Inspektion av polismyndigheternas arbete med brottssamordning

Tillsynsrapport 2013:12 Inspektion av polismyndigheternas arbete med brottssamordning Rikspolisstyrelsen

Sammanfattning 3 Sammanfattning Begreppet brottssamordning omfattar processerna ärendesamordning forensisk analys och operativ brottsanalys. Syftet med ärendesamordning är främst att ur ett effektivitetsperspektiv i ett sammanhang utreda de samlade brottsmisstankarna mot samma person och i ett sammanhang redovisa ärendena till åklagaren. Ärendesamordningen utgör en kontinuerlig process som påbörjas i så nära anslutning som möjligt till att ärendet inkommit och pågår fram till att ärendet avslutas genom att det redovisas till åklagaren, läggs ner eller förundersökningsbegränsas. Forensisk analys och operativ brottsanalys innebär systematiska analyser av brottslighet för att identifiera brottsmönster, tillvägagångssätt och jämföra spår från brottsplatser i syfte att undersöka om det finns gemensamma faktorer som kan tyda på seriebrottslighet. En generell bedömning är att vid de inspekterade myndigheterna fungerar ärendesamordningen tillfredsställande. Däremot behöver den forensiska analysen och den operativa brottsanalysen utvecklas. En viktig förbättringsåtgärd i detta avseende är att den forensiska analysverksamheten och den operativa brottsanalysverksamheten sammanförs till en gemensam funktion och utförs i ett sammanhang. Samtliga inspekterade polismyndigheter har funktioner för brottssamordning, där ärendesamordningen och ärendefördelningen är den mest framträdande processen. Den forensiska analysverksamheten och den operativa brottsanalysverksamheten är däremot ofta en mindre framträdande process. En anledning till otydligheten är att analysverksamheten oftast bedrivs i två parallella processer och saknar därmed en tydlig gemensam struktur, vilket försämrar möjligheten att skapa en samlad bild av tillgänglig information. En generell brist är också att det ofta saknas en tydlig mottagare av operativa underrättelser och annan liknande information. Syftet med förundersökningsbegränsning är främst processekonomiskt, d.v.s. att utredningsresurserna ska användas så effektivt och rationellt som möjligt. Brott som inte bedöms påverka påföljden bör i vissa fall inte utredas. En effektiv utredningsverksamhet kräver en god ärendesamordning för att förundersökningsbegränsning ska kunna tillämpas. Tilllämpas inte förundersökningsbegränsning när så är möjligt, medför detta att utredningsresurs används för att utreda ärenden som inte påverkar påföljden. Under inspektionen har framkommit att polismyndigheter med en stark resultatorientering på enhetsnivå, som innebär högt ställda krav på att redovisa ärenden till åklagare, riskerar att utveckla ett motstånd mot att samordna ärenden med god prognos. En väl utvecklad ärendesamordning tidigt i processen kan motverka detta. En effektiv brottssamordning inom både processerna ärendesamordning samt forensisk analys och operativ brottsanalys innehåller framförallt en tydlig styrning och ledning, som innebär tydliga rutiner och beskrivning av vem som ansvarar för samordningen och hur den ska genomföras. En väl genomförd ärendesamordning leder sannolikt till att färre ärenden redovisas till åklagaren, eftersom förundersökningsbegränsning därmed kan tillämpas effektivt. I vilken omfattning brottssamordning leder till att brott klaras upp går inte att mäta, då sådana uppföljningssystem saknas.

Innehåll 4 Innehåll 1 Inledning...5 1.1 Direktiv...5 1.2 Bakgrund...5 1.3 Inspektionsgruppen...6 2 Genomförande...7 2.1 Metod...7 2.2 Inspekterade polismyndigheter...8 3 Reglering av ämnesområdet...8 3.1 Rättslig reglering m.m....8 3.2 Styrdokument...8 3.3 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder...9 3.4 Statistik...9 4 Iakttagelser...10 4.1 Polismyndigheten i Hallands län...10 4.1.1 Allmänt...10 4.1.2 Organisation...10 4.1.3 Ärendesamordning...11 4.1.4 Forensisk analys...11 4.1.5 Operativ analys...12 4.2 Polismyndigheten Uppsala län...12 4.2.1 Allmänt...12 4.2.2 Organisation...12 4.2.3 Ärendesamordning...13 4.2.4 Forensisk analys...13 4.2.5 Operativ brottsanalys...14 4.3 Polismyndigheten Värmland...14 4.3.1 Allmänt...14 4.3.2 Organisation...14 4.3.3 Ärendesamordning...15 4.3.4 Forensisk analys...16 4.3.5 Operativ brottsanalys...16 4.4 Polismyndigheten i Stockholms län, Polismästardistriktet Västerort...16 4.4.1 Allmänt...16 4.4.2 Organisation...16 4.4.3 Ärendesamordning...17 4.4.4 Forensisk analys...17 4.4.5 Operativ brottsanalys...18 5 Bedömningar av inspekterade myndigheter...19 5.1 Polismyndigheten i Hallands län...19 5.2 Polismyndigheten i Uppsala län...19 5.3 Polismyndigheten Värmland...20 5.4 Polismyndigheten i Stockholms län, Polismästardistriktet Västerort...21 6 Sammanfattande bedömning...23 6.1 Allmänt...23 6.2 Ärendesamordning...23 6.3 Forensisk analys...24 6.4 Operativ brottsanalys...24 7 Överväganden...26 7.1 Ändrad beskrivning av brottssamordningen...26 7.2 Ärendesamordning...26 7.3 Forensisk analys och operativ brottsanalys...27 8 Rekommendationer...28 8.1 Rikspolisstyrelsen...28 8.2 Polismyndigheterna...28 9 Definitioner och förkortningar...29 10 Bilagor...30

Inledning 5 1. Inledning 1.1 Direktiv I Rikspolisstyrelsens kompletterande tillsynsplan för år 2012 har bland annat beslutats att tillsyn av polismyndigheternas arbete med brottssamordning, forensisk analys och operativ brottsanalys ska genomföras. Syftet med inspektionen är att granska i vilken utsträckning brottssamordningsfunktionerna inverkar på utredningsprocessen, samt att belysa om arbetet sker enligt Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Vidare ska undersökas om det går att koppla arbetet i funktionen till de resultat som polismyndigheterna uppnår i förhållande till uppsatta mål avseende utredning och lagföring. Direktiven för inspektionen framgår av bilaga 1. 1.2 Bakgrund Under år 2012 anmäldes i landet cirka 1 402 000 brott enligt Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik, vilket innebär att 2,7 brott anmäldes i genomsnitt varje minut under året. Ofta finns ett samband mellan brotten som till exempel att samma person är misstänkt för ett antal brott, att det finns omständigheter som modus operandi och spår som tyder på att brotten är av seriekaraktär och begåtts av samma gärningsman. För att nå framgång i utredningsarbetet av framför allt seriebrottsligheten är det viktigt att sådana ärenden fångas upp i anmälningsflödet och samordnas för att brotten ska kunna utredas i ett sammanhang. PNU anger att det för detta ändamål måste finnas en myndighetsgemensam brottssamordningsfunktion som ska vara ett naturligt genomgångsled för all utredningsverksamhet i myndigheten. Med brottssamordning avses i detta sammanhang en funktion som utifrån en helhetssyn samordnar och fördelar myndighetens brottsutredningar. I brottssamordningen bör enligt PNU ingå ärendesamordning och bedömningar av utredningar operativ brottsanalys av mängdbrott 1 forensisk analys. Ärendesamordning Med ärendesamordning avses att ärenden med samma skäligen misstänkt person (eller målsäganden) utreds i ett sammanhang vid samma enhet och om möjligt av samma utredare, men också att ärendena redovisas i ett sammanhang till åklagare. Ärendefördelning innebär att ärendena fördelas efter en viss beslutad struktur som kan vara fördelning efter brottsforum eller brottstyp. Operativ brottsanalys Med operativ brottsanalys avses en metod som bygger på att anmäld mängdbrottslighet med okänd gärningsman systematisk analyseras i syfte att identifiera brottsmönster, modus operandi, gemensamma signalement samt trender och tendenser. Förutom informationen i inkomna anmälningar används även information i underrättelseuppslag, brottsutredningar och annan relevant dokumentation. Forensisk analys Med forensisk analys avses en analys med utgångspunkt från det forensiska materialet. Även olika tillvägagångssätt (modus operandi) ingår i analysen för att hitta samband mellan olika anmälda brott. Ärenden i vilka DNA- eller fingeravtrycksspår medfört träff mot person används som grund för att söka nya samband. Spår som säkrats, både i ärenden med känd och okänd gärningsman, jämförs med liknande spår från andra brottsplatser. Detta kan gälla skoeller verktygsspår, DNA-spår som resulterat i träff mot ett DNA-spår i ett annat ärende eller fingeravtrycksspår som kräver manuell jämförelse. 1 Med mängdbrott avses här sådana brott som leds av polisiär förundersökningsledare

Inledning 6 1.3 Inspektionsgruppen Inspektionen genomfördes av Thomas Nilsson, polismästare inspektionsledare Polismyndigheten i Skåne Thomas Anderberg, kommissarie sekreterare Polismyndigheten i Skåne Tommy Lindén, kommissarie Polismyndigheten i Skåne Christina Lundin, inspektör Polismyndigheten i Dalarna Liselott Ehrnberg, inspektör Polismyndigheten i Västra Götaland Lars Lundmark, kommissarie Polismyndigheten i Västerbottens län

Genomförande 7 2. Genomförande 2.1 Metod Inspektionen genomfördes under april månad år 2013 och inleddes med att skriftliga svar på ett antal frågor inhämtades, samt att relevanta dokument om brottssamordningsverksamheten för aktuella polismyndigheter insamlades. Därefter besöktes myndigheterna och ett antal intervjuer genomfördes med personal i varierande funktioner med beröring till ämnet, som till exempel myndighetsledning, utredningschefer, förundersökningsledare, kriminaltekniker och analytiker. I vissa fall genomfördes även intervjuer med åklagare vid berörd åklagarkammare. 2.2 Inspekterade polismyndigheter Inspektionen genomfördes vid följande polismyndigheter. Polismyndigheten i Hallands län Polismyndigheten i Uppsala län Polismyndigheten Värmland Polismyndigheten i Stockholms län, Polismästardistriktet Västerort

Reglering av ämnesområdet 8 3. Reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering m.m. Brottssamordning Någon rättslig reglering av brottssamordningsverksamheten finns inte. Förundersökningsbegränsning Förundersökningsbegränsning är nära relaterad till ärendesamordningen. I Rättegångsbalken (RB) 23 kap. 4 föreskrivs att om det inte finns anledning att fullfölja förundersökningen ska den läggas ner. Förundersökningsbegränsning är reglerad i 23 kap. 4 a RB med följande lydelse: En förundersökning får vidare läggas ned 1. om fortsatt utredning skulle kräva kostnader som inte står i rimligt förhållande till sakens betydelse och det dessutom kan antas att brottets straffvärde inte överstiger fängelse i tre månader, eller 2. om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelser om åtalsunderlåtelse i 20 kap. eller om särskild åtalsprövning samt något väsentligt allmänt eller enskilt intresse ej åsidosätts genom att förundersökningen läggs ned. Om förutsättningar för att lägga ned en förundersökning enligt första stycket föreligger redan innan en sådan har inletts, får det beslutas att förundersökning inte ska inledas. Beslut enligt denna paragraf att lägga ned en förundersökning meddelas av den polismyndighet eller åklagare som leder förundersökningen om det kan antas att åtal för brottet inte skulle komma att ske till följd av bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 första stycket eller om särskild åtalsprövning. Detsamma gäller beslut att inte inleda förundersökning i motsvarande fall. Övriga beslut enligt denna paragraf meddelas av åklagare. Lag (2012:46). Delat förundersökningsledarskap Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (FAP 403-5) innehåller bestämmelser om ledning av förundersökning i brottmål. Föreskriften innehåller också det s.k. fördelningscirkuläret som beskriver brott av enkel beskaffenhet där förundersökningen normalt leds av polismyndigheten. I Överenskommelse mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna om samverkan mot mängd- och seriebrottslighet (A-400-68/11) anges att samordningsreglerna som anges i dokumentet inte innebär något avsteg från fördelningscirkuläret. Det påpekas särskilt att huvudregeln innebär att polismyndigheten behåller förundersökningsledarskapet för brottsmisstankar som enligt fördelningscirkuläret ska vara polisledda även om det förekommer andra brottsmisstankar mot samma person där förundersökningen leds av åklagare. 3.2 Styrdokument I bland annat följande dokument påpekas behovet av en brottssamordningsfunktion. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) (USE 400-0653/04) anger att myndighetsgemensamma brottssamordningsfunktioner bör inrättas. Justitiedepartementets uppdrag (Ju2011/5006/PO) till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet innebär bland annat krav på en effektivisering av brottssamordningen. Av polisens planeringsförutsättningar för 2013-2015 framgår att för att öka uppklaringen av tillgreppsbrott, ska genomföras spårsäkring och forensisk analys. Överenskommelsen mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna om samverkan mot mängd- och seriebrottslighet (A-400-68/11) innehåller fem delar där två behandlar samordning av brottsutredningar. Vidare framgår av överenskommelsen att det i samtliga polismyndigheter ska finnas en brottssamordningsfunktion.

Reglering av ämnesområdet 9 3.3 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Rikspolisstyrelsen har publicerat följande inspektionsrapporter som berör brottssamordningen. Inspektion av polismyndigheternas förmåga att genomföra utredningsåtgärder under icke-kontorstid (VLK 128-5896/11). Polismyndigheternas handläggning av bedrägeriärenden, en uppföljande inspektion (STA 128-5327/10). Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott (2011:1) Vidare har Ekonomiavdelningen vid Rikspolisstyrelsen publicerat följande rapporter som berör behovet av en effektiv brottssamordning. En effektivare ärendehantering för förbättrade verksamhetsresultat (EA 191-5292/11). Ett av identifierade hinder som bedöms påverka verksamhetsresultatet är otydligheter kring brottssamordningsfunktionens uppdrag och roll. Handläggning av misshandelsbrott utomhus vid polisområden och distrikt i storstäderna (EA 191-5292/11). Fördjupad uppföljning ur ett effektiviseringsperspektiv handläggning av bostadsinbrott (EA 191-5292/11). 3.4 Statistik Bilaga 2 Uppföljning av inkomna ärenden år 2009-2012 enligt polisens uppföljningssystem Status. Statistiken visar inflödet av ärenden i systemen K-RAR, T-RAR och Polisens utredningsstöd (PUST) enligt Polisens resultatrapporter (PRR). Bilaga 3 Uppföljning av mängdbrott (ärenden) exklusive mängdbrottskategori 1 år 1010-2012. Statistiken visar andelen positiva lagföringsbeslut där förundersökningen letts av polismyndigheterna. Bilaga 4 Andel skäligen misstänkta som handläggs vid mer än en enhet den 16 april 2013.

Iakttagelser 10 4. Iakttagelser 4.1 Polismyndigheten i Hallands län 4.1.1 Allmänt Polismyndigheten i Hallands län är organiserad i en operativ avdelning och stab. Den operativa avdelningen består av sex närpolisområden, länskriminalpolisen och länsordningspolisen. Enligt Polisens verksamhetsuppföljningssystem (VUP) var 861 personer anställda vid myndigheten den 31 december 2012. Inflödet av ärenden i systemen K-RAR, T-RAR och PUST enligt PRR framgår av bilaga 2. 4.1.2 Organisation Enligt polismyndighetens verksamhetsplan för år 2013 ska utrednings- och lagföringsverksamheten ske inom ramen för PNU genom att bland annat fokusera på brottssamordning. Brottssamordningen regleras i en tjänsteföreskrift som avser samordning av ärenden och i en avdelningsföreskrift som avser handläggning av anmälningar om brott m.m. Sammanlagt arbetar 16 jourförundersökningsledare, som primärt hanterar akutärenden, med brottssamordning under måndagar torsdagar klockan 06:30-23:30, fredagar klockan 06:30-24:00, lördagar klockan 00:00-24:00 samt söndagar klockan 00:00-23:30 vid kriminaljouren som finns i Halmstad (9), Varberg (3) och Kungsbacka (4). Kriminaljouren tillhör organisatoriskt länsordningspolisen. Förundersökningsledarna fattar beslut om att inleda förundersökning i inkomna ärenden, samt hur ärendena ska fördelas inom utredningsorganisationen. Vid polismyndigheten finns en brottssamordningsfunktion (BSF) som är organiserad inom länskriminalpolisen. BSF har enbart en stödjande funktion, vilket bland annat innebär att funktionen inte fattar beslut om hur ärendena ska fördelas. Sådana beslut fattas primärt av förundersökningsledare vid kriminaljouren. Funktionens uppgift i detta sammanhang är att, om det finns förutsättningar för samordning av ärenden med känd gärningsman såväl inom som utom länet, meddela berörda enheter. Finns oklarheter kring samordningen initierar BSF sådana ärendena till operativ ledningsgrupp (OLG) för beslut, genom att informera chefen för länskriminalpolisen. I ärenden där det tidigare fattats beslut om att inte inleda förundersökning kan funktionen fatta beslut om att återuppta ärendet och inleda förundersökning om det bedöms att ytterligare utredningsåtgärder kan bidra till uppklaring av seriebrott. Arbetet i BSF är i första hand inriktat mot stöldbrott av seriebrottskaraktär och då främst bostadsinbrott, brott mot funktionshindrad och fickstölder. BSF består av tre polismän, en person med kriminalteknisk kompetens och en analytiker som arbetar 50 procent i funktionen. Uppdraget 2 är att dagligen följa och analysera brottsutvecklingen agera helhetssyn och samordna bostadsinbrott identifiera seriebrottslighet samordna spår samordna ärenden med skäligen misstänkt gärningsman. I det dagliga arbetet ansvarar en polisman för ärendesamordningen och övriga två för den operativa analysen. Analytikern ansvarar för underrättelseflödet samt för mer omfattande analyser. Kriminalteknikern ansvarar för analys av den forensiska informationen. BSF kommunicerar brottsutvecklingen genom att bland annat veckovis vid OLG:s sammanträden lämna en lägesrapport och redovisa trender och seriebrottslighet samt att föredra operativa underrättelser regelbundet informera personalen om pågående brottslighet, där brottsmönster, signalement och andra liknande uppgifter ska utgöra grunden dagligen förse KUT-info 3 med ärenden utifrån inflödet av ärenden under dygnet. 2 Enligt polismyndighetens dokument Brottssamordningens uppdrag daterad 2013-03-22 3 Informationsblad från kriminalunderrättelsetjänsten

Iakttagelser 11 4.1.3 Ärendesamordning Samordningen sker genom slagningar i RAR-systemet, misstankeregister (MR) och PUST angående misstänkt person. I förekommande fall görs även slagningar i aktuella register om misstänkt person förekommer som målsäganden i annat ärende. Samordning 4 av ärenden med skäligen misstänkt person sker huvudsakligen i följande ordning till den enhet/ort där 1. den misstänkte är häktad 2. brottet med det högsta stadgade ministraffet är begånget 3. det tidigaste begångna brottet ägt rum alternativt där ärendet med äldst datum för brottsanmälan finns. Ärenden som upprättats av Polisens kontaktcenter (PKC) i Falkenberg hanteras av förundersökningsledare vid denna enhet och denne fattar beslut om hur ärendena ska fördelas. Ärenden som upprättas vid landets övriga PKC hanteras av förundersökningsledare vid kriminaljouren. Ärenden av mängdbrottskaraktär fördelas i första hand efter brottsforum, d.v.s. till det närpolisområde som har det geografiska ansvaret för brottsplatsen. Vissa brottstyper, till exempel brott mot barn och grova brott utreds vid länskriminalpolisen. Detta innebär att förundersökningsledarna vid kriminaljouren och PKC i mindre omfattning samordnar ärendena av skäligen misstänkt person. Förundersökningsledarna saknar delegation att fatta beslut om förundersökningsbegränsning. Denna befogenhet har delegerats till fem utredningschefer. BSF:s ansvar för ärendesamordning är att meddela berörda utredningschefer att det finns förutsättningar för att samordna ett ärende. Av avdelningsföreskriften 5 framgår vem som har samordningsansvaret. Detta innebär att den faktiska 4 Avdelningsföreskrift, saknr 1-2012, som gäller från 2012-04-01 5 Avdelningsföreskrift, saknr 1-2012, som gäller från 2012-04-01 ärendesamordningen med misstänkt person huvudsakligen sker genom kontakter mellan utredningscheferna. Finns oklarheter kring samordningen initierar BSF ärendet till OLG som fattar beslut i frågan. Av avdelningsföreskriften framgår också att polismyndigheten behåller förundersökningsledarskapet för de brottsmisstankar som enligt det s.k. fördelningscirkuläret ska vara polisledda, även om det finns andra brottsmisstankar mot samma person som leds av åklagare. Vid polismyndigheten finns en funktion som utreder brott som begåtts av s.k. livsstilskriminella personer. Utredningsverksamheten leds av en förundersökningsledare som enbart arbetar med brott av denna karaktär. Förundersökningsledaren har delegation att besluta om ärendesamordning avseende sådana ärenden. Detta innebär en befogenhet att samordna ärenden som tidigare fördelats till närpolisområdena eller rotlarna eller om förutsättning föreligger från andra polismyndigheter. 4.1.4 Forensisk analys För närvarande svarar en timanställd f.d. kriminaltekniker för den forensiska analysen. Teknikern arbetar med analyserna tisdagar och torsdagar varje vecka under sammanlagt cirka åtta timmar. Denna lösning är ett led i överföring av kunskaper och metoder till en permanent funktion vid tekniska roteln som fortsättningsvis ska ansvara för den forensiska samordningen. Inriktningen för analysarbetet är huvudsakligen inbrott i bostäder. Underlaget för analysen är den information som registrerats i ärendehanteringssystemet för tekniskt protokollstöd (TekPro) med tillhörande analysbank, i skospårdatabasen samt fingeravtrycksjämförelser och DNA-träffrapporter, men också utlåtanden från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Registreringen i TekPro görs av lokal brottsplatsundersökare (lokus) och kriminaltekniker. Vid myndigheten finns sju utbildade lokus som tillhör tekniska roteln och som ansvarar för brottsplatsundersök-

Iakttagelser 12 ningarna avseende mängdbrott i hela polismyndigheten. Inriktningen är att en brottsplatsundersökning ska genomföras vid varje inträffat bostadsinbrott. Vid inträffat brott beordras lokus till platsen av någon av förundersökningsledarna vid kriminaljouren. Varje tisdag och torsdag träffas kriminalteknikern och analytikern vid BSF för att aktualisera ärenden som bör analyseras ytterligare. Kriminalteknikern går därefter igenom TekPro och analysbanken, skospårdatabasen samt brottsplatsundersökningsprotokoll i syfte att finna nya samband mellan olika brott. Det kan till exempel vara fråga om att identifiera likheter avseende verktygsspår eller färgavsättningar. Även DNA-resultat och fingeravtrycksspårsjämförelser samt modus operandi ingår i analysen. Om nya samband identifierats, kan en ny kriminalteknisk undersökning initieras. Förvaringen av allt spårsäkrat material förvaras i ett centralt spårarkiv vid tekniska roteln. En förteckning över arkiverat material delges rutinmässigt handläggaren för ärendet. Tekniska roteln är främst kontaktyta mot SKL. BSF utgör också en kontaktyta och då huvudsakligen för DNA-träffrapporter. 4.1.5 Operativ analys Den operativa brottsanalysen sker i BSF. Analysen sker främst genom att följa dygnsflödet av inkomna anmälningar i RAR-systemet och PUST i syfte att identifiera mönster som indikerar seriebrottslighet. Detta sker genom analyser av brottens modus operandi, men också genom inhämtning av annan utredningsinformation. Även underrättelseflödet sammanförs i analysen. BSF ansvarar för att, när ett seriebrott bedöms föreligga, upprätta en operativ underrättelse och att underrätta utredningsenheterna. I förekommande fall ska den yttre personalen delges vilka uppgifter som bör inhämtas eller vilka kontroller som bör göras. I detta sammanhang medverkar representanter från BSF till exempel vid utsättningarna för den yttre personalen. Funktionen ansvarar även för att daglig brottsinformation registreras i KUT-info. I normalfallet när en analys pekar mot att seriebrottslighet föreligger tar BSF kontakt med lämplig utredningsenhet, arbetsledare på kriminaljouren eller annan befattningshavare för utredningsåtgärd. Saknas en naturlig mottagare av den operativa brottsanalysen föredras ärendet vid OLG av chefen för länskriminalpolisen för eventuellt beslut om genomförande och resurssäkring. Detta sker främst när det är fråga om ärenden av omfattande karaktär. Till ett prioriterat ärende som beslutats av OLG planeras att utse en grupp med s.k. utredningsspanare med förundersökningsledarkompetens. 4.2 Polismyndigheten Uppsala län 4.2.1 Allmänt Polismyndigheten i Uppsala län är organiserad i en operativ avdelning och stab. Den operativa avdelningen består av ordningsavdelning, kriminalavdelning, trafikavdelning och länskommunikationsavdelning. Geografiskt är polisdistriktet indelat i fyra närpolisområden som organisatoriskt tillhör ordningsavdelningen. Enligt VUP var 828 personer anställda vid myndigheten den 31 december 2012. Inflödet av ärenden i systemen K-RAR, T-RAR och PUST enligt PRR framgår av bilaga 2. 4.2.2 Organisation Sedan 2006 har myndigheten bedrivit centraliserad förundersökningsledning vid Förundersökningsroteln (FUR), som organisatoriskt tillhör kriminalavdelningen. Samtliga ärenden där polismyndigheten är förundersökningsledare leds från FUR oavsett var i organisationen ärendet utreds. Samtliga förundersökningsledare tjänstgjorde på en gemensam plats, men den 1 januari 2013 utlokaliserades förundersökningsledarna till andra enheter och fick därmed ett geografiskt ansvar. Organisatoriskt tillhör förundersökningsledarna, med något undantag, fortfarande FUR.

Iakttagelser 13 Myndighetens samtliga inkommande ärenden hanteras i FUR. Inom FUR finns en brottssamordningsfunktion, som inrättades den 1 januari 2013. Vid funktionen genomförs samtliga granskningsmoment av inkomna ärenden i RAR och PUST. Beslut om förundersökningsbegränsning fattas vid brottssamordningen. Efter att ärendena samordnats och i förekommande fall förundersökningsbegränsats, fördelas ärendena till utredande enheter. Vid ordningsavdelningen finns jourenheten. Inre befälet, som tillhör FUR, arbetsleder personalen vid jourenheten, samt granskar och fattar beslut om initiala förundersökningsdirektiv avseende ärenden av akut karaktär som upprättats i RAR, datoriserad utredningsrutin med tvångsmedel (DurTvå) och PUST av yttre personal. Under tid då inre befälet inte är i tjänst ansvarar vakthavande befälet för denna verksamhet. Någon tjänsteföreskrift som reglerar samordningen av ärendena finns inte. Däremot har anvisningar upprättats som övergripande beskriver arbetsuppgifterna inom brottssamordningsfunktionen. Sammanlagt arbetar elva förundersökningsledare vid FUR, varav fyra vid brottssamordningsfunktionen. Övriga sju är placerade på de olika utredningsenheterna. Därutöver finns nio inre befäl som tillhör FUR. Förundersökningsledarna tillämpar veckoplanering och förlägger huvudsakligen arbetstiden under dagtid. Viss arbetstid, ungefär fem timmar, förläggs under söndagar i syfte att förbereda ärenden som inkommit under veckoslutet. Inre befälen periodplanerar arbetstiden med krav på förläggning under söndagar - torsdagar klockan 06:30-23:30. Beroende på den aktuella bemanningen finns möjlighet att arbeta till klockan 02:00. Under fredagar och lördagar förläggs arbetstiden klockan 00:00-24:00. Två förundersökningsledare vid FUR och en vid ekobrottsroteln har befogenhet att fatta beslut om förundersökningsbegränsning. 4.2.3 Ärendesamordning Vid FUR finns brottssamordningsfunktionen som under dagtid består av fyra förundersökningsledare. Förundersökningsledarna granskar och fattar initiala förundersökningsbeslut avseende de ärenden som upprättats av PKC, vilket utgör cirka 60 procent av myndighetens totalt inkomna ärenden. Därutöver ärendesamordnar funktionen ärenden som initierats av inre befäl samt inkomna ärenden från andra myndigheter och i PUST. Samordning av brottsmisstankar sker enligt rutiner som föreskrivs i överenskommelsen mellan Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen och polismyndigheterna 6. Händelsestyrda anmälningar i RAR, DurTvå och PUST granskas av inre befäl, som vidarebefordrar ärendena till brottssamordningsfunktionen för samordning och fördelning av ärendena. Sådana ärenden kan också överlämnas vid möten som genomförs varje vardag klockan 07:30, där inre befäl, rotelchefer, förundersökningsledarna vid FUR samt avdelningschefer deltar. I samband med frihetsberövanden under icke kontorstid görs inte kontroller regelmässigt i MR för samordning. Ärendena fördelas enligt en fastställd plan. Den av de två biträdande cheferna för kriminalavdelningen, som har en operativ verksamhetsinriktning, ansvarar för ärendesamordningen. Åklagarmyndigheten har i stort goda erfarenheter av polisiär förundersökningsbegränsning och ärendesamordning. 4.2.4 Forensisk analys För närvarande saknar myndigheten en utpekad funktion och tydlig struktur för forensisk analysverksamhet. Den biträdande chef för Kriminalavdelningen som har ett operativt ansvar är myndighetens seriebrottssamordnare. Träffrapporter avseende DNA-träff mellan spår och misstänkt samt mellan olika spår, skickas från SKL till 6 AA-400-68/11

Iakttagelser 14 en funktionsbrevlåda på FUR. Brottssamordningsfunktionen granskar träffrapporten ur det aktuella ärendets perspektiv och fattar beslut om åtgärd. Någon ytterligare forensisk analys eller operativ brottsanalys görs normalt inte med anledning av träffen. Myndigheten har bedrivit ett flerårigt arbete med att registrera och söka likheter mellan olika säkrade skospår från brottsplatser, registrera misstänktas skor samt att föra ett register över sulmönster från de mest förekommande skorna på marknaden. Skospår säkras på brottsplatser av flera olika funktioner såsom poliser i yttre tjänst, lokus och kriminaltekniker. Materialet sammanställs och bearbetas av utpekade ansvariga vid tekniska roteln. Resultatet hanteras av myndighetens seriebrottssamordnare. Vid myndigheten finns cirka 30 lokus fördelade på närpolisområdena, mängdbrottsroteln och jourenheten. De flesta lokus arbetar inte på heltid med kriminaltekniska undersökningar, de har även andra arbetsuppgifter. Både kriminalteknikerna vid tekniska roteln och lokus arbetar i analysbanken i TekPro. Även personal vid KUT har tillgång till TekPro och analysbanken. 4.2.5 Operativ brottsanalys Någon formaliserad eller utpekad funktion för den operativa brottsanalysverksamheten finns inte. För mängdbrottsutredningsverksamheten finns vid KUT en mängdbrottsgrupp. Gruppen följer dagligen anmälningsflödet för att identifiera seriebrottslighet. Gruppen arbetar med uppföljning och analys av såväl händelserapporter som brottsanmälningar. Vidare upprättar gruppen operativa analyser när seriebrottslighet har identifierats. Informationen som tas fram vidarebefordras till linjeverksamheten, eller till den utredare som handlägger aktuell brottsutredning. Formerna för hur informationen delges utredaren kan variera. Till exempel presenteras analyser av telefonsamtal generellt med hjälp av väggkartor som är bearbetade i dataprogrammen ibase och Analyst s Notebook. KUT lämnar regelbundet rekommendationer tillsammans med materialet som delges mottagaren. Denne väljer själv hur informationen ur ett lagföringsperspektiv ska användas. Underlag till den operativa brottsanalysen lämnas även av förundersökningsledarna eller av andra som gör iakttagelser som bedöms vara av intresse för brottsanalysen. Sådan information vidarebefordras också till myndighetens seriebrottssamordnare. Vid OLG:s möte föredras de operativa underrättelserna eller andra sammanställningar och kartläggningar som KUT genomfört. OLG fattar beslut om att genomföra insatser mot en identifierad seriebrottslighet. 4.3 Polismyndigheten Värmland 4.3.1 Allmänt Polismyndigheten Värmland är organiserad i en operativ avdelning och myndighetsstab. Den operativa avdelningen består av länsgemensamma enheter (LGE), fyra polisområden, samt länskommunikationscentral. Enligt VUP var 624 personer anställda vid myndigheten den 31 december 2012. Inflödet av ärenden i systemen K-RAR, T-RAR och PUST enligt PRR framgår av bilaga 2. 4.3.2 Organisation I polismyndighetens verksamhetsplan för år 2013 anges för att uppnå ett gott resultat i det brottsförebyggande och brottsutredande arbetet krävs samordning. Ärenden som berör samma misstänkt eller utpekad person ska av effektivitetsskäl som huvudregel handläggas vid en och samma enhet/sektion. Brottssamordningen regleras i tjänsteföreskriften Samordning av brottsutredningar med kända gärningsmän och brottssamordning i övrigt. Vid LGE finns Kriminaljouren som handlägger inkomna ärenden med frihetsberövade personer och genomför initiala förundersökningsåtgärder. Vid enheten granskas samtliga inkomna anmälningar. Enheten ansvarar också för den initiala ärendesamordningen

Iakttagelser 15 och ärendefördelningen. Ärenden av enklare karaktär utreds och slutredovisas vid enheten. Samordningsfunktionen består av en chef och sammanlagt sex förundersökningsledare. Samtliga förundersökningsledare har behörighet att besluta om förundersökningsbegränsning. I funktionen ingår också tolv utredare samt tre befattningshavare som ansvarar för beredningen av ärendena. Funktionen har ett administrativt stöd. Arbetstiden är förlagd måndagar torsdagar klockan 07:00-23:00, fredagar och lördagar klockan 07:00-02:00 samt under söndagar klockan 07:00-20:00. Under dagtid ska det finnas minst fyra utredare vid kriminaljouren. Förstärkande personal från polisområdena eller länskriminalenheten kan fysiskt arbeta på distans vid andra enheter än kriminaljouren. Förstärkning från andra enheter med två utredare sker endast under lördagar och söndagar. Två jourförundersökningsledare arbetar samtidigt. En svarar för granskningen av inkomna anmälningar och den andre svarar för den operativa verksamheten genom att stödja polispatrullerna med direktiv och beslut. Jourförundersökningsledarna är lokaliserade i anslutning till vakthavandebefäl, vilket medför att jourförundersökningsledarna vid behov omedelbart kan överta förundersökningsledningen genom direktiv till patrull på platsen. Under tid då jourförundersökningsledarena inte tjänstgör ansvarar vakthavande befälet för denna verksamhet. Efter samordning av inkomna ärenden genomförs varje morgon ett möte mellan kriminaljouren och polisområdena för att fördela ärenden med frihetsberövade. De ärenden som vidarebefordras till polisområdena för handläggning är förundersökningsbegränsade. Granskning av ärenden sker också vid PKC, men förundersökningsledare vid PKC får inte slutredovisa ärenden. Avseende förundersökningsbegränsningen har myndigheten valt att utnyttja denna möjlighet under hela förundersökningsprocessen. De förundersökningsledare som genomgått den nationella förundersökningsutbildningen har delegerats att fatta beslut om förundersökningsbegränsning. Inom den operativa avdelningen finns en operativ stab. Om det föreligger oenighet om hur ett ärende ska samordnas fattar samordningsförundersökningsledare vid operativa staben beslut i frågan. Förundersökningsledaren ska också initiera samordning av ärenden som har karaktären av seriebrottslighet. Om behov uppkommer att genomföra en insats med anledning av definierad seriebrottslighet beslutar förundersökningsledaren om vilken resurs och kompetens som ska tilldelas insatsen. Om insatsen kräver personalförändringar överlämnas ärendet till OLG för beslut. 4.3.3 Ärendesamordning När skäligen misstänkt person finns sker samordningskontroll i RAR-systemet via registeruppgift skäligen misstänkt samt slagningar i MR och PUST. Samordningskontroll genomförs innan ärendet delas ut för handläggning. Efter att ärendena fördelats ansvarar enhets-/sektionschef och förundersökningsledare vid utredningsenheterna för kontinuerlig kontroll av samordningsbehovet. Under handläggningen ska utredaren regelbundet kontrollera om nya ärenden tillkommit som berör den misstänkte. Minst en gång i månaden ska kontroller genomföras av handläggares ärenden för att undersöka om samordning skett när förutsättning finns. Följande riktlinjer 7 gäller för samordningen när skäligen misstänkt person finns. Den enhet/sektion som har det äldsta ärendet handlägger samtliga ärenden. Utreds ärendet vid LGE ska samtliga ärenden utredas vid denna enhet. Har ärendet lett till anhållande och häktning ska samtliga ärenden i möjligaste mån handläggas vid den enhet/sektion som handlägger anhållandet och häktningen. Vid överlämning ska ärendet vara färdigbearbetat vid den lämnande enheten/ sektionen. 7 Tjänsteföreskrift, saknr 400, gäller från 2010-12-01

Iakttagelser 16 Ungdomsärenden ska handläggas där den unge har sin hemvist. Ärenden som berör samma personkrets (vid anmälningar och motanmälningar) handläggas vid samma enhet enligt ovan. Av tjänsteföreskriften framgår att polismyndigheten behåller förundersökningsledarskapet för de brottsmisstankar som enligt det s.k. fördelningscirkuläret ska vara polisledda, även om det finns andra brottsmisstankar mot samma person som leds av åklagare. 4.3.4 Forensisk analys Organisatoriskt finns länsunderrättelseenheten vid LGE. Vid enheten finns en funktion som arbetar med forensisk analys. Funktionen är också ansvarig för samordning av polismyndighetens träffrapporter från spårregistret. Underlaget för analysen är främst spår som registrerats i analysbanken i datasystemet TekPro och skospårdatabasen samt DNA-träffrapporter. Vidare används det lokala bildhanteringssystemet Fotoboxen. Samverkan sker med kriminaltekniker särskilt avseende sökning och analyser i skospårdatabasen. Lokus tillhör organisatoriskt polisområdena, vilket innebär att de kan tas i anspråk för andra uppgifter som beslutas av polisområdet än brottsplatsundersökningar. Under tisdagar och torsdagar varje vecka genomförs samordningsmöten vid operativa staben. Vid mötena deltar den forensiske analytikern, personal från KUT och vakthavande befäl. Mötena leds av samordnande förundersökningsledare. Vid mötena presenteras resultat för den forensiska analysen. Det förekommer också att materialet överlämnas direkt till samordnande förundersökningsledare för fortsatt handläggning. Den samordnande förundersökningsledaren fattar beslut om vilken enhet som ska ansvara för den samlade utredningen. Om behov uppkommer av operativa insatser med anledning av analysresultat, hanteras detta främst inom den ordinarie organisationen efter beslut i den operativa staben. Om en insats bedöms bli resurskrävande överlämnas ärendet till OLG för beslut. Spårmaterial förvaras hos dels den kriminaltekniska gruppen och dels på de fyra polisområdena. 4.3.5 Operativ brottsanalys Den operativa brottsanalysen sker huvudsakligen vid länsunderrättelseenhetens KUT, men även den forensiske analytikern deltar i arbetet. Någon särskild funktion vid KUT som avdelats för att genomföra operativ brottsanalys finns inte. Desken (mottagning av information/uppslag) vid KUT ansvarar för att identifiera brottstrender och andra förändringar av brottsligheten. KUT upprättar varje vecka en lägesbild. Underlaget till lägesbilden utgörs främst av underrättelseuppslag, händelserapporter och brottsanmälningar. Lägesbilden innehåller även rekommendationer till åtgärder. Samordning av operativa brottsanalyser sker i operativa staben. 4.4 Polismyndigheten i Stockholms län, Polismästardistriktet Västerort 4.4.1 Allmänt Polismästardistriktet Västerort är organiserat i kansli, administrativ enhet, ordningsenhet, närpolisenhet och kriminalenhet. Närpolisenheten består av sju närpolisområden. Inflödet av ärenden i systemen K-RAR, T-RAR och PUST enligt PRR framgår av bilaga 2. 4.4.2 Organisation Enligt polismyndighetens verksamhetsplan för år 2013 ska utredningsmetoderna utvecklas för att fler mängdbrott ska klaras upp. Ärendesamordningen inom polismästardistriktet och mellan polismästardistrikten och övriga avdelningar inom polismyndigheten regleras i två tjänsteföreskrifter. Båda tjänsteföreskrifterna är för närvarande under omarbetning. Inom kriminalenheten finns samordningsroteln.

Iakttagelser 17 Inom denna rotel finns joursektionen som innehåller tre jourgrupper. Inom roteln finns också förundersökningsledargruppen. Distriktets samtliga inkomna ärenden hanteras vid det s.k. jourbordet. Vid jourbordet arbetar stationsbefälet, biträdande stationsbefälet och jourförundersökningsledare, som organisatoriskt tillhör olika enheter. Stationsbefälen hanterar initialt ärenden med frihetsberövade. Från klockan 06:30-24:00 vardagar och 06:30-01:00 under veckosluten arbetar också en jourförundersökningsledare främst med granskning av ärenden som upprättats av PKC, ingripandeverksamheten och receptionen. Mellan klockan 13:00 och 22:00 förstärks jourbordet med en jourförundersökningsledare, som biträder med granskning och beredning av ärendena. Joursektionen hanterar frihetsberövade fram till att beslut om häktning fattats. Sådana ärenden övergår därefter till utredningsenhet. Under dagtid finns fem förundersökningsledare vid samordningsrotelns FU-grupp, som samordnar ärenden med skäligen misstänkt. Vid samordningsfunktionen finns också stöd för utredning och administration. Funktionen biträder även jourbordet med granskning eller annan utredningsverksamhet. Vid samordningsroteln finns sex utredningsgrupper (A - F) som består av en förundersökningsledare och sex utredare per grupp. Tre gruppchefer ansvarar för arbetsledningen för vardera två grupper. Grupperna arbetar överlappande med början klockan 06:00, 09:30, 14:00 samt 18:00. Under onsdagar och torsdagar klockan 09:30 börjar ingen grupp. Utredningspersonalen arbetar till klockan 03:00 på vardagar och till klockan 04:00 under veckosluten. 4.4.3 Ärendesamordning Samtliga till polismästardistriktet inkomna ärenden ska hanteras och samordnas vid samordningsfunktionen. Varje morgon lämnas ärendena från jourbordet till funktionen för hantering. I ärenden med skäligen misstänkt sker slagningar i RAR-systemet, MR och PUST för att därefter samordnas och fördelas. Slagningar görs även för att kontrollera om den misstänkte tillhör kategorin s.k. livsstilskriminella. Det finns också en beredningsfunktion som gör ytterligare kontroller av ärendena innan de överförs till sektionen för polisledda utredningar. I praktiken hanteras inte alla ärenden vid brottssamordningsfunktionen. Vissa ärenden vidarebefordras direkt från stationsbefälet eller jourförundersökningsledare till exempelvis sektionen för polisledda utredningar via beredningsfunktionen. Den grundläggande principen är att ärendesamordningen ska ske när klara utredningsvinster kan göras genom att samma utredare/grupp handlägger samtliga ärenden som berör samma skäligen misstänkt person, samma målsäganden eller samma företeelse. Ärenden där den skäligen misstänkte inte fyllt 18 år fördelas till det närpolisområde där den unge har sin hemvist. Om påföljden för det brott den unge är misstänkt för är minst ett års fängelse, handläggs ärendet vid ungdomssektionen. Samtliga polismästardistrikt och länskriminalpolisen har en samordningsfunktion. Chefen för länskriminalpolisen har ett övergripande ansvar för ärendesamordningen inom myndigheten. Om enighet i en samordningsfråga inte kan uppnås vid kontakt mellan två polismästardistrikt, hänskjuts frågan till Länskriminalpolisen. För närvarande finns enbart tre befattningshavare vid polismästardistriktet som har befogenhet att fatta beslut om förundersökningsbegränsning. 4.4.4 Forensisk analys Vid polismästardistriktet finns en lokusgrupp bestående av tio polismän som arbetar alla dagar klockan 08:00-21:00. Huvudinriktning är att genomföra brottsplatsundersökningar på platser där prioriterade brott förövats, såsom bostadsinbrott och brott mot funktionshindrade. Övriga inbrott undersöks i mån av tid. Därutöver undersöks i vissa fall bilar som beslagtagits för teknisk undersökning.

Iakttagelser 18 Allt material som säkrats dokumenteras i ärendehanteringssystemet Tek-Pro. Lokus avgör, ibland efter samråd med handläggare för ärendet eller kriminaltekniker, vilka åtgärder som ska vidtas med säkrat material. Lokus skickar material för undersökning till SKL och tekniska roteln. Material som inte har tagits i beslag och som inte ska undersökas skickas till Tekniska roteln för arkivering. Alla dokumenterade spår överlämnas till tekniska roteln och all rapportering sker i RAR, DurTvå och TekPro. Allmänna iakttagelser som kan vara av intresse meddelas KUT, den länsgemensamma insatsen mot bostadsinbrott samt aktuella utredningsledare. Bilder redovisas i bild inom polisen (BIP) och TekPro. I de fall då enbart lokus åker till ett inbrott, upprättas brottsanmälan i RAR. Lokus genomför dörrknackning och delar ut information till grannar om vart de kan vända sig med eventuella iakttagelser. I de fallen en ingripandepatrull kommer först till platsen, skriver lokus en tilläggsanmälan i RAR, med kortfattad information om undersökningen. Protokoll skrivs i ett senare skede och läggs in i DurTvå. Speciellt tillgripet gods skrivs direkt in i RAR-anmälan som hanteras av lokal godsgrupp. Forensiska analysteamet (FA), som består av åtta befattningshavare med kompetens inom kriminalteknik och utredningsverksamhet, finns vid tekniska roteln. Roteln är myndighetsgemensam. Teamet hanterar och arkiverar samtliga spår som levereras till tekniska roteln. Alla inkomna spår i samband med bostadsinbrott analyseras. Även spår från andra brottsplatser analyseras och då företrädesvis när frihetsberövande skett och brottet är en del i en seriebrottslighet. Efter bevisvärdering överlämnar FA-teamet en del till samordningsroteln för utredning. Samtliga spår som säkrats förvaras i ett centralt spårrum lokaliserat vid tekniska roteln. Teamet genomför även forensiska analyser där spårsäkring medfört träff i form av fingeravtryck och DNA. Samtliga träffrapporter som inkommer från SKL till tekniska roteln skickas vidare till berörda enheter inom 24 timmar. Rapporterna analyseras och jämförs med annan information som förekommer i RAR och TekPro. Resultatet redovisas till undersökningsledare och handläggare. Skospår som säkrats på en brottsplats läggs in och jämförs mot skodatabasen. 4.4.5 Operativ brottsanalys Den operativa brottsanalysen sker vid underrättelsesektionens analysgrupp som består av fem analytiker. Analysgruppen arbetar efter en underrättelseplan som avgränsar vilka brottstyper som särskilt ska vara föremål för analysverksamheten. Det är främst bostadsinbrott och andra grova stölder, grova våldsbrott, sexualbrott och brott mot funktionshindrade som analyseras. Även andra ärenden med skäligen misstänkt kan bli föremål för hantering och analys. Inriktningen för den operativa analysverksamheten är att söka gemensamt modus operandi. Gruppen identifierar också brottstrender som publiceras till exempel i KUT-info.

Bedömningar av inspekterade myndigheter 19 5. Bedömningar av inspekterade myndigheter 5.1 Polismyndigheten i Hallands län Ärendesamordning Inspektionsgruppen finner att ärendesamordningen fungerar i huvudsak bra, men bedömer att det kan förekomma brister i akututredningsskedet. Dessa kan delvis bero på att jourförundersökningsledarna är decentraliserade, vilket riskerar att leda till kommunikationssvårigheter. När BSF identifierat ett samordningsbehov bör funktionen ha befogenhet att besluta var ärendena slutligen ska handläggas. Därigenom säkerställs att samordningen kommer till stånd. Inspektionsgruppen har funnit att delegation att fatta beslut om förundersökningsbegränsning endast har tilldelats ett fåtal medarbetare. Detta medför i ärendesamordningshänseende att fler ärenden riskerar att hanteras i utredningssystemet än vad som är nödvändigt. Forensisk analys Den forensiska samordningen är också knuten till samordningsfunktionen. Inspektionsgruppen bedömer att arbetet fungerar bra. I myndigheten finns också en väl fungerande lokusverksamhet. För att få ut mesta möjliga av den forensiska analysen ska allt säkrat forensiskt material ingå i den. Inspektionsgruppen anser att myndigheten löst denna fråga på ett bra sätt genom att allt material dokumenteras i samma program samt att alla spår förvaras på gemensam plats. Operativ brottsanalys Den operativa brottsanalysverksamheten fungerar väl. Arbetssättet att följa flödet utan att vara belastad med dagliga förundersökningsuppgifter leder till att utrymme skapas för att kunna identifiera exempelvis gemensamma modus. Arbetet är både tidskrävande och kräver stor kompetens och erfarenhet. Inspektionsgruppen anser att myndigheten har löst dessa arbetsuppgifter på ett föredömligt sätt. Inspektionsgruppen anser att sättet att arbeta med operativ brottsanalys bör vara intressant för andra myndigheter att tillämpa. Rekommendationer Inspektionsgruppen anser att polismyndigheten bör överväga att ge BSF befogenhet att besluta var de samordnade ärenden slutligen ska handläggas delegera beslut att förundersökningsbegränsa till samtliga förundersökningsledare som genomgått den nationella förundersökningsutbildningen 5.2 Polismyndigheten i Uppsala län Ärendesamordning Vid samordningsfunktionen inom FUR sker all ärendesamordning och ärendefördelning. Inspektionsgruppen bedömer att beslutet att genomföra ärendesamordning och fördelning centralt är en bra lösning, genom att det medger en enhetlig bedömning av ärendena, samt en ökad flexibilitet vid ärendefördelningen. Ärendesamordning på icke kontorstid kan dock utvecklas ytterligare, eftersom kontroller inte görs regelmässigt i MR i samordningssyfte i samband med frihetsberövanden. Den misstänkte hörs i sådana fall enbart om det aktuella brottet. Eventuellt andra brott som gärningsmannen är misstänkt för, samordnas först på utredningsenheterna. I detta avseende anser inspektionsgruppen att ärendesamordning bör ske regelmässigt redan i akutskedet. Polismyndigheten har valt att inte delegera befogenheten att förundersökningsbegränsa till mer än ett fåtal befattningshavare. Detta ger i ärendesamordningshänseende effekten att fler ärenden riskerar att hanteras i utredningssystemet än vad som är nödvändigt. Delegationen bör utökas till huvuddelen av förundersökningsledarna. Forensisk analys Arbetet med forensisk analys bör göras på ett mer systematiskt sätt. Det finns en väl utbyggd lokus-

Bedömningar av inspekterade myndigheter 20 verksamhet som genomför brottsplatsundersökningar i samband med bland annat bostadsinbrott. Det bör säkerställas att resultatet av undersökningarna och andra iakttagelser sammanställs och analyseras. Hantering av träffrapporter från SKL med tillhörande information förefaller också vara ett område som kan utvecklas. Forensisk eller annan analys, såsom kontroll av vilka övriga brott med liknande modus som har begåtts i angränsande polisdistrikt under samma period, bör göras i större omfattning. Operativ brottsanalys Brottsanalysverksamheten är, med något undantag, kriminalunderrättelseenhetens ansvar. Inspektionsgruppen anser att den fungerar väl, men att analys av mängdbrottsflödet bör prioriteras i större utsträckning än vad som sker idag. Myndigheten planerar att inrätta en brottsanalysfunktion vid FUR. Inspektionsgruppen kan se fördelar med en sådan lösning, om förändringen innebär regelmässiga analyser av mängdbrottsflödet. Rekommendationer Inspektionsgruppen anser att polismyndigheten bör överväga att delegera beslut att förundersökningsbegränsa till samtliga förundersökningsledare som genomgått den nationella förundersökningsutbildningen säkerställa att resultatet av de forensiska undersökningarna och andra iakttagelser sammanställs och analyseras prioritera mängdbrottsflödet i större utsträckning än vad som sker idag i samband med den operativa brottsanalysen. 5.3 Polismyndigheten Värmland Ärendesamordning Myndigheten har valt att centralisera den initiala ärendesamordningen och ärendefördelningen till en gemensam process, där samordningen görs av förundersökningsledare vid kriminaljouren. När ärendena därefter kommer till handläggande enhet gör ansvarig förundersökningsledare en ny kontroll om samordning ska göras. Detta förväntas även utredarna att göra. Innan ärendena slutligen redovisas till åklagare, görs en förnyad kontroll av samordningsbehovet. Inspektionsgruppen bedömer att ärendesamordningen fungerar väl. Beslutet att genomföra ärendesamordning och fördelning centralt är en bra lösning, vilket medger en enhetlig bedömning av ärendena, samt en ökad flexibilitet vid ärendefördelningen. Ytterligare framgångsfaktorer förefaller vara samlokalisering av vakthavande befäl med jourförundersökningsledarna, samt att ärendesamordningen påbörjas i direkt anslutning till inkomna ärenden. En annan framgångsfaktor verkar vara att samtliga förundersökningsledare har genomgått den nationella förundersökningsledarutbildningen och i de flesta fallen fått en god erfarenhet av arbetsuppgifterna. Inspektionsgruppen vill också understryka att samtliga intervjuade redovisar en god samsyn kring arbetet med bland annat ärendesamordningen, vilket tveklöst är en viktig framgångsfaktor. Forensisk analys Den forensiska analysen är enligt inspektionsgruppen inte lika väl utvecklad som ärendesamordningen. Huvudinriktningen är för närvarande att arbeta med skospår och träffrapporter samt till en viss del operativ brottsanalys. Funktionen har enbart verkat under cirka 18 månader, varför några långtgående slutsatser inte kan dras. Det förefaller dock som om ledning och styrning för funktionen är otydlig. Samverkan med KUT bör också utvecklas. Operativ brottsanalys Enligt polismyndighetens tjänsteföreskrift ansvarar