Årsredovisning 2017

Transkript

1 Årsredovisning 2017

2

3 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Hållbarhet och konkurrenskraft - för framtida generationer Med 2017 i backspegeln kan jag konstatera att det varit ännu ett år med en föränderlig omvärld. USA drog sig ur klimatavtalet och Storbritannien meddelade sin avsikt att lämna EU. Detta är omvärldsfaktorer som förstås också får påverkan på Jordbruksverkets verksamhet. På olika sätt knyts vårt arbete till globala händelser, förändringar och nya mål. I juni klubbade riksdagen äntligen igenom den långsiktiga livsmedelsstrategi som arbetats med under en längre tid. Kopplat finns nu regeringens handlingsplan som ska skapa förutsättningar för att nå strategins mål - en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja och en ökad produktion av livsmedel. Jordbruksverket har tillsammans med fler i Myndighetssverige nu en viktig uppgift att verkställa handlingsplanen. Jag välkomnar uppgiften och känner ett stort ansvar, men också stor inspiration inför de 15 uppdrag vi fått. För att öka den svenska produktionen behövs konkurrenskraft och hållbar produktion. I Sverige har vi förutsättningar i form av naturtillgångar, som mark och vatten. Vi sitter också på kunskap och möjligheten att utveckla produktionen, i första hand för den nationella marknaden men även för exportmarknaden. I dagsläget finns goda förutsättningar i flera delar av livsmedelsproduktionen. T.ex. har prisutvecklingen de senaste åren varit god för både nötkött och griskött. Produktionen av kyckling har ökat under en följd av år. Flera grödor har gett goda skördar. Att öka exporten är en viktig drivkraft för att hålla igång produktionen. Företagens egna förmågor i kombination med de förutsättningar samhället ger är nyckelfaktorer för att företagen ska kunna navigera rätt på en ständigt föränderlig global marknad. Här har vi mycket glädjande, efter många års arbete tillsammans med bland annat Livsmedelsverket, fått ett utkast på protokoll från Kina som ska öppna för export av griskött och havre till den kinesiska marknaden. Medvetna konsumenter, som väljer att handla hållbart och betala för de svenska mervärdena, bidrar ändå starkast till ökad produktion. Jag är glad över att vi, tillsammans med Lantbrukarnas riksförbund, kan erbjuda alla skolor ett läromedel om hållbar matproduktion, som förklarar för eleverna hur de kan tänka som konsumenter. I en utställning på Universeum i Göteborg erbjuds de yngre barnen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

4 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD kunskap om matens väg från jord till bord, bondens och andra företags viktiga roll för landsbygden och medborgarna. Mycket av vårt arbete knyter an direkt till FN:s Agenda 2030 och de globala målen för miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. För att öka samverkan och hitta nya synergier i arbetet med att uppnå Agenda 2030 har ett fyrtiotal av oss generaldirektörer skrivit under en gemensam avsiktsförklaring Svenska myndigheter i samverkan för Agenda De mål som finns om jordbrukets utveckling på global nivå, genom Agenda 2030 sammanfaller i stora drag med våra nationella mål inom t.ex. livsmedelsstrategin och miljöområdet. En utgångspunkt i arbetet med utformningen av EU:s jordbrukspolitik efter 2020 bör därför vara att dess mål överensstämmer med de befintliga målen på global och nationell nivå. Här spelar också den hållbarhetssäkring vi själva infört en roll. Hållbarhetssäkring innebär att vi inför våra beslut behöver ta ställning till hur beslutet påverkar landsbygden och olika hållbarhetsdimensioner i samhället som helhet. Arbetet med att förenkla och underlätta för företagen i deras vardag har fortsatt. Tillsammans med länsstyrelserna har vi även i år haft ambitionen att betala ut så mycket som möjligt av EU-stöden till så många och så tidigt som möjligt. Vi har fortsatt det utmanande arbetet med att utveckla administrativa IT-system för att kunna hantera de komplexa processer som de olika stöden innebär. Trots att vi inte är helt klara har vi kunnat betala ut lejonparten av pengarna. Snittet inom EU för utbetalade direktstöd 2017 var 62 % vid årsskiftet. I Sverige hade vi en utbetalningsnivå på 90 %. Även för landsbygdsstöden ligger vi hyggligt till i jämförelse med andra länder. Även om resultatet är godkänt på totalen så möter det inte de förväntningar som den enskilde företagaren har i sin väntan på ersättning. Därför är vår strävan fortsatt stark mot att betala ut till de företag som inte fått full ersättning. Förhoppningsvis blir nästa EU-reform mindre krävande och inriktad på kontinuitet och stabilitet i uppbyggda system. Ju mindre förändringar desto enklare blir det för både företagen och vår administration. Det känns samtidigt positivt att EU-kommissionen öppnar upp för förenklingar av den gemensamma jordbrukspolitiken, så att vårt arbete mer kan riktas mot de resultat vi vill uppnå istället för den administrativa vägen dit. Det är också positivt att vi fått i uppdrag att stärka och vidareutveckla växtskyddsrådets verksamhet tillsammans med Kemikalieinspektionen. Det är viktigt att vi har en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion med ett hållbart växtskydd, och att medel som inte är bra för hälsa och miljö fasas ut. I samma anda har djurskyddsreglerna för lantbrukets djur ändrats så att de, helt i linje med livsmedelsstrategin, bidrar till att öka den svenska produktionen av livsmedel utan att sänka nivån på djurskyddet. Vi fick en del kritik från djurskyddsorganisationerna, men vi skulle aldrig acceptera en försämring av djurskyddet eller att den låga användningen av antibiotika hos lantbrukets djur riskeras. I de fall antibiotika behövs, måste den fungera. Resistenta bakterier är ett globalt problem som växer med ökad rörlighet av människor, djur, livsmedel och andra varor. Som ett led i att alla FN:s medlemsländer ska ta fram nationella handlingsplaner har vi tillsammans med Folkhälsomyndigheten lett arbetet med att framtagandet av en ny handlingsplan mot antibiotikaresistens. Bakom planen står 25 myndigheter och organisationer. En annan framgång är att vi nu, efter fem års arbete, inrättat ett nationellt kompetenscenter med fokus på djurskydd för försöksdjur, 3R-center. Centret ska bland annat sprida information om alternativa metoder till djurförsök samt ta fram rekommendationer och riktlinjer för arbete med försöksdjur. Behovet av samverkan är en tydlig grön tråd genom hela vår verksamhet. Samverkan, både inom myndigheten och med andra, är avgörande för att vi ska nå våra mål. Vi har under året etablerat nya arbetssätt baserade på Lean i organisationen. Vår vision, enklare tillsammans, är en bra ledstjärna i det arbetet. Inte minst vägleder den oss i arbetet med att främja en hållbar landsbygd och konkurrenskraftiga företag. Leif Denneberg Generaldirektör 4 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

5 Innehållsförteckning 3 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Hållbarhet och konkurrenskraft för framtida generationer 7 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Strategisk plan med fem fokusområden Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med ? Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Disposition av årsredovisningen 17 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Antal årsarbetskrafter Verksamhetens intäkter och kostnader Utnyttjande av EU-programmen 29 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET 35 KONKURRENSKRAFTIGT NÄRINGSLIV Analyser och utredningsverksamhet Statistikproduktion Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Regionalt tillväxtarbete Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Effektiv kontrollverksamhet Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Konsumentaspekterna Förenklingar överallt Härjedalsförhandlingarna Synemän 47 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Säkerställa ett gott djurskydd Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Växters sundhet God krisberedskap Effektiv kontrollverksamhet Kvalitet i djurregister 67 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Ett rikt odlingslandskap Begränsad klimatpåverkan Giftfri miljö Ingen övergödning Myllrande våtmarker Vattenhushållning Ekologisk produktion Effektiv kontrollverksamhet 87 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Direktstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) Gemensamt för ESI-fonderna programperioden Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna Korrekt genomförande av EU-stöden 119 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Distriktsveterinärerna Utsädeskontroll Köttklassificering Tjänsteexport 125 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE 131 STÖDJANDE PROCESSER Kundtjänst Styrning av utvecklingsverksamheten Leankontor Effektiv kommunikation Miljödiplomerad arbetsplats Intern styrning och kontroll 135 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Målsättning för stödhantering TA-medel Digitalisering Mina meddelanden Kompetenscentrum för 3R-frågor Antibiotikaresistens Åtgärder för att främja livsmedelsexport Livsmedelsstrategin Friskare djur, sundare växter och en hög livsmedelssäkerhet Utveckling av styrnings- och uppföljningssystem för landsbygdsprogrammet Stöd till bredband Uppdrag att bistå Miljömålsrådet Digitalt först för en smartare livsmedelskedja 157 FINANSIELL REDOVISNING Inledning Resultaträkning Balansräkning Anslagsredovisning Inkomsttitlar Bemyndigande Finansieringsanalys Sammanställning av väsentliga uppgifter Notförteckning 191 FASTSTÄLLANDE JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

6 6 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

7 Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket är regeringens myndighet på det jordbrukspolitiska området. Vårt uppdrag är att inom jordbruk och landsbygdsutveckling arbeta för hållbarhet, ett gott djurskydd, ett konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedels produktion till nytta för konsumenterna. Inom myndigheten finns även organisationen för Distriktsveterinärerna.

8 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket ansvarar för att genomföra EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Som förvaltningsmyndighet inom jordbruk, landsbygdsutveckling och fiske ska vi medverka till en mer effektiv och miljöanpassad politik inom EU. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Vi ansvarar för utbetalningar av EU-stöd och arbetar för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi deltar också aktivt i EU-arbetet genom att ta fram analyser och underlag till översyner av regelverk och politik. Vi svarar även för deltagandet i EU-kommissionens kommittéer och expertgrupper inom vårt ansvarsområde. Jordbruket och närliggande verksamhet, inklusive fiske, vattenbruk och landsbygdsutveckling, spelar en central roll för att de globala hållbarhetsmålen som beskrivs i Agenda 2030 ska kunna uppnås. Eftersom Jordbruksverket är en sektorsmyndighet för jordbruket, och dessutom har ett myndighetsansvar för landsbygdsutveckling, vattenbruk och vissa fiskefrågor, har många av Jordbruksverkets verksamheter en stor inverkan på mål och delmål i Agenda Jordbruksverket har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Vi ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap, men arbetar även med övriga miljömål i varierande omfattning. Vi arbetar för att utveckla landsbygden så att det skapas goda förutsättningar för att kunna leva och bo där. Vi arbetar för en god djurhälsa hos husdjuren och ska förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Jordbruksverket arbetar för att stärka djurskyddet, såväl i Sverige som genom aktivt arbete i internationella sammanhang. I vårt uppdrag som central myndighet för djurskyddet ingår att samordna och vägleda länsstyrelserna i deras arbete med djurskyddskontroller. Jordbruksverket är indelat i fyra divisioner samt en stabsenhet och internrevisionen. STABSENHETEN GENERALDIREKTÖR INTERNREVISION FRÄMJANDE OCH FÖRVALTNING Landsbygdsavdelningen Avdelningen för djurskydd och hälsa Växt- och miljöavdelningen Marknadsavdelningen UTBETALNINGSFUNKTIONEN Jordbrukarstödsavdelningen Stödsamordningsavdelningen Projekt- och företagsstödsavdelningen SERVICE OCH KONTROLL Kundavdelningen IT-avdelningen Avdelningen för gemensamma system och kontroller DISTRIKTSVETRINÄRERNA Huvudkontor 4 regioner Figur 1 Jordbruksverkets organisation. 8 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Jordbruksverket har en stor regional organisation genom Distriktsveterinärerna samt olika regionala kontor. På de regionala kontoren finns verksamhet inom framförallt områdena växtskydd, växtnäring, ekologisk produktion, vatten och växtkontroll. Dessa kontor finns i Alnarp, Helsingborg, Göteborg, Kalmar, Linköping, Skara, Stockholm och Uppsala. Vi har därtill regionala kontor i Svalöv för utsädesfrågor samt i Söderhamn där delar av kundtjänst och registerverksamheten sitter. Vår kartenhet finns också på flera orter eftersom fältbesök är en del av arbetet. Distriktsveterinärerna Huvudkontor Distriktsveterinärerna Gränskontroll Distriktsveterinärerna Mottagning Jordbruksverket Huvudkontor Jordbruksverket Regionalkontor Jordbruksverket Kartenheten Figur 2 Kartor över Jordbruksverkets distriktsveterinärernas mottagningar och regionala kontor. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

10 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Foto: Sofia Petersson Jordbruksverkets vision Enklare tillsammans Jordbruksverkets vision är Enklare tillsammans. Visionen talar om för oss att vi ska ha ett starkt fokus på att göra det enklare för våra kunder genom att arbeta tillsammans med andra aktörer och tillsammans inom Jordbruksverket. Detta ska bidra till konkurrenskraftiga företag, en levande landsbygd och ett hållbart samhälle. Genom bredden i vår verksamhet har vi en viktig uppgift i att belysa frågor från olika perspektiv för att skapa helhetssyn och göra balanserade avvägningar mellan olika mål. Detta kan enbart ske genom ett gott samarbete internt där olika kompetenser blir involverade. För att skapa verkligt upplevda förenklingar hos kunden i vardagen behöver vi arbeta nära och tillsammans med andra myndigheter och branschorganisationer. Jobbar vi tillsammans, går det mesta också enklare! Verksamhetsidé Jordbruksverkets verksamhetsidé beskriver vårt huvudsakliga uppdrag: Vi arbetar för ett livskraftigt jordbruk som grunden för en levande och attraktiv landsbygd. Vi bidrar till ett hållbart samhälle med en hälsosam miljö för människor och djur. Vi verkar för ett lönsamt företagande och tillväxt i hela landet. Vi utgår från kundernas behov och gör det krångliga enkelt. Vi skapar trygghet och förtroende, tillsammans och med andra. Strategisk plan med fem fokusområden Jordbruksverket har en strategisk plan, färdplanen. Färdplanen med nuvarande inriktning har funnits sedan Den har reviderats inför för perioden för att möta de viktigaste omvärldsförändringarna. Färdplanen omfattar fem fokusområden som beskriver vad vi ska prioritera de närmsta åren. Under 2017 har arbetet inom fokusområdena fortsatt med god fart. 10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

11 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Hållbar landsbygd och konkurrenskraftiga företag Ett viktigt mål inom detta fokusområde är att få perspektiven konkurrenskraft och hållbarhet att genomsyra Jordbruksverkets verksamhet. Under året har rådet för hållbar konsumtion och produktion startat. Rådet är ett forum för samverkan, dialog och kunskapsutbyte och syftet är att genom samverkan öka förutsättningarna att nå fram i frågor som handlar om hållbar konsumtion och produktion. Det är 16 organisationer som ingår, allt från de som företräder konsumenterna och djurskyddet till primärproduktionen. När vi utvecklar verksamhet och regler och fattar beslut ska vi värdera vilken påverkan det har på konkurrenskraften i branschen samt ett hållbart samhälle. Under året har vi fortsatt utveckla det vi kallar för hållbarhetsbedömning med landsbygdssäkring. Det innebär att vi bedömer vilka konsekvenser våra beslut får för samhället ur ett hållbarhets- och landsbygdsperspektiv. Vi har framförallt fokuserat på hur våra beslut bidrar till Agenda 2030 samt till miljökvalitetsmålen. Jordbruksverket driver tillsammans med LRF kommunikationsprojektet Hållbart. Projektet pågår till juli Målet med projektet är ytterst att framtidens konsumenter, alltså dagens ungdomar, ska välja livsmedel som producerats med hänsyn till miljön samt till djurs och människors hälsa. En hållbar livsmedelskonsumtion kan vi uppnå genom att öka kunskapen, i det här fallet hos ungdomar, om vad som gör vår livsmedelskonsumtion hållbar. Under året har arbetet fokuserats genom flera olika aktiviteter. En aktivitet som genomförts i projektet är en utställning på Universeum som riktar sig till lite yngre barn om var maten kommer ifrån. I centrum står skördetröskan Kornelius som tankas med biodiesel. Utställningen kommer att finnas på Universeum i minst två år. Den andra större aktiviteten är ett läromedelsmaterial som tagits fram för årskurs 6 till och med gymnasiet. Förutom externa kommunikationsinsatser har projektet författat kunskapsunderlag om svenska mervärden, medverkat i fler konferenser och mässor samt arrangerat lunchseminarier och annan intern kommunikation. Kunden först Under året har Jordbruksverket beslutat att utveckla sina arbetssätt med utgångspunkt i lean i hela organisationen. Syftet är att öka värdet på Jordbruksverkets tjänster och leveranser till kunder och uppdragsgivare. För att skapa ett gemensamt införande har ett antal leancoacher utbildats vars uppgift är att stötta och coacha chefer och medarbetare i utvecklingen av verksamhetens processer. Leancoacherna samordnas genom en leansamordnare och tillsammans bildar de ett så kallat lean-kontor. Jordbruksverkets huvudkanal för extern kommunikation är webbplatsen. En förstudie har genomförts med syfte att precisera vilka åtgärder som behövs för att utveckla en ny modern och kundanpassad webbplats. Vi vill att vår webbplats ska ge de bästa förutsättningarna för hög tillgänglighet och bra kundservice och på så sätt underlätta våra kunders vardag. Takten i arbetet med att standardisera och digitalisera våra manuella handläggningsprocesser har ökat. Det har blivit möjligt genom att vi i större utsträckning använder oss av standardprodukter och arbetar med att skapa god integration dem emellan och med egenutvecklade system. Syftet är att öka den interna effektiviteten, förenkla för våra kunder och korta handläggningstiderna. T.ex. pågår en pilotstudie för att digitalisera diariet. Antalet e-tjänster och användningen av dessa ökar stadigt. Detta har inom vissa kontroll-, registeroch tillståndsprocesser lett till betydligt kortare handläggningstider. Förenklingar överallt Jordbruksverket har fortsatt det aktiva arbetet med förenklingar för att underlätta företagens vardag. Förenklingsarbetet sker framförallt genom att förslag på förenklingar löpande samlas in från alla verksamhetsområden och stäms av i en grupp med representanter från hela organisationen. Förenklingsförslagen kategoriseras och delas t.ex. in i förslag som är kopplat till EU:s regelverk, till egna föreskrifter och våra egna arbetssätt. Under året har fokus ökat på förenklingsarbete på EU-nivå då vi går mot en ny översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP Det pågår även översyner av de gemensamma regelverken för djur- och växtskydd. Vi påverkar främst genom de olika samarbeten och nätverk som finns mellan medlemsländerna och EU-kommissionen. Ett sådant nätverk är Learning Network där medlemsländerna träffas för att diskutera förenklingar och hur man kan utveckla och förbättra regelverken ut administrativ synvinkel. De förenklingsresor som tidigare genomförts hos lantbrukare och livsmedelsföretag har genererat många goda förenklingsförslag. Dessa handlingsplaner har fortsatt hög prioritet och genomförandet följs löpande upp. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

12 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Foto: Ingrid Karlsson Attraktiv myndighet i koncernen staten Jordbruksverket har under året arbetat både inom ledarskap och medarbetarskap för att stärka attraktiviteten som myndighet. För andra gången har vi genomfört arbetsplatsdialoger, nu som en fastlagd metod för att arbeta med enheternas utveckling. Dialogerna genomförs på varje enhet och syftar till att skapa ett bra samtal om de utvecklingsområden som enheten har. Gemensamma nämnare som kommer upp i samtalen sammanställs på organisationsnivå. För att öka medvetenheten om våra värdeord och färdplan genomfördes även under året ett medarbetarspel. I stort sett alla medarbetare i organisationen har deltagit. Ledningen medverkade i att utforma frågorna i spelet så att de förankrades i den strategiska inriktning som ledningen lagt fast. Beslutet att utveckla våra arbetssätt med utgångspunkt i lean har integrerats i vårt arbete med medarbetarskap och ledarskap. Under året har Jordbruksverkets egna treåriga ledarutvecklingsprogram avslutats. Nu planeras för fortsatt ledarutveckling med fokus på det ledarskap Jordbruksverket vill utveckla. Kompetensförsörjningsfrågorna växer i betydelse och flera olika initiativ har tagits för att stärka förmågan inom detta område. Till exempel har olika aktiviteter och informationsinsatser genomförts för att attrahera rätt kompetens till vår IT-utvecklingsverksamhet. Inom andra områden har t.ex. kontakter och dialog skett med utbildningsföreträdare för att försöka påverka den långsiktiga kompetensförsörjningen av vissa specifika kompetenser för den sektor Jordbruksverket arbetar för. En kompetensförsörjningsstrategi är under framtagande som ska ge vägledning i hur vi ska agera för att på sikt vara försörjda med rätt kompetens. Arbetet med att utveckla det aktivitetsbaserade arbetssättet har fortsatt och fler verksamheter har fått möjligheten att arbeta enligt konceptet. Ytterligare en del av våra befintliga lokaler har anpassats och öppnat under året. Jordbruksverket har även tecknat ett nytt lokalkontrakt som innebär att verksamheten flyttar till nya, fullt ut, aktivitetsbaserade lokaler Insatser för att öka samverkan med våra nära samarbetspartners har skett. Särskilt värt att nämna är det fördjupade samarbetet med Skogsstyrelsen inom bl.a. Agenda 2030, växtskyddsområdet och i lokalförsörjningsfrågan. Helheten med ett regionalt perspektiv I anslutning till införandet av lean i organisationen har vikt lagts vid att koppla ihop nya arbetssätt med digitala möten för att ge medarbetare, oavsett var de är placerade, möjlighet att delta. Bättre Skypeutrustning för regionala möten har köpts in som pilot och det har skett arbete för att uppgradera bandbredd för vissa regionala kontor. Det är viktigt att kunna använda både bild och ljud för att kunna uppfylla fokusområdets målsättning om att delta på lika villkor. Distriktsveterinärerna som finns på mer än 80 orter har idag helt utbyggd teknik för digitala möten. Nästa steg är att arbeta mer med arbetssätt och kultur och värdegrund. Värdeord framåt, trovärdig och professionell Jordbruksverket arbetar enligt tre värdeord framåt, trovärdig och professionell. Värdeorden hjälper oss att nå visionen genom att tydliggöra hur vi ska vara, hur vi vill uppfattas och hur vi ska agera gentemot kunderna och omvärlden. Den gemensamma statliga värdegrunden Våra värdeord kopplas ihop med den gemensamma statliga värdegrunden. Den gemensamma värdegrunden bygger på de sex grundprinciperna: Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt för allas lika värde, frihet och värdighet Effektivitet och service 12 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

13 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Vad har Jordbruksverkets personal arbetat med ? I tabellen nedan framgår hur resurserna har fördelats procentuellt sett under åren. Alla personal är med, utom resultatområde Distriktsveterinärerna, timanställd personal och tidsbegränsad per so nal som arbetade med blåtunga Resultatområde Distriktsveterinärerna utgör ca 40 % av Jordbruksverkets verksamhet räknat i antalet årsarbetskrafter (åak). Antalet årsarbetskrafter har ökat konstant under perioden 2005 till 2017, från 528 åak till 836 åak. Detta beror framförallt på att nya verksamheter kommit till; arbete med utsäde flyttades över från Statens utsädeskontroll 2005, delar av verksamheten vid Djurskyddsmyndigheten flyttades över 2008, fiskerifrågor flyttades över från Fiskeriverket Dessutom har nya verksamheter kommit till under åren, t.ex. arbete med Lokalt ledd utveckling (LLU) 2014 och uppdrag inom livsmedelsstrategin Stödfunktionen (overhead) har relativt sett minskat under perioden, från 17 % till 12 % medan arbete med chefsuppgifter legat ganska oförändrat på 11 % av verksamheten. Den konkurrensneutrala uppdragsverksamheten ökade 2006 i och med att arbetet med utsäde kom till. Under åren avvecklades resultatområdet vatten varvid antalet årsarbetskrafter minskade. Djurskyddsarbetet ökade med ca 2 % år 2008 p.g.a. att delar av Djurskyddsmyndighetens verksamhet flyttades över till Jordbruksverket och har därefter legat ganska konstant på totalt ca 5-6 %. Däremot har djursmittor och smittskydd minskat från 13 % till ca 6 % under perioden. Det är framförallt arbetet med smittskydd som minskat där man bl.a. effektiviserat arbetet genom fler e-tjänster inom djurregistren. Arbetet med krisberedskap har utgjort drygt 2 % åren 2013 till 2015 främst p.g.a. att Jordbruksverket drivit ett antal krisberedskapsprojekt. Under 2016 minskade krisberedskap till 1 % p.g.a. att projekten minskat och att årets utbrott av smittsamma djursjukdomar medfört att resurser fått omfördelas till djursmittor. Under 2017 ligger krisberedskap kvar på 1 %. Växters sundhet minskade år 2009 samtidigt som tillsynsarbetet ökade. Detta beror på en omorganisation där man bröt ut tillsynsarbetet ur växters sundhet och lade det inom ett eget verksamhetsområde. Arbetet med exportbidrag, intervention, licenser och offentlig lagring har stadigt minskat under perioden, från ca 4,5 % till ca 1,4 %. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% stödfunktion (overhead) chefsfrågor och verksövergripande utvecklingsåtgärder krisberedskap konkurrensneutral uppdrag exkl. distriktsveterinärer djurhälsa, djurskydd, försöksdjur, CITES djursmittor, smittskydd, foder, införsel m.m. livsmedelsstrategin rikt odlingslandskap, ekologisk produktion tillsynsarbete växters sundhet, fytosanitärt arbete, utsäde förnybar energi, begränsad klimatpåverkan giftfri miljö, ingen övergödning marknadsbevakning, statistik, utredningar exportbidrag, intervention, licenser lokalt ledd utveckling (LLU) fiskefrågor ajourhållning direktstöd inkl. reformarbete, kontroll 0% landsbygdsprogram inkl. implementering IT-system, utveckling och förvaltning Figur 3 Vad Jordbruksverkets personal (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna) arbetat med under perioden Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

14 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET LLU är en verksamhet som kom till 2014 och som har ökat varje år. Under 2017 utgjorde den knappt 4 %. Under 2017 utgör verksamheten inom livsmedelsstrategin cirka 1 % av den totala verksamheten. År 2008 påbörjades blockinventeringsprojektet vilket medförde att arbetsinsatsen för ajourhållning ökade markant År 2010 användes drygt 10 % av Jordbruksverkets resurser för arbete med ajourhållning. Efter projektets avslut har arbetet med att löpande uppdatera arealer fortsatt och tog 2017 drygt 3 % av resurserna. Utveckling och förvaltning av IT-system har ökat stadigt under perioden, från ca 4 % till drygt 15 %. Detta beror framförallt på arbete med egenutvecklade IT-system för implementering av landsbygdsprogrammet och implementering av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken som påbörjades Även arbete med landsbygdsprogrammet och direktstöden har ökat under dessa perioder och utgör totalt mellan 15 % - 18 % av verksamheten varje år. Utöver den egna personalen som redovisas i tabellerna har även inhyrda konsulter arbetat med IT-systemen. De har ökat under arbetet med implementeringar av nya program och har som mest varit ca 74 åak år 2014 och För 2017 har de minskat till ca 66 åak Figur 4 Antalet anställda årsarbetskrafter respektive år (exklusive resultatområde Distriktsveterinärerna). Källa: Jordbruksverket 14 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

15 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar regeringens mål Enligt regleringsbrevet för 2017 ska Jordbruksverket redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel; att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart. Redovisningen av verksamhetens resultat ska genomföras med hjälp av indikatorer. Figuren nedan beskriver hur Jordbruksverkets verksamhet förhåller sig till regeringens övergripande mål. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de fyra delmål som regeringens mål kan brytas ned i. Detta framgår i figuren på så sätt att prickar med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en medelstark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av målen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Regeringens mål Goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet De gröna näringarna ska vara livskraftiga Bidra till klimatomställningen Bidra till att naturresurserna används hållbart Konkurrenskraftigt näringsliv. Jordbruksverkets verksamhet Skydd av djur växter och hälsa Miljö- och resurseffektiva gröna näringar Hantering av stöd från EU-fonderna Konkurrensneutral uppdragsverksamhet Stark påverkan Medelstark påverkan Svag påverkan Figur 5 Förhållandet mellan regeringens mål och hur Jordbruksverkets olika verksamheter påverkar målen JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

16 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Bedömningsskalan för måluppfyllelse I avsnitten för respektive område redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning - en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I en del fall finns preciseringar som gjorts av regeringen. Exempel på sådana preciseringar finns inom miljöarbetet och omfattningsmålen inom landsbygdsprogrammet. Om preciseringar saknas har målen satts av Jordbruksverket. Vi redovisar de indikatorer som måluppfyllelsen är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (Nöjd Kund Index) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga skala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. Måluppfyllelsegraden bygger på såväl subjektiv bedömning som kvantitativa data. Under respektive kapitel redovisas hur bedömningen är gjord. Under respektive kapitel redovisas väsentliga prestationer. Vid beräkning av kostnaderna har såväl direkta kostnader som skäliga indirekta kostnader tagits med. Vid beräkning av indirekta kostnader har ett OH-pålägg om 78 % (72 % exklusive resor) använts förutom för kostnader inom Konkurrensneutral uppdragsverksamhet där kostnader redovisats enligt särskild resultaträkning. Jordbruksverket redovisar en särskild ekonomisk redovisning enligt Transparenslagen för Distriktsveterinärernas verksamhet, se avsnitt Finansiell redovisning. Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %. I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 % och högst 95 %. Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 % och högst 65 %. Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30 %. Disposition av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med ekonomisk översikt samt ett sammanfattande kapitel som bland annat redovisar utvecklingen inom jordbruk och fiske. Den efterföljande resultatredovisningens områden bygger på Jordbruksverkets instruktion. Verksamhetens intäkter och kostnader fördelas på Konkurrenskraftigt näringsliv, Skydd av djur, växer och hälsa, Miljö- och resurseffektiva gröna näringar, Hantering av stöd från EU-fonderna samt Konkurrensneutral uppdragsverksamhet. Det generella återrapporteringskravet om hur Jordbruksverkets verksamhet har bidragit till att uppfylla det av regeringen fastställda målet redovisas tidigare i detta kapitel. Nytt i dispositionen av årsredovisningen för 2017 är att alla EU-stöd samlats under kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Tidigare redovisades delar av landsbygdsstöden under kapitlet Konkurrenskraftigt näringsliv. Kapitlet Utvecklingen i jordbruket och fisket har kortats ned. Foto: Johan Ascard 16 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

17 Ekonomisk översikt Den totala omsättningen uppgick till totalt miljoner kronor inklusive lämnade bidrag.

18 EKONOMISK ÖVERSIKT Total omsättning Den totala omsättningen, det vill säga verksamhetens kostnader och lämnade bidrag, uppgår 2017 till miljoner kronor att jämföras med miljoner kronor 2016 och miljoner kronor för Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca miljoner kronor. Ökningen beror på lämnade bidrag för framförallt gårdsstöd och miljöersättningar. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat cirka 68 %, för 2016 och tidigare har det varit kring %. Resterande kostnader finansieras med nationella medel och avgifter inom framförallt det veterinära området Antal årsarbetskrafter Enligt tabell 1 uppgick antalet årsarbetskrafter under 2017 till Detta är en ökning med 86 jämfört med Den faktiska arbetade tiden (årsarbetskrafter) kan jämföras med antal tillsvidareanställda den 31 december enligt tabell 65 i kapitlet Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare. Under året har antalet tillsvidareanställda ökat med 105 personer till I siffran ingår även tjänstlediga. Att ökningen för årsarbetskrafter är något lägre än antal tillsvidareanställda beror i första hand på att verket haft som en uttalad policy att minska andelen tidsbegränsat anställda. Ungefär hälften av den totala ökningen beror på ökat antal anställda inom Distriktsveterinärerna. Ett antal vakanta veterinärtjänster har kunnat tillsättas. Ökning har även skett för djursjukskötare och djurvårdare. En större andel djursjukskötare bland personalen ökar effektiviteten i sällskapsdjursverksamheten. Den andra hälften av ökningen beror huvudsakligen på dels ökade insatser inom EU-stödhanteringen där arbetet med implementeringen av reformen dragit mycket resurser, dels att projekt finansierade av landsbygdsprogrammet (t.ex. Greppa näringen) inom Miljö- och resurseffektiva gröna näringar har ökat. De uppgifter i tabell 1 som visar antal årsarbetskrafter har grupperats i stora grupper. Detta innebär att redovisade nettoförändringar består av såväl ökningar som minskningar inom delar av respektive grupp. Tabell 1 Antalet årsarbetskrafter (åak) 1 Verksamheter % % 2017 % Konkurrenskraftigt näringsliv 104, , ,5 9 Skydd av djur, växter och hälsa 177, , ,2 14 Miljö och resurseffektiva gröna näringar 96, , ,0 8 Hantering av stöd från EU-fonderna 351, , ,8 28 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 471, , ,0 41 Summa 1 201, , , ) Beräkning utgår från faktisk redovisad tid enligt tidredovisning utom för distriktsveterinärerna som arbetar regionalt där beräkningen utgår från antalet prov- och tillsvidaranställda och deras tjänstgöringsgrad. 2) Antalet årsarbetskrafter för 2015 och 2016 har räknats om pga. att landsbygdsprogrammet och reformarbetet som tidigare har redovisats under Konkurrenskraftigt näringsliv från och med 2017 redovisas under Hantering av stöd från EU-fonderna och arbetet rörande tillsyn som tidigare redovisades i avsnittet Hantering av stöd från EU-fonderna ingår nu i Konkurrenskraftigt näringsliv. Källa: Jordbruksverket 18 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

19 EKONOMISK ÖVERSIKT Foto: Kristina Mattsson Verksamhetens intäkter och kostnader Jordbruksverkets intäkter av avgifter och andra ersättningar har ökat. Anledningen är främst att resultatområde Distriktsveterinärerna har haft ökade intäkter samt bidrag från Kammarkollegiet för uppdrag inom livsmedelsstrategin. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med knappt 94 miljoner kronor från miljoner kronor till miljoner kronor. En del av ökningen avser de extra medel som vi fått för kompetenscentrum för 3R-frågor och projekt inom livsmedelsstrategin. Men även att verksamheter inom bland annat landsbygdsprogrammet har kommit igång, ökad förvaltning av IT-system samt att antalet anställda har blivit fler inom resultatområde Distriktsveterinärerna leder till kostnadsökningar. Konkurrensneutral uppdragsverksamhet med resultatområdena (RO) Distriktsveterinärerna, Tjänsteexport och del av Utsäde samt Tillsyn (köttklassificering) är det största området med ca 40 % av de totala verksamhetskostnaderna. Jordbruksverkets verksamhet ökar i omfattning. I den utvecklingen är det alltjämt viktigt att hålla fokus på effektiviseringar och god hushållning med statens resurser. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

20 EKONOMISK ÖVERSIKT Tabell 2 Verksamhetens intäkter och kostnader 1 Konkurrenskraftigt näringsliv 4) Skydd av djur, växter och hälsa Miljö och resurseffektiva gröna näringar Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m som inte disponeras Finansiella intäker och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Hantering av EU-stöd från EU-fonderna 3),4) Konkurrensneutral uppdragsverksamhet 2) Verksamhetens intäkter och kostnader Inäkter av anslag Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m som inte disponeras Finansiella intäker och kostnader Medel som tillförts statens budget Saldo Transfereringar Medel för finansiering av bidrag Finansiella kostnader Lämnade bidrag Saldo Årets kapitalförändring Totalt 1. Intäker och kostnader har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönkostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2. Kostnaderna för interna uppdrag har eliminerats för konkurrensneutral uppdragsverksamhet vilka uppgår till cirka 3,6 mnkr för 2017, 3,7 mnkr för 2016 och 4,6 mnkr Lämnade bidrag för miljöersättningar och kompensationsbidrag m.m. redovisas i denna tabell under Hantering av stöd från EU-fonderna i stället för Miljö och resurseffektiva gröna näringar. 4. Intäkter och kostnaderna för åren 2015 och 2016 har räknats om pga. att bl.a. landsbygdsprogrammet och reformarbetet som tidigare har redovisats under Dynamiskt och konkurrenskaftigt näringsliv från och med 2017 redovisas under Hantering av stöd från EU-fonderna. Källa: Jordbruksverket 20 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

21 EKONOMISK ÖVERSIKT Avgiftsbelagd verksamhet I nedanstående tabell framgår resultatområdenas fördelning mellan offentligrättslig verksamhet samt uppdragsverksamhet. Tabell 3 Resultatområden (tkr) Ackumulerat resultat t.o.m Resultat 2016 Intäkter 2017 Kostnader 2017 Resultat/ utfall 2017 Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Delsumma Totalt (tkr) Ackumulerat utgående 2017 Budgeterade intäkter enl. regleringsbrev 2017 Budgeterade kostnader enl. regleringsbrev 2017 Budgeterat resultat enligt regleringsbrev 2017 Budgeterat ackumulerat utgående enl. regleringsbrev 2017 Offentligrättslig verksamhet Djur Växt Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Delsumma Uppdragsverksamhet Utsäde Tillsyn Distriktsveterinärerna Tjänsteexport Delsumma Totalt Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

22 EKONOMISK ÖVERSIKT Utfallet för resultatområde Djur 2017 blev tkr sämre än budgeterat enligt regleringsbrev. Detta beror till stor del på avgiftsområde Regional djurförsöksetisk nämnd. Resultatområde Växts utfall 2017 blev 952 tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. En bidragande orsak är att kostnader inom avgiftsområdet Fytosanitärt har blivit lägre än beräknat. Utfallet för resultatområde Utsäde följer i stort budget enligt regleringsbrev. Överskottet i år är resultatet av hårda besparingar under de senaste åren. För resultatområde Tillsyn blev utfallet tkr bättre än budgeterat enligt regleringsbrev. Det är främst inom avgiftsområdet Fytosanitär verksamhet samt kvalitetskontroll som resultatet blivit bättre än förväntat. Det beror bland annat på lägre kostnad för systemet som hanterar importkontroller eftersom detta system kommer att bytas mot det s k Traces-systemet under Ytterligare en bidragande orsak är lägre lönekostnader på grund av vakanser. Vidare så har intäkterna varit större än budgeterat främst beroende på ökade export- och importvolymer som inte har kunnat förutses. Resultatområde Distriktsveterinärernas verksamhet som står för 84 % av kostnaderna inom den avgiftsbelagda verksamheten blev utfallet tkr lägre än budgeterat regleringsbrev. Detta beror främst på att personalkostnaderna, som är den enskilt största kostnadsposten, har ökat med drygt 6 %. Distriktsveterinärerna har ökat både gällande antalet veterinärer och antal djurvårdare och djursjukskötare. Även lokalkostnaderna och övriga driftskostnader har ökat jämfört med föregående år. Resultatområde Tjänsteexports utfall är något högre än budgeterat enligt regleringsbrev, se vidare kapitel Kostnadsneutral uppdragsverksamhet. Se även not 38 i kapitlet Finansiell redovisning. 22 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

23 EKONOMISK ÖVERSIKT Lämnade bidrag Samtliga utbetalade bidrag under 2017 uppgår till miljoner kronor jämfört med miljoner kronor för Huvuddelen av ökningen beror på högre utfall av gårdsstöd. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat cirka 75 % motsvarande cirka miljoner kronor. Antalet utbetalningar ökade till drygt jämfört med cirka för 2016 Tabell 4 Bidrag i miljoner kronor. Bruttoutbetalningar för respektive bidrag oavsett stödår. Gårdsstödet Miljöersättn., ekolog. prod. 2 Kompensationsbidrag Företagsstöd Projektstöd Nationellt stöd mjölk Norrland Marknadsstöd Övriga bidrag 6 Totalt Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 56 ca ca 74 ca ca 35 ca 79 Antal utbetalningar, st I posten ingår gårdsstöd, mjölkkrisstöd, förgröningsstöd, nötkreatursstöd, stöd till unga jordbrukare och återbetalning av finansiell disciplin. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2. Stöd för ekologisk produktion ingår from år Företagsstöd avser insatser som är till nytta för ett enskilt företag medan projektstöd är till allmän nytta eller till för flera företag, fördelarna med bidraget når fler än de som sökt stöd. 4. Vid beräkning av EU:s medfinansiering har hänsyn tagits till förskottsutbetalningar av svenska medel. Däremot har inte hänsyn tagits till annan offentlig medfinansiering. 5. I posten ingår interventionsstöd och mjölkstöd. 6. I posten ingår utbetalningar av extra djuromsorg för suggor, nationellt kuvert, miljöinvesteringar, TA-medel och stöd till fiskerinäringen m.m. Dessutom ingår bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet m.m. och ersättning till länsstyrelserna m.fl. för kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. Fr.o.m. år 2015 ingår även ersättning för lokalt ledd utveckling. 7. Under 2017 har därutöver ca inbetalningar (6 000 föregående år) om drygt 36 mnkr (42 mnkr föregående år) gjorts, varav knappt 6 mnkr avser tidigare utbetalade gårdsstöd, knappt 2 mnkr tidigare utbetalade förgröningsstöd, drygt 10 mnkr tidigare utbetalade miljöersättningar och drygt 5 mnkr tidigare utbetalade projektstöd inom landsbygdsprogrammet. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak kompensationsstöd och företagsstöd inom landsbygdsprogrammet. 8. I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar det vill säga att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2017 var det ca st. Motsvarande för 2016 och 2015 var cirka respektive kvittningar. Ca 9 % av utbetalda stödbelopp kvittades 2017 motsvarande ca miljoner kronor. Huvuddelen av beloppet avser överlåtelse från stödmottagare till banker m.fl. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

24 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av EU-programmen Utnyttjande av direktstöd Utnyttjandet av det nationella taket för direktstöd bedöms bli i nivå med förra året. De nationella taken är fastställda på stödårsnivå i euro för de olika stöden. Utbetalningarna avseende ett stödår sker i huvudsak under perioden 1 december till och med 30 juni respektive år. Förutom utbetalningar i december 2017 kommer utbetalningarna att ske under första halvåret Totalt inom EU låg utbetalningarna t.o.m. 31 december 2017 av direktstöden för stödår 2017 på ca 62 % av takbeloppet. Motsvarande utbetalningar i Sverige låg på ca 90 % och våra grannländer Danmark och Finland låg på ca 83 % respektive ca 89 %. Tabell 5 Sverige utfall och andel utnyttjade takbelopp för stödåren Stödformer 2 Stödår 2017 Utfall 1 stödår 2015 Utfall 1 stödår 2016 Utfall 1 t.o.m Prognos 1 Prognos 2 utnyttjande tusen euro % 2 tusen euro % 2 tusen euro tusen euro % Gårdsstöd , , Förgröningsstöd , , Nötkreatursstöd , , Stöd till unga jordbrukare , , Återbetalning av finansiell disciplin , , Summa , , Fastställd kurs 2015: 9,4083 kr, 2016 = 9,6210 resp = 9,6490 för samtliga stödformer. För 2015, 2016 och 2017 har det gjorts avdrag för finansiell disciplin. 2. För berörda stöd finns det maximala tak som inte får överskridas. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige och de fastställs i EU-förordningar. Utfallet för gårdsstödet med beloppet för 2015 om tusen euro efter avdrag för finansiell disciplin motsvarar tusen euro före avdragen för finansiell disciplin. Utnyttjandet blev således ca 97,3 %. På motsvarande sätt beräknas utnyttjandet för övriga stöd och stödår. 3. Det procentuella utnyttjandet är beräknat från de maximala taken för Sverige enligt artiklarna 8, 40 m.m. i rådets förordning (EG) nr 73/2009 och artiklarna 6, 7 m.m. i Europaparlamentets och rådets förordning 1307/2013. Källa: Jordbruksverket 24 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

25 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av landsbygdsprogrammet I den programversion för landsbygdsprogrammet som gäller per den 31 december 2017 är den totala programbudgeten cirka miljoner kronor, varav EU medfinansierar cirka miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen utgörs av Jordbruksverkets anslag men även av viss finansiering från andra offentliga finansiärer som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har ,5 miljoner kronor betalats ut. Utöver det beloppet har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott och överskjutande nationell finansiering till projekten med cirka 217 miljoner kronor. Tabell 6 Utbetalda medel 1/ / för landsbygdsprogrammet Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget 1 Kompetensutveckling 2) 3) 4) 6) 1 131,1 101,7 41,3 9,0 2 Rådgivning 4) 6) 669,2 15,2 6,2 2,3 4 Investeringsstöd 2) 3) 4) 5) 6) 2 659,8 579,1 235,1 21,8 6 Jordbruks- och affärsutveckling 2) 5) 6) 1 100,6 91,6 37,2 8,3 7 Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd 4) 6) 4 684,9 306,9 124,6 6,6 8 Stöd för miljöåtgärder i skogen 4) 99,7 4,6 1,9 4,6 10 Miljö- och klimatvänligt jordbruk 4) 8 056, , ,9 50,5 11 Ekologisk produktion 4) 4 117, ,0 869,6 52,0 13 Kompensationsstöd 4) 8 178, , ,3 53,2 14 Djurvälfärdsersättning 3) 1 062,3 629,5 255,6 59,2 16 Samarbete 2) 3) 4) 5) 6) 1 306,0 24,6 10,0 1,9 19 Lokalt ledd utveckling 6) 1 680,0 82,4 41,0 4,9 Tekniskt stöd 1 309,7 713,3 289,6 54,5 Summa , ,5 1, ,3 7 36,4 1) Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 37,2 mnkr. 2) Prioritering 2 jordbrukets konkurrenskraft. 3) Prioritering 3 djurvälfärd och kort livsmedelskedja. 4) Prioritering 4 miljö i jord- och skogsbruk. 5) Prioritering 5 koldioxidsnål och klimattålig ekonomi. 6) Prioritering 6 utveckling på landsbygden. 7) Under 2017 har totalt mnkr utbetalats (exklusive förskott och överskjutande nationell finansiering 83,6 mnkr) varav EU-delen uppgår till 1 920,5 mnkr Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

26 EKONOMISK ÖVERSIKT EU-delen inom programbudgeten uppgår till 1 763,6 miljoner euro motsvarande ,6 miljoner kronor. Programmet är fastställt utifrån en eurokurs om 8,39 kronor. Om kronans värde är lägre i de löpande kvartalsredovisningarna mot EU under perioden utnyttjas mindre än fastställda EU-medel. Den genomsnittliga kursen har legat på 9,47 kr/euro. Utnyttjandet av beslutade EU-medel inom landsbygdsprogrammets budget uppgår till 5 333,3 miljoner kronor vilket motsvarar 563,0 miljoner euro. Totalt för EU:s Landsbygdsfond (EJFLU) till och med kvartal (avseende redovisade utbetalningar till och med 15 oktober 2017) har exklusive förskott 21,3 % utnyttjats i genomsnitt för samtliga EU-länder. Sveriges utnyttjande ligger på 24,7 %. Tabell 7 Utnyttjande av EU-medel inom landsbygdsprogrammet 1/ / TOTAL EU-budget, miljoner euro 1 014,5 249,6 249,7 249, ,6 Redovisat, miljoner euro 1 563, ,0 Erhållna förskott EU, miljoner euro 52, ,4 Summa utnyttjad budget, 615, ,4 miljoner euro 1 Utnyttjad budget ackumulerat 31, ,9 exkl. förskott, % 1 Utbetalningar (netto), 5 333, miljoner kronor Genomsnittskurs, kr/euro 2 9, ,47 1. Finansiella korrigeringar har inte dragits av vid beräkning av utnyttjad EU-budget. Såväl beslutade korrigeringar som befarade korrigeringar i pågående ärenden beräknas totalt till 170 mnkr. Beräknat belopp avser framförallt två ärenden, revision av miljöersättningar hösten 2016 samt investeringsstöd i juni 2017, som ännu inte är avgjorda. 2. Genomsnittskursen påverkas av när i tiden som rekvisition sker av EU-medel. 3. Utbetalningar kan ske till och med 2023 Källa: Jordbruksverket 26 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

27 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av fiskeriprogrammet Under programperioden har avsatts cirka 1 miljard kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 44,9 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har Jordbruksverket betalat ut nationella förskott med cirka 4,4 miljoner kronor. För fiskeriprogrammet kan man inte göra en jämförelse mellan de olika EU-länderna och totalt eftersom rekvisition av utbetalade medel från EU inte är reglerat på samma sätt som inom landsbygdsprogrammet. Som framgår av tabellen har Sverige ett mycket lågt utnyttjande av EU-budgeten i utbetalningar av stöd t.o.m. 31 december Som framgår längre fram i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna måste myndigheterna öka takten vad gäller beslut om stöd och beslut om utbetalning för att skapa förutsättningar för att nå målen. I delmål som infaller under 2018 och som reglerar en jämn takt av rekvisitioner av utbetalade medel till kommissionen kan Sverige åsamkas ett neddrag av programbudgetens EU-del. Tabell 8 Utbetalda medel 1/ / för havs- och fiskeriprogrammet Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget UP 1 1 Hållbart fiske 308,2 8,8 4,9 2,8 UP 2 Hållbart vattenbruk 166,0 7,6 4,6 4,6 UP 3 Den gemensamma fiskeripolitiken 595,0 1,2 1,0 0,2 UP 4 Lokalt ledd utveckling 140,0 5,2 2,6 3,7 UP 5 Beredning och saluföring 92,0 3,4 2,1 3,7 UP 6 Den integrerade havspolitiken 62, Tekniskt stöd 82,0 18,7 11,2 22,8 Summa 1 445,4 44,9 3 26,4 3 3,1 1. Unionsprioritering 2. Varav 4 mnkr från andra offentliga finansiärer. 3. Under 2017 har totalt 32 mnkr utbetalats (exklusive förskott om knappt 3,5 mnkr) varav EU-delen uppgår till 19 mnkr. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

28 EKONOMISK ÖVERSIKT Utnyttjande av budgeten för regionaloch socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Under programperioden har avsatts cirka 140 miljoner kronor i EU-medel, vilka ska medfinansieras med svenska medel. Totalt uppgår budgeten till cirka 282 miljoner kronor. Den svenska medfinansieringen omfattar även finansiering från andra offentliga finansiärer än Jordbruksverket som exempelvis kommuner och landsting. Nedanstående tabell visar genomförda utbetalningar (netto) för perioden 1 januari december Totalt har 11,8 miljoner kronor betalats ut. Utöver detta belopp har drygt 3 miljoner kronor betalats ut som förskott med enbart nationella medel. Tabell 9 Utbetalda medel 1/ / för Regional- och socialfondsprogrammet för lokalt ledd utveckling Åtgärd Utbetalningar miljoner kronor Programbudget miljoner kronor Totalt Varav EU-del, % -utnyttjande av total budget Lokalt ledd utveckling ERUF 2) 137,0 7,1 3,5 5,2 Lokalt ledd utveckling ESF 3) 134,4 2,7 1,4 2,0 Tekniskt stöd ERUF 5,7 1,0 0,5 17,5 Tekniskt stöd ESF 5,6 1,0 0,5 17,5 Summa 282,7 11,8 1,4 5,9 4 4,2 1) Inklusive gjorda utbetalningar av annan offentlig finansiär om ca 3,2 mnkr. 2) Prioritering 1 främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap. 3) Prioritering 2 främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden. 4) Under 2017 har totalt 6,3 mnkr utbetalats (exklusive förskott 2,8 mnkr) varav EU-delen uppgår till 3,1 mnkr. Källa: Jordbruksverket 28 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

29 Utvecklingen i jordbruket och fisket I detta inledande avsnitt redovisas några övergripande indikatorer som beskriver utvecklingen inom de sektorer där Jordbruksverket har ansvar. Fortlöpande i resultatredovisningen redovisas fler indikatorer och hur verket arbetat för att uppfylla målet för utgiftsområde 23.

30 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET Foto: Camilla Burman Jordbruket präglades 2017 överlag av ett gott skörderesultat. Produktionen av kött ökade något jämfört med 2016, men produktionen av mjölk minskade med 1,8 %. Den genomsnittliga prisnivån för levererade produkter ökade under året med 7,5 %, ökningen förklaras i hög grad av högre mjölkpriser. De större intäkterna under året och att kostnaderna för insatsvaror inte ökade nämnvärt, medför att företagsinkomsten beräknas ha ökat från ca 7 till 8,5 miljarder kronor. Inom fisket har fångstvolymerna sett över en längre period haft en nedåtgående trend. Men under 2017 har fångstvolymen ökat med drygt 10 %. Även inom vattenbruket noterades ökningar under året, detta gäller både matfisk och musslor. Vegetabilier Spannmålsarealen i Sverige har varierat runt 1,0 miljoner hektar de senaste åren. Vete är den största spannmålsgrödan och odlades 2017 på 475 tusen hektar vilket motsvarar 47 % av spannmålsarealen. Korn som är den näst största spannmålsgrödan odlas på 320 tusen hektar Havrearealen uppgick till 160 tusen hektar efter att ha minskat med 13 % jämfört med Arealen för raps och rybs blev 115 tusen hektar år Det innebär en ökning med 23 % jämfört med Arealen vall blev tusen hektar. Vallarealen har minskat långsamt de senaste åren. Den totala arealen åkermark uppgick 2017 till tusen hektar. Arealen åkermark har de senaste åren minskat med ca 10 tusen hektar per år. Arealen betesmark blev 455 tusen hektar, vilket är i nivå med de senaste två åren. Sådden av höstvete 2017 för skörd under 2018 blev 305 tusen hektar, vilket är 25 % mindre än förra årets rekordstora areal och 14 % mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. En annan betydelsefull höstsådd gröda är höstraps såddes 90 tusen hektar, som är 15 % mindre än förra höstens rekordstora areal och i nivå med genomsnittsarealen för de fem senaste åren. Den här hösten försvårades skördearbetet på många håll i landet av ihållande regnväder. Men om grödorna kunde skördas före höstregnen var skördenivåerna ofta förhållandevis höga. Den totala spannmålsskörden har beräknats till 5,95 miljoner ton. Den är 9 % större än förra året och 8 % större än genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen är dels en följd av att arealen av höstvete har ökat, dels att hektarskördarna i allmänhet blev högre än de senaste åren. Totalskörden av raps och rybs beräknas preliminärt till ton, vilket är 40 % mer än 2016, 17 % mer än femårsgenomsnittet och den största rapsoch rybsskörden sedan Ökningen beror till stor del på att höstrapsarealen har ökat. Hektarskörden för den största grödan, höstraps, blev i nivå med de senaste åren. 30 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

31 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET PM-index A-index Figur 6 Utvecklingen av producentpriser (A-index) och priser på insatsvaror (PM-index), 2010=100 Källa: Jordbruksverket Animalier Under 2017 beräknas den svenska mjölkproduktionen ha minskat med ca 1,8 % till ca tusen ton. Efter en period med låga mjölkpriser började priset röra sig uppåt i mitten av 2016 och priserna har fortsatt uppåt under Produktionen av nötkött uppgick till 132 tusen ton, vilket är i nivå med de senaste åren. Produktionen av griskött har minskat under flera år, men under 2017 ökade produktionen med 10 tusen ton till 243 tusen ton. Slakten av kyckling har under lång tid haft en uppåtgående trend som fortsatt under Under 2017 beräknas ökningen till 5 % jämfört med 2016, vilket innebär 152 tusen ton (exkl. kasserade). Prisutvecklingen Sammanvägt har priserna för jordbrukets produktionsmedel varit i stort sett oförändrade sedan Under 2017 noteras dock en ökning med i genomsnitt 2,5 %. Ökningen beror i första hand på att priserna på gödningsmedel ökat starkt. Även producentpriserna har uppvisat en ökning från hösten Mellan 2016 och 2017 har priserna gått upp med i genomsnitt 7,5 %. Det högre mjölkpriset under 2017 är den viktiga förklaringen till uppgången. Men sett över en längre period sammanfaller prisutvecklingen väl för de båda serierna. Prisutvecklingen i konsumentledet Livsmedelspriserna mätt enligt KPI steg under 2017 med ca 2 % jämfört med 2016 och med drygt 5 % jämfört med 2014 och Prisökningstakten har varit något högre för livsmedelspriserna än för prisutvecklingen totalt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

32 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET Den ekonomiska utvecklingen Jordbrukets totala produktionsvärde uppgick 2017 till 59 miljarder kronor, en ökning med 3 miljarder kronor från Det högre mjölkpriset utgör en del av ökningen. Till produktionsvärdet läggs de olika stöd som är direkt relaterade till jordbruksverksamheten (produktionssubventioner) om cirka 9 miljarder kronor. De totala kostnaderna (52 miljarder kronor) ökade med 1 miljard kronor från Förädlingsvärdet, som avser skillnaden mellan produktionsvärdet och kostnader, inkl. avskrivningar, beräknas för 2017 till 7,5 miljarder kronor. I posten produktionssubventioner ingår de olika jordbrukarstöd som inte är kopplade till produktionen. Företagsinkomsten beräknas till ca 8,5 miljarder kronor, som är något mer än de senaste åren. Den ekonomiska utvecklingen i jordbruket kan också ställas i relation till utvecklingen i ekonomin i dess helhet. Bidraget från jordbruket till BNP har minskat sett över tid. Det beror huvudsakligen på att andra sektorer har ökat, men också på att bidraget från jordbruk har minskat. Bidraget till BNP från jordbruk har de senaste åren uppgått till drygt 0,3 %. Motsvarande andel från fiske och vattenbruk uppgår till 0,02 %. Bidraget till BNP från livsmedelsindustrin har de senaste åren varit drygt 1,0 % Vegetabilier Övriga intäkter Företagsinkomst Animalier Produktionssubventioner Figur 7 Utvecklingen av jordbrukets intäkter och företagsinkomsten, miljarder kronor Källa: Jordbruksverket 32 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

33 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET Foto: Kristina Mattsson Fiske och vattenbruk Det svenska marina yrkesfisket styrs i hög grad av de fångstkvoter som fastställs utifrån beståndssituationen och fångsten varierar därför från år till år. Sett över en längre period har fångstvolymen haft en nedåtgående trend. Det pelagiska fisket (sill/strömming, makrill, skarpsill och tobis) dominerar den landade fångsten sett till volym och värdemässigt var dess andel ungefär 50 % under Värdemässigt är även de demersala arterna nordhavsräka, havskräfta och torsk viktiga. Under 2017 ökade den totala fångstvolymen med drygt 10 % jämfört med Framförallt är det volymerna av tobis som har ökat. Beräkningar baserade på preliminär statistik visar också på att värdet av det svenska fisket har ökat. Även om fångstvolymerna av sill verkar ha minskat så visar de preliminära siffrorna att detta mer än väl vägs upp av högre priser. För första gången på nästan 10 år ökade det genomsnittliga marknadspriset för torsk till följd av lägre fångstvolymer. Även priset på nordhavsräka ökade till följd av lägre fångstvolymer. Fångsterna av havskräfta fortsatte att öka under 2017 vilket resulterade i lägre priser jämfört med Sett ur ett historiskt perspektiv ligger dock priserna på både nordhavsräka och havskräfta fortfarande på en hög nivå. Produktionen av musslor inom svenskt vattenbruk ökade under 2016 (2 320 ton) som en effekt av att nya anläggningar kunde startas. Produktionen av matfisk ökade under 2016 efter en tidigare nedåtgående trend från toppåret 2012 till ton. Ökningen berodde främst på en ökad produktion hos några av de större vattenbruksföretagen. Produktion av regnbåge stod för 86 % av den slaktade vikten. Sättfiskproduktionen (860 ton) minskade under samma tidsintervall vilket kan bli en framtida utmaning om den nationella marknaden ska klara av att förse den ökade matfiskproduktionen med sättfisk. Fiskberedningsindustrin är en stor användare av den fångade och odlade fisken och jämfört med 2014 ökade antalet företag med fiskberedning som antingen primär eller sekundär verksamhet under 2015 från 350 till 356 stycken. Omsättningen för dessa företag ökade under samma period med knappt 3 % till 6,9 miljarder kronor och den största ökningen var i de företag som har fiskberedning som primär verksamhet. Fiskberedningsindustrin är väldigt heterogen med allt från små familjeföretag som bearbetar sina egna fångster till större företag med storskalig industriell produktion. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

34 UTVECKLINGEN I JORDBRUKET OCH FISKET 34 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

35 Konkurrenskraftigt näringsliv I detta kapitel redovisar Jordbruksverket arbetet med analyser och utredningsverksamhet, statistikproduktion, främjande av vattenbruk och fiskerifrågor regionalt tillväxtarbete och förutsättningar för jordbruk i norra Sverige. I kapitlet tar Jordbruksverket också upp utsäde, effektiv kontrollverksamhet andra insatser för att stärka konkurrenskraften, konsumentaspekterna, samt Härjedalsförhandlingarna m.m. Jordbruksverkets kostnader för verksamheten som redovisas i detta kapitel var under ,8 miljoner kronor (8 % av de totala kostnaderna.)

36 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV MÅL MÅLUPPFYLLELSE Analyser och utredningsverksamhet Att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på I huvudsak uppfyllt (3) landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk. Statistikproduktion Att ta fram och publicera officiell statistik enligt uppsatt plan. Fullt uppfyllt (4) Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Att skapa förutsättningar för långsiktigt hållbar utveckling I huvudsak uppfyllt (3) av fisket och fiskeföretagande. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige Att jordbruksproduktionen i norra Sverige bevaras på den nivå Fullt uppfyllt (4) som den var vid Sveriges inträde i EU. Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige I huvudsak uppfyllt (3) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt Uppfyllt (4) Konsumentaspekterna Att ta fram och förmedla kunskap som underlättar för konsumenterna I huvudsak uppfyllt (3) att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv Att beakta och lyfta fram konsument perspektivet I huvudsak uppfyllt (3) Analyser och utredningsverksamhet En viktig roll för Jordbruksverket är att genomföra och redovisa analyser som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och att följa upp och utvärdera åtgärder som genomförts. Utrednings- och analysarbetet är en viktig grund inte minst då lämpliga utvecklingsvägar ska identifieras och strategier för att uppnå en positiv och hållbar utveckling ska utarbetas. Viss del av analysverksamheten baseras på rapporteringskrav från EU. Det handlar bl.a. om underlag till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive havs- och fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Resultaten av Jordbruksverkets analyser är i många fall en bas för remissyttranden och underlag som verket lämnar inför exempelvis EU-reformer och möten i EU-arbetsgrupper/kommittéer och internationella organisationer. I vissa fall presenteras resultaten i form av rapporter som publiceras i verkets rapportserie. Under 2017 publicerades 22 rapporter i verkets rapportserie. Flera av dessa har varit inriktade på analyser med kopplingar till ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv. I sammanhanget kan följande rapporter nämnas: Rapporten Slututvärderingar av landsbygdsprogrammet en sammanfattning (Rapport 2017:1) är en fristående tolkning och sammanfattning av de utvärderingar som har gjorts av forskare vid flera högskolor och universitet. Syftet är bl.a. att ge en lättillgänglig översikt för att de som är intresserade av denna typ av program på ett enkelt sätt ska kunna läsa om nyttan med landsbygdsprogrammet. Målet är att kunna utnyttja erfarenheterna från tidigare program för att utveckla kommande. Rapporten Effektivare kombination av jordbrukarstöden (Rapport 2017:14), fokuserar på att analysera om det är möjligt att minska den totala stödbudgeten till jordbrukssektorn och samtidigt bibehålla eller öka lönsamheten i jordbruket och samhället i stort jämfört med idag. Rapporten Vaccinera fjäderfä mot newcastlesjuka? (Rapport 2017:2), innehåller ett beslutsunderlag för valet mellan att fortsätta att inte vaccinera och att införa vaccination. Jordbruksverket har under ett antal år haft diskussioner i vaccinationsfrågan med Svensk Fågel, Svenska Ägg och andra fjäderfäorganisationer. Det är Jordbruksverket som kan besluta om ett eventuellt införande av vaccination mot newcastlesjuka i Sverige. 36 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

37 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV Rapporten Jordbrukets produktivitet och struktur (Rapport 2017:21), beskriver hur strukturen i det svenska jordbruket har förändrats under perioden , med fokus på fyra inriktningar inom jordbruket: produktion av griskött, nötkött och mjölk samt växtodling. Dessutom har inriktningarnas och gårdars konkurrenskraft studerats. I rapporten redovisar vi produktivitetsberäkningar och lönsamhetsindikatorer för gårdar som är specialiserade inom de fyra inriktningarna. Rapporten Utrotning av växtskadegörare som normalt inte förekommer inom EU (Rapport 2017:22), innehåller ett förslag till system för ekonomisk ersättning vid bekämpning av vissa allvarliga växtskadegörare. En genomgång görs av vilka växtskadegörare som bör omfattas av ersättningssystemet, vilka aktörer som bör kunna få ersättning samt vilka kostnader och förluster som bör ersättas. Även olika finansieringsmodeller analyseras. Rapporten grundas på ett regeringsuppdrag. Inom ramen för analys- och utredningsverksamheten har gjorts ett antal utvärderingar av delar inom landsbygdsprogrammet. Bl.a. har en utvärdering genomförts av organisationerna kopplade till ESI-fondernas genomförande i Sverige. Dessutom har en löpande och lärande utvärdering gjorts av Landsbygdsnätverket. Analys har också gjorts av Leader i Sverige och av åtgärder som kan förbättra situationen för jordbrukslandskapets fåglar. Under året har en serie kortanalyser och ett månatligt prisbrev publicerats på Jordbruksverkets webbplats. Under rubriken På tal om jordbruk och fiske har totalt 12 kortare analyser av aktuella frågeställningar rörande jordbruks-, fiske-, handels- och statistikfrågor presenterats. Under året har kortanalyserna bl.a. gällt utvecklingen i jordbrukssektorn, prisutvecklingen på animalieområdet, svensk export och import av jordbruks- och livsmedelsvaror, svensk köttkonsumtion, andel livsmedel som är svenskproducerade, prisutveckling på fisk och skaldjur, och produktionen av äpplen och morötter. På webbplatsen har vidare sex marknadsrapporter avseende mejeri, nötkött, lammkött, matfågel, griskött och ägg, publicerats. Marknadsrapporterna bygger på tillgänglig officiell statistik och fokuserar på att beskriva och kort analysera priser och marknadssituationen samt utvecklingen på kort sikt. Fortlöpande har analyser och andra underlag tagits fram till bl.a. olika remissyttranden. Under året har detta inte minst gällt i samband med pågående arbete med en livsmedelsstrategi, översyner av regelverk och politik på jordbruks-, landsbygds- respektive fiskeriområdena, arbetet med Brexit samt inför möten i internationella organisationer och i EU:s expertgrupper och kommittéer där Jordbruksverket deltar. Utgångspunkterna för arbetet i expertgrupper och kommittéer och rådsarbetsgrupper har liksom tidigare varit fortsatta förenklingar och minskad administrativ börda för företagen, minskning av marknadspåverkande stöd samt en ansvarsfull förvaltning av EU:s budgetmedel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för analyser och utredningsverksamhet uppgick 2017 till 40,1 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 17,6 miljoner kronor). För 2016 var kostnaden 36,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 15,9 miljoner kronor). En del av verksamhetskostnaderna är med i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Måluppfyllelse Analyser och utredningsverksamhet Jordbruksverkets analys- och utredningsverksamhet är en del av Sveriges långsiktiga agerande för en anpassning av EU:s politik på jordbruks-, landsbygds- och fiskeriområdet till svenska önskemål. Effekterna kan därför främst avläsas i en långsiktig ändring av politiken och tillämpningsreglerna. Exempel på där EU:s politik ändrats i linje med svenska önskemål är den allt mer begränsade användningen av exportbidrag och intervention på jordbruksområdet och utfasningen av interventionsåtgärderna på fiskeområdet. Jordbruksverket har under året genom analysoch utredningsverksamheten bistått regeringen i genomförandet av EU:s politik på jordbruks-, landsbygds- och fiskeriområdena. Efterfrågade underlag har lämnats som visar styrkor och svagheter för svenskt jordbruk och landsbygdföretagande och som följer upp och utvärderar åtgärder som genomförts eller som kan vara aktuella att införa. Analys- och utredningsverksamheten har också lämnat bidrag till strategi- och utvecklingsarbete. Underlag har utarbetats till rapporter som följer av EU-krav, bl.a. till de årliga rapporterna för landsbygds- respektive havs- och fiskeriprogrammet och särskilda fördjupade analyser om politikens resultat bl.a. i relation till uppställda mål. Sammantaget bedöms genomförda analyser och utredningar ha bidragit till kunskaper om utvecklingen i jordbruket, på landsbygden och inom fiskeområdet. Analyserna har också bidragit med mer specifika underlag inför översyner av politik och regelverk. Målet att bidra till kunskaper om utvecklingen i jordbruket och på landsbygden och ta fram underlag inför översyn av politik och regelverk bedöms i huvudsak vara uppfyllt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

38 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV Statistikproduktion Jordbruksverket är en av Sveriges 28 statistikansvariga myndigheter och ansvarar för att utveckla och publicera officiell statistik inom jordbruks- och vattenbruksområdet. Jordbruksverkets mål är att ta fram och publicera officiell statistik enligt en fastlagd plan, som bl.a. bygger på gällande EU-bestämmelser. Den statistik som produceras ska vara relevant, lättillgänglig och ha god kvalitet. Merparten av den statistik som tas fram är reglerad av EU. Det innebär att verket, förutom att publicera statistik i rapporter och i databaser på Jordbruksverkets webbplats, också levererar statistik till EU:s statistikmyndighet Eurostat. Under året har Jordbruksverket vidareutvecklat den produktionsprocess som används för att ta fram statistiken genom att beakta innehållet i två nya föreskrifter från Statistiska centralbyrån samt förfinat rutinbeskrivningar och checklistor. Arbetet syftar till att synliggöra, förbättra och effektivisera produktionen av officiell statistik. Arbetet innebär också att vi dokumenterar att vi arbetar med statistikframställningen i enlighet med Eurostats riktlinjer för europeisk statistik (Code of Practice). Riktlinjerna gäller för all statistik som ingår i det europeiska statistiska systemet. Förutom den löpande statistikproduktionen har arbetet under året fokuserats på att sammanställa och redovisa, både i Sverige och till EU, den EU-reglerade strukturundersökningen som samlades in under år Den innefattar uppgifter om exempelvis arrenden, sysselsättning, kombinationsverksamhet och brukningsmetoder. Vidare har en undersökning om antalet hästar i Sverige publicerats. Jordbruksverket presenterar löpande individbaserad statistik med kön som indelningsgrund. En viktig grund för denna typ av statistik är den vart tredje år återkommande strukturundersökningen där bl.a. sysselsättningssiffror insamlas. Under 2016 genomfördes en sådan strukturundersökning. Resultaten av denna har redovisats i ett antal statistiska meddelanden, bland annat JO 34 SM Det konstateras där att andelen kvinnliga jordbrukare ökar något var antalet kvinnliga jordbruksföretagare i enskild firma 9 710, vilket är något färre än Andelen kvinnliga jordbruksföretagare uppgick till knappt 17 %, vilket är nästan 1 procentenhet mer än enligt den förra strukturundersökningen Totalt publicerade Jordbruksverket under året 61 statistiska meddelanden samt en jordbruksstatistisk sammanställning som officiell statistik. Den officiella statistiken publiceras också i Jordbruksverkets statistikdatabas. Under året har omkring nedladdningar gjorts från databasen. Två fördjupande statistikrapporter har tagits fram. Den ena av dessa innehåller statistik om användningen av mineralgödselmedel och den andra en beskrivning av strukturen inom branschen trädgård. Syftet med att ta fram officiell statistik är att öka kunskaperna om jordbruket i Sverige genom att ge ett lättillgängligt och objektivt underlag för information, utredningar och forskning. På EU-nivå används statistiken för att utforma och utvärdera EU:s jordbrukspolitik. Statistik om priser och konsumtion, långa tidsserier för basstatistik samt statistik om ekologisk produktion är de områden som varit mest efterfrågade av användarna. Användarna har också frågat efter statistik för att följa upp livsmedelsstrategin och Agenda Jordbruksverkets verksamhetskostnader för statistikproduktion uppgick 2017 till 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 5,9 miljoner kronor) För 2016 var kostnaden 31,9 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 5 miljoner kronor). Måluppfyllelse Statistikproduktion Jordbruksverket har under året publicerat den officiella statistik som ska publiceras enligt fastlagd plan. Ett av totalt 61 statistiska meddelanden har dock senarelagts. Jordbruksverket har levererat statistik till Eurostat i enlighet med EU:s förordning 1166/2008. Vid framtagandet av statistiken har Jordbruksverket arbetat efter Eurostats riktlinjer för europeisk statistik. Den samlade bedömningen med målet att ta fram och publicera officiell statistik enligt plan är fullt uppfyllt. Foto: Daniel Melin 38 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

39 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Yrkesfisket Under 2017 har arbetet inletts med att implementera målen i strategin för svenskt yrkesfiske, Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat. Arbetet med att justera indikatorerna, vars syfte är att konkretisera och återrapportera hur målen i strategin uppfylls pågår alltjämt parallellt med arbetet med återrapporteringen för En gemensam referensgrupp med näringsrepresentanter, berörda organisationer och myndigheter har bildats. Referensgruppen utgör en gemensam samarbetsplattform för att diskutera frågor om inriktningen för framtidens yrkesfiske. En stor del av det årliga mötet med referensgruppen för yrkesfisket ägnades åt hur yrkesfiskestrategin bör implementeras inom de olika målområdena. I referensgruppen för yrkesfisket ingår det 38 organisationer från fiskerinäringen, myndigheterna, universitetet och frivilliga intresseorganisationer. Som en naturlig del av arbetet inom ramen för yrkesfiskestrategin höll Jordbruksverket under hösten 2017 i en workshop om det småskaliga och kustnära fisket. På mötet deltog företrädare för fiskerinäringen, myndigheter och organisationer. Mötet utgjorde ett viktigt avstamp i främjandearbetet avseende det småskaliga och kustnära fisket. Under 2017 har Jordbruksverket yttrat sig i flera remisser med beröring på yrkesfiskets bedrivande. Jordbruksverket har också deltagit i processen för Havsplanering och den maritima strategin. Vad gäller såväl Havsplanering samt den maritima strategin har Havs- och vattenmyndigheten det samordnande ansvaret. Jordbruksverket deltar på möten och förser Havs- och Vattenmyndigheten med relevant information rörande främjandefrågor samt handels och marknadsfrågor. Jordbruksverket bevakar att arbetet sker i nära dialog med fiskerinäringen samt att fiskerinäringens intressen beaktas. Jordbruksverkets representant för främjande av yrkesfiske ingår bl.a. i följande arbetsgrupper: program sälar och fiske (redskapsutveckling för att minska sälskadad fångst) samt styrgruppen för selektiva redskap. Vattenbruket Nya satsningar på vattenbruket beslutades av regeringen under våren 2017 genom livsmedelsstrategin. Medel direkt kopplade till vattenbrukets område fördelades på två åtgärdspaket. Enligt åtgärdspaket 1 ska 14 miljoner kronor satsas under tre år ( ) på genomförandet av åtgärder beskrivna i Handlingsplan för utveckling av svenskt vattenbruk. Årets budget på 4 miljoner kronor fördelades på 12 projekt som syftar till att driva utvecklingen av ett hållbart vattenbruk framåt. Slutredovisning av dessa lämnades in till regeringskansliet den 6 december och resultaten kommer att läggas ut under våren på Jordbruksverkets tematiska webbplats Ytterligare 6 miljoner kronor, fördelat på tre år, har satsats på koordinering av utvecklingen av svenskt vattenbruk. Dessa medel har under året bland annat gått till en större konferens/workshop under december månad som arrangerats tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. Temat var beräkningsmodeller och odlingsteknik. Intresset var stort och det blev två mycket givande dagar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för sammanställning av resultaten från workshops och kommer också använda en del av dessa resultat i sitt fortsatta arbete med att ta fram en vägledning för tillsyn och tillstånd enligt miljöbalken. Under kapitlet Återrapporteringskrav återfinns en samlad redovisning på samtliga uppdrag inom livsmedelsstrategin. Jordbruksverket har vid flera tillfällen medverkat på konferenser, seminarier och utbildningar. I januari hölls bland annat en utbildning om tillståndsgivning inom vattenbruket i Göteborgs universitets regi där Jordbruksverket föreläste om myndighetens ansvar. I augusti arrangerades World seafood Congress på Island och FAO höll subkommittémöte om vattenbruk (COFI-Aq) i oktober i Rom där Jordbruksverket representerade Sverige. Jordbruksverket tillsammans med landsbygdsnätverket har under 2017 initierat ett samarbete med Danmark, Åland och Finland. Målet med samarbetet är att branschorganisationerna ska koordinera sin verksamhet i större utsträckning för att ha en starkare röst. I första hand har det handlat om samarbete mellan branschorganisationer som har öppen odling som fokus (ex. kassodling). Detta projekt avslutas med ett stormöte i Sverige under våren Fritidsfisket och fisketurismen Jordbruksverket har under året kartlagt hur myndigheter och organisationer på fritidsfiskets och fisketurismens område arbetar och på vilket sätt deras arbete bidrar till uppfyllnad av de centrala målen i strategin Svensk fritidsfiske och fisketurism Kartläggningen resulterade under 2017 i den tredje av en serie årsrapporter ( ). Rapporten, som heter Så främjar vi svenskt fritidsfiske och fisketurism - årsrapport 2015 fokuserade på målen som rör fiskförvaltning och fiskevård. Årsrapporterna tydliggör på ett samlat sätt vilka behov och utmaningar som finns att möta på fritidsfiskets och fisketurismens område. Jordbruksverket har under året även deltagit på ett flertal möten, seminarier och konferenser med koppling till fritidsfiske och fisketurism. Frågor som har avhandlats har bl.a. berört östersjölaxen, främjandearbetet, fritidsfiskets och fisketurismens JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

40 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV samhällsekonomiska värde, goda exempel på fisketuristisk verksamhet, nordisk samverkan, tillgängliggörande av fiskeinformation, kustfisketurismen i Östersjön samt resursfördelning mellan olika kategorier fiskare. Samverkan med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och länsstyrelserna har skett inom ramen för framtagandet av årsrapporten och i projekt som syftar till att tillhandahålla webbaserad information om var man löser fiskekort. Samverkan med Naturvårdsverket har skett i samband med planering av tankesmedjan för friluftsliv Samverkan med Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna har bl.a. skett genom Sportfiskemässan, Svenska fiskeregler, Fiskekartan, strategi och handlingsplan för utveckling av fritidsfiske och fisketurism i Jönköpings län samt samråd om Havs- och vattenmyndighetens regeringsuppdrag på fritidsfisket och fisketurismens område. Samråd med Statens väg- och transportforskningsinstitut har skett genom upphandling av en studie för att belysa fisketurismens samhällsekonomiska värde. Övrig samverkan har skett inom ramen för den rådgivande gruppen för fritidsfiske och fisketurism, vilken Jordbruksverket driver tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten. Måluppfyllelse Främjande av vattenbruk och fiskerifrågor Jordbruksverket har, inom ramen för sitt främjandeuppdrag för fisket, fiskeföretagandet och vattenbruket, implementerat målen i strategin för svenskt yrkesfiske, Svenskt yrkesfiske 2020 Hållbart fiske och nyttig mat, fortsatt arbete med åtgärderna i handlingsplanen för svenskt vattenbruk och producerat en årsrapport för fritidsfiske och fisketurism. Dessa delmål för främjandearbetet är således i huvudsak uppfyllda. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för yrkesfisket, främjande av fiske och vattenbruk var för ,8 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,6 miljoner kronor). För 2016 var kostnaden 4,3 miljoner kronor (varav indirekta kostnader 1,4 miljoner kronor). Regionalt tillväxtarbete Regeringen har gett Jordbruksverket i uppdrag att ta fram en strategi för sin medverkan i det regionala tillväxtarbetet under perioden Syftet är att skapa förutsättningar för bättre samverkan mellan myndigheter och aktörer med regionalt utvecklingsansvar. Som sektorsmyndighet för jordbruks- och landsbygdsfrågor är Jordbruksverkets utgångspunkt för regionalt tillväxtarbete att landsbygdens resurser och potential ska tas tillvara. Det handlar både om mat, energi, attraktiva livsmiljöer, mänskliga resurser samt möjligheterna till jobb. Flera av Jordbruksverkets kärnuppgifter har koppling till arbetet för regional tillväxt. Exempel på detta är landsbygdsprogrammet, som totalt omfattar 36 miljarder kronor under programperioden, och som i huvudsak genomförs på regional nivå. De regionala handlingsplanerna som anger de regionala prioriteringarna inom programmet omfattar cirka 9 miljarder kronor under programperioden. Dessa handlingsplaner ska tas fram i ett brett regionalt partnerskap i syfte att få en regional förankring kring prioriteringarna. Ledamöter från regionerna ingår i övervakningskommittéerna för samtliga tre program som Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet för. Detta ger regionerna visst inflytande på programmens genomförande. Förutsättningar för jordbruk i norra Sverige I norra Sverige, som i stödsammanhang är indelat i stödområde 1-5 (till och med 2015 i stödområde 1-3), är förutsättningarna för att bedriva konkurrenskraftigt jordbruk sämre jämfört med förutsättningarna i södra Sverige. Orsakerna till det är framför allt kärvare klimat och längre avstånd. På grund av de längre avstånden blir transporter dyrare och samverkan mellan lantbrukare svårare. Sverige har ett nationellt stöd som riktar sig till lantbrukare i norra Sverige i stödområde 1-5. Det nationella stödet lämnas för att kompensera för sämre produktionsförutsättningar, till exempel kortare odlingssäsong, och för att främja fortsatt traditionell jordbruksproduktion i mindre gynnade områden för att på så sätt bidra till att en levande landsbygd bevaras. Målet är att jordbruksproduktionen bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU, men inte bli större. Sverige valde enligt kommissionsbeslut nr 96/228 EG år 1994 som referensperiod för komjölksproduktion och bär- och grönsaksproduktion både för kvantitet och för stödnivå. För smågris-, get-, potatis-, svin- och äggproduktion valdes Den totala referensnivån är 318,67 miljoner kronor. Stödet till mjölkproduktion utgör den största delen av stödet. I maj 2017 lämnade Jordbruksverket rapport 2017:8: Landsbygdens utveckling i norra Sverige under Rapporten ligger till grund för Sveriges rapportering till EU-kommissionen om hur mycket stöd som har betalats ut inom ramen för det nationella stödet och vad effekterna för stödet har varit. Rapporten visar att under 2016 fick 755 mjölkföretag nationellt stöd för mjölkproduktion, vilket är en minskning med 40 företag jämfört med Den totala mängden producerad mjölk minskade till ton 2016 vilket är ton mindre än Även antalet mjölkkor minskade under 2016 med st. till st. Däremot ökade antalet mjölkkor per företag i stödområdena något, vilket pekar på att utvecklingen fortsätter mot färre men större besättningar. Analysen i rapporten visar på att små företag 40 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

41 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV i inlandet lägger ned produktion samtidigt som lantbrukare vid kusten med bättre förutsättningar ökar både sina besättningar och sin produktion. Det nationella stödet riktar sig, förutom till mjölkproducenter, även till get-, slaktsvins-, smågris- och äggproducenter, samt till företag med odling av bär, grönsaker och potatis. Av rapporten framgår vidare att antalet företag för dessa övriga produktionsinriktningar 2016 uppgick till 443, vilket är 11 färre än Tabell 10 Utbetalat nationellt stöd i jämförelse med referensnivån (tkr) 1 Ref. Nivå 2015 Utbetalat 2016 Utbetalat 2017 Utbetalat Produktionsform Mjölk Transport mjölk Getter Delsumma Slaktsvin Smågrisar Ägg Delsumma Bär/grönsaker Potatis Summa Referensnivån är den nivå produktionen uppgick till under Källa: Jordbruksverket Regeringen har i sin budget gjort utrymme för en höjning av det nationella stödet från och med 2018 med ca 100 miljoner kronor. På grund av detta och en önskan om ett mer flexibelt stöd har Jordbruksverket bland annat gjort flera beräkningar och analyser av hur mycket stödet bör öka för att bibehålla samma stöd som vid införandet och olika alternativ för hur de nya stödnivåerna kan se ut. Den referensgrupp som finns för norra Sverige har varit med och lämnat synpunkter på förslagen. Beräkningarna och analyserna har presenterats som underlag för Näringsdepartementet. Jordbruksverket har även hjälpt Näringsdepartementet med utformningen av det nya beslutet från EU-kommissionen. Dessutom har vi analyserat hur mycket tid och resurser genomförandet kommer att kosta för Jordbruksverket, där IT-utveckling, handläggningstider, extern information samt uppdatering av regelverk har varit de stora delarna. Samtidigt har det under 2017 pågått diskussioner om utformningen av det nationella stödet från och med 2021 i referensgruppen, där bland annat utformningen av stödområdena och nya djurslag har lyfts upp. Måluppfyllelse Jordbruk norra Sverige Målet med det nationella stödet till lantbrukare i norra Sverige är som tidigare angivits att jordbruksproduktionen i området bevaras på den nivå som den var vid Sveriges inträde i EU. Jordbruksverket bedömer att målet är fullt uppfyllt då utbetalningarna för 2017 uppgår till 95,3 % av referensnivån. Utsäde sundhet, kvalitet och sorter Fullgott utsäde Certifiering av utsäde regleras av utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330) där Jordbruksverkets uppgifter som ansvarig myndighet framgår. Vi har också satt målet att Jordbruksverket ska verka för en konkurrenskraftig och hållbar växtodling genom att främja att ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde används i Sverige. Det gör vi genom att utföra kostnadseffektiv och väl fungerande certifiering och analys av lantbruksutsäde inklusive potatis. Jordbruksverket ansvarar också för att skapa regler för produktion och saluföring av utsäde som når upp till gällande kvalitetskrav. Hur mycket utsäde som vi har certifierat visas i tabellen nedan tillsammans med den mängd som Frökontrollen Mellansverige certifierat. Tabell 11 Certifierade kvantiteter utsäde, ton 2014/ / / Fröburna växtslag Jordbruksverket FMAB Summa Potatis FMAB = Frökontrollen Mellansverige AB 2. Växtodlingsperiod dvs. höst och vår. Källa: Jordbruksverket samt Frökontrollen Mellansverige AB Vi har beräknat andelen certifierat utsäde som används av stråsäd och potatis genom att jämföra ett beräknat utsädesbehov mot den faktiska mängden certifierat utsäde. Det beräknade utsädesbehovet baseras på uppgifter om åkerarealens användning och en uppskattad utsädesmängd per hektar. Kvantiteten certifierat utsäde omfattar för spannmål förutom nationellt certifierat utsäde i beräkningen även certifierat utsäde som har förts in från annat EU-land eller importerats. För potatis kan vi bara räkna på utsäde producerat i Sverige eftersom uppgifter om införda kvantiteter inte finns tillgängliga på samma sätt som för spannmål. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

42 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV Tabell 12 Certifierat utsäde andel av den totala utsädesanvändningen (%) Växtslag 2014/ / /2017 Spannmål Potatis Källa: Jordbruksverket Den totala arealen spannmålsodling är fortsatt mycket stor i Sverige. Användning av certifierat utsäde i spannmålsodlingen har under perioden legat på 79 %. Medelvärdet för de senaste 10 åren för andelen certifierat utsäde ligger på 75 %. Drygt 4 % av utsädesbehovet täcks genom införsel/import. För potatis har andelen certifierat utsäde legat runt 30 % de senaste åren. För övriga växtslag (vall, baljväxter, vall- och grönytegräs, oljeväxter) kan vi inte beräkna andelen certifierat utsäde på grund av att mycket utsäde överlagras mellan åren. För dessa växtslag har dock andelen certifierat utsäde historiskt varit mycket hög och inget tyder på att andelen certifierat utsäde skulle ha minskat under senare år. Utsädeslagstiftningen medger att vissa moment inom certifieringen görs av auktoriserade provtagare respektive auktoriserade laboratorier. Jordbruksverkets kontroll av detta redovisas under avsnittet Effektiv kontrollverksamhet i detta kapitel. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den offentligrättsliga delen inom resultatområde Utsäde uppgick 2017 till 7,3 miljoner kronor (föregående år 8,5 miljoner kronor). Sortlista och sorter i odling Inom EU får endast utsäde och annat förökningsmaterial av lantbruksväxter och köksväxter av godkänd sort saluföras. För att vara en godkänd sort ska sorten finnas med i EU:s gemensamma sortlista för lantbruksväxter och köksväxter. Sorter som bedöms lämpliga i Sverige har i regel tagits in på den svenska sortlistan som i sin tur är en del av EU:s gemensamma sortlista. För det svenska lantbrukets konkurrenskraft är det viktigt att ha tillgång till sorter som är väl anpassade till svenska odlingsförutsättningar, oavsett om dessa har förädlats i Sverige eller utomlands. I Sverige värderas sorters odlingsegenskaper i sortförsök som utsädesföretagen finansierar. Under 2017 har Jordbruksverket finansierat kompletterande sortförsök för ekologisk odling. Måluppfyllelse Fullgott utsäde Ett utsädesparti som kan certifieras uppfyller en lång rad kvalitetskrav. Därför är andelen certifierat utsäde ett sätt att mäta hur stor andel av fullgott utsäde som används i Sverige och en indikator för hur väl vi lyckats med vårt utsädesmål. Jordbruksverket bedömer att målet om främja ett kvalitetsmässigt bra och sunt utsäde är i huvudsak uppfyllt. Effektiv kontrollverksamhet Jordbruksverket är ansvarig för att samordna och genomföra kontroller. Målen för kontrollverksamheten är att utföra rätt kontroller, på rätt sätt och i rätt tid. Genomförande av kontroller Vi genomför operativ kontroll inom olika områdena. Utsäde, handelsnormer frukt och grönt, handelsnormer fiskeri- och vattenbruksprodukter redovisas i detta avsnitt. Foder, animaliska biprodukter (ABP), transmissibla spongiforma encefalopatier (TSE), vattenbruk, växtskydd,, hönshälsa, veterinära gränskontroller, inspektioner av officiella veterinärer, revisioner enligt artikel 4.6 i förordning (EG) nr 882/2004 redovisas i avsnittet Skydd av djur, växter och hälsa. Kontroller av retursystemen (PET), GMO redovisas i avsnittet Miljö- och resurseffektiva näringar. Köttklassificering redovisas i avsnittet Konkurrens neutral uppdragsverksamhet. Vi genomför varje år ca kontroller, varav största delen, cirka stycken, är växtskyddskontroller. Utöver dessa kontroller görs årligen ca dokumentkontroller. Arbetet med en enhetlig kontrollprocess har bl.a. lett till att ärendehandläggningen inom flera områden görs i Public 360. Rätt genomförda kontroller Begreppet rätt kontroller innebär att vi genomför rätt kontrolluppdrag, rätt urval samt rätt nivå på kontroller. Varje år fattas beslut om en samlad kontrollplan. Denna baseras på riskanalyser och anger inriktning och antal kontroller som vi ska genomföra kommande år inom områdena. En av grunderna för den samlade kontrollplanen är att antalet kontroller inom de olika kontrolltyperna ska ligga på en så låg nivå som möjligt utan att syftet med kontrollerna äventyras. Kontrollurvalet baseras på risk. Riskerna för ett år baseras till stor del på utfallet i föregående års kontroller. För de områden där urval görs flera gånger under året används alltid uppdaterad och samlad information. Detta betyder att vi till exempel analyserar statistik från tidigare genomförda kontroller. För vissa områden finns det gemensamma EU-regler för kontrollurval, bl.a. vid importkontroller. EU-reglerna anger miniminivåer och baseras på risk, dessa används vid urvalet. Kontroller genomförda på rätt sätt Kontroller på rätt sätt innebär bland annat att kontrollarbetet ska ske enligt fastställda riktlinjer och kontrollprocess. I kontrollarbetet ingår bland 42 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

43 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV annat riktlinjer för riskanalys och urval, checklistor, kontrollinstruktioner, kontrollrapport, beslutsvägledning och verksamhetsstatistik. För att säkerställa kvaliteten i den operativa kontrollen finns ett kvalitetssäkringsprogram som syftar till att kvalitetssäkra de kontroller som omfattas av den samlade kontrollplanen. Programmet omfattar delmoment som utbildning, kalibrering, dokumentära omkontroller, efterkontroller samt övervakade kontroller. Resultatet av kvalitetssäkringen, som mäts i ett kvalitetsindex, kan exempelvis identifiera utvecklingsbehov av styrande dokumenteller kompetensutvecklingsbehov. Målsättningen är att kvalitetsindexet ständigt ska förbättras. För varje år fastställs en plan för den kvalitetssäkring som ska utföras, avseende både inriktning och omfattning. Kontroller genomförda i rätt tid Begreppet rätt tid innebär att kontrollerna sker enligt fastställda tidplaner. Under 2017 har den samlade kontrollplanens kontroller genomförts i huvudsak i rätt tid enligt regelverk och tidplaner. Utöver att kontrollerna enligt samlad kontrollplan ska vara genomförda under kalenderåret finns det inom vissa kontrolltyper även krav på när under året kontrollen ska ske. Det kan exempelvis röra sig om att kontrollen måste ske vid en ur vegetationssynpunkt lämplig tidpunkt. Kontroll av utsäde Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av utsäde. Sedan acceptansen sänktes för när en kontroll ska redovisas som avvikelsefri 2016 kommer det synas en större variation i andelen avvikelser mellan olika år. Det beror bland annat på att det statistiska underlaget är litet, vilket gör att endast ett fåtal ärenden får stor påverkan på utfallet av andelen avvikelse. Skillnaden i andelen avvikelser mellan 2016 och 2017 bedöms ligga inom ramen för vad som kan anses vara normalt. Tabell 13 Utsäde, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser (%) 1 % 23 % 10 % Kostnad per kontroll, tkr 1 0,9 0,7 0,6 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Kontroll av handelsnormer för frukt och grönt Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna av de gemensamma handelsnormerna för frukt och grönt inom EU. Kontrollerna syftar till att se till att handelsnormerna är uppfyllda i det handelsled som kontrollerna utförs, det vill säga att de uppfyller kraven avseende märkning och kvalitet. Kontroller av handelsnormen görs vid import, men också hos grossister och detaljister. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste typen av avvikelse är felaktig eller avsaknad av märkning samt rötor. Tabell 14 Kvalitetskontroll, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 10 % 8,9 % 8,5 % Kostnad per kontroll, tkr 1 2,1 1,8 2,1 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader Källa: Jordbruksverket. Foto: Ingrid Karlsson JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

44 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV Kontroll av handelsnormer för fiskeri- och vattenbruksprodukter Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna av de gemensamma handelsnormerna för fiskeri- och vattenbruksprodukter inom EU. Kontrollerna genomförs av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) på uppdrag av Jordbruksverket. Kontrollerna syftar till att förbättra kvaliteten på produkterna, underlätta handel och skapa rättvis konkurrens. Kontroll sker av att kraven i handelsnormerna för fiskeriprodukter är uppfyllda och att partierna är korrekt märkta. Enligt EU-regelverket ska 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer kontrolleras. Sverige har dessutom satt som mål att minst 20 kontroller ska genomföras av ytterligare fem arter som omfattas av fleråriga planer, dock minst två kontroller inom respektive art. Under 2017 infördes individuella fiskekvoter och det har påverkat infiskningen och därmed genomförandet av kontrollerna av handelsnormerna. Resultatet av kontrollerna visar att Sverige har nått upp till målet om att 5 % av den sålda fisken som omfattas av fleråriga planer ska ha en kontroll. Andelen avvikelser fortsätter att sjunka. Vanligast förekommande avvikelse är bristfällig eller felaktig märkning. Jordbruksverket har under 2017 färdigställt en ny provtagningsstrategi för kontrollerna. Strategin är godkänd av kommissionen. Syftet med den nya strategin är att skapa en effektivare kontroll genom att gå över till en riskbaserad metod för urval av kontroller. Kontrollerna riktas då till de arter och områden där de bäst behövs. En riskbaserad kontroll bör även bli mer kostnadseffektiv. Jordbruksverket och HaV kommer att börja tillämpa strategin med den riskbaserade metoden under Tabell 15 Handelsnormer fisk, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 58 % 37 % 27 % Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse - Effektiv kontrollverksamhet Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid på kontroll av utsäde, kontroll av handelsnormer för frukt och grönt samt handelsnormerna för fiskeri och vattenbruksprodukter. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Andra insatser för att stärka konkurrenskraften Exportfrämjande åtgärder Jordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett fortsatt grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella sammanhang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras. Jordbruksverket har medverkat i EU-arbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhandlingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2017 framförhandlades nya kvoter och tullättnader. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket deltog även med expertkompetens inom fiskerifrågor vid WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires. Jordbruksverket har under året också arbetat med exportfrämjande åtgärder i form av att fungera som ett stöd till företag och branscher som själva har små möjligheter att satsa på export. Under 2017 har Jordbruksverket uppdaterat den myndighetsgemensamma exportguiden för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se som Jordbruksverket tillsammans med andra myndigheter skapade Vi har också tagit fram en webbutbildning för att förenkla och underlätta för de som vill arbeta som officiella veterinärer. Vi har deltagit i olika forum för att främja exporten så som handlingsplanerna för nöt, gris och lamm, i Livsmedelsverkets forum för export Samverkansforum m.fl. Vidare deltog och ledde Jordbruksverket under den första halvan av 2017 styrgruppen för Food From Swedenprogrammet med exportstödjande aktiviteter. Under 2017 har Jordbruksverket hållit i ett projekt om hur mervärden skapas och bidrar till lönsamheten, med såväl nationell avsättning som export. Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiseringsorgan med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och handelsmönster och att de inte utgör tekniska handelshinder. Jordbruksverket koordinerar UNECE:s arbete med att ta fram en Code of Good Practise för global handel med frukt och grönsaker. En del av arbetet med att främja exporten till länder utanför EU består i att arbeta med marknadstillträden, det vill säga lands- och anläggningsgodkännanden. Jordbruksverket arbetar här tätt ihop 44 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

45 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV med Livsmedelsverket för att öppna nya marknader för export av livsmedel och jordbruksprodukter och även i de ärenden som rör livsmedel är vår del av arbetet grundläggande eftersom en av de viktigaste och potentiellt mest handelshindrande frågorna är djurhälsa. I marknadstillträdesarbetet ingår bl.a. att svara på frågeformulär, ta emot inspektioner samt utforma och förhandla nya bilaterala exportintyg. Vi arbetar också kontinuerligt för att öppna gamla marknader som stängts på grund av utbrott av smittsamma djursjukdomar i Sverige. Under 2017 har vi öppnat upp nya marknader för export av livsmedel och jordbruksprodukter. Jordbruksverket har också arbetat med förberedelser för Grüne Woche. Se vidare under kapitlet Återrapporteringskrav. Konsumentaspekterna Konsumentaspekterna ska beaktas i all verksamhet vid Jordbruksverket. I detta avsnitt redovisas det övergripande arbetet som är inriktat på att beakta och lyfta konsumentperspektivet. Dessutom redovisas här de delar av verkets konsumentinriktade arbete som inte har redovisats i annat avsnitt i denna årsredovisning. Beakta och utvärdera konsumentaspekterna Jordbruks- och livsmedelspolitiken i vid bemärkelse kan få många effekter för medborgarna/konsumenterna. Konsumenteffekterna redovisas ofta endast utifrån effekterna på pris och kvalitet på livsmedel. Effekterna kan emellertid ses i ett betydligt bredare perspektiv, nämligen effekterna på de olika samhällsmål som lagts fast. Syftet med politiken är ytterst att uppnå en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion, vilket inkluderar en rad kollektiva nyttigheter i form av bl.a. säkra livsmedel och miljövärden. Konsumentaspekterna på de centrala delarna av den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och fiskepolitiken (CFP) analyseras och beaktas kontinuerligt av Jordbruksverket. Detta sker exempelvis i utredningsarbetet inför översyner av regelverk och politik och som bl.a. redovisas i yttranden till Näringsdepartementet. Konsumentwebben Jordbruksverket har särskilda konsumentsidor på webbplatsen där vi samlar material som rör vår verksamhet och som bedöms vara speciellt viktigt för konsumenterna. Det finns möjlighet att prenumerera på de nyheter som publiceras på konsumentsidorna. Under året har antalet prenumeranter ökat med drygt 12 %. Nyheterna under året handlade bland annat om antibiotikaresistens, mervärden i svensk odling, köttkonsumtionen och efterfrågan på svenskt kött. Måluppfyllelse Konsumentaspekterna Jordbruksverket har med vidtagna åtgärder under 2017 tagit fram och förmedlat kunskaper, bl.a. med information på webbplatsen, som underlättar för konsumenterna att göra medvetna val ur ett hållbarhetsperspektiv. Konsumentperspektivet har också beaktats och lyfts fram i det löpande arbetet vid översyner och genomförande av politik och regelverk. Målen bedöms därför vara i huvudsak uppfyllda. Förenklingar överallt Jordbruksverket har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för Livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. En mer utförlig beskrivning finns i kapitlet Återrapporteringskrav. Härjedalsförhandlingarna Jordbruksverket fick år 2005 (Jo2005/1602) ett regeringsuppdrag att utreda förutsättningar för samt verka för att förhandlingar genomförs mellan å ena sidan Handölsdalens, Idre, Mittådalens, Ruvhten Sijte och Tåssåsens samebyar och å andra sidan berörda markägare avseende rätt till vinterbete för ren. I regeringsbeslut år 2008 (Jo2008/2170) utvidgades uppdraget från att bara gälla vinterbete för ren till att gälla allt bete för ren. Uppdraget genomförs via förhandlingar ledda av en särskild medlingsgrupp under ledning av Jordbruksverket och med deltagande från Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Jämtlands län. Bakgrunden till uppdraget är de långdragna och djupgående konflikterna mellan rennäring och skogsnäring i Härjedalen. Dessa konflikter resulterade i en JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

46 KONKURRENS KRAFTIGT NÄRINGSLIV tingsrättsdom år 1996 som innebar att de aktuella byarna saknade lagfäst betesrätt på omfattande betesmarker i Härjedalen. För att fortsatt kunna beta dessa marker krävs därmed arrendekontrakt för renbete mellan samebyar och berörda markägare. En i detta fall genom avtal utökad renbetesareal medför också att betestillgången blir säkrare för rennäringen vilket sett över tiden har blivit allt angelägnare. Detta då ett under senare år förändrat klimat har lett till att betet har blivit låst i en allt större utsträckning genom främst isbildning. Hittills har efter medling mellan parterna vinterbetesavtal träffats omfattande cirka ha ingående i cirka olika fastigheter samt barmarksbetesavtal för ett mycket viktigt betesområde omfattande cirka ha ingående i cirka 100 olika fastigheter. I de förstnämnda avtalen anslöt sig ägare till fastigheter representerande cirka 80 % av aktuell areal och i de sistnämnda avtalen anslöt sig fastighetsägare representerande hela cirka 95 % av aktuell areal. Ett antal större skogsbolag trädde ur den ovan berörda tingsrättsprocessen och ingick istället en förlikning med de berörda samebyarna. Förhandlingar pågår sedan en tid med stöd av medlingsgruppen med målet att ändra detta avtal vad gäller regleringen för ett särskilt område inom avtalet på sammanlagt cirka ha vinterbetesmark. Syftet med förhandlingen är att göra denna areal mer lättillgänglig för utnyttjande till renbete och därmed skapa ytterligare förbättrade förutsättningar för ett mer långsiktigt utnyttjande av vinterbetet i Härjedalen. Överenskommelse har hittills kunnat träffas med bolag som sammanlagt äger en areal på cirka ha eller cirka 77 % av den i förhandlingen berörda arealen. Parallellt med dessa pågående förhandlingar med skogsbolagen så har under år 2017 bedrivits förhandlingar med representanter för ägare till den privata skogsareal på sammanlagt cirka ha som ligger insprängd mellan de fastigheter som ägs av bolagen i detta område inom förlikningsavtalet. Målet med dessa båda delförhandlingar inom uppdraget är att sammanlagt cirka ha vinterbetesmark ska kunna säkras för ett långsiktigare utnyttjande för de berörda samebyarna i Härjedalen. I den framförhandlade kompletteringen av det ovan berörda förlikningsavtalet anges att antalet renar inte får öka utan att den tillförda arealen istället ska bidra till ett långsiktigare utnyttjande av vinterbetesmarken genom främst ett sänkt betestryck. För närvarande arbetar medlingsgruppen även med förberedelser inför sonderingar hos parterna gällande förutsättningarna för ett inledande av förhandlingar gällande arrendeavtal för de två resterande byarna inom regeringsuppdraget. Synemän Enligt bestämmelserna i 18 förordningen med instruktion för Statens jordbruksverk (2009:1464) ansvarar verket för att erbjuda utbildning som syftar till att säkerställa att synemän har tillräcklig kompetens för att genomföra syn vid jordbruksarrende enligt 9 kap. jordabalken. För detta ändamål betalar Jordbruksverket ut medel till Synemannaförbundet som ombesörjer vidareutbildningen av synemän åt verket. Under 2017 har Synemannaförbundet hållit en utbildningsdag för synemän i Jönköping, den 19 oktober, där representant från Jordbruksverket också närvarade. 46 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

47 Skydd av djur, växter och hälsa I detta kapitel redovisas Jordbruksverkets arbete inom djurskydd, djurhälsa, smittskydd, foder och animaliska biprodukter, växters sundhet och krisberedskap. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 232,9 miljoner kronor (15 % av de totala kostnaderna) för den verksamhet som redovisas i detta kapitel.

48 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA MÅL MÅLUPPFYLLELSE Gott djurskydd Säkerställa ett gott djurskydd I huvudsak uppfyllt (3) God djurhälsa Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd I huvudsak uppfyllt (3) Tillgång till veterinärer Fullt uppfyllt (4) Smittskydd Förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Fullt uppfyllt (4) Växters sundhet Upprätthålla ett gott sundhetsläge på växtområdet I huvudsak uppfyllt (3) God krisberedskap God krisberedskap Fullt uppfyllt (4) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid I huvudsak uppfyllt (3) Djurregister Kvalitet i djurregister I huvudsak uppfyllt (3) Säkerställa ett gott djurskydd Jordbruksverkets uppdrag på djurskyddsområdet Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. Vi ska också enligt instruktionen arbeta för en hållbar utveckling och ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Allt detta gör vi genom lagstiftning, vägledning, dialog, information och stöd i djurskyddskontrollarbetet. I detta kapitel redogör vi övergripande för våra prestationer under året för att nå målet ett gott djurskydd Arbete för en effektiv, tydlig och ändamålsenlig djurskyddslagstiftning Att ha en ändamålsenlig lagstiftning är en av flera viktiga faktorer för att skapa ett gott djurskydd. För att lagstiftningen inte ska hindra framsteg och innovation och för att skapa acceptans för lagstiftningen behöver lagstiftning kontinuerligt uppdateras, förbättras och förenklas. Nedan presenteras några av våra prestationer på området som inneburit stora insatser under året eller som haft stor betydelse för djurskyddet och konkurrenskraften. Tjurar och stutar ska hållas lösgående och helspaltgolv förbjuds för får En stärkning av djurskyddet är att från och med den 1 augusti 2017 ska stutar och tjurar som är äldre än 6 månader hållas lösa och inte i uppbundna system. Skälet till detta är dels att det är svårt att hålla handjur rena när de står uppbundna, dels att deras rörelsefrihet och möjlighet till sociala interaktioner är mer begränsad om de står uppbundna. Eftersom det inte finns något krav på bete eller annan utevistelse för tjurar finns det också en risk att en uppbunden tjur inte får tillräckligt med motion. Kravet infördes i djurskyddsföreskrifterna redan år 2007 men med en övergångstid på 10 år för att ge berörda djurhållare rimlig tid att anpassa sin djurhållning till lösdrift. En annan djurskyddsförbättring är att får som föds upp inom lantbruket från och med den 1 augusti 2017 inte får ha liggytor som består av gödseldränerande golv. Denna djurhållningsform har inte varit vanlig i Sverige men har varit tillåten. Även här infördes kravet 2007 men har nu trätt i kraft efter 10 år. Nya bestämmelser för slaktkycklingarnas föräldrar och vid avvänjning av smågris Under 2017 har vi delat upp djurskyddsbestämmelserna för nötkreatur, gris, får, get, fjäderfä och kanin i olika djurslagsspecifika författningar. Vi har även infört vissa ändringar som bl.a. innebär att föräldradjuren till slaktkyckling får egna bestämmelser som är bättre anpassade för deras behov. Detta gäller t.ex. ljus och sittpinnar där tidigare bestämmelser kunde leda till djurvälfärdsproblem. Sittpinnar har i vissa fall orsakat hönsen skador och i de nya reglerna kan en upphöjd sittyta användas istället för eller i kombination med sittpinnar. Vi har även ändrat bestämmelserna för avvänjning av smågrisar. Grundkravet att smågrisarna ska vara minst 28 dagar innan de får avvänjas gäller fortfarande. De nya bestämmelserna innebär dock att vissa grisuppfödare, de som har rätt förutsättningar 48 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

49 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA och uppfyller vissa särskilda omsorgskrav kan bli ansluten till ett särskilt hälsoprogram för smågrisar och får då vänja av smågrisarna något tidigare. I dessa fall måste dock minst 90 % av smågrisarna i en smågrisomgång vara 26 dagar gamla eller äldre och ingen gris får vara yngre än 21 dagar som är EU:s krav. Genom det kan grisuppfödaren föda upp någon extra smågris per sugga och år. För dessa grisuppfödare gäller alltså strängare djurskyddskrav jämfört med övriga, t.ex. när det gällande skötsel och hur stallarna är utformade och fungerar. Grisuppfödarna kommer också att få extra kontroller av särskilda djurhälsoveterinärer som bl.a. ska följa upp att inte sjukligheten och läkemedelsanvändningen ökar hos smågrisarna och att smågrisarna inte får störningar i sina beteenden. Syftet med de nya bestämmelserna är att med en bibehållen djurvälfärd för smågrisarna samtidigt kan stärka smågrisuppfödarnas lönsamhet och konkurrenskraft samt öka den svenska livsmedelsproduktionen. Hästbestämmelserna uppdateras och görs tydligare Vi har även under året fortsatt vår översyn av djurskyddsbestämmelserna för häst. Syftet har dels varit att uppdatera bestämmelserna utifrån dagens förhållande och kunskap, dels att göra dem tydligare och införa mer funktionskrav där så är möjligt. Som stöd och bollplank i arbetet finns en arbetsgrupp där länsstyrelsen, bransch- och djurskyddsorganisationer, samt forskare deltar. Föreskrifterna har varit på extern remiss och arbetet med översynen kommer att fortgå under Hund- och kattbestämmelserna ses över Vi har under 2017 börjat en översyn av djurskyddsbestämmelserna för hund och katt. Syftet är att anpassa föreskrifterna till ny kunskap, att stärka djurägaransvaret och göra det lättare att följa reglerna. Syftet är även att minska den administrativa bördan, underlätta djurskyddskontrollerna och göra det möjligt för länsstyrelserna och veterinärerna att göra vissa bedömningar. Exempel på det sistnämnda är att länsstyrelsen kan behöva avgöra om vissa avvikelser är godtagbara i en djurhållning och veterinären kan av veterinärmedicinska skäl bedöma att en hund eller katt ska hållas och skötas på särskilt sätt under en viss tid. Nya djurskyddsbestämmelser för försökdjur medför ökat ansvar för forskningsinstitutionerna Under 2017 har vi även sett över djurskyddsbestämmelserna för försöksdjur. Syftet har bl.a. varit att ta om hand synpunkter som EU-kommissionen haft på våra bestämmelser, men även att göra ändringar i bl.a. djurskyddsorganens arbetsuppgifter. Ett djurskyddsorgan ska finnas kopplat till all försöksdjursverksamhet och har som funktion att ge råd till personalen i frågor om djurskydd och övervakar verksamheten från djurskyddssynpunkt. De nya bestämmelserna innebär att djurskyddsorganen kan ändra ett djurförsöksetiskt godkännande så länge det inte påverkar försöksdjurens välfärd negativt vilket är i enlighet med Regeringens proposition 2013/14:41. Ett annat syfte har varit att förenkla och förtydliga ansvars- och arbetsområden för fördjursverksamhet. Föreskrifterna har under året varit på extern remiss och beslutades strax före årsskiftet. I tabellen nedan redovisas antalet ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna. Att antalet ansökningar minskar beror bland annat på att ansökningarna har blivit mer omfattande sedan avgift infördes och att ansökningarna nu gäller godkännanden som kan vara i 5 år istället för 3 år som tidigare. Se det ekonomiska utfallet i kapitel Finansiell redovisning - Inledning. Tabell 16 Ärenden i de djurförsöksetiska nämnderna Inkomna ärenden Godkända ärenden Godkända ärenden med villkor Avslagna ärenden Ärenden med reservationer Källa: Jordbruksverket Vägledning och utbildning är viktigt i djurskyddsfrågor Förutom lagstiftning jobbar vi även med vägledning och utbildning av länsstyrelsens personal för att nå målet ett gott djurskydd. Under 2017 ordnade vi och länsstyrelsen två gemensamma kontrolldagar med fokus på djurskyddsfrågor. Syftet var att samla alla djurskyddskontrollanter för att informera, kalibrera och diskutera både aktuella och framtida utmaningar på djurskyddsområdet. Under dessa dagar diskuterades bl.a. hur framtidens djurskyddslagstiftning kan komma att se ut och vilka utmaningar detta medför för kontrollen. Under gruppövningar fick alla deltagare diskutera verkliga scenarion och på så sätt kalibrera sina bedömningar och lämpliga åtgärder i kontrollsituationen. Dagarna avslutades med att näringens representanter gav sina framtidsspaningar kring hur de tror djurhållningen kommer att utvecklas och förändras framöver. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

50 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Dialog och information i djurskyddsfrågor Jordbruksverket representerar Sverige i EU:s djurskyddsplattform I januari 2017 inrättade EU-kommissionen den djurskyddsplattform som Sverige tillsammans med Danmark, Nederländerna, Tyskland och Belgien har föreslagit och drivit på bildandet av. Syftet med plattformen är bl.a. att alla medlemsstater ska leva upp till EU:s bestämmelser på djurskyddsområdet på ett mer likartat sätt och att utbyta erfarenheter och kunskap för att på så sätt stärka djurskyddet i EU. Plattformen består av 75 medlemmar där varje land har en representant vilket i Sveriges fall är Jordbruksverkets djurskyddssamordnare. I övrigt består plattformen av representanter från t.ex. bransch- och djurskyddsorganisationer, berörda EU-myndigheter och oberoende vetenskapliga experter. Under året har plattformen haft två möten. Vid det första mötet gav Kommissionen sin bild av vad och hur plattformen skulle arbeta. Prioriterade områden är t.ex. implementeringen av grisdirektivet och transportfrågor. Alla medlemmar fick även berätta vad de ansåg att plattformen bör jobba med vilket var ett stort antal olika djurskyddsfrågor. Vid andra mötet bildades en undergrupp för djurtransporter och Kommissionen meddelade att en undergrupp för gris skulle bildas på nästa möte Många deltagare var positiva till bildandet av undergrupper på olika områden och Kommissionen var tydlig med att det är endast dessa två undergrupper som de kommer att hålla i men att de inte ser några problem med att andra informella grupper bildas och sedan rapporterar till plattformen. Det förslogs bl.a. att informella undergrupper på områden som häst och olaglig handel med hundar borde bildas och att de diskussionspapper som vi tillsammans med Danmark, Tyskland, Belgien och Nederländerna tagit fram under året kunde vara en utgångspunkt i dessa gruppers arbete. Djurskyddskonferens för bättre djurskydd i Europa och invigning av 3R- centret I november anordnade vi en djurskyddskonferens med temat Tillsammans för ett bättre djurskydd i hela Europa. På förmiddagen gav representanter från oss, Näringsdepartementet, bransch- och djurskyddsorganisationer, samt handeln sin syn på hur vi gemensamt ska jobba för att stärka djurskyddet inom EU. På eftermiddagen delades konferensen upp och en del handlade om djurskyddet inom livsmedelsstrategin medan den andra utgjordes av en invigning av Jordbruksverkets nya 3R center. Jordbruksverkets arbete med 3R-frågor utvecklas vidare i kapitlet Återrapporteringskrav. Konferensen hade ungefär 175 besökare på plats men sändes även live och går även att se i efterhand på Jordbruksverkets webbplats. Djurskyddsrapporten Djurskydd I årets djurskyddsrapport har vi gjort en tillbakablick över de 10 år som vi haft hand om djurskyddet sedan frågorna kommit tillbaka till Jordbruksverket från Djurskyddsmyndigheten. För att stärka djurskyddet och konkurrenskraften har Jordbruksverket bland annat under de senaste 10 åren sett över, gjort om och förbättrat sina djurskyddsbestämmelser på många olika områden. Vår bedömning är att det har varit en positiv utveckling på djurskyddsområdet Möte med EU:s djurskyddsplattform i Bryssel. Foto Helena Elofsson 50 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

51 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA vilket också beskrivs i rapporten. För de kommande 10 åren har vi en förhoppning om att ny kunskap och ny teknik kan förenas med formerna för vår djurhållning på ett allt bättre sätt och skapa nya lösningar och nya möjligheter. Det globala hot som till exempel antibiotikaresistens innebär kommer också att öka trycket på att skapa allt bättre djurhållningssystem. CITES - Handel med hotade djur- och växtarter Under 2017 har CITES-gruppens ärendemängd ökat markant. Det finns flera orsaker till detta men en av dem är att i början på året har Grå jako och ett antal ödlor listats i bilaga A vilket inneburit att fler CITES intyg söks. Då även hela rosenträdsläktet finns på bilaga B måste musikinstrument och andra föremål som tillverkas i dessa träslag ha tillstånd när de korsar internationella gränser, vilket ytterligare ökat ärendemängden. Året har även inneburit utbildningsinsatser. Tillsammans med Tullverket gjordes bl.a. en särskild satsning på att utbilda tullpersonal inom ramen för EU:s handlingsplan mot illegal handel med vilda djur och växter. Uppföljning av djurskyddet och stöd i arbetet med djurskyddskontrollen Antal djurskyddskontroller i Sverige på konstant nivå Under 2017 genomförde länsstyrelsen djurskyddskontroller och en analys över antal kontroller och deras resultat kommer vi att göra under våren För att fortsätta utveckla och göra djurskyddskontrollerna så effektiva och likriktade som möjligt arbetar vi och länsstyrelsen tillsammans, bland annat i Rådet för djurskyddskontroll. Kontroll av djurskydd och efterlevnaden av djurskyddsbestämmelserna Länsstyrelsen rapporterar varje år in uppgifter om djurskyddskontroll till oss som vi sammanställer. Tillsammans med Livsmedelsverket presenterar vi detta och andra kontrollområden i den årliga rapporten om Sveriges kontroll i livsmedelskedjan. Denna redovisas bl.a. till EU-kommissionen och rapporten innehåller många olika uppgifter om djurskyddskontrollen. EU-kommissionen vill bl.a. veta vilka de vanligaste djurskyddsbristerna har varit hos lantbrukets djur och vad som gjorts för att åtgärda dem. Jordbruksverket lämnar även en redovisning om hur djurskyddskontrollen fungerar till Näringsdepartementet senare under våren varje år. I redovisningen ingår även att analysera och ge en bild av djurskyddsläget. Under de senaste åren har några av de vanligaste bristerna varit: brister i vård och hantering av sjuka djur, bristande dokumentation av läkemedelsanvändning (nötkreatur, fjäderfä, och gris), brister i renhållning eller brister gällande torra och rena liggplatser (nötkreatur, får och gris), brister gällande foder och vatten och att djuren har tillfredställande hull (nötkreatur, får och gris), brister gällande bl.a. luftkvalitet och tillgång till sittpinnar (fjäderfä). De åtgärder länsstyrelsen använder vid brister är förelägganden, omhändertaganden, djurförbud och åtalsanmälningar. Tabell 17 Antal djurskyddskontroller Genomförda kontroller Övriga kontroller Beslut enligt 26 djurskyddslagen Beslut om omhändertagande Beslut om djurförbud Uppgifterna är preliminära. För slutliga uppgifter hänvisas till rapporteringen inom ramen för nationella kontrollplanen för livsmedelskedjan 2. Enligt 26 djurskyddslagen (1988:534) får en kontrollmyndighet meddela de förelägganden och förbud som behövs för att lagen, de föreskrifter och beslut som har meddelats med stöd av lagen, de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen och de beslut som har meddelats med stöd av EG-bestämmelserna ska följas. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

52 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Rådet för djurskyddskontroll Jordbruksverket inrättade rådet 2012 på uppdrag av regeringen. Ledamöterna i rådet representerar samtliga led inom länsstyrelserna och Jordbruksverket, inklusive länsledning och verksledning, som är involverade i arbetet med djurskyddskontroll. Rådets uppgifter är bl.a. att samordna löpande strategiska frågor som rör djurskyddskontrollen samt att verka för att djurskyddkontrollen ska utvecklas i syfte att bli mer rättssäker, likvärdig och effektiv. Vidare är strategiska diskussioner samt att identifiera områden där behov av samsyn och samverkan behövs, en central del i rådets arbete. Som ett led i detta har några särskilda fokusområden valts ut där rådet har en drivande roll i arbetet. Ett område som identifierats under de två senaste åren är Underlätta för djurägare att göra rätt. Att underlätta för djurägare att göra rätt och följa reglerna anser rådet är en viktig del i ett förebyggande arbete som kompletterar kontrollen. Det är ett angeläget arbete som på sikt även kan öka regelefterlevnaden. Ett annat centralt fokusområde för rådet är Uppföljning och styrning av djurskyddskontrollen i syfte att ta vara på varandras erfarenheter och goda exempel och möjliggöra en god verksamhetsutveckling. Rådet har haft fem möten under 2017 och har stor betydelse som forum för strategiska frågor. Rådet bidrar även till ett fördjupat samarbete mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna och spelar en viktig roll i djurskyddskontrollens utveckling. Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen Inom ramen för livsmedelsstrategin har Jordbruksverket fått ett uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna, genomföra åtgärder för att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg. Åtgärderna ska underlätta genomförandet av inspektioner och övrigt kontrollarbete och bidra till att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna är i stor utsträckning delaktiga i uppdraget. Arbetet omfattar att utveckla och leverera en teknisk lösning som innebär att djurskyddsinspektören kan fylla i kontrollresultat direkt i den mobila lösningen i samband med kontrollen. Syftet är att underlätta och effektivisera genomförandet av kontrollen för såväl djurhållaren som länsstyrelserna. Utöver detta kommer även en basutbildning kring att utföra kontroll att tas fram för djurskyddsinspektörerna. Utbildningen kommer bland annat att innefatta områden såsom kontrolluppdraget, myndighetsrollen, lagstiftning, kontrollmetodik, vikten av enhetlighet och samverkan inom kontrollen, kommunikation och bemötande. Utbildningen kommer att vara i form av e-learning med syfte att bidra till att öka kvaliteten och likvärdigheten i kontrollen. Uppdraget pågår under 2017 till 2019 och slutredovisas till Näringsdepartementet i februari Se vidare under kapitel Återrapporteringskrav. Foto: Rickard Milton 52 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

53 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Revisioner för att utvärdera länsstyrelsernas kontroller av foder, djurhälsa och djurskydd i Sverige Jordbruksverket genomför revisioner på uppdrag av länsstyrelserna. Syftet med revisionerna är att granska och utvärdera om kontrollmyndigheterna har en planerad verksamhet, att planerna följs, hur det praktiska arbetet utförs och i vilken utsträckning som de planerade resultaten uppnås. Syftet med revisionerna är även att ständigt förbättra kontrollen. Revisionsprogrammet omfattar samtliga kontrollområden som ligger inom länsstyrelsens verksamhetsområde och som har koppling till förordning (EG) nr 882/2004. Valet av vilka kontrollmyndigheter som ska revideras sker utifrån en årlig riskanalys där hänsyn tas till bland annat omvärldsfaktorer, tillgänglig kontrollstatistik och geografiska förutsättningar. Under 2017 har Jordbruksverket genomfört sju revisioner med fokus på djurskyddskontroll. Måluppfyllelse djurskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurskydd i landet. För 2017 bedömer vi att våra prestationer för att nå detta mål är i huvudsak uppfyllt. Detta baserar vi bl.a. på att vi genomfört de insatser som vi planerat när det gäller översyn av djurskyddsbestämmelser, arbete med att stärka djurskyddet inom EU och vägledningsinsatser på djurskyddskontrollområdet. Vi har också följt vår planering när det gäller arbete med dialog och information i djurskyddsfrågor. Utifrån den djurskyddsdebatt vi haft under året bedömer vi dock att dessa insatser borde varit än mer omfattande än de varit. När det gäller djurskyddet i landet bedömer vi att vi generellt har ett gott djurskydd. Detta baserar vi bland annat på att vi i jämförelse med många andra länder har högre ställda djurskyddskrav och att kontrollen visar att de flesta lever upp till detta. Vår bedömning är också att vi generellt har en hög djurskyddskompetens och ett starkt engagemang för djurskyddsfrågor hos såväl våra djurhållare, som hos berörda myndigheter, bransch- som intresseorganisationer. Bedömningen baserar vi på vår dialog med dessa och jämförelser med andra länder. Säkerställa ett gott djurhälsotillstånd, samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur Jordbruksverkets uppdrag på djurhälso- och smittskyddsområdet Enligt Jordbruksverkets instruktion ska vi säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Detta gör vi dels genom att förebygga djursjukdomar, dels genom att bekämpa de som ändå uppstått. Vi arbetar även med djurhälsopersonal och följer användningen av läkemedel till djur. I kapitlet presenteras de områden som varit mest aktuella och som vi lagt mest resurser på under Förebygga sjukdom och spridning av smitta hos djur Gott sjukdomsläge i landet Under 2017 har ett par större epizootiutbrott drabbat Sverige i form av fågelinfluensa och Newcastlesjuka. I övrigt har sjukdomsläget i landet varit gott. På uppdrag av Jordbruksverket gör Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) varje år en rapport över Sveriges sjukdomsövervakning och denna rapport visar att läget i landet är bra. Vi stöttar också förebyggande djurhälso- och smittskyddsaktiviteter med anslagsmedel vilket är en av anledningarna till det goda läget vad gäller god djurhälsa och låg antibiotikaförbrukning. Sverige använder minst antibiotika till djur inom EU Att minska användningen av antibiotika till djur och att motverka spridning av antibiotikaresistenta bakterier är ett högprioriterat område för oss på Jordbruksverket och redovisas i kapitlet Återrapportering. Sveriges arbete med att kontinuerligt minska användningen av antibiotika till djur har haft god effekt och enligt en rapport från European Surveillance of Veterinary Antimicrobial Consumption så är Sverige det land inom EU som använder minst antibiotika till djur. Före 1986 fick man i Sverige använda antimikrobiella medel, dvs. antibiotika, utan veterinärmedicinska skäl och då såldes cirka 45 ton antibiotika för användning till djur. Efter 1986 har antibiotika till djur endast sålts för behandling av sjuka djur och även denna användning har minskat kontinuerligt. Vi rapporterar varje år statistik på försäljning av läkemedel för användning på djur i Sverige till regeringen. Enligt denna rapport har försäljningen av antibiotika ökat något under 2015 och 2016 jämfört JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

54 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA med tidigare år men ligger fortfarande under 2013 års försäljning. Vår bedömning är dock att det inte går att dra slutsatsen att minskningen har avstannat utan att ökningen kan bero på redovisningstekniska orsaker som t.ex. att uppgifterna för 2016 är mera fullständiga än tidigare år. Den totala försäljningen 2016 uppgick till 10,6 ton är ungefär samma nivå som Detta kan jämföras med 10,4 ton 2014, 11,2 ton 2013, 11,8 ton år 2012 och 17,3 ton år Rapporten visar även att användningen av antibiotika som är särskilt värdefull inom humanmedicinen minskar till djur. Sedan 1 januari 2013 får dessa medel inte användas som förstahandspreparat vid behandling av djur vilket sannolikt har bidragit till minskningen. Vi jobbar kontinuerligt tillsammans med andra myndigheter och organisationer för att minska antibiotikaanvändningen och antibiotikaresistensen och det finns bland annat en gemensam handlingsplan mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Tabell 18 Total mängd försåld antibiotika till djur (kg aktiv substans) Tetracykliner Penicillin G och V Aminopenicilliner Övriga betalaktamer Aminoglykosider och polymixiner Sulfonamider Trimetopriner Makrolider och linkosamider Flourkinoloner Pleuromutiliner Summa Uppgifter om 2017 inkommer under våren Källa: Jordbruksverket Nytt elektroniskt handläggningssystem för ansökan om behörigheter framtaget Under 2017 har vi genomfört ett utvecklingsprojekt för att digitalisera handläggningen av behörighetsärenden för djurhälsopersonal (t.ex. legitimationer för veterinär och djursjukskötare). Nu ansöker kunderna digitalt, vilket gör det enklare för dem. Genom att gå över till en digital handläggning har vi effektiviserat vårt arbetssätt och minskar pappershanteringen, vilket har resulterat i en kortare handläggningstid och nöjdare kunder. Ett ytterligare syfte med projektet har varit att likrikta handläggningen och göra den mer rättssäker. Jordbruksverket har tagit fram webbutbildning för officiella veterinärer Enligt Jordbruksverkets föreskrifter och arbetsinstruktion för officiella veterinärer krävs att dessa genomgår en grundutbildning och därefter kontinuerlig fortbildas för att kunna arbeta som officiella veterinärer. Officiell veterinär är särskilt förordande av Jordbruksverket och är en nyckelperson i arbetet med att förebygga och förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar. Under 2016 och 2017 utfördes en stor utbildningsinsats där cirka 300 officiella veterinärer utbildades fördelat på sju utbildningstillfällen. Under 2017 har vi haft ett utbildningstillfälle för officiella veterinärer i enligt med våra planer. Vi har även tagit fram en ny webbutbildning för att minska resekostnader och öka flexibiliteten för veterinärer som vill bli förordnande som officiella veterinärer eller de som redan är officiell veterinär men som behöver gå en fortbildning för att behålla sitt förordnande. Brist på djurhälsopersonal har lett till ändring i bestämmelserna Djursjukvården är en näring som har genomgått stora förändringar på många områden de senaste decennierna. Ett helt nytt regelverk som i grunden ändrade förutsättningarna för att bedriva djursjukvård trädde i kraft 1 januari Föreskrifterna under den nya lagen har därför behövt ändras så att behovet av djursjukvård kan tillfredsställas. Idag finns en stor brist på djurhälsopersonal, både veterinärer och djursjukskötare. Under 2017 har vi ändrat bestämmelserna så att djurvårdare under en tidsbegränsad period får utföra vissa uppgifter som i dagsläget bara legitimerad personal får göra. Detta får de bara göra om de genomgått en särskild utbildning och är ett led i att minska bristen på legitimerade djursjukskötare. Utfärdade legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal Jordbruksverket utfärdar legitimationer och godkännanden av djurhälsopersonal, se tabell nedan. Från 2016 har vi utfärdat färre djursjukskötarlegitimationer jämfört med tidigare år och det beror på att färre ansökningar har kommit in. Under slutet av 2014 kom många ansökningar in eftersom den övergångsregel som gjorde det möjligt för djurvårdare med lång yrkeserfarenhet att ansöka om legitimation upphörde 31 december Under 2015 beslutades därför många ansökningar medan under 2016 och 2017 kom ansökningarna om legitimation i huvudsak från de som examinerats vid djursjukskötarprogrammet på SLU. Intaget till programmet av studenter som hade möjlighet att ta ut en examen från djursjukskötarprogrammet under 2017 var ca 40 personer. 54 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

55 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 19 Antalet utfärdade legitimationer och godkännanden Veterinär Djursjukskötare Hovslagare Summa Källa: Jordbruksverket Intensivt arbete med strategi för framtida hantering av bacterial kidney disease hos fisk Under 2017 har ett intensivt arbete med att ta fram en framtida strategi för sjukdomen renibakterios även kallad bacterial kidney disease (BKD). Jordbruksverket har under 2017 haft en arbetsgrupp som har träffats för att skapa samsyn och förståelse bland offentliga och privata intressenter avseende riskerna med BKD och den framtida hanteringen av sjukdomen. Sverige har sedan 2004 tilläggsgarantier och ett av EU godkänt utrotningsprogram för BKD i Sveriges inlandszon. Smittan har övervakats och vi har försökt utrota smittan sedan Trots regelbunden provtagning och bekämpningsåtgärder vid påträffande av smittan har en eller flera fiskodlingsföretag smittats årligen. Den tillsatta arbetsgruppen som har arbetat med BKD består av representanter från SVA, Havs- och vattenmyndigheten, länsstyrelsen, Matfiskodlarna Sverige AB, Svensk sättfisk, Kompensationsfiskodlarna och Jordbruksverket. Matfiskodlarna har dessutom under 2017 fått medel från oss för att kartlägga näringens behov av hälsofrämjande åtgärder och utforma ett hälsoprogram för fisk där bekämpning av BKD ingår. Den 14 december höll vi en hearing där vårt arbete och även Matfiskodlarnas förslag på ett hälsoprogram presenterades. Hearingen var uppskattad och framgångsrik och förhoppningen är att vi kommer att kunna enas kring en framtida strategi för arbete med BKD under Fortsatt arbete med avmagringssjuka (chronic wasting disease) Under 2016 bekräftades det första fallet av chronic wasting disease, eller avmagringssjuka som det nu kallas, i Europa. Det första fallet var på en vildren i Nordfjella i Norge och därefter har flera fall på vildren och älg upptäckts. Fynden av den nya sjukdomen ledde till att EU-kommissionen 2016 beslutade om skyddsåtgärder för att minska risken för att smittan ska föras vidare. Det blev förbjudet att importera hjortdjur från Norge och att föra ut hjortdjur från vissa områden i norra Sverige. Nu i höst kom även ett beslut om ett treårigt övervakningsprogram i Sverige och Finland och vissa baltstater. Jordbruksverket har under 2017 arbetat intensivt med förberedelser inför övervakningen och åtgärder med anledning av kommissionens beslut. Efter att Norge bekräftat avmagringssjuka på en äldre älg i närheten av gränsen mot Jämtland, beslutade Jordbruksverket att starta en utökad övervakning och provtagning av älgar i Jämtland som skjutits under älgjakten. Jordbruksverket har tillsammans med SVA förberett inför nästa års övervakning och arbetat aktivt med information till berörda renägare och jägare i de områden som kommer att omfattas av övervakningen. Bekämpa sjukdom och spridning av smitta hos djur Flera utbrott av fågelinfluensa under våren De första fallen av högpatogen fågelinfluensa drabbade i november 2016 en stor värphönsbesättning med värphöns i Skåne och en hobbybesättning på Utö. Det var de första fallen av fågelinfluensa på tama fåglar i Sverige. Efter årsskiftet fortsatte utbrottet med konstaterade fall i ytterligare två hobbybesättningar, ett fall i en djurpark och i ytterligare en kommersiell värphönsbesättning med värphöns. I samtliga fall tros vilda fåglar vara smittkällan och de flesta drabbade besättningarna ligger längs med Östersjökusten. Jordbruksverket hanterade utbrotten med fågelinfluensa mycket bra. Under 2017 hanterades fallen på de mindre besättningarna utanför krisorganisation och de större besättningarna i krisorganisationen. Utbrottet av fågelinfluensa 2016 och 2017 har kostat drygt 40 miljoner kronor. Av dessa kostnader beräknar vi att EU medfinansierar knappt hälften. Ökad förekomst av campylobacter hos slaktkyckling ledde till myndighetsgemensamma åtgärder Tack vare fjäderfäbranschens frivilliga kontrollprogram har Sverige under lång tid haft en väldigt låg förekomst av campylobakter i kyckling som legat långt under nivån för andra EU medlemsstater. Under 2014 och 2015 hade förekomsten av campylobacter i svenska slaktkycklingsbesättningar under en tid stegrats för att sedan kulminera under Samtidigt ökade antalet humanfall av campylobacter och de visade sig i stor grad bero på konsumtion av svensk färsk kyckling. Med anledning av det ökade antalet humanfall påbörjades ett myndighetssamarbete under I detta ingick bland annat Folkhälsomyndigheten, Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA. En stor del av arbetet handlade om kommunikation till allmänheten. Orsaken till utbrottet identifierats i början av 2017 och visade sig bero på ett installationsfel av en tvätt anläggning av transportbackar för levande fåglar på ett av Sveriges större kycklingslakterier. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

56 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Ett arbete med att förbättra rutinerna på gårdsnivå påbörjades och det ledde även till att Svensk Fågel i samarbete med Jordbruksverket reviderade sina plan- och riktlinjer för campylobacterprogrammet. Under sommaren 2017 konstaterades att förekomsten av campylobacter i svenska slaktkycklingsbesättningar återigen var nere på samma låga nivåer för säsongen som innan utbrottet. Flera utbrott av Newcastlesjuka under hösten 2017 I augusti konstaterades att en gård med värphöns i Kalmar drabbats av Newcastlesjuka. Jordbruksverket fattade beslut om skyddszoner och samtliga djur i besättningen avlivades. I området som belades med restriktioner fanns flera flockar med slaktkyckling som skulle slaktas under tiden som restriktionerna gällde. Detta ledde till ett intensivt arbete med att hitta lämpliga åtgärder för dessa flockar. EU:s regler medger inte att köttet från ett område som är belagt med restriktioner får säljas utanför Sverige utan värmebehandling och för att avsättas på den svenska marknaden måste köttet märkas innan det lämnar slakteriet. Jordbruksverket lyckades efter kontakter med EU-kommissionen och fjäderfänäringen komma fram till en bra lösning med en alternativ märkning av köttet som innebar att det kunde avsättas på den svenska marknaden. Enligt rapporter från näringen var det inga problem med att sälja köttet i Sverige. I oktober drabbades en besättning i Östergötland med värphöns av Newcastlesjuka. I detta fall befann sig ett kläckeri för värphöns i restriktionsområdet vilket ledde till mycket arbete för att hantera djur- och äggflöden till och från kläckeriet. Smittan bekämpades på gården och restriktionerna för området kunde lyftas i början av november. I slutet av november konstaterades Newcastlesjuka på ytterligare en värphönsbesättning, denna gång i Skåne. Smittan konstaterades efter en längre utredning där djuren visat symptom för Newcastlesjuka men viruset kunde först inte upptäckas vid analys av prover från gården. Denna besättning drabbades även 2016 av Newcastlesjuka. Även i detta fall befann sig ett antal slaktkycklingflockar inom restriktionsområdet men tack vare de tidigare erfarenheterna från augusti kunde man snabbt börja märka köttet från slaktkycklingsflockarna. Det är i samtliga dessa tre fall oklart hur smittan kommit in i besättningarna men tros bero på vilda fåglar. Jordbruksverket har kunnat hantera dessa tre utbrott av Newcastlesjuka effektivt tack vare de erfarenheter man fått genom tidigare utbrott 2016 och Utbrotten av Newcastlesjuka under 2017 har kostat cirka 13,5 miljoner kronor. Av dessa kostnader beräknar vi att EU medfinansierar knappt hälften. Förekomst och misstankar av epizootiska sjukdomar Jordbruksverkets mål är att Sverige ska hållas fritt från allvarliga smittsamma djursjukdomar som kan utgöra ett hot mot människors eller djurs hälsa. Dessa sjukdomar brukar kallas epizootiska sjukdomar. Om sådana sjukdomar ändå kommer in i landet är målet att upptäcka och utrota dessa så fort som möjligt. Ett stort antal misstankar om epizootiska sjukdomar uppkommer varje år. Dessa utreds av veterinär som anmäler misstanken till länsstyrelsen och Jordbruksverket och kontaktar SVA i frågor om symptom och diagnostik. Antalet misstankar och faktiska fall av epizootiska sjukdomar redovisas i tabellerna nedan. Foto: Ingrid Karlsson 56 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

57 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Tabell 20 Antal misstankar 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom Blåtunga klinisk Blåtunga tankmjölk Bovin sprongiform encefalopati (BSE) hos nötkreatur Chronic Wasting disease (CWD) NOR 98 (Atypisk Skrapie) Paratuberkulos Porcine respiratory and reproductive syndrome (PRRS) hos gris Scrapie Swine vesicular disease Infektiös bovin rhinotrakeit Mjältbrand Afrikansk svinpest Klassisk svinpest Tuberkulos Mul- och klövsjuka Brucellos (nöt och får) Aujezsky s sjukdom (AD) Aviär influensa/ Newcastles juka Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Rabies hos hund, katt, räv Infektiös pankreas nekros hos fisk Elakartad lungsjuka CBPP Lumpy skin disease (LSD) Summa En misstanke kan uppstå på grund av sjukdomsbild hos djur och/eller vid diagnostisk undersökning. I samtliga fall har misstankarna kunnat avskrivas. 2. Ingen uppgift. Källa: Jordbruksverket Tabell 21 Antal fall 1 av epizootiska sjukdomar Sjukdom NOR 98 (Atypisk Skrapie) Newcastle hos fjäderfä Aviär influensa - 2 2* 20** Mjältbrand Viral hemorrhagisk septikemi hos fisk Infektiös pankreas nekros hos fisk Summa * Gäller fall med hålla fåglar inklusive fjäderfä ** Fördelat 16 fall på vilda fåglar och 4 fall på hållna fåglar inklusive fjäderfä 1. Med antalet fall avses de antal besättningar i vilket aktuellt smittämne har påvisas. Det behöver inte vara liktydigt med kliniskt symtom på sjukdom. 2. Ingen uppgift. Källa: Jordbruksverket Måluppfyllelse djurhälsa och smittskydd Vi ska enligt vår instruktion säkerställa ett gott djurhälsotillstånd samt förebygga spridning av och bekämpa smittor hos djur i människans vård. Härigenom bidrar vi till att konsumenterna får säkra livsmedel. För 2017 bedömer vi att våra prestationer för att nå en god djurhälsa är i huvudsak uppfyllda och att målet för ett effektivt förebyggande arbete för lågt smittryck är fullt uppfyllt. Detta baserar vi på våra prestationer på området som vi har redogjort för i detta kapitel och som beskriver vårt förebyggande och bekämpande arbete. Vi bedömer även att effekten av vårt arbete är god. Även om vi har haft ett par större epizootiutbrott i Sverige under 2017 så har sjukdomsläget i landet i övrigt varit gott. Vi har exempelvis den lägsta försäljningen av antibiotika i EU i relation till antal djur. Vi bedömer också att målet om att tillgången till veterinärer vid utbrott av smittsamma djursjukdomar samt att alla djur i människans vård ska kunna få hälso- och sjukvård är säkerställt i hela landet. Sammantaget bedöms målet fullt uppfyllt. Växters sundhet Sundhetsläget i landet Vissa växtskadegörare omfattas av krav på kontroller och bekämpning enligt växtskyddslagen (1972:318), så kallade karantänskadegörare. Under 2017 har vi hittat 21 fall av sådana växtskadegörare i Sverige, se tabell nedan. Sju av fallen konstaterades efter anmälan från odlare eller allmänhet. Vi har tvingats konstatera utbrott av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi, en karantänskadegörare som inte tidigare hittats i Sverige. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

58 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Den vanligaste karantänskadegöraren vid årets importkontroller av växter och växtprodukter var bomullsmjöllusen Bemisia tabaci och Laos var det exportland som vi oftast hittade karantänskadegörare från. Tabell 22 Antal påträffade fall av karantänskadegörare Vid kontroll och inventering i Sverige Efter anmälan I sändningar från tredjeland Källa: Jordbruksverket Vid inventeringen har vi även 2017, tack vare medfinansiering från EU, kunnat ta fler prover och använda fler insektsfällor som ökar möjligheten att hitta förekomst av karantänskadegörare på ett tidigt stadium. Jordbruksverket har inventerat förekomsten av tallvedsnematod, asiatisk långhorning med flera karantänskadegörare som kan hota svensk skog men inte hittat några fall av sådana skadegörare. Däremot har vi under 2017 konstaterat förekomst av två arter av barkborrar, nämligen Xylosandrus germanus och Xyleborinus attenuatus. De är inte helt nya för Sverige, men har endast hittats vid ett fåtal tillfällen. Med stöd av enheten för riskvärdering av växtskadegörare vid SLU har vi dock bedömt att dessa barkborrar inte uppfyller kriterierna för åtgärder enligt växtskyddslagen. Sverige är skyddad zon för vissa växtskadegörare som förekommer i andra EU-länder. Jordbruksverket inventerar varje år förekomsten av dessa skadegörare. Under 2017 hittade vi inga fall av kastanjekräfta. Däremot hittade vi ett fall av bronsfläcksjuka och åtta fall av Bemisia tabaci. Bemisia-fallen kunde vi spåra till inköpta plantor från andra EU-länder och skadegöraren har utrotats. Vi har också fått en anmälan från en privatperson om ett påträffat exemplar av koloradoskalbagge. Insekten var död och vi hittade inga ytterligare individer efter inventering i området. Vid årets inventering i potatisodling har vi konstaterat potatiscystnematoder i två fält men inga fall av ljus ringröta eller mörk ringröta. Däremot har vi efter anmälan från odlare konstaterat fem nya fall av potatiskräfta och ett fall av rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Bekämpning av dessa fall har inletts. När det gäller rotgallnematoden pågår också inventering för att kartlägga utbredningen. Det arbetet kommer att fortsätta under Vid inventering och kontroll av övriga karantänskadegörare har vi konstaterat svampsjukdomen Phytophthora ramorum hos tre aktörer som handlar med växter. Fallen var på rhododendronplantor med ursprung i andra EU-länder och skadegöraren har utrotats. Förebygga spridningen av karantänskadegörare Nationellt arbete Jordbruksverket har på regeringens uppdrag utrett och föreslagit ett system för ekonomisk ersättning vid utbrott av karantänskadegörare (rapport RA17:22). Vi föreslår ersättning för kostnader för bekämpning, angripna växter och produktionsbortfall till den som omfattas av Jordbruksverkets beslut om bekämpning. Från den 1 januari 2017 gäller en utvidgad skyldighet att anmäla förekomst av karantänskadegörare. Syftet är att öka chansen till tidig upptäckt av nya angrepp vilket förbättrar chansen att ett nytt angrepp kan utrotas. Under 2017 har vi fått in sju anmälningar som har lett till konstaterade fall av karantänskadegörare. Jordbruksverket har under året även utvecklat samarbetet med den nya enheten för riskvärdering av växtskadegörare vid Sveriges lantbruksuniversitet. EU-arbete Jordbruksverket representerar Sverige i ständiga kommittén för växter, djur, foder och livsmedel, sektionen för växtskydd. I kommittén diskuteras kommissionens förslag till rättsakter avseende reglering av växtskadegörare och restriktioner för förflyttning av växter och växtprodukter. Under 2017 har bl.a. en omfattande revidering av kraven för import genomförts. Jordbruksverket har här särskilt arbetat för reglerna om skyddad zon för Bemisia tabaci och för att EU ska ha rimliga importvillkor för citrusfrukt. Kommittén har också arbetat med riktlinjer för EU:s medfinansiering av ekonomisk ersättning vid bekämpning. Några exempel på skadegörare som det finns särskild anledning att uppmärksamma är: - Xylella fastidiosa, en bakteriesjukdom med ett mycket stort antal värdväxter och som orsakar omfattande ekonomiska och miljömässiga förluster. Sjukdomen fortsätter, trots omfattande bekämpningsinsatser att sprida sig i Italien, Frankrike och Spanien. Även Tyskland har ett mindre utbrott. - Flera nya skadegörare på potatis och där bekämpningsinsatser pågår i bl.a. Spanien: arter av släktet Epitrix (ett slags jordloppor), Scrobipalpopsis solanivora (en stävmal) och bakteriesjukdomen Candidatus Liberibacter solanacearum. Om den fortsatta spridningen inom EU inte kan förhindras, riskerar vi att introducera nya behov av växtskyddsmedel i svensk potatisodling. Jordbruksverket har också deltagit i flera kommissionsarbetsgrupper för att förbereda den sekundära lagstiftningen under de nya EU-förordningarna om skyddsåtgärder mot växtskadegörare respektive om offentlig kontroll. Läs mer i kapitlet Återrapporteringskrav om Santéprojektet. 58 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

59 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Foto: Carin Bunnvik Övrigt internationellt arbete Den internationella grunden för växtskyddsområdet finns i den internationella växtskyddskonventionen, IPPC. IPPC har en regional organisation för Europa och Medelhavsområdet, EPPO. För närvarande ingår Sverige i EPPO:s verkställande utskott och representeras där av Jordbruksverkets växtskyddschef. Måluppfyllelse växters sundhet Vi bedömer att målet att upprätthålla ett gott sundhetsläge i landet i huvudsak är uppfyllt. En mängd olika slags organismer kan orsaka skada på såväl odlade som vilda växter. Många av dessa ger enbart upphov till diffusa symptom eller inga symptom alls vid låga förekomster, vilket gör dem svåra att upptäcka utan provtagning för laboratorieanalys. Det finns därför begränsningar för att kunna göra en systematisk kartläggning och det innebär risk att nya skadegörare sprids utan att bli upptäckta. Därför menar vi att det inte finns underlag för att säga att målet är helt uppfyllt även om Jordbruksverket i de inventeringar som utförts och de anmälningar som gjorts, endast hittat ett fåtal av de skadegörare som klassas som karantänskadegörare. God krisberedskap Förebyggande arbete för att minimera risker Jordbruksverket har ett ansvar att kunna hantera alla allvarliga samhällsstörningar inom vårt verksamhetsområde. Stora delar av den verksamhet som Jordbruksverket är ansvarig för är av förberedande karaktär och på t.ex. områdena djurhälsa, växtodling och foder går en stor del av arbetet ut på att minimera risken för att kriser uppstår. Inom det förberedande arbetet finns ett långsiktigt och ständigt pågående förbättringsarbete. Hit räknas bland annat myndighetens strategiska arbete, genomförandet av risk- och sårbarhetsanalys, riskbedömningar, tekniska utredningar och andra riskreducerande åtgärder. Under de senaste åren har flera stora förbättringar genomförts för att bibehålla och öka förmågan att hantera kriser, såsom utbildningar, övningar och utvecklingsarbete. Jordbruksverket har både en fast nationell ledningscentral och möjlighet att bemanna och leda en eller flera operativa ledningscentraler ute i landet. Sedan 2010 finns en fast krisorganisation bestående av en krisledning och underordnade stabsgrupper. En del av krisorganisationen är Tjänsteman i beredskap (TiB) och via den funktionen kan Jordbruksverket nås dygnet runt, under årets alla dagar. Under 2017 mottogs 360 larmsamtal och de kom framförallt från Tullverket men också från privatpraktiserande veterinärer och gränskontrollstationer. Huvuddelen av larmen berörde införsel av hundar och katter. Utvecklingsarbete Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt att driva ett antal krisberedskapsprojekt tillsammans med andra berörda myndigheter och branschorganisationer. Jordbruksverket har under året påbörjat projektet Sanering av epizootiskt smittämne i djurstallar och markområden med djurhållning. Projektet kommer att pågå under två år och har som mål att ta fram underlag för att på fem års sikt uppnå en genomgående struktur för sanering som är hållbar ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Under året påbörjades även projektet Övningspaket som också kommer att pågå under två år. Projektet har som mål att ta fram anpassade övningspaket för områdena epizootier, foderföroreningar och växtskadegörare. Övningspaketen består av material och stöd för att kommuner och länsstyrelser ska kunna genomföra egna seminarieövningar. Målet är en utökad kunskap om ansvar och roller vid samhällsstörningar inom Jordbruksverkets ansvarsområde. Ett tredje projekt påbörjades också under året och det kommer att fortsätta även under nästa år, Uppbyggnad av förmåga att hantera biologiska hot mot pollinatörer. Syftet med projektet är att bygga upp förmågan att hantera biologiska hot mot honungsbin och vilda humlor. För honungsbin är målet att testa och utveckla beredskapsplanerna mot exotiska skadegörare som togs fram i ett tidigare projekt. Som en del i projektet har en studieresa till Italien genomförts. Syftet med studieresan var att förstå och se hur Italien arbetar med det pågående utbrottet av Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida). Lilla kupskalbaggen anses vara en exotisk skadegörare inom EU och utbrottet i Italien har pågått sedan september I oktober 2017 genomfördes även en seminarieövning med syftet att vidareutveckla beredskapsplanen för biskadegörare med operativa rutiner och instruktioner i den inledande fasen av ett utbrott. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

60 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Som ett led i utvecklingsarbetet av krishanteringsförmågan har beredskapsenheten tillsammans med ett konsultföretag tagit fram ett anpassat utbildningsmaterial för stabs- och ledningsmetodik, avsedd för Jordbruksverkets krisorganisation. Utbildningen har genomförts vid två tillfällen under hösten Förutom den egna bemanningen i krisorganisationen har även ett tiotal personer från Jordbruksverkets frivilliga förstärkningsresurser deltagit. Syftet med stabs- och ledningsmetodikutbildningen är att ge deltagarna de grundläggande kunskaper och färdigheter som de behöver för att kunna ingå i Jordbruksverkets krisorganisation. Jordbruksverket har avtal med Svenska Blå Stjärnan gällande fältassistenter och med Svenska Lottakåren när det gäller stabsassistenter för att säkerställa tillgång till förstärkningsresurser vid behov. Utöver det har vi individuella avtal med ett tjugotal enskilda stabsassistenter och kriskommunikatörer som kan stödja vissa funktioner vid en händelse. Under året har Jordbruksverket genomfört ett par larmövningar, där syftet har varit att testa larmkedjan för Jordbruksverkets förstärkningsresurser. Under 2017 initierade Jordbruksverket en översyn över funktionen Tjänsteman i beredskap (TiB). Bakgrunden var en ökad ärendemängd som gjort det svårt för tjänstgörande TiB att uppfylla lagstiftningens krav och regeringens beslut om exempelvis omvärldsbevakning utifrån myndighetens ansvarsområde. Den ökade ärendemängden härrör framför allt från handläggning av införselärenden utanför kontorstid. Översynen blev klar i slutet av 2017 och eventuella beslut om förändringar genomförs Jordbruksverket deltar tillsammans med SVA och Livsmedelsverket i ett MSB-finansierat projekt Kontinuerlig bevakning och analys av omvärldens förändringars inverkan på krisberedskapsarbetet som Livsmedelsverket ansvarar för. Syftet med projektet är att skapa bättre samsyn mellan de tre myndigheterna kring utveckling i sektorn och omvärlden som påverkar myndigheternas arbete. Fokus ligger i första hand på frågor som rör riskhantering och beredskapsarbete. Under 2017 har projektgruppen genomfört en sektorsgemensam omvärldsanalys Livsmedelsproduktionen i Sverige 2035 en framtidsanalys. En förstudie för utveckling av LEIF har genomförts under LEIF, Lednings- och informationssystem, är ett verksamhetsstöd som används av Jordbruksverkets krisorganisation. I förstudierapporten för LEIF 2.0 presenteras en rekommenderad lösning. Förstudien innehåller också en genomgång av vilken funktionalitet som ska finnas kvar samt vad verksamheten ställer för ytterligare krav på det nya systemet. En verksamhetsanalys har genomförts med fokus på de delar av krisorganisationens verksamhet som jobbar med att samordna och/eller har en beställarroll. Målet med LEIF 2.0 är att Jordbruksverkets krisorganisation har ett fungerande lednings- och informationssystem som uppdateras, underhålls och är tillgängligt vid behov. Ett genomförandeprojekt av LEIF 2.0 har beslutats och projektets uppstart är planerat till januari 2018 med avslut i november Foto: Camilla Burman 60 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

61 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Samverkan mellan myndigheter nationellt och internationellt Jordbruksverket deltar aktivt tillsammans med flera andra myndigheter inom det svenska krisberedskapssystemet. Detta sker bland annat genom att delta i Samverkansområdet farliga ämnen (SOFÄ). Jordbruksverket arbetar också aktivt i olika nätverk för att stärka och bibehålla förmågan till samverkan inom flera områden. Exempel på några myndigheter som vi aktivt arbetar med för att stärka förmågan till samverkan och gemensamt resursutnyttjande är Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och Försvarsmakten. Under året har Jordbruksverket även deltagit i en seminarieövning, Sanex, som anordnades av Länsstyrelsen i Uppsala. Övningens fokus var hantering av långsiktiga konsekvenser av en kärnkraftsolycka och syftet med Jordbruksverkets deltagande var att stödja Länsstyrelsen i Uppsala genom att informera deltagarna om vilka metoder som kan användas för sanering i jordbruket och hur detta går till. På grund av det allvarliga utgångsläget i grundvattenmagasinen under våren 2017 samlades åtta nationella myndigheter, representanter för länsstyrelserna och Sveriges kommuner och landsting för att stödja såväl länsstyrelsernas som kommunernas arbete. Från Jordbruksverket deltog divisionen för främjande och förvaltning och kommunikationsenheten. Vårt bidrag handlade framför allt om information som gick ut via Jordbruksverkets hemsida och på krisinformation.se. Jordbruksverket har under 2017 även deltagit i internationell samverkan. Ett exempel är att myndigheten tillsammans med den nordisk-baltiska veterinära beredskapsgruppen har planerat och genomfört seminarieövningen Pegasus. I övningen deltog representanter från Sverige, Norge, Finland, Danmark, Island, Estland, Lettland samt Litauen. Syftet med övning Pegasus var att förbättra förmåga att hantera ett utbrott av afrikansk hästpest, att öka kunskapen om sjukdomen samt att utveckla kommunikationen med de nordisk-baltiska länderna. Totalförsvarsplanering Som ett led i den återupptagna totalförsvarsplaneringen genomförde Försvarsmakten under året en nationell försvarsövning, Aurora, i syfte att öka sin operativa förmåga för att bygga ett starkare svenskt försvar. Jordbruksverket medverkade i övningen genom att bemanna den spelgrupp som fanns på plats vid ledningsregementet i Enköping. Spelgruppens uppdrag var att stödja Försvarsmakten att nå sina mål i övningen. För Jordbruksverkets del har övningen gett viktig indata till det fortsatta arbetet med planeringen av totalförsvaret. Under året har Jordbruksverket genomfört ett antal sambands- och signalskyddsövningar, vars syfte är att pröva utrustningen och se om det går att upprätta säkra kommunikationer med andra aktörer inom totalförsvaret, samt att säkerställa kompetensen hos användarna. Jordbruksverket har påbörjat arbetet med krigsplacering med målsättningen att, enligt Gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering för totalförsvaret, ha genomfört personalplanering senast 31 december Arbetet innefattar att identifiera behovet av funktioner och bemanning, skapa rutiner för personalplanering och genomföra disponibilitetskontroller. Inom ramen för nationella expertgruppen för sanering leder Jordbruksverket ett 2-årigt projekt, Radiologiska konsekvenser av en kärnvapendetonation, en seminarieserie med fokus på livsmedelsproduktion och sanering. I arbetet deltar även Livsmedelsverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Strålsäkerhetsmyndigheten, Totalförsvarets forskningsinstitut samt Försvarsmakten. Jordbruksverket har tagit initiativ till en nu pågående studie för att klargöra skillnaden mellan kärnvapennedfall och kärnteknisk olycka med fokus på sanering och livsmedel, samt till att en saneringshandbok och en livsmedelshandbok som håller på att tas fram. Målet med projektet är att experter och nyckelpersoner hos aktörer som i hög grad blir involverade i hanteringen av radiologiska konsekvenser av en olycka i en kärnteknisk anläggning även ska ha kunskap om de radiologiska konsekvenserna från en kärnvapendetonation gällande sanering och livsmedelsproduktion. Projektet är en del i arbetet med att stärka Sveriges förmåga att hantera samhällsstörningar inom ramen för totalförsvaret. Måluppfyllelse god krisberedskap Enligt förordningen (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap ska myndigheten planera och vidta förberedelser för att kunna hantera kriser inom sektorn, snabbt kunna upptäcka och verifiera händelser samt vid behov omgående kunna upprätta en ledningsfunktion. Jordbruksverket har en väl fungerande krisorganisation, vars mål är att den ska vara beslutsför, utbildad, övad och uthållig. Indikatorn för måluppfyllelsen är att inga allvarliga brister eller brister har identifierats vid utvärdering av händelser och övningar. Under det senaste året har utvärderingen från mjältbrandsutbrottet visat att hanteringen varit framgångsrik, och den enda brist som har identifierats har varit tillgången på specialistkunskap i ett längre tidsperspektiv. För övrigt visar utvärderingarna från hanterade händelser på förbättringsområden som till största delen rör Jordbruksverkets krisorganisation, dess arbetssätt och rutiner. Krisorganisationen ska vara utbildad enligt vår utbildnings- och övningsplan. Indikatorn för måluppfyllelsen ska vara betyg över 3 på 5-gradig JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

62 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA skala vid utvärdering av utbildningar. Utvärderingen från den stabs- och ledningsmetodikutbildning som genomfördes under hösten visar på betyget 4,2. Sammantaget bedömer vi att målet god krisberedskap är fullt uppfyllt. Effektiv kontrollverksamhet Kontroll av foder, animaliska biprodukter samt transmissibla spongiforma encefalopatier Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av foderanläggningar som inte är primärproducenter, t.ex. foderfabriker och transportörer av foder. Syftet med den offentliga kontrollen av foderanläggningar är att garantera konsumenternas trygghet genom bra livsmedel och säkert foder. Kontrollerna omfattar foderföretag och foderleverantörer. Kontroller av blandartjänster, butiker, lager och fodertransportörer ingår i foderkontrollen, men kontrolleras endast var fjärde till vart sjätte år, på grund av lägre risk för smittspridning. Avvikelser finns framförallt inom områdena HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points), kvalitetskontroll och spårbarhet vid foderkontroller. Tabell 23 Foder, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 46 % 69 % 50 % Kostnad per kontroll, tkr 1 6,3 13,6 14,3 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Vi ansvarar även för den offentliga kontrollen av anläggningar som hanterar animaliska biprodukter (ABP). Kontrollerna utförs av Jordbruksverket. Syftet med den kontrollen är att animaliska biprodukter ska hanteras på ett smittskyddsmässigt säkert sätt för att förhindra spridning av sjukdomar till människor och djur. När det gäller ABP-kontroller så finns avvikelser framförallt inom områdena egenkontroll, spårbarhet, lokal samt rengöringsrutiner. Tabell 24 ABP, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 44 % 68 % 54 % Kostnad per kontroll, tkr 1 10,6 9,3 8,8 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Vidare ansvarar vi även för kontroller av provtagning av transmissibel spongiform encefalopati (TSE) som ska göras på avlivade och självdöda idisslare på avsedda destruktionsanläggningar. Grundprincipen kring kadaverhantering är att kadaver måste omhändertas på ett säkert sätt för att minska risken för spridning av smittsamma djursjukdomar. TSE-kontroller i Sverige omfattar såväl nötkreatur som får och get. Kontroller av att TSE-provtagningarna hanteras på korrekt sätt görs idag av Jordbruksverket och Livsmedelsverket. Kontrollerna görs på tre anläggningar i Sverige, där varje anläggning i genomsnitt har en kontroll per månad. Under 2017 har 32 TSE-kontroller utförts. Exempel på avvikelser som förekommer är att djur inte är ålderskontrollerade, att djur som ska provtas inte har provtagits och problem med ID- och reservbrickor. Tabell 25 TSE, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid, men inte fullt ut i det antal som var målet. Målet bedöms därmed som i huvudsak uppfyllt. Att målen inte är helt uppfyllda för foder och ABP beror till stor del på att det inte fanns full bemanning hela året. Inom kontrollområdet foder är målen för kontroller av foderleverantörer uppfyllda, medan det är lägre måluppfyllnad för kontroller av butik, lager, transport och blandartjänst. Att målet för kontrollen av TSE-provtagningarna inte är helt uppfyllt beror på att kontrollerna inte har genomförts helt enligt plan. Detta beror till största delen på bristande bemanning. 62 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

63 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Foto: Lena Clarin För att undvika liknande situationer framöver har vi rekryterat mer personal för kontroll av foder och ABP. Vi har även vidareutvecklat kontrollprocessen för TSE-provtagningen. Gränskontroll av levande djur och djurprodukter Jordbruksverket ansvarar för veterinär gränskontroll av produkter av animaliskt ursprung som inte är livsmedel, levande djur, hö och halm samt dokumentkontroller av vissa vegetabiliska produkter för foder. Kontrollerna genomförs av Jordbruksverket och Sveriges lantbruksuniversitet. I den veterinära kontrollen genomförs en identitets- och dokumentationskontroll samt en fysisk kontroll med provtagning. Provtagningen sker både riktat och genom stickprov på såväl produkter av animaliskt ursprung som levande djur. Kontrollen som görs är till för att säkerställa att produkter och djur håller en hög kvalitet och inte för in någon smitta i landet. Kontrollen som genomförs är händelsestyrd och antalet kontroller är på förhand svårt att veta från ett år till ett annat. De senaste åren har det skett en liten ökning i antalet kontroller av sändningar med produkter av animaliskt ursprung där gränskontrollstationerna på Arlanda och i Helsingborgs hamn står för den största ökningen. På grund av strejk och lockout i Göteborgs hamn har det skett en omfördelning av sändningar till Helsingborgs hamn. Eftersom antalet resurser är färre på gränskontrollstationen i Helsingborgs hamn och på grund av högre personalomsättning än vanligt har samarbetet med Livsmedelsverket varit viktigt för att upprätthålla en godtagbar verksamhet på den aktuella gränskontrollstationen. Under 2017 kontrollerades sammanlagt sändningar. Huvuddelen av dessa sändningar bestod av foder till framför allt sällskapsdjur, medan ett mindre antal var andra produkter så som jakttroféer, sperma och embryon. Antalet sändningar med levande djur som togs emot uppgick under året till 523 stycken. Drygt hälften av dessa sändningar med djur bestod av hästar (258 stycken), resterande del utgjordes av sändningar av sällskapsdjur och försöksdjur. Under 2017 har det skett 12 stycken avvisningar av levande djur på grund av bristande dokumentation (felaktigt ifyllt hälsointyg etc.). Det har påträffats enterobacteriaceae i två sändningar under året. Inga sändningar med salmonella har påträffats. Båda dessa sändningar stoppades och destruerades innan de hann levereras till butiker. Tabell 26 Gränskontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Hönshälsokontroller Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av fjäderfäanläggningar som handlar inom EU med kläckägg samt avelsfjäderfä. Antalet tillsynsobjekt är ca 95 godkända anläggningar till vilken officiell veterinär är kopplad. Denne ska utföra vissa provtagningar samt kontrollera att anläggningen uppfyller kraven inom det obligatoriska kontrollprogrammet. Enligt föreskrifterna ska genomförda kontroller rapporteras in senast 1 mars för föregående år, därför går det inte att redovisa utfall för 2017 ännu. Under 2015 genomfördes 202 kontroller och dessa rapporterades in i särskild årsrapport under mars Under 2016 genomfördes 259 kontroller och dessa rapporterades in i särskild årsrapport under mars Inspektion av officiella veterinärer Jordbruksverket ansvarar för inspektioner av officiella veterinärer. Kontrollområdet är nytt för 2017 och inspektionerna utförs av Jordbruksverket. Inspektionen genomförs för att verifiera att regelverk och de fastställda rutiner som styr de officiella veterinärernas uppdrag efterlevs. Inspektionerna sker både som dokumentgranskningar och som JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

64 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA inspektioner på plats. Vid en inspektion granskas bland annat att grundutbildning för officiella veterinärer genomförts, att intyg utfärdats på ett korrekt sätt, att arbetsinstruktioner, regelverk och kontrollinstruktioner används och följs, att debitering har skett enligt regelverket och att uppdragen är korrekt redovisade till Jordbruksverket. Inspektionerna sker årligen och genomförs baserat på en 5-årig inspektionsplan där samtliga officiella veterinärer omfattas. Inspektionsplanen uppdateras löpande i och med att det varje år utbildas ett antal nya officiella veterinärerna. Under 2017 genomförde Jordbruksverket 52 inspektioner, vilket är enligt planen för året. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av inspektionerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har inspektionerna skett på rätt sätt, i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Under 2017 har inspektionerna genomförts enligt plan. Det är första året inspektionen genomförs och det har identifierats ett antal förbättringsområden där likartade brister har konstaterats inom samma område, exempelvis intygsskrivning och debitering enligt regelverket. Resultatet från inspektionerna sammanställs och används som indata för utbildningen av officiella veterinärer. Kontroll av vattenbruk Jordbruksverket ansvarar för de offentliga kontrollerna samt hälsoövervakning av vattenbruk. Kontrollerna genomförs av Jordbruksverket. Vid ett kontrollbesök kontrollerar veterinären bland annat att journalföringen sköts, att det är ordning och reda på anläggningen, djurens hälsa och att rätt tillstånd för anläggningen finns. Exempel på avvikelser är att uppgifter om inleverans inte stämmer, att uppgifter om art inte stämmer och att godkänd hygienplan inte finns. Kontrollen är riskbaserad, vilket betyder att kontrollens omfattning och frekvens beror på riskklass (1-3). De anläggningar som ligger i högsta riskklassen får fler besök av veterinär och där tas även prover för EU-listade sjukdomar i större utsträckning än på de anläggningar som ligger i en lägre riskklass. Beroende på anläggningens riskklass kombineras vissa kontrollbesök med provtagning för sjukdomar som vi i Sverige är fria ifrån samt de vi har utrotningsprogram för. Exempel på avvikelser är att uppgifter om inleverans inte stämmer, att uppgifter om art inte stämmer och att godkänd hygienplan inte finns. Tabell 27 Vattenbruk, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Källa: Jordbruksverket Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Växtskyddskontroller Jordbruksverket ansvarar för växtskyddskontroller. Kontrollerna sker på sågverk, emballagetillverkare, import av träemballage från Kina (stensändningar), övrig kontroll av träemballage, växtskyddskontroll vid import, export, trädgårdsföretag, potatismärkning samt myndighetstillstånd. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/ anmärkning. Vanligast förekommande avvikelser är reglerade skadegörare vid import samt brister i dokumentation. Tabell 28 Växtskyddskontroller, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 3 % 2,2 % 2,9 % Kostnad per kontroll, tkr 1 2,7 2,2 2,6 1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån lönekostnader från tidredovisningen eftersom det ger en bättre jämförelse mellan åren. I kostnaden ingår även indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. 64 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

65 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Kvalitet i djurregister Jordbruksverkets register som innehåller uppgifter kring djur och de platser där de vistas är en viktig del i arbetet med att hålla nere smittor och att ha en god krisberedskap. En viktig del i arbetet för att upprätthålla och förbättra kvaliteten i registren är att ständigt se över uppgifterna och hålla dem uppdaterade. Kvalitetsförbättringar under 2017 Under hösten 2016 beslutades att kontrollavdelningen skulle genomgå en omorganisation för att uppnå ökad produktivitet. Flytt av registreringen har inneburit kunskapsöverföring och diskussion över enheterna om vad som ingår i enheternas uppdrag. Det har även inneburit en omställning för kundtjänst. Jordbruksverket har också under året fortsatt arbetet med att göra våra e-tjänster mobilanpassade, s.k. responsiv design. Under året har Jordbruksverket slutfört att göra e-tjänsterna för att anmäla sin djurhållning och att rapportera till det centrala nötkreatursregistret (CDB) mobilanpassade. För att förbättra kvalitén i registret över produktionsplatser och foderanläggningar gjorde man under slutet av 2016 utskick till djurhållare där det saknades uppgifter. Uppgifterna registrerades i början av 2017 och bidrog till mer uppdaterade och fullständiga register. Hösten 2017 startade Jordbruksverket ett projekt för att överlåta hanteringen av beställningar av öronbrickor till märkestillverkaren. Det innebär att kunden ska kunna göra sin beställning av brickor direkt hos tillverkaren och därmed kunna vända sig med fler frågor till samma part. Under våren 2018 blir det möjligt att beställa direkt från en märkestillverkare och det finns möjlighet för övriga tillverkare att ansluta sig. Hundregistret Rapporteringar till Hundregistret kan göras både på blankett och via webben. I år har det ökat till att 74 % av registreringar och ägarbyten sker via nätet. Det är en ökning jämfört med förra året, då 66 % registrerade sig via webben. Jordbruksverket har inlett ett samarbete med Svenska Kennelklubben. I dagsläget delar vi uppgifter om avlidna hundar. Målsättningen är att genom ett utbyte av information öka kvaliteten ytterligare i registret samt att underlätta för hundägarna. Central hästdatabas Arbete med att förbättra databasens kvalité har fortsatt under Bland annat genom att förenkla hanteringen av de slaktintyg som ska skickas till avelsförbunden. Jordbruksverket har också påbörjat uppdatering av webbplats och kontakt med andra medlemsländer för att uppfylla de krav som ställs enligt EU:s regelverk. Transportörsregistret Transportörsregistret är ett djurskyddsregister där de som transporterar levande djur inom ekonomisk verksamhet ska finnas registrerade. Det har tidigare varit mycket manuell hantering av det underlag som kommit in från kunder och länsstyrelser. Våren 2017 driftsattes en e-blankett där kunden skickar in ansökan med bilagor direkt till ärendehanteringssystemet. Detta har inneburit en enklare hantering och framförallt mer kompletta ärenden och därmed på sikt kortare handläggningstider. Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur Rapporteringar i tid till det centrala nötkreatursregistret (CDB) är 95 % vilket är samma som förra året. Även om det inte skett en ökning under 2017 ser vi ändå att det är en hög andel som rapporterar i tid. Antalet platser med nötproducenter har minskat något. Länsstyrelsen har kontrollerat något färre anläggningar och djur. Andelen avvikelser har minskat något i alla delar vilket vi ser som positivt. Uppföljning av märkning och registrering av får och getter Rapporteringar i tid till förflyttningsregistret för får och getter ser i stort sett likadant ut som förra året. Målet är 85 % vilket vi under 2017 uppnått. Antalet platser med får- och getproducenter har ökat något sedan förra året medan antalet kontroller har minskat. Andelen avvikelser på både djur- och producentnivå är relativt konstant. Den nedåt gående trenden gällande andelen fel på rapporteringen fortsätter, vilket är positivt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

66 SKYDD AV DJUR, VÄXTER OCH HÄLSA Måluppfyllelse kvalitet i djurregister Under året har flera åtgärder vidtagits för att göra märkning, journalföring och rapportering enklare för kunden. Att samla många register på samma enhet, att kunna sköta de administrativa kraven via mobil eller surfplatta och det projekt som nu pågår som innebär att beställning och tillverkning av öronbrickor sker hos samma part innebär en enklare hantering för kunden och därmed större sannolikhet för fullständiga register med bättre kvalitet. Fler register med aktuella uppgifter och framförallt fler produktionsplatser där det finns uppgift om geografiskt läge innebär en enklare och säkrare smittspårning. Geografiskt läge är en förutsättning för att kunna hitta vilka platser som finns inom olika avstånd från en plats där smitta brutit ut. Antalet registreringar till Hundregistret via webben fortsätter att öka i ungefär samma takt som förra året. Vad gäller kontroller hos nöt-, får- och getproducenterna har antalet kontroller minskat något i förhållande till förra året. Antalet avvikelser har, på alla delar, minskat sedan förra året vilket vi bedömer som positivt. Uppdaterade register är viktigt vid eventuella utbrott av smittsamma djursjukdomar. Jordbruksverket bedömer att målet för kvaliteten i våra register i huvudsak är uppfyllt. Tabell 29 Uppföljning av märkning och registrering av nötkreatur. Nötkreatur Antal platser med nötproducenter Antal länsstyrelse kontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter 171 (15%) 269 (19%) 210 (15%) Avvikelser märkning djur 544 (1%) 976 (1%) 719 (1%) Avvikelser journalföring producenter 144 (13%) 220 (16%) 114 (8,2%) Avvikelser journalföring djur (2%) (2%) (1%) Avvikelser rapportering producenter 341 (30%) 631 (45%) 520 (37%) Avvikelser rapportering djur (4%) (4%) (4 %) Källa: Jordbruksverket Tabell 30 Uppföljning av märkning och registrering av får och getter. Får/getter Antal platser med får- och getproducenter Antal länsstyrelsekontroller Antal kontrollerade djur Avvikelser märkning producenter 83 (10%) 120 (13%) 99 (14 %) Avvikelser märkning djur 567 (2%) 639 (2%) 558 (2%) Avvikelser journalföring producenter 89 (11%) 105 (11%) 88 (12%) Avvikelser journalföring djur (6%) (8%) (6 %) Avvikelser rapportering producenter 75 (9 %) 87 (9%) 81 (11 %) Avvikelser rapportering djur (6%) (4%) (4 %) Källa: Jordbruksverket 66 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

67 Miljö- och resurseffektiva gröna näringar I detta kapitel redovisar vi utvecklingen av olika indikatorer för de miljömål där Jordbruksverket har ett sektorsansvar samt utvecklingen av ekologisk produktion och vattenhushållning. Vi tar även upp Jordbruksverkets kontrollverksamhet inom området. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som vi redovisar i detta kapitel har under året varit 113,3 miljoner kronor (7 % av de totala verksamhetskostnaderna).

68 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL MÅLUPPFYLLELSE Effektivt arbete för miljö- och resurseffektiva näringar I huvudsak uppfyllt (3) Ett rikt odlingslandskap Ekosystemtjänster Odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster är vidmakthållna. I huvudsak uppfyllt (3) Åkermarkens egenskaper och processer Åkermarkens fysikaliska, kemiska, hydrologiska och biologiska egenskaper och I huvudsak uppfyllt (3) processer är bibehållna. Jordbruksmarkens halt av föroreningar Jordbruksmarken har så låg halt av föroreningar att ekosystemens funktioner, I huvudsak uppfyllt (3) den biologiska mångfalden och människors hälsa inte hotas. Variationsrikt odlingslandskap Odlingslandskapet är öppet och variationsrikt med betydande inslag av hävdade naturbetesmarker och slåtterängar, småbiotoper och vattenmiljöer, bland I huvudsak uppfyllt (3) annat som en del i en grön infrastruktur och erbjuder livsmiljöer och spridningsvägar för vilda växt- och djurarter. Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Naturtyper och arter knutna till odlingslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Delvis uppfyllt (2) Hotade arter och naturmiljöer Hotade arter och naturmiljöer har återhämtat sig. Delvis uppfyllt (2) Växt- och husdjursgenetiska resurser Husdjurens lantraser och de odlade växternas genetiska resurser är hållbart bevarade. Främmande arter och genotyper Växter: Fullt uppfyllt (4) Djur: I huvudsak uppfyllt (3) Främmande arter och genotyper hotar inte den biologiska mångfalden. I huvudsak uppfyllt (3) Genetiskt modifierade organismer* Genetiskt modifierade organismer som kan hota den biologiska mångfalden är Fullt uppfyllt (4) inte introducerade. Bevarade natur- och kulturmiljövärden Biologiska värden och kulturmiljövärden i odlingslandskapet som uppkommit Delvis uppfyllt (2) genom långvarig traditionsenlig skötsel är bevarade eller förbättrade. Kultur- och bebyggelsemiljöer Kultur- och bebyggelsemiljöer i odlingslandskapet är bevarade och förutsättningar finns för fortsatt bevarande och utveckling av värdena. Ej uppfyllt (1) Friluftsliv Odlingslandskapets värden för friluftslivet är värnade och bibehållna samt I huvudsak uppfyllt (3) tillgängliga för människor. 68 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

69 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR MÅL MÅLUPPFYLLELSE Begränsad klimatpåverkan Måluppfyllelse för begränsad klimatpåverkan = ** Giftfri miljö Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och I huvudsak uppfyllt (3) tillräcklig för riskbedömning Användningen av särskilt farliga ämnen Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Fullt uppfyllt (4) Ingen övergödning Påverkan på havet Den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväveföreningar och fosforföreningar till Sveriges omgivande hav underskrider den maximala belastning som fastställs inom ramen för internationella överenskommelser Påverkan på landmiljön Atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Myllrande våtmarker Ekosystemtjänster Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Fosfor: Delvis uppfyllt (2) Kväve: Delvis uppfyllt (2) I huvudsak uppfyllt (3) I huvudsak uppfyllt (3) Effektiv kontrollverksamhet Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid Fullt uppfyllt (4) * Samma precisering finns till målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar och vattendrag samt Hav i balans. ** Preciseringarna för miljömålet Begränsad klimatpåverkan beskriver miljötillståndet på global nivå, och är därför inte tillämpliga för uppföljning av klimatpåverkan från den svenska jordbrukssektorn, se vidare i texten under Begränsad klimatpåverkan-effekter. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

70 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Foto: Johan Ascard Vårt arbete för miljö- och resurseffektiva gröna näringar Livsmedelsproduktionen kan påverka miljön positivt, exempelvis genom att ge oss ett rikt odlingslandskap. Svensk livsmedelsproduktion kan ge upphov till andra nyttor som hög livsmedelssäkerhet och en levande landsbygd. Den kan också påverka miljön negativt, exempelvis genom att bidra till övergödning av våra sjöar och vattendrag eller orsaka utsläpp av växthusgaser. Som ansvarig myndighet för miljömålet Ett rikt odlingslandskap, och myndighet med sektorsansvar inom andra miljömål har Jordbruksverket under året genom information, rådgivning, stöd och bestämmelser arbetat för att lantbrukare ska genomföra miljöåtgärder inom jordbruket. Vi har också arbetat med tillsynsvägledning, utvärdering och analys samt fördelat pengar till försöks- och utvecklingsverksamhet för att bidra till miljö- och resurseffektiva gröna näringar. Jordbruksverket ingår i Miljömålsrådet som regeringen inrättat. Inom Miljömålsrådet samverkar Jordbruksverket i ett tvärsektoriellt arbete med flera andra myndigheter. Samverkan innebär att vi tillsammans med andra myndigheter föreslår och genomför myndighetsgemensamma åtgärder som syftar till att öka takten i miljömålsarbetet. Vi driver till exempel projektet Jordbruksmarkens värden där vi samarbetar med Boverket och länsstyrelserna, och projektet Övergångszoner mellan skogs- och jordbruksmark där vi samarbetar med Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och länsstyrelserna. Arbetet med åtgärdslistorna redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav, liksom åtgärderna inom livsmedelsstrategin. Vi har valt att följa upp våra prestationer inom miljö- och resurseffektiva gröna näringar utifrån miljömålen. Effekten av våra prestationer är sällan mätbara i direkt anslutning till prestationen och effekten i miljön beror många gånger på flera samverkande faktorer. Vi har ändå valt att följa upp effekten av våra prestationer mot mål som motsvarar miljömålens preciseringar, i de fall det finns sådana kopplade till vår verksamhet. I flera fall är effekten i miljön en del av resultatet av tidigare års prestationer. Måluppfyllelse Vi har i stort kunnat genomföra våra planerade insatser. Vi bedömer därför att målen för Jordbruksverkets arbete inom området är i huvudsak uppfyllt. 70 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

71 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ett rikt odlingslandskap Rådgivning och information Jordbruksverket har inom Ett rikt odlingslandskap valt att även i år prioritera rådgivning och kompetensutveckling om åtgärder kopplade till slättbygdslandskapet. I projektet Mångfald på slätten finns demonstrationsgårdar i olika delar av landet som visar åtgärder för att gynna biologisk mångfald. Under 2017 fortsatte satsningen på att lyfta pollineringens betydelse genom informationsmaterial, som visar på den ekonomiska och ekologiska nyttan med att gynna honungsbin och vilda pollinerare. Det visar också på riskerna med att köpa utländska humlesamhällen. Vi har också beskrivit hur man kan gynna övriga nyttodjur, fåglar och vilt genom blommande kantzoner inom förgröningen. I skriften Gynna mångfalden på kantzoner visar vi på hur man kan använda olika typer av skyddszoner för att gynna biologisk mångfald. Rådgivning som kopplar till miljömålets preciseringar om produktion och miljö har också skett inom rådgivningsprojektet Greppa Näringen. Jordbruksverket anordnade under 2017 ett miljömålsseminarium om miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Seminariet är en regelbunden återkommande händelse som främst vänder sig till tjänstemän på länsstyrelserna, rådgivare, forskare och andra myndigheter. Seminariet tar framför allt upp aktuella händelser och utredningar som omfattar miljökvalitetsmålet. Ett annat viktigt syfte är att utgöra plattform för diskussioner och bidra till nätverksskapande mellan deltagarna. På seminariet diskuterades bland annat hur den kommande jordbrukspolitiken och Brexit kan tänkas påverka Ett rikt odlingslandskap samt vad som mer konkret måste göras för att nå längre i möjligheten att nå miljökvalitetsmålet. Miljöersättningar Inom landsbygdsprogrammet finns flera miljöersättningar som syftar till att nå ett rikt odlingslandskap. Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Även om tillgängliga data tyder på en minskad anslutning till ängs- och betesmarker går det inte att dra några säkra slutsatser innan statistiken om anslutningen till miljöersättningarna är tillgänglig. Ängs- och betesmarksinventeringen Under året har Jordbruksverket och länsstyrelserna arbetat vidare med inventeringen av värdefulla ängs- och betesmarker. Drygt marker har besökts och resultatet från inventeringen har publicerats i webbapplikationen TUVA 2 på Jordbruksverkets webbplats. Fokus i inventeringen har 2017 varit att återbesöka tidigare inventerade marker, dels marker som bedöms ha hög risk att tas ur hävd och försvinna (varav de flesta saknar miljöersättning), dels ett stickprov av de olika markklasserna i varje län, men även att inventera nya marker. Resultaten används även till såväl utvärderingar av landsbygdsprogrammet som planarbete. Miljöövervakning Jordbruksverkets uppdrag i regleringsbrevet om att följa kvalitetsutvecklingen i ängs- och betesmarker har nu resulterat i de första rapporterna av hur hävd och biodiversitet i gräsmarkerna förändrats över tid 1. Kvalitetsuppföljningen görs i ett stickprov av de marker som inventerats genom ängs- och betesmarksinventeringen och som finns i databasen TUVA. Efter två femårscykler har vi nu de första resultaten av vilka förändringar som skett. Resultaten visar att den dominerande markanvändningen på dessa marker är djurhållning på naturbetesmark. På nationell nivå har dock denna markanvändning minskat mellan inventeringsvarven medan djurhållning på kulturmark (f.d. åker) har ökat. Samtidigt har också arealen skog ökat på ängs- och betesmarkerna. Resultaten visar att i genomsnitt 80 % av ängsoch betesmarkerna i TUVA hävdas, men det finns stora regionala skillnader. I norra Sverige är ungefär 45 % av markerna i hävd medan motsvarande siffra för Götalands slätt- och mellanbygder är 85 %. Resterna av fjolårsgräs har ökat mellan inventeringsperioderna vilket tyder på att betestrycket har minskat. Resultaten visar också på att några fjärilsarter ökat mellan varven och det finns en tendens till att fjärilarna som helhet har ökat. Förekomsten av humlor har däremot inte förändrats mellan varven, men uppföljningen visar att tre humlearter (åkerhumla samt mörk och ljus jordhumla) utgör ungefär 50 % av de inventerade individerna. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har vi beviljat cirka 2,4 miljoner kronor fördelat på 9 projekt om försök och utveckling inom området Ett rikt odlingslandskap. Det gäller till exempel nya projekt som mikrovåtmarker för biologisk mångfald eller åtgärder för att gynna humlor och pågående fleråriga projekt som studerar långliggande vallar som blivande slåtterängar. Här ingår också 1,2 miljoner kronor till två projekt inom vattenhushållningsområdet. 1 Sveriges lantbruksuniversitet, Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarker via NILS. Arbetsrapport Jordbruksverket, Webbsida om ängs- och betesmarksinventeringen, JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

72 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Genetiskt modifierade växter Jordbruksverket beslutar om tillstånd för innesluten användning (växthus, laboratorier) och avsiktlig utsättning (fältförsök) av genetiskt modifierade växter. När vi prövar tillstånden ligger tyngdpunkten på bedömning av miljörisken av den verksamhet som ansökan gäller. Vi tar också fram underlag som berör odlings- och miljöaspekter till svenska ståndpunkter om kommersiell användning av genetiskt modifierade organismer. Under 2017 har vi levererat förslag till ståndpunkt i elva importärenden inom den EU-gemensamma godkännandeprocessen. Tre förslag till beslut som omfattar odling har dessutom varit föremål för omröstning. Jordbruksverket har levererat analys och förslag till ståndpunkter. Utvärdering och analys Jordbruksverket har under året genomfört flera utredningar och utvecklat metoder för att bättre kunna analysera utvecklingen för Ett rikt odlingslandskap samt för att kunna ge förslag på åtgärder för att förbättra måluppfyllelsen. Utredningarna som nämns nedan sker inom regeringsuppdraget CAP:s miljöeffekter där Jordbruksverket, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Havs- och vattenmyndigheten i samarbete med länsstyrelserna löpande utvärderar olika aspekter av EU:s gemensamma jordbrukspolitik vad avser effekter på miljön. Pilotförsök om resultat- och värdebaserade miljöersättningar Resultat- och värdebaserade miljöersättningar har potential att vara effektivare än nuvarande ersättningar. Ju mer biologisk mångfald eller ju värdefullare och mer välskötta kulturhistoriska miljöer, desto högre ersättning. Det är resultaten som räknas. Lantbrukaren är fri att anpassa produktionen och skötseln efter sina egna intressen och gårdens förutsättningar. Men fungerar konceptet i praktiken? Vad tycker lantbrukarna, är det effektivare och går det att kontrollera? Kort sagt, är det bättre än nuvarande system där lantbrukaren får betalt för att följa stödvillkor oberoende av resultat och efterfrågan? Det undersöker vi i ett pilotförsök tillsammans med WWF och LRF. Försöket är inriktat mot landskapselement och brynmiljöer och pågår i Falbygden Projektet presenterades även vid European Grassland Federations symposium Grassland resources for extensive farming systems in marginal lands: major drivers and future scenarios. Resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning Resultatbaserade miljöersättningar kommer allt mer inom EU. Tyskland har hållit på längst. Andra medlemsstater provar sig fram. Gemensamt för alla ansatser är att de är inriktade mot kollektiva nyttor som biologisk mångfald. Hittills har ingen testat att utforma resultatbaserade ersättningar inriktade mot jordbrukets utsläpp. Under 2017 har Jordbruksverket initierat en förstudie om resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning. Hur styra placeringen av våtmarker, skyddszoner med mera så att de hamnar där de gör mest nytta? Här handlar det både om att analysera möjligheterna att mäta resultat direkt genom sensorer och indirekt med hjälp av modeller, och att analysera möjligheterna att utforma ersättningar på kollektiv nivå för att hantera hela avrinningsområden optimalt. Effektivare kombination av jordbrukarstöden 3 Det går att minska stödbudgeten och samtidigt öka miljönyttan och bibehålla ett företagsekonomiskt lönsamt jordbruk. Ett villkor är dock att nödvändiga förändringar i stödutformningen genomförs inom hela EU. Ett mer effektivt stödpaket än idag kan bestå av förenklat kompensationsstöd och minskat gårdsstöd som enbart går till åkermark, utökad betesmarksersättning, nötkreatursstöd utom till mjölkkor och vallersättning enbart i slättbygderna. Med riktade och resultatbaserade ersättningar kan värdet på miljönyttan per stödkrona öka jämfört med nuvarande stödformer. Ekologiska fokusarealer i samverkan 4 Förgröningen av gårdsstödet har hittills inte gjort skäl för sitt namn. Men förgröningsvillkoret om att avsätta ekologiska fokusarealer har potential att stärka den biologiska mångfalden i slättbygder med intensiv jordbruksproduktion och brist på obrukade ytor. Ett första steg är att begränsa antalet valbara fokusarealer till trädor och obrukade fältkanter och samtidigt ställa krav på att så in blommande växter. Ett andra steg är att med hjälp av rådgivning styra placeringen av fokusarealerna så att de både knyter ihop naturmiljöer i åkerlandskapet och bidrar till biologisk skadedjursbekämpning och pollinering av grödor. 3 Jordbruksverkets rapport 2017:14 4 Naturvårdsverkets rapport 2017: JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

73 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Större miljönytta lägre kostnad. Så nås målen för kulturmiljöer i odlingslandskapet med kommande landsbygdsprogram 5 I den här rapporten lägger CAP:s miljöeffekter fram förslag inför arbetet med kommande landsbygdsprogram. Vi visar att ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad för samhället om de tydligare utgår från regionala förutsättningar, premierar skötsel av helhetsmiljöer och sätter resultat, inte stödvillkor, i centrum. Exploatering av jordbruksmark 6 Jordbruksverket följer kontinuerligt upp hur mycket jordbruksmark som exploateras. Vi genomförde en undersökning av hur mycket jordbruksmark som exploaterats mellan åren 2011 och Exploateringen var cirka hektar, vilket är ungefär lika mycket som under den föregående femårsperioden. Den största exploateringen har skett i Skåne och den största ökningen sedan förra femårsperioden har skett i Östergötland. Den främsta orsaken till exploatering är byggande av bostäder. Effekter ett rikt odlingslandskap Miljömålet har tolv preciseringar (se målrutan för de fullständiga preciseringarna). Dessa går att dela in i områdena ekosystemtjänster, produktion, biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv. I genomgången nedan ges exempel på hur Jordbruksverket arbetat under 2017 för att nå Ett rikt odlingslandskap. Ekosystemtjänster Ekosystemtjänster är ekosystemens bidrag till människors välbefinnande. En av de viktigaste ekosystemtjänsterna är markens förmåga att producera livsmedel både nu och på lång sikt. Trenden är att arealen jordbruksmark minskar något varje år och så var fallet även 2017, då arealen minskade med cirka hektar jämfört med Minskad jordbruksareal beror främst på nedläggning av jordbruk men också på att jordbruksmark exploateras. På lång sikt kan detta påverka livsmedelsförsörjningen. Jordbruksverket arbetar för närvarande tillsammans med länsstyrelserna med att informera kommunerna om jordbruksmarkens värden så att välgrundade avvägningar mellan exploatering och framtida livsmedelsförsörjning kan göras. Biologiska ekosystemtjänster är ofta förknippade med en rik biologisk mångfald. En fortsatt utarmning av odlingslandskapets biologiska mångfald kan medföra att viktiga ekosystemtjänster, som pollinering av grödor och biologisk bekämpning av skadegörare hotas. Inom rådgivningsprojektet Mångfald på slätten har Jordbruksverket liksom tidigare år under 2017 tillsammans med produktionsrådgivare och lantbrukare arbetat för att bevara biologisk mångfald och medföljande ekosystemtjänster i den mer intensivt odlade slättbygden. För att ytterligare stärka arbetet med ekosystemtjänster har Jordbruksverket och Naturvårdsverket tagit fram en ekosystemtjänstsnurra, främst riktad till kommuner och allmänheten, som informerar om odlingslandskapets viktiga ekosystemtjänster. När den biologiska mångfalden och jordbruket minskar blir också landskapet mindre variationsrikt. Detta har negativ påverkan på de ekosystemtjänster som ger oss upplevelser i odlingslandskapet. Miljöersättningar och rådgivning inom landsbygdsprogrammet bidrar dock till att motverka en sådan utveckling. Produktion Åkermarkens egenskaper och processer Jordbruksmarkens halt av föroreningar Markens bördighet och produktionsförmåga är avgörande för att kunna bedriva en lönsam odling. Denna påverkas bland annat av mullhalt, ph och dränering. Jordbruksverket har under 2017, tillsammans med LRF, länsstyrelserna och företag i lantbruksbranschen, arbetat med rådgivning och Foto: Thomas Dalkvist 5 Riksantikvarieämbetets rapport 2017: dnr Jordbruksverkets rapport 2017:5 7 Statistiska meddelanden JO 10 SM 1703 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

74 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR kompetensutveckling inom Greppa Näringen bland annat för att bibehålla en god kvalitet på den svenska jordbruksmarken. Trenden för hektarskörden för två viktiga grödor, vårkorn och höstvete, visar på fortsatt stigande skördar 8, vilket indikerar att produktionsförmågan från jordbruksmarken fortsatt är god (se figur nedan). Under 2017 har ett kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning inrättats på Jordbruksverket. Satsningen syftar till att öka berörda myndigheters kompetens och ska bidra till att nå målen i livsmedelsstrategin (se även senare i detta kapitel, under rubriken vattenhushållning). Hektarskörd (kg/ha) Figur 8 Hektarskörd för vårkorn och höstvete för perioden De genomsnittliga skördenivåerna per hektar (hektarskörd) för grödorna vårkorn och höstvete visar på en långsiktigt stigande trend. Hektarskörd används här som ett indirekt mått på åkermarkens produktionsförmåga. Källa: Jordbruksverket Biologisk mångfald Vårkorn Höstvete 2016 Variationsrikt odlingslandskap Gynnsam bevarandestatus och genetisk variation Hotade arter och naturmiljöer EU:s jordbrukspolitik med mer riktade miljösatsningar gynnar odlingslandskapets biologiska mångfald. Samtidigt ger nedläggning av jordbruk i skogs- och mellanbygd och intensivt jordbruk i slättbygd negativa effekter. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar bidrar till ett varierat odlingslandskap där de biologiska värdena och kulturmiljöerna bevaras. Betydande arealer ängsoch betesmarker sköts med miljöersättningar. Trots detta har en stor del av gräsmarkernas naturtyper inte gynnsam bevarandestatus och många arter är fortsatt hotade och har inte uppnått god bevarandestatus. Den främsta orsaken till detta är för små och alltför fragmenterade arealer, försämrad hävd och igenväxning samt fortsatt kvävenedfall på markerna 9. Under 2017 har regeringen gjort en omfattande satsning på ängs- och betesmarker genom att förstärka budgeten för skötsel med 255 miljoner kronor fördelat på tre år. Insatsen ska bidra till att den negativa utvecklingen bromsas och insatsen är sannolikt en av de viktigaste naturvårdsåtgärderna för Ett rikt odlingslandskap som genomförts i år. För att förbättra kunskapen om Sveriges mest värdefulla ängs- och betesmarker har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna under 2017 ominventerat drygt ängs- och betesmarksobjekt. Resultatet från inventeringen har publicerats i webbapplikationen TUVA på Jordbruksverkets webbplats. Inventeringen är planerad att fortsätta till För att ytterligare förbättra förutsättningarna för arter och naturtyper i odlingslandskapet påbörjade Jordbruksverket tillsammans med myndigheterna inom CAP:s miljöeffekter under 2017 ett pilotförsök med att tillämpa resultatbaserade miljöersättningar i landsbygdsprogrammet. Pilotförsöket genomförs i Falbygden och ska pågå till Resultatbaserade ersättningar kan utformas på ett sätt som ger större miljönytta än nuvarande ersättningar och kan också göras mer attraktiva för lantbrukarna att söka, vilket kan öka anslutningen till programmet. Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt arbetet med att tillsammans med andra myndigheter ta fram en strategi för att bevara odlingslandskapets biologiska mångfald. Vi har också fortsatt arbetet att tillsammans med Skogsstyrelsen och flera andra myndigheter skapa förbättrade förutsättningar för biologisk mångfald i skogsbryn. Nötkreatur är viktiga markvårdare vars bete är nödvändigt för att behålla ett öppet och variationsrikt landskap med rika natur- och kulturvärden. Antalet företag med nötkreatur har minskat kraftigt under flera decennier. Även antalet nötkreatur har minskat men inte i samma takt (se figuren nedan) 10. Framför allt koncentrationen av djuren till färre besättningar har sannolikt lett till att hävden i vissa områden numera är otillräcklig för att hindra igenväxning. 8 Jordbruksverkets statistikdatabas Skörd av jordbruksväxter. 9 Sandström, J. m.fl Tillstånd och trender för arter och deras livsmiljöer rödlistade arter i Sverige Statistiska meddelanden JO 20 SM JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

75 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0, Företag med nötkreatur Nötkreatur Figur 9 Utvecklingen för antal nötkreatur och antal företag med nötkreatur under perioden Utvecklingen anges som andel av vad som fanns år Källa: Jordbruksverket Fåglar är en viktig indikator för biologisk mångfald i odlingslandskapet. I figuren nedan visas populationsutvecklingen för 14 vanliga fågelarter i odlingslandskapet 11. Lunds universitet har för Jordbruksverkets räkning under 2017 analyserat vad som krävs för att vända den negativa trenden. Två av de viktigaste slutsatserna är att nedläggningen av jordbruksmark måste stoppas samt att mängden småbiotoper måste öka i främst slättbygden. Populationsindex 2 1,5 1 0, År Index punktrutter Index standardrutter Figur 10 Populationsutvecklingen för jordbruksfåglar Den linje som är orange visar den skattade populationsförändringen som bygger på punktrutter. För jämförelsens skull är motsvarande utveckling baserad på standardrutter inritade (grå linje, start 1998). I båda fallen är utvecklingen negativ. För ytterligare förklaring se Svensk Fågeltaxerings webbplats ( Växt- och husdjursgenetiska resurser Växtgenetiska resurser Arbetet med de växtgenetiska resurserna har under året fortlöpt i enlighet med Programmet för odlad mångfalds (POM) strategi för perioden Den nationella genbanken i Alnarp har fortsatt sitt arbete med att etablera/komplettera och i vissa fall förnya allt växtmaterial i genbanken. Återintroduktionen av växtsorter till marknaden genom Grönt kulturarv har fortsatt. Fram till utgången av 2017 har ca plantor sålts. Dokumentationen av växterna har fortsatt. Ett omfattande informationsarbete har utförts, inte minst genom flera uppmärksammade böcker. Antalet bevarandesorter på den svenska officiella sortlistan har ökat, främst genom privata aktörer, och omfattar nu 70 växtsorter. Avseende nationellt in situ-bevarande (bevarande på plats i naturen) har arbetet fortsatt, inom ramen för ett samnordiskt projekt med syfte att identifiera svenska hot-spots för vilda kulturväxtsläktingar. Avslutningsvis har Jordbruksverket, inom ramen för europeiskt genresurssamarbete, medverkat i utvecklingen av ett policydokument som rör s.k. on farm-bevarande av lantsorter 12. Husdjursgenetiska resurser Nyrekrytering av djurägare, och framför allt de som håller nötkreatur och hästar är angeläget för ett fortsatt hållbart nyttjande och bevarande. Lika angeläget är att rekrytera förtroendevalda till husdjursföreningarnas olika funktioner. Föreningarna har en central roll i arbetet med hållbart nyttjande och bevarande. Anslutningen till stödet för hotade husdjursraser i det svenska landsbygdsprogrammet under 2017 var i stort sett oförändrat i jämförelse med 2016 och ligger på drygt 800 djurägare. Detta kan jämföras med programperioden då anslutningen låg på cirka djurägare. Under 2017 finns en ny webbsida 13 på Jordbruksverkets webbplats för att kunna informera om de aktiviteter i handlingsplanen Bevara, nyttja och utveckla - handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser som genomförs av olika intressenter. Den frysta genbanken har utökats med hundsperma från gotlandsstövare. Hittills har sperma från två hundar frusits och några fler står på tur. Intresse finns från fler lantrasföreningar att lägga in material i genbanken. Spermainsamling på får har också återupptagits under 2017 och sex nya ryabaggar finns nu i genbanken. 11 Green, M. m.fl Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för Biologiska institutionen, Lunds universitet. 12 ECPGR Concept for on-farm conservation and management of plant genetic resources for food and agriculture 13 hallbartnyttjandeavsvenskahusdjursraser b811dd8a513dc html JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

76 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Främmande arter och genotyper Arbete pågår för att genomföra EU-förordningen om invasiva främmande arter och för att ta fram lagändringar och den nya svenska förordningen som behövs för att fullt ut kunna genomföra EU-förordningen. Jordbruksverket följer arbetet med invasiva arter och bistår Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i deras arbete. Genetiskt modifierade organismer Någon kommersiell odling av genetiskt modifierade organismer har inte funnits under Verksamheten med fältförsök med genetiskt modifierade växter fortsätter ligga på en stabil nivå i Sverige. Ett mönster som också ses i figuren nedan är att det numera endast är enstaka ansökningar om tillstånd från företag medan de flesta kommer från universitet och högskolor. Kulturmiljöer Bevarade natur- och kulturmiljövärden Kultur- och bebyggelsemiljöer Lantbrukets äldre bebyggelse och olika kulturspår visar på lantbrukets traditionella markanvändning. Skötsel av natur- och kulturmiljöer bidrar till att synliggöra kulturarvet i odlingslandskapet. I det nuvarande landsbygdsprogrammet ( ) finns möjlighet att söka investeringsstöd för att utveckla natur- och kulturmiljöer, för att göra en bygd mer attraktiv för företagande och boende. I tidigare landsbygdsprogram fanns även ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer, men dessa har tagits bort i nuvarande program. Jordbruksverket, tillsammans med andra myndigheter inom CAP:s miljöeffekter, har visat att modifierade ersättningar för skötsel av natur- och kulturmiljöer kan ge större miljönytta till lägre kostnad för samhället om de tydligare utgår från regionala förutsättningar, premierar skötsel av helhetsmiljöer och sätter resultat, inte stödvillkor, i centrum 14. Friluftsliv Allemansrätten medför att odlingslandskapet i stora delar är tillgängligt för allmänheten. Jordbruksverket arbetar för att skapa bra förutsättningar för friluftslivet. Landsbygdsprogrammets åtgärder som bidrar till att bland annat behålla stora arealer betesmarker i hävd och bevara biologisk mångfald är viktiga för friluftslivet. Likaså har landsbygdsprogrammets projektstöd och miljöinvesteringar för landskapets natur- och kulturmiljövärden bidragit till att öka odlingslandskapets tillgänglighet i form av exempelvis utveckling av vandrings-, cykel- och vattenleder Företag Universitet och högskolor Figur 11 Tillstånd för fältförsök med genetiskt modifierade växter Fördelningen mellan företag och universitet/högskolor när det gäller använda tillstånd för fältförsök. Källa: Jordbruksverket 14 Riksantikvarieämbetets rapport 2017: dnr JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

77 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Måluppfyllelse Ett rikt odlingslandskap Som beskrivs ovan arbetar Jordbruksverket brett med Ett rikt odlingslandskap genom bestämmelser, stöd, rådgivning, analyser och utvärderingar. Vi lämnar regelbundet förslag till regeringen på åtgärder för att förbättra utvecklingen för miljökvalitetsmålet och vi samverkar också nationellt och internationellt kring olika aspekter av Ett rikt odlingslandskap. Utöver detta bedrivs ett omfattande arbete med Ett rikt odlingslandskap på länsstyrelser, kommuner, inom näringen, ideella organisationer och av privatpersoner. Vi bedömer att de insatser Jordbruksverket gjort under 2017 och de närmaste föregående åren har haft en betydande påverkan på miljökvalitetsmålet. Flera av våra insatser har utgjort grund för beslut som haft en positiv påverkan på måluppfyllelsen. Trots detta är utvecklingen negativ för vissa av preciseringarna och ytterligare åtgärder behövs för att nå miljökvalitetsmålet i sin helhet. Tillståndet för odlingslandskapets producerande, stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster bedömer vi i dagsläget som godtagbart och att preciseringen för ekosystemtjänster i nuläget är i huvudsak uppfylld. Långsiktigt måste dock trenden att jordbruksmarken minskar brytas. Även när det gäller många av våra vanliga arter, vilka står för en stor del av ekosystemtjänsterna, måste den minskande trenden brytas. För att gräsmarkernas naturtyper i större utsträckning ska uppnå gynnsam bevarandestatus måste ytterligare åtgärder sättas in. Regeringens budgetsatsning på gräsmarkerna har förbättrat möjligheterna att nå målet. Jordbruksverket bedömer att nuvarande förhållanden för åkermarkens egenskaper är tillfredsställande och preciseringen i huvudsak uppfylld. Detsamma gäller jordbruksmarkens halt av föroreningar, men kadmiumnivåerna måste fortsatt följas. På nationell nivå bedömer vi att odlingslandskapet är variationsrikt, även om det på regional nivå kan vara mer homogent. Jordbrukets strukturrationalisering kan dock på längre sikt leda till ett mer enformigt landskap. Preciseringen om variationsrikt odlingslandskap är i huvudsak uppfylld. Den totala arealen ängs- och betesmarker är godtagbar och värdefulla marker sköts så att värdena bevaras. Fler särskilt värdefulla marker skulle dock behöva skötas för att nå gynnsam bevarandestatus för naturtyper och arter. Många av odlingslandskapets rödlistade arter är fortsatt hotade samtidigt som flera vanliga arter minskar. Omfattningen av hävden är delvis otillräcklig på grund av att det i vissa fall finns för få lantbrukare för att nå en omfattning på åtgärderna som gör att vi når miljömålet. Sammantaget bedömer Jordbruksverket det som svårt att nå preciseringarna kring odlingslandskapets biologiska värden och preciseringarna om bevarandestatus och hotade arter och naturmiljöer och bedömer dem därför enbart som delvis uppfyllda. Utvecklingen för hotade husdjursraser bedöms i stort som tillfredsställande och det finns förutsättningar att nå preciseringen om husdjursgenetiska resurser och vi bedömer den som i huvudsak uppfylld. Vissa raser består dock fortfarande av få djur och några har minskat antalsmässigt. Bedömningen är att det stöd som finns för djurägare och föreningar inom landsbygdsprogrammet har stor betydelse för måluppfyllelsen. För växtgenetiska resurser bedöms i dag preciseringen som uppnådd. Arbetet med den odlade mångfalden följer målen i POM:s strategi för perioden inom ramen för de övergripande områdena (bevarande, användning, FoU, information, internationellt arbete samt policy). Avsaknad av full finansiering har dock gjort att vissa av strategins åtgärder inte har kunnat fullföljas som det ursprungligen var tänkt. Detta inkluderar bland annat kompletterande insamlingar av foderväxter från värdefulla gräsmarker. Preciseringen om främmande arter och genotyper bedöms som i huvudsak uppfylld. Handel med främmande arter är till vissa delar reglerad. De miljöriskbedömningar och de skyddsåtgärder som tillämpas vid verksamhet med genetiskt modifierade växter bedöms som tillräckliga för att preciseringen gällande genetiskt modifierade organismer ska anses vara uppfylld. Vi bedömer att det är svårt att nå preciseringarna om bevarande av kulturmiljövärden respektive kultur- och bebyggelsemiljöer. Den första bedömer vi som delvis uppfylld och den andra som ej uppfylld. Bedömningen grundas på länsstyrelsernas årliga uppföljningar och på att det saknas ersättningar för landskapselement i det nuvarande landsbygdsprogrammet. Preciseringen som rör friluftsliv är i huvudsak uppfylld. Tillgängligheten till odlingslandskapet bedöms som god med undantag för slättbygderna där förbättringar behövs. Foto: Ingrid Karlsson JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

78 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Begränsad klimatpåverkan Ett effektivare jordbruk kan vara positivt för klimatet då utsläppen minskar per producerad enhet. Jordbruksverket arbetar för ett effektivare svenskt jordbruk inom många områden, exempelvis genom god djurhälsa eller effektiv användning av insatsvaror. Jordbruksverket arbetar också för en ökad tillförsel av förnybar energi från jordbruket som kan ersätta fossil energi och därmed minska människans klimatpåverkan. Rådgivning och information Rådgivningsprojektet Greppa Näringens arbete med att effektivisera kväveanvändningen bidrar till att minska jordbrukets klimatpåverkan genom att utsläppen av lustgas minskar. Rådgivning om till exempel energieffektivisering och utfodring bidrar även till att minska utsläppen av metan och koldioxid. Totalt har drygt rådgivningsbesök genomförts under 2017 varav cirka 75 % har direkt eller indirekt koppling till minskade klimatutsläpp. Jordbruksverket har handlat upp kurser i sparsam körning i hela landet som totalt är tänkt att nå cirka deltagare i målgruppen lantbruksföretagare, maskinförare på jordbruksföretag och maskinstationer och andra aktiva inom de gröna näringarna. Jordbruksverket har under 2017 anordnat fältvandringar och seminarier för lantbrukare om odling av hybridasp och poppel i tre län. Hybridasp och poppel är snabbväxande träd som kan användas för odling av energiskog på åkermark. Jordbruksverket har även publicerat nya kalkyler för odling av energigrödor. Gödselgasstöd stöd till metangasreducering I december 2017 betalades gödselgasstödet (metanreduceringsstödet) ut för den tredje stödperioden. Stödet, som under stödperioden uppgick till 40 öre/ kwh, syftar till att kompensera för den dubbla miljönyttan av minskad metanavgång från stallgödsel och ökad produktion av biobränsle. Under stödperiodens tolv månader fick 52 anläggningar stöd. Mängden producerad energi från dessa anläggningar från gödsel var under stödåret 125 GWh. Totalt betalades 50,2 miljoner kronor ut i stöd Jordbruksverket har gjort en utvärdering 15 av gödselgasstödet Den visar bland annat att stödet har gett oss mer värme, el och fordonsgas från gödselbaserad biogas jämfört med om stödet inte funnits. Vi får störst miljönytta av den biogas som ersätter fossila drivmedel. Ersättningen är dock inte helt förutsägbar, vilket kan påverka intresset för att delta i projektet och därmed även gödselgasstödets effekter. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har vi beviljat 1,6 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området Begränsad klimatpåverkan. Det är två fleråriga projekt om åtgärder för att minimera växthusgasutsläpp från lager med rötad och orötad gödsel respektive för att minska växthusgasavgången och öka skörden från odlade torvjordar. Utvärdering och analys Under våren 2017 färdigställdes vår handlingsplan med mål och åtgärder för Jordbruksverkets arbete med klimatanpassning inom jordbruks- och trädgårdssektorn 16. Handlingsplanens syfte är att skapa förutsättningar för att Jordbruksverket, även i ett förändrat klimat, ska kunna uppfylla vårt uppdrag och våra målsättningar om hållbar utveckling, ett gott djurskydd, ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet och en livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna. Jordbruksverket har på uppdrag av Näringsdepartementet tagit fram en rapport om åtgärder för att minska jordbrukssektorns klimatpåverkan. I rapporten beskriver vi det svenska jordbrukets klimatarbete idag samt framtida viktiga insatsområden för att minska klimatpåverkan. En av våra slutsatser i rapporten är att aktörerna inom den svenska jordbrukssektorn arbetar aktivt med åtgärder som minskar växthusgasutsläppen. En viktig åtgärd som vi beskriver är att främja en resurseffektivare produktion eftersom det innebär att utsläppen per producerad produkt minskar. Jordbruksverket föreslår också i rapporten att en handlingsplan för jordbrukssektorn, framtagen i dialog mellan myndigheter, bransch och aktörer inom forskning och kunskapsskapande, regelbundet tas fram som en del av klimatpolitiken. Internationellt klimatarbete Jordbruksverket deltog i den svenska delegationen vid de internationella förhandlingarna under FN:s klimatkonvention i Bonn (förmöte) i maj och i november (COP23) Effekter Begränsad klimatpåverkan Miljömålet Begränsad klimatpåverkan har sitt ursprung i FN:s ramkonvention för klimatförändringar. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås. Till miljömålet finns det två preciseringar: 15 Jordbruksverkets rapport 2017:11 16 Jordbruksverkets rapport 2017:7 78 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

79 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Temperatur Den globala ökningen av medeltemperaturen begränsas till högst 2 grader Celsius jämfört med den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. Koncentration Sveriges klimatpolitik utformas så att den bidrar till att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt stabiliseras på nivån högst 400 miljondelar koldioxidekvivalenter. Under året antog riksdagen ett nytt klimatpolitiskt ramverk. Enligt detta ramverk ska Sveriges nettoutsläpp år 2045 vara noll och bruttoutsläppen på svensk mark ska vara minst 85 % lägre än Utsläppen från de sektorer som kommer att omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning (där jordbrukssektorn ingår), bör senast år 2030 vara minst 63 % lägre än utsläppen 1990, och minst 75 % lägre år Växtodlingen och djurhållningen svarar bara för ett par procent av Sveriges utsläpp av koldioxid, medan de svarar för 60 % av metanutsläppen och 55 % av lustgasen. Jordbrukssektorns utsläpp av koldioxidekvivalenter i Sverige var 6,9 miljoner ton Dessa utsläpp är i stort sett oförändrade sedan Dock har jordbrukssektorns utsläpp av växthusgaser minskat med 10 % sedan Det beror främst på att antalet nötkreatur och tillförseln av kväve har minskat. Utöver dessa utsläpp tillkommer utsläpp från uppvärmning, arbetsmaskiner samt förändringar i jordbrukets markanvändning. Utsläppen från jordbrukets arbetsmaskiner och uppvärmning av lokaler (inklusive skogsbrukets lokaler) motsvarade 0,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter för Dessa siffror är något lägre jämfört med Utsläpp och upptag av växthusgaser från jordbrukets markanvändning redovisas under sektorn Markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF). I medeltal för åren var jordbruksmark en källa på ca 2,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vegetation på jordbruksmark agerade som en liten sänka (0,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter). Betesmarker var för samma år i jämvikt där utsläpp från mulljordar balanserades av ett upptag av mineraljordar. Åkermark var en nettokälla på 2,7 miljoner koldioxidekvivalenter där mulljordarna stod för utsläpp av 3,2 miljoner koldioxidekvivalenter. Variationerna från år till år av rapporterade utsläpp och upptag av koldioxid i mineraljordar gör att man inte kan jämföra dessa flöden mellan enskilda år. Trots dessa variationer kan man se en liten minskning av utsläppen från markanvändningen sedan I landsbygdsprogrammet finns det investeringsstöd för den som exempelvis vill effektivisera energianvändningen, bygga en biogasanläggning eller minska utsläppen av växthusgaser och ammoniak. Landsbygdsprogrammets miljöersättningar är viktiga för att effektivisera kväveanvändningen. Greppa Näringens utbildning och rådgivning kan ge kunskap till producenterna både för kväveeffektivisering, minskade utsläpp av växthusgaser, markvård och energieffektivisering. Måluppfyllelse Begränsad klimatpåverkan Jordbruksverket gör bedömningen att de insatser och projekt som har utförts har lett till en ökad medvetandegrad och minskad klimatpåverkan från jordbruket. Därför bedömer Jordbruksverket att vårt arbete inom jordbrukssektorn bidrar till att nå etappmålet. Giftfri miljö Rådgivning och information Växtskyddscentralerna inom Jordbruksverkets rådgivningsorganisation arbetar med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskyddsmedel i jordbruket. Vi utgår från integrerat växtskydd, IPM, och åtgärder för att inom växtskydd förebygga, bevaka, åtgärda och följa upp. Växtskyddscentralerna graderar i början av varje vecka under växtodlingssäsongen ca 900 prognosrutor för att kunna bedöma sjukdoms- och insektssituationen för stråsäd, oljeväxter, trindsäd och potatis samt ett 50-tal fält/odlingar när det gäller frilandsgrönsaker, frukt och bär. Bedömningarna ligger sedan till grund för de rekommendationer som man veckovis ger om bekämpningar av olika skadegörare och sjukdomar. Genom att leda verksamheten med prognos och varning, ta fram bekämpningsstrategier och rådgivningsmaterial samt medverka i kurser har vi bidragit till att behovsanpassad bekämpning varit möjlig. Informationen sprids till rådgivare, lantbrukare och odlare på flera olika sätt. Fler än prenumeranter har fått ta del av informationen i 125 växtskyddsbrev och 9 ogräsbrev. Denna information finns också på Jordbruksverkets webbplats. Sammanlagt nerladdningar av sex olika mobilappar har gjorts under året, däribland den sprutjournalsapp som lanserades hösten Jordbruksverkets personal har också medverkat i många olika kurser, fältdagar, konferenser och möten där representanter för lantbruket och trädgårdsnäringen funnit med. Säkert växtskydd är ett samarbetsprojekt mellan LRF, Jordbruksverket och flera andra myndigheter samt branschorganisationer som syftar till att öka säkerheten för lantbrukare, odlare och sprutförare i samband med användning av växtskyddsmedel, genom t.ex. informationsmaterial som broschyrer och filmer. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

80 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Bestämmelser Arbetet har fortsatt med att godkänna sprutor i enlighet med Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd (2016:23) om översyn, funktionstest och godkännande av utrustning för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel. Vi hade i november 2017 fattat beslut om att godkänna mer än sprutor. Handläggningstiden för funktionstesterna har varit en till två veckor, tack vare ett digitaliserat system för ansökningar och handläggning. De tidigare uppskattningarna av antalet sprutor från 2008, baserat på förhållandena 2006, om att vi i Sverige har sprutor får därför betraktas som föråldrade. Utvecklingen har gått mot större sprutor som används på fler hektar. Dessutom har många mindre sprutor ansetts alltför dåliga för att reparera så att de klarar funktionstestkraven. Intresset för att bli funktionstestare har varit fortsatt stort. Under 2017 höll vi två grundkurser för funktionstestare. De nyblivna funktionstestarna är i allt högre grad knutna till verkstäder eller maskinförsäljare. Jordbruksverket har deltagit och kommer att delta i arbetet med att utveckla nödvändiga standarder. Arbetet med att ta fram protokoll och vägledningar till funktionstest av olika spruttyper har pågått hela året. Det kommer att fortsätta även nästa år. Jordbruksverket har samordnat de behörighetsutbildningar som länsstyrelserna genomför och som krävs för att få använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket. Vi har hållit en fortbildning för kursledare på dessa utbildningar med totalt 40 deltagare. Under kurssäsongen 2016/2017 genomförde totalt personer behörighetsutbildningarna för växtskyddsmedel, fördelat på kurser inriktade på fält 4 509, växthus 277, betning 81 och enskild skogsplantering 56. Länsstyrelserna genomförde 28 grundkurser och 111 vidareutbildningar och Skogsstyrelsen genomförde 5 utbildningar. Handlingsplan Vi har under hösten 2017 lämnat ett nytt förslag till handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel, för åren , till regeringen. Handlingsplanen beskriver mål och åtgärder för att minska riskerna med och konsekvenserna av användningen av bekämpningsmedel för människors hälsa och för miljön. Under hösten 2017 har också ett arbete pågått att sammanställa de indikatorer och andra uppföljningsmått som är utpekade för uppföljning av handlingsplanen. Tillsynsvägledning Vi publicerade under 2017 en rapport 17 som sammanställer det tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i växthus och plantskolor som vi genomförde tillsammans med kommunerna under I tillsynsprojektet deltog 44 kommuner och kommunförbund. Totalt har kommunerna genomfört tillsynsbesök på 141 växthus och plantskolor. Resultatet visade att 98,5 % av de som yrkesmässigt sprider växtskyddsmedel har giltig behörighet. Miljöinspektörerna bedömer att 92 % av de besökta växthusen och plantskolorna uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Vi bedömer att tillsynsprojektet har bidragit till ökad kunskap om bekämpningsmedelslagstiftningen hos odlarna samt gett miljöinspektörerna ökad kunskap om växthus- och plantskoleodling. Under 2017 har vi även tagit fram en vägledning till miljöinspektörerna om tillsyn av spridningsutrustning för växtskyddsmedel. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har vi beviljat cirka 1,1 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området Giftfri miljö, dels ett ettårigt projekt om kartläggning av genetisk variation i svartpricksjuka som angriper vete, dels ett flerårigt projekt om torrfläcksjuka på potatis. Ekologisk produktion Jordbruksmark med ekologisk produktion är en av åtgärderna för att nå miljömålet Giftfri miljö. Vi beskriver våra prestationer om ekologisk produktion under egen rubrik senare i kapitlet. Utvärdering och analys Effektivitetsbedömningar av växtskyddsmedel Jordbruksverket har under 2017 behandlat 14 ärenden där Sverige är zonrapportör, 7 ärenden som är nationella och 47 ärenden där Sverige är berörd medlemsstat. Vidare har vi behandlat 3 villkorsändringar, 13 ömsesidigt erkännande och 11 jämförande bedömning. När Sverige är zonrapportör utvärderar Jordbruksverket produktens effektivitet, selektivitet och fytotoxicitet och då Sverige är berörd medlemsstat lämnar vi synpunkter på den utvärdering som zonrapportören gjort. Vid ömsesidigt erkännande yttrar Jordbruksverket sig om miljö- och jordbruksförhållandena är jämförbara med det land där godkännandet först gjorts. 17 Jordbruksverkets rapport 2017:6 80 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

81 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vid prövning av växtskyddsmedel som innehåller ett ämne på kandidatlista för substitution ska Jordbruksverket göra en jämförande bedömning. Syftet är att redan godkända produkter, icke-kemiska eller förebyggande metoder som är säkrare ska jämföras med kandidatämnet och undersökas om de kan användas istället. Bedömningarna är en del i den nationella prövningen av växtskyddsmedel. Växtskyddsrådet Växtskyddsrådet har under åren varit ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Regeringen gav under 2017 inom ramen för livsmedelsstrategin växtskyddsrådet ett nytt uppdrag med ändrat syfte, fler uppgifter och en förändrad sammansättning av rådets ledamöter för perioden I uppdraget ingår att på olika sätt stödja prövningen av produktgodkännande av växtskyddsmedel, öka kunskapen om möjligheterna att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt, introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker samt öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför. Årsrapporten för finns på Jordbruksverkets webbplats 18. Effekter Giftfri miljö Två av de sex preciseringarna för miljömålet Giftfri miljö är särskilt aktuella för jordbruket: Kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper är tillgänglig och tillräcklig för riskbedömning. Användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört. Särskilt farliga ämnen omfattar få substanser som används i växtskyddsmedel. Kadmium är ett av de ämnen som räknas som särskilt farligt ämne. Numera är nedfall från luften den största källan till kadmium på de flesta svenska åkrarna, men kadmium kan även tillföras åkermarken via gödselmedel som innehåller fosfor eller genom kalkningsmedel. Kadmiumtillförseln via mineralgödsel har beräknats sedan 1995/1996 och har sedan dess minskat med 84 %, även om den avtagande trenden vänt sedan några år. För gödselmedelsåret 2015/2016 beräknas kadmiuminnehållet i sålda fosforgödselmedel till totalt 80 kg, vilket är ungefär samma mängd som tidigare. Medelhalten av kadmium beräknas till 6,1 gram per ton fosfor, vilket är en minskning med 0,4 gram per ton fosfor jämfört med året innan. Tillförsel av kadmium till åkermarken via kalkningsmedel beräknas till ca 110 kg totalt. Måluppfyllelse Giftfri miljö Genom ovan nämnda prestationer och effekter bedömer Jordbruksverket att målet om att kunskap om kemiska ämnens miljö- och hälsoegenskaper ska vara tillgängliga i huvudsak är uppfyllt. Målet att användningen av särskilt farliga ämnen har så långt som möjligt upphört bedöms vara fullt uppfyllt. Ingen övergödning Rådgivning och information Greppa Näringen erbjuder lantbrukare kunskap och verktyg för att de ska kunna genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Vi utför arbetet med hjälp av rådgivare från en stor del av lantbrukets rådgivningsföretag. Arbetet med att minska växtnäringsförluster har varit framgångsrikt. Nu får cirka lantbrukare återkommande rådgivning, och ytterligare ca lantbrukare har tidigare fått rådgivning. Utöver detta har drygt lantbrukare fått rådgivning om våtmarker eller vattenskydd som enstaka besök. Sammantaget brukar medlemmarna cirka 1,1 miljoner hektar, vilket motsvarar drygt 40 % av Sveriges åkerareal. Greppa Näringens verksamhet omfattar sedan 2015 alla län i Sverige. Under 2017 har rådgivarna genomfört drygt rådgivningar hos lantbrukare varav 192 startbesök till nya medlemmar. Jordbruksverket har tagit fram underlag för rådgivningen i form av rekommendationer för gödsling och kalkning Rekommendationerna för gödsling med fosfor och mikronäringsämnen har uppdaterats under året, liksom de för kvävegödsling till vårraps. Greppa Näringen fortsatte under 2017 att mäta och rapportera kväveupptaget i vete och beräkna markens kväveleverans under försommaren. Årets mätningar visade på ovanligt stor markleverans vilket var en viktig upplysning inför beslut om gödsling till höstvete. Även arbetet med verktyget CropSAT fortsatte under året, då satellitbilder över grödornas tillväxt visas på internet. Under 2017 fokuserade Greppa Näringen på åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmarken. En annonskampanj om åtgärder genomfördes i lantbrukspressen. Detta var även tema i Greppa Näringens montrar på fältmässorna Borgeby fältdagar och Brunnby lantbrukardagar. Information om fosforåtgärder fanns med i medlemsbrev, informationsskrifter och i nyhetsnotiser på webbplatsen Diskussioner fördes med vattenmyndigheterna om hur rapportering ska ske till dem framöver av rådgivningsinsatserna i åtgärdsprogrammen. Sveriges arbete med frivilligt miljöarbete och Greppa Näringen uppmärksammades vid en internationell konferens i Nederländerna om nitratdirektivet i maj Jordbruksverkets rapport 2017:10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

82 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Tillsynsvägledning Jordbruksverket har under 2017 genomfört tillsynsvägledning om växtnäring till kommuner och länsstyrelser bland annat genom webbforumet Effektiv näring. Vi har anordnat en handläggarträff med länsstyrelserna samt deltagit på fem kommunträffar som länsstyrelserna anordnat. Vi har även tagit fram en tillsynsvägledning för intensiv djurhållning med fjäderfä eller gris om de nya Best Available Technique-slutsatserna (BAT) om industriutsläppsbestämmelser enligt IED-direktivet. Vi har också påbörjat en vägledning tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten om tillstånd för användning av gödselmedel inom vattenskyddsområden. Miljöersättningar och miljöinvesteringar Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. De ansökta arealerna 2017 för miljöersättningarna minskat kväveläckage och skyddszoner var i samma storleksordning som Skyddszoner minskar fosforförlusterna från åkermark. I miljöersättningen skyddszoner ingår skyddszoner längs vattendrag och anpassade skyddszoner. Det finns en miljöersättning för skötsel av våtmarker och dammar vilka kan fånga upp kväve och fosfor. Det är också möjligt att ansöka om investeringsstöd för att anlägga eller restaurera våtmarker. Utredning och analys Rich Waters är ett stort projekt som genomförs i Sverige inom EU:s miljöprogram LIFE IP. Inom en del av projektet undersöker Jordbruksverket tillsammans med vattenmyndigheterna och LRF hur olika kombinationer av styrmedel och åtgärder i jordbruket kan bidra till att nå vattendirektivets mål. Konsekvensanalyser av de olika alternativen ska genomföras. Inom konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö, Helcom, finns en grupp för hållbara produktionsmetoder som kan minska påverkan på Östersjön (Helcom Agri). Jordbruksverket har under 2017 deltagit i arbetet. Det har bland annat varit inriktat på att förbereda en strategi för näringsrecirkulering, främst för stallgödsel och slam. Under 2017 har Jordbruksverket tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten initierat en förstudie om resultat- och värdebaserade ersättningar för minskad övergödning. Studien bedrivs inom CAP:s miljöeffekter, se vidare under Ett rikt odlingslandskap. Strukturkalkning är en åtgärd som kan förbättra strukturen på lerjordar och därmed minska risken för fosforförluster från jordbruksmark. Sådan kalk som ger struktureffekter är inte tillåten att använda enligt EU:s regelverk för ekologisk produktion. Jordbruksverket har tagit fram underlag till en ansökan till EU-kommissionen för att det ska bli möjligt använda strukturkalk inom ekologisk produktion. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har 2,7 miljoner kronor beviljats till 10 projekt om försök och utveckling för ett minskat växtnäringsläckage. Flera av projekten gäller strategier för kvävegödsling som underlag till rådgivningen men vi beviljade också medel till ett projekt om strukturkalkning. Effekter Ingen övergödning Preciseringarna för miljömålet Ingen övergödning handlar om påverkan och miljötillstånd och är kopplade till åtaganden i internationella överenskommelser och krav på att vatten ska nå god status. För preciseringarna om miljötillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten, grundvatten och hav är det svårt att särskilja jordbrukets betydelse. Därför redovisar vi här bara effekterna som påverkan på havet och landekosystem. Det rör följande preciseringar: den svenska och den sammanlagda tillförseln av kväve och fosfor till omgivande hav ska vara lägre än vad som fastställs genom internationella överenskommelser, atmosfäriskt nedfall och brukande av mark leder inte till att ekosystemen uppvisar några väsentliga långsiktiga skadliga effekter av övergödande ämnen i någon del av Sverige. Påverkan på havet fosfortillförsel För alla havsbassänger utom Egentliga Östersjön har Sverige nått målen i Helcoms aktionsplan för Östersjön att minska fosforbelastningen. För Egentliga Östersjön är det å andra sidan långt kvar till att nå målet. Den senaste beräkningen från 2016 visar att den totala belastningen av fosfor från svenska källor till omgivande hav var ton Belastningen från jordbruksmark svarade för 34 %. Belastningen av fosfor på Egentliga Östersjön var 780 ton varav hälften kom från jordbruksmark. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. Tidigare beräkningar visar att över en tjugoårsperiod har fosforbelastningen från jordbruksmark till omgivande hav minskat med ca 10 %. De nationella växtnäringsbalanser som Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar indikerar också att fosforförlusterna från jordbruket har minskat. Enligt beräkningarna har fosforeffektiviteten ökat från 45 % till 83 % mellan 1995 och 2013 vilket visar att det skett en tydlig förbättring av fosforutnyttjandet i jordbruket. 82 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

83 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Påverkan på havet kvävetillförsel Sverige har nått eller är nära att nå målen i Helcoms aktionsplan för Östersjön att minska kvävebelastningen till Östersjön. Enligt den senaste beräkningen från 2016 var den totala belastningen av kväve från svenska källor till omgivande hav ton Belastningen från jordbruksmark svarade för 30 %. I södra Sverige var jordbrukets andel av kvävebelastningen till havet högre. Det är inte möjligt att jämföra resultatet med tidigare beräkningar eftersom det är stora skillnader i beräkningsmetodiken. Över en tjugoårsperiod har belastningen av kväve från jordbruksmark till omgivande hav minskat med nära 10 % enligt tidigare beräkningar. Enligt SCB:s växtnäringsbalanser har kväveeffektiviteten ökat från 31 % till 39 % i jordbruket mellan 1995 och 2013, vilket stödjer bilden av en minskad utlakning under perioden. Påverkan på landmiljön kvävetillförsel Påverkan på landekosystemen baseras på luftburna kväveföreningar samt gödsling av skogsbruk. Till största delen kommer de luftburna kväveföreningarna från andra länder och det svenska jordbrukets andel är liten. Mellan 2005 och 2016 minskade ammoniakavgången från jordbruket i Sverige med cirka 8 %. Det beror bland annat på åtgärder som förbättrad gödselhantering och spridningsteknik. Måluppfyllelse Ingen övergödning Sverige är på väg att nå målsättningarna i Helcoms aktionsplan för Östersjön om att minska tillförseln av kväve- och fosforföreningar med undantag för fosfortillförsel till Egentliga Östersjön. Samtidigt har de flesta havsbassänger som omger Sverige fortsatt övergödningsproblem. Kväve- och fosfortillförseln från jordbruksmark behöver också minska för att bidra till att nå målen om god status i sjöar, vattendrag och kustvatten. Målsättningarna för Påverkan på havet har inte angivits för enskilda sektorer. Rådgivning inom Greppa Näringen, miljöersättningar och miljöinvesteringar har bidragit till att minska tillförseln av kväve och fosfor. Vi bedömer att preciseringen delvis är uppfylld. Vi bedömer att preciseringen om Påverkan på landmiljön i huvudsak är uppfylld. Myllrande våtmarker Rådgivning och information Inom Greppa Näringen har 175 lantbrukare fått rådgivning om anläggning och skötsel av våtmark under Miljöersättningar och miljöinvesteringar Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna respektive miljöinvesteringar redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Utvärdering och analys Högskolan i Halmstad och Linköpings universitet har på uppdrag av Jordbruksverket utvärderat effekten på kväve- och fosforavskiljningen av de våtmarker som beviljats stöd inom landsbygdsprogrammet Enligt utvärderingen minskar våtmarkerna transporten till havet med 18 ton fosfor och 170 ton kväve per år. Det motsvarar 1,9 % respektive 0,5 % av transporten till havet från jordbruksmark. Jordbruksverket och Mistras råd för evidensbaserad miljövård (EviEM) ordnade under 2016 ett seminarium om kväve- och fosforavskiljning i våtmarker där resultatet av utvärderingen och en utvärdering genomförd av EviEM presenterades. Effekter Myllrande våtmarker För flera av preciseringarna för miljömålet Myllrande våtmarker finns en koppling till anläggning av våtmarker i odlingslandskapet, till exempel: våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Ersättningarna inom landsbygdsprogrammet har bidragit till att förbättra vattenkvaliteten och har en positiv effekt på biologisk mångfald. Måluppfyllelse Myllrande våtmarker Antalet skötta våtmarker har ökat och nya ansökningar för att anlägga och restaurera har beviljats. Baserat på målen för skötsel och anläggning av våtmarker och dammar i landsbygdsprogrammet bedömer vi att målet är i huvudsak uppfyllt. Den positiva trenden behöver bestå för att bedömningen fortsatt ska gälla. 18 Jordbruksverkets rapport 2017:10 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

84 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Vattenhushållning Vattenhushållning, dränering, översvämningsskydd och bevattning, är nödvändiga förutsättningar för att upprätthålla växtodlingens konkurrenskraft och långsiktigt behålla markens produktionsförmåga. Klimatförändringarna innebär att vattenhushållningen behöver anpassas för att klara en längre odlingssäsong, ökade flöden och längre torrperioder. För att klara kraven i vattendirektivet behöver anläggningarna för markavvattning miljöanpassas. Samtidigt måste anläggningarnas funktion upprätthållas så att jordbruket kan fortsätta att producera livsmedel. Problemen med låga grundvattennivåer i de sydöstra delarna av Sverige följdes av ytterligare ett år med låga grundvattennivåer i stora delar av södra Sverige och i östra delen av Sverige långt upp i Norrland. Torka och vattenbrist blev därmed en stor fråga även under 2017, se redogörelse i kapitlet Skydd av djur, växter och hälsa (avsnittet God krisberedskap). Men året bjöd också på en blöt höst i stora delar av landet som försvårade skörden och medförde att planerad höstsådd i många fall inte kunde genomföras. Rådgivning och information Det övergripande målet för Jordbruksverkets projekt för kompetensutveckling inom vattenhushållning är konkurrenskraftig produktion, klimatanpassning, ett rikt odlingslandskap och en god vattenmiljö. Projektet ska sammanställa och förmedla kunskap, samt ta fram verktyg, riktlinjer, vägledning och strategier för en hållbar vattenhushållning och stödja Foto: Per E Ljung utvecklingen av privat rådgivnings- och konsultverksamhet så att kunskapen kommer lantbrukarna tillgodo. Under 2017 har vi tagit fram kursmaterial och genomfört kurser för rådgivare inom förvaltning av dikningsföretag, underhåll av diken och dränering. Inom dränering har vi även utvecklat ett rådgivningsmaterial och genomfört testrådgivningar för underhållsrådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Vi har även påbörjat arbetet med kommande års arbete med vattenförsörjning, bevattning, vattendragsgrupper och våtmarksrådgivning genom att ta fram underlag och diskutera olika koncept. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har vi beviljat 1,2 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området vattenhushållning. Utvärdering och analys I våras fick vi regeringens uppdrag att inrätta ett kompetenscentrum för Jordbrukets vattenhushållning. Uppdraget är en åtgärd inom livsmedelsstrategins strategiska område Regler och villkor vars mål är att utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Kompetenscentrum för jordbrukets vattenhushållning ska genom samverkan bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning. Kompetensökningen ska medverka till att berörda myndigheter har den kunskap och kompetens som behövs för att utveckla och tillämpa regler och andra styrmedel som påverkar jordbrukets vattenhushållning samt att ta fram de underlag som regering och riksdag behöver för att utveckla politik och lagstiftning. Kompetenscentrums verksamhet omfattar i stor utsträckning frågor som Jordbruksverket redan arbetar med eller ser behov av att arbeta med. Regeringens beslut om att inrätta ett kompetenscentrum innebär att vattenhushållningens betydelse för livsmedelsproduktion understryks, att fokus på jordbruksmarkens produktionsförmåga inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap blir tydligare, att Jordbruksverket får ett tydligt uppdrag att lyfta fram vattenhushållningens betydelse i avvägningen mellan olika intressen och diskussioner med andra myndigheter, att Jordbruksverket får ett tydligt uppdrag att bidra till att öka kompetensen och bistå andra myndigheter med kunskap inom området, samt att Jordbruksverket ges möjlighet att lägga mer resurser inom vattenhushållningsområdet. 84 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

85 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Under 2017 har vi tagit fram riktlinjer för det fortsatta arbetet och påbörjat rekrytering av personal. Under året har vi arbetat med flera regeringsuppdrag. I mars redovisade 19 vi uppdraget om möjligheter att översvämma åkermark för att begränsa översvämning av bebyggelse som påbörjades under Rapporten är också en vägledning för andra aktörer, exempelvis kommunala funktioner inom VA och samhällsplanering eller tekniska konsulter på uppdrag av kommuner och länsstyrelser, som vill räkna på förutsättningarna för kontrollerade översvämningsytor i ett enskilt fall. Arbetet med uppdraget om klimatanpassning av jordbrukets avvattning fortsatte. Vi har påbörjat ett uppdrag om jordbrukets vattenbehov. Uppdraget syftar till att ta fram underlag för länens vattenförsörjningsplaner och redovisas under Vattenmyndigheternas nya åtgärdsprogram som fastställdes i slutet av 2016 har ett ökat fokus på åtgärder för att begränsa fysisk påverkan på vattendrag. Arbetet tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten i projektet Fysisk påverkan på jordbrukets vatten med att ta fram kunskap för att göra bra avvägningar mellan produktionsmål och miljömål har fortsatt under Med anledning av vattenbristen i stora delar av Sverige fick Livsmedelsverket regeringens uppdrag att ta fram kunskap för att möta framtida vattenbrist. Jordbruksverket deltog i en studieresa och medverkade i en konferens. Uppdraget redovisas i en rapport som lämnades till regeringskansliet i december Under sommaren remitterade regeringen Klimatanpassningsutredningens betänkande, Vem har ansvaret (SOU 2017:42) och ett PM om vattenmiljö och vattenkraft. Båda remisserna berörde frågor av stor betydelse för jordbrukets vattenhushållning. I vårt yttrande lyfte vi behovet av att i en särskild utredning ta ett helhetsgrepp om ansvar och lagstiftning för avvattning av både tätort och landsbygd. Bestämmelser Vid prövning av markavvattningsärenden som berör flera fastigheter kan Mark- och Miljödomstolen förordna en så kallad markavvattningssakkunnig. För att bli förordnad krävs en särskild behörighet som Jordbruksverket utfärdar. Under året har en person tilldelats en sådan behörighet. Ekologisk produktion Rådgivning och information Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare, lantbrukare och odlare. Våra experter inom ekologisk växtodling, husdjurs- och trädgårdsproduktion är regionalt placerade och arbetar i nära samarbete med rådgivningsorganisationer och forskare. Vi har erbjudit rådgivare kurser och studieresor med fokus på att öka och utveckla den ekologiska produktionen och därmed ökad konkurrenskraft. För att underlätta kompetensutvecklingen för lantbrukare har vi tagit fram lättillgänglig information om ekologisk odling och djurhållning i form av korta broschyrer och elektroniska nyhetsbrev samt i olika sammanhang synliggjort framgångsrika lantbrukare för att visa på goda exempel. Vi har nu en Facebook-sida om Ekologiskt lantbruk, och är medansvariga för en Facebook-grupp om Biodiversitet i frilandsodlade trädgårdsgrödor, för att ha ytterligare kommunikationskanaler och nå fler inom målgrupperna. Jordbruksverket anordnade tillsammans med SLU Ekoforsk, EPOK och Hushållningssällskapet en konferens kring aktuell forskning och utveckling inom ekologisk produktion som samlade 117 deltagare. Vi har också arrangerat en informationsdag om möjligheterna inom ekologisk produktion för tjänstemän inom lantbrukssektorn som gett mycket bra genomslag. Miljöersättningar till ekologisk produktion Landsbygdsprogrammet och de ansökta arealerna för miljöersättningarna redovisas i kapitlet Hantering av stöd från EU-fonderna. Bestämmelser Under år 2017 har flera triloger mellan Europeiska kommissionen, ministerrådet och Europaparlamentet ägt rum, där vi har lämnat underlag till regeringskansliet. Parterna är nu överens om en ny förordning om ekologisk produktion. Formellt röstade den särskilda jordbrukskommittén för kompromissförslaget i november. Europaparlamentet har ännu inte antagit förslaget, men de väntas göra det under våren Vi uppdaterade under året Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2015:29) om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion. Nu finns det en lista över vilka rengörings- och desinfektionsmedel som är tillåtna inom ekologisk växtodling. Försöks- och utvecklingsverksamhet Under 2017 har vi beviljat 0,4 miljoner kronor till två projekt om försök och utveckling inom området ekologisk produktion. Det ena projektet handlar om att kontrollera ogräs och kväveläckage i ett växtföljdsförsök, det andra om svavelgödsling i åkerböna. Dessutom finansieras sortförsök för ekologisk odling av spannmål, trindsäd och potatis med ca 1,9 miljoner kronor. 19 Jordbruksverkets rapport 2017:4 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

86 MILJÖ- OCH RESURSEFFEKTIVA GRÖNA NÄRINGAR Ekologisk produktion effekter Den totala arealen jordbruksmark (åkermark och betesmark) som antingen var omställd eller var under omställning till certifierad ekologisk produktion uppgick år 2016 till hektar eller 18,2 % av den totala arealen jordbruksmark. Det är en ökning med över 6 % jämfört med arealen 2015 som var 17,1 %. Statistiken för 2017 blir klar i juni Utvecklingen för certifierad areal baseras på uppgifter från de kontrollorgan som kontrollerar ekologisk produktion eftersom miljöersättningen inte inkluderar betesmark. Åtgärder för att öka den ekologiska produktionen bidrar utöver miljöeffekten även till att konsumenternas efterfrågan på ekologiskt producerade livsmedel i större utsträckning kan tillgodoses av inhemska produkter. Effektiv kontrollverksamhet Kontroll av genetiskt modifierade grödor Jordbruksverket ansvarar för den offentliga kontrollen av genetiskt modifierade grödor (GMO). Kontrollen omfattar innesluten användning, försöksodling samt kommersiell odling. Innesluten användning kontrolleras två gånger under den femåriga tillståndstiden. Försöksodlingar kontrolleras en gång per år i växande gröda. Kontroller görs också påföljande år, på den växtplats där ettåriga grödor har odlats. Kontroller av kommersiell odling görs när sådan verksamhet förekommer. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligast förekommande typ av avvikelse är att särskilda villkor i tillstånden inte är uppfyllda. Tabell 31 Genetiskt modifierade grödor, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 22 % 20 % 15 % Kostnad per kontroll, tkr 1 4,0 5,1 6,2 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. Kontroll av plastflaskor och metallburkar Jordbruksverket ansvarar, tillsammans med Sveriges kommuner, för de offentliga kontrollerna av plastflaskor och metallburkar (PET). Plastflaskor och metallburkar som innehåller konsumtionsfärdig dryck måste ingå i ett godkänt retursystem för att få säljas i Sverige. Flaskorna och burkarna måste vara märkta med vilket retursystem de ingår i och pantbelopp. Den som importerar, tillverkar eller säljer burkar och flaskor ansvarar för att dessa ingår i ett godkänt retursystem. Antalet kontroller som kommunerna genomför har dock under en längre tid legat på en mycket låg nivå. Om vi upptäcker flaskor eller burkar som inte ingår i ett godkänt retursystem när vi gör kontroller, fattar vi beslut om miljösanktionsavgift på upp till kronor. Avvikelser avser antal företag eller kontroller med funnen avvikelse/anmärkning. Vanligaste avvikelse är försäljning av direktimport som inte ingår i retursystemet. Tabell 32 Retursystem, offentlig kontroll Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 8 % 15 % 18 % Kostnad per kontroll, tkr 1 1,6 2,2 1,8 1. Kostnaden per kontroll avser lönekostnader utifrån rapporterad tid i tidredovisningen. I kostnaden ingår indirekta kostnader. Källa: Jordbruksverket. Måluppfyllelse Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed som fullt uppfyllt. 86 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

87 Hantering av stöd från EU-fonderna I detta kapitel redovisas Jordbruksverkets arbete med hantering av stöd från garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU), havs- och fiskerifonden (EHFF), regionalfonden (ERUF) och socialfonden (ESF). Jordbruksverkets verksamhetskostnader för den verksamhet som redovisas i detta kapitel har under året uppgått till 441,8 miljoner kronor (29 % av Jordbruksverkets totala kostnader).

88 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA MÅL MÅLUPPFYLLELSE Direktstöd (EGFJ) Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Fullt uppfyllt (4) Landsbygdsprogrammet (EJFLU) Budgetutnyttjande (beviljade stöd/utbetalningar) för åtgärder i det svenska landsbygdsprogrammet. Unionsprioritering 1 I huvudsak uppfyllt (3) Unionsprioritering 2 Fullt uppfyllt (4) Unionsprioritering 3 I huvudsak uppfyllt (3) Unionsprioritering 4 - Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar I huvudsak uppfyllt (3) Unionsprioritering 5 Delvis uppfyllt (2) Unionsprioritering 6 Fullt uppfyllt (4) Handläggning ansökan av stöd Delvis uppfyllt (2) Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd I huvudsak uppfyllt (3) Havs- och Fiskeriprogrammet (EHFF) Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i det svenska havs- och I huvudsak uppfyllt (3) fiskeriprogrammet Handläggning ansökan av stöd Ej uppfyllt (1) Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Ej uppfyllt (1) Lokalt ledd utveckling (ERUF och ESF) Budgetutnyttjande (beviljade stöd) för åtgärder i regional- och socialfonden Delvis uppfyllt (2) Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd Fullt uppfyllt (4) Lokalt ledd utveckling (EJFLU, EHFF, ERUF och ESF) Handläggning ansökan av stöd Ej uppfyllt (1) Handläggning av ansökan om utbetalning av stöd I huvudsak uppfyllt (3) Korrekt genomförande av EU-stöden Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar av EU-stöd Delvis uppfyllt (2) 88 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

89 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Direktstöd, marknadsstöd och honungsprogrammet (EGFJ) Handläggarstöd Under 2017 har Jordbruksverket förvaltat och vidareutvecklat det nya handläggarstödet för stödadministration. Handläggarstödet innehåller de rutiner och hjälpdokument som handläggare behöver för att kunna handlägga ett ärende på ett korrekt sätt. Rutinerna tas fram och uppdateras av en arbetsgrupp, dessa granskas juridiskt och språkligt och skickas därefter ut på samråd till stödmyndigheterna. Gemensamma och uppdaterade rutiner säkerställer likabehandlingen och bidrar till en enhetlig handläggning av ärenden, både vid ansökan om stöd och vid ansökan om utbetalning. SAM Internet En e-tjänst för ansökan av jordbrukarstöd Varje år ansöker lantbrukare om olika typer av jordbrukarstöd i en samlad ansökan (SAM-ansökan). De allra flesta av jordbrukarstöden ansöks via e-tjänsten SAM Internet var sista ansökningsdag den 4 maj och då hade ansökningar skickats in via SAM Internet. Ansökningar som kommer in efter den 4 maj får ett avdrag. Handläggning av ansökan och beslut om stödrätter för gårdsstöd När lantbrukare arrenderar eller köper jordbruksmark överför de oftast också stödrätter mellan sig. Under 2017 har det gjorts drygt överföringar. Av dessa gjordes cirka ansökningar (79 %) via e-tjänsten på Jordbruksverkets webbplats. Detta är en ökning med 15 procentenheter jämfört med Korrekta utbetalningar av gårdsstöd är beroende av att överföringarna är genomförda i databasen för stödrätter. Målet är att 95 % av överföringarna som kommit in senast den 15 juni 2017 ska vara klara vecka 37. Utfallet av klara överföringar vecka 37 var knappt 99 %. Handläggning av ansökan om utbetalning De flesta lantbrukarna hade vid årsskiftet 2017 fått gårdsstödet, förgröningsstödet, nötkreaturstödet och stödet till unga lantbrukare utbetalt i sin helhet. Redan den första december påbörjades slututbetalningarna av direktstöden, vilket var första möjliga tillfälle enligt gällande regelverk. Fram till årsskiftet 2017 har Jordbruksverket betalat ut cirka 92 % av det totala utbetalningsbeloppet för stödår Övriga EU-länder hade vid samma tidpunkt betalat ut drygt 60 %. Måluppfyllelse - Handläggning av ansökan om utbetalning Vi klarar målet för handläggning och beslut av stödrätter med god marginal. För direktstöden (gård, förgröning, unga jordbrukare, nötkreatur) utbetalades miljoner kronor för stödåret 2017, att jämföra med miljoner kronor som var prognostiserat utbetalningsmål (utbetalningsprognos ett, som gjordes i januari) för kalenderåret Detta innebär att målet är fullt uppfyllt. Vid ett senare prognostillfälle (utbetalningsprognos fyra, som gjordes i juni) höjdes utbetalningsmålet till miljoner kronor. Foto: Johan Ascard Tabell 33 Utbetalat belopp av 2017 års direktstöd i förhållande till utbetalningsmål Stöd Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2017 (mnkr) Utbetalningsmål för kalenderår 2017 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per (mnkr) Gårdsstöd Förgröningsstöd Nötkreaturstöd Unga lantbrukare Summa Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

90 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Rutinarbete Jordbruksverket kontrollerar att stödmyndigheterna följer rutinerna, bland annat genom att granska myndigheternas rapporter som de skickar in innan utbetalningarna görs. Dessutom granskar jordbruksverkets internkontroll systemen och ett urval av ärenden i enlighet med reglerna om internkontroll i EU-kommissionens ackrediteringsförordning. Stödmyndigheterna tecknar avtal med Jordbruksverket om vilka villkor som de ska följa. Detta är i enlighet med villkor i ackrediteringen av utbetalningsstället. Kontrollsamordning Jordbruksverket arbetar kontinuerligt för att säkerställa att hanteringen av EU-stöden sker på ett enhetligt sätt i Sverige. Kontrollsamordningen syftar till att kontrollerna av jordbrukarstöd, tvärvillkor och registerkontroller håller korrekt kvalitet och att kontrollerna görs på ett likartat sätt på alla länsstyrelserna. Vidare innefattar kontrollsamordningen att förvalta och utveckla IT-system för att hantera kontrolluppgifterna. Aktiviteter för att samordna kontrollerna är bland annat instruktioner, utbildningar, kravställande av IT-system och medverkande vid revisioner av kontrollerna. Med revisioner avses främst granskningar gjorda av EU-kommissionen och Revisionsrätten. Förebyggande arbete Systematisk uppdatering av blockdatabasen Jordbruksverket ansvarar för att ajourhålla databasen för jordbruksmark (blockdatabasen) samt att utföra löpande och årligen återkommande kvalitetskontroll av uppgifterna i blockdatabasen. Den totala kostnaden för denna verksamhet uppgick till 32,3 miljoner kronor 2017, att jämföra med 39,7 miljoner kronor för Förändringar i blockdatabasen initieras av att lantbrukare själva anmäler ändringar via SAM-ansökan, efter länsstyrelsernas fältkontroller och arbete med åtagandeplaner samt via systematisk granskning av nya flygfoton. Även annan information från exempelvis Lantmäteriet och Metria används som indikation på att jordbruksblocken kan behöva uppdateras. Den systematiska skärmgranskningen innebär att blocken granskas systematiskt i snitt vart tredje år. Några procent av blocken från den systematiska granskningen blir föremål för fältinventering. Under 2017 har jordbruksblock granskats. Detta antal motsvarar 54 % av totala antalet block i blockdatabasen. Granskningen har utförts av Jordbruksverket samt personal från länsstyrelserna. Vi arbetar aktivt tillsammans med länsstyrelserna för att minimera antal besök hos en och samma brukare. För att göra enhetliga bedömningar samarbetar vi också med länsstyrelserna avseende bl.a. rutiner och kalibreringsövningar. Tabell 34 Granskning per granskningsorsak Granskningsorsak Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Förändringar anmälda av lantbrukare Uppdatering efter kontroll Granskning av flygfoton Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket Tabell 35 Gjorda granskningar per ägoslag Ägoslag Antal block fältgranskning Antal block skärmgranskning Totalt antal granskade block Åker Bete Övrigt Summa Källa: Jordbruksverket 90 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

91 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tillsammans med länsstyrelsernas fältkontroller och åtagandeplanarbete har block granskats i fält under Under 2017 har alla tidsplaner hållits och vi har hunnit med samtliga block som fallit ut till granskning. Vi har även under det gångna året använt oss av den metod för automatisk granskning som introducerades Detta har reducerat antalet block för manuell granskning med drygt block. Då blockdatabasen generellt nu håller en hög kvalité har vi fortsatt den övergång som påbörjades 2016 från en mer generell granskning av alla block till mer riskbaserat urval för att öka träffbilden när det gäller att hitta de block som troligast är i behov av en redigering och därmed ge en ytterligare ökad kvalité i blockdatabasen. Vi arbetar också kontinuerligt med att förbättra vår förmåga att göra bedömningar på skärm och därmed minska behovet av de mer kostsamma fältbesöken. Alla medlemsländer ska årligen göra en kvalitetsbedömning av sina system för identifiering av jordbruksskiften, i Sveriges fall blockdatabasen, och rapportera resultatet till kommissionen. Bedömningen görs genom sex mått som beskriver olika kvalitetsaspekter. Det viktigaste måttet är en korrekt kvantifiering av maximal stödberättigande areal, där resultatet för 2017 är 99,9 %, vilket är ett godkänt resultat. Godkänt intervall är %. För fyra av de övriga fem måtten uppnås ett godkänt resultat för 2017, vilket är samma utfall som för Stöd inom marknadsregleringarna Utbetalningar av stöd inom marknadsregleringar sker efter ansökan. I marknadsregleringarna styrs sista datum för utbetalningar av EU-förordningarna. Utbetalningar sker löpande under året och Jordbruksverket har betalat ut alla stöd inom den tid som förordningarna föreskriver. Totalt har vi betalat ut 126 miljoner kronor i marknadsstöd under Jordbruksverket har även hanterat krisstöd till mjölkproducenter under Vi har under 2017 betalat ut cirka 17 miljoner kronor i mjölkminskningsstöd och cirka 65 miljoner kronor i mjölkpeng vilken utbetalades till alla mjölkproducenter. För dessa stöd är vår bedömning att vi har uppfyllt målet till fullo då alla stöd har utbetalats enligt regelverket. Honungsprogrammet Det nationella programmet för att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung är ett treårigt program där det pågående programmet gäller perioden Det godkändes av kommissionen i juli Syftet med programmet är att förbättra villkoren för produktion och saluföring av honung och andra biodlingsprodukter. Syftet är dessutom att minska varroakvalstrets och därmed sammanhängande sjukdomars negativa inverkan på biodlingen, samt att stärka näringen genom att påvisa pollineringens betydelse för fler pollen- och nektarproducerande växter i odlingslandskapet. Den nuvarande programperioden har en total budget på 21 miljoner kronor, varav hälften finansieras av EU. För perioden 2016/2017 fördelades ca 6,3 miljoner kronor på 34 projekt. Ansökningar och rapporterna publiceras på Jordbruksverkets webbplats. År 2017 betalade Jordbruksverket ut 2,5 miljoner kronor att jämföra med 2,8 miljoner kronor för år 2016 (EUfinansierad del). Gemensamt för ESI-fonderna programperioden Grunden för EU-programmen under programperioden är den s.k. partnerskapsöverenskommelsen där Sverige anger prioriteringar och huvuddragen för genomförandet av ESI-fonderna i Sverige. Partnerskapsöverenskommelsen ska också leda till förbättrad samordning mellan fonderna och att överlappningar undviks. Jordbruksverket är under denna programperiod involverad i genomförandet av alla ESI-fonderna 1 i Sverige eftersom vi förutom landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet också är förvaltningsmyndighet för programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Fondsamordning har därför extra stor betydelse för verkets genomförande av programmen. Alla EU-program kopplas till 10 fondgemensamma mål: 1. Stärka forskning, teknisk utveckling, innovation 2. Ökad tillgång till informations- och kommunikationsteknik 3. Ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag (SME, jordbruk och fiske) 4. Stödja koldioxidsnål ekonomi 5. Anpassning, riskförebyggande, riskhantering i samband med klimatförändringar 6. Miljöskydd och resurseffektivitet 7. Främja hållbara transporter och infrastrukturer 8. Främja sysselsättning och arbetskraftens rörlighet 9. Främja social inkludering och bekämpa fattigdom 10. Investera i utbildning, kompetens och ett livslångt lärande 1 Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden samt Europeiska socialfonden. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

92 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Fondsamordning Inom ramen för partnerskapsöverenskommelsen och ESI-fonderna arbetar Jordbruksverket med fondöverskridande samverkan tillsammans med Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige och Tillväxtverket som också ansvarar för uppdragets sekretariat års arbetsgrupper var: Gemensam tolkning och regelförenkling, Horisontella principer, Uppföljning och utvärdering, Kommunikation och Lokalt ledd utveckling. Arbetsgruppen Uppföljning och utvärdering initierade till en utvärdering av ESI-fondernas genomförandeorganisationer. Rapporten färdigställdes under våren Utvärderingen genomfördes av externa utvärderare i tätt samarbete med en styrgrupp bestående av representanter från de tre myndigheterna. Utvärderarna pekade på att genomförandet kan utvecklas, exempelvis genom tydligare prioritering bland styrdokument och genom tydligare beskrivning av och samsyn kring hur respektive program förväntas nå sina mål. Utvärderarna pekade i rapporten också på behovet av att förtydliga mål och strategier för fondsamordning. I verksamhetsrapporten om fondsamordning för 2016 skrev myndigheterna att det fanns ett behov av ett förtydligande av regeringsuppdraget. De båda rapporterna har resulterat i ett framåtsyftande arbete för att tydliggöra uppdraget, som involverar såväl myndigheterna som Regeringskansliet. Detta arbete påbörjades under maj/juni och är tänkt att ske i flera steg, med avslut under första halvan av Under 2017 genomfördes exempelvis följande aktiviteter: I maj hölls ett gemensamt möte med samtliga medarbetare inom uppdraget, Regeringskansliet samt Ekonomistyrningsverket. Under dagen varvades erfarenhetsutbyte med information och dialog om hur myndigheterna ska arbeta vidare med den fondöverskridande samverkan. Jordbruksverket, Tillväxtverket och ESF-rådet levererade ett förslag till framstegsrapport om genomförandet av den svenska partnerskapsöverenskommelsen till Regeringskansliet i april Regeringskansliet har skickat en slutlig version till EU-kommissionen. Rapporten är publicerad på den gemensamma webbportalen Ett antal möten med myndigheternas generaldirektörer och styrgruppen har hållits under året, bl.a. har programmens framåtskridande mot de fondgemensamma tematiska redovisats. En årlig verksamhetsrapport för 2016 sammanställdes och skickades till Regeringskansliet i april månad. Jämställdhetsintegrering I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi som används för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Inom ramen för det fondgemensamma arbetet fortsatte arbetet inom arbetsgruppen horisontella principer med uppdrag att samverka kring jämställdhet. Verket har också ställt krav på att kommunikationen om programmen ska jämställdhetssäkras. Jordbruksverket har 2015 beslutat viljeinriktning och avsiktsförklaring för att jämställdhet integreras i planering, genomförande och uppföljning av projekt inom landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet och programmet för lokalt ledd utveckling inom regional- och socialfonderna. Detta sker bland annat genom att jämställdhetsintegrera de nationella och regionala handlingsplanerna samt uppmuntra till att de lokala utvecklingsstrategierna inom lokalt ledd utveckling jämställdhetsintegreras. Fondgemensamma arbetsgruppen horisontella principer har under året 2017 fortsatt arbetet med att bygga upp en ESI-fondgemensam bank av goda projektexempel. För att ytterligare stödja arbetet med jämställdhet har Jordbruksverket, inom ramen för fondsamarbetet, haft tillgång till det upphandlade stödet gällande arbete med de horisontella principerna via webbportalen ESI-support. ESIsupport utförs på uppdrag av svenska ESF-rådet och samarbetar med konsulter, forskare och organisationer för att stödja arbetet med att integrera de horisontella principerna. Genom upphandlingen har Jordbruksverket haft tillgång till ett stöd i arbetet att systematiskt integrera jämställdhet, tillgänglighet, icke-diskriminering och ekologisk hållbar utveckling i programmen. Lokalt ledd utveckling Lokalt ledd utveckling genom leadermetoden kan under innevarande programperioden genomföras i alla ESI-fonder. Den sammanlagda budgeten uppgår till nästan 2,1 miljarder kronor. Jordbruksverket är en av få förvaltningsmyndigheter inom den Europeiska unionen som förvaltar samtliga fyra fonder. Jordbruksverket fattar också de formella besluten om stöd. De 48 lokala utvecklingsgrupperna genomför lokala strategier med stöd från ESI-fonderna. Lokalt ledd utveckling ingår som delar i landsbygdsprogrammet och havs-och fiskeriprogrammet samt i ett särskilt framtaget program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Det sistnämnda programmet är unikt i EU eftersom det är det enda programmet som endast innefattar lokalt ledd utveckling. Denna konstruktion är nödvändig för att Jordbruksverket ska kunna vara förvaltningsmyndighet för lokalt ledd utveckling från alla EU-fonder. Genom denna roll får vi en bra insyn i olikheter mellan de fyra fonderna. 92 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

93 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Landsbygdsprogrammet (EJFLU) I nedanstående tabell redovisas utnyttjandet av landsbygdsprogrammet på en övergripande nivå, per unionsprioritering. I tabellerna längre fram redovisas varje unionsprioritering på en mer detaljerad nivå. Beviljat stöd, tkr Tabell 36 Sammanställning Landsbygdsprogrammet Unionsprioritering Benämning Mål Budget, tkr Måluppfyllelse % Jordbrukets konkurrenskraft % 3 Djurvälfärd och kort % livsmedelskedja 4 Miljö i jord- och % skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd 4 Miljö i jord- och % skogsbruk, Projektoch företagsstöd samt miljöinvesteringar 5 Koldioxidsnål och % klimattålig ekonomi 6 Utveckling på landsbygden % TA-medel % SUMMA % 1. Utbetalda medel Källa: Jordbruksverket Förslaget till landsbygdsprogram för perioden godkändes av EU-kommissionen den 29 maj 2015 och den svenska förordningen beslutades kort därefter. Programmet öppnades i begränsad omfattning under hösten Från och med 2016 har hela programmet varit öppet för ansökningar. Beslut om stöd för projekt- och företagsstöd kunde fattas i mindre omfattning under hösten 2015 och i full skala från 14 mars Programmets budget är totalt miljoner kronor fördelat på sex prioriterade områden där miljö- och klimatåtgärder (unionsprioritering 4 och 5) utgör den största delen. Efter beslutad programändring hösten 2017 är budgeten miljoner kronor. Programändringen godkändes av EU-kommissionen den 2 februari 2018 och införs under det kommande året. Redovisningen görs därför enligt det program som gällde fram till slutet av Programstrukturen är förändrad jämfört med föregående programperiod. Programmet är mer målstyrt än tidigare genom att flera åtgärder kan användas för att uppnå målen i sex unionsprioriteringar vilka i sin tur är indelade i sammanlagt 18 fokusområden. Detta betyder att programbudgeten är indelad i ett stort antal så kallade insatsområden som var och en har en budget vilket ger upphov till administrativa utmaningar. Redovisningen av åtgärder eller delåtgärder i tabellerna nedan är uppdelad efter unionsprioriteringarna. För alla åtgärder utom de arealbaserade ersättningarna, hotade husdjursraser och djurvälfärdsersättningarna har pengarna till länsstyrelserna och Sametinget fördelats ut enligt fördelningsnycklar. När Jordbruksverket fördelade ut budgetar till berörda myndigheter behölls en budgetreserv mellan 20 % till 33 % för att vid behov kunna styra om mellan åtgärder och/eller mellan myndigheter. Flertalet av dessa budgetreserver har under 2017 fördelats ut till myndigheterna efter det att den programändring som nämns nedan har lämnats till EU-kommissionen. Reserven för bredbandsbudgeten fördelades ut redan hösten 2016 på grund av högt söktryck. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

94 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Handlingsplanerna som ligger till grund för hur myndigheterna väljer att prioritera ansökningarna har uppdaterats under Även Jordbruksverkets handlingsplan har uppdaterats under året Detta har gjorts med hjälp av externa referensgrupper som har bidragit med underlag för verkets prioriteringar för Kanalen för denna kommunikation var en webenkät. För att få fram projekt och investeringar på regional och nationell nivå som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier. Urvalskriterierna innebär att en ansökan poängsätts. Under året har en översyn av urvalskriterierna gjorts i samarbete med stödmyndigheterna vilket har resulterat i en del mindre justeringar för att än bättre styra mot målen. Beräkning av måluppfyllelse för beviljade stöd Måluppfyllelsen för beviljade stöd inom unionsprioriteringarna 1-6 mäts från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 29 maj Det innebär att det fram t.o.m. december 2017 gått 31 månader av programperioden för beslutsfattande, som pågår till december Målvärdet som bör vara uppnått 2017 blir därmed 46 %. För miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd under unionsprioritering 4 mäts däremot måluppfyllelsen från det att utbetalningar har belastat programbudgeten för landsbygds-programmet Målvärdet som bör vara uppfyllt 2017 blir därmed 57 % (4 år/7 år). Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja innehåller ersättning för ökad djurvälfärd (åtgärd 14) som också har belastat programbudgeten från och med I kombination med andra ersättningsformer inom samma unionsprioritering som har senare programstart innebär det att det viktade målvärdet den 31 december 2017 blir 52 %. Programändring Under hösten 2017 beslutade regeringen att till EU-kommissionen lämna in ett förslag till ändringar av landsbygdsprogrammet. Jordbruksverket har bistått regeringskansliet med underlag till ändringarna. Det är en relativt omfattande förändring av framför allt budgetar för insatsområden. Några få insatsområden har stängts helt, andra har minskat och några har utökats. Som nämnts ovan har Jordbruksverket vid fördelning av medel till stödmyndigheterna hållit inne budgetreserver, detta har underlättat genomförandet av budgetjusteringarna. Vissa regeländringar har också gjorts i förenklingssyfte. Förändringarna träder ikraft under Indikatorer och redovisningsprinciper Vissa indikatorer såsom exempelvis antal deltagare i kurser och rådgivning samt antal personer som får tillgång till bredband redovisas som förväntat antal deltagare och personer. Faktiskt resultat fås först efter att beviljade insatser är avslutade. För att redovisningen ska bli mer enhetlig har vi i några fall lagt in indikatorer i tabellerna, även om de inte finns med i landsbygdsprogrammet. I vissa fall har vi valt att inte redovisa indikatorer och utfall trots att de finns med i programmet. Detta beror bl.a. på att det förväntade resultatet som angetts i ansökan om stöd i vissa fall har visat sig ha extremt höga värden. När projekten avslutas torde dessa värden vara mer pålitliga. I denna resultatredovisning har beviljat stödbelopp för 2016 i vissa fall ändrats jämfört mot de uppgifter som redovisades i resultatredovisningen för Detta beror på att ändringsbeslut på ärenden har påverkat beviljat stödbelopp. Justeringarna beror också på att i föregående resultatredovisning så redovisades beviljade ärenden för sista beslutsåret, men från 1 januari 2017 finns det i uppföljningssystemet BLIS både första beslutsår och senaste beslutsår. Första beslutsår är det år vi redovisar till EU-kommissionen i all vår uppföljning. Vi har valt samma princip i denna redovisning. Riktade insatser Regeringen fattade den 14 januari 2016, (N/2016/00265/HL) beslut om riktade insatser inom landsbygdsprogrammet Detta beslut ändrade ett tidigare fattat beslut i samma syfte. Jordbruksverket fick då i uppdrag att säkerställa att 540 miljoner kronor av programmets pengar används till att genomföra en nationell livsmedelsstrategi. Ett nytt regeringsbeslut togs den 5 oktober 2017 där 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Ovan nämnda regeringsbeslut innebär att totalt 331,6 miljoner kronor av landsbygdsprogrammets budget har riktats till de verksamheter som redovisas i tabell 37. Mellanskillnaden mellan 540 miljoner kronor och de riktade insatserna uppgår till 208,4 miljoner kronor. Dessa medel är budgeterade på ett antal olika insatsområden i programmet och fördelade till berörda myndigheter. Jordbruksverket har utifrån ändamålet med de preciserade insatserna bedömt att stora delar bör genomföras på nationell nivå varför Jordbruksverket tar emot ansökningar och fattar beslut om dessa delar. Jordbruksverket har enligt ovan nämnda beslut även pengar för turisminsatser på landsbygden samt traditionell småskalig matkultur. Dessa medel ingår emellertid inte i livsmedelsstrategin. Nedan följer en redovisning av Jordbruksverket beviljat stöd till riktade insatser. Lean lantbruk Lean Lantbruk är en av Jordbruksverket upphandlad aktivitet, med mål att introducera och införa ett utvecklat arbetssätt i de svenska jordbruksföretagen grundat på Lean-principer. Flera stora rådgivningsföretag är engagerade i sammanslutningen Lean Lantbruk såsom Hushållningssällskapet, LRF Konsult, Växa, Gård & Djurhälsa. Det har visat sig att intresset för Lean Lantbruk är lägre än förväntat och 94 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

95 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA det kommer att bli svårt att nå målet på 500 företag till I nuläget har cirka 70 företag deltagit. Det kan med anledning av det svaga intresset bli aktuellt att styra om dessa medel till annan verksamhet. Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) 40 miljoner kronor av EIP budgetens totalt 440 miljoner kronor har riktats till insatser kopplade till livsmedelsstrategin. Dessa medel ingår som en delmängd i budgeten för åtgärd 16.1 innovation jordbruk med inriktning på korta livsmedelskedjor och djurvälfärd. Cirka 22 miljoner kronor är hittills beviljat. En översiktlig redovisning av EIP redovisas nedan. Måltidsexport Av en total budgetpost på 60 miljoner kronor utlystes 40 miljoner kronor under Dessa pengar gick till Visit Swedens exportprogram för måltidsturism som pågår fram till år Resterande 20 miljoner kronor utlystes under 2017 med betonat syfte att utveckla näringslivet regionalt inom mat-, dryck- och måltidsupplevelser. Utlysningen var ansökningsbar fram till den 1 september Totalt 19 ansökningar inkom till ett belopp om ca 55 miljoner kronor. Vilt som mat Under 2017 utlyste Jordbruksverket 6 miljoner kronor till pilot- och samarbetsprojekt som främjar svenskt vilt som lokal livsmedelsresurs samt stärker viltkedjan från natur till konsument. Totalt 24 ansökningar till ett värde av ca 28 miljoner kronor kom in. Småskalig livsmedelsförädling Eldrimner ett nationellt resurscentrum för mathantverk beviljades år 2015 drygt 54 miljoner kronor i stöd för kompetensutvecklingsinsatser. Under 2017 har vi haft en dialog med dem om en fortsättning. Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin Regeringen fattade den 5 oktober 2017 ett beslut om att 100 miljoner kronor ska fördelas till insatser för livsmedelsstrategin på regional nivå. Hälften av dessa medel fördelas till länsstyrelserna och hälften till Jordbruksverket. Medlen kommer att användas från 2018 och framåt. Turism på landsbygden Under året beviljades projekt efter utlysningen om naturturism. Samarbetsprojekten ska främja och utveckla företag och förutsättningar i besöksnäringen. De beviljade projekten handlar exempelvis om internationell online-marknadsföring av naturupplevelser, utveckling av cykelturism längs hela Götakanal, utveckling av riktlinjer för turism på annans mark och utveckling av besöksnäringen kring Nationalparken Tiveden. Traditionell småskalig matkultur Inom ramen för Traditionell småskalig matkultur samarbetar Jordbruksverket med Riksantikvarieämbetet, Institutet för språk och folkminnen och Sametinget. Följande aktiviteter har gjorts under 2017: De fyra berörda myndigheterna har genomfört ett gemensamt seminarium Svensk mat och matkultur ska lyftas på Saerimner (SM i Mathantverk i Åre), 24 oktober Tre representanter för projekt inom uppdrag för skyddad ursprungs- och geografisk EU-beteckning, kunskapsbank samt regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer deltog och presenterade sitt arbete vid detta tillfälle. En utlysning om 3 miljoner kronor för grönt kulturarv och svenska lantraser påbörjades under 2016 och har handlagts under projekt är beviljade. 5 miljoner kronor har utlysts för investeringar för utveckling av kulturmiljöer med gastronomiska inslag. Upphandling av projektet Samisk mat med målsättning att samordna och utveckla kvalitetsmärkningar och certifieringar för samiska produkter med koppling till samisk matkultur har genomförts under Under 2017 har även 8 miljoner kronor utlysts till projekt som främjar regionala rätter på menyn i kulturhistoriska miljöer. Foto: Ingrid Karlsson JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

96 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 37 Redovisning av riktade insatser för livsmedelsstrategin Inriktning Beslutande myndighet Budgeterat belopp, tkr Beviljat stöd, tkr Utnyttjat % Diversifiering för Sametinget % samiska företag Lean Lantbruk Jordbruksverket % Europeiska Innovationspartnerskapet Jordbruksverket % EIP Måltidsexport program Jordbruksverket % till regionerna Vilt som mat Jordbruksverket % Småskalig livsmedelsförädling Jordbruksverket % Regionala och lokala insatser för livsmedelsstrategin Jordbruksverket och länsstyrelserna SUMMA % Källa: Jordbruksverket Tabell 38 Redovisning av riktade insatser (annat än livsmedelsstrategin) Inriktning Beslutande myndighet Budgeterat belopp, tkr Beviljat stöd, tkr Utnyttjat % Turism på landsbygden Jordbruksverket % Traditionell småskalig Jordbruksverket % matkultur SUMMA % Källa: Jordbruksverket Genomförande av Europeiska innovationspartnerskapet (EIP) I landsbygdsprogrammet har det avsatts 440 miljoner kronor för stötta innovationer enligt Europeiska innovationspartnerskapet för jordbruks- och livsmedelsnäringen (EIP). Stöd kan gå till dels bildande av innovationsgrupper dels till projekt för att utveckla innovationer. Jordbruksverket tar emot och beviljar ansökningar. Detta sker efter att en expertgrupp gjort en första bedömning av ansökan. Det är först under 2017 som beslut om innovationsprojekt har fattats. Under 2017 har 57 projekt fått stöd för att bilda innovationsgrupper ramen för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP. Det betyder att det nu finns 163 innovationsgrupper som arbetar med innovationer runt om i landet med syfte att utveckla jordbruks-, trädgårds- och rennäringen. Antalet överstiger det mål om 80 grupper som sattes upp när programmet togs fram. Gruppbildningsstödet är antingen kronor eller kronor per grupp. Under 2017 har 44 projekt fått stöd för genomföra sina projekt och utveckla sina innovationsidéer. Bland annat har vi gett stöd till en jordbruksrobot som ska hitta och eliminera ogräs i radodlade grödor, utvecklingen av en havtornströska, utveckling av beröringsfri febermätning i kött-, mjölk- och grisproduktionen samt utrustning för mobil pastörisering för att behandla biogassubstrat till lantbruksföretag. Intresset för Europeiska Innovationspartnerskapet EIP har varit stort och vi räknar med att pengarna kommer att ta slut inom flera av fokusområdena under Genomförandet redovisas sammanfattningsvis i tabell ovan samt uppdelat per unionsprioritering i tabellerna under respektive unionsprioritering. 96 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

97 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket Unionsprioritering 1 är tvärgående varför belopp och målvärden även ingår i relevanta delar av unionsprioriteringarna 2-6 nedan. Syftet med unionsprioritering 1 är att främja kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och på landsbygden. Prioriteringen är indelad i tre fokusområden: a) Främja innovation, samarbete och utveckling av kunskap på landsbygden. b) Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda. c) Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 1 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 1 är att målet är är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 38 %. Foto: Sofia Petersson Tabell 39 Unionsprioritering 1 Kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket och på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd 1 Kompetensutveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare % i utbildning 1 Budget, tkr % 2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning % 16 EIP och samarbets projekt Budget, tkr % Antal innovationsgrupper % Antal EIP-projekt Antal samarbetsinsatser % 3 Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Redovisning av antal deltagare i utbildning och rådgivning är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. 2. Inget målvärde fastställt. 3. Dessa målvärden är fastställda i programmet och avser endast samarbetsåtgärden När de redovisas inom unionsprioriteringarna 2-6 har målvärdet fördelats ut i proportion till budgeten för insatsområdet. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

98 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Syftet med Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft är att förbättra lönsamheten och konkurrenskraften i alla typer av jordbruksföretag och i alla regioner, samt främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a) Konkurrenskraft, omstrukturering, diversifiering inom jordbruk, trädgård, rennäring och skogsbruk. b) Underlätta för unga med rätt kompetens att starta företag inom jordbruk-, trädgård- samt rennäring. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 2 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 2 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 44 %. Tabell 40 Unionsprioritering 2 Jordbrukets konkurrenskraft Åtgärd/ Delåtgärd Omfattnings - indikator / Budget 1 Kompetensutveckling Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare % i utbildning 1 Budget, tkr % 2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning % 4.1 Investerings stöd till jordbruk Budget, tkr % Antal företag % Budget, tkr % 6.1 Startstöd Antal stödmottagare % Budget, tkr % 16.1 Innovation Antal innovationsgrupper % jordbruk (EIP) Antal innovationsprojekt Budget, tkr % 16.2 Pilotprojekt Antal projekt % och utveckling Budget, tkr % 16.5 Samarbeten Antal projekt % inom miljö (skog) Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat. 2. Avser antal beviljade ärenden. Källa: Jordbruksverket 98 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

99 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Unionsprioritering 3 syftar till att förbättra djurvälfärd och organisationen av livsmedelskedjan, inklusive bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter. Prioriteringen är indelad i två fokusområden: a) Förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. b) Stödja riskhantering inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige) Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 3 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för Djurvälfärdsersättningarna öppnade för ansökan under Under 2014 och 2015 gjordes utbetalningar för åtaganden från perioden Under 2018 planeras beslut om rådgivningsaktiviteter inom marknadsföring, försäljning, certifiering, arbetsgivarfrågor, ökad djurvälfärd samt det nya salmonellaprogrammet. Tabell 41 Unionsprioritering 3 Djurvälfärd och kort livsmedelskedja Åtgärd/ Delåtgärd Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Kompetensutveckling Antal deltagare % i utbildning 1 Budget, tkr % Rådgivning Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr Förädlingsstöd Antal insatser % Budget, tkr % 14 Djurvälfärdsersättningar 16.1 Innovation jordbruk (EIP) Antal stöd % mottagare Antal djurenheter % Budget, tkr % Antal innovationsgrupper Antal innovationsprojekt % Pilotprojekt och utveckling 16.4 Samarbeten inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan Budget, tkr % Antal projekt Budget, tkr Antal projekt % Antal jordbruks % företag som deltagit i samarbeten 1 Budget, tkr Information om Antal projekt lokal mat etc Budget, tkr SUMMA Budget, tkr % 1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat. 2. Avser ansökningar för landsbygdsprogrammet och som betalas från landsbygdsprogrammet Uppgifter från sista ansökningsdag, ej beslutade. Kan komma att förändras efter handläggning. Måluppfyllelsen visar förhållandet mellan mål och uppgifter för år Antal djurenheter ackumuleras inte, därför saknas värde i kolumnen Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redovisas på Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

100 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA I förenklingssyfte har 90 miljoner kronor flyttats från 16.2 Pilotprojekt och utveckling till 16.4 Samarbeten inom jordbruk samt inom livsmedelskedjan. De beslut som fattats redovisas därför i den delåtgärden. I nästa resultatredovisning då programändringen formellt är godkänd av EU-kommissionen kommer budgetflytten även redovisas i tabellen nedan. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 54 %. Detta målvärde är ett beräknat viktat målvärde som tar hänsyn till att djurvälfärdsersättningarna belastar programmet från 2014 medan andra åtgärder inom prioriteringen har senare igångsättningstidpunkt. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 3 är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 50 %. Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk Unionsprioritering 4 syftar till att återställa, bevara och förbättra ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket. Prioriteringen är indelad i tre olika fokusområden. a) Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. b) Förbättra vattenförvaltningen och hanteringen av gödsel- och växtskyddsmedel. c) Förebygga markerosion och förbättra markskötseln. Miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Miljöersättningarna, ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd bidrar främst till att nå målen i unionsprioritering 4. Miljöersättningarna samt ersättningarna för ekologisk produktion ska bidra till att täcka de merkostnader och inkomstbortfall som uppkommer till följd av att lantbrukaren uppfyller villkoren inom ersättningen. För dessa ersättningar åtar sig lantbrukaren att sköta mark eller djur enligt vissa regler och villkor under en bestämd tid, oftast fem år. Kompensationsstödet ersätter merkostnader som uppstår av mindre gynnsamt klimat och förutsättningar för odling. Storleken på stödet beror på var lantbrukaren har sin mark. Även antalet djurenheter i förhållande till grovfoderareal påverkar nivån av stödet. Stödet söks årligen sedan Det är möjligt att söka åtagande för ersättningarna: betesmarker och slåtterängar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar, vallodling, skötsel av våtmarker och dammar, ekologisk produktion skyddszoner minskat kväveläckage hotade husdjursraser Jordbruksverket kan inte fastställa några slutsatser beträffande måluppfyllelsen utifrån antal hektar men vi kan utifrån ansökta uppgifter konstatera att de flesta ersättningarna har en bra måluppfyllelse. Ett undantag är för vallodling där en stor del av arealen med vall istället räknas in i kompensationsstödet. Observera att då det inte finns beslut för alla ersättningar ännu redovisas ansökt areal, vilket inte fullt ut går att jämföra med målarealen. Betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar, minskat kväveläckage, skyddszoner samt ekologisk produktion visar sökta arealer för både pågående åtagande från perioden och sökta åtaganden för perioden Foto: Ingrid Karlsson 100 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

101 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 42 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Åtgärd Fokusområde Åtgärd/ Delåtgärd Mål år 2020 Antal hektar Ansökt 2015 Ansökt 2016 Antal hektar Antal hektar Ansökt 2017 Antal hektar Måluppfyllelse % 10 4bc Vallodling % 10 4a Betesmarker och slåtterängar % 10 4a Fäbodar (areal fäbodsbete) % 10 4a Restaurering av betesmarker % och slåtterängar 10 4ab Skötsel av våtmarker och % dammar 10 4b Minskat kväveläckage % 10 4bc Skyddszoner % % % % 10 4a Traditionell odling av bruna bönor ab Naturfrämjande åtgärder på åkermark a Natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet abc Ekologisk produktion % % 11 4abc Omställning till ekologisk produktion abc Kompensationsstöd % 1. Det uppsatta målet för miljöersättningen vallodling tar inte hänsyn till att stödåtgärden har förändrats från tidigare programperiod. Målet baseras på den största sökta arealen under programperioden En stor förändring av ersättningen i det nya landsbygdsprogrammet är att det inte längre är möjligt att söka ersättningen för vallodlingen om brukaren också får kompensationsstöd. Målet kommer att ändras i samband med pågående programändring. 2. Miljöersättning inom programperioden Motsvarande ersättning finns inte och det är därför naturligt att anslutningen minskar från år till år. 3. För 2017 redovisas den ersättningsberättigade arealen i ansökan. Tidigare år har preliminära uppgifter för åtagandeareal redovisats. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring. 4. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring. 3 För 2017 redovisas den ersättningsberättigade arealen i ansökan. Tidigare år har preliminära uppgifter för åtagandeareal redovisats. Målen kommer att ändras i samband med pågående programändring. 5. Målet avser total jordbruksareal inom områden där jordbrukarna kan söka kompensationsstödet. Även områden där ersättningen är noll kronor ingår i målet. Den sökta arealen motsvarar därför inte målarealen. Källa Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

102 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt budgetutnyttjandet i form av totalt utbetalade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för Under 2014 fanns enbart åtaganden enligt regelverket för landsbygdsprogrammet men ersättningarna har betalats ut med pengar från budgeten för landsbygdsprogrammet För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 57 % (4/7). Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 52 %. Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar I tabellen nedan redovisas projekt-och företagsstöd samt miljöinvesteringar inom prioritering 4. Här ingår exempelvis stöd till verksamheter som Greppa Näringen inom åtgärderna kompetensutveckling och rådgivning, miljöinvesteringar som stöd till stängsel mot rovdjur och stöd till skogens miljövärden. Stöd till anläggning och restaurering av våtmarker samt återställa och restaurera kulturmiljöer i renskötselområdet återfinns inom åtgärden naturoch kulturmiljö. Delåtgärden Återställande av skadad skog (8.4) redovisas inte eftersom den endast kommer att utnyttjas i de fall där det kan bli aktuellt med sådana insatser. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 4 Projekt- och företagsstöd samt miljöinvesteringar Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för Antal deltagare i kompetensutveckling och rådgivning samt antal innovationsgrupper och samarbetsprojekt har högre måluppfyllelse medan antal insatser (miljöinvesteringar) inom 4.4, 7.6 och 8.5 har en något lägre måluppfyllelse. Det fattades inga beslut inom rådgivning skog under Skogsstyrelsen hanterar rådgivningsinsatserna internt inom myndigheten och beslut som togs 2016 täckte även år Skogsstyrelsens rådgivningsprojekt kommer att förlängas under För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 4 exklusive arealbaserade ersättningar är att målet är i huvudsak uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 40 %. Måluppfyllelsen varierar mellan de olika delåtgärderna % Tabell 43 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd, tkr Åtgärd/ Delåtgärd Mål Budget, tkr Utbetalningar Måluppfyllelse % Miljö och klimatvänligt jordbruk Omställning till ekologisk produktion % 11.2 Ekologisk produktion % Kompensationsstöd % SUMMA % 1. Här ingår även utbetalning för åtagande för natur- och kulturmiljöer i renskötselområdet från , motsvarande ersättning eller mål finns inte Åtagande kan finnas kvar som längst för dessa t.o.m Källa: Jordbruksverket 102 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

103 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 44 Unionsprioritering 4 Miljö i jord- och skogsbruk, projekt och företagsstöd samt miljöinvesteringar Åtgärd/ Delåtgärd 1 Kompetensutveckling, jordbruk 1 Kompetensutveckling, skog 2 Rådgivning, jordbruk 2 Rådgivning, skog Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Mål uppfyllelse % Antal deltagare % i utbildning 1 Budget, tkr % Antal deltagare % i utbildning 1 Budget, tkr % Antal deltagare % i rådgivning 1 Budget, tkr % Antal deltagare % i rådgivning 1 Budget, tkr % 4.4 Miljöi nvesteringar Antal insatser % Budget, tkr % 7.6 Natur- och kulturmiljö Antal insatser % (våtmarker etc) Budget, tkr % Återställande av Budget, tkr skadad skog Skogens Antal insatser % miljövärden Område som % berörs av investeringar, hektar Budget, tkr % 10.2 Lantras föreningar Antal insatser Budget, tkr % 16.1 Innovation jordbruk, Antal innovationsgrupper % EIP Antal innovationsprojekt Pilotprojekt och utveckling Information om jordbrukets miljöarbete, konsumtion, miljö och klimat etc. Budget, tkr % Antal projekt % Budget, tkr % Antal projekt Budget, tkr SUMMA Budget, tkr % 1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat. 2. Inget målvärde fastställt. 3. Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redovisas på Delåtgärden kan aktiveras endast efter att behörig myndighet har bekräftat att en naturkatastrof har ägt rum. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

104 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Foto: Kristina Mattsson Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi syftar till att främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruket. Inom prioriteringen finns fem fokusområden: a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket, (tillämpas inte i Sverige). b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning. c) Främja tillgången till och användningen av energi från förnybara källor och andra förnybara biologiska resurser som inte är avsedda till livsmedel. d) Minska utsläpp av växthusgaser och ammoniak. e) Främja koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk, (tillämpas inte i Sverige). Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 5 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för Måluppfyllelsen mellan de olika delåtgärderna varierar mycket. Innovationsgrupper och investeringsstöd inom förnybar energi och energieffektivisering utanför jordbrukssektorn (6.4/5c) har en högre måluppfyllelse medan investeringar inom biogas (6.4/5d) och förnybar energi och energieffektivisering i jordbruksföretagen (4.1/5c) har en låg måluppfyllelse. I de två senare har söktrycket delvis minskat under året och ett par större ansökningar har dragits tillbaka. Detta gäller framförallt inom biogas (6.4/5d) där bedömningen är att det kan bli svårt att nå målen. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 5 är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 18 %. 104 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

105 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 45 Unionsprioritering 5 Koldioxidsnål och klimattålig ekonomi Åtgärd / Delåtgärd 1 Kompetensutveckling, jordbruk 2 Rådgivning, jordbruk 4.1/5c Investeringsstöd till jordbruk (energi) 4.1/5d Investeringsstöd till jordbruk (klimat) 6.4/5c Investeringsstöd, annat än jordbruk (energi) 6.4/5d Investeringsstöd, annat än jordbruk (biogas) 16.1 Innovation jordbruk, EIP 16.2 Pilotprojekt och utveckling Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Antal deltagare i utbildning 1,2 Budget, tkr Antal deltagare i rådgivning 1,2 Budget, tkr Antal insatser % Budget, tkr % Antal insatser % Djurenheter som % berörs 1 Budget, tkr % Antal % stödmottagare 3 Budget, tkr % Antal insatser Djurenheter som % berörs 1 Budget, tkr % Antal innovations % grupper Antal innovationsprojekt Budget, tkr % Antal projekt % Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan bli annat. 2. Budget och målvärden ingår i unionsprioritering 4 medan utfall redovisas här. 3. Avser antal ärenden. 4. Inget målvärde fastställt. Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

106 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden ska främja social delaktighet och ekonomisk utveckling på landsbygden. Inom prioriteringen finns tre fokusområden: A. Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen. B. Främja lokal utveckling på landsbygden. C. Anläggning och projektering av passiv bredbandsstruktur. Denna prioritering omfattar totalt miljoner kronor varav stödet till bredbandsutbyggnaden är den klart dominerande. Andra stora delar är lokalt ledd utveckling med miljoner kronor. Inom prioriteringen återfinns även det s.k. servicepaketet vilket omfattar 750 miljoner kronor samt andra mindre öronmärkta verksamheter såsom investeringar i idrott- och fritidsanläggningar och stöd till utveckling av hembygdsgårdar. De öronmärkta insatserna redovisas separat i tabell 46 men de ingår även i tabell 47. Bredband Stödet till bredband har haft högt söktryck från dess att stödet öppnade för ansökningar i september 2014, budgetreserven fördelades därför ut till länsstyrelserna under Fram till sista december 2017 har 96 % av bredbandsbudgeten beviljats i stöd. Samtidigt har endast 47 % av antalsmålet uppnåtts och 49 % av det förväntade resultatet för målet Befolkning som ges möjlighet att få bredband uppnåtts. Den låga måluppfyllelsen av indikatorn antal insatser beror på att det är färre men större projekt. Det genomsnittliga stödet per projekt är ungefär tre gånger så stort som under perioden Hittills är det genomsnittliga beviljade stödet cirka 6,8 miljoner kronor per projekt att jämföra med 2,0 miljoner kronor för den förra programperioden. Notera att indikatorn Befolkning som ges möjlighet att få bredband är fastställt i kommissionens riktlinjer för uppföljning och avser inte faktiskt antal anslutningar utan de som ges möjlighet att ansluta sig. Det faktiska antalet kan redovisas när projekten är slutförda och slutrapporterade. I den programändring som regeringen beslutade lämna till EU-kommissionen föreslås en ändring av nämnda målvärden. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Unionsprioritering 6 Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 46 %. Den samlade bedömningen för unionsprioritering 6 är att målet är fullt uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 59 %. I tabell nedan redovisas vissa av de riktade insatserna som anges i regeringsbeslut från den 28 augusti 2014, (L2014/2184/ELT). Tabell 46 Riktade insatser inom unionsprioritering 6 Inriktning Del åtgärd Budgeteratbelopp, tkr Rådgivning, kommersiell service Investering, kommersiell service Komp.utv. lokal serviceutveckling Samarbete, lokal serviceutveckling Idrotts- och fritidsanläggningar Beviljat stöd, tkr Budgetutnyttjande % Antal % Antal , % Antal % Antal % Antal Hembygds gårdar % Antal SUMMA % Källa: Jordbruksverket 106 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

107 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA % % Tabell 47 Unionsprioritering 6 Utveckling på landsbygden Åtgärd / Delåtgärd Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Kompetens utveckling Antal deltagare i utbildning 1 Budget, tkr % 2 Rådgivning Antal deltagare i rådgivning 1 Budget, tkr % 4.2 Förädlingsstöd Antal stödmottagare % Budget, tkr % 6.4 Investeringsstöd Antal stödmottagare % för diversifiering och nya jobb Budget, tkr % 7.2 Småskalig Antal insatser % infrastruktur Budget, tkr % 7.3 Bredband Antal insatser % Befolkning som % ges möjlighet att få bredband 1 Budget, tkr % 7.4 Service och fritid Antal insatser % 7.5 Infrastruktur för rekreation och turism 7.6 Natur- och kulturmiljö 16.2 Pilotprojekt och utveckling 16.5 Samarbeten inom miljö 16.9 Sociala välfärdstjänster,jämställdhet, integration etc Förberedande stöd LLU 19.2 Genomförande av LLU 19.3 Samarbeten inom LLU 19.4 LAG-gruppernas drift etc. Budget, tkr % Antal insatser % Budget, tkr % Antal insatser % Budget, tkr % Antal projekt % Budget, tkr % Antal insatser % Budget, tkr % Budget, tkr Antal insatser Budget, tkr % Antal insatser Budget, tkr % Antal insatser Budget, tkr % Antal insatser Budget, tkr % SUMMA Budget, tkr % 1. Uppgifterna är hämtade från ansökan om stöd och avser det förväntade resultatet när aktiviteterna är slutförda. Slutliga utfallet kan avvika från förväntat resultat. 2. Inga målvärden fastställda. 2. Delåtgärd 16.9 har ingen egen budget av förenklingsskäl. Insatserna finansieras via delåtgärd 16.2 men beslutat utfall redovisas på Källa Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

108 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tekniskt stöd (TA) Användningen av TA-medel under 2017 redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav. Handläggning av ansökan om stöd Länsstyrelserna, Tillväxtverket, Skogsstyrelsen, Sametinget och Jordbruksverket handlägger ansökan om stöd i landsbygdsprogrammet. Landsbygdsprogrammets jordbrukarstöd ansöks via den samlade ansökan, se avsnitt SAM Internet. Företags- och projektstöd (exklusive lokalt ledd utveckling) Det har kommit in ansökningar om stöd sedan Jordbruksverket öppnade för att ta in ansökningar. Av dessa har ansökningar eller 64 % fått beslut. År 2016 beslutades cirka och år 2017 drygt av dessa ansökningar. När det gäller handläggningstider så är målsättningen att 90 % av ansökningarna om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. De flesta myndigheterna som handlägger ansökan om stöd har långt kvar till målsättningen. Tillväxtverket når målet för 78 % av sina ansökningar medan Jordbruksverket klarar det för 50 % av sina ansökningar. Länsstyrelsen ligger längst ifrån då endast 22 % av ansökningarna får ett beslut inom 6 månader. Förutsättningarna för att nå målen under början av programperioden har dock skiljt sig åt mellan myndigheterna. Samtidigt går resultaten åt rätt håll för de flesta myndigheterna jämfört med år Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning: Komplettering av ansökningar Krav på omfattande dokumentation Komplex programutformning Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utredningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Exempel på utredningar är kartläggning av vad det är som den sökande behöver komplettera med samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas. Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Målet är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2017 är 50 % varför Jordbruksverket bedömer att målet är delvis uppfyllt. Handläggning av ansökan om utbetalning Jordbrukarstöd ur landsbygdsprogrammet (EJFLU) Den 20 oktober påbörjades delutbetalningar motsvarande 75 % av stödbeloppen till lantbrukarna för miljöersättningar, ekologisk produktion och kompensationsstöd. Den första december påbörjades slututbetalningar för en del av miljöersättningarna, delar av ekologisk produktion, djurvälfärdsstöden och kompensationsstödet. Tabell 48 Utbetalat belopp av 2017 års jordbrukarstöd (EJFLU) i förhållande till årets utbetalningsmål Stöd Totalt utbetalningsbelopp för stödår 2017 (mnkr) Utbetalningsmål för kalenderår 2017 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per (mnkr) Miljöersättningar (gamla) Miljöersättningar ( ) Ekologisk produktion Kompensationsstöd Djurvälfärd SUMMA Totalt utbetalningsbelopp har korrigerats under året och därför är utbetalningsmålet högre. 108 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

109 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Företags-, projektstöd och miljöinvestering ur landsbygdsprogrammet (EJFLU) År 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av företags-, projektstöd och miljöinvestering ur landsbygdsprogrammet (EJFLU). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansökningar ökat under För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut. Utbetalade medel för företagsstöd, projektstöd och miljöinvestering, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till miljoner kronor, varav 59 miljoner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsättningen var att betala ut miljoner kronor för landsbygdsprogrammet, varav 49 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 75 % av det prognostiserade beloppet (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari 2017). Ansökan om utbetalning av stöd kunde göras flera månader före det att systemet för handläggning var färdigt, vilket resulterade i att det vid ingången av 2017 fanns en balans av ärenden. Under 2017 har fler ärenden om utbetalning kommit in till följd av att fler har fått beslut om stöd. Vi har inte klarat handläggningsmålen fullt ut. 70 % av ansökningarna har utbetalats inom fyra månader. En förklaring till detta är: Prioritering av ansökan om stöd Komplettering av ansökningar Krav på omfattande dokumentation Komplex programutformning och utökade krav Måluppfyllelse Handläggning ansökan om utbetalning För jordbrukarstöden inom Landsbygdsprogrammet (miljöersättningar, ekologisk produktion, kompensationsstöd, djurvälfärd) utbetalades miljoner kronor för stödår 2017, att jämföra med miljoner kronor som var prognostiserat utbetalningsmål (utbetalninsprognos ett som gjordes i januari) för stödår Målet är fullt uppfyllt. För projekt- och företagsstöd, samt miljöinvesteringar, är målet i huvudsak uppfyllt. Vi har betalat ut 75 % av prognosticerat utbetalningsbelopp för år 2017 (utbetalningsprognos 1 som gjordes i januari). Detta beror delvis på att vi har långa handläggningstider. Vi klarade inte målet att 90 % ska handläggas inom fyra månader, vilket leder till att färre utbetalningar än planerat gjordes under Havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) Unionsprioriteringar Programmet för den Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) ska dels främja de mål om tillväxt, arbetstillfällen och hållbarhet som ingår i reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och dels bidra till att uppnå EU:s gemensamma tillväxt- och sysselsättningsstrategi (den s.k. EU 2020-strategin). Det innebär att finansieringsinstrument nu samlas i en enda förordning och fond. Det finns sex unionsprioriteringar i EHFF: Hållbart och konkurrenskraftigt fiske Hållbart och konkurrenskraftigt vattenbruk Genomförande av fiskeripolitiken (datainsamling samt kontroll och tillsyn) Lokalt ledd utveckling Saluföring och beredning Främja genomförandet av den integrerade havspolitiken Programmet omfattar drygt 1,4 miljarder kronor där EU står för drygt 69 % av finansieringen. Resterande del finansieras av Sverige i form av statliga pengar och medfinansiering från övriga offentliga aktörer. De pengar som finns i fonden ska användas enligt de mål som är satta i havs- och fiskeriprogrammet. Havs- och fiskeriprogram godkändes 2015 och öppnade för ansökningar i samtliga åtgärder senare samma år. Efterfrågan i programmet är generellt sett hög, i vissa fall mycket hög inom särskilda åtgärder. Vid årsskiftet 2017/18 hade 339 bifall om totalt 483 miljoner kronor beslutats. Detta motsvarar 33 % av den totala programbudgeten. Den stora efterfrågan i kombination med en ojämn geografisk fördelning, utgör en utmaning vad det gäller att förkorta handläggningstiderna för företagsstöden. Foto: Ingrid Karlsson JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

110 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Medlen är nu slut i 10 av de totalt 35 åtgärderna, och dessa åtgärder är stängda för nya ansökningar. Åtgärderna det gäller är: Företagsstöd Investeringar som höjer kvalitet och mervärde på vildfångad fisk Diversifiering inom fiske Produktiva investeringar i vattenbruk Miljöinvesteringar i vattenbruk Startstöd för hållbara vattenbruksföretag Beredning av fiskeri- och vattenbruksprodukter Projektstöd Samla in förlorade fiskeredskap eller marint skräp Kompetensutveckling och informationsinsatser inom vattenbruk Innovationsprojekt inom vattenbruk Öka kunskapen om havsmiljön För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier på nationell nivå. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Programmet för havs- och fiskeriprogrammet (EHFF) Tabellen nedan visar måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget Måluppfyllelsen mäts från det att EU-kommissionen godkände det svenska programmet den 17 augusti Programmet har den sista december 2017 pågått i 28 månader av totalt 64 månader, det vill säga 44 % ska uppnåtts t.o.m För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 44 %. Den samlade bedömningen för havs- och fiskeriprogrammet är att målet i huvudsak är uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 35 %. Tekniskt stöd (TA) Användningen av TA-medel under 2017 redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav. Handläggning ansökan av stöd Jordbruksverket, länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten handlägger ansökan om stöd i havs- och fiskeriprogrammet. Företags och projektstöd (exklusive lokal ledd utveckling) Sedan programmet öppnade har det kommit in 789 ansökningar om stöd. Av dessa har 624 ansökningar, motsvarande 79 %, fått beslut. Under 2016 beslutades 164 ansökningar och under 2017 beslutades 460 ansökningar. Ärendebalansen var under 2016 som högst uppe i 500 ärenden och vid slutet av 2017 var den 161, vilket är en klar förbättring. Målsättningen är att 90 % av ansökningar om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. För projektstöden klarar myndigheterna målet för en högre andel än för företagsstödet. Jordbruksverket klarar målet för 16 % av beslutade ärenden. Då handläggningstiden visar endast beslutade ärenden är denna utveckling förväntad eftersom ärendebalansen sjunkit och många ärenden som inte var beslutade förra året nu är beslutade. Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning: Kompletteringar har krävts till ansökningarna Krav på omfattande dokumentation Komplex programutformning och utökade krav Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utredningar, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Till exempel har det gjorts kartlägg- Tabell 49 Havs- och fiskeriprogrammet Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % Unionsprioritering /benämning Budget, tkr Fiske % 2 Vattenbruk % 3 Den gemensamma fiskepolitiken % 4 Lokalt ledd utveckling % Saluföring och beredning 5 Saluföring och beredning % 6 Främjande av genomförandet av den integrerade havspolitiken % SUMMA % Källa: Jordbruksverket 110 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

111 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA ning av vad det är den sökande behöver komplettera med, samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas. N+3 regeln är en förutsättning för EU-kommissionens hantering av budgeten (EU-pengar) genom att reglera en jämn takt av rekvisitioner till kommissionen. Om vi inte klarar av att uppnå det mål som fastställs enligt N+3 så återkrävs den del av budgetåtagandet som inte använts. Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Målet är att 90 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 6 månader. Utfallet för 2017 var 16 % varför vi bedömer att målet inte är uppfyllt. Handläggning ansökan om utbetalning År 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av företags- och projektstöd i Havs och fiskeriprogrammet (EHFF). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansökningar ökat under För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut. Resultatet 2017 var 46 % och en förklaring är att Jordbruksverket och andra beslutande myndigheter har koncentrerat resurser på att minska balansen på ansökan om stöd, vilket får till följd att utbetalning inte kunnat prioriteras. Utbetalade medel för företags- och projektstöd, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till 24 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor är inom lokalt ledd utveckling. Målsättningen för 2017 var att betala ut 127 miljoner kronor för havs och fiskeriprogrammet, varav 1 miljoner kronor avsåg lokalt ledd utveckling. Vi betalade därmed ut 19 procent av det prognostiserade beloppet (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari). Måluppfyllelse Handläggning ansökan om utbetalning Då vi inte klarat handläggnings- och utbetalningsmålet är målet inte uppfyllt. Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Unionsprioriteringar Sverige är det enda av medlemsländerna inom Europeiska unionen som tillämpar lokalt ledd utveckling inom alla ESI-fonder med samma förvaltningsmyndighet för alla fyra fonder. För att detta ska vara möjligt har vi på regeringens uppdrag tagit fram ett särskilt program för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden. Programmet godkändes av EU-kommissionen den 13 augusti Budgeten för programmet är totalt 282,7 miljoner kronor. 142,8 miljoner kronor från regionalfonden (ERUF) och 140,0 miljoner kronor från socialfonden (ESF). I beloppen ingår nationell medfinansiering med 50 % varav 17 % kommer från statsbudgeten medan resterande del finansieras genom andra offentliga medel, i huvudsak från kommunerna. Regionalfonden fokuserar på stadsutveckling där så relevant samt relationen land-stad medan socialfondens insatser är mer individorienterad. Programmet är indelat i två prioriterade områden, ett per fond: Främja lokal utveckling och sysselsättning genom ökat entreprenörskap, särskilt genom att underlätta det ekonomiska utnyttjandet av nya idéer och främja skapandet av nya företag, stadsutveckling är ett prioriterat område, (ERUF). Främja lokal utveckling genom att stärka individers ställning på arbetsmarknaden och öka övergångarna till arbete för personer som står långt från arbetsmarknaden, (ESF). För att göra ett urval av projekt och investeringar som ger en hög måluppfyllelse används urvalskriterier på nationell nivå. Dessa är samma i hela landet. Urvalskriterierna ska göra att det blir en bättre måluppfyllelse och innebär att ansökan poängsätts och får en slutpoäng. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

112 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Måluppfyllelse och budgetutnyttjande Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från regionala utvecklingsfonden (ERUF) och socialfonden (ESF) Tabellen nedan visar måluppfyllelsen enligt omfattningsindikatorerna och budgetutnyttjandet i form av totalt beviljade stöd i jämförelse med programbudget EU-kommissionen godkände programmet den 1 september 2015 och det betraktas som startdatum för programmet även om många av de lokala strategierna kunde godkännas långt senare. Programmet har den sista december 2017 pågått i 28 månader av totalt 64 månader, det vill säga 44 % ska uppnåtts t.o.m Utfallen för 2015, 2016 och 2017 redovisas separat och ackumulerat för När det gäller innehållet i de beviljade projekten så går 64 % av det beviljade beloppet inom regionalfonden till olika utvecklingsinsatser inom befintligt företagande där turismsektorn är den klart dominerande. Nyföretagande står för 30 % av det beviljade beloppet och projekt med inriktning på fler arbetstillfällen för 6 %. För socialfonden har nästan hälften av det beviljade stödbeloppet koppling till nätverk och mötesplatser för integration. Men det finns också projekt som handlar om rehabilitering, attitydpåverkande insatser samt rekrytering och matchning. För att målet ska vara fullt uppfyllt bör måluppfyllelsen och budgetutnyttjandet vara 44 %. Den samlade bedömningen för Programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden är att målet är delvis uppfyllt. Denna bedömning utgår från att budgetutnyttjandet är 21 % vilket är en kraftig ökning från 2016 då utnyttjandegraden var 4 %. Foto: Daniel Sandström Tabell 50 Programmet för lokalt ledd utveckling genom regionalfonden och socialfonden Fond Åtgärd Omfattningsindikator / Budget Mål Beviljat stöd Måluppfyllelse % ERUF Genomförande och Antal insatser samarbete (9d) Budget, tkr % ERUF Förberedande stöd Antal insatser Budget, tkr % ERUF Total Antal insatser Budget, tkr % ESF Genomförande och Antal insatser samarbete (9vi) Budget, tkr % ESF Förberedande stöd Antal insatser Budget, tkr % ESF Total Antal insatser Budget, tkr % ERUF + ESF total Antal insatser SUMMA Budget, tkr % Källa: Jordbruksverket 112 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

113 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tekniskt stöd (TA) Användningen av TA-medel under 2017 redovisas i kapitlet Återrapporteringskrav. Handläggning ansökan av stöd Se nedanstående avsnitt Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna Handläggning ansökan om utbetalning År 2016 var det första året vi gjorde utbetalningar av projektstöd i programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden (ERUF och ESF). Efter en blygsam start under 2016 har antalet ansökningar ökat under För stöden följs handläggningstiden av ansökan om utbetalning upp. Målet är att 90 % av ansökningar om utbetalning ska ta högst fyra månader från det att ansökan kommit in, till dess kunden har fått ett beslut. För 2017 var resultatet 100 %. Utbetalade medel för projektstöd, under året 2017 fram till och med den 31 december 2017 uppgår till 6 miljoner kronor, att jämföra med 3 miljoner kronor som var vårt prognostiserade utbetalningsmål (utbetalningsprognos ett som gjordes i januari 2017). Måluppfyllelse Handläggning ansökan om utbetalning Målsättningen för 2017 var att betala ut 3 miljoner kronor av programmet för lokalt ledd utveckling genom regional- och socialfonden och vi betalade ut dubbelt så mycket. Vi har även klarat handläggningsmålen fullt ut, då 100 % har fått utbetalning inom fyra månader. Målet är därmed fullt uppfyllt. Lokalt ledd utveckling inom EU-fonderna Handläggning ansökan av stöd Leaderområdena har lyckats väl med att mobilisera sina målgrupper vilket syns i antalet inkomna ansökningar. Till och med 2017 har det kommit in ansökningar inom lokalt ledd utveckling varav 991 st 2016 och 725 st 2017, vilket är ett tydligt resultat av LAG:s informationsarbete. Av dessa har 52 % eller 894 st fått ett beslut. 242 av dessa har LAG av olika anledningar inte prioriterat och 652 har blivit prioriterade av LAG och beslutade av Jordbruksverket. År 2016 beslutade Jordbruksverket 141 ansökningar och år 2017 beslutades 511 ansökningar. Jordbruksverket och LAG har delad handläggning av en ansökan om stöd. Det innebär att ansökan om stöd går först till leaderkontoret som handlägger en del av kontrollpunkterna samt prioriterar ansökan i LAG. Därefter handlägger Jordbruksverket sina kontrollpunkter och fattar beslut om stöd. Jordbruksverket ska kontrollera handläggarna på leaderkontoren till dess att det inte finns större brister eller fel. Om det finns det måste Jordbruksverket fortsätta att göra om LAG:s kontroller. Målsättningen är att 90 % av ansökningar om stöd ska få ett beslut inom 6 månader. Endast 24 % av alla ansökningar har blivit beslutade inom 6 månader. Målet för Jordbruksverkets del av handläggningen är att 80 % ska få sina beslut inom tre månader från det att leaderkontoren har handlagt sin del av ansökan och prioriterat den i LAG. Jordbruksverket klarade målet för 37 % av ansökningarna under 2016, men bara för 11 % av ansökningarna under Handläggningstiderna på Jordbruksverket låg på i genomsnitt 3,5 månader under 2016 men ökade till 5,8 månader under Anledningar till den svaga måluppfyllelsen är flera och framgår nedan utan inbördes ordning: Nya rutiner för handläggning av fyra fonder Kompletteringar har krävts till ansökningarna Krav på omfattande dokumentation Komplex programutformning och utökade krav Jordbruksverket har vidtagit en rad olika åtgärder för att korta handläggningstiderna i form av utredningar, utbildningsinsatser för leaderkontoren, riktade insatser till handläggare på leaderkontoren, informationsinsatser och tillsättning av fler handläggare. Exempel på utredningar är kartläggning av vad det är som behöver kompletteras med samt hur rimlighetsbedömningarna kan förenklas. Foto: Anna Hageberg Lin Måluppfyllelse handläggning ansökan om stöd Målet är att 80 % av de ansökningar om stöd som har kommit in till Jordbruksverket ska få ett beslut inom 3 månader. Utfallet för 2017 är 11 % varför Jordbruksverket bedömer att målet inte är uppfyllt. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

114 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Handläggning ansökan om utbetalning För stöden inom lokal ledd utveckling betalade vi ut 69 miljoner kronor att jämföra med utbetalningsmålet som var 53 miljoner kronor (utbetalningsprognos ett, som gjordes i januari). Tabell 51 Utbetalda projekt- och företagsstöd inom LLU, alla fonder (EJFLU, EHFF, ERUF, ESF) 1 Utbetalningsmål kalenderår 2017 (mnkr) Faktiskt utbetalda belopp per (mnkr) Lokal ledd utveckling, EFJLU Lokal ledd utveckling, 1 4 EHFF Lokal ledd utveckling, 3 6 ERUF, ESF Totalt Avser samtliga stödmyndigheter. TA-medel ingår ej utan redovisas i kapitel Återrapporteringskrav. Målet för jordbruksverkets handläggningstider är att 90 % ska vara klart inom 4 månader. Resultatet för 2017 var att 83 % blev klara inom 4 månader. Måluppfyllelse Handläggning ansökan om utbetalning För projekt- och företagsstöden inom lokalt ledd utveckling har vi klarat utbetalningsmålet men inte målet för handläggningstiderna. Målet anses då vara i huvudsak uppfyllt. Korrekt genomförande av EU-stöden Finansiella korrigeringar Finansiell korrigering på grund av överskriden tidsgräns I tabell 52 framgår de preliminära finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutar på grund av överskridna tidsgränser för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU). Medlemsstaterna har en tidsgräns för när EU-medel ska betalas ut för de olika stöden. De totala finansiella korrigeringarna för samtliga medlemsstater på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar har under åren uppgått till miljoner kronor. Av beloppet står Sverige för 18,9 miljoner kronor. Under 2017 hade Sverige en sådan korrigering på 17,1 miljoner kronor. Tabell 52 Finansiella korrigeringar på grund av överskridna tidsgränser för utbetalningar, mnkr Land EU-medlem från Beslut 2017 Totalt Belgien ,0 6,1 Bulgarien ,2 0,2 Tjeckien ,0 0,3 Danmark ,2 3,6 Tyskland ,0 26,1 Estland ,0 0,0 Irland ,8 72,4 Grekland ,2 295,9 Spanien ,1 748,7 Frankrike , ,7 Kroatien ,4 0,4 Italien , ,7 Cypern ,2 0,2 Lettland ,0 0,0 Litauen ,5 0,7 Luxemburg ,6 9,7 Ungern ,4 55,4 Malta ,0 0,0 Nederländerna ,9 80,0 Österrike ,8 2,2 Polen ,1 32,3 Portugal ,5 141,5 Rumänien ,5 111,3 Slovenien ,0 0,1 Slovakien ,0 3,1 Finland ,0 2,0 Sverige ,1 18,9 Storbritannien , ,9 Totalt 2 695, ,3 1. Östra Tyskland medlem från Källa: EU-kommissionens dokument D/ /2017 (omräkningskurs 9,5438) och motsvarande dokument tidigare år. 114 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

115 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Finansiell korrigering på grund av bristande tillämpning av gemenskapslagstiftningen I tabell 53 framgår de finansiella korrigeringar som EU-kommissionen beslutat för jordbruksfonderna (EGFJ och EJFLU) på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen. Tabellen visar korrigeringarna för alla medlemsstater. Korrigeringarna är preliminära till dess att räkenskaperna för respektive medlemsland är avslutade. De finansiella korrigeringarna har under perioden uppgått till sammanlagt miljoner kronor för samtliga medlemsstater. Av beloppet står Sverige för cirka miljoner kronor. Under 2017 har EU-kommissionen beslutat om finansiella korrigeringar för Sverige på grund av bristande tillämpning av gemenskapsreglerna på sammanlagt 5,5 miljoner kronor. Bristerna finns i kontroll- och förvaltningssystem för ersättningarna för icke-produktiva investeringar (216) och ersättningen för icke-produktiva investeringar skog (227) som konstaterades vid EU-kommissionens revision En korrigering för avslutande av räkenskaperna 2015 ingår också. Tabell 53 Finansiella korrigeringar på grund av brister i tillämpningen av gemenskapslagstiftningen, mnkr 1 EU-medlem Beslut Totalt Land från Belgien ,3 984,4 Bulgarien ,6 974,1 Tjeckien ,5 414,5 Danmark , ,0 Tyskland ) 50, ,4 Estland ,0 14,7 Irland , ,8 Grekland , ,1 Spanien , ,3 Frankrike , ,4 Italien , ,3 Cypern ,2 130,2 Lettland ,9 23,7 Litauen ,7 520,0 Luxemburg ,6 62,4 Ungern , ,7 Malta ,7 5,2 Nederländerna , ,5 Österrike ,9 235,3 Polen , ,3 Portugal , ,5 Rumänien , ,4 Slovenien ,0 241,9 Slovakien ,1 177,5 Finland ,1 286,1 Sverige , ,8 Storbritannien , ,7 Totalt 9 102, ,9 1. Det första beslutet fattades Korrigeringar p.g.a. försenade betalningar redovisas separat och ingår inte såvida det inte avser en korrigering +/- av beloppen i tabell Östra Tyskland medlem från Källa: Beslut 2017/264/EU (14 februari 2017), 2017/1144/ EU (26 juni 2017), 2017/2014/EU (8 november 2017) och motsvarande beslut för tidigare år. Rapporterade felfrekvenser I tabell 54 visas de felfrekvenser som rapporteras till EU-kommissionen i den förvaltningsförklaring som Jordbruksverket lämnar för räkenskapsåret oktober 2016 oktober Felfrekvensen visar den andel fel som Jordbruksverkets och länsstyrelsernas kontroller på plats av slumpmässigt utvalda ansökningar upptäckt och är ett mått på hela populationens felfrekvens. I tabellen visas också de felfrekvenser Ekonomistyrningsverket (ESV) hittat vid de revisioner som de utfört avseende räkenskapsåren Felfrekvensen som Jordbruksverket lämnar i sin förvaltningsförklaring bygger på den statistik som vi årligen skickar till kommissionen. Jordbruksverket har haft svårigheter att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och kommer under 2018 att behöva skicka ytterligare leveranser för att statistiken ska bli komplett för 2016, gäller både för EGFJ IAKS och EJFLU-IAKS. Felfrekvensen varierar för olika typer av stöd. För garantifonden (EGFJ - IAKS) ligger felfrekvensen till exempel preliminärt på 0,76 %. Notera dock att vi inte slutbetalat samtliga ärenden vid tidpunkten för inskickandet, hösten För EGFJ EJ IAKS har den totala felfrekvensen ökat jämfört med tidigare år. Det beror på att vi inom PO-stödet hittills lagt tyngdpunkten i kontrollerna vid ansökan om utbetalning snarare än vid ansökan om verksamhetsprogram. Vi håller på att ställa om vår hantering så att tveksamma insatser stoppas i ett tidigare skede, och kommer därför inte att redovisas som fel i den statistiken. Vi vill påpeka att det nuvarande förfarandet inte innebär någon risk för fonden, eftersom en utförlig kontroll genomförs innan några pengar betalas ut, inklusive 100 % administrativ kontroll. Dessutom har vi bara fem erkända PO, så den siffran vi redovisar för ett visst år påverkas mycket av enskilda händelser. För EJFLU-IAKS avser den redovisade felfrekvensenen en delmängd, vilket innebär att siffran på 1,94 % får betraktas som en preliminär uppgift. Orsaken till detta är att vi ännu inte har slutbetalat vissa ersättningar. Statistiken för EJFLU EJ IAKS ligger på 0,02 %, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Eftersom statistiken är baserad på ett fåtal kontroller är det svårt att dra några slutsatser kring resultatet. Ekonomistyrningsverket (ESV) som är attesterande organ har i sin årsrapport för garantifonden (EGFJ) och landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) för 2017 (16 oktober 2016 till och med 15 oktober 2017) gått igenom ärenden hos Jordbruksverket, Skogsstyrelsen, Länsstyrelser, Leaderområden och Sametinget utifrån ackrediteringskriterierna i EU-kommissionens förordning 907/2014. ESV har bedömt att utbetalningsstället i huvudsak uppfyller kriterierna. ESV som är reviderande organ för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) har i sin årliga kontrollrapport för 2017 funnit att felprocenten är 0 %. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

116 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 54 Felfrekvenser garantifonden (EGFJ), landsbygdsutvecklingsfonden (EJFLU) och fiskerifonden (EHFF) 7 Utbetalt belopp, mnkr Jordbruksverket, felfrekvens kontrollstatistik Ekonomistyrningsverkets felfrekvens från granskning EGFJ - IAKS 1, ,58% 0,34% 5 0,76% 0,00% 0,59% 0,12% EGFJ - EJ IAKS 1, ,00% 2,16% 9,31% 0,00% 0,00% 0,00% EJFLU - IAKS 1, ,01% 2,85% 6 1,94% 0,00% 0,50% 0,03% EJFLU - EJ IAKS 1, ,37% 1,33% 0,02% 0,46% 0,13% 0,12% EFF/EHFF ,72% 0,00% 0,00% 1. IAKS står för det integrerade systemet för administration och kontroll. Bland annat gårdsstödet och de arealbaserade miljöersättningarna ingår i IAKS. EJ IAKS består av marknadsstöd och icke arealrelaterade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 2. Räkenskapsåret avser perioden 16 oktober året innan till 15 oktober aktuellt år. 3. Procentsatsen i kolumnerna för Ekonomistyrningsverket (ESV) avser mest sannolikt fel. 4. Räkenskapsåret avser perioden 1 juli året innan till 30 juni aktuellt år 5. Felfrekvensen har uppdaterats jämfört med den siffra vi angav i förra årsredovisningen. 6. Felfrekvensen har uppdaterats jämfört med den siffra vi angav i förra årsredovisningen gör endast ESV granskningar av representativa urval och inte av Jordbruksverkets internkontroll. Detta för att undvika dubbelarbete. 8. Utbetalda belopp inkluderar nationell finansiering. Källa: Jordbruksverket och Ekonomistyrningsverket. Revisionsanmärkningar Jordbruksverkets verksamhet när det gäller utbetalning av EU-stöd revideras regelbundet av EU-kommissionen, Revisionsrätten, det attesterade organet, Riksrevisionen samt internrevisionen. För fullständig sammanställning av finansiella korrigeringar, se kapitel Finansiell redovisning Inledning. Stöd till producentorganisationer för frukt och grönsaker (EGFJ) En revision i november 2016 visade framför allt på att Jordbruksverkets kontroller gjorts vid fel tillfälle. Den visade också på brister i rimlighetsbedömningen. Dessutom ansåg revisionen att en enskild producentorganisation inte borde ha erkänts alls, och alltså inte borde få något stöd. Jordbruksverket håller på att se över vår hantering av stödet. Framför allt innebär det att tyngdpunkten i kontrollerna kommer att göras i ett tidigare skede än idag. Företagsstöd och projektstöd (EJFLU ) I juni 2014 granskade kommissionen axel 1+3 inom det gamla landsbygdsprogrammet. Kommissionens föreslår en korrigering på tusen euro. Jordbruksverket väntar på avslutande av ärendet via ad hoc beslut. Gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. I september 2016 granskade kommissionen gårdsstöd, förgröning, miljöersättningar m.m. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. I december 2017 svarade Jordbruksverket på anteckningar från det bilaterala mötet. Kommissionen anser att alla kontroller för förgröningsstödet ska göras under en ganska kort period under sommaren. Ett annat problem är hur länsstyrelserna gör sina efterkontroller (dvs. återbesök där de ser risk för fel). Länsstyrelserna gör idag efterkontroller enligt en riskbedömning, men revisorerna menar att vi ska göra det i samtliga fall, alltså även om länsstyrelserna bedömt att det inte finns någon risk att villkoret inte kommer att uppfyllas. Skolmjölksstödet I september 2016 granskade kommissionen skolmjölksstödet. De senaste stegen i revisionsprocessen är att Jordbruksverket har haft ett bilateralt möte med kommissionen och att vi i september skickade in ett svar till kommissionen efter deras anteckningar från det bilaterala mötet. Vi väntar nu på kommissionens meddelande om finansiell korrigering. Vi väntar oss en korrigering på en begränsad population när det gäller administrativa kontroller av produkters stödberättigande och en punktkorrigering för en brist i kontroll på plats som uppdagades för ett specifikt ärende. 116 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

117 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Nötkreatursstödet I oktober 2016 granskade kommissionen nötkreatursstödet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. I december 2017 svarade Jordbruksverket på anteckningar från det bilaterala mötet. Kommissionen har bl.a. synpunkter på att vi lyfter bort sent rapporterade djur ur ansökan om stöd utan att vi gör ett administrativt avdrag för sådana djur. Landsbygdsprogrammet, projekt- och företagsstöd I december 2016 granskade kommissionen åtgärder inom det gamla landsbygdsprogrammet. Revisionsprocessen har nu kommit ytterligare ett par steg. Det bilaterala mötet har ägt rum och Jordbruksverket skickade i december in ett svar till kommissionen efter deras anteckningar från det bilaterala mötet. Kommissionen har bland annat riktat kritik mot offentlig upphandling, rimlighetsbedömning och rutiner för urval och bedömning av projekt. Nästa steg blir kommissionens meddelande om finansiell korrigering. Tvärvillkor En revision i april 2017 konstaterade att vi inte gjort några avdrag för brister som upptäckts vid kontroll av tvärvillkoren. Vi har fått rapport från revisionsbesöket och nästa steg i revisionsprocessen blir ett bilateralt möte i Bryssel i februari Investeringsstödet inklusive miljöinvesteringar En revision i juni 2017 upptäckte en del brister både i det gamla och i det nya programmet. Revisorerna menade dock samtidigt att vår hantering förbättrats på viktiga punkter; till exempel fick vi ingen kritik för våra rimlighetsbedömningar i det nya programmet. Processen befinner sig i ett tämligen tidigt skede, och det är för tidigt att säga vilken kritik som kommer att kvarstå efter det bilaterala mötet i mars Internkontrollens årliga granskningar Jordbruksverket har som fortsättning på förra årets systemgranskningar genomfört granskningar av genomförda administrativa kontroller av offentlig upphandling vid handläggning av utbetalningar som avser stöd till kompetensutveckling vid Jordbruksverket. Granskningen identifierade systematiska brister i kontrollerna. Det har inte gått att säkerställa att rutinbeskrivningen följs för kontroll av att stödmottagaren upphandlat korrekt enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling. En åtgärdsplan för att vidta åtgärder finns. För jordbrukarstöd har ärendegranskningar av kontroller på plats genomförts inom ersättningen för miljö- och klimatvänligt jordbruk avseende betesmarker och slåtterängar samt inom kopplat stöd avseende ersättningen för nötkreatur. För nötkreatursstödet har även en granskning av rutiner och instruktioner för kontroll på plats genomförts. Granskningarna har endast visat på enstaka avvikelser som exempelvis brister i dokumentation i kontroll på plats för nötkreatursstödet samt vissa mindre avvikelser i fältbedömningen i betesmarksstödet. Interna revisioner av informationssäkerhet enligt ISO har genomförts kontinuerligt under året. Endast små brister har upptäckts. Vissa styrande dokument har bedömts behöva förtydligas och vissa IT-rutiner har uppdaterats under revisionernas gång. På uppdrag av Ekonomistyrningsverket har Jordbruksverket genomfört omverifieringar på 39 kontrollgårdar i 18 län. Inga systematiska brister har konstaterats vid granskningarna. Resultaten från granskningarna har presenterats för varje berörd verksamhet. Vad gäller marknadsstöden har Jordbruksverket genomfört sex efterhandskontroller. Tre avseende producentorganisationer inom sektorn frukt och grönsaker och tre avseende kommuner för skolmjölksstöd. I kontrollerna av producentorganisationerna har vissa mindre brister konstaterats, såväl vad gäller stödmottagarnas interna kontroll, brister i särredovisning och kontroll av medlemmarnas leveransplikt. Vidare finns vissa brister i Jordbruksverkets administrativa kontroller. Beträffande skolmjölksstödet kan nämnas brister hos stödmottagarna avseende avdrag för andra förbrukare och felaktiga beräkningar på de ansökta kvantiteterna. Tillräckliga kontroller på rätt sätt och i rätt tid Kontrollverksamheten ska kännetecknas av tillräckliga kontroller, utförda på rätt sätt och i rätt tid. För stöd inom landsbygdsprogrammet och marknadsstöd gör Jordbruksverket kontroller på plats dels i samband med att stöd betalas ut och dels efterhandskontroller för kontroll av efterlevnad av stödvillkor under fem år. Urval av kontrollobjekt görs delvis slumpmässigt och delvis baserat på riskanalyser. Kontrollverksamheten styrs genom förordningskrav och riktlinjer för riskanalys och urval samt checklistor och kontrollinstruktioner. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

118 HANTERING AV STÖD FRÅN EU-FONDERNA Tabell 55 Antalet utförda kontroller Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet Kontroller Marknadsstöd Kontroller Landsbygdsprogrammet Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) Tabell 56 Kostnader 1 per kontroll , tkr Kontrollobjekt Efterhandskontroller marknadsstöd 113,4 261,6 246,9 Efterhandskontroller Landsbygdsprogrammet 2 10,6 9,7 16,5 Efterhandskontroller Havs- och Fiskeriprogrammet ,7 Kontroller Marknadsstöd 4 29,1 39,0 44,5 Kontroller Landsbygdsprogrammet 5 41,1 61,6 26,2 Besiktningar (EJFLU, EHFF, ESF och ERUF) ,3 1. Beräkningsgrunden är direkta kostnader för lön och resor, samt indirekta kostnader som beräknas med procent på lönekostnaderna (2015=78%, 2016=73%, 2017=72%). 2. Kostnaden för efterhandskontroller landsbygdsprogrammet ökade Det beror på högre resekostnader och mer resetid, med anledning av kontrollernas geografiska läge. 3. År 2015 och 2016 saknas komplett ekonomisk uppföljning av dessa kontroller. 4. Kostnaden för marknadskontrollerna ökade 2017 på grund av upplärning av nya medarbetare. 5. Kostnaden för kontroller på plats inom landsbygdsprogrammet har minskat som ett resultat av renodling och förenkling av kontrollerna. Jordbruksverket har genomfört 21 efterhandskontroller av stöd till investeringar inom landsbygdsprogrammet och 10 inom stöd till investeringar inom havs- och fiskeriprogrammet. Vid kontrollerna har ett ytterst fåtal mindre brister konstaterats i form av avsaknad av upplysningstavla om att investeringen delfinansierats av EU. När det gäller kontroller på plats är kontroller inom Landsbygdsprogrammet den dominerande delen. Under året genomfördes 215 kontroller på plats. Kontroller på plats inom marknadsstöden minskar i takt med att stöden minskar. Stöd till skolmjölk är dock oförändrat medan stöd till producentorganisationer inom frukt och grönt samt övriga marknadsstöd minskar avsevärt. Totalt genomfördes 63 kontroller på plats inom marknadsstöden. Vid kontroll på plats konstateras ofta brister i iakttagelse av stödreglerna. Det är dock i de allra flesta fall mindre betydande avvikelser. Tullverket har år 2017 utfört fysiska kontroller till ett värde av drygt 400 tkr för utomkvotssocker som exporterats utan bidrag ut ur EU. Måluppfyllelse Korrekt genomförande av EU-stöden Jordbruksverket har haft svårt att leverera de begärda uppgifterna enligt uppsatta tidsfrister och behöver under 2018 leverera underlag för att statistiken ska bli komplett för 2015 och 2016 avseende EGFJ-IAKS och EJFLU-IAKS. Under 2017 har utveckling och implementering av funktionalitet i IT- systemet inneburit att leveranserna av kontrollstatisk blivit mer korrekt och att vi för de flesta stöden kunnat skicka in kontrollstatistiken i tid. Under året har Jordbruksverket haft revisionsbesök av EU-kommissionen, Riksrevisionen samt Revisionsrätten. De granskar då korrektheten i vår hantering av ärenden inom jordbruks-, landsbygdsoch fiskerifonden. Vi får vissa anmärkningar främst beroende på förseningen i våra IT-system samt att vi haft brister i kontroller. Dock har revisionsbesöken gått bra och Jordbruksverket har kunnat påvisa att det finns liten eller ingen risk för skada för fonderna. Vi har kunnat svara upp väl på de påpekanden som vi fått. Jordbruksverket lägger ner mycket stora resurser på revisionsarbetet då det är på en både bred och detaljerad nivå. Jordbruksverket anser att vi trots de utmaningar vi stått inför har god kontroll på genomförandet av EU stöden. Vi arbetar med att ständigt förbättra och säkerställa hanteringen av dessa. Målet att Jordbruksverket gör korrekta utbetalningar för EU stöd är delvis uppfyllt. 118 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

119 Konkurrensneutral uppdragsverksamhet I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete inom de områden som är avgiftsfinansierade. Detta gäller distriktsveterinärerna, utsädeskontroll, köttklassificering och tjänsteexport. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 617,7 miljoner kronor (40 % av Jordbruksverkets totala kostnader) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel.

120 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET MÅL Distriktsveterinärerna ska tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård för alla djur i människans vård Alla djur får djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan användas, oavsett tidpunkt på dygnet Säkerställa att det finns utsädeskontroll för alla aktörer Fullt uppfyllt (4) Rätt kontroll på rätt sätt i rätt tid (köttklassificering) Fullt uppfyllt (4) Att tillhandahålla kompetens till internationellt utvecklingssamarbete Fullt uppfyllt (4) inom Jordbruksverkets verksamhetsområde MÅLUPPFYLLELSE Tillhandahålla rikstäckande akut djursjukvård Fullt uppfyllt (4) Epizootiberedskap Fullt uppfyllt (4) Förebyggande djurhälsovård Fullt uppfyllt (4) Distriktsveterinärerna Dygnet runt året om! Distriktsveterinärerna arbetar för att djuren ska må bra. Vi erbjuder attraktiva tjänster och produkter för djursjukvård, förebyggande djurhälsovård, smittskydd och djurskydd. Våra kunder är privatpersoner, företag och myndigheter. Distriktsveterinärernas kunder ska kunna nå oss snabbt och enkelt på tider och platser som passar dem. Vår etablering är baserad på djur- och invånarantal, ekonomiska förutsättningar samt att det ska finnas ett rimligt avstånd till djurägare eller för djurägare att åka. Vi prioriterar verksamhet på landsbygden och i mindre tätorter. Vår målsättning är att 90 % av alla djurägare, vid sjukdomsfall som är livshotande eller som vid fördröjning allvarligt försämrar prognosen, ska kunna få veterinärvård inom tre timmar. Verksamheten genomförs med personal inom djurens hälso- och sjukvård och består av legitimerade veterinärer, legitimerade djursjukskötare samt djurvårdare. Distriktsveterinärernas veterinärer är i grunden allmänpraktiker där alla behärskar samtliga vanliga djurslag och åtgärder i en beredskapssituation. Utifrån denna breda kunskapsbas ökar vi veterinärernas specialisering mot i första hand särskilda djurslag. Mottagningar utvecklar olika inriktning/specialisering och därigenom kompletterar de varandra i ett utökat samarbete. Vi har för djurslagen Nöt, Gris, Fjäderfä, Fisk och Häst skapat arbetsgrupper som har en särskild inriktning på respektive djurslag och som prioriterar detta i sin dagliga verksamhet. En viktig del i arbetsgruppernas arbete är att kvalitetssäkra vården bl.a. med hjälp av behandlingsriktlinjer och kompetensutveckling. Arbetsgrupperna leds av överveterinärerna. Djursjukskötare och djurvårdare har kompetens i huvudsak inom hälso- och sjukvård för smådjur. Kompetensen är förstärkt genom olika typer av specialutbildningar för t.ex. utfodring och tandvård. För att driva ett veterinärmedicinskt utvecklingsarbete och kompetensutveckling av medarbetare, har Distriktsveterinärerna särskilda överveterinärtjänster som har ett veterinärmedicinskt ämnesansvar. Överveterinärerna ska stödja veterinärer och assistenter och fungera som mentorer. De ansvarar för kompetens- och kvalitetsutveckling inom sitt ämnesområde men jobbar också själva i stor utsträckning kliniskt. Överveterinärerna leder de djurslagsspecifika arbetsgrupperna. Distriktsveterinärernas verksamhet genomsyras av principerna legalitet, saklighet, respekt, effektivitet och service. Vi följer svensk lagstiftning samt vetenskap och beprövad erfarenhet i det kliniska arbetet, t.ex. har vi en hygienstrategi för att hindra spridande av smitta och en strategi för en ansvarsfull antibiotikaanvändning. Under året har vi tillsatt två halvtids överveterinärer i hygien och antibiotika för att ytterligare förstärka vår strategi i dessa frågor. Verksamhetsinriktningen är för de olika verksamhetsgrenarna: Att vara en komplett leverantör av veterinär service för lantbrukets djur. Vårt huvudsakliga utvecklingsfokus ligger på förebyggande hälsovård. Att vara en komplett leverantör av ambulerande veterinär service samt hålla ett nätverk av mottagningar för häst. Den ambulanta verksamheten har getts ett särskilt fokus genom inköp av särskilda tjänstebilar, fullt utrustade för hästsjukvården. Att vara förstahandsvalet av veterinär service på primärvårdsnivå för smådjur. Att verka som aktiv, ansvarstagande och kompetent leverantör av offentliga uppdrag. Att verka som nationell smittskyddsresurs med hög beredskap och stort engagemang. 120 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

121 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Resultat Distriktsveterinärernas verksamhetskostnader för 2017 uppgick till drygt 588 miljoner kronor, vilket är en ökning med närmare 6 % mot föregående år. Verksamhetens intäkter 2017 uppgick till drygt 574 miljoner kronor (varav anslagsmedel uppgick till 105 miljoner kronor). Detta är en intäktsökning med närmare 3 % mot föregående år. En stor del av kostnadsökningen beror på en ökad rekrytering av veterinärer, i syfte att skapa en uthålligare beredskap och för att tillsätta vakanta tjänster. I vissa områden har vi dock under året haft betydande problem med rekrytering av veterinärer och har i dessa områden fått modifiera beredskapsrutinerna för att kunna uppfylla kravet på dygnet runt service. För att tillgodose behovet av rekryteringar har särskilda personalförstärkningar gjorts inom HR. Personalförstärkningar har också skett inom IT och Inköp. Syftet har varit att förbättra journalföringssystemet Link och utveckla våra digitala verktyg och dess säkerhet respektive hinna ikapp med upphandlingar inom ramen för LOU. Kostnaderna för djursjukskötare och djurvårdare har också ökat genom ökat antal anställda. Djursjukskötare behövs för att arbetet med smådjur ska kunna bli effektivare. Ett nära samarbete mellan veterinär och djursjukskötare är också en förutsättning för att kunna utveckla den veterinärmedicinska kompetensen i arbetet med smådjur. Likaså innebär den support som djurvårdare ger till verksamheten, att de olika kompetenserna kan användas på bästa sätt. Intäktsökningen kan till en del förklaras med genomförda prishöjningar under Den nedåtgående trenden på lantbrukets djur, har bromsat upp och där genererar varje förrättning en större intäkt eftersom fler uppdrag och/eller längre uppdrag genomförs vid varje tillfälle. Den tydligaste intäktsökningen ser vi dock på häst där antalet uppdrag har ökat såväl under dagtid och under beredskap. Prisutveckling per djurslag För att visa prisutveckling för behandling av olika djurslag, har en vanligt förekommande veterinär åtgärd valts ut för varje djurslag. Dessa åtgärder har varit kalvningsförlamning och juverinflammation på ko (lantbrukets djur), behandling av kolik på häst och kastration av hankatt (smådjur). Mellan 2015 och 2017 har priserna för de aktuella behandlingarna ökat med 2 % för ko 7 % för häst och 4 % för katt. Ett arbete som är påbörjat under året, är att göra förenklingar av vår prissättning så att det blir lättare att informera kunden i förväg om priset för en tjänst, liksom det blir lättare för våra medarbetare att ta betalt. Förrättningar per djurslag Varje besök hos djurägaren eller på mottagningen kopplat till en djurägare, genererar det vi kalla en förrättning, oavsett antal djur som behandlas vid detta besök. Allt större besättningar inom produktionsdjurssektorn, gör att varje förrättning tar längre tid och omfattar fler djur. Avseende smådjur så går trenden mot mer avancerade, och tidsödande behandlingar. Antalet förrättningar på häst har under året ökat. Detta avspeglar den satsning vi gjort i kompetens och teknik via hästarbetsgruppen. Tabell 57 Antal förrättningar per djurslag Djurslag Lantbrukets djur Hästdjur Smådjur Ej angivet djurslag Totalt Ej angivet djurslag består av officiella uppdrag, uppdrag till djurhälsoorganisationer och uppdrag till andra myndigheter. Från och med år 2014 ingår även försäljning av handelsvaror som t.ex. foder och djurtillbehör som inte är knutna till ett visst djur i denna kategori (fram t.o.m fanns dessa försäljningar inte integrerade i journalföringssystemet). Källa: Jordbruksverket Officiella uppdrag I samband med att alla officiella veterinärer ska ha en formell utbildning, har en översyn gjorts över hur många officiella veterinärer vi ska ha samt vilken kompetens dessa ska ha. Målsättningen har varit att fördela ut uppdragen på färre veterinärer för att dessa ska få en tillräcklig volym uppdrag för att kunna säkerställa en tillräcklig kompetens och erfarenhet. I vissa områden har dock denna ambition lett till brist på officiella veterinärer vid vissa tillfällen, varför behörigheten åter har utvidgats till att omfatta fler veterinärer än vad som var tänkt från början. Rikstäckande akut djursjukvård Distriktsveterinärerna täcker huvuddelen av landet för officiella uppdrag och smittskyddsberedskap. För akut djursjukvård ansvarar organisationen för sjukvården inom sitt tilldelade beredskapsområde. Utöver Distriktsveterinärerna finns det privata aktörer i flera geografiska områden. En del av dessa har även beredskap för akuta sjukdomsfall. Där så ej är fallet har Distriktsveterinärerna på kundens begäran täckt upp för enstaka akuta sjukdomsfall där praktiken normalt upprätthålls av privata aktörer. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

122 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Bemanning Distriktsveterinärerna har upprätthållit bemanning i alla praktikområden varje dag under hela året. Vi arbetar långsiktigt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att säkerställa behovet av den kompetens som behövs i organisationen. Detta gäller såväl djurhälsopersonal som personal i olika stödfunktioner. Vi har under året haft betydande problem med att rekrytera veterinärer, vilket har inneburit en hög arbetsbelastning för ordinarie personal. Under året har därför resurser tillsatts för att bredda vår rekrytering utomlands liksom att öka vår förmåga att ta hand om nyrekryterade genom en ny rekryteringsstrategi med ökat stöd från våra centrala stödresurser. Belastning på den kliniska verksamheten är relativt stor sommartid då många privata aktörer tar ut ledighet. Rekrytering av sommarvikarier har gett ett varierande resultat. I de delar av landet som har haft en närhet till Stockholm/Uppsala har det i allmänhet inte varit något problem, medan andra områden inte haft tillgång till sommarvikarie överhuvudtaget. Bemanning över sommarperioden har då lösts med befintlig personal. En stor del av vikariaten har betjänats av veterinärstudenter från årskurs 5 i veterinärprogrammet vid Sveriges lantbruksuniversitet. Studenter från samma årskurs har också erbjudits två veckors praktisk undervisning, i form av auskultation, med huvudinriktning på lantbrukets djur. Efter att detta moment i undervisningen tagits bort som ett obligatorium, har dock antalet studenter på våra mottagningar, minskat. En bidragande orsak har också varit att antalet studenter med intresse för lantbrukets djur, förefaller ha minskat. Från studenthåll har detta dock varit en uppskattad form av undervisning med såväl kundkontakter som deltagande i uppdrag som man inte har i den ordinarie undervisningen vare sig vad gäller volym eller karaktär. För organisationen har detta inneburit inspirerande kontakter samt en möjlig rekryteringsbas. LRF har under året tagit flera initiativ för att öka rekryteringsbasen av veterinärer till lantbruket. Detta är ett arbete som fortsätter under 2018 och där även Distriktsveterinärerna är delaktiga. Distriktsveterinärerna har under året haft ett ökat fokus på arbetsmiljön för våra anställda i syfte att minska antalet sjukskrivningar och minska personalomsättningen. Vi har också en utökad samverkan mellan arbetsgivaren och de fackliga parterna. Förra året identifierades fyra prioriterade områden: Beredskap: För att hitta alternativa lösningar till dagens beredskapsupplägg pågår olika initiativ. Ett av dessa är den s.k. Sörmlandsmodellen då en veterinär enbart arbetar under beredskapstid under en hel vecka utan att behöva arbeta dagtid. Dessutom har ett antal piloter av beredskapstelefonen genomförts. Tanken med samtliga initiativ är att hitta smartare beredskapslösningar både för kunden, anställda och hela organisationen. Lönemodell för veterinärer: Förhandlingar har påbörjats för att nå fram till en lönemodell som ligger i tiden, som stödjer en god arbetsmiljö och som ger möjlighet för Dv att vara en attraktiv arbetsgivare nu och i framtiden. Kompetensförsörjning: Inom kompetensförsörjning är fokus att attrahera, utveckla och behålla rätt kompetens samt att skapa attraktiva förutsättningar för arbetet. Under 2017 har vi satsat på att utveckla våra chefer/ ledare för att ge dem möjligheter att stärka sitt ledarskap, nästa steg är att sjösätta vårt program för utveckling av våra medarbetare. I syfte att förenkla för kund och medarbetare har ett arbete påbörjats med att ta fram en ny prissättningsmodell som kommer att införas i samband med att en ny lönemodell införs. Modellen behöver inte ta hänsyn till medarbetarnas tantiemlön utan bygger på marknadens betalningsförmåga och vårt krav att kunna finansiera vår verksamhet. Målsättningen är att den nya prismodellen ska vara införd under andra halvan av Marknad Den veterinära marknaden, utvecklas idag mycket snabbt och konkurrensen ökar. I syfte att förstärka Distriktsveterinärernas marknadsarbete, genomfördes under året en organisationsförändring genom att skapa en marknadsgrupp under ledning av marknadschefen. Gruppen arbetar med olika affärsområden: häst, produktionsdjur och smådjur, med varsin affärsområdeschef (affärsområdeschef för smådjur tillsätts under 2018). Syftet är att öka exponeringen mot marknaden samt att utveckla våra erbjudanden till kund. Till gruppen hör också en marknadsassistent som, förutom operativt arbete, har ett särskilt uppdrag att utveckla vår digitala marknadsföring. Måluppfyllelse rikstäckande akut djursjukvård Målet att svara för rikstäckande akut djursjukvård bedömer Jordbruksverket är fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på att vi kunnat erbjuda veterinär service under årets alla dagar och dygnet runt i samtliga de beredskapsområden som vi har ansvaret över. Epizootiberedskap Under 2017 har Distriktsveterinärerna bidragit till ett gott smittskyddsläge i landet genom att ha en beredskap för utbrott mot smittsam sjukdom samt delta i bekämpningen av dessa. Distriktsveterinärerna har, som ett led i EU:s övervakning av blåtunga, genomfört en nationell serologisk provtagning av nötkreatur. 122 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

123 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Distriktsveterinärerna har aktivt deltagit i en vaccinationsinsats som en följd av mjältbrandsutbrottet på Omberg 2016 i Östergötland. Distriktsveterinärerna har också medverkat som utredande veterinärer vid ett utbrott av Newcastlesjukan i Vellinge. I samband med fågelinfluensa (H5N8) i en kommersiell besättning utanför Nyköping har Distriktsveterinärerna upprättat en operativ ledningscentral med insatsledning och utredande veterinärer. I arbetet har flera frivilligresurser från Blå stjärnan och Hemvärnet deltagit. Dessutom har specifik hjälp från Räddningstjänsten rekvirerats. Måluppfyllelse - epizootiberedskap Målet att svara för epizootiberedskap bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på den beredskapsplan som finns och de aktuella insatserna under 2017 Förebyggande djurhälsovård Under 2017 har Distriktsveterinärerna gjort fortsatta satsningar inom den förebyggande hälsovården för nöt, äggproduktion och gris. För mjölkkor har huvudinriktningen rört villkorad läkemedelsanvändning (ViLA) med såväl utbildning av veterinärer som av djurägare. Intresset bland producenter för tjänsten, har stadigt ökat under året och är nu en viktig bas i vårt förebyggande arbete. Distriktsveterinärerna har under året startat upp det s.k. gristeamet. Detta är en grupp av ca 10 veterinärer som i sitt arbete ska prioritera arbete i grisbesättningar och som genomgår en två årig utbildning under ledning av överveterinären på gris. Syftet är att kunna erbjuda en hög och produktionsinriktad kompetens och där gristeamet på sikt ska överta de kunder som idag betjänas av ordinarie distriktsveterinärer. Distriktsveterinärerna har under året ansökt om fortsatt tillstånd att bedriva hälsokontroll på gris. Måluppfyllelse förebyggande djurhälsovård Målet att svara för förebyggande djurhälsovård bedömer Jordbruksverket som fullt uppfyllt. Bedömningen grundar sig på de fortsatta satsningar som är gjorda under Utsädeskontroll För att säkerställa att det finns tillgång till utsädeskontroll för alla aktörer i Sverige ska Jordbruksverket inom ramen för uppdragsverksamheten tillhandahålla en sådan kontroll på den fria marknaden. Uppdragsverksamheten inom utsädesområdet innefattar åtgärder inom ramen för det obligatoriska certifieringssystemet (fältbesiktning, provtagning, analysering, kontrollodling), kvalitets- och sundhetskontroll, provrensning, kontroll av nya sorter m.m. Verksamheten bedrivs för fröburna växtslag i konkurrens med andra certifierande organ och med möjligheter för utsädesproducenter att utnyttja auktoriserade laboratorier samt auktoriserad personal för fältbesiktning och provtagning. Utsädeskontrollen är helt självfinansierad. Tabell 58 Antal delanalyser fröburna växtslag Verksamhetsår Certifieringsanalyser Övriga analyser Summa Källa: Jordbruksverket Jordbruksverkets ambition är att fortlöpande anpassa arbetsrutiner och metoder till kundernas behov för att därigenom kunna upprätthålla en kompetent och kostnadseffektiv kvalitetskontroll. I nuläget pågår ett antal olika förändringsprojekt av vilka följande kan nämnas: Utveckling av ett nytt administrativt IT-system för hantering av verksamhetens processer. Optimera det digitala gränssnittet mellan verksamheten och kunderna för effektiv hantering av både uppdrag och resultat via webbplats. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamheten inom utsädesområdet uppgår 2017 till 24,5 miljoner kronor (föregående år 23,4 miljoner kronor). Måluppfyllelse utsädeskontroll Jordbruksverket har under året säkerställt att det finns utsädeskontroll tillgänglig för alla aktörer på marknaden och därför är målet fullt uppfyllt. Köttklassificering Jordbruksverket övervakar klassificeringen av slaktkroppar på slakterierna genom att säkerställa att bedömningen sker likadant i hela landet. Våra inspektörer besöker slakterierna kontinuerligt och kontrollerar att klassningen sker enligt EU:s gemensamma system, EUROP. Kostnaden för klassificeringsverksamheten 2017 är totalt 3,2 miljoner kronor. Av totalkostnaden står slakteribranschen för hälften, medan resterande finansieras av Jordbruksverket. Detta gör att Jordbruksverkets verksamhetskostnad för uppdragsverksamheten var ca 1,6 miljoner kronor för Den vanligaste orsaken till avvikelser är att bedömningen av nötkreatur eller får legat utanför godtagbara marginaler. I samtliga fall har klassningen nått godkänd nivå efter återbesök. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

124 KONKURRENSNEUTRAL UPPDRAGSVERKSAMHET Måluppfyllelse - köttklassificering Vid bedömningen av måluppfyllelsen har genomförandet och samordningen av kontrollerna prövats mot kriterierna rätt kontroller, rätt sätt och rätt tid. Sammanfattningsvis har kontrollerna skett på rätt sätt i rätt tid och i rätt antal. Målet bedöms därmed fullt uppfyllt. Tabell 59 Klassificering av slaktkroppar Planerade kontroller Utförda kontroller Avvikelser, % 5,6 % 7,5 % 6,5 % Kostnad per kontroll, tkr 1 8,5 8,2 9,0 1. Kostnaden per kontroll har i denna tabell utgått ifrån resultatområdets totala kostnader exklusive projektkostnader. Under 2017 uppkom inga projektkostnader. Källa: Jordbruksverket. Tjänsteexport Tjänsteexportverksamheten har under innevarande år bedrivits i linje med den strategiska inriktning och mål som beslutats för verksamheten. Vid ingången av 2017 bedömdes utsikterna för en stark utveckling under året som mycket god. Flera långsiktiga insatser var antingen igångsatta eller redan beslutade; (i) EU-twinning projekt i Moldavien (24 mån) (ii) International Training Program ITP (60 mån) (iii) Bi-lateralt Sida-finansierat kapacitetsutvecklingsprojekt i Moldavien (36 mån) (iv) Korttidsuppdrag som underleverantör till bl.a. SLU (Tadjikistan) och SCB (Balkan). För att bygga vidare på tidigare erfarenheter från bl.a. Georgien, har Jordbruksverket under året utvecklat och börjat implementera en helt ny projektstyrningsmodell för tjänsteexporten. Syftet är att förenkla, kvalitetssäkra och effektivisera projektutförandet. Övriga interna utvecklingsinsatser inkluderar en personalpool med experter som utbildats och gjorts tillgängliga för utlandsuppdrag. Samverkan med andra myndigheter inklusive Sida har prioriterats under året. Den bärande stommen för resultatområdet och den enhet (EIUS) som inrättades 2014 med uppdrag att utvidga myndighetens tjänsteexport utgörs alltjämt av bi-laterala utvecklingsprojekt som finansieras av biståndsbudgeten genom Sida. Under hösten 2017 avbröts Jordbruksverkets bilaterala stöd till Moldaviens livsmedelssäkerhetsmyndighet. I övrigt har Jordbruksverket genomfört två missioner till Kosovo under året som underleverantör till SCB samt en mission till Tadjikistan som underleverantör till SLU. I övrigt bedriver vi aktiva samarbeten inom myndighetsnätverket för tjänsteexport samt övriga fora relaterade till PGU och Agenda Jordbruksverket har under året försökt både bredda - och säkra fler finansieringskällor för verksamheten. Dock kvarstår Sida som den enskilt största framtida finansiären. Vid utgången av 2017 kan Jordbruksverket dessvärre konstatera att förutsättningarna för tjänsteexport har förändrats påtagligt. Jordbruksverkets roll inom tjänsteexporten utreds för närvarande då vi ser svåra möjligheter att uppfylla kraven på full kostnadstäckning för verksamheten. Jordbruksverkets verksamhetskostnader för uppdragsverksamhet inom tjänsteexportområdet för 2017 uppgår till 5,5 miljoner kronor, föregående år 4,0 miljoner kronor. Måluppfyllelse kompetens till internationellt utvecklingsarbete Jordbruksverket har under året tillhandahållit kompetens som efterfrågats till internationellt utvecklingssamarbete inom myndighetens verksamhetsområde. Jordbruksverket har härigenom aktivt bidragit till Sveriges politik för global utveckling. Målet bedöms vara fullt uppfyllt. 124 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

125 Attraktiv myndighet med engagerade medarbetare Detta avsnitt behandlar Färdplanens fokusområde Attraktiv myndighet i koncernen staten. Under 2017 har Jordbruksverket särskilt fokuserat på insatser inriktade på att vara en attraktiv arbetsgivare, ett aktivt medarbetarskap och ledarskap samt en effektivare kompetensförsörjning.

126 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Attraktiv arbetsgivare För att attrahera och behålla rätt kompetens ska vi vara en attraktiv arbetsgivare. För Jordbruksverket betyder det att vara en modern arbetsgivare med hög grad av tillit och som ger medarbetarna rätt förutsättningar att påverka och utvecklas på arbetet. En central del under året har därför varit insatser kring medarbetarskap, ledarskap, ökad dialog och öppenhet samt aktivitetsbaserat arbetssätt. Stärka vårt varumärke Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt det strategiska arbetet med hur vi marknadsför oss som arbetsgivare och hur vi stärker vårt varumärke. Vi har genomfört en kartläggning av de målgrupper som vi särskilt behöver nå ut till för att säkra kompetensförsörjningsbehoven framöver. Vi har i linje med detta deltagit på flera mässor och arbetsmarknadsdagar för att nå rätt kompetens. Aktiviteter inom sociala medier har också varit en viktig åtgärd. Personalstruktur I tabell 65 redovisas antal tillsvidareanställda den 31 december vid Jordbruksverket. Under året har Jordbruksverket rekryterat 271 nya medarbetare och 166 medarbetare har sluta. Detta ger en nettoökning på 105 tillsvidareanställda för 2017 till totalt personer. I siffran ingår även tjänstlediga. Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten har ökat med 59 medarbetare. Ökningen har framförallt skett gällande medarbetare som handlägger EU-stöd, bland annat cirka 20 nya medarbetare inom lokalt ledd utveckling. Nya uppdrag kopplat till den nationella livsmedelsstrategin samt ett samlat kompetenscentrum för försöksdjursverksamhet (3R) har också medfört en ökning av handläggare. Inom uppdragsverksamheten som främst består av Distriktsveterinärerna har ett utökat behov av veterinärer och djursjukskötare bidragit till ökningen med 46 medarbetare under året. Denna mätning av antal anställda kan jämföras med antal årsarbetskrafter enligt tabell 1 i kapitel Ekonomisk översikt. Den faktiskt arbetade tiden 2017 motsvarade årsarbetskrafter. Detta är en ökning med 86 årsarbetskrafter. Att siffrorna skiljer sig åt beror till stor del på att Jordbruksverket har en uttalad policy att minska andelen tidsbegränsat anställda. Personalrörligheten är 12 % för 2017 vilket är en ökning med 3 procentenheter i jämförelse med föregående år. Rådande högkonjunktur och konkurrens om arbetskraft har troligen påverkat personalrörligheten. Se tabell 60. Jordbruksverket har en hög andel tillsvidareanställda vilket bidrar till trygghet och kontinuitet på arbetsplatsen. 5 % av medarbetarna på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten utgjordes av tidsbegränsat anställd personal under Det är en fortsatt minskning från föregående år. Pensionsavgångarna 2017 motsvarade 0,9 % av de tillsvidareanställda. Under 2018 kommer 11 anställda (8 kvinnor och 3 män) fylla 65 år. Det motsvarar 0,7 % av de tillsvidareanställda. Fler medarbetare väljer idag att arbeta kvar efter fyllda 65, jämfört med tidigare år. Se tabell 61. Främjande av mångfald I mångfaldsplanen finns mål som syftar till att öka mångfald och tillgänglighet. Jordbruksverket ska ha en kultur som skapar förutsättningar för att ta tillvara medarbetarnas olika kompetenser, erfarenheter och drivkraft. Vidare handlar målen om att vi ska ha en jämn könsfördelning, åldersbalans och ökad mångfald inom alla yrkesgrupper och befattningar. Vi ska kunna förena föräldraskap och arbete samt ha verksamhet, lokaler och information som är tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Att eftersträva en jämn könsfördelning bland medarbetarna är en mycket central fråga för Jordbruksverket och ansträngningar görs för att vända trenden. Könsfördelningen bland tillsvidareanställda inom hela Jordbruksverket är 71 % kvinnor och 29 % män, vilket är en ökning med en procentenhet för kvinnor jämfört med 2016 och Könsfördelningen är jämnare om uppdragsverksamheten exkluderas: 64 % kvinnor och 36 % män. Bland chefer inom hela organisationen är könsfördelningen 60 % kvinnor och 40 % män. Se tabell 65. För att nå en jämnare könsfördelning bland medarbetarna pågår ett erfarenhetsutbyte med andra organisationer. Målsättningen är att nå fram till framgångsrika arbetssätt inom området. Vi utvärderar även vår rekryteringsprocess, för att säkerställa att den är könsneutral. Jordbruksverket behöver därför arbeta långsiktigt med olika åtgärder för att påverka könsfördelningen. Ett arbete som kommer att fortsätta under Under året har Jordbruksverket infört en funktion för anmälan av allvarliga missförhållanden inom myndigheten. Generaldirektören har också lyft frågeställningar om kränkande särbehandling med samtliga chefer i samband med Metoo-rörelsen. Medarbetare med annat födelseland än Sverige har ökat från 9,2 % av Jordbruksverkets anställda 2009 till 10,1 % Se tabell 63. Medelåldern på Jordbruksverket är 44 år vilket är oförändrat i jämförelse med föregående år. Se tabell 61 och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

127 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Tabell 60 Personalrörlighet i procent Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 2 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Personalrörlighet kvinnor män Personalrörlighet bland tillsvidareanställda enligt Nyckeltalsinstitutets definition, det lägsta talet av nyanställda eller avslutade dividerat med genomsnittligt antal anställda under året. 2. Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket Tabell 61 Åldersfördelning i procent Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Åldersfördelning - 29 år och yngre år år år år eller äldre Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket Tabell 62 Medelålder Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Medelålder kvinnor män Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket Tabell 63 Etnisk mångfald i procent Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Antal anställda andel födda i Sverige 90,8 90,4 89, , ,4 -andel utrikesfödda 3,6 3,2 3, , ,2 (Norden utom Sverige) -andel utrikesfödda 5,6 6,4 7, , ,4 (utom Norden) Andel utrikesfödda totalt 9,2 9,6 10, , ,6 1. Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

128 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Moderna beredskapsjobb och praktik i staten Under 2017 har vi fortsatt att ställa praktikplatser till förfogande för nyanlända arbetssökande och för personer med funktionsnedsättning, enligt regeringens uppdrag för perioden Insatsen moderna beredskapsjobb i staten enligt regeringsbeslut, har påbörjats under hösten. Distriktsveterinärerna En stor utmaning för att säkra kompetensförsörjningen på sikt är bristen på veterinärer och djursjukskötare i Sverige. Distriktsveterinärerna har genomfört flera rekryteringsträffar på universitet och högskolor i Europa, för att marknadsföra Distriktsveterinärerna som arbetsgivare. Distriktsveterinärerna har under året, tillsammans med personalorganisationerna påbörjat förhandlingar för att nå fram till en ny lönemodell, som stödjer god arbetsmiljö, effektiv verksamhet och som möjliggör Distriktsveterinärerna att vara en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarskap och ledarskap Utveckling av medarbetar- och ledarskap är en av Jordbruksverkets viktigaste frågor i syfte att skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet. Medarbetarskap Jordbruksverket arbetar långsiktigt med att stärka medarbetarskapet och målsättningen är att ha ett aktivt medarbetarskap präglat av medledarskap. Efter bakgrundsarbete 2016, har vi under 2017 fokuserat på genomförande och utveckling. Alla medarbetare på Jordbruksverket har fått reflektera och diskutera hur vi som medarbetare ska agera för att efterleva vår vision och vår värdegrund. I nästa steg har medarbetarna fått delta i ett medarbetarspel, med fokus på öppenhet och dialog kring aktuella frågeställningar och situationer på Jordbruksverket. Spelet togs fram i samarbete med ledning, HR, kommunikation, personalorganisationer och medarbetarråd. Under hösten har arbetsplatsdialoger genomförts på varje enhet. Dialogen har ersatt den tidigare medarbetarundersökningen. Dialogen fungerar som ett verktyg för enheterna att identifiera nuläge och kartlägga utvecklingsbehov när det gäller öppenhet, välmående och förmåga att arbeta tillsammans utifrån verksamhetens mål. Samtliga enheter genomförde dialoger. Varje enhet har därefter fått möjlighet att välja ett utvecklingsområde som de ska arbeta vidare med under kommande verksamhetsår för att stärka gruppens arbete och arbetsklimat framåt. Nu pågår arbete där varje enhet på Jordbruksverket, utifrån sina behov, väljer en workshop med inriktning medarbetarskap. Det arbetet fortsätter under våren Ledarskap Jordbruksverket har under året rekryterat 14 chefer, 9 kvinnor och 5 män. 4 chefer har rekryterats utanför Jordbruksverket medan 10 har rekryterats internt. Jordbruksverkets treåriga ledarutvecklingsprogram, avslutades under 2017 med en femte modul kring LEAN och ett effektivare arbetssätt. Det är viktigt framåt att även medarbetarna involveras, känner inflytande, vilja och energi för att vara med och utveckla verksamheten genom LEAN har vi även arbetat för att förbättra och förtydliga vår introduktion för nya chefer, samt det utbildningsutbud som finns för att fortsätta utveckla chefernas kompetens. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten är 3,7 % under Det är en minskning med 0,6 procentenheter i jämförelse med föregående år. Se nedanstående tabell. För Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten är det framförallt den långa sjukfrånvaron som minskat. Det finns ett medvetet fokus på tidiga insatser för att förebygga ohälsa. Tabell 64 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid för Jordbruksverket Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Total sjukfrånvaro 4,7 4,8 4,1 5,5 5,5 4,6 4,2 4,3 3,7 - kvinnor 5,7 5,7 5,1 6,5 6,2 5,3 5,2 5,3 4,9 - män 2,2 2,7 1,6 1,5 2,3 1,1 2,6 2,8 1,8-29 år och yngre 2,3 2,7 3,0 2,5 3,7 3,0 2,3 2,1 3, år 5,0 5,0 4,0 6,3 6,6 5,0 4,2 4,0 3,4-50 år eller äldre 4,9 5,0 4,6 5,2 4,7 5,4 4,8 5,2 4,3 Andel (%) sjukfrånvaro samman hängande 60 dagar eller mer 51,1 56,2 43,0 56,3 53,4 43,9 48,0 58,0 42,5 1. Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport Källa: Jordbruksverket 128 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

129 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE I figur 11 framgår att totala sjukfrånvaron för Jordbruksverket inklusive uppdragsverksamheten ökat under 4 år men minskar med 0,7 procentenheter under Figur 12 Sjukfrånvaro i procent av arbetad tid för Jordbruksverket 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Avser sjukskrivning i procent av arbetad tid. Jordbruksverket inkl. uppdragsverksamheten. Källa: Jordbruksverket Övertid Den totala övertiden på Jordbruksverket exklusive uppdragsverksamheten under 2017 var timmar, vilket är en minskning med 631 timmar jämfört med Övertid har främst uppstått vid säsongsbetonat arbete, arbete inom krisorganisationen samt IT-avdelningens jourverksamhet. Distriktsveterinärerna Distriktsveterinärerna har under 2017 sjösatt ett ledarskapsprogram och genomfört tre av totalt fem moduler under året. Målsättningen är att stärka cheferna i sin roll inom flera fokusområden. I syfte att öka effektiviteten har Distriktsveterinärerna fortsatt det interna utvecklingsarbetet med fokus på att ta fram en strategisk affärsplan för Planerna syftar till att stödja kundfokus och affärsmässighet och målsättningen är att organisationen ska bli mer proaktiv än reaktiv i arbetssätten. Utvecklingsarbete enligt LEAN har fortsatt under 2017, där bland annat korta dagliga pulsmöten har införts som rutin. När den nya föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö kom (AFS 2015:4) så genomförde Distriktsveterinärerna en utbildning för chefer tillsammans med företagshälsovården. Utbildningen byggde på exempel kopplade till arbetsmiljö, från tre olika kliniker inom organisationen. Målsättningen är att skapa friskare arbetsplatser och att hålla nere sjuktalen. Distriktsveterinärerna präglas också av klinisk verksamhet vilket ställer högre krav på ett effektivt arbete med förebyggande insatser för att minska risken för olycksfall i arbetet. Kompetensförsörjning Utveckla och behålla rätt kompetens God kompetensförsörjning är en av Jordbruksverkets viktigaste strategiska uppgifter och vi har därför kompetensanalys som en del av verksamhetsplaneringen genomfördes analyser på respektive avdelning för att kartlägga kompetensbehovet, både på lång och kort sikt. Resultatet har aggregerats på central nivå för att finna gemensamma utvecklingsinsatser. Varje avdelning har också tagit fram egna åtgärder för att säkra sitt framtida kompetensbehov. Engagerade medarbetare med rätt kompetens Jordbruksverket har ett långsiktigt behov av både specialistkompetens och bredare kompetens, som kan anpassas efter verksamhetens behov. För att säkerställa en träffsäker och inkluderande rekryteringsprocess arbetar Jordbruksverket med kompetensbaserad rekryteringsmetodik. Inför varje rekrytering används i regel en workshop där medarbetare och chef utifrån sina perspektiv bidrar till att utforma en kravspecifikation. Antalet utbildningsdagar har det senaste året legat på 4,9 dagar per anställd vilket är en ökning jämfört med Kvinnorna har i genomsnitt 5,1 dagar medan männen har 4,5 dagar. IT-avdelningen har tagit emot 6 traineer genom sitt IT-traineeprogram under Det är fjärde gången som programmet genomförs. Jordbruksverkets generaldirektör har under året haft flertalet träffar med medarbetarrådet för att diskutera och arbeta med aktuella frågor inom fokusområdet attraktiv myndighet i koncernen staten. Teman har bland annat varit hur vi ska stärka öppenheten på Jordbruksverket ytterligare, framtagande av medarbetarskapsspel, diskussioner kring flytt till nya lokaler och aktivitetsbaserat arbetssätt. Medarbetarrådets idéer och tankar är viktiga inslag för att utveckla verksamheten åt rätt håll och skapa ökad delaktighet hos de anställda. Andra viktiga utvecklingsinsatser under 2017: Introduktion av nya medarbetare. Fokus har varit på ett modernare, digitalt format. I dialog har nya medarbetare fått påverka och tycka till om Jordbruksverket som arbetsgivare. Mobilt arbetssätt har införts under året som ett sätt att möta både arbetsgivarens och arbetstagarens behov och önskemål om flexibla och effektiva arbetssätt. Jordbruksverkets övergripande arbetsmiljömål är Att skapa en fysisk, organisatorisk och social arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall samt främjar goda arbetsresultat, trivsel och utveckling för verksamheten och medarbetarna. Som ett led i detta har vi under året satsat på utbildning av chefer i organisatorisk och social arbetsmiljö. Pulsmätningar. I ett projekt för införande av den nya EU-politiken, har Jordbruksverket i syfte att identifiera möjligheter och utmaningar inom arbetsmiljö och arbetssätt infört pulsmätningar. Medarbetarna involveras på så sätt och är delaktiga i förbättringsarbetet. Verktyget kommer fortsätta att användas framöver och då även i linjeverksamheten. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

130 ATTRAKTIV MYNDIGHET MED ENGAGERADE MEDARBETARE Tabell 65 Antal tillsvidareanställda vid Jordbruksverket den 31 december Jordbruksverket Uppdragsverksamhet 1 Jordbruksverket exkl. Uppdragsverksamhet Tillsvidareanställda kvinnor män Administratörer kvinnor män Handläggare kvinnor män Distriktsveterinärer kvinnor män Chefer kvinnor män Varav ledningsgrupp kvinnor män Varav avdelningschefer kvinnor män Varav enhetschefer kvinnor män Varav regionchefer kvinnor män Varav klinikchefer kvinnor män Varav övriga chefer kvinnor män Distriktsveterinärerna, Utsäde, Köttklassificering och Tjänsteexport 2. Från och med 2017 redovisas tillförordnade avdelningschefer vilka ej redovisats tidigare år. 3. Från och med 2017 redovisas tillförordnade enhetschefer vilka ej redovisats tidigare år. Källa: Jordbruksverket 130 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

131 Stödjande processer I detta avsnitt redovisar vi hur Jordbruksverket arbetar med intern styrning och kontroll, utveckling av verksamheten, kommunikation och andra verksamhetsstödjande funktioner.

132 STÖDJANDE PROCESSER Kundtjänst Våra kunder har ett fortsatt behov av enkla kontaktvägar in till Jordbruksverket. Kunderna har möjlighet att kontakta oss via telefon, mejl och webbforum. De vanligaste frågeområdena är om lantbrukets djur samt om sällskapsdjur. Se uppgifter om antalet kontakter i tabellen nedan. Tabell 66 Antal kontakter med Jordbruksverkets kundtjänst Antal telefonsamtal Antal mejl Antal frågor i webbforum Antal visningar av frågor i forum Källa: Jordbruksverket Antalet telefonsamtal till kundtjänst har minskat under 2017 jämfört med de två tidigare åren. Den största anledningen till att samtalen har minskat är ett förändrat arbetssätt avseende växelsamtal och interna samtal. Genom att lägga mer tid på varje samtal höjer vi kvaliteten och får bättre träffsäkerhet och en förmodad ökad kundnöjdhet. Under 2017 besvarades 84 % av alla inkommande samtal till kundtjänst vilket ligger precis under vår målsättning om att besvara 85 % av samtalen. Vårt webbforum är ett bra komplement till mejl och telefonkontakter men vi ser ett minskat antal besök i forumet. Vi behöver arbeta mer framöver med att synliggöra forumet i olika kanaler för att öka användningen. Kundtjänst jobbar kontinuerligt med kvaliteten på kundmötena. Under 2017 har vi genomfört en extern utvärdering med syfte att identifiera utvecklingsområden för vårt bemötande och vår tillgänglighet. Utvärderingen visade överlag ett gott resultat men för att stärka vårt bemötande ytterligare behöver vi utveckla gränssnitten mellan kundtjänst och kärnverksamheten. Underlaget kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med att utveckla vår verksamhet. Styrning av utvecklingsverksamheten Arbetet med att förbättra vår utvecklingsverksamhet har fortsatt under Myndighetens utvecklingsutskott arbetar med att ta fram fleråriga och årliga utvecklingsplaner i portföljstyrningen. Utvecklingsplanerna innehåller prioriterade utvecklingsinitiativ som bidrar till att vi ska nå våra mål. Vi har påbörjat arbetet med att implementera en ny projektmetod i organisationen. Den nya projektmetoden kommer att ge ett ökat stöd för beställare, styrgrupps medlemmar och projektledare vilket ska bidra till effektivare arbete i projekt. Leankontor Under året har Jordbruksverket beslutat att satsa brett på att införa en lean kultur i verksamheten. Det övergripande syftet är att öka värdet på Jordbruksverkets tjänster till våra kunder, medarbetare och uppdragsgivare. Ett led i införandet av lean har varit att skapa en ny stödverksamhet i form av ett leankontor. Syftet är att stötta verksamheten att nå sina mål med hjälp av leanprinciper. Under 2017 har vi anställt en leansamordnare och startat upp ett nätverk av leancoacher. Vi har också genomfört utbildningsinsatser för chefer och coacher under året. Effektiv kommunikation Bilden av oss Under 2017 deltog vi i Sifo:s undersökning Myndigheternas anseende. Syftet är att mäta hur allmänheten ser på Jordbruksverket. Resultatet visar att Jordbruksverket har ett gott anseende, även om kännedomen om oss generellt är låg. De flesta uppger att de fått bilden av oss via media. Hur vi uppfattas i medierna mäter vi vartannat år. Medieanalysen ger oss en bild av vilka av våra frågor som det rapporteras mest om. Årets analys visar att 90 % av publiciteten om Jordbruksverket har en neutral eller positiv vinkel. Smittskydd ur olika perspektiv är det ämne som det rapporterades mest om under För att mäta hur våra egna medarbetare ser på Jordbruksverket genomförde vi även en identitetsundersökning under Resultatet visar att de flesta är stolta över att arbeta på Jordbruksverket och att de skulle rekommendera andra att arbeta här. Vår huvudkanal, jordbruksverket.se Jordbruksverket.se har drygt 4 miljoner besök per år. Cirka 40 % av besöken går till våra e-tjänster. En av de mest besökta e-tjänsterna är Mina sidor där våra kunder till exempel kan ansöka om jordbrukarstöd, söka företags- och projektstöd och föra över stödrätter till en annan lantbrukare. Även e-tjänsten Hundregistret är välbesökt. Sidor med information om djur står för cirka 35 % av all trafik. Under 2017 har vi bland annat förbättrat sökfunktionen. Genom att regelbundet följa upp 132 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

133 STÖDJANDE PROCESSER statistik över vad besökarna gör lär vi oss om våra målgrupper och kan anpassa webben efter deras behov. Jordbruksverket.se ska bli ännu bättre och mer anpassad för våra kunder, mer användarvänlig och modern. Under 2017 inledde vi en förstudie som bland annat ska leverera en effektanalys och ett koncept för hur vår nya kundanpassade webbplats ska se ut och fungera. Sociala kanaler en plats för dialog Jordbruksverket har under många år varit aktiva i sociala medier. Via de sociala kanalerna har vi möjlighet att nå ut med målgruppsanpassad information samtidigt som vi kan föra en dialog med våra kunder. Bloggen Jordbruket i siffror hade i genomsnitt visningar varje månad under Syftet med bloggen är att göra den officiella statistiken mer tillgänglig och begriplig. De mest populära inläggen handlar om arrendepriser, livsmedelskonsumtion och fakta om djur och arealer. Jordbruksverkets har idag drygt följare. På Instagram har vi under året låtit flera av våra följare vara gästvärdar under en vecka var. De har fotat och lagt upp bilder av fantastiska landsbygder runt om i Sverige. Jordbruksverkets facebooksida är den yngsta av våra sociala kanaler. Den har varit i gång i två år och har idag cirka följare. De flesta kommentarerna handlar om jordbruksstöd och om hur djuren har det. Vi publicerar numera alla platsannonser på Jordbruksverkets linkedinsida. Under året har vi haft knappt jobbvisningar vilket lett till cirka 250 ansökningsklick. Borgeby fältdagar I slutet av juni arrangerades Sveriges största lantbruksmässa i fält Borgeby fältdagar. Under de två mässdagarna kom besökare. I Jordbruksverkets monter fick besökarna bland annat veta mer om hur de kan minska spridningen av ogräs och jordburna sjukdomar, hur ogräsfrön egentligen ser ut och var finns det mest ogräsfrön på maskinerna. Besökarna fick också information om vad de kan göra för att gynna den biologiska mångfalden och de kunde ställa frågor om jordbrukarstöd och företagsstöd. Kommunikationen om jordbrukarstöden Varje år söker omkring personer jordbrukarstöd i vår e-tjänst SAM Internet. Av dem tar nästan 75 % hjälp för att göra ansökan, till exempel av en konsult. Informationen om SAM-ansökan och jordbrukarstöden är omfattande och komplex. Vi lägger därför mycket arbete på att göra informationen så tydlig och begriplig som möjligt för våra målgrupper. I år togs lösenorden till SAM Internet bort. Alla som ska använda e-tjänsten måste i stället logga in med e-legitimation. Utvärderingen visar att konsulter och länsstyrelsepersonal tyckte att övergången till e-legitimation gått smidigt. SAM-utskicket, det informationsutskick som lantbrukarna får hem i brevlådan när ansökansperioden börjar, innehöll i år bara en folder på fyra sidor. I foldern hänvisade vi till vår webbplats för mer information. Tidigare har utskicket varit betydligt mer omfattande. Utvärderingen visade att även förändringen av utskicket togs emot väl av lantbrukarna. Miljödiplomerad arbetsplats Jordbruksverkets huvudkontor i Jönköping samt regionkontoren i Uppsala och Alnarp är miljödiplomerade enligt den så kallade Jönköpingsmodellen inom Svensk Miljöbas. Utsädesenheten i Svalöv är miljöcertifierad enligt ISO Vår miljöledningsgrupp tar årligen fram en intern handlingsplan för miljöarbetet. De områden som ingår i handlingsplanen är sådan verksamhet som ger direkt miljöpåverkan som avfall, energianvändning och resor. Inom ramen för handlingsplanen verkar vi för att minska utsläppen av koldioxid från våra resor till exempel genom att få fler att använda sig av resfria möten. Tabell 67 Miljönyckeltal Resfria möten Skypemöten Utsläpp från resor och övriga transporter, kg CO Energianvändning, kwh 1. Energianvändningen avser Jordbruksverkets huvudkontor och regionalkontor exklusive Distriktsveterinärernas mottagningar. Källa: Jordbruksverket Som en del i vårt miljöarbete installerades solceller på huvudkontoret i Jönköping i slutet av År 2017 var första året med full produktion och produktionen ligger på ca kwh per år. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

134 STÖDJANDE PROCESSER Intern styrning och kontroll Intern styrning och kontroll är den process som gör att vi med rimlig säkerhet kan säga att vi uppfyller verksamhetskraven i myndighetsförordningen. Verksamhetskraven innebär att vi ska vara effektiva, följa lagar och regler, redovisa vår verksamhet på ett rättvisande sätt och hushålla väl med statens medel. Jordbruksverket har följt upp hur processen för intern styrning och kontroll har fungerat under Som underlag för uppföljningen har vi använt den utvärderingsmodell som vi tog fram i samband med att förordningen om intern styrning och kontroll infördes. Utvärderingsmodellen består av ett antal kriterier som utgår från COSO-ramverket (Committee of Sponsoring Organizations): Kontrollmiljö Riskanalys Kontrollåtgärder Information och kommunikation Uppföljning och utvärdering Jordbruksverket har följt upp processen för intern styrning och kontroll genom att alla chefer har fått svara på en enkät om hur den egna verksamheten fungerar. Cheferna har på en femgradig skala fått bedöma i vilken utsträckning förutsättningar för god intern styrning och kontroll finns på plats. Den totala andelen svar med betyget 3 eller mer är 92 % och för bedömningen 4 och 5 är motsvarande andel 69 %. Detta bedömer vi vara ett bra resultat, även om svarsfrekvensen ligger något under föregående år. Områden som cheferna bedömt fungera särskilt bra (andel betyg 4 eller 5) är i vilken utsträckning verkets visioner, strategier och mål är förankrade i verksamheten, hur väl man känner till sitt ansvar när det gäller intern styrning och kontroll, i hur stor utsträckning verksamheten planerat för att hantera identifierade risker samt i vilken utsträckning man har tillgång till den information man behöver för att utföra sitt arbete. Frågor med något lägre bedömning (lägre andel betyg 4 eller 5) rör att verket har ändamålsenliga processer för dialog om mål, uppföljning och avvikelser i vilken utsträckning verket har ett system för att fånga upp förbättringsförslag från medarbetarna samt i vilken mån uppföljningen av verksamheten är ändamålsenlig. 134 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

135 Återrapporteringskrav I detta avsnitt redovisas Jordbruksverkets arbete med mål och återrapporteringskrav i enlighet med regeringsbeslut samt andra viktiga uppdrag.

136 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Målsättning för stödhantering Följande likvärdiga målsättningar ska vara vägledande för Jordbruksverkets hantering av EU-stöd: minska de administrativa utgifterna, effektivisera och förenkla för företag och myndigheter, sträva efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som regelverket tillåter och minska andelen fel i stödhanteringen. Minska de administrativa utgifterna, se kommande avrapportering i mars 2018 av uppdraget Kostnader för EU-stöd. Effektivisera och förenkla för företag och myndigheter. Jordbruksverket har under 2017 fortsatt att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar och underlätta för företagen i deras företagande. Viktiga delar i detta arbete har under året varit att arbeta vidare med de synpunkter och förslag som framkom under Förenklingsresan för lantbrukare och Förenklingsresan för livsmedelsindustrin och att aktivt arbeta med att åstadkomma förenklingar vid exempelvis regelverks- och rutinöversyner. Förenklingar överallt är ett av fokusområdena i Jordbruksverkets strategiska plan. Förenklingsarbetet sker kontinuerligt som en integrerad del i vårt ordinära arbete. Förslag till förenklingar samlas in internt och externt och förs in i en tidsatt handlingsplan. Förenklingsarbetet följs upp genom regelbundna avstämningar där representanter från samtliga berörda avdelningar på Jordbruksverket deltar. I handlingsplanen finns en grupp av förslag som är kopplade till EU:s regelverk. Arbete pågår med flera av dessa förslag och flera förslag bedöms komma att behandlas vid kommande översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken inom ramen för CAP En annan grupp av förslag gäller Jordbruksverkets eget regelverk. Flera av dessa bearbetas, men i vissa fall bedöms förenklingar vara möjliga först efter CAP 2020 reformen. En annan grupp av förslag är kopplade till Jordbruksverkets arbetssätt. Arbete pågår även med många av dessa. I vissa fall har Jordbruksverket redan vidtagit åtgärder men det kräver att vi ständigt arbetar med frågan. Detta gäller bl.a. bemötande, klarspråk, samordning, dokumentering och rapportering. Förenklingsresan för lantbrukarna, som påbörjades 2013, fokuserades på det som lantbrukarna upplever som krångligt i sin vardag och på vad Jordbruksverket och andra myndigheter kan göra för att underlätta för företagen. Förenklingsresan resulterade i en gemensam handlingsplan för alla de berörda myndigheterna och för branschorganisationen Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Vissa delar av handlingsplanen har myndigheter och branschorganisationer arbetat med enskilt och kunnat lösa direkt medan flera av delarna har krävt ett gemensamt arbete av inblandade parter. Arbetet med den gemensamma handlingsplanen avslutades med en rapport under mars månad Kvarvarande förenklingsförslag fördes över till Jordbruksverkets handlingsplan för förenklingar och arbetet har fortsatt med dessa. Förenklingsresan för livsmedelsindustrin, som påbörjades 2015 planerades och genomförs tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtverket, innebar att sju industrier av olika inriktning, storlek och geografisk placering besöktes. Dessutom besöktes Svensk Dagligvaruhandel och synpunkter och förslag samlades också vid Jordbruksverkets livsmedelsseminarium. Alla synpunkter listades och kategoriserades och en handlingsplan sammanställdes av myndigheterna. Under 2017 har arbetet varit inriktat på ytterligare förankring av handlingsplanen såväl internt som externt och på själva förändringsarbetet. Vi är också aktiva i förenklingsarbete på EU-nivå vilket bl.a. omfattar att försöka påverka och förenkla regelverket kring EU-stöden och regelverken kring djur- och växtskydd. Flera av de förenklingsförslag som framkommit under förenklingsresan för lantbrukarna och i de nationella svenska diskussionerna har tagits upp av EU-kommissionen i deras förenklingsarbete, exempelvis i den s.k. Refit-plattformen och Omnibusförordningen som varit centrala i EU arbetet under året. Viktigt i förenklingsarbetet på EU-nivå är ett nära samarbete och erfarenhetsutbyte med andra EU-länder. Jordbruksverket har regelbundna kontakter direkt med andra medlemsstater och DG AGRI genom bl.a. Learning Network. Fyra gånger per år möts styrgruppen för nätverket och går igenom centrala och aktuella frågor. En person från Jordbruksverket fungerar för närvarande som ordförande för Learning Network. Under året har den så kallade SAMarbetsgruppen, vilken består av LRF, LRF mjölk, LRF konsult, länsstyrelserna, Hushållningssällskapet, Näringsdepartementet och Jordbruksverket, träffats en gång per månad och tagit fram förenklingsförslag. Arbetet i denna grupp har bl.a. resulterat i förenklingar kring tvärvillkoren och syftet är att på sikt förenkla hela systemet kring tvärvillkor. Utöver detta bedriver Jordbruksverket även annat förenklingsarbete. Som exempel på detta kan nämnas det arbete som görs i handlingsplanerna för gris, nöt, lamm och mjölk. Handlingsplanerna ägs av branschorganisationerna men vi deltar och arbetar med de förenklingsåtgärder som rör vårt ansvar, t.ex. sådant som rör våra regelverk. Sträva efter att stöden i så stor utsträckning som möjligt kan betalas ut så tidigt som 136 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

137 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Foto: Sofie Logardt regelverket tillåter, se nedan under rubriken Styroch uppföljningssystem. Minska andelen fel i stödhanteringen, se kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna under rubriken Korrekt genomförande av EU-stöden. TA-medel Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Teknisk Assistans) från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden. Uppföljning och utvärdering TA-medlen finansierar Jordbruksverkets arbete med uppföljning och utvärdering av programmen samt ängs- och betesmarksinventering. Arbetet med att kravställa, testa och utveckla IT-systemen för att få fram de uppgifter som behövs för att kunna följa upp och utvärdera programmen har fortsatt. Uppföljningen av programmen består av analyser, sammanställningar och resultatredovisningar. Ett flertal olika indikatorer används för att visa programmens utfall, resultat och effekter. Indikatorvärdena samlas in på olika sätt, bland annat via de IT-stöd som finns för ansökan och handläggning av stöd och ersättningar. Utvecklingen inom programmen presenteras i en årlig genomföranderapport som visar vilka produktiva och finansiella resultat som programmet uppnått. Vi har också information om programgenomförandet på Jordbruksverkets webb och vi har en blogg där vi skriver om vad som händer i programmen. På webben finns även den information om stödsökande som EU-kommissionen kräver. Under 2017 har vi dessutom redovisat en fördjupad årsrapport om landsbygdsprogrammet för EU-kommissionen, vilket innebär en mycket detaljerad redovisning av hur det går för programmet och vilka utvärderingar som görs. Utvärderingen av programmen samordnas av ett utvärderingssekretariat. Inom landsbygdsprogrammet har arbetet under 2017 till stor del handlat om att starta upp utvärderingar. Vi har nu många utvärderingar igång, exempelvis för bredband, löpande lärande av innovationsprojekt (EIP), åtagandeplaner inom betesmarksersättningen, horisontella principer, löpande lärande av lokalt ledd utveckling, långsiktiga effekter för lokalt ledd utveckling och vattenåtgärder. De senare utvärderingarna JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

138 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV ovan utvärderar både landsbygdsprogrammet och havs- och fiskeriprogrammet. I övrigt är en större utvärdering om havs- och fiskeriprogrammet under uppstart. Ängs- och betesmarksinventeringen är en kvalitativ inventering av de mest värdefulla ängs- och betesmarkerna i Sverige. Inventeringen omfattar natur- och kulturvärden knutna till långvarig betes- eller slåtterhävd och fungerar som underlag för ärendehandläggning, planarbete, utvärdering av landsbygdsprogrammet och miljömålen, artikel 17 rapporteringen och forskning. Från och med 2016 ligger fokus i inventeringen på att återbesöka tidigare inventerade marker så att databasen hålls aktuell. Under 2016 och 2017 har Naturvårdsverket gått in med 3,5 miljoner kronor per år för att förbättra inventeringens täckning och bredda urvalet av marker för återbesök så att inventeringen ska fungera som ett bra underlag för att följa gräsmarksnaturtypernas utveckling. Landsbygdsnätverket Merparten av kostnaderna utgör ersättningar för utlägg som nätverkets medlemsorganisationer haft när de utfört operativa insatser enligt handlingsplan, tvååriga aktivitetsplaner samt tematiska arbetsplaner. En annan stor del av kostnaderna utgörs av löner för det samordnande nätverkskansliet på drygt 8 heltidstjänster med finansiering från TA-medel. Därutöver är det kostnader för att arrangera konferenser och inköp av tjänster, t.ex. podd- och filmproduktionstjänster. Alla intresseorganisationer och myndigheter, som är verksamma på nationell nivå och som är viktiga för att nå målen med landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt lokalt ledd utveckling kan bli medlemmar i landsbygdsnätverket. Vid årsskiftet 2016/2017 har nätverket närmare 100 organisationer och myndigheter med som medlemmar. Av dessa är närmare 40 operativa i olika arbetsgrupper. Nätverket leds av en styrgrupp som representerar 15 av medlemsorganisationerna och myndigheterna. Alla medlemmar i nätverket kan föreslå ämnesområden som man tillsammans med resurser från nätverkets budget behöver jobba med. Under är det gröna näringar, innovationer i jordbruket, lokalt ledd utveckling, integration, naturturism, service i landsbygder och unga i landsbygdsutveckling som styrgruppen har prioriterat. Därutöver har en tematisk grupp för fiske- och vattenbruk startats 2016 och pågår programperioden ut. I de olika arbetsgrupperna och i innovationsnätverket genomförs en stor mängd aktiviteter så som insamling av goda exempel, tematiska träffar, produktion av olika former av informationsmaterial, med mera. Informationen om dessa insatser sprids fortlöpande via landsbygdsnätverkets webbplats, sociala medier, podden Landet och nyhetsbrev. Utöver verksamheten i de olika temaområdena så har nätverket haft en nätverksträff som med distansteknik knöt ihop sju regionalt baserade nätverksträffar i januari 2017, en särskild leadernätverksträff i april 2017 samt en träff i november 2017 för hela nätverket med landsbygdsgala på kvällen. Under året har alla handläggande myndigheter kunnat nominera sina bästa satsningar till det så kallade Ullbaggepriset och vid galan i november delades Ullbaggar ut till de bästa landsbygdsatsningarna i sju kategorier med finansiering från landsbygdsprogrammet, havs- och fiskeriprogrammet samt programmet för lokalt ledd utveckling med finansiering från socialfonden och regionalfonden. Ullbaggepriserna röner god uppmärksamhet i regional media och fackpress. ÖK sekretariatet Kostnaderna avser lönekostnader för arbete med förberedande/genomförande av sammanträden för programmens övervakningskommittéer (ÖK) samt arbete med årsrapporterna för Landsbygds- och fiskeriprogrammen som lämnas till EU i juni varje år samt rese- och möteskostnader för övervakningskommittéerna inom respektive program. Informationsinsatser Enligt förordningskrav ska det inom programperioden för havs- och fiskeriprogrammet hållas två informationsevent i syfte att sprida information till allmänheten. I juni organiserades programperiodens första informationsevent. Under ett tvådagars event som bestod av både studiebesök på en fiskodling och föreläsningar deltog ett sextiotal personer. Förberedelse inför programperiod TA-medlen har belastats med tkr i avskrivningskostnader för utvecklade IT-applikationer som byggts under implementeringen av programmen. Se vidare under avsnitt Digitalisering där bl.a. kostnaderna framgår för implementeringen under perioden Genomförande (Jordbruksverket) TA-medel har använts för att täcka en mindre del av förvaltnings- och utbetalningsmyndighetens kostnader för genomförande av landsbygdsprogrammet. I arbetet ingår support till länsstyrelserna, viss uppföljning, förvaltning och styrning av programmen, handläggning av stöd samt arbetet med utbetalning av stöden. 138 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

139 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Lokal ledd utveckling TA-medel finansierar handläggning om beslut om stöd samt handläggningar av utbetalning inom lokalt ledd utveckling. Se även kapitel Hantering av stöd från EU-fonderna. Under 2017 har medlen också använts till tillsynsbesök hos hälften (24st) av leaderområden samt genomgång av alla 48 områdens årsrapporter. Syftet var att följa upp så att de följer sina startbeslut samt arbetar mot målen i sina strategier. Vidare har Jordbruksverket anordnat utbildningar i handläggning och genomfört informationsinsatser. Det har under året varit ett stort söktryck hos både LAG och Jordbruksverket. Detta kräver mycket support och informationsinsatser till LAG. Regelverken är komplexa och kräver stor kompetens. Andra arbetsuppgifter har varit att delta i fondsamordningsmöten med Tillväxtverket samt ESF-rådet i syfte att harmonisera tillämpning av regelverk mellan fonderna. Genomförande (länsstyrelserna) TA-medel till länsstyrelserna har fördelats till varje länsstyrelse enligt en av Jordbruksverket fastställd fördelningsnyckel. TA-medel har finansierat lönekostnader för att hantera landsbygdsprogrammet. Kostnaderna har rört: Inhämtande av kunskaper för en effektiv gransknings- och urvalsprocess av stöden, information om landsbygdsprogrammet för målgruppen. Granskning av ansökningar, fysiska fältkontroller och åtagandeplaner kopplade till miljöersättningarna. Granskning av ansökningar, urvalsprocess och slutbesiktningar rörande stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder. TA-medel har även finansierat handläggning inom områdena: Investering inom jordbruk, trädgård och rennäringen Jordbruks- och affärsutveckling Service, infrastruktur och attraktiv landsbygd Stöd inom samarbete Arbete med genomförandestrategi och partnerskap Regional handlingsplan Miljöanalys (SLU) TA-medel har tilldelats SLU:s fortlöpande miljöanalys (Foma) för de verksamheter som har koppling till åtgärder i landsbygdsprogrammet. Sametinget Sametinget har använt TA-medel till personalkostnader för handläggning av olika stöd, transporter med flyg, konsulter, kurs och konferensavgifter, exempelvis Sametingets informationsdagar i maj och kostnader som tillkommer såsom resor (bilhyra för exempelvis kontrollbesök, biljetter, hotell). Tillväxtverket Tillväxtverket beslutar om medel för kompetensutveckling, information och demonstration samt stöd till pilotprojekt för servicelösningar. Tillväxtverket har valt att prioritera två huvudsakliga inriktningar: Regionala och lokala processer och lokalt anpassade servicelösningar. Inom lokalt anpassade servicelösningar uppmuntras regionala, kommunala och lokala initiativ till pilotprojekt för utveckling av lokalt anpassade långsiktigt hållbara servicelösningar. Under 2017 har pengar främst använts till handläggning, utredning och beslut av ansökan om stöd och ansökan om utbetalning. Tillväxtverket har anordnat olika regionala serviceträffar, där genomförandet av landsbygdsprogrammet utgjort en central del. Ekonomistyrningsverket TA-medlen finansierar revision av programmet som företrädelsevis genomförs av Ekonomistyrningsverket, som är reviderande myndighet inom havs- och fiskeriprogrammet, i syfte att uppfylla de krav på effektiv förvaltning av EFF-medel i Sverige. JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

140 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Tabell 68 Utfall av TA-medel 2017, tkr Åtgärder Landsbygdsprogrammet Havs- och fiskeriprogrammet Socialfonden Regionalfonden Summa Uppföljning och utvärdering Landsbygdsnätverket ÖK-sekretariat Förberedelser inför programperiod Genomförande Informationsinsatser Lokalt ledd utveckling Delsumma Jordbruksverket Genomförande (Länsstyrelserna) Miljöanalys (SLU) Sametinget Tillväxtverket Ekonomistyrningsverket SUMMA I regeringsbeslut 19 oktober 2017 erhöll aktuella myndigheter en ram av TA-medel inom landsbygdsprogrammet för hela programperioden. Enligt nedanstående tabell framgår hur stor del av beslutad ram som utnyttjats under perioden Tabell 69 Utnyttjande av TA-medel inom landsbygdsprogrammet , tkr Ram Utfall Utnyttjande Jordbruksverket ,9 % Länsstyrelserna ,4 % SLU ,0 % Sametinget ,3 % Tillväxtverket ,5 % SUMMA ,3 % 1. Utbetalningar av TA-medel får ske som längst t.o.m. räkenskapsåret Digitalisering Jordbruksverket ska redovisa större utvecklingsprojekt. Jordbruksverket ska för dessa redovisa realiserad respektive planerad nyttohemtagning och tidsåtgång. Jordbruksverket ska även redovisa viktigare e-tjänster som utvecklats under året och vilken nytta de genererar för kund. Jordbruksverket ska för 2017 beskriva kostnader för att tillhandahålla respektive utveckla it-system för att handlägga EU-stöd. Större utvecklingsprojekt och realiserad respektive planerad nyttohemtagning Under räkenskapsåret 2017 har de totala utvecklingsutgifterna för det fortsatta implementeringsarbetet av den nya politiken uppgått till 100 miljoner kronor varav drygt 47 miljoner kronor lånefinansieras och skrivs av på fem år framåt. Resterande 53 miljoner kronor har kostnadsförts under året. 140 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

141 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Projekt Jorden Projekt Jorden ansvarar för att bygga det handläggningssystem som Jordbruksverket och länsstyrelserna använder för att handlägga direktstöd och arealbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet. Inom projektet sker den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet för de olika stöden och ersättningarna. IT-systemen är på plats och funktioner finns för att ansöka, handlägga, ta hand om kontrollresultat, utbetala och redovisa stödutbetalningar. Under första halvåret 2018 fortsätter arbetet med att utveckla kvarvarande funtkioner för åtaganden och slututbetalningar avseende vissa arealbaserade ersättningar inom landsbygdsprogrammet. Effektiviseringen sker i huvudsak på länsstyrelserna men även på andra stödmyndigheter. Framförallt ser man stora förtjänster med den masshantering av ärenden som är inbyggt i Jorden. Uppföljning av effekthemtagning ska starta i samband med överlämning till förvaltning, som sker under Projekt Atlas Atlas är ett system för att hantera kontroller på plats av direktstöd, miljöersättningar, ekologisk produktion/omställning till ekologisk produktion, kompensationsstödet och tvärvillkor. Systemet innefattar också registerkontroller. Under 2017 har projektet fortsatt att utveckla kontrollfunktionalitet. Befintligt kontrollfunktionalitet har förbättrats genom bland annat bättre fjärranalysfunktionalitet samt möjlighet att visa kontrollresultat för areal- och djurkontroller. Det har också byggts en funktion för att visa kontrollresultatet på en karta för arealkontrollerna i systemet i Atlas. Det har under året varit stort fokus på att bygga funktionalitet för att kunna hantera tvärvillkorsavdrag. Effektiviseringen sker i huvudsak på länsstyrelserna genom tidsbesparingar. Uppföljning av effekthemtagning kan dock inte starta förrän alla utvecklingsinsatser under 2018 är genomförda. Nyttor i det nya kontrollsystemet är anpassningen för att arealkontrollerna genomförs mobilt i fält och att resultatet därefter förs över tillbaka till kontrollsystemet. Kontrollsystemet har också funktionalitet för kontroller med fjärranalys. Projekt Aster/Ester Jordbruksverket ansvarar för den fortsatta utvecklingen av Aster och Ester. Aster är handläggningssystemet som Jordbruksverket använder för att handlägga och förvalta stödrätterna. Ester är den e-tjänst som lantbrukarna kan använda för att föra över stödrätter sinsemellan. Den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet sker inom ramen för linjeverksamheten. Under 2017 har arbetet i stor omfattning varit fokuserat på framtagningen av funktionalitet för att dra in stödrätter och för att korrigera ärenden i nationella reserven. Funktionaliteten för indragningar av stödrätter driftsattes under januari månad Utöver detta har utveckling skett för att förbättra och rätta felaktigheter som har koppling till en korrekt hantering. Genom att upprätthålla god kvalitet på Ester har andelen ansökningar via e-tjänsten ökat under ansökansperioden. Projekt ALF/FLIT Jordbruksverket ansvarar för den fortsatta utvecklingen av ALF/FLIT, handläggningssystemet som stödmyndigheterna inklusive LAG-grupperna använder för att handlägga företags- och projektstöd inom de olika programmen. Den detaljerade kravställningen samt utvecklingen av systemet sker inom ramen för linjeverksamheten. Under 2017 har arbetet i stort varit inriktat på att bygga en funktionalitet för hantering av återkrav. Driftsättning av funktionaliteten planeras till vecka 8 år Utöver detta har utveckling skett för att förbättra och rätta felaktigheter som har koppling till en korrekt hantering. Utveckling har skett av automatgenererade beslut om stöd, vilket skapar effektivisering i handläggningsarbetet. Effektiviseringen sker i huvudsak på länsstyrelserna men även på andra stödmyndigheter. Nyttor är också höjd kvalité på ansökan och handläggningsarbetet, detta ger minskad risk för revisionskritik och finansiella korrigeringar. Projekt BLIS BLIS är Jordbruksverkets IT-system för beslutsstöd. Beslutsstödet kopplar samman olika IT-system som hanterar EU-stöden för att sedan kunna ta fram olika typer av statistik. Under året har nya gränssnitt byggts till flera olika system, som ALF, FLIT, Jorden, Gerd, Atlas och Betal. Datakvaliteten i dessa grundsystem avgör kvaliteten på uppgifterna i BLIS. Under 2017 har fokus varit att bygga underlag till de rapporter som ska skickas till EU-kommissionen, t.ex. årsrapport för de tre programmen inom ESIfonderna samt kontrollstatistik och den detaljerade rapporteringen per stödutbetalning benämnt kryssen. Vi har också byggt vissa rapporter som är viktiga för att genomföra och följa hur det går för de tre programmen inom ESI-fonderna och för direktstöden. Exempel är rapporter om markuppgifter, handläggningstider, kontroller och vad vi ger stöd till inom olika program och hur mycket pengar vi ger stöd till inom olika åtgärder. Nyttorna av att få fram rapporter i BLIS är flera. Vi klarar av de EU-rapporteringar som krävs och därmed också undviker sanktioner som Sverige annars kan få. Genom att visa statistik om EU-stöden JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

142 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV kan handläggande myndigheter effektivisera sin handläggning och prioritera sitt arbete bättre, kontrollerna blir enklare och vi kan följa måluppfyllelsen av stöden på ett bra sätt. Dessutom gör BLIS det enklare för dem som ansvarar för grundsystemen att hitta brister i kvalitet och effektivt arbeta med att åtgärda dessa brister. Under 2018 beräknas att Jordbruksverket avslutar den omfattande implementeringen. Utvecklingsutgifter under året budgeteras till 75 miljoner kronor varav 53 miljoner lånefinansieras och skrivs av under en femårsperiod. Av nedanstående tabell framgår bl.a. de totala utvecklingskostnaderna för implementeringen av den nya jordbruks- och fiskeripolitiken under perioden samt vad som planeras utföras under Den totala utvecklingskostnaden beräknas ligga på ca 665 miljoner kronor. Kostnaden fördelas ut under perioden 2012 till 2023 via direkta kostnader respektive år samt genom avskrivningar. Foto: Lena Clarin Tabell 70 Jordbruksverkets finansiering av utvecklingskostnaderna med de nya reformerna under och planerad finansiering , mnkr Utfall Utfall Budget Prognos Prognos Prognos Prognos Prognos Totalt Utgift för nyutveckling , Finansiering anslag 1: Finansiering TA-medel Upptagna lån Avskrivningar Kostnad totalt Utgifterna för nyutveckling om 100 mnkr fördelas med 57 mnkr på Jorden, 19 mnkr på Atlas, 15 mnkr på Alf/Flit, 7 mnkr på BLIS och 2 mnkr på Ester. 2. Utgifter 2018 m.m. enligt beslutad budget Vi planerar för 75 mnkr i utgifter (i nyutveckling) för att få implementeringen av de nya IT-applikationerna helt klara under Under perioden beräknas att totalt 223 mnkr i TA-medel kan finansiera delar av utvecklingskostnaderna. Av beloppet står landsbygdsprogrammet för 215 mnkr och fiskeriprogrammet för resterande 8 mnkr. 4. Enligt regleringsbrevet var budget för utgift för nyutveckling avseende verksamhetsinvestering 98 mnkr varav 70 mnkr skulle finansieras av lån, utfallet blev knappt 100 mnkr varav 48 mnkr ska lånefinansieras och resterande 52 mnkr kostnadsförs direkt (ingår i Finansiering av anslag 1:8). Källa: Jordbruksverket E-tjänster som utvecklats och till vilken nytta för kund Vi fortsätter att skapa möjligheter för våra kunder att lämna in uppgifter digitalt. E-blankett, som är en enklare form av e-tjänst, kan nu bland annat användas för ansökan om behörighet för djurhälsopersonal samt av djurhållare för ekologiska besättningar för undantag vid köp av icke ekologiskt uppfödda avelsdjur. E-tjänsterna ökar våra möjligheter att förkorta handläggningstiderna, ger en ökad tillgänglighet och förenklingar för kunderna. Under 2017 har vi utvecklat ett nytt system för att hantera fullmakter och behörigheter för externa användare och kunder. Kunder och konsulter kommer med detta att märka en snabbare hantering av fullmakter på mina sidor. Systemet kommer också att möjliggöra snabbare och effektivare administration i handläggningen av fullmakter på Jordbruksverket. Kundanpassningen av våra befintliga e-tjänster har fortsatt under E-tjänsterna anpassas så att de 142 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

143 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV är lätta att använda på såväl dator som mobil eller surfplatta vilket förenklar för kunderna och ökar tillgängligheten. Kostnader för IT-system vid EUstödhantering Jordbruksverkets kostnader för hantering av IT-system för EU-stödhantering uppgår 2017 till totalt 182 miljoner kronor. I denna summa ingår de 97 miljoner kronor som tidigare är redovisade för implementeringsarbetet (Jorden m.fl.), avseende nyutveckling och avskrivning. I det totala beloppet ingår också kostnader för förvaltning av implementerade IT-system samt kostnader för nyutveckling och förvaltning av övriga IT-system som hanterar EU-stöd 1. Den totala summan avser kostnader för egen personal, konsulter, övriga kostnader (inklusive OH-kostnader) samt avskrivningar. Beräkningarna inkluderar IT-system för handläggning, utbetalning, kontroll och statistik. System som används för information, så som intranät, har exkluderats. Tabell 71 Kostnader för hantering av IT-system för EU-stödhantering, mnkr Åtgärder 2017 Nyutveckling implementering 53 Avskrivningar implementering 44 Förvaltning implementering 27 Nyutveckling och förvaltning övriga 58 IT-system SUMMA Här ingår exempelvis JBR, Betal, SAM Internet, Multikuben, Falken och Tuva. 2. Inom implementeringsarbetet har projektspecifikt administrativt pålägg om 30 % för ej aktiverbara kostnader och 16 % för aktiverbara kostnader använts i beräkningarna. De projektspecifika påläggen används i alla beräkningar gällande implementeringsarbetet. För övriga system har, såsom för övriga beräkningar i resultatredovisningen, ett administrativt pålägg om 78 % använts. Mina meddelanden Jordbruksverket ska redovisa hur verket under året har arbetat för att öka anslutningen av relevanta meddelandeflöden inom myndighetens ansvarsområde till Mina meddelanden samt andra större framsteg i myndighetens digitaliseringsarbete. Anslutningstakt Mina meddelanden Under 2016 började Jordbruksverket skicka brev digitalt till kunderna via den myndighets- gemensamma tjänsten Mina meddelanden. Vi har under året arbetat med att öka antalet meddelandetyper som går via Mina meddelanden genom att ansluta ytterligare interna system till vår egen interna förmedlingstjänst. Idag har vi totalt ett 20-tal meddelandetyper som kan skickas via Mina meddelanden. Av dessa tillkom sju stycken under Andra framsteg i digitaliseringsarbetet Vi har ökat takten i digitaliseringen av våra ärendehanteringsprocesser med hjälp av standardsystem. Sedan januari 2017 diarieförs samtliga ärenden i Public360, ett standardiserat ärendehanteringssystem som används av både registratorskontoret och flera verksamheter inom myndigheten. Under hösten 2017 har vi påbörjat ett pilotprojekt där vi tar fram ett arbetssätt för att bli helt digitala i vår diarieföring. Pilotprojektet omfattar bland annat test av en skanningslösning som innebär att handläggare får inkomna handlingar digitalt direkt i ärendehanteringssystemet. Under året har vi digitaliserat 33 handläggningsprocesser med vårt standarderbjudande. Många tillstånd och legitimationer som våra kunder ansöker om hos oss är avgiftsbelagda. Under 2017 har vi förbättrat lösningen för digitala betalningar när kunder ansöker via e-blankett. Vi erbjuder nu möjligheten att betala digitalt med kort eller direktbetalning bank. Detta medför ett ökat kundvärde och minskad pappershantering. Digital samverkan Jordbruksverket är en av 25 medlemmar i esam, e-samverkansprogrammet. Inom ramen för esam samverkar myndigheter och SKL om digitaliseringen av det offentliga Sverige. Arbetet i esam ska bidra till enklare myndighetskontakter med smarta och säkra digitala lösningar samt ökad användning av gemensamma tjänster. esam ska även bidra till effektivare informationsutbyte och användandet av gemensamma principer och ramverk. Att vara medlem i programmet innebär att vara med och gå i frontlinjen när det gäller utveckling av offentliga Sverige som helhet. Kompetenscentrum för 3R-frågor Jordbruksverket ska redovisa det arbete som under året bedrivits inom verkets kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och förfina djurförsöken. Jordbruksverket har under året fortsatt arbetet med att bygga upp Sveriges 3R-center, ett kompetenscentrum för 3R-frågor, dvs. att ersätta, begränsa och JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

144 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV förfina djurförsök. Detta har gjorts genom att skapa rättsliga förutsättningar för centret, exempelvis i form av arbete med att initiera reglering av 3R-centret i förordning (SFS 2009:1464) med instruktion för Statens jordbruksverk samt att ta fram föreskrifter för den nationella kommittén för skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål och 3R-centrets verksamhet. Kommittén har ombildats och utgör sedan 1 juni 2017 centrets styrgrupp. Kommittén har hållit sju möten under året, varav ett arbetsgruppsmöte om bland annat mål för kommittén och 3R-centret. 3R-centret har under året tillsammans med etik- och utbildningsutskottet och brukarutskottet haft ett möte med flera av landets djurskyddsorgan där djurskyddsorganens åtaganden och nya uppdrag diskuterats. 3R-centret har tillsammans med Nationellt centrum för djurvälfärd och etikoch utbildningsutskottet anordnat den årliga utbildningen i djurförsöksetisk prövning för ledamöter i de regionala djurförsöksetiska nämnderna. 3R-centret har även arbetat med sammanställning och analys av 3R-strategierna hos de av regeringen utvalda myndigheterna Havs- och vattenmyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Naturvårdsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Personal från 3R-centret har också deltagit i internationella och nationella möten på området, bland annat världskongressen om alternativa metoder i Seattle, Norecopas 10-års jubileum, det danska 3R-centrets årliga symposium och Vetenskapsrådets försöksdjursdag. 3R-centrets roll som kommunikationscentral har förtydligats genom uppdaterad information på verkets hemsida med en egen ingångssida samt framtagandet av en symbol för grafisk profilering. 3R-centret invigdes i slutet av året av verkets generaldirektör Leif Denneberg. Invigningen var välbesökt; en rad aktörer från universitet och högskolor, 3R-organisationer och andra intresseorganisationer samlades, vilket skapade goda förutsättningar för samverkan. Under invigningen anordnade 3R-centret även föreläsningar inom området. Antibiotikaresistens Jordbruksverket ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens mål att bekämpa antibiotikaresistens. Ökad kunskap genom stärkt övervakning Jordbruksverket stöder genom anslagstilldelning flera projekt som rör resistensövervakning, riskvärdering samt ansvarsfull antibiotikaanvändning till djur. Under 2017 har bland annat projekt om MRSA, förebyggande smittskydd och ESBL hos fjäderfä genomförts. Vi sammanställer och analyserar årligen data avseende försäljning av antibiotika till djur. Vi har också deltagit i en arbetsgrupp för att utveckla och harmonisera resistensövervakningen inom och mellan sektorerna. Fortsatt starka förebyggande åtgärder Jordbruksverkets djur- och smittskyddsarbete medverkar till friska djur och fortsatt låg antibiotikaanvändning. Jordbruksverket har under 2017 gjort en helhetsbedömning om vad förekomst av LA-MRSA (livestock associated) i svenska grisbesättningar skulle innebära och har tillsammans med näringen och andra myndigheter gett stöd till ökad kunskap och biosäkerhetsåtgärder för att förebygga en eventuell smittspridning. Vi har sett över möjligheterna för finansiering av åtgärder vid fynd av LA-MRSA, arbetat med en gemensam kommunikationsplan samt medverkat vid olika informationsinsatser till handeln. Arbetet kommer fortsätta Ansvarsfull användning av antibiotika Jordbruksverket arbetar för en ansvarsfull användning av antibiotika till djur. Sedan 2017 görs en hållbarhetsbedömning, inklusive påverkan på antibiotikaanvändningen, vid alla våra beslut. Under hösten koordinerade Jordbruksverket en s.k. fact-finding mission från EU-kommissionen. Besöket skedde inom ramen för EU:s handlingsplan med syfte att identifiera de svenska rutinerna för ansvarsfull antibiotikabehandling samt hitta goda exempel som kan spridas till andra medlemsländer. Besöket genomfördes i samverkan med flera myndigheter, organisationer, kliniker och djurägare. Sverige fick beröm för det unika arbetet med veterinär vårdhygien, arbetet med Swedres-Svarm inklusive uppföljning av övervakningen och våra behandlingsrekommendationer. Ökad kunskap för att kunna förebygga och bekämpa bakterieinfektioner och antibiotikaresistens med nya metoder Jordbruksverket har arbetat med en utredning kring antibiotikans värde i nötkreatursproduktionen och beräknat de ökade sjukdomskostnader som skulle uppstå om antibiotika inte fanns tillgängligt för behandling eller om bara penicilliner fanns att tillgå. Utredningen kommer att bli klar i början av Vi deltar också i en expertstyrgrupp inom OECD som arbetar med att kvantifiera kostnader och nyttor i djurproduktionen vid minskad antibiotikaanvändning. Analys av konsekvenser av en minskad antibiotikaanvändning samt uppskattning av kostnader och nytta med att övergå till en mer hållbar djurproduktion ingår. 144 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

145 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Ökad kunskap i samhället om antibiotikaresistens och motåtgärder Det löpande arbetet innebär regelbunden kommunikation om antibiotikaanvändning och antimikrobiell resistens med olika aktörer. Varje år genomförs informationskampanjen #skyddaantibiotikan gemensamt inom den nationella samverkansfunktionen riktad till allmänheten. Syfte är att höja kunskapsnivån och på sikt förändra beteenden för att motverka spridning av resistens. Två filmer som beskriver resistensproblematiken och vikten av att minska resistensspridningen samt en ny version av webbsidan skyddaantibiotikan.se. togs fram under året. Under tre veckor visades filmerna över gånger och webbsidan besöktes nästan gånger. Jordbruksverket har medverkat med presentationer vid flera seminarier, bland annat Livsmedelsforum, Antibiotikaforum och ett seminarium, arrangerat av FAO, i samband med internationella antibiotikaveckan. Presentationerna har lyft ansvarsfull antibiotikaanvändning - ett viktigt mervärde, Sveriges arbete internationellt samt det svenska arbetet för ansvarsfull antibiotikaanvändning till djur. Stödjande strukturer och system Jordbruksverket och Folkhälsomyndigheten ansvarar för den nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens och har under året tillsammans med samverkansfunktionen utvärderat den nationella handlingsplanen och arbetat fram en ny handlingsplan för Antibiotikaforum, med deltagare från alla sektorer arrangerades i samband med den europeiska antibiotikadagen. Strama VL och Jordbruksverket har genomfört ett nätverksmöte för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer på djur-och livsmedelssidan. Ledarskap inom EU och internationellt arbete Jordbruksverket arbetar aktivt och bidrar till att driva Sveriges linje internationellt inom EU, FAO och OIE. Under året har OIE-koderna för antimikrobiell resistens reviderats. Sverige har drivit och fått gehör för ändringar i OIE-koden med skrivningar om vikten av samverkan, förebyggande åtgärder och god djurhälsa som förutsättning för en låg antibiotikaanvändning. Jordbruksverket har också deltagit i arbetet inför Codex Alimentarius med att revidera och ta fram vägledningar om antibiotikaanvändning respektive integrerad övervakning av antibiotikaresistens. Jordbruksverket deltar i EU-projektet, Joint Action on Antimicrobial Resistance and Health Associated Infections, för att under kommande år stötta framtagande, implementering och utvärdering av nationella handlingsplaner. Åtgärder för att främja livsmedelsexport Jordbruksverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit samt vilka resultat som uppnåtts för att främja export av livsmedel och jordbruksprodukter. Exportfrämjande aktiviteter Jordbruksverket arbetar på många olika sätt med att underlätta handel och främja export av svenska jordbruksprodukter och livsmedel. En del har under året varit ett grundläggande arbete med att skapa bättre förutsättningar för handel och export genom bland annat att delta i olika internationella sammanhang, inom EU och nationellt där frågor kopplade till export diskuteras. Vi har också deltagit bl.a. i EU-arbetet där veterinära frågor i anslutning till export diskuteras samt vid förhandlingar med tredje länder om de veterinära delarna av handelsavtalen. Jordbruksverket har vidare medverkat i EU-arbetet med att ta fram och bevaka intressen inför förhandlingar om tullar, kvoter och andra handelsvillkor i handeln med våra största tredjelandsmarknader, inte minst Norge. Under 2017 framförhandlades nya kvoter och tullättnader. Jordbruksverket deltog även med expertkompetens inom fiskerifrågor vid WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires. Under 2017 har Jordbruksverket uppdaterat den myndighetsgemensamma exportguide för jordbruksvaror och livsmedel på verksamt.se som verket tillsammans med andra myndigheter skapade Vi har också tagit fram en webbutbildning för att förenkla och underlätta för de som vill arbeta som officiella veterinärer. Erfarenheterna av den förenklingsresa till livsmedelsföretag som Jordbruksverket genomförde under 2016, tillsammans med Livsmedelsverket och Tillväxtväxtverket, har under 2017 sammanställts och presenterats. Ett syfte med resan var att få fram förenklingsåtgärder som kan underlätta exporten. Vidare deltog och ledde Jordbruksverket under den första halvan av under 2017 styrgruppen för Food From Swedenprogrammet med exportstödjande aktiviteter. Vi har också under året deltagit och bidragit till det Samverkansforum som Livsmedelsverket driver inom ramen för Livsmedelsstrategin där uppdraget är att främja svensk livsmedelsexport. Under 2017 har Jordbruksverket också hållit i ett projekt om hur mervärden skapas och bidrar till lönsamheten, med såväl nationell avsättning som export. Verket har också skrivit en rapport om konsekvenser och effekter av avtalet mellan EU och Kanada. Rapporten kommer att publiceras i början av Dessutom arbetar Jordbruksverket i olika standardiserings- JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

146 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV organ med att bevaka att normerna främjar en hållbar handel, passar svenska produkter och handelsmönster och att de inte utgör tekniska handelshinder. Jordbruksverket koordinerar UNECE:s arbete med att ta fram en Code of Good Practise för global handel med frukt och grönsaker. Verket har också organiserat ett Livsmedelsindustriseminarium med temat innovation och export som kommer att hållas under januari månad Öppna nya marknader I enlighet med regeringens ambition att öka den svenska närvaron på viktiga tillväxtmarknader har Jordbruksverket under 2017 fortsatt arbetet med att öppna nya exportmarknader för svenska företag i länder utanför EU. Kina är en sådan marknad som dessutom fått extra svenskt fokus genom att Regeringen under 2015 tillsatte ett skogs- och lantbruksråd vid ambassaden i Peking. För att få exportera livsmedel eller djurprodukter (t.ex. avelsmaterial, foder och animaliska biprodukter som fårskinn eller renhorn) krävs oftast att mottagarlandet först godkänner Sverige som exportland och sedan varje enskild anläggning. Det är en lång process där Jordbruksverket medverkar genom att svara på frågeformulär, organisera inspektionsresor och förhandla de veterinära djurhälsointygen som fylls i av den officiella veterinären vid exporttillfället. Jordbruksverket och Livsmedelsverket har ett stort och väl fungerande samarbete kring livsmedelsexport, eftersom frågor om djurhälsa ofta är avgörande för om länder utanför EU vill acceptera svenska varor. Stora arbetsuppgifter som vi genomfört under 2017 är att besvara fyra mycket omfattande frågeformulär från Ryssland samt två inspektioner där Kinesiska myndigheter tittat på vår svenska produktion av sällskapsdjursfoder och tjursperma. Under 2017 har Jordbruksverket fortsatt arbetat med att öppna för export för olika jordbruksprodukter till olika tredje länder. Dessutom har vi varit delaktiga i flera olika ärenden som rör export av livsmedel tillsammans med Livsmedelsverket. Vid slutet av 2017 pågick förhandlingar om bilaterala exportintyg för tio marknader för jordbruksprodukter. Under 2017 avslutades tre ärenden och därmed möjliggjordes export av jordbruksprodukter till flera tredje länder. För att ytterligare främja och öppna upp för export besökte CVO, dvs. Sveriges chefsveterinär, Kina i oktober för att följa upp de initiativ som togs när den svenska delegationen var där 2015 och Besöket resulterade bl.a. i att vi efter nio års väntan fick ett utkast till grisköttsprotokoll och vi myndigheter tillsammans med näringen arbetar nu intensivt tillsammans för att förbereda för anläggningsinspektioner och kommande underskrift av protokollet. Besöket resulterade också i ett besked om att havreprotokoll kan undertecknas inom kort och en rad initiativ till myndighetssamverkan och kommande inspektioner för att möjliggöra export. Utbrott av smittsamma djursjukdomar påverkar exporten Utbrotten av de smittsamma djursjukdomarna Newcastlesjuka och fågelinfluensa under 2017 har resulterat i ett omfattande och intensivt arbete för Jordbruksverket. Förutom att bekämpa själva sjukdomarna är en viktig uppgift att försöka hålla marknader öppna så att producenter och företag i delar av landet som inte drabbats av utbrotten kan fortsätta exportera sina varor. Genom internationell rapportering och direktkommunikation med länder utanför EU där Sveriges chefsveterinär tydligt och öppet informerar om aktuellt läge och vidtagna åtgärder minskar risken för att den svenska exporten av både livsmedel och jordbruksprodukter påverkas av onödiga handelsrestriktioner. Trots detta meddelade många länder importstopp av svenska produkter och ett intensivt arbete pågår för att så snabbt som möjligt åter öppna drabbade marknader. Livsmedelsstrategin Livsmedelsstrategin har som övergripande mål att skapa en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar. Samtidigt så ska den bidra till hållbarhet, till ökad självförsörjning, att relevanta miljömål nås, att tillväxt och sysselsättning skapas i hela landet, att konsumenternas efterfrågan möts samt till att minska sårbarheten i livsmedelskedjan. Jordbruksverket har under året erhållit och arbetat med 14 olika uppdrag inom regeringens livsmedelsstrategi. I slutet av året erhölls ytterligare ett uppdrag som innebär att underlätta för export av livsmedel och jordbruksvaror. Dessutom har man fått 100 miljoner kronor från landsbygdsprogrammet att fördela till regionala myndigheter för deras arbete med livsmedelsstrategin. Jordbruksverket ska också ingå i arbetet med andra delar av handlingsplanen tillsammans med andra myndigheter, exempel på sådana områden är att ta fram åtgärder för minskat matsvinn och i inrättande av ett samverkansforum för att öka livsmedelssektorns tillträde till marknader utanför EU. Nedan följer beskrivningar av Jordbruksverkets uppdrag sorterade i livsmedelsstrategins tre strategiska områden; Regler och villkor, Konsument och marknad samt Kunskap och innovation. 146 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017

147 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Regler och villkor Kunskapsutveckling för kostnadseffektivt byggande inom animalieproduktion Jordbruksverket har fått i uppdrag av regeringen att föreslå en eller flera aktörer som kan ta ansvar för att animalieproduktionen försörjs med kunskap inom kostnadseffektivt byggande. Syftet är att stärka lönsamheten och konkurrenskraften på gårdsnivå. Det första steget i arbetet är att identifiera vilka behov som finns för att stärka kunskapsutvecklingen och kunskapsförsörjningen inom byggande av djurstallar. Jordbruksverket har därför under 2017 haft möten med och intervjuat berörda aktörer. Tydliga behov av att stärka kunskapsförsörjningen finns på flera områden. Baserat på dessa behov är nästa steg i arbetet att föreslå vilken eller vilka aktörer som är lämpliga för att arbeta med att tillgodose de behov som marknaden inte löser tillfredsställande i dagsläget. Vattenbruk Under 2017 har 4 miljoner kronor betalats ut till 12 projekt för främjande av svenskt vattenbruk. Projekten har berört fiskproduktion i öppna odlingar och på land och syftat till att produktionen ska bli allt mer hållbar. Projekten har även berört informationsinsatser, uppförandekoder, konferenser och utbildningsmaterial. Jordbruksverkets främjandeuppdrag har pågått sedan Under 2017 har vi bland annat medverkat och arrangerat externa möten/seminarier/konferenser både nationellt och internationellt för att sprida kunskap om branschen. Vi har även fördjupat samarbetet med Havs- och vattenmyndigheten och i detta arbete arrangerat en stor konferens tillsammans om miljöanpassat vattenbruk. Kompetensutveckling och digitalisering inom djurskyddskontrollen Jordbruksverket har ett uppdrag att, efter samråd med länsstyrelserna, genomföra åtgärder för att stödja kompetensutvecklingen och utvecklingen av digitala verktyg. Åtgärderna ska underlätta genomförandet av inspektioner och övrigt kontrollarbete och bidra till att öka kvaliteten, likvärdigheten och effektiviteten i djurskyddskontrollen. Länsstyrelserna är i stor utsträckning delaktiga i uppdraget. De åtgärder som genomförs är att utveckla och leverera en teknisk lösning, kontrollplatta, som innebär att djurskyddsinspektören kan fylla i kontrollresultat i samband med kontrollen. Detta underlättar och effektiviserar kontrollen för både djurhållaren och länsstyrelserna. Utöver detta kommer en så kallad basutbildning om att utföra kontroll att tas fram för djurskyddsinspektörerna, i form av e-learning. Utbildningen kommer bland annat att innefatta områdena kontrolluppdraget och myndighetsrollen, kontrollmetodik, kommunikation och bemötande. Rådgivningsmodell inom animalieproduktionen Uppdraget innebär att kartlägga och analysera ett Greppa Näringen- koncept på animalieområdet samt föreslå ett system för ökad kunskapsöverföring och samverkan mellan myndigheter och näringen, i syfte att främja en god djurhållning, hållbar produktion och företagens lönsamhet. Utredningen arbetar förutsättningslöst och belyser olika inriktningar på rådgivningen. Dvs. att vi kommer ha en öppenhet för att det kan finnas andra modeller/koncept än Greppa Näringen-konceptet, som bidrar till målsättningarna i livsmedelsstrategin. Det viktigaste är att utredningen kan visa på hur de olika alternativen/ modellerna svarar mot målen i livsmedelsstrategin ökad produktion, lönsamhet och konkurrenskraft, med minst bibehållen skyddsnivå avseende djurskydd, djur- och folkhälsa. Utredningen startade den 15 maj 2017 och har genomfört ett stort antal dialogmöten med berörda intressenter samt omfattande litteraturgenomgångar, i syfte att få en bild av nuläget på rådgivningsområdet, från både lantbrukar- och rådgivarperspektiv. Utredningen har ett underifrånperspektiv vilket innebär att vi i första hand intervjuat lantbruksföretagare och har deras behov som utgångsläge. Arbetet har så långt bl.a. resulterat i en omfattande brist- och orsaksanalys, vilken nu ligger till grund för kommande diskussioner kring förslag på lösningar och i förlängningen vilken modell för rådgivning som kommer föreslås. Säkra tillgången till växtskyddsmedel för mindre användningsområden Jordbruksverket har i samband med livsmedelsstrategins åtgärdspaket fått ett uppdrag som innebär fortsatt finansiering av projektet Minor uses. Enligt artikel 51.3 i förordning (EG) nr 1107/ får medlemsstaterna vidta åtgärder för att underlätta eller uppmuntra inlämnandet av ansökningar om att produktgodkännandet av redan godkända växtskyddsmedel ska utvidgas till att gälla mindre användningsområden. Mindre användningsområden ( minor use på engelska) definieras i förordningens artikel 3.26 som användning av ett växtskyddsmedel i en särskild medlemsstat på växter eller växtprodukter som a) inte odlas i större omfattning i den medlemsstaten, eller b) odlas i stor omfattning, för att fylla ett exceptionellt växtskyddsbehov.. De mindre grödorna är främst frilandsgrönsaker t.ex. morötter, lök, persilja, palsternacka men även jordgubbar, äpple och prydnadsväxter. Det är ett projekt som bedrivits sedan 2007 på olika anslag och Lantbrukarnas Ekonomi AB har genom 1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING

148 ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Lantbrukarnas Riksförbund varit projektledare. Det handlar om att utföra försök med olika växtskyddsmedel för att få fram underlag till och göra ansökningar om godkännande av växtskyddsmedel i dessa grödor i Sverige. Rapporterna från de tidigare åren finns på LRF:s webbplats och omfattar närmare 300 försök. För 2017 identifierade man ett antal försök som skulle genomföras under året, som bland annat ogräsbekämpningsstrategier i lök, morot och persilja. Nya Växtskyddsrådet Växtskyddsrådet har under åren varit ett forum för dialog och erfarenhetsutbyte mellan flera svenska myndigheter och organisationer i frågor som rör växtskyddets betydelse för en hållbar och konkurrenskraftig växtodling. Regeringen har under 2017 gett växtskyddsrådet ett nytt uppdrag med ändrat syfte, fler uppgifter och en förändrad sammansättning av rådets ledamöter för perioden I uppdraget ingår att på olika sätt stödja prövningen av produktgodkännande av växtskyddsmedel, öka kunskapen om möjligheterna att hantera växtskyddsproblem på kort och på lång sikt, introducera växtskyddsmedel med låg risk eller alternativa metoder och tekniker samt öka kunskapen om samhällsekonomiska effekter och övergripande miljöeffekter som växtskyddsmedelslagstiftningen medför. Växtskyddsrådet har under hösten arbetat med och beslutat om en handlingsplan för perioden Sekretariatet har tillsammans med rådets samtliga deltagare diskuterat och formulerat de arbetsuppgifter som ingår i handlingsplanen. Växtskyddsrådet har haft två fysiska möten och ett per telefon. Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket Kompetenscentrum för hållbar hantering av vatten i jordbruket ska bidra till att öka myndigheternas kompetens om jordbrukets vattenhushållning. Kompetensökningen ska medverka till att berörda myndigheter har den kunskap och kompetens som behövs för att utveckla och tillämpa regler och andra styrmedel som påverkar jordbrukets vattenhushållning samt att ta fram de underlag som regering och riksdag behöver för att utveckla politik och lagstiftning. Uppdraget innebär att vi kan utöka vår verksamhet inom vattenhushållning och ger Jordbruksverket ett tydligt uppdrag att lyfta fram vattenhushållningens betydelse i avvägningen mellan olika intressen och diskussioner med andra myndigheter. Under våren samrådde vi med berörda myndigheter och tog fram ett inriktningsbeslut för det fortsatta arbetet. Under hösten har vi medverkat i regeringens uppdrag till Livsmedelsverket om att ta fram kunskap för att möta framtida vattenbrist. Uppdraget redovisas i en rapport som Livsmedelsverket lämnade till Regeringskansliet strax före jul. Vi har även genomfört en workshop tillsammans med SLU som kommer att följas upp med en workshop med representanter för näringen i början av En del av årets anslag har använts för en studie om hur dräneringsbehovet påverkas av klimatförändringarna. Studien utförs av SLU och kommer att redovisas under nästa år. Studier försöksverksamhet djur Vi har under 2017 fått ett uppdrag av regeringen att ge stöd åt behovsmotiverade studier och försöksverksamhet inom djurområdet. Syftet är att främja en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion med bibehållen god djurvälfärd, t.ex. i fråga om utveckling av djurhållningsmetoder. Regeringen har i sitt motiv till uppdraget angett att det är angeläget att behovsmotiverade studier inom djurskyddsområdet kommer till stånd för att utveckla djurhållningsmetoder som bidrar till en god djurvälfärd, ökad produktivitet och ökad konkurrenskraft. Syftet med satsningen är att Jordbruksverket löpande ska ha möjlighet att göra riktade satsningar och lämna stöd till angelägna projekt som, med bibehållen djurvälfärd, har potential att främja konkurrenskraften för lantbruksföretagen. För att möjliggöra en utlysning och tillräckligt med tid för granskning och förankring innan beslut har medlen för 2017 flyttats till 2018 för en gemensam utlysning och utdelning. Foto: Kristina Mattsson 148 JORDBRUKSVERKETS ÅRSREDOVISNING 2017