Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland - 2011

Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland - 2011 Sammanställd av Jonas Norrman & Rebecca Brembeck (Nätverket GAME) och Catarina Hedar (Ramböll) på uppdrag av Västra Götalandsregionen. En rapport beställd av

1. Förord Kartläggning är initierad av Mats Granér, enhetschef för analys och upphandling på regionutvecklingssekretariatet, Västra Götalandsregionen samt Peter Holmberg, miljöchef på miljösekretariatet, Västra Götalandsregionen. Kartläggningen ska fungera som underlag för åtgärder som kan stärka miljösektorn i regionen. Underlaget har sammanställts av en stor grupp representanter för aktörer i Västsverige (se nedan). Jonas Norrman och Rebecca Brembeck har för Nätverket GAME sammanställt material från nedanstående arbetsgrupp till en kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland gjorde under våren 2011 tillsammans med Catarina Hedar från Ramböll. Resultatet presenterades i form av ett arbetsdokument (detta dokument) vid en öppen workshop den 22 juni 2011 i Göteborg. Resultatet från workshopen med fem områden där det finns ett stort internationell behov av miljötekniska lösningar och där marknaden har stor potential presenteras i dokumentet Miljöteknikmöjligheter i Västsverige som finns att ladda ner från www.gamenetwork.se tillsammans med en presentation. Sammanfattningen beskriver inom varje område vilka västsvenska kunskapsmiljöer och kommersiella verksamheter som har potential att växa med hjälp av ett regionalt program. Både för att tillgodose behovet av lösning och för att lägga grund till en hållbar affärsverksamhet. För mer information, kontakta Jonas Norrman, jonas.norrman@gamenetwork.se. 2

Arbetsgruppen Vi vill tacka följande deltagare i arbetsgruppen för deras stöd i utformning av metodik, kartläggning och framtagning av den preliminära analysen: Katarina Gårdfeldt Maria Strömberg Adam Wandel Joel Görsch Kajsa Dahlsten Magnus Eriksson Pascal Tshibanda Berit Gullbrandsson Claes Tullin Lillemor Lindberg Helena Bredin Kjell-Åke Johansson Mikael Molin Tomas Österlund Mats Granér Peter Holmberg Referensgrupp: Inge Horkeby Helene Bergsten Lennart Gustavsson Monica Jadsén Holm Peringe Grennfeldt Susan Iliefski Ulrika Samuelsson Åsa Löfgren Åsa Wilske John-Rune Nielsen Helena Nilsson Bertil Törsäter Anders Carlberg Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Business Region Göteborg Business Region Göteborg Business Region Göteborg Västsvenska Handelskammaren Sjuhärads Kommunalförbund Skaraborgs Kommunalförbund SP Sveriges tekniska forskningsinstitut SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Innovatum Innovatum Innovatum Cleantech Inn Sweden Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Volvo Chalmers tekniska högskola Götaverken Miljö DB Schenker IVL Svenska miljöinstitutet SCA Länsstyrelsen Västra Götaland Göteborgs universitet Göteborgs Hamn SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen 3

2. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Förord 2 3. Sammanfattning (inför workshopen den 22 juni) 5 4. Bakgrund och motiv för Västra Götalandsregionen 12 6. InMotion 1 13 Vision och mål 13 Utmaning och Strategi 13 Fokusområden 14 Byggstenar 14 Verktyg 14 7. Kartläggningsmetodik 15 Inriktning 1. Kartläggning av miljörelaterade kompetensstyrkor hos Västsvenskt näringsliv 15 Inriktning 2. Kartläggning av miljörelaterad forskning i Västra Götaland 17 Inriktning 3. Kartläggning av EU:s strategier för miljöteknik fram till 2020 18 8. Kartläggning av miljörelaterade kompetensstyrkor hos Västsvenskt näringsliv 18 Företag med miljörelaterade kompetensstyrkor ur ett branschperspektiv 18 Miljörelaterade kompetensstyrkor ur ett klimatstrategiperspektiv 74 Miljörelaterade kompetensstyrkor inom möjliggörande teknologier 80 9. Miljöteknikstatistik (Catarina klart) 81 Definition av miljöteknik 81 Vad innefattar miljöteknikstatistiken idag 81 Regionindelning 83 Trenden 2003 2009 85 Indelning i miljöteknikområden 86 10. Kartläggning av miljörelaterad forskning i Västra Götaland 89 A. Miljöforskning i Branschperspektiv 90 B. Miljöforskning i Klimatstrategiperspektiv 109 C. Miljörelaterade kompetensstyrkor inom möjliggörande teknologier 118 11. Kartläggning av EU:s strategier för miljöteknik fram till 2020 124 A. The business Perspective 125 B. The Climate perspective 131 C. The enabling technology perspective 135 12. Preliminär analys av Västra Götalands styrkor inom miljötekniksektorn 140 Kvalitativ analys miljötekniksektorn i Västsverige 140 Kvalitativ av analys av finansieringsverktygen 140 13. Referenser 141 Dokument 141 Webbsidor 141 4

3. Sammanfattning (inför workshopen den 22 juni) Denna sammanfattning är ett underlag inför workshopen den 22 juni. Efter workshopen kommer sammanfattningen att kompletteras med resultat från workshopen men också att kortas ner för att fungera som en vanlig sammanfattning. I detta skede inleds den med uppdraget, därefter analysmodellen och sista sammanfattningar av de tre inriktningarna med de tre perspektiven. Uppgiften För att ta tillvara på potentialen inom miljöteknikområdet i Västra Götaland kan det finnas behov av offentliga åtgärder på regional nivå som kompletterar nationella satsningar. Det kan t.ex. handla om att skapa plattformar som stimulerar till ökad FoU-samverkan mellan företag och mellan företag och akademin, eller åtgärder för att stimulera och tillvarata nya idéer med kommersiell potential. En strategisk regional satsning inom miljöområdet under perioden 2009-2010 är InMotion ett program med syfte att stimulera omställning och hållbar utveckling inom näringslivet i Västra Götaland. Den regionala satsningen för att främja miljötekniksektorn kommer i någon form att fortsätta även efter 2010. Vid utformandet av framtida insatser är det angeläget med ökad kunskap om inom vilka miljöteknikområden Västra Götalands har sina styrkor idag och inom vilka områden det finns god tillväxtpotential. Denna rapport presenterar en kartläggning av miljötekniksektorn och miljörelaterad forskning i Västra Götaland vilken kan ligga till grund för en analys av Västra Götalands styrkor inom miljöteknikområdet ur ett näringslivsperspektiv. Analysen ska innehålla vilka områden Västra Götaland näringsliv är internationellt konkurrenskraftiga idag och inom vilka områden det finns en god potential för att uppnå konkurrenskraft i framtiden. En preliminär analys presenteras vid en workshop med regionala och nationella experter inom miljöteknikområdet, efteråt sammanställs resultatet i en rapport. Metodik För att få fram ett bra analysunderlag har kartläggningen gjorts uppdelad på tre olika inriktningar och ur tre olika perspektiv. Inriktningarna är näringslivets utveckling, forskningens utveckling samt utvecklingen i EU. Varje inriktning har studerats från tre olika perspektiv: Miljökompetensstyrkor inom de viktigaste västsvenska branscherna, Miljökompetensstyrkor till stöd för regions klimatstrategi och kompetensstyrkor inom de av EU utpekade områden med s.k. möjliggörande teknologier. 5

Korta sammanställningar från kartläggningen Resultatet av kartläggningen presentera efter uppdelningen i tabellen nedan. miljörelaterat näringsliv Inriktning miljörelaterad forskning EU:s strategier Bransch Företags som erbjuder miljöfördelar i sin bransch Forskningsresurser för ökad miljökompetens i utvalda branscher. EU-strategier för miljöutveckling i utvalda branscher. Perspektiv Klimat Företag som erbjuder klimatsmarta lösningar Forskningsresurser för klimatsmarta lösningar. EU-strategier för klimatsmarta lösningar. möjliggörande teknologier Företag som är starka inom EU: s teknikområden. Forskningsresurser inom möjliggörande teknologier. EU-strategier för möjliggörande teknologier. Västsvenska företags som erbjuder miljöfördelar i sin bransch Hållbara transporter fordon, trafiksystem, logistik nya motorer och ny teknik för framdrivning, nya drivmedel, teknik och system för kollektivtrafik och sjöfart, samt nya metoder och system för effektiva och mellan olika transportslag samordnade transporter. Västra Götalands styrkor finns framförallt inom följande områden: Förnybar produktion av drivmedel genom rötning (biogas)/ förgasning Effektivisering av drivmedelsanvändning i fordon, Volvo. Nya innovativa företag framförallt inom batteriutveckling. Nya unga innovativa företag såsom optimering av transporter via mjukvara, t. ex Proxio Hållbart samhällsbyggande innefattar mer övergripande områden som hållbara byggnader och renoveringar, hållbara städer (Sustainable Buildings, Sustainable Renovation och Sustainable Cities), mer specifika teknikområden som byggsystem för trä, styr- och övervakningssystem samt tekniker för lokal energiförsörjning. Vid kartläggningen av miljöteknikföretag i Västra Götaland finns det många företag redovisade i denna kategori. Företagen representerar alla delar i värdekedjan: byggherrar, fjärrvärmeoptimering, sol, VVS, styr och reglerutrustning m.m. Det är dock ett styrkeområde som är mycket konjunkturkänsligt. Vid kartläggningen av byggbranschen finner man en stor andel VVSföretag. De återfinns under kategorin energieffektiviseringskompetens. Dessa företag vidareutvecklar sin kompetens och nya tjänster som energideklarationer erbjuds. Byggbolagen, såsom Skanska, NCC m.fl. arbetar idag aktivt med energieffektivisering och miljöcertifiering av byggnader. De ser att miljöklassning av byggnaderna är en affärsmöjlighet. Bland annat erbjuder Skanska LEED-certifiering, vilket är en specifik miljöklassning av en byggnad. 6

När det gäller byggnader och installationer är också ICT (information communication technologies) intressant. Teknikområdet är en framtidsbransch. IT-leverantörer och konsulter har idag benämningen ICT och hållbarhet är en viktig del i deras koncept. Exempel inom ICT är Siemens och Cisco m.fl. Företagen går från produkter och tjänster till smart city koncept där de beskriver sina applikationer ur ett hållbarhetsperspektiv. ICT tjänster skapar stora möjligheter inom stadsutvecklingen och har en energieffektiviseringspotential. Man pratar idag om Green Code index och smart appliances. Branschperspektivet är återvinning och återanvändning. Vid kartläggningen av företag visade det sig att återvinningsföretagen i Västra Götaland var många och intressanta. De stora företagen såsom Stena Recycling och HA Andersson är representerade men även många små. En bransch med en stor exportpotential. Det är intressant att nämna områdena miljö- och marksanering samt luft- och vattenrening. Här finns det flera företag etablerade i Västsverige, både med lång erfarenhet och internationell marknad. Tjänstesektorn är också stark inom resurseffektivitet i Västsverige. Det finns många företag som erbjuder miljöutbildningar och utredningar. Västsvenska företag som erbjuder klimatsmarta lösningar Biogasproduktion och biogasprocessen är starkt förankrad i Västra Götaland. Biogasen är definitivt ett styrkeområde för Västra Götaland ur ett branschperspektiv. Många av de kartlagda miljöföretagen kan relateras till biogasprocessen. Biogasen är, till skillnad från fossila bränslen, koldoixidneutral och förnybar. Dess huvudbeståndsdel metan, gör gasen mycket energirik och den har många användningsområden. Biogasen används idag för produktion av el och värme. Efter rening, så kallad uppgradering, används även biogasen som fordonsbränsle. Biogasen är dessutom eftertraktad i industrin, både som ett rent bränsle och som råvara i olika tillverkningsprocesser. Förnybar energiproduktion innefattar framförallt biobränslen och vind. Västra Götaland har en stark potential /styrka inom biobränsleprocessen samt biogas i hela värdekedjan. Det är många och små företag kartlagda. Ett styrkeområde är förnybar produktion av el från vindkraft. Vindkraftsprospekteringen och etableringen är idag i full gång. Företagen i vindkraftsbranschen representerar stora delar av vindkraftsprocessen, allt från tjänsteföretag som utreder och prospekterar, dvs konsultföretagen till investerare, komponenttillverkare m.fl. Exempel på företag är SKF, Triventus, ES Wallenstam Energi m.fl. Inom havsbaserad energiproduktion finns det flera spännande teknikutvecklingsbolag kopplade till Innovationssystemet kring Chalmers Tekniska högskola, t.ex. Minesto (tidvatttenströmmar) och Vigor (vågkraft). Västsvenska företag som är starka inom EU: s teknikområden. EU:s möjliggörande teknikområden stämmer väl överens med forskning och utveckling. Det är inte många företag definerade inom dessa områden ännu, förutom inom ICT (information communication technologies). Teknikområdena är framtidsbranscher. IT-leverantörer och konsulter har idag benämningen ICT och hållbarhet är en viktig del i deras koncept. Exempel inom ICT är Siemens och Cisco m.fl. Företagen går från produkter och tjänster till smart city koncept där de beskriver sina applikationer ur ett hållbarhetsperspektiv. ICT tjänster skapar 7

stora möjligheter inom stadsutvecklingen och har en energieffektivseringspotential. Man pratar idag om Green Code index och smart appliances. Nanotekniken finns inom många olika områden idag. Dels inom reningstekniker, men även som ytbehandling, nya material m. m Stark koppling mot advanced materials Västsvenska forskningsresurser för ökad miljökompetens i olika branscher Fordon och transport (alternativa bränslen, energieffektiva fordon, grön logistik, effektiva persontransporter, sjöfart) är ett omfattande forskningsområde i Västra Götaland med en mängd aktörer. Aktörerna innefattar så väl universitet och högskolor som forskningsinstitut, centrumbildningar och nätverk, och arbetet stöttas på olika sätt av Västra Götalandsregionen. Merparten av forskningsmiljöerna är kopplade till näringslivet. Flera projekt såsom Chalmers förgasare, Waste Refinery, KNEG och Svenskt Hybridfordonscentrum är samarbetsprojekt tillsammans med näringsliv och/eller samhällsaktörer. Vissa av forskningsmiljöerna verkar särskilt för att skapa samverkan av triple helix-karaktär, exempelvis kompetenscentrumen Northern Lead och Light House. Forskningen som bedrivs inom Chalmers styrkeområde Transport ska leda till nyttiggörande i samhället, och f3 syftar till att i högre grad kunna omsätta forskningsresultat i praktiken. Forskningen inom fordon och transport i Västra Götaland ligger i linje med EU:s strategier för automotive/transport på de flesta punkter; att utveckla ett transportsystem med den senaste tekniken, producera mer biobränslen, minska utsläppen i städer samt hamninfrastruktur och hamnpolicy. Forskningsområden som skulle behöva stärkas jämfört med EU:s strategier är tåg och flyg. Biomedicin och hälsa är ett starkt forskningsområde på både Göteborgs universitet och Chalmers. I rapporten RED10 pekades flera forskningsområden inom biomedicin och hälsa ut som outstanding respektive excellent to outstanding. Life Science har blivit ett eget styrkeområde på Chalmers. Högskolorna i Skövde och Borås har en profil mot systembiologi respektive en inriktning mot medicinteknik. Flera västsvenska forskningsinstitut har del av sin verksamhet inom området, framförallt SP. Dessutom finns här center och samarbetsprojekt med såväl internationella som nationella och regionala aktörer. Ett exempel är satsningen Biomatcell som sker i samverkan mellan Göteborgs universitet, Chalmers, forskningsinstitut och företag inom life-scienceområdet. Västra Götalandsregionen är medfinansiär. EU:s strategier för hälsa finns inom områdena economic, demografic, environmental, technological respektive social change. De västsvenska forskningsmiljöerna kan främst kategoriseras inom demografic och technological change. Den svenska havsforskningen har sitt nationella centrum i Västra Götland och är en kunskapsbas för uthållig förvaltning av den marina miljön. Forskningen ligger därmed i linje med en viktig del i EU:s strategi om den maritima industrin, som handlar om att hitta en balans mellan fiskindustrin och hållbara fiskbestånd och hållbara marina ekosystem. Både Göteborgs universitet och Chalmers samverkar på olika sätt med näringsliv och myndigheter, bland annat genom centrumet Lighthouse. Fiskeriverket har sitt Havsfiskelaboratorium i Lysekil, och SMHI sitt oceanografiska laboratorium i Göteborg. SP Sveriges tekniska forskningsinstitut arbetar för mer vikteffektiva transporter och konstruktioner till sjöss i nära samarbete med industrier, myndigheter, rederier och klassningssällskap. Västra 8

Götalandsregionen har tagit fram en maritim strategi som bland annat syftar till att verka för triple helix-samarbete mellan marintekniska företag, forskning och offentliga aktörer. Västsvenska forskningsresurser för klimatsmarta lösningar Inom området Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart, bedrivs en mängd forskningssamarbeten i Västra Götaland. Inom forskningssamarbetena Chalmers förgasare, Waste Refinery, f3 och SP Biofuels forskas det om alternativa drivmedel, med tyngdvikt på biogas, till största del tillsammans med representanter från näringsliv och samhälle. Ett exempel på forskning om effektivare fordon är Svenskt hybridfordonscentrum som verkar som en kompetensbas inom hybridfordon samt som en samarbetsyta mellan industri och akademi. Även Lighthouse och SP:s sjöfartsplattform har ett nära samarbete med omgivande samhälle, Lighthouse med syfte att göra sjöfarten mer effektiv, säker och miljövänlig, och SP Nya konstruktioner till sjöss med syfte att stödja utvecklingen mot mer vikteffektiva transporter till sjöss. Inom EU finns det flera strategier kopplade till området. Dessa berör bland annat en stärkt marknad för nya, rena fordonsteknologier och alternativa bränslen samt en bred marknadsintroduktion av miljövänliga bilar sett ur ett livscykelperspektiv. Västra Götaland är idag ledande i Sverige inom energieffektivt byggande. Forskningen sker framförallt vid Chalmers Tekniska högskola, CIT Energy Management och vid SP Sveriges tekniska forskningsinstitut. Forskningen kretsar kring ett antal större forsknings- och utvecklingsprojekt såsom ombyggnaden av Brogården, Backa Röd och projekt Kvillebäcken. Från EU:s håll finns målet om att reducera koldioxidutsläppen med 20%, förbättra energieffektiviteten med 20% och uppnå 20% förnybar energi till år 2020, vilket innebär att energieffektivt byggande har en nyckelroll att spela. Utöver det har direktivet för Energy Performance of Buildings fastställt lägsta effektiviseringsstandarder för byggnader. Vad gäller forskningsresurser som stödjer en ökad produktion av förnyelsebar energi finns flera goda västsvenska exempel att visa upp. Programmet Energigården syftar till att vara en samlande och pådrivande kraft i utvecklingen av förnybar energiproduktion från det västsvenska lantbruket. Utmaningen är att får lantbruk och skog att räcka till för flera intressen. SLU driver därför Future Forest för att belysa vilka konsekvenser olika val gällande att bruka skogen kan få. För resurserna sol, vind och vatten ser utmaningarna annorlunda ut. Soluppgång i Väst syftar till att underlätta för investeringar i och installeringar av solenergi. Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum vid Chalmers har bildats för att höja den svenska vindkraftskompetensen. Slutligen ska det nystartade Ocean Energy Centre fungera som ett branschutvecklingscentrum för svenska företag inom förnybar havsbaserad energi. Även dessa forskningsresurser är kopplade till EU:s mål om att 20% av vår energiförbrukning ska komma från förnybara bränslen, inklusive biomassa, vatten, vind och solenergi år 2020. Västsvenska forskningsresurser inom möjliggörande teknologier Inom tillverkning är utmaningen att producera fler produkter med mindre material, mindre energi och mindre avfall. IVL, Chalmers, Innovatum och Swerea är alla västsvenska aktörer som arbetar med frågan. Exempel på samarbeten är Produktionstekniskt Centrum som drivs av Innovatum, som är ett samarbete mellan Saab Automobile, Volvo Aero och Högskolan Väst. Även CPM, the Swedish Life Cycle Center vid Chalmers fungerar som en kunskapsplattform mellan industri, akademi, forskningsinstitut och myndigheter inom frågor kopplade till livscykelanalyser av produkter. Ett av Chalmers styrkeområden finns inom området produktion. 9

Framsteg inom nanoteknologi kommer att utvecklas till en massmarknad under de kommande åren. Tvärvetenskaplig kompetens är en nödvändig ingrediens för att förstärka den potentiella nanoteknologiska revolutionen. Därför efterfrågas tvärvetenskapliga projekt mellan privata och offentliga aktörer i EU:s forskningsprogram FP7. EU ger mycket stöd till initiativ inom nanoteknologi. Chalmers har en internationellt sett stark nanomiljö, och ett av Chalmers styrkeområden handlar om nanovetenskap och nanoteknik. Chalmers leder ett projekt om grafen, vars förslag har blivit utvalt av EU för att tävla om finansiering motsvarande tusen forskare i tio år. Intermat-centret som leds av Sveriges forskningsinstitut Ytkemiska Institutet satsar på att bli ett internationellt ledande center för gränsytematerial, tillsammans med industriella och akademiska partners. Avancerade material kan ge produkter nya funktioner och förbättrade egenskaper och dessutom bli mer hållbara. Ett exempel är högtemperaturkorrosion, som försvårar och utvecklingen av mer ekonomiska och miljövänliga processer och system. Centrum för högtemperaturkorrosion som finansieras av Statens Energimyndighet, Chalmers och 18 medlemsföretag bedriver forskning i ett nära samarbete mellan flera forskargrupper. Scandinavian Coatings Center samlar kompetens inom ytbehandling och har bildats av SP, Trätek, YKI Ytkemiska institutet och CBI Betonginstitutet. EU menar att Europa måste hitta substitut för kritiska eller energikrävande råmaterial, och har identifierat en rad hinder för detta. För att överkomma hindren krävs stöd till utvecklandet av innovativa teknologier. Stöd till avancerade material ges i programmet FP7 inom området nanoteknologi och material. EU-strategier ur ett branschperspektiv IT-sektorn ökar i betydelse och är också en viktig möjliggörande teknik. Satsningarna inriktas på miljö-energi(effektivitet) området och också hälsovård och andra samhällsfunktioner. IT-satsningar syftar till nya innovativa lösningar och ligger nära företagens behov. IT-området har den största budget i EU:s forskningsprogram. Transportområdet är ett viktigt policyområde då transporter anses vara en förutsättning för en väl fungerande inre marknad. De övergripande handla mest om att utveckla infrastrukturen för att få bort problemsträckor i de centrala delarna av EU. Dessa satsningar är troligen mer positiva för byggsektorn än för fordonstillverkarna. Transport är den tredje största posten i EU:s forskningsprogram. Energi Miljö är ett aktuellt policyområde men det där inte finns lika omfattande resurser tilldelade i forskningsprogrammet som ovan utan mycket av möjligheterna ligger i konkurrensprogrammen. Satsningarna är breda från stora systemövergripande som utsläppsmål ner till stöd för innovativa tekniker i specifika miljöer som tex städer. EU-strategier för klimatsmarta lösningar Den byggda miljön bedöms vara den sektorn där man kan nå långt med energieffektivisering på kort tid. Här man också tagit beslut om en nära-noll energi lösning för nya byggnader från och med år 2020. Detta innebär att det utöver EU-medel också kommer att finnas nationella medel för att få ut innovativa lösningar på marknaden. Det är marknaden som ska genomföra processen men då byggsektorn har en speciell nationell struktur kommer det nog främsta öka exporten av konsulttjänster. Hållbara transporter är centralt för EU men också väl fungerande transporter. Policys siktar på att minska miljöbelastningen av vägtransporter (tex med energieffektivare hybrid och elfordon) men också mot att flytta över transporter till andra transportslag som tåg och 10

sjöfart. Här finns mycket EU-medel tillgängliga men det handlar ofta om infrastruktursprojekt. Förnybara bränslen från inhemsk bioråvara är ett viktigt område inte bara för att minska klimatpåverkan utan också för att säkra energiförsörjningen. Här satsar man inom forskningsprogrammen på andra generationens drivmedel och näringslivet är med i storskaliga satsningar. Givetvis påverkar detta också jord- och skogsbruk då de kommer att bli primära leverantörer av bioråvara. EU-strategier för möjliggörande teknologier Bioteknik är ett stort område som innefattar fler branscher inklusive jord- och skogsbruk, fiska och Life science. Det gör det till ett viktigt område men också svåröverskådligt ur ett strategiskt perspektiv. Det har ett stort näringslivsdeltagande och också omfattande forsknings- och utvecklingsbudgetar. Området avancerade material påminner en del om energistrategier då många råvaror importeras vilket gör EU beroende av andra länder för sin försörjning och dessutom är en del ämnen ändliga resurser vilket gör att de är eller kommer att bli en bristvara. Industrin är tydligt involverad och man satsar också stora forskningsresurser för att få fram nya råvaror och nya avancerade material. Nanoteknik är verkligen hett just nu och eftersom det finns potentiella tillämpningarna inom alla områden är företag från många branscher involverade. Fokus ligger dock fortfarande på forsknings och utveckling och därmed stora budgetar för detta i forskningsprogrammen. Praktiska tillämpningar har börjat komma på marknaden men inte till den grad att det kan ses som en konkurrensfördel och näringslivsdrivande. 11

4. Bakgrund och motiv för Västra Götalandsregionen Resurseffektivitet är nyckelordet för verksamhetsutveckling i de flesta branscher, inte bara relaterat till klimathotet utan för att också många andra resurser idag är hårt ansatta. Den nödvändiga omställningen till ett resurseffektivt näringsliv kräver nya tekniska lösningar, tjänster, processer och system. Genom att skapa förutsättningar för resurseffektiv tillväxt kan samhällsutvecklingen styras i en mer hållbar riktning. Ur ett näringspolitiskt perspektiv utgör miljöteknikområdets tillväxt en möjlighet att skapa sysselsättningstillfällen och stärka konkurrenskraften. Med en internationell toppnivå när det gäller näringslivets satsningar på forskning och utveckling, en stark högteknologisk industri och en lång industriell tradition att verka på en internationell marknad har Västra Götaland ett bra utgångsläge för att bli konkurrenskraftiga inom miljöteknikområdet. Näringsliv, universitet och forskningsinstitut ligger redan idag långt framme när det gäller forskning och utveckling inom flera miljörelaterade områden. För att ta tillvara på potentialen inom miljöteknikområdet i Västra Götaland kan det finnas behov av offentliga åtgärder på regional nivå som kompletterar nationella satsningar. Det kan t.ex. handla om att skapa plattformar som stimulerar till ökad FoU-samverkan mellan företag och mellan företag och akademin, eller åtgärder för att stimulera och tillvarata nya idéer med kommersiell potential. En strategisk regional satsning inom miljöområdet under perioden 2009-2010 är InMotion ett program med syfte att stimulera omställning och hållbar utveckling inom näringslivet i Västra Götaland. Den regionala satsningen för att främja miljötekniksektorn kommer i någon form att fortsätta även efter 2010. Vid utformandet av framtida insatser är det angeläget med ökad kunskap om inom vilka miljöteknikområden Västra Götalands har sina styrkor idag och inom vilka områden det finns god tillväxtpotential. Det krävs en kartläggning av miljötekniksektorn och miljörelaterad forskning i Västra Götaland till grund för en analys av Västra Götalands styrkor inom miljöteknikområdet ur ett näringslivsperspektiv. Bedömningar ska göras av inom vilka områden Västra Götaland näringsliv är internationellt konkurrenskraftiga idag och inom vilka områden det finns en god potential för att uppnå konkurrenskraft i framtiden. En preliminär analys presenteras vid ett seminarium med regionala och nationella experter inom miljöteknikområdet. Efter seminariet sammanställs resultatet i en rapport. 12

6. InMotion 1 Programmet för den strategiska regionala satsningen InMotion togs fram under våren 2009. Då präglas situationen i Västsverige av lågkonjunktur som utvecklats extremt snabbt orsakat av den globala finanskrisen samtidigt som det fortfarande fanns positiva förväntningar inför klimatmötet i Köpenhamn. Detta var också innan det var klart att Chalmers Tekniska Högkola skulle få extra strategiska resurser för att utveckla forskning och kompetens inom ett antal kunskapsområden. Nedan följer ett kort sammandrag av utformningen av InMotion 2009-2011. Vision och mål Dokumenten Vision Västra Götaland och Tillväxtprogram Västra Götaland lade fast regionens syn på de långsiktigt viktigaste frågorna för hållbar tillväxt och preciserade inriktning och målbilder för det konkreta arbetet. I linje med Lissabonstrategin och till denna länkade nationella strategier pekades vägen ut mot en region som är konkurrenskraftig i en global kunskapsekonomi. Men som också baserar väsentliga delar av denna konkurrenskraft på att utnyttja de starka regionala förutsättningar som finns att utveckla en mer hållbar region, med hjälp av mer innovativa lösningar. Och inte minst att bygga framtidens attraktionskraft på dessa kvaliteter. Programmet InMotion skulle stärka förutsättningarna för att nå visionen Det goda livet i Västra Götaland och att skapa attraktivitet och internationell konkurrenskraft. Det övergripande målet för programmet InMotion är att Västra Götaland ska vara en av Europas ledande regioner inom miljö, energi och nästa generations hållbara transportlösningar. Fokus i programmet låg på elektrifiering och på att minska beroendet av fossila energikällor. Satsningen genomfördes genom att samla industri, kunskapsorganisationer och samhällsaktörer. Produkt- och tjänsteutveckling till nytta för omställning av svensk fordons och transportindustri samt på energi- och miljöteknik i näringslivet lyfts fram. Medlen prioriteras till olika utvecklingsprojekt inklusive strategisk upphandling, test- och demonstrationsanläggningar. Bedömningen var att 150 regionala miljoner har förutsättningar att skapa en samlad offensiv utvecklingssatsning på en halv miljard kronor inom de identifierade områdena. Utmaning och Strategi Västra Götaland har sammantaget tydliga förutsättningar att spela en viktig roll inom centrala globala framtidsområden som nästa generations transportlösningar och miljö- och energisystem. Den avgörande utmaningen är att samla nationens och regionens resurser i gemensam specialisering som gör att den internationella konkurrenskraften stärks ytterligare. Detta kräver att: Förmågan till kraftsamling av kompetenser och resurser mellan nation, industri och kunskapsorganisationer systemförståelse - måste stärkas. 13

Samhällets möjligheter att driva på omställning och utveckling, också genom innovativ upphandling och affärsdriven hållbar utveckling, måste utnyttjas mer samlat. Konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer som kan mäta sig på en global arena, där akademin tillsammans med industriforskningsinstituten i än högre utsträckning än idag möter industriell utveckling och tillämpning måste utvecklas. Nya affärsmodeller och samarbeten som stödjer ett identifierat behov av industriell omställning måste underlättas. Positioneringen inom EU för att dra nytta av de ökade resurserna för forskning, utveckling och innovation inom t.ex. elektrifiering måste förbättras. Fokusområden Inom hållbara transporter handlar det om områden med stor betydelse för industrins framtida konkurrenskraft där även positiva samhällsekonomiska effekter kan uppnås. Alternativa bränslen, elektrifiering och hybridisering, säkerhet, transporteffektivitet och produktionsteknik prioriteras. Beteendevetenskap och Human Machine Interface (HMI) är viktigt att koppla till samtliga av dessa områden. Vindkraft, solenergi, bioenergi och vågkraft prioriteras inom energiförsörjning som även innefattar Clean Tech och miljöteknik i bredare bemärkelse. Byggstenar Inom ovan beskrivna fokusområdena fanns i Västra Götaland redan ett stort antal konkurrenskraftiga företag såväl små och medelstora som mycket forskningsintensiva större företag som verkar på en global marknad. Dessutom bedrivs som tidigare konstaterats en stor andel av den svenska nyskapande miljöforskningen av universitet, högskolor och institut i Västra Götaland. Väl fungerande samarbeten mellan näringslivet, akademi, institut, Västra Götalandsregionen, staten och kommuner i samverkan bedrivs redan inom flera av de aktuella områdena. Etablerade och fungerande nätverk som syftar till hållbar och kunskapsbaserad utveckling är Smart Energi, Biogas Väst, Power Väst, EcoEx och Test Site Sweden, Kemiklustret, för att nämna några. Inom dessa och andra initiativ finns nätverk av kompetens, infrastruktur och affärserfarenheter som skapar förutsättningar för en fortsatt mer fokuserad satsning på innovation, tillväxt och företagande. Programmet bygger vidare på och stärker dessa samarbeten. Verktyg För att möta de utmaningar som industri och samhälle står inför i Västra Götaland kommer insatser att ske inom sex områden: 1. Miljöer för kunskapsutveckling, test och demonstration 2. Utvecklingsprojekt produkter, tjänster och processer 3. Internationalisering 4. Marknadspåverkande insatser 5. Företagsfinansiering 14

6. Förstärkning av samverkansplattformar Alla satsningar syftar till att katalysera aktiviteter och accelerera utvecklingsprocesser. Samtidigt ska programmet komplettera, förstärka och samverka med nationella satsningar som regeringens strategiska initiativ, nationella kompetenscentra, produktutvecklingsinsatser för små- och medelstora företag. För område ett till fyra avsätts en samlad ram på 98 mnkr vilken fördelas mellan insatser inom dessa i förhållande till i vilken mån och med vilken effektivitet de bedöms uppfylla programmets målsättningar. Inom område fem och sex avsätts sammanlagt ca 50 mnkr till ett antal riktade insatser. 7. Kartläggningsmetodik Under våren 2011 när denna utredning gjorts ser situationen annorlunda ut i Västsverige än våren 2009. Nu är det en högkonjunktur i Västsverige och klimatdiskussionerna handlar kanske inte så mycket om klimatet i sig som energiresursfrågan i sig. Utvecklingen i Nordafrika och mellanöstern visar på att tillgången av olja vilar på en politiskt skakig grund. Detta samtidigt som utvecklingen i Fukishima, Japan skapat betydande tveksamheter om kärnkraften som en energiresurs för framtiden. För att få fram ett bra analysunderlag har kartläggningen gjorts uppdelad på tre olika riktningar och ur tre olika perspektiv. Riktningarna är näringslivets utveckling, forskningens utveckling samt utvecklingen i EU. Varje inriktning har studerats från tre olika perspektiv: Miljökompetensstyrkor inom de viktigaste västsvenska branscherna, Miljökompetensstyrkor till stöd för regions klimatstrategi och kompetensstyrkor inom de av EU utpekade områden med s.k. möjliggörande teknologier. Inriktning 1. Kartläggning av miljörelaterade kompetensstyrkor hos Västsvenskt näringsliv Miljöteknikkompetens är spridd i näringslivets alla delar och företagen utgör en mycket heterogen grupp som omfattar allt ifrån kunskaps- och forskningsintensiv tjänsteföretag till mer traditionella industriföretag. Begreppet miljöteknik växer hela tiden från att vara reningsteknik sedan cleantech och nu allt mer resurseffektiv teknik. Reningstekniken tar hand om alla de restprodukter som bildas vid produktion och olika samhällsfunktioner, t.ex. bullerdämpning. Cleantech kan beskrivas som teknik vilken levererar önskad funktion utan den gamla teknikens restprodukt t.ex. vindkraft. Resurseffektiv teknik är ofta teknik som levererar önskad teknik utan att använda lika mycket resurser som gammal teknik t.ex. Passivhuskoncept för lågenergihus. Det kan vara intressant att vara öppen för hela bredden när man inleder kartläggningen av miljötekniksektorn i Västra Götaland. En fördel med detta är att man kan få med fler företag, även de som kanske inte direkt känner igen sig som miljöteknik. Kartläggningen ska utgå från tre olika perspektiv för att identifiera olika strategiska möjligheter. Ett perspektiv från traditionell branschbeskrivning för att identifiera hur 15

etablerade branscher kan bli konkurrenskraftiga med mer miljökompetens. Ett annat perspektiv är att utifrån de utmaningar som identifierats i Klimatstrategin för Västra Götaland kartlägga om det finns regionala resurser för att klara av dessa. Det tredje perspektivet är att kartlägga hur starka Västsverige är inom EU definition av sk enabling technologies. Det har genomförts och genomförs just nu olika kartläggningar av miljöteknikutvecklingen. Vårt mål är att få ta del av dessa kartläggningar och med hjälp av dem sammanställa underlag som fyller kraven i denna utredning. Perspektiv A. Miljörelaterade kompetensstyrkor ur ett branschperspektiv Branschperspektivet utgår från de branscher som lyftes fram som extra viktiga av Regionutvecklingssekretariatet vid Forum Västra Götaland i februari 2011. Kultur-, besöks- och upplevelsenäring Textil Fordon/transport Maritima sektorn Livsmedel Petrokemi IT Trä Energi miljö Biomedicin och hälsa Bygg Perspektiv B. Miljörelaterade kompetensstyrkor ur ett klimatstrategiperspektiv Under denna rubrik finns en sammanställning av regionala teknikleverantörer vilka fungerar eller kan fungera som resurser för utmaningarna i den västsvenska klimatstrategin. Sammanställningen är uppställd efter de sex utmaningarna I klimatstrategin. Effektiv energianvändning i bostäder och lokaler Effektiva godstransporter mobilitet Effektiva persontransporter Alternativa drivmedel och effektivare fordon samt sjöfart Ökad produktion av energi från jord, skog, sol, vind och vågkraft Livsstil, konsumentmakt och producentansvar Perspektiv C. Miljörelaterade kompetensstyrkor inom möjliggörande teknologier Inom EU har man identifierat att det viktigaste för en grön tillväxt i Europa är innovationer inom alla branscher och att det för detta finns ett antal s.k. möjliggörande teknikområden. ICT Informations och kommunikationsteknologier. IKT spelar en avgörande roll i: o förbättra konkurrenskraften i hela ekonomin med tanke på globaliseringen, främja innovation, kreativitet och effektivitet; 16

o o o vetenskaplig och teknisk utveckling inom så skilda områden som medicin och fysik; modernisera så olikartade sektorer som utbildning, säkerhet, energi och transport, och göra Europas stora offentliga sektor effektivare; att ta itu med sociala utmaningar och att förbättra livskvaliteten samtidigt möta utmaningen med ett åldrande samhälle. Nanotechnology Nanoteknologi. Framsteg inom nanonivå teknik kommer att utvecklas till en massmarknad under de kommande åren, med nya produkter och tjänster som kan öka människors hälsa, och samtidigt bevara resurserna och skydda miljön. Men fokus på EU-nivå för forskning och teknisk innovation är viktigt att behärska materiens egenskaper som bara kan förstås och kontrolleras på nanonivå och möjliggör montering av nano-element som kan leda till nya funktionella, mekaniska och andra egenskaper. Nya attityder, infrastruktur i världsklass och tvärvetenskaplig kompetens är avgörande för att förstärka den potentiella nanotekniska revolutionen. Advanced materials Avancerade material. Material kan aktivera industriella och kommersiella framgångar för både befintliga och ännu ej befintliga produkter och processer: nya funktioner och förbättrade egenskaper ger ett mervärde åt befintliga produkter och processer, och utgör en osynlig revolution; samtidigt, de tekniska produktionen av material genom design kan möjliggöra utvecklingen av produkter och processer under en verkligt hållbar systematisk strategi. Manufacturing Tillverkning. Inom tillverkning är utmaningen att producera fler produkter med mindre material, mindre energi och mindre avfall. Space technology Rymdteknologi. Inom miljöforskningen handlar det ofta om att utveckla teknik för satellitövervakning av miljö men det kan också handla om hur man utnyttjar rymdteknologi tex GPS för nya tjänster som tex ruttoptimering. Biotechnology Bioteknologi. Är ett brett begrepp som innefattar forskningsområden som utgår från att använde biologiska resurser. Det innefattar växtodling, djur, energi, kemi, medicin och mycket mer. Inriktning 2. Kartläggning av miljörelaterad forskning i Västra Götaland För att näringslivet ska kunna utvecklas inom starka miljöområden behövs spetsforskning inom akademin och forskningsinstitut. Utredaren ska kartlägga förekomsten av miljörelaterade forskningsområden vid Västra Götaland universitet, högskolor och forskningsinstitut utifrån i föregående stycke beskrivna perspektiv. I denna kartläggning har vi valt att fokusera på de forskningsmiljöer vid universitet, högskola och forskningsinstitut som har (eller skulle kunna ha) ett nära samarbetet med näringsliv och samhälle för att som kompetensresurs öka konkurrenskraft och bidra till genomförandet av Klimatstrategin. Det innebär att vi valt att utesluta miljöeffektforskning. Kartläggningen görs bl.a. genom genomgång tidigare genomförda inventeringar av miljörelaterad forskning vid universitet och högskolor och intervjuer med företrädare från 17

akademin och forskningsinstitut. Forskningsmiljöerna kartläggs utifrån de tre olika perspektiven: Perspektiv A. Miljöforskning i Branschperspektiv Perspektiv B. Miljöforskning i Klimatstrategiperspektiv Perspektiv C. Miljöforskning inom Möjliggörande teknologier Inriktning 3. Kartläggning av EU:s strategier för miljöteknik fram till 2020 Föra att kunna bedöma inom vilka områden Västra Götaland näringsliv är internationellt konkurrenskraftiga idag och inom vilka områden det finns en god potential för att uppnå konkurrenskraft i framtiden måste man även undersöka utvecklingen utomlands. Utvecklingen inom EU är viktig på flera sätt. Dels för att här kan man hitta mer stöd för utvecklingen i Västsverige och dels för att Först och främst viktigt då den också pekar ut hur de internationella marknaderna kommer att utvecklas. Lissabonstrategin är vidareutvecklad i dokumentet Europa 2020. Inom miljö satsar man på resurseffektivt näringsliv. Idag finns det förslag på ett flertal strategier som kommer miljöteknik. Ett exempel är direktivet om Nära-noll energibyggnader. Även EU strategierna kartläggs ur de tre olika perspektiven: Perspektiv A. EU-strategier ur ett branschperspektiv Perspektiv B. EU strategier ur ett klimatstrategiperspektiv Perspektiv C. EU strategier för möjliggörande teknologier 8. Kartläggning av miljörelaterade kompetensstyrkor hos Västsvenskt näringsliv Företag med miljörelaterade kompetensstyrkor ur ett branschperspektiv Branschperspektivet utgår från de branscher som lyftes fram som extra viktiga av Regionutvecklingssekretariatet vid Forum Västra Götaland i februari 2011. 18

Vid kartläggningen av företag, så uppkom det behov av att dela av branschen Energi -miljö i flera undersegment, på grund av det stora antalet företag med stor bredd i kompetens och erbjudanden. Följande underrubriker har använts: Miljö Marksanering/förbättring Miljö-Luftföroreningar/buller Miljöutbildning/utredning Energieffektivisering hos kund Energisparande/energisnåla produkter Förnyelsebar energiproduktion Vid kartläggningen av företag visade det sig att återvinningsföretagen och vattenreningsföretagen i Västra Götaland var många och intressanta. Dessa företag är tillagda med rubrikerna: Återvinning Vattenrening med underrubrikerna o Processvatten o Dagvatten o Maritim vattenrening/olja I bifogad bilaga till rapporten är företagen uppräknade i alfabetisk ordning med en mycket kort beskrivning av verksamheten relaterat till miljöaspekten. 19

I sammanställningen finns idag 277 företag. Detta är en första sammanställning som det är tänkt att bygga vidare på med fler företag allteftersom de granskas. Allt finns sammanställt också i ett Excel-format vilket ger möjligheter att bygga vidare som en databas. Generellt för Västra Götalands regionen när det gäller miljöteknik ur ett branschperspektiv är ett centralt läge i Norden där Göteborgs hamn är betydelsefull för export och import. Det är även stor tillgång till välutbildad arbetskraft i storstadsregionen Göteborg. Nedan följer företagen uppräknade i alfabetisk ordning med en mycket kort beskrivning av verksamheten relaterat till miljöaspekten i respektive branschområde. Kultur-, besöks- och upplevelsenäring ---------- Textil Inom textilområdet är för närvarande fyra företag presenterade. DEM Collective Ekelund Linneväveri Industri Textil Job Svenska Textilfilter Alla textilier som används i Dem Collectives produkter är till 100 % tillverkade av ekologiskt odlad bomull från Gujarat, norra Indien. Bomullen odlas med droppbevattning, som innebär minsta möjliga vattenförbrukning. Inga skadliga bekämpningsmedel eller kemikalier används i odlings eller färgningsprocessen. Linneväveriets beredning, ny energi- och miljösparande process vid beredning av tyger, påvisad minskning av utsläpp och energi Industri Textil Job hjälper företag att städa upp sina utsläpp till luft och vatten och hjälper industrin att göra sina pågående processer säkrare och effektivare. Industri Textil Job hjälper även lokala myndigheter att avvattna deras avloppsslam och rensa upp utsläpp från termiska kraftverk. Svenska Textilfilter, STF, är specialiserade på utveckling och tillverkning av textila filter för stoftavskiljning, våtfiltrering och ventilation. Fordon/transport Inom området hållbara transporter är för närvarande 37 företag presenterade. Aspen Petroleum Cellma City Car Club Aspen utvecklar och säljer bränsle som har mindre påverkan på människor och miljö. Cellma är ett konsultföretag främst inriktat på områdena miljö, utbildning, hållbar transport, biogas och management... City Car Club - miljöbilpool Clean Oil Clean Oil Technology utvecklar och marknadsför patenterad miljöteknik för kontinuerlig rening av smörj- och hydrauloljor under drift i motorer 20