelserna ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället. Kompetens hos handläggare vid myndigheter som hanterar EU-stöd Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Sammanfattningsvis syftar de till att skapa tillräckligt hög kompetens hos de myndigheter och organisationer som är involverade i stödhanteringen samt att hålla en fortsatt hög kvalitet i de databaser och den information som används i hanteringen. Aktiviteter är bland annat utbildningar, kalibreringsövningar, satsning på klarspråk, framtagande av instruktioner och vägledningar. Det resultat som internkontrollverksamheten kommer fram till visar på både brister och på bra arbetssätt. Resultatet används i den kontinuerligt utförda systemförbättringen. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

114 KORREKT HANTERING AV STÖD Systematisk uppdatering av blockdatabasen Jordbruksverket ansvarar för att databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) innehåller aktuella uppgifter och tillräckligt hög kvalitet. Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Antalet granskade block per granskningsorsak framgår av tabell 49. I tabell 50 visas hur granskningen fördelas per ägoslag. Foto: Lena Clarin Tabell 49 Granskning per granskningsorsak Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Förändringar anmälda av lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av flygfoton Övrigt Summa Tabell 50 Gjorda granskningar per ägoslag Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Åker Bete Övrigt Summa Under 2016 har cirka jordbruksblock granskats. Detta antal motsvarar cirka 40 % av totala antalet block i blockdatabasen. Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har block granskats i fält under Under året har vi arbetat av den ryggsäck på cirka fältblock som 2015 fick prioriteras ner på grund av den stora mängd brukaranmälda ändringar som 2015 kom via SAM-ansökan till följd av nytt regelverk. Vi har under året klarat av att granska dessa block. Total kostnad för den systematiska uppdateringen av blockdatabasen var 39,7 miljoner kronor för 2016, motsvarande kostnad 2015 uppgick till 60,9 miljoner kronor. Ny metod för automatiserad granskning Under vintern 2015/2016 har vi använt en automatiserad metod för att granska åkermarksblock utifrån flygfoton. Metoden sorterar ut de block som anses vara godkända och därmed inte i behov av redigering. Metoden har reducerat behovet av manuell skärmgranskning med cirka block. Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalitet, har vi under 2016 påbörjat en övergång från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering och därmed ge en ytterligare ökad kvalitet i blockdatabasen. 114 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

115 KORREKT HANTERING AV STÖD Minskad risk för stora finansiella korrigeringar Jordbruksverket bedömer att den höga kvaliteten i blockdatabasen, som kommer av kontinuerliga uppdateringar av blockens arealer, avsevärt minskar risken för felaktiga utbetalningar och därmed risken för stora finansiella korrigeringar. Statskontoret delar denna bedömning vilket framgår av deras rapport Jordbruksverkets ökade kostnader för administration av EU-stöd från november Kvalitetsutvärdering av blockdatabasen I enlighet med EU-krav gör Jordbruksverket årligen en kvalitetsbedömning av sitt system för identifiering av jordbruksskiften och rapporterar resultatet till EU-kommissionen. Bedömningen görs genom sju mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal, där resultatet för 2016 är 100,12 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är %. För fem av de övriga sex måtten uppnås ett godkänt resultat för 2016, vilket är samma utfall som för Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningen I tabell 51 framgår de finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korrigeringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för respektive medlemsland är avslutade. De finansiella korrigeringarna har under perioden uppgått till sammanlagt miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för cirka miljoner kronor. Under 2016 har EU-kommissionen beslutat om finansiella korrigeringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 123 miljoner kronor. Bristerna finns främst i kontroll- och förvaltningssystem och konstaterades vid EU-kommissionens revision av skolmjölk och producentorganisationer för frukt och grönsaker 2011 och gårdsstöd En korrigering för avslutande av räkenskaperna 2014 ingår också. Tabell 51 Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, mnkr 1) EU-medlem Beslut Totalt Land från Belgien ,3 973,1 Bulgarien ,8 658,6 Tjeckien ,0 407,0 Danmark , ,9 Tyskland ) 44, ,2 Estland ,0 14,7 Irland , ,6 Grekland , ,6 Spanien , ,6 Frankrike , ,5 Kroatien ,0 0,0 Italien , ,0 Cypern ,0 118,0 Lettland ,3 11,8 Litauen ,0 374,2 Luxemburg ,4 45,8 Ungern , ,4 Malta ,7 5,9 Nederländerna , ,4 Österrike ,7 212,3 Polen , ,2 Portugal , ,1 Rumänien , ,5 Slovenien ,9 242,0 Slovakien ,7 162,4 Finland ,5 253,0 Sverige , ,3 Storbritannien , ,5 Totalt , ,6 1. Det första beslutet fattades Korrigeringar på grund av försenade betalningar redovisas separat och ingår inte såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabellen. 2. Östra Tyskland medlem från 1990 Källa: Beslut 2016/417/EU (17 mars 2016), 2016/1059/EU (20 juni 2016), 2016/2018 (15 november 2016) och motsvarande beslut för tidigare år. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

116 KORREKT HANTERING AV STÖD Rapporterade felfrekvenser I tabell 52 visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den förvaltningsförklaring som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober 2015 oktober Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och är ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas också de felfrekvenser Ekonomistyrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till kommissionen. Jordbruksverket har haft svårigheter att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och kommer under 2017 att behöva skicka ytterligare leveranser för att statistiken ska bli komplett för 2015, gäller både för EGFJ IAKS och EJFLU-IAKS. Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För garantifonden (EGFJ - IAKS) ligger felfrekvensen till exempel preliminärt på 1,7 %. För EGFJ EJ IAKS har felfrekvensen sjunkit jämfört med tidigare och ligger nu på strax över 2 %. Anledningen till att resultatet nu är bättre är att de förändringar vi gjort för skolmjölken nu börjar ge resultat. För EJFLU-IAKS är det inte meningsfullt att räkna ut felfrekvensen än, eftersom endast en delmängd av statistiken har kunnat levereras. Orsaken till den sena leveransen är bland annat att vi ännu inte har slutbetalat vissa ersättningar. Statistiken för EJFLU EJ IAKS ligger på 1,33 %, vilket är en ökning jämfört med tidigare år. Vi bedömer att dessa siffor är mer korrekta jämfört med tidigare år. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är attesterande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2016 (16 oktober 2015 till och med 15 oktober 2016) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, länsstyrelser, leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EU-kommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är reviderande organ för Europeiska fiskerifonden, EHFF, har i sin årliga kontrollrapport för 2016 funnit att felprocenten är 0 %. Tabell 52 Felfrekvenser garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EFF/EHFF) 7 Utbetalt belopp, mnkr Jordbruksverket, felfrekvens kontrollstatistik Ekonomistyrningsverkets felfrekvens från granskning EGFJ - IAKS 1, ,42 % 0,58 % 1,70 % 5 0,00 % 0,00 % 0,59 % EGFJ - EJ IAKS 1, ,50 % 4,00 % 2,16 % 0,00% 0,00 % 0,00 % EJFLU - IAKS 1, ,31 % 4,01 % - 6 0,00 % 0,00 % 0,50 % EJFLU - EJ IAKS 1, ,23 % 0,37 % 1,33 % 0,46 % 0,46 % 0,13 % EFF/EHFF ,39 % 1,72 % 0,00 % 1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 2. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 3. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 4. För EFF/EHFF avser utbetalningsperioden kalenderår. 5. Den felfrekvens som presenteras är preliminär och flera ärendetyper saknas. Statistiken kommar att slutrapporteras under våren Endast en delmängd av statistiken har rapporterats, flera av stöden är inte slututbetalda. Det är inte meningsfullt att räkna ut kontrollstatistiken gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll. Detta för att undvika dubbelarbete. 8. Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering. Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket 116 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

117 KORREKT HANTERING AV STÖD Revisionsanmärkningar Jordbruksverkets verksamhet när det gäller ut betalning av EU-stöd revideras regelbundet av EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet, Riksrevisionen samt internrevisionen. För fullständig sammanställning av finansiella korrigeringar, se avsnitt Finansiell redovisning Inledning. Skolmjölksstödet m.m. (EGFJ) Vid en revision i september 2011 konstaterade kommissionen brister i hanteringen av skolmjölksstödet i Sverige. Kommissionen hade synpunkter på hur kontroller genomförs och då framför allt inför utbetalning. Jordbruksverket har tagit fram nya mer utförliga instruktioner för hur de administrativa kontrollerna av ansökningarna ska genomföras. Vi har fått ett slutligt besked i form av ad hoc beslut 51. Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ) Revisionen genomfördes När det gäller producent organisationer för frukt och grönsaker har vi förbättrat kontrollinstruktioner för administrativa kontroller och kontroller på plats. Jordbruksverkets föreskrift har ändrats till följd av revisionen. Vi har fått ett slutligt besked i form av ad hoc beslut 52. Gårdsstödet (EGFJ) I augusti 2013 gjorde kommissionen en revision av gårdsstödet för stödåren 2011 och Ärendet är nu avslutat via ad hoc beslut 50. Resultatet blev en korrigering på ett totalt belopp på 10,9 miljoner euro och den största delen av korrigeringen beror, enligt kommissionen, på brister i riskanalysen för fjärranalyskontrollerna. Sverige har tagit ärendet till EU-domstolen. Företagsstöd och projektstöd (EJFLU ) I juni 2014 granskade kommissionen axel 1+3 inom landsbygdsprogrammet. Iakttagelserna från revisionsbesöket var många men väl kända av Jordbruksverket sedan tidigare genom verkets egna kontroller. Bristerna var i många fall åtgärdade redan före revisionstillfället. Bland annat tog kommissionen upp urvalskriterier, rimliga kostnader, offentlig upphandling, dubbelfinansiering och kontrollstatistik. Jordbruksverket har fått kommissionens förslag till finansiell korrigering på 9,8 miljoner euro. I november 2016 hade vi ett möte med förlikningsorganet och väntar nu på kommissionens ställningstagande. Landsbygdsutveckling Axel 2, åtgärderna 216 och 227 (EJFLU ) I juni 2015 granskade kommissionen ersättningarna för icke-produktiva investeringar (216) och ersättningen för icke-produktiva investeringar skog (227). Kommissionen har föreslagit en finansiell korrigering på 0,3 miljoner euro för brister inom rimlighetsbedömning av kostnader och offentlig upphandling. Jordbruksverket har accepterat beloppet och väntar på avslutande av ärendet via ad hoc beslut. Gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. I september 2016 granskade kommissionen gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. Någon revisionsrapport har inte kommit än. Skolmjölksstödet Jordbruksverket har fått revisionsrapporten från revisionsbesöket i slutet av september Kommissionen anmärker i rapporten på att det finns brister i administrativa kontroller, kontroller på plats och i beräkningar av stödet inklusive administrativa minskningar och påföljder. Arbete med att besvara kommissionens synpunkter pågår. Nötkreatursstödet I oktober granskade kommissionen nötkreatursstödet. En revisionsrapport har inkommit till Jordbruksverket den 14 februari 2017 från kommissionen. Jordbruksverket har inte kunnat värdera förslag till korrigering varför ingen avsättning har bedömts. Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker I november granskade kommissionen stödet till producentorganisationer för frukt och grön saker. Jordbruksverket fick revisionsrapporten den 30 januari Kommissionen anmärker i rapporten på att det finns brister i administrativa kontroller och kontroller på plats. Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd I december granskade kommissionen åtgärder inom det gamla landsbygdsprogrammet. Någon revisionsrapport har inte kommit än. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

118 KORREKT HANTERING AV STÖD Foto: Ann-Kristin Stegå Avslutande av räkenskaperna 2015 (EJFLU) Vid avslutande av räkenskaperna baserar EU-kommissionen sitt beslut på de uppgifter som kommer från det attesterande organets granskningar. Den föreslagna korrigeringen för 2015 är på 0,1 miljoner euro. Internkontrollens årliga granskningar Jordbruksverket har genomfört systemgranskningar av konkurrensutsättning inom bredbandsstöd för landsbygdsstöd samt offentlig upphandling inom stöd till kompetensutveckling för landsbygds- och fiskestöd. Urvalskriterier i stöd till projekt inom lokalt ledd utveckling har granskats inom ramen för samtliga fyra fonder. För jordbrukarstöd har systemgranskningar genomförts inom kompensationsstödet samt inom ersättningen för miljö- och klimatvänligt jordbruk avseende betesmarker och slåtterängar. Vidare har Jordbruksverket följt upp tidigare granskning av marknadsstöd. Under året har interna revisioner av informationssäkerhet ISO påbörjats och genomförts i samband med Jordbruksverkets certifiering. På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har Jordbruksverket utfört omverifieringar på 34 kontrollgårdar i 14 län. Resultaten från granskningarna har presenterats för varje berörd verksamhet. Rätt kontroller, rätt sätt och i rätt tid Jordbruksverket ansvarar både för att genomföra operativa kontroller och för att samordna kontroller som andra EU-stödhanterande myndigheter utför. Kontrollverksamheten ska kännetecknas av rätt kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. Urval av kontrollobjekt är delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Jordbruksverket gör en riskanalys före varje urval. Kontrollverksamheten styr vi genom riktlinjer för riskanalys och urval, tidsplaner för utförande, utbildningar, checklistor, kontrollinstruktioner, beslutsvägledning, verksamhetsstatistik, kvalitetskontroll samt vår egen internkontrollenhet. Under 2016 har Jordbruksverket, tillsammans med länsstyrelserna, fortsatt att utveckla en ny generation av en handdator för genomförande av fältkontroller. 160 kontroller av landsbygdsstöden och marknadsstöden har genomförts under 2016, vilket framgår av tabell 53. Att det är färre kontroller än tidigare beror på att landsbygdsprogrammet är försenat och det har inte funnits ut betalningar att kontrollera förrän sent under De kontroller som måste göras enligt förordning har ändå klarats av. Vi har också genomfört kontroller av krisåtgärder på grund av gällande marknadsläge inom mjölk- och köttproduktion. Krisåtgärderna har dock minskat något i antalet i förhållande till JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

119 KORREKT HANTERING AV STÖD Tabell 53 Antalet utförda kontroller Kontrollobjekt Plan Utfall Plan Utfall Plan Utfall Efterhandskontroller marknadsstöd Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet Kontroller Landsbygdsprogrammet Marknadskontroller Under granskningsperioden 2015/2016 har en av kontrollerna utförts under 2015 och resterande 3 planerade kontroller är gjorda under De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram. 3. De olika kontrollerna inom marknadsstöden har olika kontrollår och väljs ut genom urval varför en plan för antal kontroller inte är möjlig att ta fram. Tabell 54 Kostnader 1 per kontroll , tkr Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd 2 123,1 113,4 261,6 Efterhandskontroller landsbygdsprogrammet 6,1 10,6 9,7 Kontroller landsbygdsprogrammet 3 31,8 41,1 61,6 Marknadskontroller 4 27,5 29,1 39,0 1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2014=80%, 2015=78%, 2016=73%). 2. Kostnaden för efterhandskontroller av marknadsstöden ökade markant jämfört med Detta beror på ökad tidsåtgång på grund av hög personalomsättning under Detta har medfört att varje led i arbetet tagit lite längre tid. 3. Kostnaden för kontrollen inom landsbygdsprogrammet har ökat markant jämfört med Detta beror på att vi under arbetet med nya programmet har gjort dubbelbemannade kontroller för att kalibrera arbetet i det nya programmet. 4. När det gäller marknadskontrollerna har kostnaden ökat 2016, då flera nya medarbetare har introducerats i arbetet och det har medfört extra kostnader för dubbelbemanning. För stöd ur EGFJ och EJFLU som beslutas av myndigheter utanför Jordbruksverket gäller att samma myndigheter genomför kontrollerna. Jordbruksverket fastställer kontrollfrekvenser och riskanalys. Kontrollfrekvensen för gårdsstödet har under 2016 varit 3 % för samtliga länsstyrelser. Det är en sänkning jämfört med 2015 då kontrollfrekvensen låg på 5 %. Orsaken till sänkningen 2016 var låga felfrekvenser för gårdsstödet. För de nya miljöersättningarna ingångna 2015 eller senare har kontrollfrekvensen varit 5 % för samtliga länsstyrelser. För de gamla miljöersättningarna ingångna innan 2015 har kontrollfrekvensen varierat mellan 5 och 10 %. Tullverket har år 2016 utfört fysiska kontroller till ett värde av kronor för utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU. Måluppfyllelse Korrekt genomförande av EU-stöden I avsnittet återrapporteringskrav finns en redogörelse över Jordbruksverkets genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken under Arbetet med införandet har gått framåt under 2016 men vi kan också se att det finns viktiga delar kvar. Vi kan också konstatera att det finns områden där vi inte har kunnat leverera uppgifter på önskvärt sätt samt att det finns felfrekvenser som visar på brister. Vår sammantagna bedömning av detta mål blir därför delvis uppfyllt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

120 KORREKT HANTERING AV STÖD 120 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

121 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgifts finansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, köttklassificering och tjänsteexport. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 584,1 miljoner kronor (41 % av totala kostnaden) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.

122 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET MÅL Distriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård för alla djur i människans vård Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Fullt uppfyllt (4) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering) Fullt uppfyllt (4) Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklingssamarbete inom Jordbruksverkets Fullt uppfyllt (4) verksamhetsområde MÅLUPPFYLLELSE Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap Fullt uppfyllt (4) Förebyggande djurhälsovård Fullt uppfyllt (4) Distriktsveterinärerna Dygnet runt året om! Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter. Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur- och invånarantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter. Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid fördröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar. Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso- och sjukvård och består av legitimerade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare. Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskapssituation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurgrupper. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete. Vi har för djurslagen nöt, gris, fjäderfä och häst skapat arbetsgrupper som har en särskild inriktning på respektive djurslag och som prioriterar detta i sin dagliga verksamhet. Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso- och sjukvård för smådjur. Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård. För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av medarbetare, har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinärtjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesansvar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och assistenter och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens- och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt. Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effektivitet och service. Vi följer vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi fortsatt med implementeringen av dessa strategier ute på mottagningarna. En såld tjänst från Distriktsveterinärerna är uppbyggd av organisationens och den enskilde medarbetarens kompetens och kliniska färdighet samt av engagemanget och bemötandet gentemot kunden. En del av dessa tjänster erbjuds i form av tjänste paket som gör det tydligt för kunden att förstå tjänsten avseende t.ex. innehåll, pris och kundvärde liksom för medarbetaren att förstå vad som ska utföras. Verksamhetsinriktningen är för de olika verksamhetsgrenarna: Att vara en komplett leverantör av veterinär service för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utvecklingsfokus ligger på förebyggande hälsovård. Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottagningar för häst. Att vara en allsidig leverantör av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Svårare fall eller patienter som kräver stationärvård, remitteras. Att verka som aktiv, ansvarstagande och kompetent leverantör av offentliga uppdrag. Att verka som nationell smittskyddsresurs med hög beredskap och stort engagemang. 122 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

123 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Kostnadsutveckling Distriktsveterinärernas verksamhetskostnader för 2016 uppgår till 556,6 miljoner kronor vilket är en ökning med 2,5 % mot föregående år. Distriktsveterinärerna upprätthåller beredskap för akuta sjukdomsfall och smittskydd, dygnet runt. Arbetsmiljökrav gör att det krävs minst fem veterinärer per beredskapsområde, varför de fasta kostnaderna för beredskapen är höga. I flera praktikområden har Distriktsveterinärerna infört säsongsmässig förstärkt bemanning under beredskap, för att passa kundernas behov. Vi har också ett ökat samarbete mellan arbetsplatsernas beredskap i syfte att öka effektiviteten men också för att olika kompetenser ska kunna stötta varandra inför de olika åtgärder som behövs under beredskap. Detta kommer vi att fortsätta med under 2017 där målsättningen är att bättre utnyttja funktionaliteten i vår telefonväxel för att underlätta för våra veterinärer. Även den totala bemanningen på mottagningarna dimensioneras utifrån marknadens behov. Kostnaderna för djursjukskötare fortsätter att stiga då antalet anställda har ökat under året. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kompetensen i arbetet med smådjur. Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvningsförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2014 och 2016 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 5 % för ko, 8 % för häst och 6 % för katt. Distriktsveterinärerna tog under året ett inriktningsbeslut att förenkla prissättningen och att öka transparensen i prissättningen. Detta har lett till att vi tagit fram ett antal prisuppgifter som är gemensamma för hela landet, oavsett skillnader i kostnadsnivån. Likaså finns ett antal prisuppgifter på vår webb vilka ska ge kunden en uppfattning om vilka prisnivåer vi har på våra tjänster. Förrättningar per djurslag Varje besök hos djurägaren eller på mottagningen kopplat till en djurägare, genererar det vi kallar en förrättning, oavsett antal djur som behandlas vid detta besök. Antalet förrättningar har sjunkit för samtliga djurslag under Detta avspeglar bland annat att mjölksektorn har upplevt ytterligare ett svårt år. Ett flertal producenter har avvecklat sin verksamhet vilket har bidragit till att antalet förrättningar har minskat. Samtidigt har besättningarnas storlek ökat vilket har inneburit att antalet besök blivit färre men varje enskilt besök blir dock längre och omfattar fler djur. Rådgivning och besättningsgenomgångar omfattar också en allt större del av själva förrättningen. Med villkorad läkemedelsanvändning och förebyggande hälsovård minskar sjuklighet och därmed blir det färre akuta sjukresor för veterinären. Det minskande antalet förrättningar på häst avspeglar en ökande konkurrens men också att varje patient blir föremål för en mer avancerad diagnostik och behandling, vilket gör att varje häst ägnas mer tid. Smådjur ligger relativt konstant i antalet förrättningar även här ägnar vi mer tid för varje patient i takt med att vården blir mer avancerad. Tabell 55 Antal förrättningar per djurslag Djurslag Lantbrukets djur Hästdjur Smådjur Ej angivet djurslag Summa Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myndig heter. Här ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori. 2. Värdena i tabellen är korrigerade jämfört med föregående år då framtagandet av uppgifter förändrats. Källa: Jordbruksverket Officiella uppdrag I samband med att alla officiella veterinärer ska ha en formell utbildning, har en översyn gjorts över hur Foto: Anna Tubbin JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

124 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET många officiella veterinärer vi ska ha samt vilken kompetens dessa ska ha. Målsättningen har varit att fördela ut uppdragen på färre veterinärer för att dessa ska få en tillräcklig volym uppdrag för att kunna säkerställa en tillräcklig kompetens och erfarenhet. Rikstäckande akut djursjukvård Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer. Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Vi har under året haft betydande problem med att rekrytera veterinärer, vilket har inneburit en hög arbetsbelastning för ordinarie personal. Under året har därför resurser tillsatts för att bredda vår rekrytering utomlands liksom att öka vår förmåga att ta hand om nyrekryterade genom en ny rekryteringsstrategi med ökat stöd från våra centrala stödresurser. Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal. En stor del av vikariaten har betjänats av veterinärstudenter från årskurs 5 i veterinärprogrammet vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Från studenthåll har detta varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas. Distriktsveterinärerna har under året haft ett ökat fokus på arbetsmiljön för våra anställda i syfte att minska antalet sjukskrivningar och minska personalomsättningen. Vi har också en utökad sam verkan mellan arbetsgivaren och de fackliga parterna. I syfte att öka delaktighet och att öka inflytandet över strategiska beslut har Distriktsveterinärerna: Samlat klinikchefer, ledningsgrupp, fack och överveterinärer vid två fysiska möten samt däremellan ett antal möten via Skype. Haft ett antal Skype-möten för information till all personal. Genomfört en roadtrip där chefer på olika nivåer har fört diskussioner om framtida satsningar ute på enskilda mottagningar tillsammans med personalen. Identifierat fyra prioriterade områden: kompetens utveckling, beredskap, lönemodell för veterinärerna samt HR med rekrytering. Haft erfarenhetsutbyte sk ERFA-möte med anställda som arbetat i organisationen mer än 10 år. Kundfokus Mätningar genom åren har visat att kunderna upplever en hög generell nöjdhet med Distrikts veterinärerna. Organisationen försöker tillgodose kundens be hov av tillgänglighet på flera plan genom följande delar: Olika forum för kommunikation, såsom en ny hemsida samt ökad tillgänglighet över telefon via en gemensam växel. Ökad aktivitet på sociala medier såsom Facebook och Instagram Förändrade rutiner på mottagningarna för att öka tillgängligheten, såsom förändrade svarsrutiner för telefon och mejl. Via journalföringssystemet Link möjliggöra gemensamma bokningsrutiner och svarsrutiner till djurägare. Samarbetet mellan mottagningar kring bokningar, har ökat under året och möjliggör en ökad tillgänglighet på tider som passar kunden. Vår mobilanpassade webbsida lanserades under våren 2015 och spelar en central roll för vår kommunikation. Via mottagningarnas egna sidor på webben och Facebook ges möjligheter för varje arbetsplats att gå ut med aktuell information riktad till sina kunder och sitt upptagningsområde. Vi har också möjlighet att ha våra informationsfoldrar nedladdningsbara i mobilen vilket gör dem mer lättillgängliga ute i fält. Måluppfyllelse rikstäckande akut djursjukvård Målet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att Distriktsveterinärerna kunnat erbjuda veterinär service under årets alla dagar och dygnet runt i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvaret över. 124 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

125 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Epizootiberedskap Under 2016 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur. Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i ett omfattande mjältbrandsutbrott på Omberg i Östergötland. Arbetet har omfattat smittspårning, sanering och vaccinering och letts från en operativ ledningscentral i Väderstad. Distriktsveterinärerna har också medverkat som utredande veterinärer vid ett utbrott av Newcastle disease i Vellinge. I samband med fågelinfluensa (H5N8) i en kommersiell besättning utanför Helsingborg har Distriktsveterinärerna upprättat en operativ lednings central med insatsledning och utredande veterinärer. I arbetet har flera frivilliga resurser från Blå stjärnan och Hemvärnet deltagit. Måluppfyllelse epizootiberedskap Målet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under 2016 Förebyggande djurhälsovård Under 2016 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom den förebyggande hälsovården för nöt och gris. För mjölkkor har huvudinriktningen rört villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) med såväl utbildning av veterinärer som av djurägare. I Distriktsveterinärernas koncept för ViLA-mjölk ingår ett program för förebyggande hälsovård som bygger på vårt koncept Besättningsservice och en modifierad variant av Hälsopaket Mjölk. Vi kan konstatera att intresset hos producenterna för ViLA-mjölk, har varit något avvaktande. Betydligt fler har gått djurägarutbildningen än de som senare anslutit sig till tjänsten. En arbetsgrupp har skapats för att metodutveckla den förebyggande hälsovården och för att öka specialiseringen av våra veterinärer för hälsovård på mjölkkor. Distriktsveterinärerna har ökat besättningsarbetet i grisbesättningar och ökat antalet anslutna besättningar till Besättningsservice gris, där också den organiserade hälsokontrollen ingår. Vi har deltagit aktivt i en arbetsgrupp tillsammans med Sveriges grisföretagare, Gård & Djurhälsan samt Lundens djurhälsa för att ta fram plan- och riktlinjer för smittsäkrad besättning. Måluppfyllelse förebyggande djurhälsovård Målet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under Utsädeskontroll För att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den fria marknaden. Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m. Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad. Tabell 56 Antal delanalyser fröburna växtslag Verksamhetsår Certifieringsanalyser Övriga analyser Summa Källa: Jordbruksverket Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas: Utveckling av ett nytt administrativt IT-system för hantering av verksamhetens processer. Optimera det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via hemsida. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädesområdet uppgår 2016 till 23,4 miljoner kronor. Måluppfyllelse utsädeskontroll Jordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

126 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Köttklassificering Jordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP. Kostnaden för klassificeringskontrollerna 2016 är totalt ca 3,4 miljoner kronor. Av totalkostnaden står slakteribranschen för hälften, medan resterande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdragsverksamheten var knappt 1,7 miljoner kronor för Utöver kontrollerna har Jordbruksverket utvecklat en e-utbildning som helfinansieras av slakteribranschen. Kostnaden för den var 0,4 miljoner kronor. Den vanligaste orsaken till avvikelser vid kontroll är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klassningen nått godkänd nivå efter återbesök. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Tabell 57 Klassificering av slaktkroppar Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 6,4 5,6 7,5 Kostnad per kontroll, tkr 1 9,5 8,5 8,2 1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets totala kostnader exklusive projektkostnader om 404 tkr för Källa: Jordbruksverket. Tjänsteexport Tjänsteexportverksamheten har under 2016 bedrivits enligt tidigare fastlagd strategi. Jordbruksverket har under året slutrapporterat och därmed avslutat insatsen i Georgien där ett kapacitetsutvecklingsprojekt inriktat på att etablera ett uthålligt och EU-anpassat regelsystem för livsmedelssäkerhet bedrivits sedan Jordbruksverkets har som underleverantör till Statistiska centralbyrån (SCB) genomfört en mission till Mocambique och två missioner till Kosovo. Även ett studiebesök med delegater från Kosovo har genomförts, Vi har också utfört ett TAIEX-uppdrag i form av studiebesök från Moldaviens utbetalningsmyndighet (AIPA). Under året har ytterligare samarbete med Moldavien förberetts och den 1 december inledde Jordbruksverket ett treårigt samarbete med Moldaviens livsmedelssäkerhetsmyndighet, NFSA. Projektet löper under 36 månader med en budget om ca 21 miljoner kr. Livsmedelsverket ingår som underleverantör i projektet. Den projektledare som rekryterats för att leda det operationella arbetet blir myndighetens första medarbetare som stationeras i ett insatsland. Inom ramen för EU-samarbetet har Jordbruksverket formerat sig i ett konsortium och lämnat anbud på totalt två EU-Twinning samarbeten (Fiche). Anbuden har avsett Moldaviens utbetalningsmyndighet (AIPA) och livsmedelssäkerhetsmyndighet (NFSA). I det senare fallet blev anbudet vinnande i konkurrens med fem övriga konsortier. I detta projekt är Litauen projektledare. Sverige och Lettland är s.k. Junior Project Leader (JPL). Samarbetet, som formellt undertecknades i december månad, löper under 24 månader med en budget om ca 2 miljoner euro. I samverkan med Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA), Livsmedelsverket (SLV) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har Jordbruksverket arbetat med att utveckla ett internationellt utbildningsprogram (ITP). Programmet finansieras av Sida och avser kapacitetsutveckling inom området djurhälsa. Programmet, som är tänkt att löpa under 5 år, riktar sig initialt till länderna inom den Östafrikanska gemenskapen (EAC); Uganda, Rwanda, Tanzania, Kenya och Burundi. Sammanlagt två missioner har genomförts till länderna. Urval av deltagare och uppstart av programmet beräknas ske under 2017/18. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet inom tjänsteexportområdet för 2016 uppgår till 4,0 miljoner kronor, föregående år 9,2 miljoner kronor. Måluppfyllelse kompetens till internationellt utvecklingsarbete Jordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksamhetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. 1 Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområden uppdragsverksamhet (RO Tillsyn). 126 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

127 Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare Detta avsnitt behandlar fokusområdet Attraktiv myndighet i koncernen staten där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för rätt kompetens, öppenhet, hjälpsamhet och helhetssyn, agerande enligt våra värderingar, stärka ledarskapet och medarbetarskapet, attraktiva förutsättningar för arbetet, inkluderande synsätt, ett fortsatt gott samarbete med våra personalorganisationer och ett aktivt medarbetarråd.

128 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Foto: Lena Clarin I Jordbruksverkets färdplan för framgår vad som ska prioriteras under perioden. Ett av fokusområdena är Attraktiv myndighet i koncernen staten där Jordbruksverket särskilt ska arbeta för: att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens attraktiva förutsättningar för arbetet att stärka ledarskap och medarbetarskap säkra kompetensförsörjningen helhetssyn och enklare tillsammans Under 2016 har vi fortsatt att implementera färdplanen med arbete kring attraktiv arbetsgivare, ledarskap och medarbetarskap samt kompetensförsörjning. Attraktiv arbetsgivare i koncernen staten För att vi ska kunna locka nya kompetenta medarbetare och behålla befintliga är det av största vikt att Jordbruksverket fortsätter vara en attraktiv arbetsgivare. Det är också viktigt att vara attraktiva så att andra organisationer ska vilja samarbeta med oss och för att kunderna ska ha förtroende för vår verksamhet. Under året har vi arbetat inom flera områden för att ytterligare stärka vår attraktivitet som arbetsgivare. Employer branding För att nå potentiella medarbetare och säkerställa framtida kompetensförsörjning, har vi under året fortsatt det strategiska arbetet med hur vi marknadsför oss som arbetsgivare och våra vakanta tjänster. Vi arbetar aktivt med sociala medier, såsom Linkedin, Facebook, Twitter, och vi når även ut med filmklipp via Youtube. Vi har också varit engagerade vid mässor och studentträffar för att möta framtida medarbetare. Introduktion En viktig del vid nyanställningar är att våra nya medarbetare får en bra introduktion så att de snabbt kan komma in i arbetet och ha rätt grundförutsättningar för att utföra ett bra arbete. Förutom den verksamhetsnära introduktionen, har Jordbruksverket ett övergripande introduktionsprogram bestående av delarna; Jordbruksverkets verksamhet, att vara statsanställd, offentlighet, sekretess och förvaltningsrätt. Under året har vi arbetat med att utveckla och förbättra detta program, genom att bl.a. modernisera utbildningarna och överföra vissa delar till elektroniska utbildningar. Vi lyssnar på våra nyanställda och låter dem ge värdefull feedback på Jordbruksverket som attraktiv arbetsgivare. Attraktiva förutsättningar för arbetet Jordbruksverket arbetar strategiskt med lön som styrmedel, för en resultatbaserad och saklig lönesättning med utgångspunkt i verksamhetens behov. Lönerevisionen genomförs med lönesättningssamtal i dialog mellan chef och medarbetare. Jordbruksverket har löneväxling som en möjlighet att öka flexibiliteten i anställningsvillkoren. Under 2016 har vi fortsatt att arbeta tillsammans med personal organisationerna med lönen som styrmedel utifrån verksamhetens behov och för att öka lönespridningen. Vi har också avsatt medel för en särskild satsning på strategiskt viktig kompetens. Våren 2016 har en lönekartläggning genomförts tillsammans med personalorganisationerna. Analysen visar inte på några osakliga löneskillnader inom lika eller likvärdigt arbete. Under året har vi i en pilot även testat på ett nytt arbetssätt. Vi har arbetat mer papperslöst, frångått distansavtal och istället provat på mobilt arbetssätt, utvecklad teknik med direktinloggning till våra IT-system och tätare uppföljning med chef. Mångfald/inkluderande synsätt I mångfaldsplanen, som gäller för åren , finns mål som syftar till att öka mångfald och tillgänglighet. Målen handlar om att ta tillvara på medarbetarnas olika kompetens och drivkraft, att ha en jämn könsfördelning, åldersbalans och mångfald inom yrkesgrupperna, samt att lokaler, verksamhet och information ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Under 2016 har vi deltagit i ett praktikantprogram som riktar sig till nyanlända och personer med funktionsnedsättning. Programmets syfte är att underlätta för dessa grupper att få arbetslivserfarenhet och på så vis göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Jordbruksverket har under året tagit emot 7 praktikanter genom detta program, varav 5 har fått anställning hos oss efter avslutad praktik. 128 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

129 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Utöver praktikantprogrammet har Jordbruksverket även tagit emot nyanlända genom praktik via Migrationsverket, samt gjort insatser via landsbygdsnätverket för att hjälpa nyanlända till arbete inom de gröna näringarna. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda inom hela organisationen är 70 % kvinnor och 30 % män, vilket är oförändrat jämfört med Könsfördelningen är något jämnare om uppdragsverksamheten exkluderas: 63 % kvinnor och 37 % män. Bland chefer inom hela organisationen är könsfördelningen: 58 % kvinnor och 42 % män. Se tabell 62. Jordbruksverket har identifierat och uppmärksammat fördelningen mellan män och kvinnor, och ser detta som en viktig fråga för att säkerställa framtida kompetensförsörjning. En analys har påbörjats 2016, som ska ligga till grund för kommande arbete inom området. Aktivitetsbaserade arbetssätt Under 2016 har ett pilotprojekt pågått på Jordbruksverket som har testat och utvärderat det aktivitetsbaserade arbetssättet. Pilotprojektets namn är Människa, teknik och lokaler i samverkan vilket belyser projektets tre delar. Delprojektet människa har fokuserat på frågor kopplat till ledarskap, medarbetarskap, avtal och arbetsmiljö som tillsammans har underlättat och utvecklat Jordbruksverkets arbetssätt. I delprojekt teknik undersöktes vilka tekniska förändringar och lösningar som krävs då vi tillämpar flexibelt arbetssätt. Delprojekt lokaler analyserade och utvecklade utformningen av de aktivitetsbaserade lokalerna. Inom pilotprojektet infördes det aktivitetsbaserade arbetssättet för ett 70-tal medarbetare från olika delar av Jordbruksverkets verksamhet. De olika effektmålen utvärderades under och efter avslutat projekt. Projektutvärderingen visar att alla verksamheter som ingått i piloten upplever positiva resultat. Det gäller för samtliga effektmål som låg till grund för pilotprojektet. Jordbruksverket har beslutat att successivt införa det aktivitetsbaserade arbetssättet för fler verksamheter. Personalförändringar Under 2016 har Jordbruksverket rekryterat 192 tillsvidareanställda medan 117 tillsvidareanställningar har upphört, vilket ger en nettoökning på 75 tillsvidareanställningar. Ökningen har framförallt skett på IT-avdelningen, landsbygdsavdelningen och inom utbetalningsfunktionen. På IT-avdelningen arbetar vi strategiskt för att växla inhyrda konsulter mot egen anställd personal. Ökningen på landsbygds avdelningen och utbetalningsfunktionen beror främst på implementeringen av den nya EU-politiken. Jordbruksverkets uppdragsverksamhet som till största del består av Distriktsveterinärerna har ökat med 21 personer under Det är främst antalet djurvårdare och djursjukskötare som ökat. Tidsbegränsad personal har utgjort cirka 7,5 % av de anställda. Det är en minskning i jämförelse med Personalrörligheten är 9 % vilket är en minskning med en procentenhet i jämförelse med föregående år. Uppdragsverksamheten har en högre personalrörlighet än den övriga verksamheten. Se tabell 58. Tabell 58 Personalrörlighet i procent Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 2 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Personalrörlighet kvinnor män Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året. 2. Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

130 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Se tabell 59. Pensionsavgångarna 2016 motsvarar cirka 1,7 % av de tillsvidareanställda. Under 2017 kommer 12 anställda (3 kvinnor och 9 män) nå pensionsåldern som normalt är 65 år. Det motsvarar 0,9 % av de tillsvidareanställda. Andelen medarbetare som är 29 år och yngre har ökat både inom uppdragsverksamheten och inom Jordbruksverket, se tabell 60. Tabell 59 Medelålder Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Medelålder kvinnor män Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket Tabell 60 Åldersfördelning i procent Åldersfördelning Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet år och yngre år år år år eller äldre Distriktsveterinärderna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket Distriktsveterinärerna I syfte att öka effektiviteten och enhetligheten har Distriktsveterinärerna under 2016 påbörjat en omorganisation som träder i kraft 1 januari Förändringen innebär bland annat att fyra regioner blir två, med var sin regionchef på respektive område. Klinikcheferna får ett ökat administrativt stöd, i form av klinikchefsassistenter och nya administrativa rutiner m.m. Personalhandläggarna inom Distriksveterinärerna arbetar sedan våren nära tillsammans med Jordbruksverkets personalenhet, för att nå ett ökat kompetensutbyte med varandra och för att kunna ge ett bättre stöd till verksamheterna. Arbetet med översyn av veterinärernas lönemodell har också intensifierats, där förhoppningen är att hitta en modell som stödjer utvecklingen av verksamheten och är attraktiv för personalen. Distriktsveterinärerna har också fått en ny externwebb, som ett led i att vara mera attraktiv och tillgänglig för kunderna. Medarbetarskap och ledarskap Utveckling av ledar- och medarbetarskap är en viktig fråga för Jordbruksverket och vi arbetar därför kontinuerligt med det. Jordbruksverket har under året rekryterat 10 nya chefer, 2 externa och 8 interna, med olika bakgrund och erfarenhet. Medarbetarskap I början av 2016 praktiserade en student på Jordbruksverket med uppdrag att ta fram en rapport kring medarbetarskap. Utifrån rapporten har vi under året fördjupat oss i vad medarbetarskap är för oss och vilka långsiktiga mål vi har inom detta område. Vi har även kartlagt tidigare arbeten på Jordbruksverket med koppling till medarbetarskap, samt samverkat med flera andra myndigheter som arbetat aktivt med dessa frågor under en längre tid. Utifrån målbilden har vi tagit fram ramar och en plan för det kommande medarbetarskapsarbetet som startar JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

131 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Sedan 2015 arbetar vi med medarbetardialoger som ett verktyg att föra verksamheten framåt. Under 2016 har vi utvärderat detta i olika forum. Slutsatsen är att vi är nöjda med hur medarbetardialogerna har fungerat och kommer därför att fortsätta arbeta med den formen framöver. Vi har också utvecklat modellen med medarbetardialog under 2016, så att den ännu bättre ska passa verksamheternas behov. Ledarskap Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingsprogram har fortsatt under 2016 med en fjärde modul: effektiva ledningsgrupper. Varje ledningsgrupp, bestående av avdelningschef och dennes enhetschefer, har under året fått coachning i sitt arbete. Modulen har varit nära chefens vardag och grupperna har haft möjlighet att styra hur de vill bli coachade utifrån var de befinner sig i sin utveckling. Under senhösten fick enhetscheferna också individuell coachning som en fortsättning på modulen. Under 2016 har vi fortsatt med vår chefsutvärdering på Jordbruksverket. Det var sammanlagt 14 enhetschefer och en avdelningschef som utvärderades om deras chefsförordnande skulle förlängas. Utvärderingen sker i samtalsform och utvärdering av processen visar att de utvärderade cheferna upplever att de får bra och värdefull återkoppling på sitt ledarskap. Även de chefer som utvärderar tycker konceptet är bra och att det är nyttigt att ha en dialog kring dessa frågor med sina underställda chefer. Samtliga 15 utvärderade chefer har fått förlängt förordnande efter utvärderingen. Föregående år startade vi chefsmagasinet på Jordbruksverket som är ett intranät för våra chefer. Chefsmagasinet är en viktig och bra kanal för vår interna kommunikation och som ett stöd för våra chefer. Arbetsmiljö Jordbruksverkets övergripande arbetsmiljömål är att skapa en fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verksamheten och medarbetarna. För att nå dessa mål arbetar Jordbruksverket aktivt med regelbundna medarbetardialoger och arbetsmiljökartläggningar, riskanalyser vid organisationsförändringar, introduktion av nyanställda, arbetsmiljökommittéer, rehabilitering, friskvårdsförmåner samt avgångssamtal. Sjukfrånvaron på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten har varit 4,3 % under Det är i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år. Sjukfrånvaron har ökat på Jordbruksverket under en treårsperiod och det har också varit en generell trend i samhället. Hos Jordbruksverket är det framförallt den långa sjukfrånvaron som ökat. Sjukfrånvaron följs noggrant och arbete kring tidiga insatser pågår. Jordbruksverket har även en överenskommelse med Försäkringskassan som syftar till att samarbeta för att minska ohälsotalen. Se tabell 61. Tabell 61 Sjukfrånvaro i procent Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Total sjukfrånvaro 3,8 4,7 4,8 4,9 5,5 5,5 3,1 4,2 4,3 - kvinnor 4,5 5,7 5,7 5,7 6,5 6,2 3,8 5,2 5,3 - män 2,0 2,2 2,7 2,4 1,5 2,3 1,8 2,6 2,8-29 år och yngre 2,7 2,3 2,7 3,8 2,5 3,7 2,1 2,3 2, år 3,9 5,0 5,0 5,5 6,3 6,6 2,9 4,2 4,0-50 år eller äldre 4,0 4,9 5,0 4,7 5,2 4,7 3,5 4,8 5,2 Andel (%) sjukfrånvaro samman hängande 60 dagar eller mer 40,5 51,1 56,2 48,8 56,3 53,4 36,4 48, Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

132 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Under året har vi arbetat med flera förebyggande och främjande arbetsmiljöarbeten. Vi har bland annat genomfört en uppskattad hälsovecka, där vårt nya gym invigdes. Vi har fortsatt med konceptet balans i arbete, samt vidareutvecklat vår rehabiliteringsprocess. Ett nytt avtal med företagshälsovården tecknades 2016, vilka Jordbruksverket har ett nära samarbete med genomförde Jordbruksverkets chefer en arbetsmiljöutbildning med ett nytt grepp. Konceptet NanoLär består av korta lärtillfällen som utförs digitalt när det passar mottagaren. Utfallet har varit positivt och vi kommer fortsätta med NanoLärkonceptet för fler utbildningar framöver, även inom andra områden. Den totala övertiden under året var timmar, vilket är en minskning jämfört med Övertid hos Jordbruksverket uppstår främst vid säsongsbetonat arbete, arbete i krisorganisation, samt IT-avdelningens jourverksamhet. Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärerna har under 2016 förberett ett ledarskapsutvecklingsprogram med start Målsättningen med utbildningen är att cheferna ska stärkas i sin roll samt utveckla ett ökat coachande förhållningssätt gentemot sina medarbetare. Distriktsveterinärerna har under året gått över till arbetssättet LEAN, där korta dagliga pulsmöten är en central del, både för personal på Jordbruksverket och ute i fältverksamheterna. Kompetensförsörjning Utveckla och behålla rätt kompetens God kompetensförsörjning är en av Jordbruksverkets viktigaste strategiska uppgifter och vi har därför kompetensanalys som en del av verksamhetsplaneringen. Genom att göra en genomlysning får vi en tydligare bild av Jordbruksverkets befintliga kompetens och vad vi behöver tillföra. Detta ger ökade möjligheter att framgångsrikt kunna styra verksamheten i rätt riktning. Kompetensanalys handlar om att utifrån Jordbruksverkets uppdrag och mål samt kommande förändringar och utmaningar genomlysa följande områden: Arbetssätt/organisation/kultur Kritiska kompetenser och nyckelpersonsberoende Behov av förändrad kompetens Kommande behov av kompetensväxling, kompetensutveckling och rekrytering. För att tydliggöra vår process kring kompetensförsörjning har vi tagit fram ett årshjul som chefer och HR har som en gemensam ram. Cheferna rekommenderas att jobba nära sina medarbetare med kompetensförsörjningen och att koppla verksamhetsplanen med kompetensanalysen till de utvecklingsdialoger de har med medarbetarna. Se figur nedan. Strategi kompetensförsörjning Uppföljning nyckeltal kompetensförsörjningsdialog ledningsgrupper och HR Enskild dialogchef och HR Kvartal 4 Kvartal 1 Verksamhetens uppgifter och utmaningar Rätt kompetens för kunder och uppdragsgivare Dialog chef och HR om kompetensutveckling Verksamhetsplanering med kompetensanalys Kvartal 3 Kvartal 2 Enskilt arbete division/ avdelning/enhet Figur 15 Årshjul kompetensförsörjning Källa: Jordbruksverket 132 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

133 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Engagerade medarbetare med rätt kompetens Ett viktigt verktyg för att utveckla verksamheten och medarbetarna är resultat- och utvecklingsdialogerna som Jordbruksverkets chefer har med medarbetarna. För att samtalen ska bli värdefulla behöver vi skapa samtal som verkligen ger nytta till verksamheten. Vi har därför agila resultat- och utvecklingsdialoger med förenklade mallar, både för enskild dialog och dialog i respektive arbetsgrupp. Vi har också en speciell mall som är speciellt anpassad för chefer. Dessutom har vi en mall för de som arbetar aktivitetsbaserat och där det behövs korta avstämningar varje månad. Dialogen kännetecknas av: Vid behov flera gånger per år Fokus på dialog, lärande, utveckling och resultat samt koppling till färdplanen, Jordbruksverkets strategiska plan Tydligare koppling mellan verksamhetens utveckling och medarbetarens utveckling. Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 3,8 dagar per anställd vilket är i nivå med föregående år. Kvinnorna har i genomsnitt 3,8 dagar medan männen har 3,7 dagar. IT-avdelningen har tagit emot ytterligare 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram under Helhetssyn och enklare tillsammans För att öka helhetsförståelsen bland Jordbruksverkets medarbetare genomförde vi insatser för de anställda under året. Vi arrangerade lunchseminarium inom bland annat områdena: samverkan mellan myndigheter hållbar mat LEAN kvalitetssäkring av utredningsprocesser ansökan av stöd i e-tjänst bemöta utmanande kunder. En större ombyggnation har också genomförts, då en ny gemensam mötesplats och entré för Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har upprättats. Entrén fick namnet Skogsbrynet och invigdes under hösten. Tanken är att Skogsbrynet med respektive möteslokaler ska bli en central plats hos Jordbruksverket, där kollegor kan mötas över gränser och där kunder lätt kan bjudas in. Jordbruksverkets medarbetarråd har under året träffat generaldirektören vid flertalet tillfällen för att diskutera och arbeta med aktuella frågor inom fokusområdet attraktiv myndighet i koncernen staten. Teman har bland annat varit mångfald, medarbetarskap, färdplanen och det regionala perspektivet. Medarbetarrådets idéer och tankar är viktiga inslag för att utveckla verksamheten åt rätt håll och skapa delaktighet hos de anställda. Foto: Charlotta Johansson JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

134 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Tabell 62 Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december 1 Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 2 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Tillsvidareanställda kvinnor män Administratörer kvinnor män Handläggare kvinnor män Distriktsveterinärer kvinnor män Chefer kvinnor män Varav verksledning kvinnor män Varav avdelningschefer kvinnor män Varav enhetschefer kvinnor män Varav regionchefer kvinnor män Varav klinikchefer kvinnor män Varav övriga chefer kvinnor män års siffror har justerats avseende två kvinnliga handläggare samt en manlig handläggare som inte fanns med i statistiken föregående år 2. Uppdragsverksamhet: Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket 134 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

135 Stödjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstödjande funktioner.

136 STÖDJANDE PROCESSER Enligt vår strategiska plan ska vi utveckla våra arbetssätt för att tillgodose våra kunders behov vi ska sätta kunden först. Nedan följer några av de satsningar som vi har gjort för att öka kundnyttan. Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effektiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes. Utvärderingsmodellen består av ett antal kriterier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations): Kontrollmiljö Riskanalys Kontrollåtgärder Information och kommunikation Uppföljning och utvärdering I uppföljningen av processen för intern styrning och kontroll har alla chefer fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 88 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 54 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, som även är representativt med cirka 60 % svarsfrekvens. Områden som cheferna bedömt fungera särskilt bra (andel betyg 4 eller 5) är i vilken utsträckning verkets visioner, strategier och mål är förankrade i verksamheten, hur väl man känner till sitt ansvar när det gäller intern styrning och kontroll samt i vilken utsträckning man har tillgång till den information man behöver för att utföra sitt arbete. Frågor med något lägre bedömning (lägre andel betyg 4 eller 5) rör att verket har ändamålsenliga processer för dialog om mål, uppföljning och avvikelser samt i vilken utsträckning verket har ett system för att fånga upp förbättringsförslag från medarbetarna. Vi har också kontrollerat att vi har genomfört de aktiviteter vi ska genomföra, t.ex. riskanalys, åtgärder och uppföljning. Vi har gått igenom rekommendationer och synpunkter från intern och extern revision och vi har kontrollerat att vi planerat eller genomfört relevanta åtgärder för att förbättra verksamheten. Sedan den 1 juli 2016 är utbetalningsstället vid Jordbruksverket certifierade enligt ISO i syftet att kunna ge tillräckliga garantier för att utbetalningar är lagliga och korrekta och att de redovisas på ett korrekt sätt, i enlighet med krav i artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 1306/2013. Certifikatet är benämnt Statens jordbruksverks uppgifter avseende kontroll, verkställande och redovisning av utbetalningar i rollen som ackrediterat utbetalande organ för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). Effektiv kommunikation Jordbruksverket arbetar för förenklingar överallt och sätter kunden först för landsbygdens och samhällets bästa. Kommunikation är en nyckel i detta arbete. Här följer några exempel på vad vi gjort under 2016 när det gäller kommunikation. Högt betyg för Jordbruksverket från journalister Jordbruksverket har ett stort antal mediekontakter varje år och våra frågor är intressanta för medierna att rapportera om. Under 2016 fick vi resultaten från två analyser av vårt mediearbete. I PR-barometern betygsätter journalister sina kontakter med myndigheter och organisationer som de varit i kontakt med. Journalisterna gav Jordbruksverket högst betyg av samtliga myndigheter. Vi hamnade på tredje plats av samtliga betygsatta organisationer, bakom Cancerfonden och IF Metall. I undersökningen framgick att vi uppfattas som snabba, hjälpsamma och tydliga av de journalister som varit i kontakt med oss. Vi lät också genomföra en analys av hur vi uppfattas i medierna och vilka av våra frågor som medierna rapporterar mest om. Under den undersökta perioden hade 92,5 % av publiciteten om Jordbruksverket en neutral vinkel, vilket gör att vi når målet på 90 %. De frågor som medierna rapporterade mest om under perioden var stöden till jordbruket och landsbygden, djurskydd och djurhälsa. Kommunikation om stöden Under 2016 har vi fortsatt att kommunicera om stöden inom den nya jordbruks-, landsbygds- och havs- och fiskepolitiken. Flera av projekt- och företagsstöden i landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling kunde man börja söka under Detta har medfört stora kommunikationsinsatser där en viktig del har varit att kommunicera om den nya e-tjänsten för att söka stöd. 136 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

137 STÖDJANDE PROCESSER Foto: Lena Clarin För att underlätta för konsulter och rådgivare som hjälper lantbrukare med SAM-ansökan har vi startat en ny webbplats. Vårt nyhetsbrev om stöd till landsbygden har utvecklats under året genom att göra det mer användarvänligt. Kommunikationsinsatserna för SAM-ansökan har utvärderats under 2016 med hjälp av tre kvantitativa undersökningar, en till lantbrukare, en till länsstyrelser och en till konsulter. De viktigaste slutsatserna från undersökningarna är att det behöver bli lättare att hitta information om SAM-ansökan och stödregler på Jordbruksverkets webbplats. Informationen om SAM-ansökan och stödregler på webbplatsen bedöms däremot vara tillräckligt omfattande men det finns ett behov av att förenkla informationen. Information om förgröningsstödet får låga betyg och behöver ses över. Fondgemensam kommunikation Tillsammans med Tillväxtverket och Svenska ESFrådet har vi fortsatt arbetet med att kommunicera hur de gemensamma EU-fonderna överlappar varandra och går att använda. Vi har bland annat lanserat och fortsatt att utveckla myndigheternas gemensamma webbplats eufonder.se, för att underlätta för våra kunder att hitta fonderna. Klarspråk Under 2016 har vi framför allt arbetat med klarspråk i föreskrifter och i sammanfattningar i våra rapporter. Vi har fokuserat på att ge skribenterna bra förutsättningar att skriva enkla och begripliga texter. Många av de som skriver prioriterade texter har fått utbildning, och vi har förändrat rutiner och mallar för att klarspråk ska bli en naturlig del i arbetsprocessen. Även medarbetarna på kommunikationsenheten har fått utbildning för att öka kvaliteten i klarspråksrådgivningen till verksamheten. För att se resultatet av årets insatser har vi mätt nivån på klarspråket i föreskrifter och beslut. Vi har utvecklat en metod som utgår från Språkrådet för att mäta texternas kvalitet. Genom att använda mätmetoden kan vi följa utvecklingen av textkvaliteten i våra beslut. Nedan ser vi utfallet för åren avseende klarspråksgranskning av beslut. Maxpoängen i våra klarspråksmätningar är 24 och resultatet för 2016 är 19,64 poäng. Vi har testat 14 beslut under året vilket är något färre jämfört med tidigare år. Tabell 63 Utvärdering av texters kvalitet År Beslut 19,76 21,28 19,64 Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

138 STÖDJANDE PROCESSER Foto: Kristofer Vamling Under 2016 har vi klarspråksgranskat 49 föreskrifter. Av dessa var det 36 som uppfyllde kraven vi ställt för klarspråk. År 2015 var första året vi gjorde mätningar av klarspråk i våra föreskrifter, då var det 12 av 18 granskade föreskrifter som uppfyllde våra krav. Borgeby, Elmia och Elmia lantbruk I juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält Borgeby fältdagar. Potatis var årets tema. I Jordbruksverkets monter kunde besökarna ställa frågor om det mesta inom växtområdet. Vi visade också olika sprutmunstycken och informerade om nya regler för funktionstest av sprutor. I oktober deltog vi på mässan Elmia lantbruk. Fokus i vår monter var jordbruksstöden. Besökarna kunde prata med våra experter om bland annat utbetalningsplanen för stöden 2015 och Vi informerade också om nyheter i nästa års SAM-internet. I anslutning till mässan genomfördes konferensen Framtidsforum. Jordbruksverkets experter medverkade i flera seminarier och talade bland annat om mervärden i livsmedelsproduktion och om hur livsmedelsproduktionen och konsumtionen kan ske på ett hållbart sätt. Utvecklad internkommunikation och intranät Utöver den ordinarie internkommunikationen har vi under 2016 satsat på att göra ledningen mer synlig i verksamheten genom två nya koncept. Det ena har vi kallat Fika med ledningen, där ledningsgruppen har fikat med varje enhet. Syftet med detta var bland annat att få input till en revidering av vår färdplan. Det andra är att en representant för ledningen filmas efter varje ledningsgruppsmöte och berättar kortfattat om det viktigaste som diskuterades på mötet. Filmen publiceras på intranätet under rubriken En minut med ledningen. Under våren 2016 lanserades en ny startsida på intranätet med ett nytt gränssnitt. Varje medarbetare kan själv utforma sin egen startsida genom att välja vilka ytor man vill ska synas och i vilken ordning. IT-avdelningen besökte under 2016 alla regionala kontor för att öka förståelsen för verksamheterna men också för en översyn av den tekniska arbetsplatsen. Besöken gav viktiga insikter i det fortsatta arbetet med att förbättra de tekniska förutsättningarna för en väl utvecklad internkommunikation. Under året har också ett forum för internkommunikation bildats. Syftet är att få en bättre samordning av internkommunikationen och det kommer vi att arbeta vidare med under Webben Under 2016 har vi inlett förberedelserna för att kundanpassa Jordbruksverkets webbplats, Genom webbanalys av den befintliga webbplatsen samt workshops med olika kompetenser har vi fått ett bra faktaunderlag inför arbetet med kundanpassningen. Ett viktigt led i att anpassa webbplatsen för kunderna är att göra webbplatsen mer tillgänglig både på dator, surfplatta och mobil. 138 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

139 STÖDJANDE PROCESSER Arbete med sociala kanaler I oktober 2016 öppnade vi en övergripande Facebook för Jordbruksverket. På Facebook finns våra stora målgrupper som landsbygdsföretag och djurägare. Jordbruksverket ska finnas i de kanaler där kunderna är, visa öppenhet och ha en dialog med dem som berörs av vår verksamhet. I samband med utbrotten av newcastlesjuka och fågelinfluensa under hösten har vi på ett enklare sätt kunnat nå ut till djurägare som är aktiva på Facebook, exempelvis de många svenskar som har hobbyhöns. Under året har vi också startat två nya bloggar. Bloggen Maten och marknaden bevakar händelser i omvärlden som kan påverka marknaden för jordbruksoch fiskeriprodukter. Programmen och pengarna är en blogg som följer upp och beskriver resultat från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeri programmet samt programmet för lokalt ledd utveckling. Kundtjänst Kontakterna med vår kundtjänst fortsätter att öka och behovet av information är stort. Kunderna har möjlighet att kontakta oss via telefon, mejl och forum. Vi använder sedan 2014 ett webbaserat forum där kunder kan ställa frågor och få svar samt få information genom att ta del av tidigare ställda frågor. De vanligaste frågeområdena är om lantbrukets djur samt om sällskapsdjur. Därefter är det frågor om stöd som är vanligt. Se uppgift om antal kontakter i tabellen nedan. Tabell 64 Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst Antal samtal Antal mejl Antal frågor i webbforum Antal visningar av frågor i forum Källa: Jordbruksverket Under 2016 besvarades 87 % av alla inkommande samtal till kundtjänst vilket är över vår målsättning om att besvara 85 % av samtalen. Kundtjänst jobbar kontinuerligt med kvaliteten på kundmötena. Under 2016 har medarbetarna haft individuell coaching i kundmötet och samtliga medarbetare har genomgått röstkurs. Styrning av utvecklingsverksamheten För att förbättra styrningen av vår utvecklingsverksamhet har vi under året arbetat med att införa portföljstyrning. Syftet är att öka effektiviteten och kvaliteten i verksamhetsutveckling på Jordbruksverket Portföljstyrning innebär att över tiden identifiera, planera, prioritera, balansera och följa upp utvecklingsinsatser. Vi ska säkerställa att användandet av begränsade resurser sker optimalt och ökar vår förmåga att nå strategiska mål genom att skapa en så framgångsrik och väl balanserad portfölj som möjligt. Under 2016 har vi också initierat ett arbete med förbättrad uppföljning av våra kostnader kopplade till IT-förvaltning och IT-utveckling vilket får genomslag från och med Parallellt med arbetet att förbättra styrningen har vi också vidtagit åtgärder för att öka stödet till beställare av och projektledare i utvecklingsverksamheten. En funktion har inrättats dit beställare och projektledare kan vända sig med frågor och få hjälp med olika delar kopplat till en utvecklingsinsats, som till exempel planering, metodstöd och analyser. Digital samverkan Jordbruksverket är en av 20 medlemmar i esam, e-samverkansprogrammet. Inom ramen för esam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Målet är enklare, öppnare och effektivare myndigheter med medborgaren i centrum. Syftet är att bidra till digitala lösningar som utgår från vad privatpersoner och företag behöver och samtidigt skapa förutsättningar för en effektiv och säker informationsförsörjning. Genom gemensamma prioriteringar kan vi kraftsamla och fokusera på det som ger störst nytta och tillsammans skapa bättre tjänster än var för sig. esam fångar upp behov och möjligheter till gemensamma lösningar och initierar och driver på gemensamma initiativ som sedan genomförs i samverkan mellan olika medlemsorganisationer. Parallellt bedriver esam ett omfattande arbete för att skapa goda förutsättningar för digital samverkan genom att bland annat analysera och utreda rättsliga och andra samverkansfrågor och tillhandahålla stöd i form av vägledningar. esam arrangerar också mötesplatser för erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av det som är bäst för det offentliga Sverige som helhet. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

140 STÖDJANDE PROCESSER E-tjänster Flera verksamheter på Jordbruksverket använder nu e-blanketten som togs i bruk E-blankett är en enklare form av e-tjänst som gör det möjligt att ha en digital inkanal även vid små ärendevolymer. E-blankett används nu för villkorad läkemedelsanvändning, ansökan om godkännande av spridningsutrustning för växtskyddsmedel, kontroll av retursystem och ansökan om transportörstillstånd. Till e-blanketten har vi även kopplat en kortbetalningslösning för de fall då en ansökan är belagt med en avgift. E-blanketten är anpassad så att den är lätt att använda på såväl dator som mobil eller surfplatta. Under 2016 har vi påbörjat arbetet med att anpassa befintliga e-tjänster till kundernas behov på samma sätt. Digital myndighetspost Jordbruksverket har under hösten börjat skicka vissa brev digitalt till kunderna via den myndighetsgemensamma tjänsten Mina meddelanden. Det innebär att de kunder som har en digital brevlåda kan ta emot, läsa och samla sin myndighetspost digitalt på ett säkert och smidigt sätt. Informationen kan kunden sedan läsa på datorn, surfplattan, eller i mobilen. Utvecklingsplattformen Under 2016 har IT-avdelningens mjukvarugrupp tagit nästa steg i styrning och vidareutveckling av utvecklingsplattformen JUP. De områden som vi har fokuserat på utgår från rekommendationer från externa granskningar, behov från olika projekt samt mjukvarugruppens egen strategiska planering. Vi har en ny struktur för ansvarsområden och beskrivning av JUP. Inom området Java har vi sett över våra standards och riktlinjer och infört en ny och standardiserad byggrutin för Javascript. Strukturen för att introducera nya Javaprogrammerare har också blivit tydligare. Vi har förberett att införa ett nytt verktyg för versionshantering, GIT, för att underlätta vårt eget utvecklingsarbete. Ett arbete med continuous delivery, kontinuerliga driftsättningar, har initierats under året vilket kommer möjliggöra tätare och snabbare driftsättningar i egenutvecklade system framöver. Miljödiplomerad arbetsplats Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping samt regionkontoren i Uppsala och Alnarp är miljödiplomerade enligt den så kallade Göteborgsmodellen. Utsädesenheten i Svalöv är certifierad enligt ISO 14001, en standard för miljöledningssystem. Inom miljödiplomeringen har vi under 2016 främst arbetat med vår direkta miljöpåverkan till exempel resfria möten och minskad elförbrukning. Till vår hjälp i miljöarbetet har vi en miljösamordnare och under 2016 har vi utsett miljöambassadörer på respektive avdelning. Miljöambassadörerna genomför informationsinsatser som ska leda till ökad miljömedvetenhet i organisationen och tro värdighet för Jordbruksverket som miljömålsansvarig myndighet. 140 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

141 Återrapporteringskrav I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mål och återrapporteringskrav i enlighet med regleringsbrev.

142 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Förenkling Jordbruksverket ska fortsätta förenklingsarbetet för att nå en märkbar positiv förändring i företagens vardag. Särskilt fokus ska vara på åtgärder som underlättar för företagen att göra rätt. Förenklingsarbetet ska genomföras utan att skyddet för miljön eller djurhälsan försämras. Behandling av förenklingsförslag enligt handlingsplan Ja 73% Inte ännu 5% Jordbruksverket har under 2016 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare, att genomföra Förenklingsresan för livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingsresan för lantbrukarna, som påbörjades 2013, fokuserade på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad Jordbruksverket och andra myndigheter kan göra för att underlätta för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan för alla de berörda myndigheterna och för branschorganisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Handlingsplanen innehåller totalt 212 prioriterade punkter. Dessa är bl.a. inriktade på samordning av kontroller, bemötande, kommunikation, dokumentation, regler m.m. Vissa delar av handlingsplanen har myndigheter och branschorganisationer arbetat med enskilt och kunnat lösa direkt medan flera av delarna har krävt ett gemensamt arbete av inblandade parter. Arbetet med den gemensamma handlingsplanen avslutades med en rapport under mars månad På Jordbruksverket föll 148 av punkterna i handlingsplanen. Vid avrapporteringen av arbetet i mars månad hade 108 eller drygt 70 % av dessa genomförts. Exempel på genomförda förenklingar är att fler av kontrollerna föranmäls, vissa av djurskyddsreglerna har blivit enklare, en samverkande kundsupport/kundtjänst med länsstyrelserna och ett webbforum om miljötillsyn. Av de punkter i handlingsplanen som genomförts kommer vi kontinuerligt att arbeta vidare med 33 för att åstadkomma ytterligare förenklingar. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samordning, dokumentering och rapportering. Vid avrapporteringen pågick arbete med ytterligare 13 punkter i handlingsplanen och ytterligare 8 punkter skulle genomföras under 2016 och Vid analys av punkterna i handlingsplanen har 18 av de som Jordbruksverket ansvarade för bedömts inte vara genomförbara. Delvis 10% Nej 12% Figur 16 Resultatet av arbetet med de 148 prioriterade synpunkter i handlingsplanen för Förenklingsresan för lantbrukare som föll på Jordbruksverket. Källa: Jordbruksverket Förenklingsresan för livsmedelsindustrin, som påbörjades 2015, har fortsatt under Resan, som planerades och genomfördes tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket har inneburit att 7 industrier av olika inriktning, storlek och geografisk placering besökts. Dessutom har ett besök gjorts hos Svensk Dagligvaruhandel. Förslag och synpunkter har också samlats in vid Jordbruksverkets livsmedelsseminarium i januari Upplägget har varit detsamma som vid tidigare förenklingsresa med förberedande besök och efterföljande köksbordssamtal mellan generaldirektörerna och respektive företagsledning. Även andra myndigheter och aktörer har varit inbjudna efter önskemål från företagen. Alla synpunkter har listats och kategoriserats. Utifrån detta har vi tre myndigheter som deltagit sammanställt en handlingsplan, som presenterats på ett särskilt event i Stockholm i oktober. Totalt innehåller handlingsplanen 36 förenklingsområden, varav 5 helt faller på Jordbruksverket och 7 på Jordbruksverket tillsammans med de två övriga myndigheterna. Ännu återstår arbete med ytterligare förankring av handlingsplanen såväl internt som externt och själva förändringsarbetet. Uppföljning och avrapportering av denna förenklingsresa kommer ske under hösten Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivån vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som framkommit under förenklingsresan för lantbrukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenklingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen. 142 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

143 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Foto: Fari Sah Under året har vi även träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag i den så kallade SAM-arbetsgruppen vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Detta förenklingsarbete har presenterats för EU-kommissionen och samtliga medlemsstater. Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, mjölk samt nöt och lamm. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinarie arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom månatliga avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

144 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Genomförande av jordbruks- och landsbygdspolitiken Jordbruksverket ska genomföra jordbruksoch landsbygdspolitiken på ett sätt som är effektivt för företagen, minskar risken för sanktioner och är effektivt för myndigheterna. Jordbruksverket ska styra handläggning och kontroll samt noggrant följa utvecklingen under stödåret för att säkerställa att direktstöden till lantbruket och stöd till landsbygdsutveckling i så stor utsträckning som möjligt betalas ut så tidigt som regelverket tillåter samt undersöka möjligheten till förskottsutbetalningar av stöd inom ramen för EU-regelverket. Arbetet med att införa den nya jordbruks- och fiskeripolitiken har fortsatt under Detta gäller såväl i arbetet med utformning av regelverk, IT-system, information, rutiner, utbildningar som underlag inför möten inom EU. Under räkenskapsåret 2016 har de totala ut vecklingsutgifterna uppgått till 100,1 miljoner kronor varav 65,8 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av på fem år framåt. Resterande dryga 34,3 miljoner kronor har kostnadsförts under året. Implementering av reformerna Implementeringen av reformerna har fortsatt under Arbetet har organiserats både i projekt och i linjeverksamhet. IT-utvecklingen av handläggningssystem för jordbrukarstöden (Jorden) har skett i projekt, det samma gäller utvecklingen av system för kontroller samt projekt- och företagsstöd. Även 2016 har varit mycket intensivt med flera leveranser av funktioner och tjänster för externa kunder och interna kunder (Jordbruksverket och partners såsom länsstyrelserna). Den förskjutning som vi tog med oss in i 2016 har inneburit att vi tvingats göra flera prioriteringar under året. Dessa prioriteringar har i sin tur inneburit att det även för 2017 kommer att krävas mycket arbete för att kunna slutföra reformarbetet. Jordbrukarstöden Inom processen för jordbrukarstöd finns bland annat de nyutvecklade IT-systemen Jorden, Atlas och Falken. Under 2016 har mycket av det arbete som tidigare gjordes inom ramen för ProCAP, gjorts inom linjeverksamheten. IT-utvecklingen sker delvis i projektform. Stor vikt har lagts på att hålla ihop jordbrukarstödsprocessen och att se helheten i de prioriteringar som gjorts löpande. Informationsspridning, internt och externt, har fortsatt varit ett viktigt område. Under 2016 har vi kunnat avsluta delar av det utvecklingsarbete som vi tvingades skjuta framåt under Projekt Jorden Projekt Jorden ansvarar för att bygga det handläggningssystem som Jordbruksverket och länsstyrelserna använder för att handlägga direktstöd och arealbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet. Inom projektet sker den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet för de olika stöden och ersättningarna. Under 2016 har projektet levererat funktionalitet för att slututbetala förgröningsstödet, nötkreatursstödet samt stödet för unga jordbrukare för stödåret Projektet har också levererat funktionalitet för att delutbetala miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar, för vallodling samt kompensationsstödet för Under 2016 har projektet också levererat funktionalitet för att delutbetala direktstöden vilket vi tidigare aldrig har gjort i Sverige. Även under 2016 har vi tvingats till hårda prioriteringar och det kvarstår reformarbete som ska slutföras under Projekt Atlas Atlas är ett system för att hantera kontroller på plats av direktstöd, miljöersättningar och kompensationsstödet. Systemet innefattar också registerkontroller. Under 2016 har projektet fortsatt att utveckla kontrollfunktionalitet utifrån den nya jordbruksreformen. Projektet har utvecklat systemstöd för fjärranalys samt kontroller av nötkreatursstödet och kompensationsstödet. Projektet har börjat utveckla IT-stöd för uppföljning av kontrollverksamheten, men det kvarstår en hel del arbete. För de befintliga stöden i Atlas har vi gjort en stor genomgång och uppdatering av alla kontrollvillkor som kontrolleras i fält. Under 2017 kommer projektet att utveckla de sista reformdrivna kontrolldelarna från den nya jordbrukspolitiken. Det innebär bl.a. att systemstöd för tvärvillkorskontroller ska byggas och de nya stöden minska kväveläckage och skyddszoner ska ingå i Atlas. Projekt Falken Under 2016 har Jordbruksverkets mobila plattform och applikationen för att fånga data i fält vidareutvecklats. Under året har ett antal förenklingar i den befintliga funktionaliteten för arealkontroller införlivats. Ett exempel på förenkling är att vi gjort åtgärder som minskat antalet moment för en kontroll av åkermark. Under 2015 års kontrollsäsong krävdes ca 25 moment för en åkermark, under 2016 har antalet för en åkermark minskats till ca 5 stycken. Detta är tack vare ett förenklings arbete som genomförts med kontrollpunkterna. Ytterligare två processer på plattformen har vi implementerat, det gäller en funktionalitet för Ängsoch betesmarksinventering (Tuva) och funktionalitet för Internkontroll (Argus). 144 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

145 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Projekt och företagsstöden När det gäller projekt- och företagsstöden (PoFstöden) kunde vi genomföra de första förskotts- och delutbetalningarna i maj. Det blev möjligt att göra delutbetalningar i alla typer av ärenden från mitten av augusti. Möjligheten att handlägga ärenden om slututbetalning öppnades i oktober och det har varit möjligt att genomföra slututbetalningar för alla ärenden sedan i mitten av december. Projekt Fortuna Projektet Fortuna tog över ProCAP och omfattade både IT-utveckling, regler och processer och förändringsarbete i form av information och annat förändringsarbete. Fortuna avslutades i juni och har levererat: en reviderad föreskrift för landsbygds-, havs- och fiskeri- samt LLU-programmen blanketter och anvisningar för ansökan av de stöd som införts 2016 och blanketter och anvisningar för utbetalningar rutiner för ansökan, handläggning och att fatta beslut, både för stöd, förskott och delutbetalning utbildning för handläggare för Jordbruksverket och samarbetspartners e-tjänster för ansökan om stöd samt förskott och del- och slututbetalning för landsbygds-, havsoch fiskeri samt LLU-programmen IT-stöd för handlägga och fatta beslut om stöd, förskott och delutbetalning. Även i Fortuna har vi fått göra prioriteringar och det kvarstår utvecklingsarbete för år Rapportering och statistik IT-stödet BLIS Under år 2016 har utvecklingen av beslutsstödet BLIS kommit igång på allvar. BLIS är det IT-stöd som ska servera statistik om både direktstöden, landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom social- och regionalfonden. I takt med att gränssnitt byggs i olika IT-systemen kan BLIS utvecklas och rapporter och informationspaneler byggas. De första rapporterna är nu i produktion så att alla berörda myndigheter kan följa framstegen lättare. Grunden är också lagd så att arbetet under 2017 kan leda till att många av de viktigaste rapporterna färdigställs. Reformarbete 2017 Reformarbetet kommer att fortsätta under Arbetet kommer att pågå både i projektform och i linjens ordinarie arbete. I detta ligger: Stödformer som infördes både 2015 och 2016 och där arbetet inte är avslutat, innebärande att slututbetalning av direktstöd och arealbaserade landsbygdsstöd görs 2017 Systemstöd för tvärvillkorsavdrag, brukarskiften och återkrav Byte av sökande/stödmottagare i FLIT (system för att hantera ansökningar av projekt- och företagsstöd) Ändra beslut/omprövning i FLIT Utökade gränssnitt FLIT-BLIS Återkrav i FLIT m.m. Utformning av rapporter (BLIS) Under 2017 beräknas att Jordbruksverket avslutar den omfattande implementeringen av den nya politiken. Utvecklingsutgiften under året budgeteras till 98 miljoner kronor varav 70 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av fem år framåt. Av nedanstående tabell framgår bl.a. de totala utvecklingskostnaderna för implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken under perioden 2012 till 2016 samt vad som planeras utföras under Den totala utvecklingskostnaden beräknas ligga på ca 590 miljoner kronor. Kostnaden fördelas ut under perioden 2012 till 2022 via direkta kostnader och avskrivningar. Tabell 65 Jordbruksverkets finansiering av utvecklingskostnaderna med de nya reformerna under perioden och planerad finansiering , mnkr Utfall Utfall Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Totalt Utgift utveckling Finansiering anslag 1: Finansiering TA-medel Upptagna lån Kostnad avskrivning , ,5 291 Kostnad per år Utgifter 2017 m.m. enligt beslutad budget , vi planerar för 98 mnkr i utgifter (nyutveckling) för att få implementeringen av de nya reformerna helt klart under Under perioden beräknas att totalt 220 miljoner kronor i TA-medel kan finansiera del av utvecklingskostnaderna. Av beloppet står landsbygdsprogrammet för 213 mnkr och fiskeriprogrammet för resterande 7 mnkr. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

146 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Arbete med att förebygga och minimera risk för finansiella korrigeringar Jordbruksverket ska redovisa vilka insatser som har genomförts och som planeras för att förebygga och minimera risken för finansiella korrigeringar av EU-medel. Jordbruksverket arbetar ständigt med att minimera risken för finansiella korrigeringar. Många av insatserna återkommer årligen medan andra är resultat av de revisionspåpekanden som gjorts avseende olika delar i stödprocessen. Inriktningen för att minska riskerna för finansiella korrigeringar är en naturlig del i verksamheten, både vid förvaltning av redan existerande system och vid nyutveckling av system. I samband med införandet av den nya jordbrukspolitiken för har vi bland annat arbetat med att förbättra handläggarstödet så att det blir tydligare för stödmyndigheterna hur de ska arbeta. En ökad användning av e-handläggning minskar risken för felaktig handläggning. Genom En väg in, en samverkande kundtjänst för Jordbruksverkets och länsstyrelsens gemensamma kunder, minskar vi risken för felaktiga ansökningar genom att förbättra möjligheterna att ge kunden rätt svar från början. Vi ser positivt på att vi i det nya programmet har fått möjlighet att införa schabloner för kostnader inom t.ex. enhetskostnader för stallplatser, indirekta kostnader inom lokalt ledd utveckling och klumpsumma för bildandet av partnerskap inom europeiska innovationspartnerskapet (EIP). Detta bör minska risken för stödmottagare att göra fel i sin redovisning. Inom stödhanteringen anses finansiella fel på maximalt 2 % av stödbeloppet vara acceptabla. För de utgifter där denna andel tydligt överstiger 2 % ska en handlingsplan tas fram för att åtgärda bristerna. Jordbruksverkets handlingsplan för att minska felfrekvenser i landsbygdsprogrammet är ett viktigt redskap för att följa upp och åtgärda brister som iakttagits såväl vid revisioner som i stödhandläggningen vid genomförandet av landsbygdsprogrammet. Den har varit ett arbetsredskap under flera år och förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen ansvarar gemensamt för den. På Jordbruksverket arbetar vi aktivt utifrån handlingsplanen med att åtgärda fel och brister och följa upp resultatet. En särskild arbetsgrupp har tillsatts med personer från både förvaltningsmyndigheten och utbetalningsfunktionen. Ambitionen är att arbetsgruppen ska verka för att Jordbruksverket tar hand om identifierade brister på ett strukturerat sätt och så tidigt som möjligt. Ajourhållning av blockdatabasen har under 2016 gått igenom cirka block, ungefär 40 % av samtliga block. Uppgifterna i blockdatabasen är grunden för utbetalningarna av gårdsstödet och de arealbaserade landsbygdsstöden. En hög kvalitet i blockdatabasen är en förutsättning för korrekta utbetalningar. Jordbruksverkets internkontroll bedriver en verksamhet i enlighet med EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Verksamheten granskar funktionen i förvaltnings- och kontrollsystemet. Internkontrollen granskar både Jordbruksverkets egen stödhantering och verksamheten vid de myndigheter och organisationer som har delegerade uppgifter. Kontrollen uppmärksammar också väl fungerande verksamhet i syfte att myndigheterna ska ha goda exempel och kunna ta fram åtgärder som säkrar en tillräcklig kvalitet. Kontroller genomförs både genom system- och ärendegranskningar. Under 2016 har internkontrollen genomfört systemgranskningar inom fem, genom riskanalys utvalda, riskområden. Två av områdena som valdes har legat inom upphandlingsområdet, som vi tidigare sett brister i under föregående års granskningar. Granskning av ärenden inom de fem områdena kommer att utföras under 2017 eftersom ansökningar om utbetalningar har försenats innevarande år. Resultatet från systemgranskningen har presenterats för varje berörd verksamhet under Resultatet från ärendegranskningarna kommer att presenteras under 2017 när de genomförts. Internkontrollen har begärt att verksamheterna med allvarliga brister tar fram en plan för hur de ska åtgärda bristerna. Effekten av dessa åtgärder kommer att följas upp vid kommande års internkontroll. Jordbruksverket genomför flera olika utbildningar och informationsinsatser för att höja sin egen personals kompetens och den hos de myndigheter och LAG (lokala aktionsgrupper) som har delegerade uppgifter. För att förbättra förståelsen av det informationsmaterial som är avsett för framför allt stödmottagare pågår också åtgärder för att öka vår förmåga att skriva klarspråk. Åtgärderna omfattar både utbildningar och utvärderingar av enskilda personers förmåga. 146 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

147 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Användning av TA-medel inom Landsbygds- och fiskeriprogrammen Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Uppföljning och utvärdering TA-medel finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen. Uppföljning och utvärdering av havs- och fiskeriprogrammet samt landsbygdsprogrammet Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultatredovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt. Utvecklingen inom programmen presenteras inom en årlig genomföranderapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Under 2016 har den sista årsrapporten för landsbygdsprogrammet rapporterats till EU-kommissionen. Ett flertal olika indikatorer används för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdsprogrammet har arbetet under 2016 till största delen handlat om ex post-utvärdering som genomförts av fyra olika forskargrupper och vars resultat finns på Jordbruksverkets webbplats. En utvärdering om fartygsskrotning har också genomförts, liksom en om vallersättning och kompensationsbidraget. Uppföljning och utvärdering Ett stort arbete har gjorts för att kravställa hur IT-systemen ska byggas för att vi ska kunna få ut de uppgifter som behövs för att kunna följa upp och utvärdera programmen. Rapporteringar till EU-kommissionen har skickats i den omfattning som det har funnits uppgifter. Under året har utvärderingssekretariatet startat upp flera utvärderingar. Det handlar om flera utvärderingar med syfte att få fram metoder eller kunskap som underlättar utvärderingen av programmets slutliga resultat. En omfattande ESI-fondgemensam utvärdering om genomförandeorganisationerna och ESI-fondernas bidrag till 2020-målen har pågått under hela året. Exempel på andra utvärderingar som startats är utvärderingar om våtmarker och biologisk mångfald, attityder till miljöersättningar och om bredband. Dessutom har sekretariatet förberett ett flertal utvärderingar som startar under Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt handlings- och aktivitetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverkskansliet på knappt 8 heltidstjänster. Därutöver är det kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. skribent och filmproduktionstjänster. Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i Landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2016/2017 har nätverket 88 organisationer och myndigheter med som medlemmar. Av dessa är 32 operativa i olika arbetsgrupper. Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna. Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnesområden som man tillsammans med resurser från nätverkets budget behöver jobba med. Under är det gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveckling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har en tematisk grupp för fiskeri- och vattenbruk startats Denna grupp har haft två möten under året. Informationen om dessa insatser sprids fortlöpande via Landsbygdsnätverkets webbplats och nyhetsbrev. Under 2016 har Landsbygdsnätverket i maj haft ett särskilt nätverksmöte med leadergrupper som har finansiering från Havs- och fiskerifonden. I samband med nätverksträffen för Leaderområden hölls också en särskild workshop med temat fisketurism. ÖK sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeriprogrammen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och konferenskostnader för övervakningskommittéerna inom respektive program. Årsrapporterna utgör de största rapporteringsdelarna inom ramen för programmen och de ska också godkännas av övervakningskommittéerna innan de skickas för slutligt godkännande av EU-kommissionen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

148 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Foto: Lena Clarin Förberedelse inför programperiod TA-medel har belastats med 13,3 miljoner kronor för avskrivningskostnader och 14,6 miljoner kronor i direkta kostnader för implementeringen av programmen. Se vidare under rubriken Genomförande av jordbruks- och fiskeripolitiken. Genomförande (Jordbruksverket) TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbetet ingår support till länsstyrelserna, viss uppföljning, förvaltning och styrning av programmen samt arbetet med utbetalning av stöden. Blockdatabasen Kostnaderna avser arbete med att uppdatera och att hålla en god kvalité på blockdatabasen. Lokal ledd utveckling Under 2016 har TA-medel finansierat uppbyggnaden med verkets arbete med handläggningen av beslut om stöd samt handläggning av ansökningar om utbetalning inom lokalt ledd utveckling. Verksamheten är under uppbyggnad och rekryteringen kommer att pågå t.o.m Under 2016 har medlen också används till riktade utbildningar av Leaderkontoren. Detta för att öka kunskapen kring vilken dokumentation som krävs av stödmottagare vid ansökan om utbetalning för att de ska kunna ge stöd åt sina projektsökande. Vidare har tillsynsbesök genomförts under året i hälften av områdena. Andra viktiga arbetsuppgifter inkluderar kravställning för IT-stöd samt kommunikationsinsatser. Verket har deltagit vid den nationella Leaderträffen i Varberg i september samt vid Kommissionens CLLD-konferens i Båstad. Genomförande (länsstyrelserna) TA-medel till länsstyrelserna har fördelats på varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverkets fastställda fördelningsnyckel. Länsstyrelserna har i likhet med 2015 använt TA-medel till att finansiera: övergripande planering, samordning och genomförande av landsbygdsprogrammet handläggning av jordbrukarstöd SAM (granskning av stöd som ingår i landsbygdsprogrammet) 148 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

149 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV fältkontroller handläggning ansökan och utbetalning av projektstöd, miljöinvestering blockdatabas extern och intern information inom lantbruk och landsbygd genomförandestrategi uppföljning och utvärdering av Lands bygds programmet införande av SAM internet ansökningar om miljöersättning överklagningar som rör stödutbetalningar och återkrav åtagandeplaner granskning och urval av marker som berättigar till de högre ersättningarna i Landsbygdsprogrammet kontroll djurmärkning och journalföring handlingsplan för Landsbygdsprogrammet m.m. Miljöanalys TA-medel har tilldelats SLU:s, Sveriges lantbruksuniversitet fortlöpande miljöanalys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet. Under 2016 har inga ut betalningar avseende 2016 gjorts till SLU. Sametinget Sametinget har använt sina pengar till personalkostnader för handläggning av olika stöd, transporter med flyg, konsulter, kurs och konferensavgifter och kostnader som tillkommer såsom resor (bilhyra, biljetter, hotell). Tillväxtverket Tillväxtverket har sökt inom serviceområdet. De har bland annat besökt olika seminarium/konferenser, anordnat serviceträffar med länsstyrelser och deltagit i en filminspelning som en del i deras handlingsplan inom landsbygdsprogrammet. De har även deltagit vid två utbildningsdagar vid Jordbruksverket i Jönköping. Resekostnader har utgjort en stor del av ansökan där personal behövt ta sig till orterna där träffarna ägt rum. Ekonomistyrningsverket TA-medel finansierar revision av programmet som företrädesvis genomförs av Ekonomistyrnings verket, som är reviderande myndighet inom programmet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel (programperioden ) i Sverige. Tabell 66 TA-medel utfall 2016, tkr Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Socialfonden Regionalfonden Total Uppföljning och utvärdering Landsbygdsnätverket Övervakningskommittén Förberedelser inför programperiod Genomförande Blockdatabasen Lokalt ledd utveckling Summa Jordbruksverket Genomförande (Länsstyrelserna) Miljöanalys (SLU) Sametinget Tillväxtverket Ekonomistyrningsverket Totalt Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

150 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Genetisk mångfald Jordbruksverket ska redovisa sina genomförda insatser samt hur man samverkar med berörda myndigheter kring kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur inom de areella näringarna. Jordbruksverkets roll är därvid begränsad till jordbrukets och vattenbrukets växter och djur. Jordbruksverket arbetar med den genetiska mångfalden inom programmet för odlad mångfald, POM, inom arbetet med hotade husdjursraser samt inom det löpande arbetet med att bevara biologisk mångfald och ängs- och betesmarker. Jordbruksverket, tillsammans med Artdatabanken, redovisade på en konferens i Litauen i september 2016 status för svenska insatser avseende kulturväxtsläktingar, in situ-bevarande samt i förekommande fall bevarande av populationer. Jordbruksverket har också under året, under ledning av NordGen, aktivt medverkat i projektet Ecosystem services: genetic resources and crop wild relatives, med finansiering av Nordiska ministerrådet. Projektet har bland annat lett fram till konkreta rekommendationer. Sveriges nationella genbank för vegetativt förökade växter invigdes i juni månad. Av budgetskäl har inga särskilda medel kunnat sättas av för analys av genetisk diversitet i det insamlade växtmaterialet. Jordbruksverket har även, genom POM, aktivt medverkat i det europeiska samarbetsprogrammet ECPGR European Cooperative Programme for Plant Genetic Resources samt svarat för det nationella genomförandet av och rapporteringen kring uppföljningen av FAO:s globala handlingsplan för växtgenetiska resurser. Handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla - handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser har reviderats under Utifrån handlingsplanen arbetar Jordbruksverket tillsammans med aktörer inom husdjursområdet för att säkerställa att svenska husdjur bevaras, nyttjas och utvecklas hållbart. Jordbruksverket har en rådgivande referensgrupp med en bred kompetens från bland annat SLU, Växa Sverige, Fåravelsförbundet, olika rasbevarande föreningar och länsstyrelsen samt Näringsdepartementet. Forskningen inom husdjursområdet är viktig. Denna bedrivs nationellt men även gemensamt inom Norden bland annat stöttat och koordinerat av NordGen. Viss uppföljning av trender sker och rapportering till FAO:s globala databas över husdjur (DAD-IS) görs. Informationsinsatser har påbörjats för att göra handlingsplanen mer känd och använd. För de hotade husdjursraserna har rasföreningarna tagit fram avelsplaner för respektive ras. Dessa innehåller uppgifter om populationsstorlek, trender, avelsmål m.m. I avelsplanerna ska fokus ligga på hur man arbetar för att bevara den genetiska variationen och för att undvika inavel. Det innebär att en viss indirekt övervakning av den genetiska mångfalden sker. Avelsplanerna godkänns av Jordbruksverket. För övriga husdjursraser har avelsorganisationerna plan och riktlinjer som anger hur de ska arbeta och som också innehåller avelsmål, hur avelsvärdering ska utföras m.m. Näringen själv sköter mycket av detta. Jordbruksverkets arbete med genetisk mångfald hos vild biologisk mångfald är indirekt och sammanfaller med våra insatser för att nå gynnsam bevarandestatus för odlingslandskapets arter och naturtyper. Det arbetet sker främst genom bevarande av livsmiljöer och spridningsvägar, vilka möjliggörs genom miljöersättningar, kompetensutveckling, rådgivning och arbetet med grön infrastruktur. En viktig del i vårt arbete är att inventera och bevara Sveriges ängs- och betesmarker. Geografisk och ekologisk bredd i det arbetet möjliggör bevarande av en bred genetisk variation av vilda kulturväxtsläktingar, vilka under lång tid använts som foder i svensk animalieproduktion. Kompetenscentrum för 3R-frågor Jordbruksverket ska redovisa det arbete som under året bedrivits inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken. I redovisningen ska t.ex. ingå en redogörelse för det samarbete som bedrivits med övriga berörda aktörer vid universitet och högskolor, forskningsbeviljande myndigheter och organ, övriga myndigheter, näringslivet och berörda organisationer. Jordbruksverket har under året lagt grunden till ett kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och förfina djurförsök. Verket har gjort en rättsutredning över vad som krävs för att skapa rättssäkra förutsättningar för organisationen, bemanningen och för hur arbetet bör drivas bl.a. i form av besluts- och arbetsordning. Detta föreslås bl.a. ske genom införandet av 3R-centret i förordning (SFS 2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk samt i egna föreskrifter. Jordbruksverket har genom den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål arbetat tillsammans med berörda aktörer vid universitet och högskolor, forskningsbeviljande myndigheter och organ, andra myndigheter, näringslivet och berörda organisationer. Den nationella kommittén har hållit fyra möten under året. Mötena har gett tillfälle till informationsutbyte 150 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

151 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV och tjänat som avstämningstillfällen för det arbete som bedrivits under året i kommittén, i de till kommittén knutna Etik- och utbildningsutskottet och Brukarutskottet, samt den centrala och de regionala djurförsöksetiska nämnderna. Jordbruksverket har under hösten arbetat tillsammans med de av regeringen utvalda myndigheterna som ska ta fram en strategi för sitt 3R-arbete; Havsoch vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Två möten har hållits och förslag på strategier med vissa gemensamma grunder har tagits fram. Tre av myndigheterna har också delat med sig av sina egna strategiförslag till förmån för övriga. Personal från Jordbruksverket har också deltagit i internationella möten på området; European Commission Scientific Conference: Non-animal approaches the way forward, Phasing out animal experiments, the next steps: applying openness, scientific justification and transparent reporting (anordnat av den nederländska nationella kommittén) samt ANIMPACTs senaste vetenskapliga konferens. Uppdrag att bistå Miljömålsrådet Myndigheterna ska bistå Miljömålsrådet i arbetet med att identifiera effektiva samarbeten och åtgärder inom myndigheternas verksamhetsområden och befintliga resurser. Myndigheterna ska ta fram en åtgärdslista som senast den 1 mars varje år, från och med 2016, ska publiceras på Myndigheterna ska i sina respektive årsredovisningar redogöra för hur arbetet fortgår med de åtgärder som myndigheten meddelat att de ska genomföra i de åtgärdslistor som tas fram inom ramen för uppdraget. Översikt över aktiviteter i Miljömålsrådet där Jordbruksverket deltar Pågående och genomförda åtgärder Jordbruksverket har sedan starten 2015 deltagit i Miljömålsrådet. Vi deltar i sammanlagt 10 olika samverkansprojekt inom Miljömålsrådets gemensamma åtgärdslista. Tre av dessa leder vi, medan i de sju övriga deltar vi i arbetet. Vi arbetar även med 20 egeninitierade projekt. Projekten är i de flesta fall tvååriga och slutredovisas först Åtgärderna beskrivs i tabellerna nedan. Samverkansåtgärder som Jordbruksverket har ansvar för Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och Sveriges geologiska undersökning samarbetar i ett projekt som handlar om övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark. Projektet fokuserar på skogsbryn, vilka är biologiskt värdefulla miljöer. Inom projektet ska vi sammanställa kunskap om skogsbryn, identifiera hinder och bromsklossar för önskad utveckling och föreslå åtgärder för att öka mängden värdefulla skogsbryn. Under 2016 har vi gett Centrum för biologisk mångfald (CBM) i uppdrag att göra en litteraturgenomgång och ta fram en kunskapssammanställning om bryn. Arbetsgruppen har också börjat identifiera hinder och möjligheter i nuvarande styrmedel. Under 2017 kommer vi att utreda behovet av ytterligare styrmedel för skötsel och anläggning av bryn och ta fram ett informationsmaterial som alla deltagande myndigheter ställer sig bakom. Informationsmaterialet ska rikta sig till markägare, maskinförare och rådgivare inom såväl skogs- som jordbruk. Jordbruksmarkens värde Jordbruksverket, Boverket och länsstyrelserna samarbetar i ett projekt med målet att jordbruksmark inte ska användas för byggnation, hus och vägar i strid med miljöbalken. Projektet syftar till att underlätta kommunernas arbete vid värdering och hantering av jordbruksmark i planprocessen. Projektet har inletts under hösten 2016 och en projektplan är framtagen. Under senare delen av 2016 har nya aspekter på frågan utretts och en grund lagts för 2017, då projektet ska arbeta med pilotkommuner. Projektet pågår under perioden Fysisk påverkan i jordbruksvatten Jordbruksverket arbetar tillsammans med Havsoch vattenmyndigheten (HaV) i ett flerårigt projekt med att ta fram underlag för avvägningar mellan vattenmiljö och jordbruk. Under 2016 har projektet fokuserat på att beskriva och utvärdera åtgärder som behövs i vattendrag där fysiska förändringar, exempelvis fördjupning av vattendrag, inte gör det möjligt att nå upp till god ekologisk status. Fältstudier har genomförts tillsammans med markägare, länsstyrelse och Vattenmyndigheter i olika delar av landet för att belysa de praktiska och ekonomiska effekter sådana åtgärder ger på jordbruksproduktionen samt jordbrukslandskapets andra kultur- och miljövärden. Resultatet ska användas som underlag för HaV:s vägledning om vattendirektivet. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

152 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna arbetar tillsammans med att ta fram en strategi för att stärka odlingslandskapets biologiska mångfald. Arbetet sker under Projektet är ursprungligen en egeninitierad åtgärd av Jordbruksverket men har under 2016 utvecklats till ett samverkansprojekt. Under 2016 har arbetet främst fokuserat på att ta fram kunskapsunderlag om tillstånd och hot för odlingslandskapets biologiska mångfald. Med hjälp av jordbruksstatistik och modeller analyserar vi också jordbrukets hittillsvarande och framtida utveckling. Arbetet med att ta fram ytterligare kunskapsunderlag fortsätter under första hälften av Därefter påbörjas arbetet med att ta fram själva strategin. Foto: Lena Clarin Samverkansåtgärder där andra myndigheter har drivansvar (Aktiviteternas resultat redovisas av drivansvarig myndighet.) Åtgärdsrubrik samt händelser Drivansvarig myndighet Tidsplan Påbörjat / Klart Möjligheter och hinder för bioenergiproduktion inom svenskt jord- och skogsbruk Bevarande och skydd av källmiljöer En samordnad plan för genomförande av åtgärder enligt havsmiljöförordningens åtgärdsprogram Skogsstyrelsen 2016 I stort sett klart Sveriges geologiska Påbörjat undersökning Havs- och Påbörjat vattenmyndigheten Handlingsplaner för Grön infrastruktur Naturvårdsverket Påbörjat Åtgärder för alternativ till kemisk bekämpning Kemikalieinspektionen Påbörjat av växtskadegörare Nationell samverkan Livsmedelsverket Påbörjat minskat matsvinn i livsmedelskedjan Regional landskapsanalys Trafikverket Påbörjat 152 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016

153 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Egna åtgärder för Åtgärdsrubrik Syfte Tidsplan Påbörjat / Klart Förstärkt tillsynsvägledning Samverkansgrupp för infrastrukturens gräsmarker Odlingslandskapets betesdjur Exploatering av jordbruksmark Översyn av föreskrift om hänsyn till natur- och kulturvärden Strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Småbiotopsindex Återinventering av ängs- och betesmarker Fosforkampanj inom Greppa Näringen Underlag för platsanpassade åtgärder Kompetensutveckling: Vattenhushållning demonstrationer och information Underlätta godkännandet av låggiftiga medel Åtgärder i handlingsplanen om hållbar användning av växtskyddsmedel Utveckling av olika möjligheter till hjälp för lantbrukarna att uppfylla dokumentationskraven Öka tillgången till korrekt information om godkända växtskyddsmedel på Jordbruksverkets webbplats Jordbruksverket avser att utöka tillsynsvägledningen inom följande områden: Underhåll av markavvattningsanläggningar, växtnäringsförluster från jordbruket, IED-direktivet och BAT-slutsatser, hänsyn till natur- och kultur värden i jordbruket och om reglerna för spridning av växtskyddsmedel. Jordbruksverket avser att arbeta med och vidareutveckla arbetet inom samverkansgrupp för gräsmarker i infrastrukturmiljöer. Arbetet sker tillsammans med flera andra aktörer som Trafikverket, Svenska kraftnät, Artdatabanken, Vattenfall, Swedavia och forskare. Jordbruksverket avser att uppdatera och utveckla modellen (hävdmodellen) över tillgång till betesdjur i odlingslandskapet. Jordbruksverket ska följa upp omfattningen av exploatering av jordbruksmark Jordbruksverket avser att genomföra en översyn av före skriften (SJVFS 1999:119) om hänsyn till naturoch kulturvärden i jordbruket. Presenteras under Strategi för odlingslandskapets biologiska mångfald ovan. Jordbruksverket avser att ta fram index för biologisk mångfald och småbiotoper med utgångspunkt i NILSdata och regional miljöövervakning. Jordbruksverket kommer att driva och samordna en återinventering av de ängs- och betesmarker som ingick i den tidigare ängs- och betesmarksinventeringen ( ). Jordbruksverket avser att i samarbete med andra organisationer som driver Greppa Näringen genomföra en fosforkampanj under kommande år. Syftet är att förstärka och fokusera den rådgivning om fosfor - åtgärder som redan pågår. Jordbruksverket avser att ta fram beslutsunderlag för genomförande av platsanpassade åtgärder för att minska fosforförluster i områden där åtgärderna ger god effekt. Jordbruksverket avser att öka kompetensen inom vatten hushållning (dränering, översvämningsskydd och bevattning) hos jordbrukets rådgivare, konsulter och entreprenörer, samt enskilda lantbrukare. Jordbruksverket avser att tillsammans med Kemikalieinspektionen fortsätta arbeta för att växtskyddsmedel med låg risk kan godkännas i Sverige. Arbetet ska leda till en minskad användning av kemiska växtskyddsmedel och lägre miljö- och hälsorisker inom jordbruket. Jordbruksverket avser att arbeta med utbildning, information och rådgivning för att begränsa användningen av produkter för tillväxtreglering i stråsäd och för att undvika behov av medel för nedvissning. Jordbruksverket avser att ta fram en sprutjournal till hjälp för lantbrukaren att uppfylla de dokumentationskrav som finns vad gäller användningen av växtskyddsmedel. Jordbruksverket avser att säkra tillgången till bättre och stabilare information om godkända växtskyddsmedel på den egna webbplatsen. Åtgärden omfattar information om olika preparat såsom doser, godkända grödor etc Påbörjat Pågår 2016 Klar Pågår Inte påbörjad Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår Pågår 2016 framåt Pågår Pågår Pågår Pågår JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

154 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Utveckling av rådgivningsverktyget VERA Utveckling av rådgivningsunderlag inom klimat och energi i Greppa Näringen Utredning: Hållbar mat? Åtgärder för att minska svinnet av frukt, grönt och spannmål En satsning på en övergång till fossilfritt jordbruk Jordbruksverket kommer inom ramen för samarbetsprojektet Greppa Näringen vidareutveckla klimat- och energiberäkningsverktygen i Greppa Näringens beräkningsverktyg VERA som används i Greppa Näringens rådgivning Klimatkollen och Energikollen. Målet är att rådgivarna ska ha ett bättre underlag för att uttala sig om nytta med olika åtgärder och risker för växthusgasförluster i jordbruksdriften. Jordbruksverket avser att genomföra en utredning om hållbar mat och ett projekt med informationsinsatser om hållbar mat riktade till unga konsumenter och skolelever. Jordbruksverket ska arbeta vidare med ett pågående nordiskt projekt om svinnet i primärproduktionen. Ett minskat svinn är önskvärt ur ett klimatperspektiv, men även ur ett livsmedelssäkerhetsperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Jordbruksverket avser att sprida information om möjligheten till en övergång till ett fossilfritt jordbruk framförallt gällande mobila arbetsmaskiner Påbörjat Påbörjat Påbörjat 2016 I stort sett klart 2016 Klart. Seminarium hölls i november Digitalt först för en smartare livsmedelskedja Jordbruksverket har blivit utsett till utvecklingsmyndighet och har fått ansvaret att driva uppdraget Smartare livsmedelskedja i nära samarbete med Livsmedelsverket och i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer inom livsmedelskedjan. Enligt uppdraget är det viktigaste effektmålet att öka tillväxten inom livsmedelskedjan. Jordbruksverket har fått i uppdrag att vara utvecklingsmyndighet för livsmedelskedjan och uppdraget löper under åren Målsättningen med uppdraget är att förbättra tillgängliggörande av information för ökad tillväxt i livsmedelskedjan. Syftet är att skapa förutsättningar för nya digitala tjänster och lösningar så att målen om ökad tillväxt i livsmedelskedjan nås. Jordbruksverket ska sträva efter att sätta medborgaren och företagaren i centrum för arbetet och främja öppen och datadriven innovation. Uppdraget ska genomföras i nära samarbete med Livsmedelsverket samt i dialog med Sveriges Kommuner och Landsting, näringslivet och andra relevanta aktörer. Uppdraget ska även utföras i dialog med Näringsdepartementet. I augusti lämnade Jordbruksverket en delrapport där vi identifierar och prioriterar potentiella områden för uppdraget. Delrapporten innehåller nio åtgärdsförslag, som syftar till att uppfylla målet med uppdraget. Under hösten har vi levererat beslutsunderlag och nyttoanalyser till Näringsdepartementet för bedömning av fortsättning av uppdraget. En åtgärd som riktar sig till första ledet i livsmedelskedjan handlar om hur IoT 1 -baserad teknik påverkar och kan effektivisera det svenska jordbruket. En förstudie är påbörjad. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har även påbörjat arbete kring Öppna data. I ett första steg har respektive myndighets webbsidor uppdaterats genom att samla information kring den öppna data som finns idag på ett sätt så att den blir mer tillgänglig och lättare att hitta. Jordbruksverket planerar för deltagande i Hack for Sweden, som är en tävling där uppgiften för deltagarna är att under 24 timmar lösa samhällsutmaningar med hjälp av öppna data. Foto: Lena Clarin 1 Internet of things 154 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2016