Projektering. Version 2007.03

Projektering Version 2007.03

Allmänt Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.1 4.1.1 Fast system kännetecknas av att medierör, polyuretanskum och mantelrör utgör en sammanhängande enhet. Medierörets utvändiga och mantelrörets invändiga yta förbehandlas, så att skumisoleringen fäster på rören och kraft kan överföras genom skummet. Vid ett fast system rör sig rören som en sammanhängande enhet och rörelserna begränsas av markens friktion mot mantelrören. Systemets rörelsemönster är beroende av läggningsmetod. Vid drift kan varierande temperatur medföra rörelser, som tas upp av skumkuddar placerade utanför systemets mantel eller i inbyggda kompensatorer. I värmeförspända och kallförlagda system kommer temperaturvariationer under drift att ge spänningsvariationer i rören. Ett fast system karakteriseras av ett stort sortiment av rör, komponenter och skarvar, som gör att det alltid finns en lösning på den aktuella uppgiften. Materialeegenskaper för stål, P235GH och St. 37.0 BW Mekaniska egenskaper: Densitet 7850 kg/m 3 Draghållfasthet > 350 N/mm 2 Flytspänning > 235 N/mm 2 E-modul 2,1. 10 5 N/mm 2 Termiska egenskaper: Utvidgningskoefficient 1,2. 10-5 C -1 Specifik värme 0,48 kj/kg C Värmeledningstal, λ stål 76 W/m C Vattenkvalitet För att undvika korrosion i medieröret ska man använda renat vatten. Vattenreningen beror på lokala förhållanden, men bör uppfylla följande villkor: ph 9,5-10 Inget fritt syre Totalt saltinnehåll < 3000 mg/l Tryck Nominellt tryck för T-stycken och kompensatorer är PN 16. För övriga komponenter är det PN 25. T- stycken och kompensatorer kan levereras upp till tryckklass PN25 efter beställning. Tryckprov utförs med max 1,5 x nominellt drifttryck med kallt vatten (20 ). Värmeförlust och rördimensionering Grunderna för beräkning av värmeförlust finns i kapitel 3 sidan 3.4.1. Grunderna för beräkning av rördimensionering finns i kapitel 3 sidan 3.4.3. För beräkning av värmeförluster och rördimensionering har LOGSTOR utvecklat beräkningsprogramet StaTech. Programet beräknar värmeförlust på såväl nya som gamla rör med eller utan diffusionsspärr. Programet beräknar också de ekonomiska konsekvenserna av värmeförlusten och dess ökning pga åldring. Version/2007.03.S

Riktningsändringar Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.2 4.1.2 Med LOGSTORs stålrörsystem kan man göra mindre riktningsändringar antingen i mantelskarvarna eller genom att utnyttja rörens flexibilitet. Beroende på muffsystem kan riktningsändringar upp till 6 utföras i en skarv, förutsatt att de styrkemässiga förhållandena för stålröret är som de skall och att rörändarna bearbetas i enlighet med de aktuella svetstekniska kraven. Mindre böjar kan uppnås genom att utnyttja rörens flexibilitet. Schemat bredvid visar minsta tillåtna böjningsradie. Böjningsradien är beräknad som 500 gånger utvändig stålrörsdiameter, vilket motsvarar en maximal böjningsspänning på 210 N/mm 2. Vid större riktningsändringar används bockade rör eller böjar. Stålrör Mantelrör Böjningsdiameter diameter radie mm mm m 26,9 90 13 33,7 90 17 42,4 110 21 48,3 110 24 60,3 125 30 76,1 140 38 88,9 160 44 114,3 200 57 139,7 225 70 168,3 250 84 219,1 315 110 273,0 400 137 323,9 450 162 355,6 500 178 406,4 560 203 457,0 630 229 508,0 710 254 610,0 800 305 711,0 900 356 813,0 1000 407 Version/2007.03.S

Användningsmöjligheter för montagebågar Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.3 4.1.3 Beskrivning Prefabrör ø 26,9-88,9 mm kan bockas till montagebågar i samband med nedläggning av rören. Bockningsmetod För detta ändamål används 4 olika verktyg. Med dessa 4 verktyg kan man framställa olika radier beroende på dimension. Radierna framgår av tabellen. Stålrör Verktyg nr.: utv. ø mm 1 2 3 4 26,9 4,9 8,2 18 39 33,7 *4,3 6,7 12 25 42,4 5,8 9,4 16 48,3 *5,4 8,5 13,3 60,3 7,5 11,0 76,1 *6,9 9,6 88,9 9,1 Projektering Projektering med montagebågar är delvis beroende av de radier som kan utföras med bockverktyg. Skall t ex en avvinkling konstrueras på en dimension ø 42,4 mm kan man välja att använda en radie på 5,8, 9,4 eller 16 m. Ange på ritningen vilket verktyg som skall användas och eventuellt vilka radier detta ger. Andra radier än de som kan uppnås med verktygen kan ingå i projektet om man tar hänsyn till detta under montaget. Se under montagevägledning. Skiljer sig radien på schaktet från den radie som kan uppnås med verktyget finns olika möjligheter att forma rören efter schaktet. 1. Genom att kombinera de radier som kan uppnås med rörens elasticitet (elastiska bågar) kan rören ofta tryckas på plats. 2. Genom att lägga ett rakt stycke rör mellan bågarna kan man öka bågens radie. Förutsättningar Förutsättningen är att bågarna förläggs horisontellt, och att täckningen är minst 0,4 m. Fet stil anger de radier som gällande verktyg är konstruerat för. Talen i de rasterade rutorna anger att verktyg inte är nödvändigt. Rören kan läggas som elastiska bågar. Se tabell på sida 4.1.2. Talen med *) anger de radier som kan utföras med verktyget, men där det krävs en större läggningsdjup än 0,4 m. Se tabell om bågrör. Version/2007.03.S

Bågrör Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.4 4.1.4 I nedanstående tabell anges sammanhanget mellan rörlängd L, vinkel ß, pilhöjd h och projekteringsradie R p. De maximala vinklarna ß för bågrör i standardstorlekar anges i avsnittet Fast system - Komponenter. L = 6 m L = 12 m L = 16 m β h R p h R p h R p m m m m m m 1 0,02 344 0,03 688 0,04 917 2 0,04 172 0,07 344 0,09 458 3 0,07 115 0,10 229 0,13 306 4 0,09 86 0,14 172 0,17 229 5 0,11 69 0,17 137 0,22 183 6 0,13 57 0,21 115 0,26 153 7 0,15 49 0,24 98 0,31 131 8 0,17 43 0,28 86 0,35 115 9 0,20 38 0,31 76 0,39 102 10 0,22 34 0,35 69 0,44 92 11 0,24 31 0,38 62 0,48 83 12 0,26 29 0,42 57 0,52 76 L = 6 m L = 12 m L = 16 m β h R p h R p h R p m m m m m m 13 0,28 26 0,45 53 0,57 70 14 0,30 24 0,49 49 0,61 65 15 0,33 23 0,52 46 0,65 61 16 0,35 21 0,56 43 0,70 57 17 0,37 20 0,59 40 0,74 54 18 0,39 19 0,63 38 0,78 51 19 0,41 18 0,66 36 0,83 48 20 0,43 17 0,70 34 0,87 46 21 0,46 16 0,73 33 0,91 44 22 0,48 15 0,76 31 0,96 42 23 0,50 15 0,80 30 1,00 40 24 0,52 14 0,83 29 1,04 38 25 0,54 14 0,87 27 1,08 37 26 0,56 13 0,90 26 1,13 35 27 0,58 13 0,94 25 1,17 34 28 0,61 12 0,97 24 1,21 33 29 0,63 12 1,00 24 1,26 31 30 0,65 11 1,04 23 1,30 30 31 0,67 11 1,07 22 1,34 29 32 0,69 11 1,11 21 1,38 28 33 0,71 10 1,14 21 1,43 28 34 0,73 10 1,17 20 1,47 27 35 0,75 10 1,21 19 1,51 26 36 0,77 9 1,24 19 1,55 25 37 0,79 9 1,27 18 1,59 25 38 0,82 9 1,31 18 1,64 24 39 0,84 9 1,34 17 1,68 23 40 0,86 8 1,38 17 1,72 23 41 0,88 8 1,41 17 1,76 22 42 0,90 8 1,44 16 1,80 22 43 0,92 8 1,47 16 1,85 21 44 0,94 8 1,51 15 1,89 21 45 0,96 7 1,54 15 1,93 20 Version/2007.03.S

Användningsintervaller för bågrör Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.5 4.1.5 Beskrivning Bågrör är LOGSTORs prefabrör som framställs på 2 olika sätt beroende på dimension och önskad projekteringsvinkel: - Montagebågar - bockas med handverktyg på arbetsplats. - Maskinbågar - bockas med maskin på fabrik Förutsättningar Tabellen för horisontell förläggning baseras på följande förutsättningar: Läggningsteknik I, II och III p: Marktryck i N/mm 2 pr. rör h: Täckning (m) v max : Max. avvinkling per 12 m R p : Min. projekteringsradie (m) v max och R p refererar till ledningens centrumlinje Användningsintervall för montagebågar Stålrör p=0,05 p=0,058 p=0,065 p=0,073 p=0,09 ø utv. h=0,4 h=0,5 h=0,6 h=0,7 h=0,8 mm v max R p v max R p v max R p v max R p v max R p 26,9 5,9 5,1 4,6 4,1 3,8 33,7 7,6 6,6 5,9 5,3 4,8 42,4 7,7 6,9 6,2 5,5 5,1 48,3 9,3 8,0 7,2 6,4 5,2 60,3 12,0 10,0 9,0 8,0 7,3 76,1 13,0 12,0 10,0 9,2 8,3 88,9 15,0 13,0 12,0 11,0 9,6 Användningsintervall för maskinbågar Stålrör p=0,05 p=0,058 p=0,065 p=0,073 p=0,09 ø utv. h=0,4 h=0,5 h=0,6 h=0,7 h=0,8 mm v max R p v max R p v max R p v max R p v max R p 114,3 38 18 38 18 38 18 38 18 38 18 139,7 34,5 20 40,5 17 43 16 43 16 43 16 168,3 28,5 24 33 21 36 19 40,5 17 46 15 219,1 23,5 29 27,5 25 30 23 34,5 20 38 18 273 21 33 24,5 28 27,5 25 31 22 33 21 323,9 17 40 19,5 35 22 31 24,5 28 27,5 25 355,6 17 40 20 34 23 30 25,5 27 406,4 13 53 15 46 17 40 19 36 457 12,5 55 14,5 47 508 9,0 76 559 5,0 138 610 5,0 138 Version/2007.03.S

Läggningsanvisningar Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.6 4.1.6 Rörgrav för nedläggning av rör ska utföras i enlighet med anvisningarna nedan. Schakttvärsnittet ska vara tillräckligt stort för att rörmontering och muffarbete ska kunna utföras på rätt sätt och så att utjämningslager och fyllnad runt omkring kan komprimeras. Avståndet mellan mantelrören C ska minst vara 150 mm, men ökas enligt tabell med hänsyn tagen till montaget. Rörgrav Diameter mantelrör Avstånd mellan D, mm mantelrör C, mm 90-180 150 200-560 250 630-900 300 Man ska ta hänsyn till eventuella existerande kablar och ta med i beräkningen om dränering ska användas. I områden med dåliga markförhållanden kan det bli nödvändigt att byta ut jord på ett större djup för att undvika sättningar. Återfyllningsmaterial Man bör rätta sig efter följande specifikation för återfyllningsmaterial utmed friktionslängden Lf: Maximal partikelstorlek < 32 mm Maximal 9% vikt < 0,075 mm Eller 3% vikt < 0,020 mm d 60 Olikformighetstal > 1,8 d 10 Utfyllnadsarbetet bör utföras med en spade och gruset runt omkring rören ska packas till ordentligt för hand. Återfyllningsmaterialet ska, enligt specifikationen, vara minst 100 mm över rören. Efterhand som återfyllningen fortgår, tar man bort uppallningen under rören. Markeringsband läggs minst 200 mm över båda rören och kanalen fylls åter, helst med återanvändning av det material som tidigare grävts upp. Komprimering från 200-600 mm över rören kan utföras med en markvibrator (padda) med ett maximalt yttryck på 100 kpa. I områden med stor trafikbelastning och där man inte kan hålla regeln om 600 mm täckning, ska rören avlastas t.ex. med en stålplatta. I friktionsfixerade sträckor kan befintliga massor användas direkt efter frånsortering av partiklar större än 60 mm. Materialet får inte innehålla mer är 2% organiskt material och det ska kunna komprimeras tillräckligt för att innehålla krav på stabilitet och undvikande av sättningar. Version/2007.03.S

Monteringslängder Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.7 4.1.7 Friktion Friktionskraften mellan mantelrör och fyllningsmaterial beräknas med hjälp av nedanstående formel. F = ( 1 + K o ). π. D. z. γ. μ 2 F = friktionskraft per längdenhet, N/m D = mantelrörets diameter, m z = läggningsdjup till rörets centrumlinje, m γ = volymvikt på fyllningsmaterial, N/m 3 µ = friktionskoefficient mellan fyllningsmaterial och mantel. Vid normal rörelse används µ = 0,4. K o = vilotryckskoefficient (vanligen 0,5) Monteringslängd Axiella spänningar i stålröret ökar med avståndet från expansionspunkten. Maximalt tillåten monteringslängd, L max beräknas alltså så, att den maximalt tillåtna axiella spänningen i stålröret inte överskrids. L max beräknas med hjälp av följande formel: L max = σ a till. A F L max = maximal monteringslängd, m σ a till = tillåten axialspänning i stålröret, N/mm 2 A = stålrörets tvärsnittsarea, mm 2 Exempel (serie 2) Exempel forts. (serie 2) d = 168,3 mm D = 280 mm z = 740 mm γ = 18000 N/m 3 µ = 0,4 σ a till = 150 N/mm 2 A = 2065 mm 2 L max = 150. 2065 = 88 m 3515 F = ( 1 + 0,5). π. 0,280. 0,740. 18000. 0,4 2 F = 3515 N/m I tabellerna på följande sidor anges F och L max för olika rördimensioner i serie 1,2 och 3. Version/2007.03.S

Monteringslängder Serie 1 Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.8 4.1.8 I nedanstående tabell anges värden för rördimension d, marktäckning till rörets ovansida H, friktionskraft F och maximal monteringslängd L max för rör i serie 1. På följande sidor finns motsvarande tabeller för serie 2 och serie 3. Förutsättningar γ = 18000 N/m 3 μ = 0,4 σ a till = 150 N/mm 2 Diameter Gods- Tvärsnitts- Diameter Marktäckning H stålrör tjocklek area mantelrör stålrör stålrör 0,5 m 0,75 m 1,0 m d s A D F L max F L max F L max mm mm mm 2 mm N/m m N/m m N/m m 42,4 2,6 325 110 1036 47 1502 32 1969 25 48,3 2,6 373 110 1036 54 1502 37 1969 28 60,3 2,9 523 125 1193 66 1723 46 2253 35 76,1 2,9 667 140 1354 74 1948 51 2541 39 88,9 3,2 862 160 1574 82 2253 57 2931 44 114,3 3,6 1252 200 2036 92 2884 65 3732 50 139,7 3,6 1539 225 2338 99 3292 70 4246 54 168,3 4,0 2065 250 2651 117 3711 83 4771 65 219,1 4,5 3034 315 3514 130 4850 94 6186 74 273,0 5,0 4210 400 4750 133 6447 98 8143 78 323,9 5,6 5600 450 5535 152 7443 113 9352 90 355,6 5,6 6158 500 6362 145 8482 109 10603 87 406,4 6,3 7919 560 7410 160 9785 121 12160 98 457,0 6,3 8920 630 8710 154 11382 118 14054 95 508,0 6,3 9930 710 10298 145 13310 112 16321 91 610,0 7,1 13448 800 12215 165 15607 129 19000 106 711,0 7,1 15701 900 14505 162 18322 129 22139 106 813,0 8,0 20232 1000 16965 179 21206 143 25447 119 Version/2007.03.S

Monteringslängder Serie 2 Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.9 4.1.9 Diameter Gods- Tvärsnitts- Diameter Marktäckning H stålrör tjocklek area mantelrör stålrör stålrör 0,5 m 0,75 m 1,0 m d s A D F L max F L max F L max mm mm mm 2 mm N/m m N/m m N/m m 26,9 2,6 198 110 1036 29 1502 20 1969 15 33,7 2,6 254 110 1036 32 1502 22 1969 17 42,4 2,6 325 125 1193 41 1723 28 2253 22 48,3 2,6 373 125 1193 47 1723 32 2253 25 60,3 2,9 523 140 1354 58 1948 40 2541 31 76,1 2,9 667 160 1574 64 2253 44 2931 34 88,9 3,2 862 180 1802 72 2565 50 3328 39 114,3 3,6 1252 225 2338 80 3292 57 4246 44 139,7 3,6 1539 250 2651 87 3711 62 4771 48 168,3 4,0 2065 280 3040 102 4228 73 5415 57 219,1 4,5 3034 355 4080 112 5586 81 7091 64 273,0 5,0 4210 450 5535 114 7443 85 9352 68 323,9 5,6 5600 500 6362 132 8482 99 10603 79 355,6 5,6 6158 560 7410 125 9785 94 12160 76 406,4 6,3 7919 630 8710 136 11382 104 14054 85 457,0 6,3 8920 710 10298 130 13310 101 16321 82 508,0 6,3 9930 800 12215 122 15607 95 19000 78 610,0 7,1 13448 900 14505 139 18322 110 22139 91 711,0 7,1 15701 1000 16965 139 21206 111 25447 93 Version/2007.03.S

Monteringslängder Serie 3 Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.10 4.1.10 Diameter Gods- Tvärsnitts- Diameter Marktäckning H stålrör tjocklek area mantelrör stålrör stålrör 0,5 m 0,75 m 1,0 m d s A D F L max F L max F L max mm mm mm 2 mm N/m m N/m m N/m m 26,9 2,6 198 125 1193 25 1723 17 2253 13 33,7 2,6 254 125 1193 28 1723 19 2253 15 42,4 2,6 325 140 1354 36 1948 25 2541 19 48,3 2,6 373 140 1193 47 1723 32 2253 25 60,3 2,9 523 160 1574 50 2253 35 2931 27 76,1 2,9 667 180 1802 56 2565 39 3328 30 88,9 3,2 862 200 2036 63 2884 45 3732 35 114,3 3,6 1252 250 2651 71 3711 51 4771 39 139,7 3,6 1539 280 2651 87 3711 62 4771 48 168,3 4,0 2065 315 3514 88 4850 64 6186 50 219,1 4,5 3034 400 5535 82 7443 61 9352 49 273,0 5,0 4210 500 6362 99 8482 74 10603 60 323,9 5,6 5600 560 7410 113 9785 86 12160 69 355,6 5,6 6158 630 8710 106 11382 81 14054 66 406,4 6,3 7919 710 10298 115 13310 89 16321 73 457,0 6,3 8920 800 12215 110 15607 86 19000 70 508,0 6,3 9930 900 14505 103 18322 81 22139 67 610,0 7,1 13448 1000 16965 119 21206 95 25447 79 Version/2007.03.S

Läggningsmetod 1 Kompenserat Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.11 4.1.11 Det kompenserade systemet täcks före uppvärmning. Expansionen upptas av axiella kompensatorer eller lyror placerade längs sträckan. Avståndet mellan kompensatorerna/lyrorna beror på friktionskraften mellan mantelrör och fyllningsmaterial och den för stålröret tillåtna spänningen. Maximala monteringslängder Axialkraften och därmed den axiella spänningen i stålröret ökar med avståndet från en expansionspunkt. Monteringslängden L ska begränsas, så att den för stålröret tillåtna spänningen inte överskrids. L får alltså inte vara större än L max. Friktionskraften F mellan mantelrör och fyllningssmaterial och bestämning av L max beskrivs under avsnittet Monteringslängder. I formeln är bidraget från tangentiella spänningar, vilka härstammar från att det invändiga övertrycket inte är medräknat, då detta endast har litet inflytande på expansionen. När röret kyls ned är sammandragningen ca hälften av den första expansionen. Böjar som skall uppta expansion förses med skumkuddar, se avsnittet Expansionsupptagning. Exempel (serie 2) d = 168,3 mm D = 280 mm = 0,28 m H = 0,6 m => z = 0,740 m γ = 18000 N/m³ µ = 0,4 t d = 120 C t m = 20 C L = 120 m A = 2065 mm 2 Expansion Stålrörets expansion efter täckning kan beräknas med hjälp av nedanstående formel. Härmed: F = 3515 N/m ΔL = 0,086 m = 86 mm ΔL = α (t d - t m ) L - F. L 2 2. E. A Version/2007.03.S ΔL = expansion, m α = utvidgningskoefficient för stålrör, 1,2. 10-5 C -1 t d = driftstemperatur, C t m = monteringstemperatur, C L = rörlängd, m A = tvärsnittsarea för stålrör, mm 2 E = elasticitetsmodul; 2,1 10 5 N/ mm 2 för stål F = friktionskraft, N/m

Läggningsmetod 1 Kompenserat Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.12 4.1.12 Avstick Avstick som inte är placerade mellan två kompensatorer eller nära en fixering, skall kläs med skumkuddar. Dessa anpassas till den sidorörelse som avsticket utsätts för. Sidorörelsen kan beräkna med hjälp av nedanstående formel: ΔL T = α (t d - t m ) L T - F. (2L - L T ). L T 2. E. A ΔL T = rörelse i avstickspunkten, m α = utvidgningskoefficient för stål, 1,2. 10-5 C -1 t d = driftstemperatur, C t m = monteringstemperatur, C L = rörlängd, m L T = avstånd mellan avstick och närmaste fixeringspunkt, m A = tvärsnittsarea för stålrör, mm 2 E = elasticitetsmodul; 2,1. 10 5 N/mm 2 för stål F = friktionskraft, N/m Version/2007.03.S

Läggningsmetod 2 Värmeförspänt Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.13 4.1.13 Det värmeförspända rörsystemet värms före täckning till en temperatur (förvärmningstemperatur) mellan monterings- och driftstemperatur. Skumkuddar används inte. Förvärmning kan ske med värme från det existerande systemet, med el-uppvärmning eller med vakuumånga. Systemet värms till driftstemperatur efter täckning. Böjar hålls fast av täckningsmaterialet och jorden. Användning av skumkuddar kommer att förändra förutsättningarna för beräkningarna, jfr. metod 1. Om systemet senare avkyls till en temperatur under förvärmningstemperaturen, kommer det att uppstå dragspänningar i stålrören. Vid val av förvärmningstemperatur bör man eftersträva, att tryckspänningar och dragspänningar vid avkylning blir lika stora och att dessa inte någon gång överstiger maximalt tillåtna spänningar. Axiella spänningar i det fixerade området kan beräknas med hjälp av nedanstående formel: σ a = E. α. Δt σ a = axialspänning, N/mm 2 E = elasticitetsmodul, N/mm 2 α = utvidgningskoefficient, C -1 Δt = temperaturförändring, C -1 När (t d - t m ) 120 C beräknas förvärmningstemperaturen med formeln: t förv = (t m + t d ) 2 t m = monteringstemperatur, C t d = driftstemperatur, C t förv = förvärmningstemperatur, C Exempel t m = 10 C t d = 90 C t förv = 50 C Temperatursänkning till monteringstemperatur: Δt = 50-10 = 40 C σ a = 2,1. 10 5. 1,2. 10-5. 40 = 101 N/mm² Uppvärmning till driftstemperatur: Δt = 90-50 = 40 C σ a = 2,1.10 5. 1,2.10-5. 40 = 101 N/mm² Om medietemperaturen vid drift kan antas understiga t m, ska denna lägre temperatur användas vid beräkning av t förv. Version/2007.03.S

Läggningsmetod 2 Värmeförspänt Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.14 4.1.14 Expansion Expansionen ΔL 1 i den öppna rörgraven vid uppvärmning till förvärmningstemperaturen kan beräknas enligt anvisningarna som beskrivits för fri expansion. I formeln nedan ersätts ΔL med ΔL 1 och Δt = (t förv - t m ). Man kan bortse ifrån friktionen mellan mantelrör och underliggande grusbädd. Exempel Montering och driftstemperatur i likhet med exemplet på föregående sida. Δt = 40 C L = 100 m α = 1,2. 10-5 C -1 ΔL = 1,2. 10-5. 40. 100 = 0,048 m = 48 mm På grund av egenvikt kan friktionen mellan mantelrör och grusskikt förhindra en expansion. Detta kan avhjälpas genom att rören lyfts under förvärmningen eller genom att förvärmningen delas upp på mindre sträckor. Version/2007.03.S

Läggningsmetod 3 Värmeförspänt med startkompensatorer Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.15 4.1.15 Det värmeförspända systemet med startkompensatorer är en kombination av de kompenserade och det värmeförspända systemet. Man använder inte skumkuddar. Rören läggs ner i rörgraven och startkompensatorerna monteras. Rören täcks före uppvärmning. Gropar måste dock finnas vid startkompensatorerna. Böjar hålls fast av täckmaterialet och jorden. Användning av skumkuddar kommer att förändra förutsättningarna för beräkningarna, jfr. metod 1. Avståndet mellan två startkompensatorer får inte överstiga L max (jfr. avsnittet Monteringslängder). Avståndet från en fixering till en startkompensator får inte överstiga ½ L max. Exempel L = 100 m t m = 8 C t d = 80 C ΔL = ½ (80-8). 100. 1,2. 10-5 ΔL = 0,043 m Startkompensatorn förinställs på 43 mm. Avstick Avstick som inte placeras mitt emellan två kompensatorer eller nära en fixering, skall kläs med skumkuddar. Dessa anpassas till den sidorörelse som avsticket utsätts för. Sidorörelsen i avstickspunkten kan beräknas med hjälp av nedanstående formel. ΔL T = ½ (t d - t m ). (½ L - L T ) α ΔL T L T = rörelse i avstickspunkten = avstånd mellan avstick och närmaste startkompensator L < L max Startkompensatorn ställs in för en viss expansionsupptagning före monteringen och skall uppta denna expansion när systemet värmeförspänns. När denna position uppnåtts svetsas startkompensatorn på. Den maximala rörelsen är markerad på startkompensatorn. Startkompensatorns förinställning beräknas med hjälp av nedanstående formel. L T ½L L ΔL = ½ (t d - t m ) L. α Version/2007.03.S ΔL = expansionen ska tas upp av startkompensatorn, m α = utvidgningskoefficient, C -1 t d = driftstemperatur, C t m = monteringstemperatur, C L = avstånd mellan 2 startkompensatorer (dock högst L max ), m

Läggningsmetod 4 Kallförläggning Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.16 4.1.16 Det kallförlagda systemet täcks före uppvärmning. Vid kallförläggning används inte några kompensationselement. Temperaturbelastningen upptas enbart som spänningar. Maximal temperaturbelastning Förstärkningar På kallförlagda sträckor med axialspänningar större än 150 N/mm 2, skall man använda förstärkta T-stycken och man skall förstärka vid anborrning. Reduktioner kan inte byggas in utan vidare. Avvinklingar Rörböjar och elastiskt böjda rör får fritt byggas in i de kallförlagda sträckorna. Girning skall p.g.a. den höga spänningsnivån begränsas i enlighet med tabellen: r m /t= 28,7 Δt max max vinkel 90 C 2 100 C 1 110 C 0,5 >110 C 0 Figuren visar maximalt tillåten temperaturbelastning för P235GH och St. 37.0 BW som funktion av förhållandet mellan medierörets medelradie och materialtjockleken. För dimensioner upp till 323,9 mm med standard materialtjocklek är den tillåtna temperaturbelastningen Δt =130 C. För större dimensioner avtar den tillåtna temperaturbelastningen: d, mm Δt max, K 406,4 118 508,0 96 Expansion Vid start och avslutning av en kallförlagd sträcka skall man ta hänsyn till den höga spänningsnivån. Vid böjar försedda med skumkuddar kommer rörelserna att bli väsentligt större än vid traditionell kompenserad avvinkling. Vi rekommenderar att man genomför en detaljerad beräkning av böjarna eller att man kombinerar ändarna på den kallförlagda sträckan med läggningsmetod 3 eller 4. Parallellgrävning Vid parallellgrävning under drift skall man ta hänsyn till den höga spänningsnivån och därmed ökad risk att rören knäcks. Avstånd att respektera skall beräknas efter aktuell spänningsnivå. 610,0 90 813,0 78 Tabellen anger hur rören kan kallförläggas utan risk för att rörväggen viker sig. Version/2007.03.S

Expansionsupptagning Skumkuddar Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.17 4.1.17 När expansion upptas i L-, U- eller Z-böjar ska skumkuddar användas längs den rörliga armen B. Skumkuddar behöver bara placeras på 2/3 av längden B. Om expansionen är mindre än 10 mm behöver man inte använda skumkuddar. Varje lager skumkuddar kan uppta 35 mm expansion. Skumkuddarnas höjd ska vara lika med manteldiametern. Skär i en av skårorna. Skumkudden fästs mot mantelröret med glasfibertejp. 70 mm < ΔL < 105 mm: 3 lager skumkuddar Exempel 2/3 B B 10 mm < ΔL < 35 mm: 1 lager skumkuddar B 2/3 B B 35 mm < ΔL < 70 mm: 2 lager skumkuddar U-böj: d = 168,3 mm D = 250 mm ΔL = 64 mm (32 mm pr. arm) B = 4,5 m (bestäms med ledning av kurvan för U-böjen) 2/3 B B Då ΔL per arm < 35 mm, ska 1 lager skumkuddar användas. Skumkuddar behöver bara placeras på 2/3 av längden B; dvs 3 m. Skumkuddarna har en längd på 1000 mm. Totalt ska alltså totalt 6 skumkuddar användas. Version/2007.03.S

Expansionsupptagning Riktningsändring Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.18 4.1.18 Expansionen kan upptas i en riktningsändring. En riktningsändring på mindre än 45 kan inte uppta expansion. För riktningsändringar med vinklar mellan 45 och 90 kan den uppkomna expansionen bestämmas av följande: ΔL 2 * ΔL 1 * β ΔL 1 ΔL 2 ΔL * 1 = ΔL 2 + ΔL 1 tgβ sinβ ΔL * 2 = ΔL 1 + ΔL 2 tgβ sinβ ΔL 1 och ΔL 2 är den fria expansionen. Exempel β = 45 ΔL 1 = 40 mm ΔL 2 = 25 mm ΔL 1 * = ΔL 2 * = 25 + 40 tg 45 sin 45 ~ 82 mm 40 25 + tg 45 sin 45 ~ 75 mm När den uppkomna expansionen har beräknats, kan längden på den rörliga armen sökas i diagrammen på följande sidor. Den rörliga armen kläs med skumkuddar på 2/3 av längden. Version/2007.03.S

Expansionsupptagning L-böj Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.19 4.1.19 I en L-böj upptas expansionen enligt nedanstående figur. ΔL ΔL är expansionen beräknad i förhållande till den använda läggningsmetoden. När ΔL är känd, kan den erforderliga längden på den rörliga armen B sökas. I nedanstående figur är B avbildad som funktion av expansionen ΔL. Exempel B d = 168,3 mm, ΔL = 30 mm, B = 3,0 m B [m] 20 10 9 8 7 6 5 4 3 813,0 711,0 610,0 508,0 457,0 406,4 355,6 323,9 273,0 219,1 168,3 139,7 114,3 88,9 76,1 60,3 48,3 42,4 33,7 26,9 2 1 10 20 30 40 50 100 150 ΔL [mm] Version/2007.03.S

Expansionsupptagning U-böj Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.20 4.1.20 I en U-böj (lyra) upptas expansionen som visas i nedanstående figur. ΔL = ΔL 1 + ΔL 2 B 2 > ½B B 2 ΔL 1 ΔL 2 B ΔL är expansionen beräknad i förhållande till den använda läggningsmetoden. När ΔL är känd, kan den erforderliga längden på den rörliga armen B sökas. Antalet skumkuddar på de två armarna beräknas men hänsyn till ΔL 1 och ΔL 2. I nedanstående figur är B avbildad som funktion av expansionen ΔL. Exempel d = 168,3 mm, ΔL = 50 mm, B = 1,9 m B [m] 9 8 7 6 5 4 3 813,0 711,0 610,0 508,0 457,0 406,4 355,6 323,9 273,0 219,1 168,3 139,7 114,3 88,9 76,1 60,3 48,3 42,4 33,7 26,9 2 Version/2007.03.S 1 30 40 50 60 70 80 90 100 200 300 ΔL [mm]

Expansionsupptagning Z-böj Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.21 4.1.21 I en z-böj upptas expansionen som visas i nedanstående figur. ΔL 1 ΔL är expansionen beräknad i förhållande till den använda läggningsmetoden. När ΔL är känd, kan den erforderliga längden på den rörliga armen B sökas. I nedanstående figur är B avbildad som funktion av expansionen ΔL. ΔL 2 B Exempel d = 168,3 mm, ΔL = 45 mm, B = 3,5 m ΔL = ΔL 1 + ΔL 2 B [m] 20 813,0 711,0 610,0 508,0 457,0 406,4 355,6 323,9 273,0 219,1 10 9 8 7 6 5 4 168,3 139,7 114,3 88,9 76,1 60,3 48,3 42,4 33,7 26,9 3 2 Version/2007.03.S 1 20 30 40 50 100 200 300 ΔL [mm]

Fixering Generelt Fast system - - Introduktion Projektering 3.1.22 4.1.22 Fixeringen skall dimensioneras efter de aktuella geotekniska förhållandena. Följande anvisningar är att betrakta som riktlinjer för arbetet. Betongfundament gjuts på befintlig mark. Återfyllning kring fundamentet komprimeras. Om de geologiska förhållandena medför att betongfundamentet hindrar fritt vattenflöde i sandeller gruslager, skall man anordna en passermöjlighet för att undvika uppdämning av vattnet. Betongfundamentet skall ha härdat och vara täckt, innan systemet värms. De föreslagna dimensionerna för betongfundament baseras på följande förutsättningar: Det förutsätts att fundamentet utsätts för ensidig belastning. B L H Marktryck : 150 kn/m 2 mot hela fundamentet Armering : Kamstål Ks 410, f yk > 410 N/mm 2 Betong : Betong 20 N/mm 2, f ck > 20 N/mm 2 Diameter Till. stålrör axial- Betong fundament Armering kraft d L H B Antal Dim. mm kn m m m slingor mm 26,9-48,3 30-60 1,0 0,50 1,0 4 8 60,3-76,1 80-100 1,2 0,50 1,0 4 8 88,9-114,3 130-200 1,8 0,70 1,0 4 10 139,7 250 2,3 0,80 1,0 4 12 168,3 300 2,3 0,90 1,0 4 12 219,1 500 2,8 1,20 1,0 6 12 273,0 650 3,0 1,50 1,0 6 16 323,9 850 3,8 1,50 1,0 6 20 Det åligger projektören att beräkna erforderlig storlek på fundamentet. Version/2007.03.S

Systembeskrivning Generelt - Introduktion 3.1.1 Stålrör dubbel - Projektering 4.4.1 Dubbelrörsystemet innehåller två medierör i ett mantelrör. De två medierören är fi xerade i förhållande till varandra, så att de båda rören rör sig tillsammans som ett rör. Fixeringen görs med fi xplattor som antingen svetsas på under montaget, eller med rördelar eller fi xrör som har insvetsade fi xplattor. Varje ledningssträcka ska avslutas med fi xering. Fixplattor och komponenter med fi xplattor är konstruerade för en temperaturskillnad på 90 K mellan de två rören. Värmeförlusten från ett dubbelrör är vanligen 30 % mindre än värmeförlusten från två motsvarande enkelrör. I ett dubbelrörsystem monteras de två rören över varandra med retur överst. På så sätt uppnås att avstick monteras i samma plan som huvudröret och vinkelrätt mot detta, så att det totala läggnings-djupet kan reduceras i motsvarande grad. Samtidigt fordrar ett dubbelrör en smalare rörgrav än de två enkelrören och endast halva antalet muffar används. Resultatet är stora besparingar vid etablering och återställning av rörgraven. Avvinklingar kan utföras med SX böjmuffar, elastiska böjningar eller färdigtillverkade bågrör. Avstick kan utföras på plats under anläggningsfasen eller vid anborrning under drift och avsticken efterisoleras med TX-muffar. Före alla avvinklingar samt vid alla avstick ska de två rören fi xeras, antingen med ett fi xrör, en rördel med inbyggda fi xplattor eller fi xplattor som svetsas dit vid montaget. För avstick fi nns också ett övergångsrör med fi x- plattor som kan byggas in i muffen. Logstor kan också leverera färdigisolerade rördelskomponenter med insvetsade fi xplattor. Standardrör innehåller inte fi xplattor. Anslutningar i hus kan utföras med styva dubbelrör eller också kan LR-Pex eller Cu-Flex dubbelrör i rullar användas. LR-Pex kan användas upp till 95 C och Cu-Flex upp till 120 C. Finns det speciella krav på fl exibilitet kan avstick ske med enkelrör. Stålrör dubbel kan levereras med medierör i dimensionerna från ø26,9 mm till ø168,3 mm. Stålrör dubbel kan förläggas som kompenserat, värmeförspänt eller kallförlagt system. Kompenserad läggning är fördelaktigt att använda där det fi nns många naturliga avvikelser eller om man vill hålla axialspänningarna låga och det inte går att värmeförspänna de raka sträckningarna. Vid kompenserad läggning går det att använda vertikala girar i skarvarna och anborrning kan göras med enkla påstick. Värmeförspänd läggning används där de raka rörsträckningarnas längd och önskemål om låga axialspänningar kräver det. Vid värmeförspänd läggning går det att använda vertikala girar i skarvarna och anborrning kan göras med enkla påstick. Kallförläggning är fördelaktigt att använda på långa raka rörsträckningar utan avstick. Då kallförläggning medför en hög nivå på axialspänningarna, får det inte giras och huvudröret ska förstärkas, där det anborras för avstick. Dubbelrör med drifttemperatur på 85 C eller lägre kan vid avvinklingar dock läggas utan fi xplattor. Larmsystem monteras efter samma princip som för enkelrör, se produktkatalog avsnitt 8.1. Övergång från enkel - till dubbelrör fi nns beskrivet under respektive komponent. Version/ 2006.04.S

Specifikationer 3.1.2 4.4.2 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.2 4.4.2 Specifikationer för de medierör som ingår i Logstors standardprodukter anges nedan. Stål Högfrekvenssvetsat P235GH eller St. 37.0 BW. Uppfyller krav på stålrörsdimensioner och toleranser enligt EN 253. Rörmaterial P235GH enligt EN 10217-2 eller St. 37.0 BW enligt DIN 1626. Provtryck min. 50 bar eller virvelströmsprov. Svetszonen 100 % NDT-testad enligt SEP 1917. Alla rör köps in med tillverkningscertifikat enligt EN 10204/3.1. Certifikat kan erhållas om detta anmodas vid order. Mekaniska egenskaper för stål P235GH och St. 37.0 BW: Densitet 7850 kg/m 3 Draghållfasthet > 350 N/mm 2 Flytspänning > 235 N/mm 2 E-modul 2,1. 10 5 N/mm 2 Termiska egenskaper: Utvidgningskoefficient 1,2. 10-5 K -1 Specifik värme 0,48 kj/kgk Värmeledningsförmåga 76 W/mK Logstor stålrör dubbel levereras med HDPEmantelrör i enlighet med EN 253. HDPE mantelmaterial Polyetylen med hög densitet. Material i enlighet med EN 253. Mekaniska egenskaper för HDPE: Densitet > 940 kg/m 3 Flytspänning > 19 N/mm² Termiska egenskaper: Utvidgningskoefficient 2. 10-4 K -1 Värmeledningsförmåga 0,43 W/mK Smältindex 0,3-0,8 g/10 min. CLT (EN253) 2000 timer NCLT 300 timer PUR isolering Hårt polyuretanskum (PUR) i enlighet med EN 253: Polyuretanskum är tillverkat av polyol och isocyanat. Skummet är homogent, cellernas medelstorlek är max. 0,5 mm. Mekaniska egenskaper för PUR: Densitet 60 kg/m 3 Slutna celler > 88 % Vattenabsorption vid kokning 10 % (Vol) Tryckstyrka 10 % deformation 0,3 N/mm 2 Axiell förskjutningsstyrka 0,12 N/mm 2 Tangentiell förskjutningsstyrka 0,20 N/mm 2 Termiska egenskaper: Värmeledningsförmåga vid 50 C <0,0275W/mK Maximal driftstemperatur 140 C Materialparametrar anges med förbehåll för ändringar till följd av den löpande tekniska utvecklingen.

Läggningsmetoder Fast system 3.1.3 4.4.3 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.3 4.4.3 Vid läggning av dubbelrör kan man välja mellan tre olika läggningsmetoder: Kompenserad, värmeförspänd eller kallförläggning. Dessa läggningsmetoder beskrivs i följande avsnitt. Läggningsmetod Fördelar Nackdelar Kompenserad med böjar Vanlig användning: Förgrenat fördelningsnät. Reducerade axialspänningar. Rörgraven kan återfyllas före uppvärmning. Det går att gira fritt upp till 3. Det går att reducera fritt med en dimension. Det går att utföra avgrening utan förstärkning av huvudröret. Extra omkostnader för expansionselement. Hela rörsystemet kan röra sig i marken. Värmeförspänt Vanlig användning: Alla typer av nät. Reducerade axialspänningar i den förspända delen. Enkel montering. Inga omkostnader för extra expansionselement. Långa fasthållna sträckor där rören inte rör sig. Det går att gira fritt upp till 5. Det går att reducera fritt upp till 2 dimensioner. Det går att utföra avgrening utan förstärkning av huvudröret. Rörgraven ska vara öppen under förvärmning och röret ska kunna expandera fritt utan hinder. Kallförläggning Vanlig användning: Långa raka rörsträckningar med få eller inga avgreningar. Enkel montering. Inga omkostnader för förvärmning eller extra expansionselement. Långa fasthållna sträckor där rören inte rör sig. Höga axialspänningar. Begränsade vid avstick, reduktioner och girning. Förstagångsexpansionen är stor i expansionszonerna. Extra uppmärksamhet i samband med grävning parallellt med ledning.

Läggningsregler 3.1.4 4.4.4 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.4 4.4.4 Rörgravens tvärsnitt ska vara tillräckligt stort för att rörmontering och muffarbete ska kunna utföras på rätt sätt och så att utjämningslager och fyllnad runtomkring kan komprimeras. Man ska ta hänsyn till eventuella existerande kablar och ta med i beräkningen om dränering ska användas. I områden med dåliga markförhållanden kan det bli nödvändigt att byta ut jord på ett större djup för att undvika sättningar. Återfyllningsmaterial Följande specifikation för återfyllningsmaterial bör iakttas: Maximal partikelstorlek 16 mm Maximal 9 % vikt 0,075 mm eller 3% vikt 0,020 mm Olikformighetstal D 60 / D 10 > 1,8 Materialet får inte innehålla skadliga mängder organiskt material. Större partiklar med skarpa kanter, som kan skada rör och skarvar bör undvikas. Rörgrav Vi rekommenderar att rörgraven utförs med utjämningsmaterial 100 mm under, 200 mm över och 150 mm på båda sidorna om röret. 500 mm 200 mm Resterande fyllning utförs med fyllnadsmaterial som kan komprimeras. Komprimering från 200-500 mm över rören kan utföras med en markvibrator med ett maximalt yttryck på 100 kpa. I områden med stor trafikbelastning eller där man inte kan hålla regeln om 500 mm jordtäckning, ska rören avlastas med t.ex. en stålskiva. Vattenkvalitet För att undvika korrosion i medieröret ska behandlat vatten användas. Vattenbehandlingen beror på lokala förhållanden, men följande krav bör man rätta sig efter: ph 9,5-10 Inget fritt syre Maximalt saltinnehåll < 3000 mg/l Fixering Man ska alltid försäkra sig om att de två rören inte kan röra sig i förhållande till varandra. Händer detta kommer systemet att bli förstört. Fasthållandet av de två rören sker med fixplattor som är insvetsade i vissa komponenter. De raka rören har inte fixplattor. Detta för att undvika för stor värmeöverföring mellan fram och retur. Därför ska varje rak rörsträckning avslutas med fixplattor eller en komponent med fixplatta. Prefabricerade böjar och användning av T-stycken har fixplattor och säkrar därför det nödvändiga fasthållandet. 150 mm 100 mm Återfyllningsarbetet ska utföras med en spade och gruset runt omkring rören ska stampas till ordentligt. Efterhand som återfyllningen fortgår, tar man bort uppallningen under rören. Minst 200 mm över dubbelröret läggs markeringsband. Vid användning av böjmuff och T-muffn ska man ansluta med fixplattor eller ett fixrör omedelbart före och efter böjmuffe och på avgreningen omedelbart efter T-muffn.

Läggningsregler Generelt - Introduktion 3.1.5 Stålrör dubbel - Projektering 4.4.5 Fixplattor behövs inte vid bågrör. Det är inte nödvändigt att montera fi xplattor, om ledningssträckan mellan två böjmuffar är högst 12 m, eller på avstick med en längd på högst 6 m. Fixplattor levereras i följande dimensioner: Stålrör Fixplatta Fixplatta Fixplatta a-mått diameter bredd höjd tjocklek svejsning d, mm L, mm H, mm t, mm mm 26,9 40 45 4 2,0 33,7 60 52 4 2,0 42,4 80 60 4 2,0 48,3 80 66 5 2,0 60,3 100 80 5 2,0 76,1 120 96 5 2,0 88,9 120 114 6 2,5 114,3 150 139 6 2,5 För dimensionerna 139,7 och 168,3 får man inte använda lösa fi xplattor eftersom dessa skulle vara för långa för att kunna svetsas med god säkerhet. I dessa dimensioner används fi xrör. Fixplattor svetsas fast på rörens båda sidor enligt nedanstående anvisning. Axialspänning Vid värmeförspända system kan man använda standard T-stycken. Vi kallförläggning med driftstemperatur över 85 O C ska förstärkta T-stycken användas. Se också sid 4.4.11 och 4.4.12. Anslutning enkelrör Dubbelrörssträckan anslutas med ett byxrör som har en inbyggd fi xering. Byxröret tål inte stora axiella spänningar utan ska därför avlastas. Detta görs med en 90 böj antingen på dubbelröret eller enkelrören högst 12 m från byxröret. Det går också att avlasta byxröret med två axialkompensatorer på enkelrören. Alternativt kan dubbelrörssträckan avslutas med en övergångsböj, som också har en inbyggd fi xering och ett Z-slag på enkelrören. Z-slaget utföres enligt sidan 4.4.14. Max 12 m Övergångsböj d H L Max 12 m Byxrör Version/ 2006.04.S

Riktningsändringar Generelt Stålrör dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.6 4.4.6 Girning I spänningsbegränsade system kan avvinklingar göras i rörskarvarna med 5 i varje skarv med ett inbördes avstånd på minst 6 m. Alla Logstors muffsystem kan utföras med en avvinkling på 5. Beroende på läggningsmetod och de aktuella axialspänningarna finns det begränsningar för den maximala girning som kan tillåtas. Det finns beskrivet under varje läggningsmetod. Vid kallförläggning ska girning begränsas som beskrivs på sida 4.4.11. Elastiska bågar Dubbelrör kan böjas elastiskt i vågrätt plan omkring rörens gemensamma axel enligt nedanstående tabell för minimal böjningsradie. Stålrör Mantelrör Böjningsdiameter diameter radie mm mm m Bockade rör Logstor kan leverera horisontellt böjda rör från dimension 76,1 mm i 12 eller 16 m längder. Bockade rör beställs på aktuellt gradtal. Största gradtalet för de enskilda dimensionerna framgår av nedanstående tabell. Se också tabell sidan 4.5.3. Stålrör Mantelrör Max. vinkel diameter diameter β mm mm grader 76,1 225 30 88,9 250 33 114,3 315 38 139,7 400 31 168,3 450 27 Bockade rör levereras som standard med raka ändar på 2 m. Den aktuella bockningsradien skiljer sig därför från projekteringsradien. 26,9 125 13 33,7 140 17 42,4 160 21 48,3 160 24 60,3 200 30 76,1 225 38 88,9 250 44 114,3 315 57 139,7 400 70 168,3 450 84 Böjningsradierna är beräknade som 500 gånger utvändig stålrörsdiameter, vilket motsvarar en maximal böjningsspänning på 210 N/mm 2. Elastisk böjning av dubbelrör kräver större krafter än motsvarande böjning av enkelrör på grund av de två medierören och det stora mantelröret. Vid större avvinklingar används fabrikstillverkade bockade rör. Dimensioner mindre än ø76,1 mm kan bockas på plats. Standard bockade rör kan användas för horisontell läggning med normala läggningsmetoder.

Monteringslängder 3.1.7 4.4.7 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.7 4.4.7 Monteringslängder Medierören utvidgas när de värms upp och på så sätt drar de isolering och mantelrör med sig genom jorden. Denna rörelse motverkas av jordens friktion mot mantelröret. Friktionen resulterar i att axialspänningen i stålröret stiger med avståndet från röränden. Friktionskraften mellan mantelrör och fyllningsmaterial beräknas med hjälp av nedanstående formel. F = ( 1 + Ko). π. D. z. γ. µ 2 F = friktionskraft per längdenhet, N/m D = mantelrörets diameter, m z = läggningsdjup till rörets centrumlinje, m γ = volymvikt på fyllningsmaterial, N/m 3 µ = friktionskoefficient mellan fyllningsmaterial och mantel. Vid normal rörelse används m = 0,4. K o = vilotryckskoefficient (vanligen 0,5) Den maximalt tillåtna monteringslängden, L max beräknas sedan så, att σ a till = 190 N/mm 2 inte överskrids. Monteringslängden är den rörlängd, som på ett givet läggningsdjup bygger upp en tillåten axiell spänning σ a till. I det som nu följer har man räknat med en σ a till på 190 N/mm 2 i framledningen för att uppnå största möjliga säkerhet och frihet i projekteringen. Beroende på aktuella förhållanden kan det ibland vara tillåtet och fördelaktigt att välja en lägre eller högre axialspänning. I dubbelrör hålls fram och retur fast i varandra och rörens utvidgning styrs därför av deras medeltemperatur. Detta betyder att den nödvändiga rörlängden för att bygga upp en spänning på 190 N/mm 2 i framledningen är kortare för dubbel rör än för enkel rör. L max = 2 (σ a till - ½ α E (t f -t r ))A / F L max = maximal monteringslängd, m σ a till = tillåten axiell spänning i stålröret, N/mm 2 A = stålrörets tvärsnittsarea, mm 2 E = elasticitetsmodul; 2,1 10 5 N/mm 2 för stål α = utvidgningskoefficient för stål, 1,2. 10-5 C -1 t f = temperatur framledning, C t r = temperatur retur, C

Monteringslängder 3.1.8 4.4.8 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.8 4.4.8 I nedanstående tabeller anges värden som hör ihop för rördimension d, marktäckning till rörets ovansida H, friktionskraft F och maximal monteringslängd L max för dubbelrör med en temperaturskillnad mellan fram och retur på 30 ºC resp. 60 ºC. Temperaturskillnad t - t f r = 30 C Förutsättningar γ = 18000 N/m 3 µ = 0,4 σ a till = 190 N/mm 2 Diameter Gods- Diameter Tvärsnitts- Marktäckning H stålrör tjocklek mantelrör area stålrör stålrör 0,5 m 0,75 m 1,0 m d s D A F L max F L max F L max mm mm mm mm 2 N/m m N/m m N/m m 26,9 2,6 125 198 1193 51 1723 35 2253 27 33,7 2,6 140 254 1354 57 1948 40 2541 30 42,4 2,6 160 325 1574 63 2253 44 2931 34 48,3 2,6 160 373 1574 72 2253 50 2931 39 60,3 2,9 200 523 2036 78 2884 55 3732 43 76,1 2,9 225 667 2338 87 3292 62 4246 48 88,9 3,2 250 862 2651 99 3711 71 4771 55 114,3 3,6 315 1252 3514 108 4850 79 6186 62 139,7 3,6 400 1539 4750 99 6447 73 8143 58 168,3 4,0 450 2065 5535 114 7443 84 9352 67 Temperaturskillnad t - t f r = 60 C Diameter Gods- Diameter Tvärsnitts- Marktäckning H stålrör tjocklek mantelrör area stålrör stålrör 0,5 m 0,75 m 1,0 m d s D A F L max F L max F L max mm mm mm mm 2 N/m m N/m m N/m m 26,9 2,6 125 198 1193 38 1723 26 2253 20 33,7 2,6 140 254 1354 43 1948 30 2541 23 42,4 2,6 160 325 1574 47 2253 33 2931 25 48,3 2,6 160 373 1574 54 2253 38 2931 29 60,3 2,9 200 523 2036 59 2884 41 3732 32 76,1 2,9 225 667 2338 65 3292 46 4246 36 88,9 3,2 250 862 2651 74 3711 53 4771 41 114,3 3,6 315 1252 3514 82 4850 59 6186 46 139,7 3,6 400 1539 4750 74 6447 55 8143 43 168,3 4,0 450 2065 5535 85 7443 63 9352 51

Kompenserat system 3.1.9 4.4.9 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.9 4.4.9 Det kompenserade systemet återfylls före uppvärmning. Temperaturutvidgning upptas i böjar med skumkuddar. I det kompenserade systemet begränsas axialspänningen till 190 N/mm 2 genom att hålla ett avstånd mellan två expansionspunkter på 2 L max. I ett kompenserat dubbelrörssystem kan det göras avvinklingar på upp till 3º i rörskarvarna och reduktioner kan göras med 1 dimension. Expansionen beräknas enligt följande: L = ½ α (t f + t r - 2 t m ) L - F. L 2 4. E. A L = expansion, m L = rörlängd, m t f = temperatur framledning, C t r = temperatur retur, C t m = monteringstemperatur, C A = tvärsnittsarea för stålrör, mm 2 E = elasticitetsmodul; 2,1. 10 5 N/mm 2 för stål α = utvidgningskoefficient för stål, 1,2.10-5 C -1 F = friktionskraft per längdenhet, N/m Avstick Avstick kan göras överallt med enkla påstick utan förstärkning av huvudröret. Avstick kan fritt göras med Steel-Flex, Cu-Flex eller LR-Pex oavsett avstickets längd. Avstickets längd med styva dubbelrör utan avlastningsslag får högst vara 2/3 L max. Överskrids 2/3 L max ska ett avlastningsslag byggas in. Avstick ska skyddas mot huvudrörets rörelser med skumkuddar som angivits på sidan 4.4.14. Rörelsen L T vid avsticket beräknas som följer: F. (2L - L L T = ½α (t f + t r - 2 t m ) L T - T ). L T 4. E. A L T = rörelse vid avstick, m L = rörlängd, m L T = avstånd från avstick till närmaste fastspännning, m Om den beräknade expansionen överstiger 15 mm används skumkuddar som beskrivits på sidan 4.4.13. Om L T överskrider 10 mm ska skumkuddar läggas på sidan av avsticket som angivits på sidan 4.4.14.

Värmeförspänning 3.1.10 4.4.10 Generelt Stålrör elt dubbel - Introduktion - Projektering 3.1.10 4.4.10 Det värmeförspända rörsystemet värms upp före täckning till en temperatur (förvärmningstemperatur) mellan monterings- och driftstemperatur. Temperaturen hålls tills täckningen och komprimeringen är fullständig. Det är viktigt att hela den förvärmda sträckningen är fri, så att det inte uppstår några oavsiktliga spänningar. I ett värmeförspänt dubbelrörssystem kan det göras avvinklingar på upp till 5º i rörskarvarna och reduktioner kan göras med upp till 2 dimensioner, om den maximala temperaturdifferensen mellan förvärmningstemperaturen och framledningstemperaturen är under 60 C. Normalt väljs en förvärmningstemperatur mitt emellan montage- och driftstemperatur. Om t f - t m 120 C beräknas förvärmningstemperaturen med formeln: Då man bortser från friktion mellan mantelröret och underliggande grus, kan expansionen under värmeförspänningen beräknas enligt följande: L 1 = α. (t forv - t m ). L L 1 = expansion under förvärmning, m L = avstånd till fixpunkt, m α = utvidgningskoefficient, C -1 t forv = förvärmningstemperatur, C t m = monteringstemperatur, C t förv = (t m +t f ) 2 t f = framledningstemperatur, C t m = monteringstemperatur, C t förv = förvärmningstemperatur, C För att uppnå önskad rörelse kan det p.g.a. friktionen bli nödvändigt att värma till en något högre temperatur än den beräknade. Avstick Det finns inga begränsningar på längden av avstick med styva dubbelrör. Det går att göra avstick med enkla påstick utan förstärkning. Avstick kan fritt göras med Steel- Flex, Cu-Flex eller LR-Pex.

Kallförläggning Generelt - Introduktion 3.1.11 Stålrör dubbel - Projektering 4.4.11 Logstor stålrör dubbel kan kallförläggas. Det vill säga att rören läggs och täcks över utan hänsyn till monteringslängden och utan förvärmning. Temperaturlasten upptas enbart som spänningar. Kallförlagda system med drifttemperatur 85 C behandlas efter regler för kompenserat system. Temperaturskillnaden mellan de två rören får inte överstiga 90 C. På kallförlagda sträckor med axialspänningar större än 190 N/mm 2, ska man använda förstärkta T- stycken och man ska förstärka vid anborrning. Kallförläggning passar bäst till långa raka sträckningar med få eller inga rördelskomponenter. För ytterligare upplysningar om kallförläggning se avsnitt 4.1. Avvinklingar Bågrör och elastiska bågar kan fritt byggas in i de kallförlagda sträckorna. Girning ska p.g.a. den höga spänningsnivån begränsas i enlighet med tabellen: Expansionen beräknas enligt: ΔL = ½ α (t f + t r - 2 t m ) L f - F. L f 2 4. E. A där L f = E. a. (t f + t r - 2t m ). A/F L f = friktionslängd, m E = elasticitetsmodul stål, 2,1. 10 5 N/mm 2 α = utvidgningskoeffi cient stål,1,2. 10-5 C -1 t f = framledningstemperatur, C t r = returtemperatur, C t m = monteringstemperatur, C F = friktionskraft per längdenhet, N/m A = tvärsnittsarea för stålrör, mm 2 Reduktioner t f - t m C max. vinkel 60 5 70 4 80 3 90 2 100 1 110 0,5 >110 0 Expansion Vid början och slutet av den kallförlagd sträcka ska expansionen upptas i böjar som är klädda med skumkuddar. Friktionslängden L f är den del av rörlängden som rör sig vid uppvärmning, medan den resterande delen fasthålls av jorden. Reduktioner får inte byggas in längre än L MAX från en böj och inte mer än ett steg i varje reduktion. Det ska vara minst 12 m mellan varje reduktion. Fixplattor svetsas på rören i den största dimensionen vid reduktionen. Vid avstick med enkeltrör steelfl ex, Cu-Flex eller LR- Pex ska det likaledes sättas ett rörstycke. Version/ 2006.04.S