årsredovisning Vi stärker den gröna sektorn

Transkript

1 årsredovisning 2009 Vi stärker den gröna sektorn

2

3 Innehållsförteckning Generaldirektörens förord 5 Jordbruksverkets verksamhet 7 Ekonomisk översikt 11 Bruka utan förbruka 19 Konkurrenskraft 27 Utvecklingen i jordbruket 28 Enklare regler och bättre service 39 Statistikproduktion 39 Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 40 Marknadsstöd 42 Blockprojektet 43 Växters sundhet och kvalitet 45 Miljö och landsbygd 49 Miljö- och resurseffektivitet 51 Utveckling på landsbygden 58 Landsbygdsprogrammet Matlandet Sverige 74 Förutsättningar för jordbruk och livsmedelsförädling i norra Sverige 74 Djur 75 Djurhälsa och smittbekämpning 76 Djurskydd 78 Rikstäckande djurhälsovård 80 Övrig rapportering inom djurområdet 83 Övrig rapportering 85 Krisberedskap 86 Kompetensförsörjning 87 Jordbruksverkets medverkan i ordförandeskapet 93 e-delegationen 93 Stödja Jordbruksdepartementet i arbetet med den s.k hälsokontrollen 93 Finansiell redovisning 95 Redovisnings- och värderingsprinciper 96 Finansiella korrigeringar från EU samt skadestånds- och tvisteärenden 97 Övriga större projekt m.m 98 Kommentarer till utfall 100 Resultaträkning 102 Balansräkning 103 Anslagsredovisning 105 Inkomsttitlar 109 Bemyndigande 111 Finansieringsanalys 113 Sammanställning över väsentliga uppgifter 115 Notförteckning 117 Fastställande 135 Bilagor Bilaga 1 Jordbruksverkets organisation 137 Bilaga 2 EU:s finansiella korrigeringar 138 Bilaga 3 Status för de svenska raserna som Sverige har ett bevarande för 141 Bilaga 4 Utbetalda ersättningar till ledamöter i Insynsrådet m.m 142 3

4

5 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD Generaldirektörens förord Regeringens vision bruka utan att förbruka ligger till grund för Jordbruksverkets arbete med att stärka den gröna sektorn var ett år som bjöd på stora utmaningar men också goda resultat och framsteg på en rad områden. Intensivt och lyckat ordförandeskapsarbete Under hösten 2009 var Sverige ordförandeland i EU och Jordbruksverket var i hög grad involverat i arbetet. Dels hade vi personal som var ordförande eller hade andra nyckelroller i olika rådsarbetsgrupper, dels arrangerade vi flera stora EU-möten inom vårt område. Det var ett intensivt och roligt halvår där det gjordes framsteg i en rad viktiga frågor, till exempel att EU:s växtskyddschefer enades om en strategi för att bekämpa skogsskadegöraren tallvedsnematod och att EU:s veterinärchefer lämnade slutsatser om hur vi bäst ska uppnå ett mer förebyggande djurhälsoarbete och förenklad lagstiftning. Djurskyddskontrollerna mer riskbaserade Jordbruksverket har under året fortsatt att utveckla fler verktyg för länsstyrelserna som ett stöd för mer riskbaserade djurskyddskontroller framöver. Tillsammans med ett nationellt djurskyddsregister ska vägledningar och utbildningsinsatser lägga grunden till större samsyn och enhetligare bedömningar. Jag är också övertygad om att vårt införande av djurskyddsdeklarationer i samband med redan befintliga regelbundna veterinärbesök, blir ett viktigt stöd för såväl djurägarnas förebyggande djurskyddsarbete som länsstyrelsernas prioriteringar. Utbetalningar av stöd Under året har det mycket omfattande arbetet med att inventera all jordbruksmark i Sverige blivit nästan slutfört. Merarbetet kring inventeringen påverkade arbetet med handläggning och utbetalningar av stöd, men tack vare stora gemensamma ansträngningar tillsammans med länsstyrelserna genomfördes utbetalningar av gårdsstöd till drygt 90 % av lantbrukarna före jul. Det är ungefär lika många som fick stödet utbetalt vid motsvarande tid föregående år. Under 2010 ska vi tillsammans med länsstyrelserna arbeta fram en ny och säkrare process för utbetalningarna. Pressad lönsamhet i lantbruket De prisfall på jordbruksprodukter som inleddes 2008 har fortsatt under 2009 och har inte kunnat uppvägas av lägre priser på insatsvaror. Lönsamheten har därför fallit under året och läget kan vara besvärligt särskilt för nyetablerade jordbrukare. Matlandet Sverige Matlandet Sverige har en stor potential i form av svenskt matarv, värdefulla natur- och kulturmiljöer, unika råvaror och internationellt framgångsrika kockar. Jordbruksverket sprider kunskap, betalar ut stöd samt bidrar genom bl.a. Landsbygdsnätverket till samverkan och erfarenhetsutbyte för att stärka visionen om Sverige som Europas nya matland. Helhetssyn på jordbruket kvar efter genomlysning Under året har en genomlysning gjorts av hela Jordbruksverkets verksamhet och dessutom pågår eller har genomförts utredningar som påverkar en rad olika verksamhetsområden inom myndigheten. Jag tycker det är bra att myndigheternas verksamhet blir genomlyst från tid till annan och glädjer mig åt att regeringen valt att bibehålla den helhetssyn på jordbruk och djurfrågor som Jordbruksverket har i dag. Vi kan nu arbeta vidare med att stärka den gröna sektorn utifrån ett helhetsperspektiv. Blåtunga på väg att utrotas efter vaccination Övervakningen och vaccinationen mot djursjukdomen blåtunga fortsatte under Inga nya fall har påvisats i Sverige och vi har i landet ett bra läge för att nå målet att utrota blåtungesmittan. Även i övriga Europa har vaccinationerna varit framgångsrika sedan starten Antalet smittade djur har sjunkit kraftigt. Ny handlingsplan för Östersjön I juli presenterade Jordbruksverket och Naturvårdsverket tillsammans förslag på åtgärder för att förbättra miljön i Östersjön. Vi har inte nått ända fram till målen när det gäller att minska övergödningen, men de åtgärder Jordbruksverket föreslår är rimliga att genomföra och vi har dessutom utnyttjat möjlig- 51

6 GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD heten att använda landsbygdsprogrammet för att finansiera dem. Betydande insatser görs för Östersjön samtidigt som vi behåller svensk livsmedelsproduktion. Positiv samverkan inom den nya e-delegationen Jordbruksverket är en av de myndigheter som utsetts att ingå i den nya e-delegationen, som ska stärka e-förvaltningen i offentlig sektor. Det är positivt att vi myndigheter gemensamt tar ansvar för utvecklingen av e-tjänster och e-förvaltning och jag hoppas att samarbetet i e-delegationen kan leda till bättre och effektivare service för medborgarna. På Jordbruksverkets nya webbplats har vi skapat den nya e-tjänsten Mina Sidor, där lantbrukare bland annat kan följa ärenden, göra ansökningar och lämna uppgifter. Mer nöjda medarbetare Under året genomförde vi en medarbetarenkät där resultatet glädjande nog visar på höga nivåer av trivsel och engagemang bland personalen. Att vi har så många kompetenta medarbetare som trivs och är engagerade på jobbet är en förutsättning för att vi ska fortsätta vara en framåt, trovärdig och professionell myndighet som stärker den gröna sektorn. Mats Persson Generaldirektör 6 2

7 Jordbruksverkets verksamhet

8 JORDBRUKSVERKETS JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET VERKSAMHET Jordbruksverkets verksamhet Jordbruksverket arbetar aktivt för en konkurenskraftig och miljö- och djurskyddsanpassad livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna med utgångspunkt från regeringens vision Bruka utan att förbruka. Jordbruksverket är förvaltningsmyndighet inom jordbrukets område och ska medverka till att uppnå en från samhällsekonomisk synpunkt mer effektiv och miljöanpassad jordbrukspolitik inom Europeiska unionen. Jordbruksverket har det övergripande ansvaret för genomförandet av landsbygdspolitiken och har ett särskilt sektorsansvar för miljömålsarbetet. Myndigheten ansvarar för samordning, uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap samt medverkar i genomförandet av politiken för regional tillväxt. Myndigheten ska vidta åtgärder i syfte att säkerställa ett gott djurhälsotillstånd hos husdjuren samt förebygga spridning och bekämpa smittsamma djursjukdomar och allvarliga växtskadegörare. Myndigheten ska verka för att stärka djurskyddet och att i internationella sammanhang agera för förbättringar av djurskyddet. I vårt uppdrag som central myndighet ingår att samordna och vägleda ansvariga myndigheter i deras djurskyddsarbete. Landets distriktsveterinärer hör till Jordbruksverket. Administrationen av EU:s jordbrukspolitik är en av huvuduppgifterna. Verket ska svara för utbetalningar av EU-stöd och arbeta för förenklingar av EU:s regleringar inom den gemensamma jordbrukspolitiken. Jordbruksverkets verksamhet regleras av myndighetens instruktion och regleringsbrev. Vision, strategi och värdeord Jordbruksverket stärker den gröna sektorn. Visionen är en vägledande, styrande och utmanande bild av hur Jordbruksverket ska se ut och fungera i framtiden. Den är ett uttryck för ambitionen att verket ska arbeta för en positiv och sund utveckling av sektorn. Visionen gäller utvecklingen av produktionen av livsmedel och av energiråvaror, god djurhållning samt utvecklingen på landsbygden. I detta ligger att stimulera en omställning mot ökad konkurrenskraft som även tillgodoser konsumenternas krav på säkerhet i livsmedelskedjan samt en god miljö och en god hälsa. Ett integrerat arbetssätt ger bättre beslutsunderlag och helhetsperspektiv. Hållbar utveckling och förenkling är ledstjärnor. Den tidigare visionen Professionell och kundvänlig myndighet ska leva kvar. För att nå visionen och uppdraget prioriterades för ökade satsningar på analyser och uppföljningar - det viktiga arbetet med smittskydd, krisberedskap, landsbygdsutveckling och klimat - arbetet kring Sveriges ordförandeskap inom EU hösten konkurrensneutralitet och kostnadseffektivitet som ledstjärnor för uppdragsverksamheten hos distriktsveterinärerna, utsädeskontrollen och vattenhushållningen - fortsatt effektivisering och förenkling av verkets administration i takt med att ny teknik och nya metoder introduceras. Jordbruksverkets tre värdeord: framåt trovärdiga professionella ska tydliggöra vilka vi är, vad vi står för och hur vi agerar. Disposition m.m. av årsredovisningen Årsredovisningen inleds med med ekonomisk översikt. Resultatredovisningen disponeras sedan med utgångspunkt från inriktningsmålen enligt regeringens vision Bruka utan att förbruka och inleds med ett sammanfattande kapitel som översiktligt redovisar de insatser verket gjort för att uppnå de inriktningsmål som satts upp under visionen. De tre följande kapitlen behandlar respektive inriktningsmål enligt följande. Konkurrenskraft: Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Miljö och landsbygd: De gröna näringarna är miljöoch resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. Djur: De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Resultatredovisningen avslutas med kapitlet Övrig rapportering som bl.a. behandlar samhällets krisberedskap och verkets egen kompetensförsörjning. 83

9 JORDBRUKSVERKETS VERKSAMHET Därefter sker den finansiella redovisningen. I bilagor redovisas bl.a. verkets organisation. I avsnitten för respektive verksamhet redovisas måluppfyllelsen (verksamhetens resultat och effekter i förhållande till fastställda mål). För varje mål görs en resultatbedömning en redovisning av måluppfyllelsegrad. Denna mäts eller beskrivs på olika sätt beroende på målet. I början av varje måluppfyllelse redovisas de indikatorer som måluppfyllelse är grundad på. Enligt SCB kan ett NKI-värde (nöjd Kund Indexvärde) som överstiger 60 bedömas som bra. När värdet ligger mellan 40 och 60 bedöms det som godkänt och under 40 blir det underkänt. Denna tregradiga bedömningsskala har Jordbruksverket modifierat till en fyrgradig bedömningsskala för måluppfyllelse. - Fullt uppfyllt (4) = Målet är uppfyllt till minst 95 %. - I huvudsak uppfyllt (3) = Målet är uppfyllt till minst 65 och högst 95 %. - Delvis uppfyllt (2) = Målet är uppfyllt till minst 30 och högst 65 %. - Ej uppfyllt (1) = Målet är uppfyllt till mindre än 30 %. Måluppfyllelsegraden inom området Djur bygger på subjektiv bedömning utifrån kvantitativa data. Inom områdena Konkurrenskraft samt Miljö och landsbygd bygger måluppfyllelsegraden i huvudsak på kvantitativa data. 9 4

10 10

11 ekonomisk översikt

12 EKONOMISK EKONOMISK ÖVERSIKT ÖVERSIKT Ekonomisk översikt Total omsättning Den totala omsättningen, dvs. verksamhetens kostnader och lämnade bidrag (inkl. finansiella kostnader), uppgår 2009 till mnkr att jämföras mot mnkr 2008 och mnkr Den totala omsättningen har det senaste året ökat med ca 10 mnkr. Av Jordbruksverkets totala omsättning har EU finansierat knappt 70 % årligen de senaste åren dock något lägre 2008 och 2009 på grund av kostnader i de pågående nationella projekten för upprättande av blockdatabasen jämte bekämpningen av blåtunga. Res- terande kostnader finansieras med nationella medel och uppburna avgifter inom framförallt det veterinära området. Verksamhetens kostnader (exkl. lämnade bidrag och tillhörande kostnader) har under det senaste året ökat med ca 95 mnkr från mnkr till mnkr. Ökningen beror främst på ökade kostnader för Distriktsveterinärorganisationen, blockinventeringsprojektet samt för arbetet med vaccinering mot blåtunga. Den största kostnadsökningen står dock blockinventeringen för. Verksamhetens kostnader Tabell 1 Totala verksamhetskostnader , tkr % tkr % tkr % Konkurrenskraft Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar Växters sundhet och kvalitet Jordbruks- och livsmedelsstatistik Miljö och landsbygd Miljö och landsbygd Djur Djurhälsa och smittbekämpning Djurskydd Rikstäckande djurhälsovård Övrig rapportering Totalt Kostnaderna har fördelats med hjälp av bokföringens verksamhets- respektive finansieringskonton. Fördelade lönekostnader baseras på individuell tidredovisning. Kostnaderna för gemensamma stödfunktioner har fördelats med antal årsarbetskrafter som bas. 2 Kostnader för interna uppdrag har eliminerats för verksamhetsgrenen Rikstäckande djurhälsovård vilka uppgår till ca 18,4 mnkr 2009, ca 18,3 mnkr 2008 och ca 4,6 mnkr Kostnaderna för 2008 har räknats om innebärande att blockinventeringskostnader 2008 har fördelats mellan Konkurrenskraft och Miljö och Landsbygd för att få bättre jämförbarhet mellan åren. Källa: Ekonomisystemet Agresso 5 12

13 EKONOMISK EKONOMISK ÖVERSIKT ÖVERSIKT Områdena Konkurrenskraft samt Miljö och landsbygd har ökat vilket beror framförallt på blockinventeringsprojektet. Av blockinventeringsprojektets kostnader har 60 % redovisats på området Konkurrenskraft och resterande på Miljö och landsbygd. Djur är det största området med 56 % av de totala verksamhetskostnaderna. Det totala antalet årsarbetskrafter inom områdena Konkurrenskraft och Miljö och landsbygd har ökat. Detta beror framförallt på blockinventeringsprojektet. Antalet årsarbetskrafter inom områdena Djur och Övrig rapportering har minskat något. Övrig rapportering avser verksamheten Samhällets krisberedskap. Antal årsarbetskrafter Tabell 2 Antal årsarbetskrafter (åak) åak % åak % åak % Konkurrenskraft 218, , ,2 21 Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar 110,6-127,5-140,9 Växters sundhet och kvalitet 95,0-81,8-87,1 - Jordbruks- och livsmedelsstatistik 12,4-12,7-12,2 Miljö och landsbygd 221, , ,1 20 Landbygdens utveckling och miljö 221,0-217,1-224,1 - Djur 580, , ,9 58 Djurhälsa och smittbekämpning 148,0-180,7-170,7 - Djurskydd 24,7-44,9-41,6 - Rikstäckande djurhälsovård 407,3-439,3-445,6 - Övrig rapportering 9,8 1 9,9 1 9,1 1 Totalt 1 028, , , Årsarbetskrafter för 2008 har räknats om innebärande att årsarbetskrafter avseende blockinventering 2008 har fördelats mellan konkurrenskraft och Miljö och landsbygd för att få bättre jämförbarhet mellan åren. Källa: Ekonomisystemet Agresso 13 6

14 EKONOMISK ÖVERSIKT Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag Tabell 3 Intäkter av avgifter och andra intäkter än anslag tkr % tkr % tkr % Konkurrenskraft Gårdsstöd, djurbidrag och marknadsregleringar Växters sundhet och kvalitet Jordbruks- och livsmedelsstatistik Miljö och landsbygd Miljö och landsbygd Djur Djurhälsa och smittbekämpning Djurskydd Rikstäckande djurhälsovård Övrig rapportering Totalt Intäkterna är avgifter enligt 4 avgiftsförordningen, avgiftsbelagd verksamhet, övriga intäkter, intäkter av bidrag samt finansiella intäkter, se kapitel Notförteckning, not 1 och 2. Källa: Ekonomisystemet Agresso Jordbruksverkets intäkter har totalt sett ökat med knappt 10 mnkr jämfört med Intäktsminskningen inom Konkurrenskraft beror på ovanligt höga intäkter avseende projekt föregående år. Intäktsökningen inom Djur beror dels på viss ökning inom Distriktsveterinärerna och dels på intäkter avseende blåtungevaccin om knappt 5 mnkr. Av utbetalade bidrag under året har EU finansierat ca 76 % motsvarande drygt mnkr. Antalet utbetalningar minskade till drygt stycken jämfört med stycken Avgiftsbelagd verksamhet Särredovisningen av avgiftsbelagd verksamhet för 2008 och 2009 görs i not 27 och 29 i den finansiella redovisningen. Motsvarande uppgifter för 2007 redovisas i årsredovisningen för 2008, not 30 och 32. Lämnade bidrag De utbetalade bidragen var mnkr för 2009 jämfört med mnkr för Nettominskningen under året beror huvudsakligen på att färre utbetalningar av miljöersättningar utfördes innan årsskiftet. Förseningarna av utbetalningarna berodde i stor del på Jordbruksverkets och länsstyrelsernas merarbete på grund av blockinventeringsprojektet. 14 7

15 EKONOMISK ÖVERSIKT Bidragsutbetalningar Bruttoutbetalningar 1 för respektive bidrag oavsett stödår. Tabell 4 Bidrag i miljoner kronor Djurbidrag Nationellt stöd mjölk Norrland Gårdsstödet Miljöersättningar Kompensationsbidrag Marknadsstöd 2 Övriga bidrag 3 Totalt Totalt utbetalat belopp, mnkr därav EU-finansierat, % ca 44 ca ca 37 ca ca 56 ca 77 Antal utbetalningar, st Utbetalningar 2007 omfattar även beslut om utbetalningar av stöd som gjorts under året men där utbetalningsdagen ligger efter årsskiftet. I utbetalade belopp för direktstöden (gårdsstöd, djurbidrag m.fl.) har avdrag gjorts för släpande sanktioner och tvärvillkorsavdrag. 2 I posten ingår exportbidrag och interventionsstöd. 3 I posten Övriga stöd ingår utbetalningar av företagsstöd, projektstöd, pristillägg ren, energigrödor, potatisstärkelse, kompletterande stödbelopp (återbetalning för det av gårdsstödet), nationellt kuvert och proteingrödor m.m. Dessutom ingår ersättning till länsstyrelserna m.fl. för deras medverkan inom landsbygdsprogrammet, Leaderprojekt, bidrag till organisationer för deras medverkan i olika program inom djurområdet, omstruktureringsstöd för socker, för 2007 ingår ersättningar till myndigheter och kommuner för kostnader som stormen Gudrun orsakat. I posten för 2007 ingår även ersättningar om knappt 82 mmkr som betalats under perioden 2003 till 2007 med anledning av salmonellautbrottet i Norrköping Under 2009 har därutöver drygt inbetalningar om 55 mnkr gjorts, varav 27 mnkr avser tidigare utbetalade miljöersättningar. Utöver detta avser inbetalningarna i huvudsak gårdsstöd och projektstöd inom landsbygdsprogrammet. 5 I antal utbetalningar ingår även så kallade kvittningar dvs. att del av eller hela beloppet har utbetalats till annan än stödmottagare. Under 2009 var det knappt st. Motsvarande för 2008 och 2007 var ca respektive kvittningar. Källa: Jordbruksverket BETAL och ekonomisystemet Agresso 15 8

16 EKONOMISK ÖVERSIKT Redovisning av utförda prestationer Tabell 5 Konkurrenskraft Miljö och landsbygd Djur Analys och utredning - Antal rapporter och yttranden till regeringen Information - Kommitté- och rådsmöten inom EU, samt internationella möten i övrigt Ärendehantering Ut- och inbetalningar: - Utbetalda stöd, mnkr Antal utbetalda jordbrukarstöd Antal inbetalda jordbrukarstöd Antal utbetalda övriga stöd Behandlingar: - Antal behandlingar utförda av distriktsveterinär Övriga ärenden: - Antal handlagda ansökningar gällande in- och utförsel av djur Antal händelser i CDB, djurmärkesbeställningar och exportpass - Övriga ärenden Kontroll/Tillsyn - Antal kontroller och provtagningar avseende frihet från växtskadegörare Övrigt n.a Antal slutförda ärenden som avser uppdrag enligt regleringsbrevet och uppdrag enligt särskilt regeringsbeslut. Hit räknas även yttranden inför och rapporter från möten inom EU och andra internationella organisationer. 2 Antal externa internationella möten för Jordbruksverket. 3 Antal utbetalningar till jordbruksföretag. Antalet jordbruksföretag som har fått något stöd utbetalat/beslut om utbetalning under 2009 uppgår till st. Motsvarande siffra 2008 uppgick till st och för 2007 till st. 4 Huvuddelen av inbetalningarna inom Miljö och landsbygd gäller beslut och återkrav för miljöstöd/miljöersättningar och inom Konkurrenskraft avser flertalet inbetalningar gårdsstödet. 5 Antal utbetalningar till andra än jordbruksföretag. 16 9

17 EKONOMISK EKONOMISK ÖVERSIKT ÖVERSIKT 6 Konkurrenskraft: Antal utförda export- och importlicenser samt antal utfärdade hanteringstillstånd för PET. Miljö och landsbygd: Antal slutförda överklagningar för miljöersättningar, kompensationsbidrag och företagsstöd, stoppbeslut för miljöersättningar. Djur: Antal handlagda ärenden avseende allmänna veterinärfrågor, nationellt smittskydd, CITES, läkemedel, djurskydd, husdjursärenden, foder, animaliska biprodukter och övrigt. 7 Fr.o.m redovisas inte kvalitetskontroll av färska frukter och grönsaker eller provtagning för analys av pesticidrester åt Livsmedelsverket inom det fytosanitära området. 8 Konkurrenskraft: Antal kontroller inkl efterkontroller av mjölkkvoter, intervention, marknadsstöd och industristöd. Miljö och landsbygd: Antal kontroller/tillsynsbesök avseende förädlingsstöd, startstöd, investeringsstöd, projektstöd och Leader. Djur: Antal kontroller och tillsynen av: avelsorganisationer, seminverksamheter, märkning av ägg samt anläggningar för animaliska biprodukter. Antal kontroller utförda på foderområdet. Källa: Jordbruksverket 17 10

18 18

19 bruka utan förbruka

20 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA Bruka utan att förbruka Jordbruksverket ska - i återrapporteringen redogöra för hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla regeringens vision Bruka utan att förbruka med tillhörande inriktningsmål - redovisa indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och göra en bedömning av hur resultaten och effekterna förhåller sig till målen i regeringens vision. Hur Jordbruksverkets verksamhet påverkar visionen Den övergripande visionen är att skapa förutsättningar att Bruka utan att förbruka. Tre inriktningsmål har lagts fast: - Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. - De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion. - De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik. Jordbruksverket redovisar i detta avsnitt översiktligt de insatser verket gjort för att uppnå dessa mål samt redovisar också utvecklingen på de områden där verket har ett ansvar. Indikatorerna redovisas mer ingående längre fram i resultatredovisningen. I tabellen nedan redovisas hur de olika inriktningsmålen relaterar till Jordbruksverkets olika verksamheter och som i resultatredovisningen delas in i tre kapitel. Dispositionen för den löpande redovisningen har gjorts så att respektive verksamheter hålls ihop ämnesmässigt. Samtidigt är det uppenbart att de olika verksamheterna inte kan föras bara till ett av de tre inriktningsmålen. Detta framgår i figuren på så sätt att rutor med mörk färg visar det mål som en verksamhet har starkast påverkan på. Den något ljusare färgen visar en inte så stark påverkan, medan den ljusaste färgen visar svag eller ingen påverkan. Den slutsats som kan dras är alltså att de verksamheter som Jordbruksverket har ansvar för inte bara påverkar ett av inriktningsmålen, utan har en betydligt bredare påverkan. Detta innebär i sin tur att de bedömningar som verket har att göra måste ta hänsyn till ett brett spektrum av aspekter. Figur 1 Inriktningsmålen för regeringens vision Bruka utan att förbruka och hur de relaterar till Jordbruksverkets olika verksamheter Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva De gröna näringarna utmärks av omtanke Stöd inom pelare 1 (direktstöd) Kapitlet Konkurrenskraft Växters sundhet och kvalitet Kapitlet Konkurrenskraft Utvecklingen av miljön Kapitlet Miljö och landsbygd Landsbygdsutveckling Kapitlet Miljö och landsbygd Stöd inom pelare 2 (miljöoch regionalstöd) Kapitlet Miljö och landsbygd Djurhälsa, djur- och smittskydd samt distriktsveterinärerna Kapitlet Djur 20 11

21 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA Jordbruksverkets totala verksamhetskostnader om mnkr för 2009 har fördelats med 346 mnkr (24 %) för de verksamheter som redovisas under kapitlet Konkurrenskraft, 281 mnkr (19 %) för de verksamheter som redovisas under kapitlet Miljö och landsbygd samt 808 mnkr (56 %) för de verksamheter som redovisas under kapitlet Djur. 12 mnkr (1 %) har använts för andra verksamheter. Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald Enklare regler och bättre service När verket deltar i utredningsarbete, svarar på remisser, deltar i förvaltningskommittéer, eller liknande ges förenklingsperspektivet stor tyngd. Jordbruksverkets förenklingsarbete sker inom områdena djurverksamhet, jordbrukarstöd, kontroll och tillsyn, miljöersättningar och landsbygdsutveckling, marknadsfrågor samt kundservice. En handlingsplan ligger till grund för genomförandet av åtgärderna. Planen följs upp och uppdateras löpande. Sedan mätningarna gjordes första gången 2006 har de administrativa kostnaderna för företagen som är att hänföra till Jordbruksverkets ansvarsområde t.o.m minskat med drygt 25 miljoner kronor netto, vilket motsvarar en procentuell minskning på 7,1 %. Viktiga områden som bidrar till den administrativa bördan inom verkets område är märkning, identifiering och registrering av djur samt ansökan om direktstöd och landsbygdsstöd. Bland de åtgärder som Jordbruksverket genomfört kan nämnas elektronisk stalljournal för nötkreatur. Flera förenklingar har också skett bl.a. inom stödområdet, t.ex. när det gäller informationsmaterial, minskade informationskrav vid ansökan och förbättrade e- tjänster. Verket har också beslutat om ett s.k. serviceåtagande som bl.a. visar vilka servicekrav kunder som vänder sig till Jordbruksverket kan förvänta sig. Fler jobb och högre tillväxt på landsbygden Sysselsättning Antalet sysselsatta i jordbruket uppgick år 2007 till personer, en ökning med knappt personer eller ca 2 % sedan 2005 då undersökningen senast genomfördes. Antalet kvinnor sysselsatta i jordbruket ökade med ca personer eller 15 %, medan de sysselsatta männen minskade med drygt personer eller ca 4,8 %. Kvinnorna utgör 39 % av antalet sysselsatta i jordbruket. Antalet årsverken inom jordbruket minskade med ca 9 % från år 2005 till år Med ett årsverke avses en årlig arbetstid på minst timmar. Ökningen av antalet sysselsatta motsvaras alltså inte av en ökning av antalet årsverken inom jordbruket år Antalet kvinnor som var sysselsatta i jordbruket uppgick år 2007 till mer än en tredjedel av det totala antalet sysselsatta. Kvinnornas andel av antalet årsverken utgjorde dock ca 27 %, alltså bara något mer än en fjärdedel av det totala antalet årsverken. De inom jordbruket sysselsatta kvinnorna arbetar alltså i genomsnitt färre timmar i jordbruket än männen. Produktionsvärde m.m. Jordbrukssektorns totala produktionsvärde har de senaste åren uppgått till knappt 50 miljarder kr mätt i löpande priser. Värdet, mätt i fasta priser, av vegetabilieproduktionen har varit nästan oförändrat under den senaste tioårsperioden, medan animalieproduktionen visat någon tillbakagång. Produktionen av jordbrukstjänster, t.ex. maskinstationstjänster, och andra aktiviteter än jordbruk har däremot mer än fördubblats, mätt i fasta priser, och motsvarade 2009 drygt 10 % av det totala produktionsvärdet. Samtidigt som produktionsvärdet i stort varit oförändrat har kostnaderna, mätt i fasta priser ökat något. Detta har medfört att såväl förädlingsvärde som företagsinkomst successivt har fallit. Utbetalningarna av olika slag av stöd och ersättningar inom ramen för gårdsstödssystemet och landsbygdsprogrammet uppgick för 2009 till drygt 9,5 miljarder kr. Mätt i förhållande till det totala produktionsvärdet exklusive stöd blir andelen stöd och ersättningar ungefär 20 % eller knappt 2/3-delar av faktorinkomsten. Faktorinkomsten ska användas för att finansiera kapitalförslitning, betala räntor och arrenden samt löner till anställda och brukarens egen inkomst. Produktionsutvecklingen Spannmålsodlingen minskade under 2009 med 4 %. Skörden av spannmål blev ändå ungefär lika stor som året innan, 5,2 miljoner ton, beroende på ökad odling av höstsådda grödor som har högre hektarskörd. Odlingen av oljeväxter ökade med 10 tusen hektar till 100 tusen hektar. Vallodlingen fortsatte att öka, under året blev ökningen ca 4 tusen hektar. Produktionen av mjölk var inledningsvis under året något högre än året innan. Under sommaren vände dock utvecklingen och totalt för året redovisas någon minskning. Produktionen av nötkött har däremot ökat med ca 10 % under året. Ökningen beror på ökad slakt av kor och kvigor. Slakten av griskött har minskat något under året

22 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA Prisutvecklingen Sedan år 2000 har priserna på jordbrukets produktionsmedel stigit med drygt 35 %. Under 2009 har dock priserna fallit med preliminärt 7 %. Priserna till jordbrukarna uppvisar större kortsiktiga svängningar än priserna på insatsvaror. Sedan år 2000 har priserna stigit med knappt 15 % jämfört med insatsvarorna som stigit med drygt 35 %. Vegetabiliepriserna steg starkt mellan 2006 och 2008 men har därefter fallit tillbaka kraftigt. För animalierna har prissvängningarna inte varit fullt så kraftiga. Uppgången under 2007 berodde i första hand på mjölkprishöjningar som sedan togs tillbaka i slutet av Markpriserna har ökat markant sedan EU-inträdet. Mellan 2000 och 2008 steg priserna med i genomsnitt 175 %. En indikator på utvecklingen av konkurrenskraften för jordbruket i Sverige jämfört med omvärlden är genom att jämföra prisutvecklingen för insatsvaror och producerade produkter med motsvarande jämförelse för konkurrentländerna. Denna jämförelse brukar benämnas bytesförhållandet och visar ett successivt vidgat gap mellan insatsvarupriserna och producentpriserna. Rensat för inflationen har producentpriserna fallit sett som genomsnitt för alla EU-länderna sedan år Bilden för Sverige överensstämmer väl med bilden för EU-länderna. Vad sedan gäller utvecklingen av priserna för olika produktionsmedel har dessa realt sett ökat i Sverige med 26 % sedan år 2000, jämfört med 15 % för EU. Sett som genomsnitt för hela perioden har det svenska jordbruket tappat ca 1,5 procentenheter per år jämfört med EUgenomsnittet genom en oförmånligare prisutveckling. Strukturomvandlingen Strukturomvandlingen, mätt som antalet företag inom en viss produktionsgren, kan ses som ett sätt att möta konkurrensen från andra länder, samtidigt som strukturomvandlingen kan bidra till koncentration av produktionen. T.ex. har antalet företag med mjölkkor minskat med i genomsnitt 8 % per år under det senaste decenniet och nästan lika snabbt under decenniet dessförinnan. Antalet företag med slaktsvin eller med smågrisar har minskat ytterligare något snabbare, ca 10 % per år. Utvecklingen i Sverige kan jämföras med t.ex. Danmark. Antalet företag med mjölkkor har där minskat med ytterligare ca 1 procentenhet per år, samtidigt som utvecklingen inom svinhållningen varit något långsammare i Danmark. Utrikeshandeln Exporten (inkl. utförsel till EU) från Sverige av jordbruksvaror och livsmedel (exkl. fisk) uppgår på årsbasis till knappt 35 miljarder kr. Ökningstakten mellan år 2002 och 2008 har varit 9 % per år. Exporten till tredje land utgör 39 % av den totala exporten. Importen har mellan år 2002 och 2008 ökat med 8 % per år. Importen (inkl. införsel från EU) till Sverige av jordbruksvaror och livsmedel uppgår på årsbasis till 72 miljarder kr, vilket medför en negativ handelsbalans på 38 miljarder kr. Exporten som andel av importen på helår har legat stabilt kring 50 % under 2000-talet. De uppgifter som hittills finns för 2009 visar att exporten av livsmedel minskat något under året samtidigt som importen har ökat. Uppgifter för 2009 är ännu mycket osäkra och kommer efter hand att revideras. Stark framtidstro på landsbygden Jordbruksverket har sedan 2005 årligen låtit genomföra en enkätundersökning för att få en uppfattning om intresset för att driva jordbruk de närmaste åren. I stort är resultaten stabila mellan åren. Åren 2007 och 2008 var lönsamheten inom jordbruket god jämfört med 2006 och Detta tycks ha påverkat resultaten i någon utsträckning, men skillnaderna mellan åren är inte statistiskt säkerställda. I undersökningen 2009 uppgav t.ex. 34 % av mjölkproducenterna intresse för att utöka antalet mjölkkor de närmaste fem till tio åren, jämfört med 2007 års siffra som var 47 %. En annan indikator för att mäta den ekonomiska aktiviteten inom jordbruket är utvecklingen av antalet ansökningar om moderniseringsstöd (investeringsstöd) inom jordbruket. Sådana ansökningar som avser djurproduktion har minskat med ca 20 % mellan 2008 och Förändringen för ansökningar som avser enbart nötkreatur är något större. Ifråga om landsbygdens utveckling mer generellt redovisas här två indikatorer, nämligen befolkningsutvecklingen och sysselsättningsutvecklingen. Tillväxttakten mellan 2000 och 2008 i folkmängden i Sveriges stadsområden är starkast (ca 7 %), nästan dubbelt så hög tillväxttakt som rikets (4,2 %). Samtidigt har folkmängdens utveckling varit negativ i de glest befolkade landsbygdsområdena (-6,4 %). I övriga landsbygdsområden har folkmängdens storlek i det närmaste varit konstant (-0,2 %). Flyttmönstren kompletterar ytterligare bilden av befolkningsutvecklingen. Stadsområdena har en stark attraktionskraft för framförallt ungdomar (17-24 år) samtidigt som landsbygdsområdena och den glest befolkade lands

23 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA bygden har svårt att locka till sig dessa åldersgrupper. Nettoströmmarna för personer över 35 år är små. Ett annat perspektiv som är intressant är hur arbetsmarknaden och sysselsättningen utvecklas återfanns omkring 68 % av alla anställda (dagbefolkning) i landets stadsområden. 29 % av de anställda fanns i landsbygdsområden samtidigt som 3 % fanns i de glest befolkade landsbygdsområdena. Fördelningen är liknande den som visades för befolkningen ovan, med den skillnaden att anställda är något mer koncentrerade till stadsområdena jämfört med befolkningen. Det finns en intressant skillnad när det gäller utvecklingen mellan befolkningen och antalet anställda eftersom det i det senare fallet (antalet anställda) inte är samma negativa utveckling under talet som för befolkningen på landsbygden. Inte minst uppvisar den glesa landsbygden en förhållandevis vital utveckling när det gäller anställda jämfört med befolkningsutvecklingen. Landsbygdens värden ska tillvaratas och nyttjas Enligt en rapport som getts ut av Jordbruksverket drivs en fjärdedel av alla företag i Sverige av en kvinna. Andelen är högre i stadsområdena än i landsbygdskommunerna. Bland de företag som har fått företagsstöd genom landsbygdsprogrammet är andelen kvinnor 18 %. Andelen företag med en företagsledare född utanför Europa har ökat mellan 2008 och De gröna näringarna är miljö- och resurseffektiva och har en nyckelroll i Sveriges energiproduktion Modernt, hållbart och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk som exporterar sitt teknologiska kunnande Inom miljökvalitetsmålet Ingen övergödning finns delmål om utsläpp av fosfor, kväve och ammoniak. Delmålet om utsläpp av fosfor innebär att utsläppen av fosforföreningen fram till 2010 ska minska med minst 20 % i förhållande till Jordbrukets andel är inte specificerat. Den senaste beräkningen visar att läckaget från jordbruksmark har minskat med 8-9 % mellan 1995 och Delmålet om utsläpp av kväve innebär att utsläppen ska ha minskat med minst 30 % mellan 1995 och I det pågående åtgärdsprogrammet för minskade växtnäringsförluster är målet att kväveutlakningen ska minska med ton mellan 1995 och Utifrån beräkningar är det möjligt att dra slutsatsen att utlakningen under perioden har minskat mellan och ton. Delmålet om utsläpp av ammoniak innebär att utsläppen ska ha minskat med minst 15 % mellan 1995 och Beräkningar visar att utsläppen från jordbruket minskat med 22 % och att den totala minskningen är 19 %. Målet är således nått. Inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap finns fyra delmål. Det första delmålet innebär att samtliga ängs- och betesmarker ska bevaras och skötas så att värdena bevaras. Vidare ska arealen hävdad ängsmark och arealen hävdad betesmark av de mest hotade typerna ökas. Den generella trenden de senaste åren är negativ. Under 2009 har dock förändringar gjorts av ersättningsregler som träder i kraft Vilka verkningar dessa förändringar kommer att få kan dock inte avgöras nu med tillräcklig säkerhet. Det andra delmålet innebär att mängden småbiotoper ska bevaras. Målet innehåller också att en strategi skulle finnas för hur mängden småbiotoper i slättbygden ska kunna öka. En sådan strategi finns sedan I fråga om utvecklingen av mängden småbiotoper är bedömningen att målet bör kunna nås om ytterligare åtgärder vidtas. Delmål tre innebär att mängden kulturbärande landskapselement ska öka med 70 % till 2010 i förhållande till Måluppfyllelsen för linjära landskapselement 2009 uppgick till ca 75 % och för punktformiga element till knappt 70 %. Det fjärde delmålet innebär dels att det nationella programmet för växtgenetiska resurser ska vara utbyggt, dels att det ska finnas ett tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet av inhemska husdjursraser. Inom miljökvalitetsmålet Giftfri miljö är delmål 4 relevant för jordbruket. Delmålet innebär att hälsooch miljöriskerna vid framställning och användning av kemiska ämnen ska minska fortlöpande fram till Miljöriskerna har minskat 2008 jämfört med Däremot har hälsoriskerna ökat något mellan dessa år. Enligt preliminära rapporter från handeln har användningen minskat under Inom miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker är delmål 4 relevant för Jordbruksverket. Delmålet innebär att minst 12 tusen hektar våtmarker och småvatten ska anläggas eller återställas till Minst hektar har anlagts eller återställts sedan Ökningen under 2009 beräknas till 370 hektar, vilket är i samma storleksordning som under fjolåret. Det är inte troligt att målet nås

24 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA Ifråga om delmålet för begränsad klimatpåverkan finns inte något nedbrutet mål för jordbruket. Beräkningar visar att utsläppen från jordbruket minskade med 11 % mellan 1990 och Målet för de svenska utsläppen totalt är att genomsnittet för ska vara minst 4 % lägre än under Målet för den ekologiska produktionens omfattning är att den certifierade ekologiska odlingen vid utgången av 2010 bör uppgå till minst 20 % av jordbruksmarken. Siffrorna för 2009 är ännu inte klara. Under 2008 nåddes 55 % av målet om 20 % ekologisk jordbruksmark. Vidare finns ett mål om att den certifierade produktionen av mjölk, ägg, nötkött, griskött och matfågel bör öka kraftigt. Näringarna är självförsörjande på energi samt råvaror från jord och skog bidrar påtagligt till förnybar energiproduktion Jordbruksverket, tillsammans med bl.a. Energimyndigheten, kommer att redovisa energiförbrukningen i bl.a. jordbruket under våren I uppdraget ingår även att diskutera möjligheterna till energibesparing. Under 2009 har stöd till investeringar för gårdsbaserad biogas införts. De gröna näringarna utmärks av omtanke, ansvarstagande och hög etik Inledningsvis i detta avsnitt behandlas de strategiska målen om att Sverige ska vara pådrivande för sund djurhållning och friska djur i EU samt till säker och hälsosam mat som också ska ge positiva upplevelser. Avslutningsvis i avsnittet redovisas verkets arbete med konsumentaspekter som hör till det strategiska målet om att konsumenterna ska ha verktyg och förutsättningar att välja. Pådrivande för sund djurhållning och friska djur samt säker och hälsosam mat som också ska ge positiva upplevelser Inom målet för djurhälsa och smittbekämpning finns i sin tur tre målsättningar. Den första målsättningen är att djurhälsotillståndet hos djur i människans vård ska vara gott. Indikatorer för att mäta måluppfyllelsen på detta område är uppgifter om kalvdödlighet och anslutningen till de frivilliga salmonellakontrollprogrammen för nötkreatur, fjäderfä och svin. Kalvdödligheten speglar på ett tydligt sätt det övergripande hälsoläget i besättningarna. För 2008 var kalvdödligheten 2,2 %, vilket är på samma nivå som 2006 och En besättning som är ansluten till salmonellakontrollprogram har sannolikt en högre hygienisk standard. Andelen besättningar som är anslutna till sådana program är för nötkreatur 13 % och för svin 41 %. Detta är en ökning jämfört med 2008 då anslutningen var 12 % för nötkreatur och 30 % för svin. Målet ifråga om smittsamma djursjukdomar är att spridning ska förebyggas och att smittor ska bekämpas hos djur i människans vård. Under året har tre fall av epizootiska sjukdomar registrerats. Under året har newcastlesjuka påvisats i en fjäderfäbesättning med föräldradjur. Sannolikt fördes smittan in med vilda fåglar. Under året fortsatte arbetet med att bekämpa sjukdomen blåtunga. Syftet har under hela arbetet varit att utrota sjukdomen från Sverige. Under 2009 har vaccinationskampanjen bedrivits som ett obligatorium för alla nöt- och fårbesättningar med över tio djur. Initialt skedde all vaccination i Jordbruksverkets regi. Under sommaren 2009 kompletterades med privata aktörer. Jordbruksverket svarar även för sjukdomsövervakning samt det viktiga arbetet med att visa att Sverige är fritt från cirkulation av det sjukdomsalstrande viruset. Det sistnämnda arbetet är en mycket viktig del för att Sverige ska kunna få statusen sjukdomsfrihet i EU. Inom området djurhälsa och smittbekämpning finns också ett mål om säkra livsmedel i Jordbruksverkets del av livsmedelskedjan. Kontrollplanens målsättning om antal besök hos fodertillverkare uppfylldes. Ett positivt prov hittades och det parti som det hörde till stoppades innan leverans till butik. Målen för verksamheten för djurskydd är ökad kunskap om djurskydd och en likvärdig och rättssäker djurskyddskontroll med hög kvalitet i hela landet. Den första målsättningen innebär att forskningsprojekt för djurskyddsbefrämjande åtgärder ska stödjas. Under 2009 har Jordbruksverket betalat 6 mnkr till 12 projekt inom området djurskyddsbefrämjande åtgärder. Av dessa har fem projekt direkt koppling till 2009 års prioriterade områden. Under 2009 har inga artiklar från projekt som Jordbruksverket eller Djurskyddsmyndigheten bidragit till publicerats. De projekt som Jordbruksverket har finansierat under 2009 kommer att slutrapporteras under perioden Den andra målsättningen om en likvärdig och rättssäker djurskyddskontroll delar Jordbruksverket upp i två delar. En del som avser det system för djurskyddskontroller som infördes den 1 januari 2009 och en del som avser genomförd verksamhet under året. Ifråga om systemet har Jordbruksverket tillsammans med länsstyrelserna arbetat fram kontrollvägledningar för länsstyrelsernas kontroll. Totalt har 15 vägledningar arbetats fram. Ett gemensamt IT-stöd rörande 24 15

25 BRUKA BRUKA UTAN UTAN ATT FÖRBRUKA FÖRBRUKA djurskyddskontrollregistret har också utarbetats. Den andra delen av målet avser antalet genomförda kontroller. Under 2007 och 2008 genomförde kommunerna ca kontroller per år. Under 2009 föll antalet kontroller till knappt Målet är vidare att kontrollen ska vara riskbaserad. Länsstyrelserna anger att 13 % av kontrollerna gällde objekt som valts ut utifrån en riskvärdering. För rikstäckande djurhälsovård finns två målsättningar angivna. Dels ska distriktsveterinärorganisationen svara för kostnadseffektiv rikstäckande akut djursjukvård, epizootiberedskap och förebyggande djurhälsovård primärt för jord- och skogsbrukets djur. Dels ska alla djur kunna få djursjukvård om det finns djurskyddsskäl eller där annan veterinärvård inte kan anvisas, oavsett tidpunkt på dygnet. Under de senaste åren har kostnaderna ökat mer än ett allmänt kostnadsindex för staten. Orsaken till detta är framförallt ökade personalkostnader. Denna kostnadsökning beror i hög grad på de arbetsmiljökrav som beror på jourberedskapen. Dessutom har användningen av diagnostiska hjälpmedel ökat och som i sin tur höjt kvaliteten. Den inverkan som konjunkturnedgången bedömts haft på antalet förrättningar har mötts med ett kostnadssänkningsprogram. En tillräcklig bemanning har kunnat upprätthållas i alla praktikområden. Organisationen har kunnat svara upp mot de krav som ställts på deltagande i epizootiberedskapen. livsmedel där det finns en uttalad och ökande efterfrågan från olika konsumentgrupper. Miljöfrågorna blir allt viktigare ur ett konsumentperspektiv, konsumentorganisationer i både Sverige och EU lyfter fram hållbar utveckling som en prioriterad fråga. Detta gäller de svenska miljömålen, ekologisk produktion, förnybar energi, GMO och inte minst klimatfrågan. I detta sammanhang ingår också frågor om t.ex. spridning av slam. Inom verket pågår ett arbete med att ta fram korta rapporter riktade till en bred allmänhet med en klar konsumentinriktning som behandlar mål, möjligheter och målkonflikter. Syftet är bl.a. att höja kunskapsnivån hos konsumenten kring olika livsmedels miljöoch klimatpåverkan samt hur olika produktionsmetoder påverkar miljö, djurvälfärd och global livsmedelstrygghet. Genom produktion av statistik tillgodoses behovet av information om bl.a. konsumtionsutvecklingen. Konsumenterna ska ha verktyg och förutsättningar att välja Jordbruksverkets verksamhet har starka kopplingar till konsumentaspekter och som behandlats på flera ställen i resultatredovisningen. Under denna rubrik samlas därför några exempel ihop som grupperas in under denna rubrik. Frågor om djur- och smittskydd är ett sådant område med starka kopplingar mot konsumentaspekter. Tillsyn i foderindustrin är ett led i arbetet med säkra livsmedel. Jordbruksverket har vidare arbetat aktivt med förberedelserna för ett EHECprogram. EHEC är en tarmbakterie som kan infektera människor. Landsbygdens utveckling har fått ökat fokus genom det pågående landsbygdsprogrammet. Ett aktivt företagande på landsbygden är en förutsättning för målet om ett hållbart samhälle på landsbygden. Leader är en av de arbetsmetoder som används. Mera specifika exempel inom landsbygdsprogrammets ram är småskalig livsmedelsförädling, närproducerade livsmedel, turism samt grön omsorg och rehabilitering. Ett exempel kan vara utvecklandet av närproducerade 25 16

26 26

27 KONKURRENSKRAFT konkurrenskraft 67

28 KONKURRENSKRAFT Konkurrenskraft I detta avsnitt redovisas inledningsvis en kortfattad översikt över utvecklingen i jordbrukssektorn och något om sektorns framtidsutsikter. Därefter redovisas Jordbruksverkets arbete med förenklingar och statistikproduktionen. I det fjärde avsnittet finns verksamheten med utbetalningar av stöd inom pelare 1 inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, såsom gårdsstödet och marknadsstöden. Avslutningsvis redovisas Jordbruksverkets verksamhet inom området växters sundhet och kvalitet. Stöden inom ramen för pelare 1 (gårdsstödet och andra generella direktstöd samt marknadsregleringen) påverkar i första hand inriktningsmålet Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald. Men även målen om miljö- och resurseffektivitet samt målen om omtanke, ansvarstagande och hög etik (t.ex. tvärvillkoren) påverkas av dessa stöd. Verksamheten inom området växters sundhet och kvalitet påverkar målet om ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv och i lägre omfattning även målet om miljö- och resurseffektivitet. Jordbruksverkets verksamhetskostnader har under året uppgått till 346 mnkr (24 % av hela resursbehovet) för den verksamhet som redovisas under detta kapitel. Utvecklingen i jordbruket De senaste åren har varit turbulenta på marknaderna för flera produkter. På t.ex. spannmålsområdet steg priserna kraftigt med början Prishöjningarna fortsatte fram till början av Sedan dess har priserna fallit. På motsvarande sätt, men med en förskjutning i tiden, steg priserna på t.ex. mejeriområdet. Från slutet av 2008 har kraftiga prissänkningar noterats även för mejeriprodukter. Vegetabilier Under 2009 har världsmarknadspriserna för spannmål varit mycket lägre än föregående år då toppnoteringar noterades runtom på börserna. Redan tidigt 2008 inträffade dock stora prissänkningar på spannmål. Jämfört med toppnoteringarna under 2008 är dagens prisnivå betydligt lägre och sänkningen uppgår till % där vetepriset har fallit mest. Priserna har sjunkit trots att spannmålsskörden i världen blev lägre 2009 än föregående år men världsmarknadspriserna har bl.a. reagerat på att det finns gott om spannmål i världen, dels beroende på höga övergångslager ifrån 2008 och dels på den trots allt förhållandevis goda skörden För socker har en motsatt prisutveckling skett under Beroende på lägre skörd i framförallt Indien som är en av världens största producenter och konsumenter av socker har priserna skjutit i höjden på världsmarknaden under den senaste tiden. Jämfört med samma tidpunkt föregående år har priset på vitsocker stigit med mer än 100 %. De rådande höga världsmarknadspriserna för socker är för närvarande i nivå med eller t.o.m. högre än EU:s interna pris. I Sverige beräknas spannmålsarealen för 2009 ha minskat med ca 4 % (knappt 40 tusen hektar) jämfört med Minskningen beror på minskad odling av vårkorn och havre som minskat med % jämfört med föregående år. De spannmålsslag som ökat i odling 2009 är höstvete, höstkorn, råg och rågvete. Denna arealökning uppväger dock inte minskningen för vårkorn och havre. Den minskade spannmålsodlingen 2009 beror bl.a. på den lägre prisnivån som varit rådande jämfört med föregående års säsong. Skörden av spannmål för 2009 är dock beräknad till ungefär samma nivå som föregående år beroende på den ökande odlingen av höstsådda grödor som är mer högavkastande. Den totala spannmålsskörden har beräknats till ca 5,2 miljoner ton. Höstsådden 2009 för skörd 2010 av de olika spannmålsslagen visar på en fortsatt ökning för den största grödan höstvete med ca 5 % jämfört med föregående år medan råg- och rågvetearealen minskade med % samt att höstsådd areal av korn i stort sett är oförändrad. Andra jordbruksprodukter där odlingen ökade är framförallt oljeväxter. Odlingen av oljeväxter 2009 ökade med 10 tusen hektar till 100 tusen hektar och blev den största odlingen av oljeväxter sedan Både höst- och vårraps har ökat. Prisförhållandet mellan spannmål och oljeväxter har ökat odlingsin