INSYN I EU POLITIKEN Utvidgning Att föra ut europeiska värden och normer till fler länder EU:s utvidgningspolitik gör Europa säkrare och stabilare. Vi kan växa oss starkare, föra ut våra värden och ta på oss rollen som en global aktör på den internationella scenen.
INNEHÅLL Varför vill EU få fler medlemmar?... 3 Hur går utvidgningsprocessen till?.. 5 INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU-politiken, som beskriver vad EU gör på sina olika politikområden, varför politiken ser ut som den gör och vilka resultat EU har uppnått. Broschyrerna hittar du här: http://europa.eu/pol/index_en.htm http://europa.eu/!tj78kk Vad ger EU-utvidgningarna?...11 Framtiden...................... 16 Läs mer...16 Så fungerar Europeiska unionen Europa på tolv lektioner Europa 2020 EU:s tillväxtstrategi EU:s grundare Bank och finans Bedrägeribekämpning Budget Digital agenda för Europa Ekonomiska och monetära unionen och euron Energi Folkhälsa Forskning och innovation Gränser och säkerhet Handel Havsfrågor och fiske Humanitärt bistånd och civilskydd Inre marknaden Internationellt samarbete och utveckling Invandring och asyl Jordbruk Klimatåtgärder Konkurrens Konsumentskydd Kultur, film och media Miljö Näringsliv Regionalpolitiken Rättvisa, grundläggande rättigheter och jämlikhet Skatter Sysselsättning och socialpolitik Säkra livsmedel Transport Tullar Utbildning, ungdomsfrågor och idrott Utrikes- och säkerhetspolitik Utvidgning Insyn i EU politiken Utvidgning Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för kommunikation Information för allmänheten 1049 Bryssel BELGIEN Manuskriptet uppdaterades i juni 2015 Omslag och bild på sidan 2: Digital Vision/Getty Images 16 s. 21 29,7 cm Print ISBN 978-92-79-49203-7 doi:10.2775/84710 PDF ISBN 978-92-79-49211-2 doi:10.2775/542147 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå, 2015 Europeiska unionen, 2015 Kopiering är tillåten. För användning eller kopiering av enskilda fotografier krävs tillstånd direkt från upphovsrättsinnehavaren.
U t v i d g n i n g 3 Varför vill EU få fler medlemmar? Sedan Europeiska unionen (EU) bildades på 50-talet har målet varit att främja fred, välstånd och europeiska värderingar på vår kontinent. Det är lika relevant nu som då. EU är öppet för alla demokratiska länder i Europa som vill bli medlemmar. EU:s utvidgningspolitik ska bidra till den processen. Genom åren har EU vuxit från sex till 28 medlemsländer. EU sträcker sig nu från Atlanten till Svarta havet och är hem för drygt 500 miljoner invånare. Bra för alla Utvidgningen ligger i både de gamla och de blivande ländernas intresse. Europa blir säkrare och får högre välstånd, framför allt på grund av den vikt som läggs vid demokrati och grundläggande rättigheter, rättsstaten och den inre marknaden. Den inre marknadens fördelar är många: ekonomisk tillväxt som ger högre levnadsstandard, säkrare varor för konsumenterna, lägre priser och större utbud inom till exempel telekombranschen, banksektorn och flyget. Allt fler människor får ta del av fördelarna när EU växer. EU Kroatien blev EU:s 28:e medlemsland 2013 och är känt för sina gamla kuststäder som Split. Men EU är framför allt en fråga om gemensamma värderingar. Vi är en familj av demokratiska länder som vill arbeta tillsammans för fred, säkerhet, välstånd och social rättvisa. Och vi försvarar våra värderingar. Vi vill fördjupa solidariteten mellan folken i Europa, samtidigt som mångfalden respekteras och bevaras. Utvidgning ger tillväxt Utvidgningen har varit en ekonomisk vinst för samtliga EU-länder genom att undanröja handelshinder i Europa och skapa en större och rikare inre marknad: 2004 2013 miljarder euro miljarder euro BNP för de 12 nya EU-länder som anslöt sig 2004 och 2007 577 1 026 + 77 % BNP för de 15 gamla EU-länder som var med i EU före 2004 10 047 11 999 + 19 % Handel mellan gamla och nya EU-länder 162 300 + 185 % Direktinvesteringar som de gamla EU-länderna gjort i de nya ((*) 2012) 173 564 (*) + 326 %
4 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Flera utvidgningsomgångar UNSCR 1244/ ICJ 22.07.2010 Kıbrıs 1952 1973 1981 1986 1995 2004 2007 2013 Kandidatländer och potentiella kandidater. Europeiska ekonomiska gemenskapen, som numera kallas EU, grundades på 1950-talet och hade ursprungligen sex medlemmar: Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Tyskland. Danmark, Irland och Storbritannien blev medlemmar 1973. Grekland gick med 1981, och därefter följde Spanien och Portugal 1986. Österrike, Finland och Sverige blev medlemmar 1995. EU:s största utvidgning hittills var 2004, då Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern anslöt sig. Tre år senare, år 2007, blev Bulgarien och Rumänien medlemmar. Kroatien gick med den 1 juli 2013, vilket innebar att EU nu har 28 medlemsländer.
U t v i d g n i n g 5 Hur går utvidgningsprocessen till? På 1950-talet startade ledarna för sex länder som ännu höll på att återhämta sig efter andra världskriget det som vi i dag kallar för EU. Det var något helt nytt som krävde stort mod hos visionära ledare: länder som varit fiender i århundraden enades om att arbeta tillsammans för en gemensam framtid. De beslutade också att överföra en del av sin makt till en ny organisation, det som i dag helt enkelt kallas för EU. EU är en framgångssaga utan motstycke. Vi har fått uppleva den längsta perioden av fred någonsin och invånarna har fått det betydligt bättre ekonomiskt. Det som började med sex länder omfattar nu 28 med en sammanlagd befolkning på drygt 500 miljoner. Grundarna hade en vision som inkluderade andra och man lämnade dörren öppen för andra demokratiska länder. Att hjälpa de länder som vill bli medlemmar har varit en ständigt pågående uppgift för EU de senaste 50 åren man har främjat ekonomisk tillväxt och solidaritet och stöttat de demokratiska krafterna i de länder som vill bryta med diktatoriska regimer. 1. Politik: Stabila institutioner som garanterar demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter samt respekt för och skydd av minoriteter. 2. Ekonomi: En fungerande marknadsekonomi och förmåga att hantera konkurrensen och marknadskrafterna i EU. 3. Förmåga att kunna ta på sig de skyldigheter som ett medlemskap medför och leva upp till målen för den politiska, ekonomiska och monetära unionen. Dessutom måste EU kunna ta emot nya medlemmar. Därför förbehåller sig EU rätten att avgöra när man är redo för ett nytt land. För kandidatländerna på västra Balkan gäller att de också måste samarbeta och ha goda kontakter med sina grannländer (den så kallade stabiliserings- och associeringsprocessens villkorlighet ). Artikel 2 i EU fördraget: Vilka länder får gå med? Enligt artikel 49 i EU-fördraget kan alla europeiska länder ansöka om medlemskap om de respekterar EU:s demokratiska värderingar och förbinder sig att främja dem. Ett land får inte bli medlem förrän det uppfyller alla de anslutningsvillkor som EU-ledarna enades om på sitt toppmöte i Köpenhamn 1993 och i flera EU-beslut därefter. De så kallade Köpenhamnskriterierna gäller följande: Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna Artikel 49 i EU fördraget: Varje europeisk stat som respekterar de värden som avses i artikel 2 och som förbinder sig att främja dem får ansöka om att bli medlem av unionen.
6 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Vem bestämmer? EU-länderna fattar enhälligt beslut om att godkänna en ny medlem. När ett land ansöker om att få ansluta sig till EU, beslutar rådet, där alla EU-länder är representerade, först om man ska godkänna ansökan eller inte. Därefter bestämmer EU-länderna på grundval av ett yttrande från EU-kommissionen om ansökarlandet ska få status som kandidatland och om anslutningsförhandlingar ska inledas. Det är också medlemsländerna som bestämmer när och på vilka villkor som förhandlingarna ska inledas och avslutas med kandidatlandet på olika politikområden, med kommissionens rekommendation som underlag. När anslutningsförhandlingarna är i hamn utarbetas ett anslutningsfördrag. Det ska undertecknas av både medlemsländerna och kandidatlandet. Europaparlamentet, vars medlemmar väljs i direkta val av EU-medborgarna, ska också samtycka. Därefter måste fördraget ratificeras av alla medlemsländer och anslutningslandet, i enlighet med respektive lands grundlag. Var står vi i dag? På EU:s utvidgningsagenda finns länderna på västra Balkan samt Turkiet. Alla EU-länder har bekräftat att dessa länder har ett europeiskt perspektiv. Det betyder att de kan gå med i EU om de uppfyller alla nödvändiga villkor. Länderna befinner sig dock i olika skeden i anslutningsprocessen. Bosnien och Hercegovina och Kosovo är potentiella kandidater. Island ansökte om medlemskap 2009, men förhandlingarna ligger sedan 2013 på is på landets egen begäran. Albanien, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro, Serbien och Turkiet är kandidatländer. Anslutnings-förhandlingar pågår med Montenegro, Serbien och Turkiet. Kommissionen har också rekommenderat att förhandlingar ska inledas med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. 1. Bosnien och Hercegovina 2. Serbien 3. Kosovo 4. Montenegro 5. Albanien 6. f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 7. Turkiet 1 2 4 3 5 6 7
U t v i d g n i n g 7 Länderna i siffror EU Kandidatländer och potentiella kandidater Areal (1 000 km) För att se till att utvidgningen leder till största möjliga fördelar för både EU och landet som vill ansluta sig, måste anslutningsprocessen hanteras omsorgsfullt. Kandidaterna måste visa att de kan fungera som medlemmar. Det kräver att landet har sina medborgares stöd och att de kan följa EU:s standarder och normer politiskt och praktiskt. Under processen ökar EU successivt kraven på länderna så att de kan utvecklas etappvis. Anslutningsförhandlingar Folkmängd (miljoner) BNP per capita (PPS ( 1 )) Albanien 27 2,9 7 800 Bosnien och Hercegovina f.d. jugoslaviska republiken Makedonien Kosovo (*) 11 1,8 51 3,8 7 800 25 2,1 10 000 Montenegro 13 0,6 10 600 Serbien 77 7,1 9 500 Turkiet 770 76,7 14 400 De 28 EU länderna tillsammans Siffror för 2014. Källa: Eurostat. 4 290 508 25 700 ( * ) Denna beteckning påverkar inte ståndpunkter om Kosovos status och är i överensstämmelse med FN:s säkerhetsråds resolution 1/244 och med Internationella domstolens utlåtande om Kosovos självständighetsförklaring. ( 1 ) BNP, bruttonationalprodukten, är värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år. BNP används ofta som ett mått på välstånd. PPS, eller köpkraftsstandard, är en enhet som motsvarar en identisk volym varor och tjänster i ett land, oavsett prisnivåer. Anslutningsförhandlingarna gäller kandidatlandets förmåga att fullgöra de skyldigheter som medlemskapet innebär. De är inriktade på villkor och tidtabeller då kandidatlandet ska ha antagit, infört och börjat tillämpa EU:s gällande lagar och regler, som motsvarar cirka 100 000 sidor text. Regelverket i sig är inte förhandlingsbart. Förhandlingarna handlar i grunden om att enas om när och hur kandidatlandet ska anta och effektivt tillämpa EU:s regler och förfaranden. Albanien producerar 90 procent av sin el med hjälp av vattenkraft. Ett nytt vattenkraftverk vid floden Devoll i södra Albanien ska öka landets elproduktion med 17 procent och förse 300 000 albanska hushåll med el. Det är EU-länderna och kandidatlandet som förhandlar. Förhandlingstakten beror på hur snabbt kandidatlandet kan uppfylla kraven. Det är en sporre för kandidatlandet att snabbt och effektivt genomföra nödvändiga reformer. En del reformer kräver stora och ibland svåra förändringar i ett lands ekonomi och politiska liv. Det är därför viktigt att regeringen på ett tydligt och övertygande sätt motiverar skälen till reformerna för sina invånare. Det är också nödvändigt att det civila samhället stöder reformprocessen. På grundval av rekommendationer från kommissionen beslutar Europeiska rådet att anslutningsförhandlingar kan inledas när kandidatlandet i tillräcklig utsträckning uppfyller de politiska Köpenhamnskriterierna och eventuella andra krav. Granskning För att underlätta förhandlingarna är EU-rätten indelad i kapitel, där varje kapitel motsvarar ett politikområde. Den första etappen i förhandlingarna består av en granskning. Syftet är att förklara EU:s regelverk för kandidatlandet och kartlägga på vilka områden som landets lagstiftning, institutioner och praxis måste anpassas till unionens. Som underlag för förhandlingsprocessen utarbetar kommissionen en granskningsrapport för varje kapitel. Rapporterna överlämnas till rådet. Kommissionen re-
8 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N EU EU I Kosovo bor Europas yngsta befolkning med en medelålder på runt 27 år. kommenderar att förhandlingar kan inledas om ett visst kapitel eller att vissa krav först måste vara uppfyllda. När EU-länderna med utgångspunkt i kommissionens bedömning har beslutat att kraven är uppfyllda lägger kandidatlandet fram en förhandlingsposition. Rådet antar sedan EU:s gemensamma ståndpunkt, också denna gång på grundval av kommissionens förslag, om att inleda förhandlingarna om det kapitlet. EU:s gemensamma ståndpunkt innehåller dessutom kraven för att avsluta förhandlingarna om kapitlet. När avslutningskraven är uppfyllda antar medlemsländerna en ny gemensam ståndpunkt (alltid på förslag från kommissionen) där man drar slutsatsen att förhandlingarna om kapitlet kan avslutas men endast provisoriskt. EU:s anslutningsförhandlingar bygger på principen att inget är bestämt förrän allting är bestämt, så kapitlen avslutas aldrig helt förrän hela förhandlingsprocessen är avklarad. Övervakning och rapportering Kommissionen informerar Europaparlamentet och rådet om vilka framsteg de tilltänkta nya medlemmarna gör i årliga strategidokument och landsvisa lägesrapporter. Dessutom övervakar kommissionen hur kandidatländerna fullgör de åtaganden de gjort i förhandlingarna. Övervakningen pågår under hela anslutningsprocessen. Man kan då ge ytterligare råd till länderna om hur de ska kunna hantera det ansvar medlemskapet medför. Övervakningen är också en garanti för de nuvarande EU-länderna att de nya länderna uppfyller anslutningskraven. Anslutningsfördrag När förhandlingarna om samtliga kapitel är avslutade och båda parter är nöjda, sammanställs resultaten i ett förslag till anslutningsfördrag. Kommissionen konsulteras och Europaparlamentet måste ge sitt samtycke till förslaget. Därefter undertecknas fördraget och ratificeras av kandidatlandet och alla medlemsländer. Från anslutningsfördrag till anslutning När anslutningsfördraget har undertecknats har det anslutande landet rätt till vissa tillfälliga förmåner. Det får status som aktiv observatör i de flesta EU-organ Ohridsjön på gränsen mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Albanien är en av Europas äldsta sjöar. Här finns många unika växt- och djurarter.
U t v i d g n i n g 9 EU Filmfestivalen i Sarajevo (Bosnien och Hercegovina) är Sydosteuropas största och en av de större i Europa. och har rätt att yttra sig men inte att rösta. Landet får ha synpunkter på förslag till EU-lagar, meddelanden, rekommendationer och initiativ. När ratificeringen är avslutad träder anslutningsfördraget i kraft på utsatt datum och det anslutande landet blir EU-medlem. Hjälp till framtida medlemmar att förbereda sig För att hjälpa de blivande medlemmarna har EU en föranslutningsstrategi. Viktiga inslag i strategin är associeringsavtal (stabiliserings- och associeringsavtal för länderna på västra Balkan), ekonomiskt stöd och deltagande i EU-program. Förbindelserna med EU inför ett medlemskap regleras i ett associeringsavtal. Turkiets formella förbindelser med EU regleras i ett associeringsavtal från 1963 (Ankaraavtalet) och de båda parterna har sedan 1995 en tullunion. För länderna på västra Balkan finns en särskild process stabiliserings- och associeringsprocessen från 1999. EU hjälper blivande medlemmar att bli konkurrenskraftiga marknadsekonomier genom att bland annat stödja landets ekonomiska reformer. Blivande EU-länder måste genomföra långtgående reformer för att se till att EU-reglerna både antas och tillämpas korrekt. De måste kanske inrätta nya organ, till exempel självständiga konkurrens- och livsmedelsmyndigheter. Det kan också bli aktuellt att omorganisera institutioner: avmilitarisera polisen, bygga ut miljömyndigheter eller göra åklagarna självständigare för att kunna bekämpa korruptionen. Reformerna innebär stora investeringar i både kunnande och infrastruktur. EU bidrar på flera olika sätt med ekonomiskt och tekniskt bistånd för att stödja reformarbetet. Reformerna kan vara betungande för invånarna i de berörda länderna och därför vill EU öka förståelsen för anslutningsprocessen. Det görs exempelvis i dialoger med civilsamhällets organisationer som fackföreningar, konsumentorganisationer och andra icke-statliga organisationer. En viktig aspekt av EU-stödet är att stärka den institutionella kapaciteten. Det innebär i praktiken att myndigheterna i de blivande medlemsländerna ska kunna arbeta med EU-frågor och vara effektiva och demokratiska i allmänhet. EU hjälper till med organisatoriska frågor och utbildning av personal som ska tillämpa EU-reglerna. Råd om tillämpningen av EU-rätten tar sig ofta formen av partnerskapsprojekt där experter skickas från EU-länderna. Det kan också anordnas korta workshoppar. En annan del av förberedelserna är att hjälpa länderna att förbättra infrastrukturen, till exempel genom nya avfallsanläggningar eller utbyggda transportnät. För de här ändamålen kan länderna få både EU-bidrag och lån från internationella finansinstitut.
10 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N De blivande medlemmarna får delta i EU-program om exempelvis folkhälsa, forskning och utbildning. De lär sig därmed att sköta sådan finansiering som de kan få efter anslutningen och bekantar sig med EU:s politik och instrument. och fattigdomsbekämpning. Pengarna går alltså till att anpassa landet till medlemskapskriterierna. Det totala föranslutningsstödet beräknas uppgå till cirka 11,7 miljarder euro för perioden 2014 2020, med exakt angivna anslag för varje år. EU-stöd Med ekonomiskt stöd från EU kan länderna bygga upp sin kapacitet enligt EU:s standard. Mellan 1991 och 2011 fick länderna på västra Balkan över 16 miljarder euro i EU-stöd. Det var bland de högsta stöden per person i världen. Sedan 2007 får kandidatländerna och de potentiella kandidaterna EU-finansiering och stöd från instrumentet för stöd inför anslutningen. EU och de berörda ländernas myndigheter beslutar hur pengarna ska investeras. Projekt som får stöd genom instrumentet ska stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten, reformera den offentliga förvaltningen, stödja ekonomiska reformer och främja de mänskliga rättigheterna, minoriteternas rättigheter och jämställdhet. Projekten ska också stödja det civila samhället och regionalt samarbete, hållbar utveckling EU stöd inför anslutningen 2013 (miljoner euro) Albanien 95,3 Bosnien och Hercegovina 108,8 Kroatien 93,5 f.d. jugoslaviska republiken Makedonien 113,2 Kosovo 71,4 Montenegro 34,5 Serbien 208,3 Turkiet 902,9 Allmänt program 177,2 EU Taraflodens ravin i norra Montenegro är en av Europas längsta.
U t v i d g n i n g 11 Vad ger EU utvidgningarna? EU medför stora ekonomiska och sociala fördelar för både gamla och nya medlemmar. NYA EU-LÄNDER MINSKAR FÖRSPRÅNGET De nya länderna har i allmänhet haft högre ekonomisk tillväxt än de gamla. År 1999 hade de en BNP per capita som var 40 procent av genomsnittet för de 15 gamla EU-länderna. År 2012 hade den stigit till 60 procent. 70 60 50 52 % 60 % Under lång tid låg den ekonomiska tillväxten i de nya medlemsländerna på runt 4 procent per år. Detta bidrog till att höja de gamla ländernas tillväxt med uppskattningsvis 0,5 procent per år, eftersom de kunde dra nytta av företagsinvesteringar i de nya länderna och av ökad handel med dem. Den fria rörligheten för personer är en kontroversiell fråga i en del länder, men på lång sikt beräknas de gamla EU-ländernas BNP ha ökat med nästan 1 procent till följd av den fria rörligheten sedan utvidgningen. EU-arbetstagare som flyttar till andra EU-länder betalar mer i skatt än vad de får i sociala förmåner. Det finns inga belägg för att det skulle finnas någon utbredd eller systematisk bidragsturism. EU harmoniserar inte de nationella socialförsäkrings- och trygghetssystemen, utan EU-länderna bestämmer själva vilka förmåner som ska finnas, vem som ska få vad och på vilka villkor de ska beviljas. Förutom ökat välstånd främjar utvidgningen också stabilitet, säkerhet och en starkare rättsstat för de länder som blir EU-medlemmar. Utvidgningspolitiken spelade en mycket viktig roll när de tidigare kommunistländer som blev medlemmar 2004 omvandlades till länder med fungerande marknadsekonomier och demokratiska politiska institutioner. Utvidgningen innebar att EU uppfyllde sitt löfte från kalla krigets slut till de tidigare kommunistländerna i Central- och Östeuropa. De råd som EU-kommissionen och de andra institutionerna gav och den institutionella och juridiska kunskap som EU-länderna erbjöd hjälpte de nya medlemmarna att gå igenom en av historiens snabbaste moderniseringsprocesser. 40 40 % 1999 BNP per capita i de tolv nya EU-länder som anslöt sig 2004 och 2007 som andel av BNP per capita i de 15 gamla EU-länder som var med i EU före 2004. Fri rörlighet för personer 2008 2012 Fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer är en grundläggande princip för EU. Det innebär att du som EU-medborgare har rätt att arbeta i andra EU-länder. Du kan bosätta dig i ett annat EU-land om du har ett jobb eller tillräckligt med pengar för att klara dig själv. Det betyder dock inte att man får flytta till ett annat land bara för att få sociala förmåner. I ett fall där en rumänsk kvinna flyttade till Tyskland för att få bidrag klargjorde EUdomstolen att fri rörlighet för personer inte omfattar s.k. bidragsturism. Enligt domstolen hade hon inte rätt till tyska bidrag (Elisabeta Dano mot Jobcenter Leipzig, november 2014).
12 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Ekologisk odling från Österrike till Tjeckien Johannes Gutmann är grundare och vd för Sonnentor, ett expanderande österrikiskt företag för örter, te och kryddor. Företaget både odlar egna och köper produkter från över 150 andra ekologiska odlare för att sedan förpacka dem och sälja dem under eget namn. Sonnentor satsar helt på hållbar regional utveckling och stöder de små lantbruken med lång tradition i regionen Waldviertel i den österrikiska delstaten Niederösterreich. EU:s utvidgning 2004 var en milstolpe i vår utveckling, säger Johannes Gutmann. Vi hade redan ett dotterbolag i Tjeckien sedan 1992, men när gränskontrollerna försvann kunde båda företagen växa mycket snabbare. Under de senaste tio åren har vi ökat antalet anställda från 45 till 225 i Österrike och från 20 till 85 i Tjeckien. Sedan 2004 har Sonnentor kunnat exportera till alla nya EU-länder och även göra inköp där. Relationerna har verkligen utvecklats med åren och utvidgningen har gjort mycket för att öka den ömsesidiga förståelsen, tilliten och uppskattningen. Goda tider för en lettisk tillverkare Normunds Bremers är vd för Wenden Furniture, ett företag i den lilla lettiska byn Jaunpiebalga. Företaget grundades 2005, kort efter att Lettland hade gått med i EU. Wenden Furniture tillverkar mest trästolar och kan producera över 10 000 stolar i månaden. Företaget vill expandera och utveckla sitt sortiment så att det passar olika kunder i olika länder. Att vi gick med i EU har inneburit många fördelar, inte bara för mig personligen utan också för företaget, säger Normunds Bremers. Vi exporterar 98 procent av våra produkter, mest till andra europeiska länder. Nu när vi är med i EU slipper vi en del byråkrati. Vi behöver inte fylla i lika många papper och kan koncentrera oss på jobbet i stället. Det betyder också att varorna kommer till kunden snabbare. Andra företag och investerare ser oss som en tillförlitlig partner som det är tryggt att jobba med. Eftersom vi är med i EU utvecklas näringslivet på ett hållbart sätt. Lettland är visserligen ett litet land men tillsammans med övriga EU-länder finns här många möjligheter. EU sörjer för stabilitet och utveckling. Lär känna några av människorna i broschyren se videoklippen.
U t v i d g n i n g 13 Samarbete för ren energi Vid universitetet i Sabanci undersöker studenter och forskare om det finns ett renare sätt att förbränna kol. Tanken är att minska mängden svaveldioxid som släpps ut i atmosfären genom att rena kol från svavel före förbränningen. Forskarna kombinerar genteknik och mikrobiologisk avsvavling för att förbättra den ekologiska svavelreningen av turkisk och bulgarisk kol. I en tidigare fas deltog även den bulgariska vetenskapsakademien i forskningen. Den nya metoden producerar kol som är miljövänligare och billigare än kol som avsvavlats på kemisk och fysisk väg. Forskningen är fortfarande på laboratoriestadiet och testas för närvarande, säger professor Yuda Yurum från Sabancis universitet och dr Gizem Dinler Doğanay från Istanbuls tekniska universitet. Nästa steg är pilotfasen. Det bulgariska teamet har under ledning av professor Stefan Marinov arbetet med två projekt som numera ingår i studien. Samarbetet har varit berikande och vi hoppas att kunna arbeta med dem igen i framtiden. Nya rön på det här området skulle kunna hjälpa EU att få en renare kolförbrukning, särskilt nu när en del EU-länder åter börjar satsa på kol. Ett nytt serbiskt företag med en lysande idé EU Strawberry Energy är ett nystartat företag i Belgrad som har utvecklat en unik teknisk innovation av global betydelse: en portabel liten solcellsladdare som heter Strawberry Tree Mini. Genom att omvandla solenergi till el kan den här innovativa produkten ladda små bärbara apparater som mobiltelefoner, kameror och mp3-spelare. Strawberry Energy är ett av många nya företag som får hjälp av Serbiens innovationsprojekt (som i sin tur får pengar från EU:s instrument för stöd inför anslutningen). Projektet ska stimulera innovation genom att finansiera nybildade, privata mikro- och småföretag. Vi tror verkligen på obegränsad rörlighet för idéer, kunskap och människor och att det är grundläggande för alla vardagsfunktioner, säger teamet av unga företagare, som vill expandera i EU. Vi kan inte bara få nya idéer, utan känner också att vi har så mycket att erbjuda människor i hela EU. Det första exemplaret av Strawberry Tree som byggs i EU ska installeras framför EU-parlamentet i Bryssel. Ett nystartat serbiskt företag har tagit fram en portabel solcellsladdare.
14 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Från småbonde till webbföretagare med EU-stöd När Polen blev EU-medlem 2004 var många rädda för att små familjejordbruk skulle gå under i den internationella konkurrensen. Men de finns kvar och står kanske starkare än någonsin. Tomasz Obszański har en gård på 21 hektar i Tarnogród, nära gränsen till Ukraina. Jag visste inte om det skulle påverka min vardag eller inte, berättar Tomasz om sin resa sedan Polen gick med i EU. Men efter några månader insåg jag att Polens medlemskap var något positivt för mig: jag kunde få stöd för att utveckla min gård. Tomasz fattade några kloka investeringsbeslut och förvandlade sin gård till ett blomstrande företag. Han deltog i ett EU-program 2010 som innebar att han kunde starta ett nytt företag för odling av ekologiskt spannmål och framställning av ekologisk olja. Med stödpengarna kunde jag köpa en press för framställning av ekologisk olja som uppfyllde EU:s standard för ekologiskt jordbruk, berättar han. Min verksamhet blev starkare och redo att klara av en öppen ekonomi. Försäljningen ökar stadigt och han har börjat sälja sina varor i lokala butiker för ekologiska varor, på marknader och apotek och på nätet. EU EU är Turkiets största import- och exportpartner, medan Turkiet är EU:s sjunde största import- och femte största exportmarknad.
U t v i d g n i n g 15 EU EU hjälper till med brottsbekämpningen i Balkan. Samarbete om brottsbekämpning: organiserad brottslighet och korruption Den organiserade brottsligheten är ett internationellt problem, och brottsbekämpningen kräver ett kraftfullt internationellt samarbete. På västra Balkan måste länderna bygga upp rätt struktur och skaffa sig erfarenheter av att utreda komplexa kriminella grupper och åtala dem i ett internationellt sammanhang. EU hjälper till med projekt där åklagare från EU-länderna skickas till regionen för att ge råd och bistå sina kollegor på plats. Internationella kriminella gäng har effektiva, välorganiserade och anpassningsbara organisationer med förgreningar över gränserna och de kan skicka information mycket snabbt. Som regel ligger vi alltid ett steg efter, men med välfungerande och starka nätverk kan vi knappa in på dem, säger en företrädare för Österrikiska krinimalpolisen. Projektet fick återverkningar på hela västra Balkan i april 2013 när specialstyrkor från polisen i Bosnien och Hercegovina, Kroatien och Serbien genomförde operation Šetač ( vandraren ). Operationen slog hårt mot en narkotikamaffia som var verksam i länderna. Dussintals misstänkta anhölls och man beslagtog stora mängder vapen och sprängmedel. Projektet är inte bara bra för åklagarna i regionen i slutändan skyddar det också vanliga människor överallt som drabbats av organiserad brottslighet.
16 I N S Y N I E U - P O L I T I K E N Framtiden NA-02-15-516-SV-N De olika utvidgningsomgångarna har varit viktiga för demokratin och stabiliteten i Europa. EU:s insatser på de här områdena var också ett av skälen till att EU fick Nobels fredspris 2012. Utvidgningspolitiken fortsätter att spela en stabiliserande roll för länderna på västra Balkan och är en drivkraft för demokratireformer i Turkiet. De politiska förändringarna leder också till konkreta förbättringar. Kroatiens anslutning är det bästa exemplet. För 20 år sedan var landet mitt uppe i en uppslitande konflikt, men är nu en stabil demokrati som kan ta på sig de skyldigheter som ett EU-medlemskap innebär och leva upp till EU:s standard. En EU-anslutning är naturligtvis ingen självklarhet: processen grundar sig på stränga krav där varje steg bygger på reella framsteg som alla inblandande har enats om. På så sätt ser man till att kandidatlandet verkligen är redo för medlemskapet innan det går med. De reformer som krävs för ett EU-medlemskap gäller inte bara anpassning av landets lagar till unionens. Ledstjärnan för utvidgningsprocessen är alltid demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten. EU Serbien har växt till en av Central- och Östeuropas viktigaste investeringsregioner. Nästan 90 procent av de utländska företagsinvesteringarna i Serbien kommer från europeiska företag. Läs mer XX XX EU kommissionens webbplats om utvidgningen: http://ec.europa.eu/enlargement Frågor om EU? Ring Europa direkt: 00 800 6 7 8 9 10 11 http://europedirect.europa.eu