Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning 1985

Boplats i Saleby Arkeologisk delundersökning 1985 Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning 1985 Saleby socken, Lidköpings kommun Gisela Ängeby (red Elinor Gustafsson) Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:1

Boplats i Saleby Arkeologisk delundersökning 1985 Västarvet Rapport 2013:1

Författare Gisela Ängeby (red. Elinor Gustafsson) Omslagsbild Foto taget av Ylva Nilson, redigerat av Elinor Gustafsson. Fotot visar det nybyggda bostadsområdet i Saleby som föranledde ark undersökningar 1985 och 1986. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande 97.0082 Västergötlands museum / Västarvet Box 253 532 23 Skara tel 010-441 42 70, fax 0511-163 02 www.vastergotlandsmuseum.se

Innehåll Inledning...5 Bakgrund...5 Topografi och fornlämningsmiljö...5 Tidigare undersökningar...6 Syfte och metod...6 Undersökningsresultat...7 Tolkning och datering...8 Sammanfattning...8 Tekniska och administrativa uppgifter...9 Bilagor

Västergötlands museum 2013:1

Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning 1985 5 Inledning Bakgrund Med anledning av att Lidköpings kommun genomförde nybyggnation av ett mindre villaområde i Saleby, upptäcktes i samband med avbaning en tidigare okänd fornlämning. Västergötlands museum då Skaraborgs länsmuseum underrättades och fann efter besiktning en undersökning av platsen nödvändig. Undersökningen genomfördes mellan den 11 och 19 november 1985 samt 30 juni-4 juli 1986, enligt muntlig överenskommelse mellan Lidköpings kommun, Skaraborgs länsmuseum och länsantikvarien. Ansvarig för utgrävningen 1985 var Gisela Ängeby och som amanuens deltog Ylva Nilson. Nedan presenteras resultaten från 1985 års undersökning. Fig. 1 Översiktskartan visar platsen för undersökningarna 1985 och 1986 i NV delen av Saleby. Topografi och fornlämningsmiljö Saleby är beläget på den skoglösa västgötaslätten, vars yta nästan uteslutande utgörs av åkerareal. Karaktäristisk för området är den s.k. Salebyåsen, vilken sträcker sig fram till Saleby kyrka. Åsen består av omväxlande sandiga och grusiga lager och dess högsta punkt är ca 10 m över den kringliggande slätten. Platsen för undersökningen är belägen på den nordvästra sluttningen av Salebyåsens ände och marken utgörs förutom av matjord, även av grusig sand och sten. Mot väster breder en flack uppodlad lerslätt ut sig och mot öster vidtar bebyggelsen. Ca 50 m nordost om undersök-

6 Västergötlands museum 2013:1 ningsområdet finns en rund sänka vilken är spår efter grustäkter från 1920-talet. 1985 fanns flera kända fornlämningar i trakten. Saleby kyrkby anlades invid ett järnåldersgravfält med gravar under flat mark (RAÄ Saleby 32). Gravfältet ligger ca 850 m söder om utgrävningsplatsen. Ytterligare ett järnåldersgravfält ligger ca 500 m nordost om detsamma (RAÄ Saleby 30). Ett flertal domarringar från yngre järnålder är kända i socknen. När rapporten sammanställs 2012/2013 27 år efter att undersökningen inom Saleby 10:20 genomfördes ser fornlämningsbilden helt annorlunda ut. Inom en radie av 450 m från undersökningsytan, vilket mer eller mindre motsvarar hela Saleby samhälle, finns nu nio boplatsytor av varierande storlek registrerade: RAÄ Saleby 37:1, 51:1, 82:1, 93:1, 94:1, 98:1, 99:1, 100:1 och 101:1. De nya fynden av boplatslämningar indikerar en eller flera större sammanhängande boplatsytor och visar att grävningen 1985 bara skrapade på ytan. Tidigare undersökningar Vid tiden för undersökningen 1985 hade inga mer omfattande arkeologiska arbetsföretag genomförts i Saleby socken. Däremot var ett flertal synliga fornlämningar (mestadels gravar och gravfält samt fyndplatser för diverse lösfynd) kända. Uppgifter finns om en undersökning 1907 då ett urnegravfält (RAÄ Saleby 32:1) grävdes ut. Brandgravar, men även sten- och metallföremål påträffades. Ett tiotal brandgropar ska dessutom ha påträffats vid grundgrävning av ett magasin år 1909 (RAÄ Saleby 30:1) (www.fmis.raa.se). Syfte och metod Eftersom undersökningen i Saleby rörde tidigare okända fornlämningar som påträffats i samband med byggföretag, fanns inga på förhand upprättade syften med undersökningen. Då länsmuseet kom till platsen för en första besiktning hade ca 0,5 m av matjorden banats av med grävmaskin till en nivå med grusig sand. Schaktningen hade, med hänsyn till fornlämningsbeståndet, genomförts på ett ogynnsamt sätt. Anläggningarna var därför svåra att upptäcka och delvis skadade. Schaktningsövervakning kunde endast genomföras på en mindre del av exploateringsytan. Schaktningen genomfördes med grävmaskin med släntskopa. Den aktuella undersökningsytan omfattade ytorna för husgrunder, ledningsschakt samt gräsplaner i anslutning till husgrunderna, totalt 1720 m².

Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning 1985 Det arkeologiska fältarbetet försvårades av frost och tjälbildning under hela grävningen. Upprensning efter schaktning och finrensning av området, eller ens av en begränsad yta, kunde inte genomföras p.g.a. tidsbrist och tjälbildning. Byggmattor användes i ett försök att trotsa den kalla väderlekens påverkan på marken, men utan tillfredsställande resultat. Vissa anläggningar grävdes bara till hälften. Schaktplaner upprättades i skala 1:100 och profiler samt anläggningsplaner i skala 1:20. När rapporten sammanställs 2012/2013 återfinns, trots indignerade försök från flera håll, inga av ritningarna på Västergötlands museum. Inga fotografier verkar ha tagits i samband med undersökningen 1985, varför beskrivande bild- och figurmaterial inte finns i rapporten. Se istället rapport 2013:2 över 1986 års undersökning. Undersökningsresultat När undersökningen var slutförd hade totalt 67 anläggningar blivit registrerade (bilaga 1). Av dessa kunde 15 efter närmare granskning utgå som ytliga humösa fläckar eller utrakat sot, vilka tillkommit i samband med schaktningen. Den kraftiga tjälbildning som rådde omöjliggjorde utgrävning av sex registrerade anläggningar. Resterande 46 fördelar sig i följande anläggningstyper: Kokgropar Härdar Sotfläckar Stolphål Nedgrävningar/gropar 4 st 20 st 4 st 7 st 11 st Fig 2. De undersökta anläggningarnas fördelning i olika anläggningstyper. Tre nedgrävningar tolkas som recenta. I samband med schaktning kunde ett kulturlager bestående av brun mylla noteras. I kulturlagrets fyllning gjordes fynd av djurben, vilka sannolikt var recenta. Dock kunde även fragment av förhistorisk keramik observeras. Kulturlagret mättes inte in eller beskrevs som en anläggning och finns därför inte med i listan över anläggningsbeskrivningar. Eventuellt ska det betraktas som utschaktade massor, något som inte kunde säkerställas i fält. Keramik påträffades även i fem härdar (A2, 4, 35, 58 och 66) och bestod huvudsakligen av grovt, gråsvart gods. A2 kunde uppvisa två bukfragment med linjeornamentik. Av härdarna var A2 mest välbevarad. Olika brandhorisonter med mellanliggande skikt av sand kan visa på en periodisk användning av anläggningen.

8 Västergötlands museum 2013:1 Tolkning och datering På den undersökta ytan påträffades rester av förhistoriska boplatslämningar. Stolphålen, härdarna, nedgrävningarna och kokgroparna är samtliga indikatorer på detta. Anläggningarna låg inte samlade på så sätt att tydliga boplatsstrukturer eller konstruktioner som hus m.m. kunde detekteras, istället var de tämligen jämnt spridda över hela undersökningsytan. En begränsning kunde emellertid ses mot nordost, där marken enbart utgjordes av stenig och grusig och ställvis lerig sand. För övrigt störs området mot norr av grustäkt. Keramiken var mestadels i dåligt skick, vilket försvårar en datering. Skärvorna i A2 talar för en placering i yngre järnålder. Huruvida hela boplatsen utnyttjats under en samlad tidsperiod eller under olika tidsperioder, låter sig utifrån fyndmaterialet svårligen avgöras. Stratigrafin i A2 talar för att åtminstone denna anläggning kan ha använts för återkommande bruk. Man kan utgå ifrån att åssträckningen varit attraktiv ur bosättningssynpunkt, då den erbjudit goda dräneringsmöjligheter. Trots det sparsamma fyndmaterialet, som i sig ger ringa information om aktiviteter på platsen, får det undersökta området en annan mening när det sätts in i en lokal helhetsbild. Tidigare kända gravfält från tidig romersk järnålder och förekomsten av lösfynd omspännande järnåldern påvisar Salebys betydelse under denna tid. Sammanfattning I samband med nybyggnation av radhus i Saleby påträffades under senhösten 1985 tidigare okänd fornlämning. Skaraborgs länsmuseum (nu Västergötlands museum) kontaktades och genomförde två undersökningar, en i november 1985 och en i juni/juli 1986 (se rapport 2013:2). Resultaten från den arkeologiska utgrävningen 1985 resulterade i fynd av 67 anläggningar, av dessa undersöktes 46 stycken, som visade sig vara av boplatstyp. Keramikfynd indikerar en placering av boplatsen i yngre järnålder. Dock är antalet påträffade anläggningar relativt stort och efter undersökningen 1985 kan inget sägas om boplatsens kontinuitet då inga mer omfattande absoluta dateringar gjorts.

Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning 1985 9 Tekniska och administrativa uppgifter Västarvet (Skaraborgs länsmuseum) dnr: 530/86, 16/86, 296/86 Västarvet pnr: G6244 Orsak till undersökning: Nybyggnation av villaområde Län: Västra Götalands län Kommun: Lidköping Socken: Saleby Fastighet: Saleby 10:20 Ekonomiskt kartblad: 8C 5i (RT-90) Fastighetskartan, kartblad: 64D 7jS (Sweref 99) Koordinater (x/y): 6476367, 1344475 (RT-90 2,5 gon V) Koordinater (N/E): 6472827, 391606 (SWEREF 99 TM) Uppdragsgivare: Lidköpings kommun Ansvarig institution: Skaraborgs länsmuseum (Västergötlands museum) Projektansvarig: Gisela Ängeby Amanuens: Ylva Nilson Fälttid: 11-19 november 1985

10 Västergötlands museum 2013:1

Bilaga 1. Anläggningsbeskrivningar Anläggning 2 kokgrop x 405 y 74 + 76,52 1,7 m i diam och 0,42 m dj. Rund grop. Djupt skålformig med sotiga horisonter varvade med infiltrerad brun sand samt 0,2 0,4 m stora stenar. Anläggning 3 härd x 404,8 y 71,5 + 76,45 0,9 m i diam och 0,23 m dj. Rund, skålformad grop fylld med infiltrerad brun sand. I botten en ca 0,1 m tj sot- och kollager som löpte längs kanterna mot ytan. Anläggning 4 härd x 395 y 69,6 + 76,55 0,9 x 0,7 m och 0,33 m dj. Rundoval fylld med sotinfiltrerad sand. Anläggning 5 nedgrävning x 401,3 y 73,7 + 76,58 0,7 x 0,5 m och 0,05 m dj. Rundoval nedgrävning fylld med något sotig mylla och enstaka kol. Keramik samt brända ben låg spritt i ytskikten. Anläggningen nedgrävd i grusig sand. Anläggning 7 härd x 388,7 y 80,1 + 76,87 1,14 m i diam och 0,04 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla. Skörbränd sten i ytan, 0,6 m st. Anläggning 9 nedgrävning x 380,2 y 78,3-0,17 m i diam och 0,12 m dj. Rund grop fylld med brun, sandig mylla. Anläggning 10 kokgrop x 382,4 y 75,3 + 76,72 1 m i diam och 0,3 m dj. Rund grop rikligt fylld med skörbränd sten i flera skikt, 0,1-0,15 m st. Kraftigt sotad mylla. Anläggning 11 härd x 396,1 y 75,5 + 76,65 0,55 m i diam och 0,03 m dj. Rund med sotig mylla och skörbränd sten i ytan, 0,03 0,06 m st. Anläggning 13 härd x 385 y 70,4 + 76,62 0,5 x 0,6 m och 0,02 m dj. Något oval med sotig mylla och enstaka skörbränd sten i ytan. Anläggning 15 härd x 378 y 77,3 + 76,77 0,6 m i diam och 0,13 m dj. Rund, fylld med kraftigt sotad mylla och enstaka skörbränd sten, 0,6 m st. Anläggning 16 sotfläck x 378 y 71,5 + 76,67 0,7 x 0,5 m. Ytlig, grund fläck med sotig mylla. Anläggning 18 grop x 371,3 y 76,7 + 76,82 1 x 1,8 m och 0,75 m dj. Rundoval fylld med humös, brun sand. Mjukt spetsig mot botten.

Anläggning 19 stolphål x 370,6 y 78,1 + 76,83 0,23 m i diam och 0,22 m dj. Rund nedgrävning fylld med sotig, fet mylla och enstaka inslag av småsten. Brända ben spridda i anläggningen. Anläggningen nedgrävd i grusig sand. Anläggning 20 stolphål x 369,9 y 77,6 + 76,84 0,27 m i diam och 0,28 m dj. Rund och fylld med svagt sotad mylla och enstaka inslag av kol. Stenskodd rund kanterna med 0,8 m st sten, igenfylld med småsten. Mjuk spetsig botten. Anläggning 25 nedgrävning x 375 y 59,9 + 76,34 1 x 0,8 m och 0,14 m dj. Avrundad rektangulär grop, flackt skålformig. Fylld med brun sandig mylla och enstaka inslag av kol. Recent nedgrävning. Anläggning 26 stolphål x 372,7 y 58,6 + 76,37 0,35 x 0,25 m och 0,14 m dj. Ovalt stolphål fyllt med svagt sotad brun, sandig mylla. Svagt spetsig botten. Anläggning 27 stolphål x 371,7 y 61,4 + 76,37 0,5 m i diam och 0,27 m dj. Runt stolphål fyllt med svagt sotad, sandig mylla. Rundad botten. Anläggning 28 stolphål x 371,3 y 60,1 + 76,35 0,2 m i diam och 0,14 m dj. Runt stolphål fyllt med brun, sandig mylla. Rundad botten. Anlägging 30 grop x 365,3 y 57,6 + 76,25 0,4 x 0,5 m och 0,5 m dj. Oval nedgrävning fylld med brun mylla, mot botten sotinfiltrerad sand. Recent? Anläggning 31 härd x 355,4 y 65 + 76,57 0,5 m i diam och 0,1 m dj. Rund grop fylld med sotig mylla och enstaka inslag av skörbränd sten, 0,05-0,1 m st. Anläggning 32 härd x 353,3 y 66,1 + 76,57 0,7 m i diam och 0,17 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla, enstaka inslag av skörbränd sten, 0,1 m st. Anläggning 35 härd x 347,2 y 60,1 + 76,62 0,6 m i diam. Rund grop fylld med sotig mylla, enstaka inslag av kol. Skörbränd sten i ytan, 0,6 m st. Anläggning 36 nedgrävning x 345 y 59,2 + 76,52 0,2 0,4 m och 0,04 m dj. Oval nedgrävning fylld med brun, något lerig sand med sotfläckar. Anläggning 38 sotfläck x 345,6 y 56,4 + 96,32 0,9 m i diam. Ytlig sotfläck med bränd sand i kanterna och i botten.

Anläggning 39 sotfläck x 351,2 y 59,9 + 76,14 0,6 m i diam och 0,01 m dj. Ytlig fläck med sot och kol. Anläggning 40 grop x 378,3 y 66,6 + 76,55 0,8 m i diam och 0,64 m dj. Rund nedgrävning fylld med brun, sandig mylla och enstaka inslag av kol. På 0,3 m dj fanns en 0,04 m br och 0,12 m l sten lagd horisontellt. Anläggningen nedgrävd i grusig sand. Anläggning 41 stolphål x 376,8 y 62,6 + 76,14 0,2 m i diam och 0,3 m dj. På ytan 5 skörbrända stenar 0,05 0,1 m st, därunder nedgrävning fylld med grå sandig mylla, ställvis sot och kol. Ena väggen rak, den andra sned. Horisontell botten. Anläggning 43 kokgrop? x 342,4 y 62,5 + 76,76 0,5 m i diam och 0,6 m dj. Rund grop fylld med sten, 0,06 0,2 m st och brun sandig mylla, ställvis sotig. I botten var en sot- och kolstrimma. I ytan var bränd lera i klumpar. Anläggning 45 sotfläck x 343,2 y 56,6 + 96,34 0,4 m i diam och 0,02 m dj. Ytlig fläck med sotig mylla. Anläggning 47 härd x 338,2 y 54,5 + 76,63 0,6 m i diam och 0,06 m dj. Rund fläck fylld med sotig mylla och enstaka inslag av skörbränd sten. Anläggning 48 grop x 337,5 y 51,6 + 76,54 0,9 x 0,8 m och 0,48 m dj. Något oval nedgrävning fylld med sotinfiltrerad mylla och ställvis sotinfiltrerad sand. Enstaka inslag av sten i ytan. Anläggning 49 kokgrop x 336,2 y 49,4 +76,52 0,7 m i diam och 0,95 m dj. På ytan syntes anläggningen som en rund, något sotig, mörkfärgning mot brun, starkt myllblandad sand. Vid profilgrävning av anläggningen framkom på 0,1 m dj en större sten, ca 0,4 m st. Ytterligare en sten skymtade i profilen. Några brända ben och ett keramikfragment påträffades i stenens direkta närhet. Utöver de två nämnda stenarna framkom ännu en av liknande format 0,4 0,45 m st. Stenarna såg ut att vara ställda på längden på ett djup av 0,6 m under markytan. Under de tre stenarna var stenskoning av gropen ner till ett djup av 0,95 m, bestående av ca 0,2 0,3 m st stenar. Brända och obrända ben samt keramik påträffades spritt i hela anläggningen. Anläggningen var nedgrävd i grusig sand. Anläggning 50 härd x 336,6 y 43,5 + 76,30 0,9 m i diam och 0,1 m dj. Rund? grop fylld med kraftigt sotad mylla och skörbränd sten, 0,1 m st, lagda som kantstenar. Anläggningen fortsatte in under schaktkanten. Anläggning 51 härd x 334,1 y 44,8 + 76,40 0,9 m i diam och 0,06 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla och skörbränd sten, 0,07 m st.

Anläggning 52 härd x 333,3 y 48,9 + 76,73 0,7 x 0,5 m och 0,04 m dj. Oval grop fylld med kraftigt sotad mylla och enstaka inslag av skörbränd sten, 0,04 0,06 m st. Anläggning 53 härd x 329,9 y 52,7 + 76,90 0,5 m i diam och 0,1 m dj. Rund grop fylld med svagt sotad mylla, mot botten kraftigare sotbemängt. Anläggning 54 härd x 382,4 y 84,3 + 76,79 0,5 m i diam och 0,06 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla och enstaka inslag av skörbränd sten. Anläggning 56 stolphål x 384,2 y 83,8 + 77,07 0,4 m i diam och 0,13 m dj. Rund nedgrävning fylld med sotinfiltrerad fet mylla och enstaka inslag av kol. Brända ben och keramik påträffades mot botten av anläggningen. Anläggningen nedgrävd i grusig sand. Anläggning 57 härd x 384,7 y 86,7 + 77,20 0,4 m i diam och 0,05 m dj. Rund grop fylld med sotig mylla och enstaka inslag av skörbränd sten, 0,04 m st. Anläggning 58 härd x 380,2 y 80,6 + 77,22 0,5 m i diam och 0,18 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla. Inslag av skörbränd sten, 0,04 0,07 m st. Inslag av keramik. Anläggning 59 grop x 387,8 y 87,7 + 77,20 1,05 x 1,2 m och 0,3 m dj. Rundoval nedgrävning fylld med brun, ställvis svagt sotig mylla. Enstaka inslag av kol och sten, 0,05 0,1 m st. Mjukt rundade kanter och nästan plan botten. Anläggning 61 nedgrävning x 379,8 y 67,2 + 76,56 0,4 m i diam och 0,05 m dj. Rund nedgrävning fylld med brun mylla. Anläggning 64 härd x 363,5 y 72 + 76,65 0,8 m i diam och 0,14 m dj. Rund grop fylld med sotig mylla och kompakt med kol. Skörbränd sten, de största längs kanten, 0,05 0,15 m st. Anläggning 65 härd x 362,1 y 68,4 + 76,62 0,6 m i diam och 0,13 m dj. Rund grop fylld med sotig mylla och rikliga inslag av kol. Enstaka inslag av skörbränd sten, 0,05 0,1 m st. Anläggning 66 härd x 381,1 y 84,6 + 77,18 0,8 m i diam och 0,12 m dj. Rund grop fylld med kraftigt sotad mylla, inslag av kol och stora inslag av skörbränd sten, 0,06 0,1 m st. bnanläggning 67 grop x 349,5 y 53,5 + 76,72 1,6 x 1,6 m och 46 m dj. Fyrkantig nedgrävning med en 0,15 m tj ram av lera. Tvär, horisontell botten. Mellan 0,18 0,3 m dj grå, sandig lera. Från 0,18 m och uppåt brun sand. Recent?

Bilaga 2. Fyndförteckning Fyndnr Anläggning Sakord Material Antal fragment Tillstånd Vikt (g) 1 2 ben ben - f 27,92 2 2 kärl keramik 6 f 45,53 3 4 kärl keramik 1 f 79,26 4 5 kärl keramik 3 f 38,61 5 5 bränd lera lera 11 f 52,76 6 5 brända ben ben 50 f 38,65 7 9 kärl keramik 68 f 394,97 8 18 kärl keramik 3 f 33,37 9 18 brända ben ben 2 f 2,52 10 18 tand tand 3-25,09 11 19 brända ben ben 12 f 1,22 14 35 bränd lera lera 9 f 40,67 15 35 kärl keramik 1 f 4,48 16 48 kärl keramik 1 f 5,19 17 56 brända ben ben 22 f 1,84 18 56 kärl keramik 5 f 24,86 19 58 kärl keramik 1 f 2,01 20 59 slagg järn 1 f 9,06 21 59 ben ben 2 f 31,62 22 66 kärl keramik 6 f 7,80 23 49 brända ben ben 25 f 3,88 24 49 kärl keramik 3 f 77,18 25 49 ben ben 12 f 59,14 26 67 kärl keramik 14 f 96,79 27 67 slagg järn - f 13,50 28 67 bränd lera lera 3 f 63,08 29 30 tand & ben tand & ben 5 219,61

Rapporter 2012 2012:1 Catharina Henriksson & Erik Holmström 2012:2 Anders Berglund 2012:3 Catharina Henriksson 2012:4 Catharina Henriksson 2012:5 Maria Norrman 2012:6 Maria Vretemark 2012:7 Maria Vretemark 2012:8 Maria Norrman 2012:9 Anders Berglund 2012:10 Anders Berglund 2012:11 Catharina Henriksson 2012:12 Catharina Henriksson 2012:13 Anders Berglund 2012:14 Catharina Henriksson 2012:15 Catharina Henriksson & Erik Holmström 2012:16 Anders Berglund 2012:17 Anders Berglund 2012:18 Elinor Gustafsson 2012:19 Anders Berglund 2012:20 Maria Norrman 2012:21 Ylva Nilson (red Elinor Gustafsson) 2012:22 Elinor Gustafsson 2012:23 Ylva Nilson (red Elinor Gustafsson) 2012:24 Maria Vretemark 2012:25 Maria Vretemark Kulturhistorisk utredning Varnhem 2011 Arkeologi i Horsås - Trädgårdsstaden 2011. Förundersökningar av RAÄ 119, 168, 173, 174, 179, 180 och 184, Skövde socken och kommun, Västergötland Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastighet en/erna Våmb 30.241 och Hene 8.16 i Våmb & Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastigheterna Källby 6:6 och 2:27, Källby socken, Götene kommun Inför bergtäkt på fastigheterna Håberg 1:15, Skogen 1:5, Tengenestorp 1:19 m fl, Grästorps kommun Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland Osteologisk analys av djurben från Hulje 8:3, RAÄ 281 Mjölby socken, Östergötland Hällkistan som inte fanns. Raä Häggesled 37:2, Häggesled socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk förundersökning 2011 Kring Fåraberget i Falköping. Arkeologisk utredning 2011 inom DP Tåstorp-Fåraberget, Falköpings kommun, Västergötland Spåren av ett litet gravfält. Undersökning av Ryd sn RAÄ 55, Skövde kommun, Västergötland Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av fornlämning Raä nr 17, Hjo stad, Hjo kommun Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Källby Raä nr 94, Götene kommun Mindre arkeologisk utredning inom fastigheten Råda 14:60, Råda socken, Lidköpings kommun, Västergötland Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Raä nr 81, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun, Västergötland Kulturhistorisk förstudie, Våmb socken, Skövde kommun Arkeologi vid Logistic Center. Arkeologiska förundersökningar av RAÄ 104 och 108, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland Arkeologisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraft - verken Lövaskog 1-4, Äspereds socken, Borås kommun, Västergötland Tillgänglighetsanpassning på Kyrkogatan inom Raä Mariestad 22:1, Mariestads kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Järnframställning vid Lillegården - återkomsten. Förundersökning av Skövde socken Raä 203, Skövde kommun, Västergötland Råda Prästbol 1, RAÄ Råda 101, Råda socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk undersökning 2010 Halskragen från Daretorp - ett bronsålderstida depåfynd. Arkeologisk efterundersökning 1991 Schaktningsövervakning vid medeltida borgen Gälakvist, Skara socken, Skara kommun Medeltida kulturlager i kv. Saturnus, Skara socken, Skara kommun Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland Osteologisk analys av djurben från Stortorget i Kungsbacka, Halland

2012:26 Anders Berglund Kulturhistorisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraftverken Fänneslunda 1-7, Ulricehamns kommun 2012:27 Anders Berglund Liared 1-7 i änglagårdens utmarker. Förstudie av planerad vindkraftpark i Liareds socken, Ulricehamns kommun, Västergötland 2012:28 Elinor Gustafsson Spår av kv. Plåtslagaren, Badhusgatan i Skövde, Skövde kommun 2012:29 Maria Norrman Inför byggande av Naturrum Vänerskärgården - Viktoriahuset på fastigheten Läckö 1:7, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning 2012 2012:30 Maria Norrman Inför ny detaljplan på fastigheterna Alvetorp 1:2 och Led 4:2, Lidköpings kommun 2012:31 Elinor Gustafsson Inför vindkraft inom Floby-Istorp 1:5, 1:7 och 1:9, Floby socken, Falköpings kommun. Särskild utredning 2012 2012:32 Elinor Gustafsson SU inför ny industritomt Magrelund, Skultorp 50:1, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun 2012:33 Maria Norrman Inför planerade vindkraftverk projekt Sparresäter, Arkeologisk utredning steg 1 Karlsfors 3:1, Sparresäter 1:13 m.fl. Skövde kommun 2012:34 Erik Holmström Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping - Källby 2012, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2012:35 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning 2012 Bernstorp, Marieberg och Nyboholm, & Maria Norrman Skara socken, Skara kommun 2012:36 Elinor Gustafsson Bosgården, Hornborga. Fördjupat kunskapsunderlag inför nybyggnationer Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2012:37 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av VA & bredbandsnät i Hornborga och Sätuna socknar, Falköpings kommun 2012 2012:38 Maria Norrman Väg 44 delen Källby - Lidköping. Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner. Arkeologisk utredning steg 1 2012:39 Maria Norrman Antikvarisk kontroll vid Skörstorps kyrka, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2012:40 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning vid Östra Gerums kyrka, Östra Gerums socken, Tidaholms kommun Rapporter 2013 2013:1 Gisela Ängeby Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning 1985. Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun