GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro Lidköpings kn

Transkript

1 GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro Lidköpings kn GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro, Arkeologisk utredning, steg 1 Otterstad och socknar Lidköpings kommun Maria Norrman Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:34

2 2

3 GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro. Arkeologisk utredning Arkeologisk utredning, Otterstad och socknar, Lidköpings kommun Västarvet Rapport 2013:34 3

4 Författare Maria Norrman Omslagsbild Foto taget av Maria Norrman. Fotot visar väg 2581 väster ut mot Ulleredsbro. Till höger utanför bilden ligger RAÄ Otterstad 6, en gravgrupp. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet medgivande Västergötlands museum / Västarvet Box SKARA tel , fax

5 Innehåll Sammanfattning...7 Inledning och bakgrund...8 Syfte och målsättning...9 Arbets- och metodbeskrivning...9 Landskapsbild...10 Fornlämningsmiljö...10 Tidigare undersökningar Historisk bakgrund...12 Resultat...14 Inventeringsresultat...14 Nypåträffade fornlämningar...15 Antikvarisk bedömning och förslag till fortsatta åtgärder...16 Källor...19 Digitala källor/arkiv...19 Tekniska och administrativa uppgifter...20 Bilagor...20 Bilaga 1. Översiktsplan, karta Bilaga 2:1. Detaljplan, södra delen, karta Bilaga 2:2. Detaljplan, mellersta delen, karta Bilaga 2:3. Detaljplan, nordöstra delen, karta Bilaga 2:4. Detaljplan, nordvästra delen, karta Bilaga 3. Fornlämningsöversikt, tabell 5

6 6

7 Sammanfattning Inför Trafikverkets arbete att ta fram en plan för ny gång- och cykelväg mellan Lidköping och Läckö, etapp 2 (sträckan Tolsjö-Ulleredsbro), i Lidköpings kommun har Västergötlands museum utfört en särskild utredning steg 1. Berörd korridor är drygt 7,5 km lång, mellan väg 2578 vid Tolsjö till Ulleredsbro och längs med väg Dessutom är en alternativ sträcka, 2,4 km lång mellan Jönslunda och Djurgården. Planerad GC-linje ligger inom den m breda korridoren. Fältarbetet har utförts under juni och juli Landskapet kännetecknas i stort av ett småkuperat område utgörande omväxlande av åker- och skogsmark, ett utpräglat mosaiklandskap med långsträckta låga bergryggar och bergknallar som ligger kring flacka lite sanka dalbottnar. Utredningen har utförts genom inledande översiktliga arkiv- och kartstudier. Därefter har inventering utförts inom vägkorridoren. Vid genomförandet utgjordes åkermarken av växande gröda samt frodig vegetation i övrigt. Kända fornlämningar i området utgörs främst av olika typer av förhistoriska gravar samt platser för förhistoriska fynd, framför allt olika typer av stenyxor. Skärvstenshögar, hällristningar, platser med fossil åker, röjningsröseområden och ryggade åkrar, förekommer också. Fornlämningarna dateras företrädesvis till bronsålderns och järnålderns landskap. Områden/ytor vilka har bedömts som lämpliga för kommande schaktdragning med maskin vid utredning steg 2 har valts ut. Inom dessa områden eller i anslutning till finns t.ex. fyndplatser för förhistoriskt material som exempelvis stenyxor eller förhistoriska gravar. Dessa områden utgör dessutom topografiskt lämpliga lägen för förhistoriska boplatser eller gravar, på höjder eller avsatser i terrängen eller i anslutning till höjder i landskapet. De flesta områden bedöms enbart utifrån dess topografiska belägenhet vara lämpliga att utföra utredningsgrävning i. Nypåträffade lämningar utgörs av Otterstad ny 1 och 2 belägna i områdets norra del ca 250 m sydsydväst om Ullersund. Dessa utgörs av två förhistoriska gravar. Otterstad ny 1 är en stensättning?, ca 10 m diam och 0,4 m h, stenfylld. 10 m östnordöst om är Otterstad ny 2, en stenkrets, ca 7 m diam bestående av 8 klumpstenar. Antikvarisk bedömning fast fornlämning. 7

8 Inledning och bakgrund Västergötlands museum har på uppdrag av Trafikverket utfört en arkeologisk utredning, steg 1, inför planer på ny gång- och cykelväg sträckan Tolsjö-Ulleredsbro längs med i huvudsak väg 2581 i Otterstads och s socknar, Lidköpings kommun. Utredningen har ägt rum under perioden 3 juni till 11 juli 2013 i enlighet med Länsstyrelsens beslut med dnr och den undersökningsplan (dnr NOK /2) som upprättats i enlighet med Länsstyrelsens förfrågningsunderlag. För kostnaderna har Trafikverket svarat. Fältarbetet har utförts av Anders Berglund, Catharina Henriksson och Maria Norrman, den senare har även svarat för föreliggande rapport. Trafikverket avser att upprätta en plan inför ny gång- och cykelväg mellan Lidköping och Läckö. För sträckan Tolsjö-Ulleredsbro, etapp 2, har Länsstyrelsen bedömt att en arkeologisk utredning behöver utföras. Den arkeologiska utredningen berör en planerad korridor som är ca 7,5 km lång mellan Tolsjö-Ulleredsbro. Dessutom finns en alternativ korrridor mellan Jönslunda och Djurgården som är ca 2,4 km lång. Utredningen berör en planerad GC-linje inom den vanligen 100 m breda (ställvis upp till 500 m breda) korridoren. Utredningsområdets placering redovisas på karta nedan. Fig. 1. Utredningsområdet enligt karta hörande till Länsstyrelsens beslut i ärendet, dnr , blå skraffering. 8

9 Syfte och målsättning Länsstyrelsen har bedömt att en utredning steg 1 behöver göras av korridoren med syfte att ta reda på om någon okänd fornlämning berörs av aktuellt arbetsföretag. Därefter ska en steg 2 utredning göras inom fastställd vägplan. Målen, enligt Länsstyrelsens förfrågningsunderlag, för särskild utredning är i första hand deskriptiva (planerings- och beslutsunderlag). Vid särskild utredning krävs att ambitionsnivån är tillräckligt hög för att motsvara utredningens syfte. Syfte: När utredningen är klar ska alla lämningar inom området vara kända, de ska även vara bedömda avseende fornlämningsstatus. Utredningens syfte, enligt förfrågningsunderlaget, är att påvisa ej tidigare kända fornlämningar inom området och bedöma dessa avseende fornlämningsstatus. Då föreliggande del i utredningen avser steg 1 har endast okulär besiktning/inventering utförts. Lämningar som påträffas belägna väl synliga ovan mark har bedömts avseende typ och fornlämningsstatus. Då största delen av utgörs av odlad åkermark är bedömningen att eventuella fornlämningar till stor del är överodlade. En övergripande frågeställning för utredningen har således varit att bedöma var i landskapet dessa ej kända fornlämningar kan förväntas. Målgrupper för utredningen är i första hand företagare, Länsstyrelsen, Trafikverket, andra myndigheter samt undersökare. Arbets- och metodbeskrivning Utredningen har i väsentliga delar genomförts i enlighet med undersökningsplanen. Inledningsvis har arkiv- och kartstudier utförts. Detta för att få kunskap om tidigare bebyggda platser finns i området, exempelvis torplämningar, gårdsoch bytomter och om äldre markutnyttjande inom området. Därefter har en noggrann inventering av hela korridoren utförts. I skogsmark har denna syftat till att identifiera ovan mark synliga lämningar, företrädesvis gravar eller odlingslämningar. I åkermark har syftet varit att söka efter fynd av exempelvis flinta eller liknande i markytan vilka ger indikationer om eventuella boplatser samt att identifiera topografiskt lämpliga lägen för överodlade boplatser etc och gravar. Samtidigt har bedömningen gjorts inom vilka ytor schaktning kommer att äga rum under utredningens steg 2. Inventeringen har utförts av två personer. Nypåträffade forn- och kulturlämningar har mätts in med hjälp av handburen GPS. Dessa har anmälts till FMIS. Primärdokumentationen består av handskrivna anteckningar, digitalfoto samt digitala inmätningar och utgör ett underlag för framställan av denna rapport. 9

10 Ett arkivbeständigt exemplar av rapporten förvaras tillsammans med övriga handlingar som hör till ärendet på Västergötlands museums arkiv där de finns tillgängliga för såväl forskare som allmänhet. Landskapsbild Det för den arkeologiska utredningen aktuella området utgörs av en ca 7,5 km lång sträcka, mellan väg 2578 vid Tolsjö, Färglanda till Ulleredsbro, i Otterstad och s socknar, Lidköpings kommun. Samt en alternativ sträckning ca 2,4 km lång mellan Jönslunda och Djurgården. Områdets södra startpunkt är belägen ca 8 km nordnordväst om centrala Lidköping. Mellan 2-3 km öster om väg 2581 ligger Vänern. I områdets norra del ligger Vänern på endast meters avstånd. Landskapet kännetecknas i stort av ett småkuperat område utgörande omväxlande av åker- och skogsmark (löv- eller blandskog). Ett utpräglat mosaiklandskap med långsträckta låga bergryggar och bergknallar som ligger kring flacka lite sanka dalbottnar. I norra delen mot Ullersund är det kuperat med mycket berg i dagen. Lägre liggande områden utgörs idag i huvudsak av odlad åker medan högre liggande delar utgörs av impediment, träddungar och skogsmark. Jordarterna inom området utgörs av sandig/grusig morän i de högre och lera i de lägre liggande delarna. Nivåerna ligger mellan meter över havet. Bebyggelsen, både äldre och yngre, ligger i anslutning till höjder i landskapet och utgörs till viss del av gårdsbebyggelse knuten till jordbruket i området. Under sent 1800-tal och 1900-talet har spridd torpbebyggelse och senare villabebyggelse etablerats i området. Mer tättbebyggda områden finns idag i området kring Kvarnbacken/Bäcken och kring Ullersund. I anslutning till Ullersund ligger naturreservatet Torsängen. Området är kuperat och utgörs av en ekhage med varierande ålder på träden. Många av ekarna är mycket gamla, grovstammiga och bredkroniga. Fornlämningsmiljö Kålland och Kållandsö är rikt på fornlämningar företrädesvis sådana som dateras till bronsålderns och järnålderns landskap. Från bronsålder är det unika fynd av 16 bronssköldar som gjordes 1985 i närheten av gården Fröslunda, drygt 1,5 km väster om. Andra kända fornlämningar i området utgörs främst av olika typer av förhistoriska gravar samt platser för förhistoriska fynd, framför allt olika typer av stenyxor. Skärvstenshögar, hällristningar, platser med fossil åker, röjningsröseområden och ryggade åkrar, förekommer också. Fornlämningarna ligger nästan uteslutande på eller i anslutning till höjderna i landskapet. Dessa höjder är trädbevuxna och ofta med berg i dagen eller så utgörs de av större inte odlade skogsområden. I dessa lägen hittar man gravar som utgörs av stensättningar, rösen och högar, ofta 10

11 samlade till gravfält. De utgörs av flacka, ganska oansenliga typer av gravar som är relativt vanliga på Kålland. Många av fornlämningarna har en vattenanknuten belägenhet, som i området kring Ullersund, och ligger relativt sett högt i landskapet. I skogsmarken söder om Ullersund finns ett komplext område med rösen, stensättningar och röjningsrösen, RAÄ Otterstad 200, 201, 202, 203, 205. Dessa är möjligen anlagda redan under bronsålder. Fig 2. Översikt, utsnitt ur fastighetskartan med kända forn- och kulturlämningar i angränsande område. Utdrag ur FMIS. För fornlämningsnummer och lämningstyp se karta och tabell i bilaga 2:1-4 och 3. Ej skalenlig. 11

12 Inom och i anslutning till utredningskorridoren finns ett par platser med stensättningar, RAÄ 15 (2 st), RAÄ 55 (3 st) och RAÄ Otterstad 6 (4 st). För en kartöversikt och sammanställning av forn- och kulturlämningar inom och i anslutning till se bilaga 2:1-4 och 3. Tidigare undersökningar Kålland är ett område som inte har varit föremål för så många arkeologiska undersökningar under modern tid. Detta beroende på att större exploateringar inte förekommit i någon stor omfattning. I området strax norr om Lidköping, vid Sjölunda, har ett par arkeologiska utredningar utförts under 2000-talet inför bostadsbebyggelse. Den ena av dessa resulterade i att några förhistorska gravar samt ett mindre boplatsområde påträffades, RAÄ 96 (VGM rapport 2003:19). Under våren 2013 gjordes en förundersökning av en osäker stensättning, RAÄ Gösslunda 57:2, som bedömts vara röjningsröselik. Denna visade sig vara uppbyggd av skärvig sten begränsad av en kantkedja. 14C-analys av ben gav en datering till äldre bronsålder (VGM rapport 2013:33, under arbete). År 2001 påträffades en stockbåt vid muddring i Ullersund. Denna 14C-daterades till e Kr (VGM rapport 2002:34). Några mindre forskningsundersökningar utfördes under tidigt 1990-tal i Strö och s socknar med syfte att datera skärvstenshögar. I Strö undersöktes RAÄ 11:2 och 40:1 vilka 14C-daterades till 880 respektive 1090 f Kr, dvs yngre bronsålder. I undersöktes RAÄ 84:1, en boplats med skärvstensförekomst, belägen knappt 900 m sydöst om. Här erhölls dateringar till järnålder, tal e Kr. (Mellan bronssköld och JAS-plan, 1996, s 58 ff). Historisk bakgrund s socken omnämns för första gången i skriftliga källor 1291 medan Otterstad socken omnämns Medeltida byar och gårdar, inom och i anslutning till, utgörs av Filsbäcks by som onnämns redan 1376 som Fylsbek. År 1405 omnämns Holma för första gången som Hoolm. Jönslunda by omnämns 1475 som Hielmslandha. På 1500-talet omnämns Äng (1541) som Äengh 1541 (Lundhal 1963, s 37 ff). Utredningsområdet är beläget inom två landskapsavsnitt som i Agrarhistorisk landskapsöversikt benämns Vänerns maritima miljöer (nr 1) och Kålland-Viste (nr 2c). Agrarhistoriskt beskrivs området som en delvis frälsetät bygd där flera socknar domineras av en eller ett par stora egendomar. Som exempel kan nämnas Läckö slott i Otterstad socken. Karaktäristiskt läge för bebyggelsen var i anslutning till uppskjutande moränryggar och bergknallar i odlingsmarken. Många byar var större men 12

13 även mindre byar förekom. Jordbruket hade en marginell betydelse förutom hos frälset och besuttna bönder. Näring knuten till Vänern hade stor betydelse (Mascher m. fl 2002, s 183 ff). På höjdernas sluttningar, i anslut- ning till bebyggelsen, låg åkermarken där jorden var lättbearbetad. Norrra delen av ligger i Otterstads socken. Markerna här har legat under Läckö slott och har till stora delar utgjorts av slottets djurgård. Detta återspeglas i de platsnamn som lever kvar än i dag. På den Häradsekonomiska kartan från framträder ett landskap som i stort överensstämmer med dagens. Åkermarkerna ligger nu samlade längs dalgångarna på lerjordarna men sträcker sig även upp mot lättare jordar, moränmarker belägna mellan trädbevuxna morän- och bergryggar. Åkermarken upptar vid tidpunkten i stort sett samma områden i landskapet som idag. Bebyggelsen ligger fortfarande till stora delar kvar i de gamla lägena. Men ett flertal torp har etablerats utanför de gamla by- och gårdslägena. Även dessa ligger i anslutning till uppskjutande moränryggar och bergknallar i odlingsmarken. Till stora delar går dagens väg 2581 i samma sträckning som idag. Fig 3. Ägomätning över Jonslunda by från Här finns föregångaren till väg 2581 samt bebyggelsen i området markerad. Vägen går i samma sträckning till stora delar än idag. 13

14 Resultat Utredningen inleddes med arkiv- och kartstudier. Därefter vidtog en fornminnesanalys i form av genomgång av relevant arkivmaterial och tidigare undersökningar etc. Slutligen inventerades berört område. En övergripande frågeställning för utredningen var att bedöma var i landskapet ej kända fornlämningar kan förväntas. Resultatet nedan redovisas därför dels som ett resultat för hela utredningen, dels som ett resultat där konsekvenser redovisas inför en arkeologisk utredning steg 2, d.v.s. var schaktning bedöms vara lämplig att utföra. Kart- och arkivstudien resulterade inte i några indikationer om t.ex. äldre bybeggelselägen eller äldre, nu övergivet odlingslandskap, inom utredningområdet. Inventeringsresultat Inventeringen genomfördes under tre dagar i juni och juli 2013 av Maria Norrman. Medverkade gjorde även Anders Berglund och Catharina Henriksson. Vid genomförande var förutsättningarna för yt- och terrängavsökning mindre goda. Åkermarken utgjordes av växande gröda. Markvegetationen i skogen var frodig p.g.a. årstiden. Resultatet av inventeringen som helhet redovisas i bilagorna 1 och 2:1-4. Ett övergripande syfte med utredningen var att bedöma var i landskapet ej kända fornlämningar kan förväntas. Flertalet områden bedöms enbart utifrån dess topografiska belägenhet vara lämpliga att utföra utredningsgrävning i. De utgör topografiskt lämpliga lägen för förhistoriska boplatser eller gravar, på höjder eller avsatser i terrängen. I anslutning till vissa av dessa områden finns fyndplatser för förhistoriskt material som stenyxor eller förhistoriska gravar. Områdenas gränser ska inte ses som absoluta. Eventuella påträffade lämningar inom ett område kan föranleda schaktning även utanför markerat område. Områdena beskrivs inte individuellt. Sammantaget har 31 områden/ytor valts ut vilka har bedömts som lämpliga för kommande schaktdragning med maskin vid utredning steg 2. De utvalda områdena ligger i till stor del i åkermark. De karaktäriseras av att de ligger i anslutning till höjder i landskapet. Dessa områden utgörs av relativt sett, högre liggande marker eller avsatser i anslutning till områden med berg i dagen kring vilka lite lättare jordarter finns. Vissa områden utgörs av så kallade sadellägen, små lite högre liggande dalgångar eller avsatser belägna mellan bergryggar. Flera av dessa ligger i skogsmark som exempelvis vid Piskapungen och Sörtorp. Vid inventeringen påträffades inte några fynd i åkermarken som indikerar överodlade boplatser eller gravar. 14

15 Landskapet på Kålland är småskaligt. Större förändringar i landskapets nyttjande har inte skett under senare tid. Bebyggelse och vägar ligger i stort där de alltid har legat. Här och var finns sträckor och bitar av äldre småskaliga vägar som leder fram och förbi torp och gårdar. Vid Piskapungen markerar planterade ekar sockengränsen mellan Otterstad och. Här ligger även en liten grusväg som leder fram till ett torp. Att utnyttja dessa äldre och småskaliga vägar för en GC-väg är ett sätt att uppleva detta småskaliga landskap. Fig. 4. Ekar i sockengränsen mellan Otterstad och och grusväg vid Pungpinan. Nypåträffade fornlämningar I s norra del och i kanten av detta, ca 250 m sydsydväst om Ullersund, påträffades två förhistoriska gravar. Dessa ligger i skogsmark, strax norr om ett kluster med fornlämningar som utgörs av rösen, stensättningar och röjningsrösen, RAÄ Otterstad 200, 201, 202, 203, 205. Otterstad ny 1 är en stensättning? ca 10 m diam och 0,4 m h, stenfylld. 10 m östnordöst om är Otterstad ny 1 är Otterstad ny 2, en stenkrets, ca 7 m diam bestående av 8 klumpstenar. Gravarna har bedömts som fast fornlämning. De nypåträffade fornlämningarna som påträffats och anmälts till FMIS redovisas i tabellen nedan. FMIS nr Lämningstyp Antikvarisk status Otterstad Stensättning Fast ny 1 fornlämning 15 Beskrivning Stensättning?, närmast rund, ca 10 m diam och 0,4 m h. Fyllning av vanligen 0,5-1,0 m st stenar och block. Delvis sekundärt övertorvade. Flera större block i anläggningens kanter, intill 1,2 m st. I N kanten är rikligt med sten närmast som stenpackning något utfluten ner i sluttningen mot i N. Gropig yta samt något otydlig begränsning. Beväxt med 3 granar, 5-tal unga ekar samt 2 björkar. Terräng: Liten höjdrygg (NÖ-SV) i NÖ-sluttning av höjd. Skogsmark, blandskog. Kommentar I kanten av

16 10 m östnordöst om Otterstad ny 1 är Otterstad ny 2. Otterstad ny 2 Stenkrets? Fast fornlämning Stenkrets?, rund, ca 7 m diam bestående av 8 klumpstenar. Stenarna är 0,2-0,4 m l, 0,5-1,5 m br och 0,4-1,0 m br. I mitten är 2 block, 0,2 m h, 1,0 m l och 0,4-0,7 m br. Domarring? I området kring finns ytterligare block vilket gör lämningen något osäker. Dock relativt stenfritt ikring de två gravarna. Bra läge. Beväxt med några lövträd i kanten. I kanten av Terräng: Liten höjdrygg (NÖ-SV) i NÖ-sluttning av höjd. Skogsmark, blandskog. Fig. 5. Tabell över nypåträffade fornlämningar som har anmälts till FMIS. Fig. 6. Karta över nypåträffade fornlämningar, två stensättningar, Otterstad ny 1 och 2. Utsnitt ur bilaga 2:4. Antikvarisk bedömning och förslag till fortsatta åtgärder Ett övergripande syfte med utredningen var att bedöma var i landskapet ej kända fornlämningar kan förväntas. Sammantaget har 31 områden/ytor valts ut vilka har bedömts som lämpliga för kommande schaktdragning med maskin vid utredning steg 2. De flesta områden bedöms enbart utifrån dess topografiska belägenhet vara lämpliga att utföra utredningsgrävning i. De utgör topografiskt lämpliga lägen för förhistoriska boplatser eller gravar, på höjder eller avsatser i terrängen. I anslutning till vissa av dessa områden finns dessutom fyndplatser för förhistoriskt material 16

17 som stenyxor eller förhistoriska gravar. Områdenas gränser ska inte ses som absoluta. Eventuella påträffade lämningar inom ett område kan föranleda schaktning även utanför markerat område. Områdena som bedöms vara relevanta för utredningsgrävning inom arkeologisk utredning steg 2 redovisas på kartmaterial i bilaga 2:1-4. Kända fornlämningar inom korridoren som kan bli föremål för arkeologisk förundersökning utifrån nu givna förutsättningar, d.v.s. inom utredd korridor enligt Länsstyrelsens beslut, är RAÄ 15 (två stensättningar) samt Otterstad ny 1 och 2, (en stensättning och en stenkrets). men i anslutning till utredd korridor är RAÄ 55 (tre stensättningar) samt Otterstad 6 (fyra stensättningar). Dessa bedöms dock inte beröras i detta läge. I övrigt berörs den fasta fornlämningen RAÄ 21, en vägvisarsten som är placerad i direkt anslutning till befintlig väg. Denna är skadad, kullfallen och bruten i delar i tidigare lagning samt har även möjligen nya brottytor. För denna kan skyddsåtgärder behövas inför en byggnation i området. Sådana kan vara utmärkning/skydd under byggnation eller tillfällig borttagning. För vilka åtgärder som är lämpliga i detta fall svarar Länsstyrelsen. Fig 7. RAÄ 21:1, en vägvisarsten, kullfallen och skadad. Belägen nordöst om vägkors väg 2578 och 2581, vid Tolsjö. Att i nuläget föreslå lämplig dragning/linje för en GC-väg genom området utifrån de eventuella fornlämningar som finns i området och som kan komma att beröras är inte möjligt. Osäkerheten vad gäller dessa är alltför stor. De kända fornlämningar som finns inom området bör i princip kunna undvikas. Bedömningen görs att det endast är fornlämningsområdet kring dessa som berörs. Att utnyttja äldre och småskaliga vägar för en GC-väg är dock ett sätt att minimera ingreppet i landskapet. 17

18 Fasta fornlämningar är skyddade enligt Kulturminneslagen. Ingrepp i mark inom eller i anslutning till fast fornlämning är tillståndspliktig enligt Kulturminneslagen. Om ingrepp i fast fornlämning blir aktuell ska ansökan om tillstånd till ingrepp ställas till Länsstyrelsen. Det är sedan Länsstyrelsen som beslutar om vilka åtgärder som fortsättningsvis behöver vidtas. Skara i september 2013 Maria Norrman 18

19 Källor Henriksson, C Arkeologisk förundersökning. Stensättning Gösslunda RAÄ 57:2, Gösslunda socken, Lidköpings kommun. Västergötlands museums rapport 2013:33 (under arbete). Jacobzon, L & Viking U, För rikare äring och bättre bete? Det lokala bronsålderssamhället i Fröslundasköldarnas samtid. Holmström E. red. Mellan bronssköld och JAS-plan glimtar ur Lidköpingsbygdens historia. Lidköpings kommun, Lidköping. Lundahl, I., Ortnamnen i Skaraborgs län. Del VIII Kållands härad. Mascher, C., red, Agrarhistorisk landskapsöversikt, Västergötland och Dalsland. Länsstyrelsen Västra Götaland, 2002:14. Norrman, M., Ulleredsbro 2:1, socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Dokumentation av stockbåt Västergötlands museums rapport 2002:34. Åhman, A Inför ny detaljplan, område Sjölunda/Villa Giacomina, inom fastigheterna Led 2:4, Villa Giacomina 1:15 m.fl. socken, Lidköpings kommun, Västergötland. Särskild arkeologisk utredning Västergötlands museums rapport 2003:19. Digitala källor/arkiv GSD Digital fastighetskarta Riksantikvarieämbetets Fornminnesinformationssystem, FMIS Länsstyrelsens WebbGIS. Digitalt kartmaterial från Länsstyrelsen i Västra Götaland Lantmäteriverket, Lantmäteristyrelsens arkiv: Akt P196-9:1, s sn, Ägomätning Lantmätare Christopher Hierpe Rikets allmänna kartverks arkiv: Häradsekonomiska kartan , blad J och Lidköping J Ekonomiska kartan,

20 Tekniska och administrativa uppgifter Västarvet dnr: Västarvet pnr: Län: Västra Götalands län Kommun: Lidköping Fastighet: Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektansvarig: Trafikverket Västarvet/Västergötlands museum/kulturmiljövård Maria Norrman Länsstyrelsens beslut: Undersökningens art: Särskild utredning steg 1 Orsak till uppdraget: Vägbyggnation, GC-väg Landskap: Västergötland Socken: Otterstad, RAÄ nr: Lämningstyp: Ekonomiska kartblad: 64D 9jS, 64D 9jN Koordinatsystem: SWEREF 99 N, E Koordinater (mittpunkt): Personal: Fälttid: Arkiv: Fynd: Anders Berglund, Catharina Henriksson, Maria Norrman 48 tim Västergötlands museums arkiv Inga fynd tillvaratagna Bilagor Bilaga 1. Översiktsplan, karta Bilaga 2:1. Detaljplan, södra delen, karta Bilaga 2:2. Detaljplan, mellersta delen, karta Bilaga 2:3. Detaljplan, nordöstra delen, karta Bilaga 2:4. Detaljplan, nordvästra delen, karta Bilaga 3. Fornlämningsöversikt, tabell 20

21

22

23

24

25

26 Fornlämningsöversikt, tabell Bilaga 3 FMIS nr Otterstad 1 Otterstad 6 Otterstad 7 Otterstad 8 Otterstad 98 Otterstad 200 Otterstad 201 Otterstad 202 Otterstad 203 Otterstad 205 Otterstad 219 Otterstad Inom Inom 36 Antikvarisk status Beskrivning Fästning/skans Fast fornlämning Skansanläggning, kvadratisk, 40x40 m, byggd av en jordvall Stensättningar Fast fornlämning 4 stensättningar, runda, 5-9 m diam och 0,2-04 m h. Övertorvade. Stenkrets Fast fornlämning Domarring, 8 m diam, bestående av 8 nu kullfallna klumpstenar. Ursprungligen 9 stenar i krets. Gravfält Fast fornlämning Gravfält, 60x70 m (NÖ-SV) bestående av ca 5 fornlämningar. Dessa utgöras av runda stensättningar, 5-10 m diam (en stensättning är10 m, de övriga 5-8 m diam) och 0,2-0,3 m h. Fyndplats Röse, område med röjningsrösen Övrig kulturhistorisk lämning Fast fornlämning Fyndplsts för skafthålsyxa av slipad sandsten. Yxan är 16 cml, 6 cm br och 1 cm tj. Röse, 15 m diam och 1 m h. Stenarna är 0,3-0,6 m st, några mindre eller större. I anslutning till röset och inom ett område huvudsakligen SÖ därom, ca 200 m diam, är ett 20-tal mindre rösen, 3-10 m diam och 0,1-0,5 m h. Stensättningar Fast fornlämning 2 stensättningar, runda, 6-10 m diam och0,2-0,3 m h. Övermossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. Rösen Fast fornlämning 1) Röse, 10 m diam och 0,4 m h. Stenarna är 0,3-0,5 m st. 45 m 205cg om nr 1 är 2) Röse?, 6 m diam och 0,4 mh. Stenarna är i allmänhet 0,3-0,5 m st. Stensättning Fast fornlämning Stensättning, röseliknande, 6 m diam och 0,3 m h. Kraftigt övermossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. Stensättningar Fast fornlämning 2 stensättningar, runda, 4 m diam och 0,3 m h. Kraftigt överrmossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. Något gropig yta. Fyndplats Övrig kulturhistorisk Fyndplats för yxa av grå sandsten med slipat eggparti. lämning Hamnanläggning Bevakningsobjekt Lämningen har tolkats som ett kombinerat brofäste och försvarsanläggning, eventuellt från vikingatiden. Vägmärke Fast fornlämning Milstolpe, gråsten 1,3 m hf, 0,45 m br (NNÖ-SSV) och 0,1 m tj. Stensättning Fast fornlämning 2 stensättning enstaka synliga, runda, 5-9 m diam och 0,3-0,4 m h. Övertorvade. Stensättning Fast fornlämning Stensättning, rund, ca 11 m diam och 0,1-0,4 m h. Övertorvad med i ytan enstaka stenar, 0,2-0,3 m st. Vägmärke Fast fornlämning Vägvisare, sten, 0,9 m h, 0,45 m br och 0,07 m tj. Tresidigt avslutad. Inskrift mot V: "Till LECKÖ" Fångstgrop Fast fornlämning Fångstgrop, 5 m diam och 1.3 m dj. Delvis antydan till vall kring kanten, 1 m br och 0,2 m h. Stensättning Fast fornlämning Stensättning, rund, 4 m diam och 0,3 m h. Övermossad fyllning av0,3-0,5 m st stenar. Lämningstyp Kommentar

27 FMIS nr Kommentar Kanten av Inom 72 Husgrund Stensättning Stensättning Antikvarisk status Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Beskrivning Bebyggelselämningar inom ett område av 100x50 m (NÖ-SV),bestående av 1 husgrund med spisröse, 1 annan grund samt stenröjda ytor med röjningsrösen. Stensättning? rest av, oregelbunden 6x3 m (NV-SÖ) och intill 0,2m h. Övermossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. Stensättning? rund 5 m diam och 0,2 m h. Övermossad med enstakasynliga stenar 0,4-0,5 m st Stensättning Fast fornlämning Stensättning, rund, 3m diam och 0,1 m h. Övermossad fyllning av0,2-0,4 m st stenar. Område med fossil åkermark bildning Fast fornlämning Fossil åkermark. Inom ett område av 35x25 m (VNV- ÖSÖ) är 9 ryggadeåkrar, 35x1,5-2,5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,1-0,2 m h. Stensättningar Fast fornlämning 1) Stensättning, oregelbunden, 4 m diam och intill 0,1 m h. Övermossad fyllning av 0,2-0,3 m st stenar. Ca 45 m 230cg om nr 1är 2) Stensättning, rund, 8 m diam och 0,2 m h. Övermossad. Stensättningar Fast fornlämning 3 stensättningar, närmast runda, 3-6 m diam och 0,1-0,3 m h. Kraftigt övermossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. Övertorvade eller stenfyllda. Begravningsplats Område med fossil åkermark Hög, område med fossil åkermark Stenkammargrav Område med fossil åkermark Stensättningar, skärvstenshög Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Kolerakyrkogård, uppgift om plats för. Planerad men enligt sammauppgift aldrig tagen i bruk. Enligt en annan uppgift är platsen ca 250 m åt SÖ. Fossil åkermark. Inom ett område av 80x15-30 m (NNÖ-SSV) är ett20-tal ryggade åkrar. Dessa är m l, 1,5-2 m br ( och cg) och 0,1-0,2 m h. Krön av moränkulle i åker rest av?, 8 m diam och 0,5 m h. I ytan enstaka stenar är 0,3-0,5 m st. S delen bortgrävd. Beväxt med 1tall. 5 m SÖ om nr 1 är 2) Fossil åkermark. Inom ett område av100x25-75 m (NÖ-SV) är ett 30-tal åker parceller, Från platsen har enligt uppgift bortfraktats stenhällar från enhällkista till s kyrka, om- och tillbyggd 1709 och1869. På platsen är ett odlingsröse Fast fornlämning Fossil åkermark. Inom ett område av60x30-50 m (35-235cg) är ett 15-tal ryggade åkrar. Dessa är25-50x2-3 m (35x235cg) och 0,1-0,2 m h. Fast fornlämning 2 stensättningar, runda, 6-7 m diam och 0,2 m h. Övermossad fyllning av 0,3-0,5 m st stenar. 2 stensättningar, rest av. 1 skärvstenshög, närmast rund, 8 m diam och 0,4-1 m h. Rikligt med skörbränd sten i ytan, 0,01-0,2 m st. Hällristning Fast fornlämning Älvkvarnsförekomst, 0,6x0,5 m st (VNV-ÖSÖ), bestående av 17älvkvarnar. Dessa är 4-5 cm diam och 0,5-1,5 cm dj. Gravfält Fast fornlämning Gravfält, 120x50 m (N-S), bestående av 25 fornlämningar. Dessa utgöras av 1 hög, ca 23 runda stensättningar och 1 domarring. Hällristningar Fast fornlämning Älvkvarnsförekomst i fast häll, 0,25x0,1 m st (NNÖ- SSV), bestående av 2 älvkvarnar. Den ena är 4 cm diam och 0,5 cm dj, den andra är 7 cm diam och 2,5 cm dj. 2,4 m SSV om nr 1 är älvkvarnsförekomst, 0,15x0,05 m st ( cg), bestående av 2älvkvarnar. Dessa är 5 cm diam och 1 cm dj. Stensättning Fast fornlämning Stensättning, rest av, 5 m diam och 0,2 m h. Övermossad fyllning av 0,4-0,6 m st stenar, Lämningstyp

28 FMIS nr Kommentar Antikvarisk status Beskrivning Stensättning Fast fornlämning Stensättning, rest av, ca 5 m diam. I sluttningarna är rikligt med utvräkta stenar, 0,3-1 m st. Fyndplats Övrig kulturhistorisk lämning Fyndplats för stenyxa, nu i s fornstuga. Boplats Fast fornlämning Inom angivet område är i den plöjda åkern rikligt förekommande skärvsten blandat med enstaka? kvartsbitar. Sannolikt härrör skärvstenar från helt utplöjdskärvstenshög Fartygs/båtlämning Övrig kulturhistorisk lämning Stockbåt. Upptagen och nedlagd i samband med muddringsarbeten Daterad till ca e Kr, dvs äldre järnålder. Lämningstyp

29 Rapporter :1 Catharina Henriksson Kulturhistorisk utredning Varnhem 2011 & Erik Holmström 2012:2 Anders Berglund Arkeologi i Horsås - Trädgårdsstaden Förundersökningar av RAÄ 119, 168, 173, 174, 179, 180 och 184, Skövde socken och kommun, Västergötland 2012:3 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastighet en/erna Våmb och Hene 8.16 i Våmb & Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun 2012:4 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastigheterna Källby 6:6 och 2:27, Källby socken, Götene kommun 2012:5 Maria Norrman Inför bergtäkt på fastigheterna Håberg 1:15, Skogen 1:5, Tengenestorp 1:19 m fl, Grästorps kommun 2012:6 Maria Vretemark Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland 2012:7 Maria Vretemark Osteologisk analys av djurben från Hulje 8:3, RAÄ 281 Mjölby socken, Östergötland 2012:8 Maria Norrman Hällkistan som inte fanns. Raä Häggesled 37:2, Häggesled socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk förundersökning :9 Anders Berglund Kring Fåraberget i Falköping. Arkeologisk utredning 2011 inom DP Tåstorp-Fåraberget, Falköpings kommun, Västergötland 2012:10 Anders Berglund Spåren av ett litet gravfält. Undersökning av Ryd sn RAÄ 55, Skövde kommun, Västergötland 2012:11 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av fornlämning Raä nr 17, Hjo stad, Hjo kommun 2012:12 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Källby Raä nr 94, Götene kommun 2012:13 Anders Berglund Mindre arkeologisk utredning inom fastigheten Råda 14:60, Råda socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2012:14 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Raä nr 81, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun, Västergötland 2012:15 Catharina Henriksson Kulturhistorisk förstudie, Våmb socken, Skövde kommun & Erik Holmström 2012:16 Anders Berglund Arkeologi vid Logistic Center. Arkeologiska förundersökningar av RAÄ 104 och 108, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland 2012:17 Anders Berglund Arkeologisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraft - verken Lövaskog 1-4, Äspereds socken, Borås kommun, Västergötland 2012:18 Elinor Gustafsson Tillgänglighetsanpassning på Kyrkogatan inom Raä Mariestad 22:1, Mariestads kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning 2012:19 Anders Berglund Järnframställning vid Lillegården - återkomsten. Förundersökning av Skövde socken Raä 203, Skövde kommun, Västergötland 2012:20 Maria Norrman Råda Prästbol 1, RAÄ Råda 101, Råda socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk undersökning :21 Ylva Nilson Halskragen från Daretorp - ett bronsålderstida depåfynd. Arkeologisk (red Elinor Gustafsson) efterundersökning :22 Elinor Gustafsson Schaktningsövervakning vid medeltida borgen Gälakvist, Skara socken, Skara kommun 2012:23 Ylva Nilson Medeltida kulturlager i kv. Saturnus, Skara socken, Skara kommun (red Elinor Gustafsson) 2012:24 Maria Vretemark Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland 2012:25 Maria Vretemark Osteologisk analys av djurben från Stortorget i Kungsbacka, Halland 2012:26 Anders Berglund Kulturhistorisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraftverken Fänneslunda 1-7, Ulricehamns kommun 2012:27 Anders Berglund Liared 1-7 i änglagårdens utmarker. Förstudie av planerad vindkraftpark i Liareds socken, Ulricehamns kommun, Västergötland 2012:28 Elinor Gustafsson Spår av kv. Plåtslagaren, Badhusgatan i Skövde, Skövde kommun

30 2012:29 Maria Norrman Inför byggande av Naturrum Vänerskärgården - Viktoriahuset på fastigheten Läckö 1:7, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning :30 Maria Norrman Inför ny detaljplan på fastigheterna Alvetorp 1:2 och Led 4:2, Lidköpings kommun 2012:31 Elinor Gustafsson Inför vindkraft inom Floby-Istorp 1:5, 1:7 och 1:9, Floby socken, Falköpings kommun. Särskild utredning :32 Elinor Gustafsson SU inför ny industritomt Magrelund, Skultorp 50:1, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun 2012:33 Maria Norrman Inför planerade vindkraftverk projekt Sparresäter, Arkeologisk utredning steg 1 Karlsfors 3:1, Sparresäter 1:13 m.fl. Skövde kommun 2012:34 Erik Holmström Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping - Källby 2012, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2012:35 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning 2012 Bernstorp, Marieberg och Nyboholm, & Maria Norrman Skara socken, Skara kommun 2012:36 Elinor Gustafsson Bosgården, Hornborga. Fördjupat kunskapsunderlag inför nybyggnationer Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2012:37 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av VA & bredbandsnät i Hornborga och Sätuna socknar, Falköpings kommun :38 Maria Norrman Väg 44 delen Källby - Lidköping. Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner. Arkeologisk utredning steg :39 Maria Norrman Antikvarisk kontroll vid Skörstorps kyrka, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2012:40 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning vid Östra Gerums kyrka, Östra Gerums socken, Tidaholms kommun Rapporter :1 Gisela Ängeby Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:2 Ylva Nilson Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:3 Maria Vretemark Arkeologisk forskningsundersökning , Karleby 7:1, Leksbergs socken RAÄ 32, Mariestads kommun, Västergötland 2013:4 Elinor Gustafsson Kv. Pantern - arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1, Mariestad socken, Mariestads kommun 2013:5 Maria Norrman Efterundersökning på fastigheten Hällestorp 1:2, Gudhems socken, Falköpings kommun 2013:6 Maria Norrman Vägbank från bronsålder i Västerbitterna Kartegården, Västerbitterna 3:17, Västerbitterna socken, Vara kommun 2013:7 Maria Vretemark Arkeologisk förundersökning inom RAÄ 72 i Gudhems socken i samband med dräneringsarbeten vid Gudhems kyrka :8 Anders Berglund Arkeologi i Trädgårdsstad. Undersökningar av fornlämning 119, 174, 179, 180 i Skövde socken, Skövde kommun 2013:9 Anders Berglund Damm vid Fastarp Lyckorna, Fastarp 1:2, Kinneved socken, Falköpings kommun 2013:10 Maria Norrman Arkeologi på fastigheten Levene 3: , Levene socken, Vara socken 2013:11 Maria Norrman Tre antikvariska kontroller i Lidköping åren , Lidköpings socken, Lidköpings kommun 2013:12 Bengt Nordqvist Verksplats, gravfält och boplats från järnålder, Södra Kedum, Arentorp, Vara (red Elinor Gustafsson) kommun 2013:13 Maria Vretemark Pellagården, Götene - arkeologisk undersökning Götene socken, (red Elinor Gustafsson) Götene kommun 2013:14 Elinor Gustafsson Vindkraft i Skallmeja socken, Köjen 1:1 och Torkelstorp 1:12, Skallmeja socken, Skara kommun 2013:15 Catharina Henriksson Kv. Bojen, Mariestad, Mariestads kommun. Arkeologisk förundersökning :16 Maria Norrman Våtmarker vid Lidan, Sjötorp 1:6, Larv socken, Vara kommun. Arkeologisk utredning

31 2013:17 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med ledningsdragning m.m., Mölltorps kyrka, Mölltorps socken, Karlsborgs kommun 2013:18 Ylva Nilson S:ta Katarina - Franciskanerklostret i Skara, Skara stad, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:19 Ylva Nilson Järnålder och medeltid i Västra Gerum, Skara kommun Arkeologiska (red. Elinor Gustafsson) undersökningar :20 Maria Norrman Väg 201 sträckan Hönsa - Hästekulla, Ransbergs socken, Tibro kommun. Arkeologisk utredning 2013:21 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning vid anläggande av lekplats, Skövde socken, RAÄ 73, Skövde kommun 2013:22 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av GC-väg Stöpen Väg 2931 Skövde kommun 2013:23 Ylva Nilson 1989 Medeltid i Skara kv. Venus 1 och 11, Skara, Skara kommun (red. Elinor Gustafsson) 2013:24 Elinor Gustafsson, red. Råda vikingatida och medeltida boplats. Arkeologiska undersökningar :25 Anders Berglund Arkeologisk schaktningsövervakning i samband med byte av avloppsanläggning vid Bolums ödekyrkogård, Bolum socken RAÄ 52, Falköpings kommun, Västergötland 2013:26 Elinor Gustafsson Fjärrvärme i Skara - arkeologiska förundersökningar , Skara stad, Skara kommun 2013:27 Anders Berglund Arkeologisk - kulturhistorisk förstudie för vindkraftpark Oxhagen, Gullspångs kommun, Västergötland 2013:28 Anders Berglund Arkeologisk undersökning - kunskapsunderlag Tolsjö 4:9, RAÄ 43:1, socken, Lidköpings kommun, Västergötland 2013:29 Anders Berglund Arkeologisk kontroll i samband med grävning för VA & bredbandsnät i Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2013:30 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning, Raä nr 22, Pantern Mariestad, Mariestads kommun 2013:31 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning Gamla stan 2:2 och 2:26 Falköping, Falköpings kommun 2013:32 Maria Norrman Väg 44, Källby - Lidköping, Arkeologisk utredning steg 1, komplettering, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2013:33 Catharina Henriksson Arkeologisk förundersökning. Stensättning Gösslunda RAÄ 57:2, Gösslunda socken, Lidköpings kommun 2013:34 Maria Norrman GC-väg utmed väg 2581, Tolsjö-Ulleredsbro, Otterstad och socknar, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning, steg 1.

32