Terhi Tamminen, Avaava I Sid 3 IPR-utmaningar ur ett litet företags synvikel

NEWS IPR UPDATE NUMBER 1-2015 Terhi Tamminen, Avaava I Sid 3 IPR-utmaningar ur ett litet företags synvikel Matti Ylitalo, Medrian och Luowia I Sid 4-5 Kom ihåg mönsterskyddet vid patentering! Juha Myllyoja I Sid 6-7 Grafiska användargränssnitt & mönsterskydd

LEDARARTIKEL Tredje industriella revolutionen IPR-rättigheterna och lagstiftningen försöker hänga med n De immateriella rättigheterna och upphovsrätterna har redan länge följt den tekniska utvecklingen med en viss fördröjning. Efter att datorerna blev vanliga på 1980-talet funderade man länge över vad som skulle vara en lämplig skyddsform för datorprogram. Frågan stöttes och blöttes i flera arbetsgrupper och slutligen fastnade man för upphovsrätten, även om patentering funnits med som en parallell skyddsform redan länge. Att använda flera än en skyddsform för en uppfinning eller produkt är alltså inget nytt. Tekniskt komplicerade föremål har medfört ytterligare utmaningar för skyddandet av ekonomiska intressen. För samma produkt kan man ansöka om varumärken, mönster och patentskydd även användningen av datorprogram som en del av produkten har ökat avsevärt. Som ett exempel kan nämnas så pass vardagliga saker som hushållsapparater eller styrsystem för hissar. I en modern familjebil kan det finnas upp till 40 separata datorer för att styra bilens olika funktioner. Dylika föremål uppvisar flera olika teknologier och egenskaper, varvid man bör fästa särskild uppmärksamhet vid skyddandet av dessa. Produktens eller den därtill hörande bildskärmens utseende, visuella uttryck, formgivning, tekniska lösningar och innovationer kan alla skyddas på ett eller flera sätt. Det industriella internet är en av dagens heta rubriker. Att koppla olika styrenheter och diagnostikenheter med en IP-adress till internet kommer att förändra verksamhetssätten till exempel genom att erbjuda distansservicetjänster eller avkastningsoch diagnostikdata för maskiner. All denna ekonomiskt betydelsefulla verksamhet och utvecklarna av denna vill även skydda de viktigaste tekniska lösningarna. 3D-printning håller i sin tur på att revolutionera tillverkningstekniken, men den medför även nya utmaningar för dem som arbetar med IPR-rättigheter. Produktionen av komplicerade delar och delar som tekniskt sett är besvärliga att framställa kommer att blir lättare. Ett föremål eller en produkts egenskaper kan lätt överföras från en kontinent till en annan med en 3D-beskrivningsfil för att printas där delen i fråga behövs, varvid även tillverkning av reservdelar och leveranslogistik kommer att förändras avsevärt. Å andra sidan väcker detta även nya rättsliga frågor. Vilken rätt har föremålets rättsinnehavare till beskrivningsfilen eller vem har rätt att printa och använda sålunda skapade föremål? Nuförtiden använder läkarvetenskapen 3D-printning till exempel för tillverkning av patientspecifikt skräddarsydda proteser och flygplansindustrin tillverkar jetmotordelar genom 3D-printning. Användningsformerna kommer säkert att utvidgas avsevärt även till andra teknikområden allteftersom systemen blir vanligare och priserna på utrustningar som används för 3D-printning sjunker. Mitt i alla dessa nya fenomen är det bra att komma ihåg även de traditionella avtalsfrågorna såväl i små som i stora företag. Helt vattentäta avtal finns inte, men även med ett kort avtal kan frågorna fås betydligt klarare mellan parterna. Förutom de traditionella IPR-stenfötterna finns inom branschen otroligt mycket nytt att fundera över, frågorna förefaller att bli allt mera komplicerade. I offentligheten har man till och med talat om att det pågår en tredje industriell revolution. Industriella internet, komplexa produkter, 3D-printning, robotar, och den virtuella världen kommer att hålla IPR-experterna sysselsatta även under kommande år. Jyrki Nikula Enhetschef, IPR Legal & Varumärken UTGIVARE: KOLSTER OY AB, Stora Robertsgatan 23, 00120 Helsingfors, kolster@kolster.fi, www.kolster.fi. CHEFREDAKTÖR: Anne Suutala, anne.suutala@kolster.fi. INNEHÅLLSPLANERING: Marjut Honkasalo, Toni Korelin, Jyrki Nikula, Solveig Nylund, Antti Peltonen, Tapio Äkräs, Marianna Sorsa. GRAFISK DESIGN OCH LAYOUT: WIN WIN BRANDING. PÄRMBILD: Avaava, skyltsystemet i Konstfabriken i Borgå. PRENUMERATIONER OCH ADRESSÄNDRINGAR: Kolster Oy Ab, Tel. 020 137 0500, Epost: petra.henriksson@kolster.fi 2

KUNDENS SYNVINKEL Avtal och knappa resurser är ett litet företags största IPR-utmaning TEXT: Terhi Tamminen, marknadsföring & produktutveckling, Avaava ÖVERSÄTTNING: Susanna Wikström Avaava är en konsulterings- och marknadsföringsenhet i företaget Karanttia Oy Perusturva som specialiserat sig på den konstruerade miljöns hinderslöshet och kommunikationens åtkomlighet. I ett litet företag måste man noga överväga vilka saker som är viktiga att skydda i affärsverksamheten, och vad det lönar sig att satsa de knappa resurserna på. n Formgivningen är en viktig del av Avaavas verksamhet. Avaava strävar kontinuerligt efter att både efterlikna och producera till formen intressanta produkter, förfaranden och tjänster för miljöns hinderslöshet och kommunikationens åtkomlighet. Vi har allt sedan starten insett betydelsen av goda avtal såväl i formgivningsprocessen som i övriga samarbetspartnerskap. Ett bra avtal preciserar å ena sidan de gemensamma spelreglerna, men säkerställer å andra sidan att saker och ting förverkligas på ett ur företagets synvinkel lönsamt sätt. Vi har uppgjort olika formgivningsavtal där det viktiga är att mycket noga komma överens om vilka rättigheter som då produktutvecklingen tar slut blir kvar som företagets egendom och med vilken användarrättsomfattning. Vi respekterar formgivarnas upphovsrätt men samtidigt är det viktigt för oss att vi på grund av små resurser kan få så täckande användarrättigheter som möjligt för den planering vi beställt, så att det fortsatta arbetet är så flexibelt och ekonomiskt som möjligt. När det gäller mönsterskydd av produkter överväger vi ständigt vad som är ekonomiskt förnuftigt för oss, och vad det lönar sig att satsa på. Inom formgivningsbranschen råder ett tänkande att det är onödigt att skydda till exempel möbler då det ändå är så lätt att kringgå och kopiera dem. Vi inser emellertid att när man sätter mycket tid och pengar på planering, och ju unikare alster det är fråga om, desto viktigare är det att definiera vilka saker som det är vettigt att skydda. Eftersom vi inte är avtalstekniska experter, har vi allt sedan starten anlitat jurister för att göra upp avtal såväl när det gäller multinationella tillverkares återförsäljningsavtal som med formgivarna. Vi har lärt oss att ju grundligare avtalet har uppgjorts, desto mindre är behovet att gå tillbaka till det efteråt. Kommunikation åtkomlig för alla och skyltar för alla sinnen. Skyltsystemet KOHOSIGN TM utvecklat av Avaava är en designprodukt, som planerats av Hahmo Design Oy. IPR-jurist Juha Myllyoja: Euron satsade på formgivning ger avkastning n Det lönar sig att se formgivning och immaterialrättigheter som en investering i företagets värdestegring. Undersökningar visar att euron som satsats på formgivning och skydd därav hämtar tillbaka satsningarna många gånger om. En utredning gjord av den danska regeringen visade tydligt att formgivningen ger konkurrensfördel för företag av alla slags storlekar. Företag som effektivt utnyttjar formgivning var klart mera lönsamma än företag som inte skyddar sina innovationer. Detta syntes även i företagens aktiers kursutveckling. Formgivningsmedvetna företag lyckades även exportera sina produkter bättre än andra företag (exportens andel av omsättningen var i medeltal 34 %, hos övriga i medeltal 18 %). Att utnyttja formgivningen som en väsentlig del av företagets affärsverksamhetsstrategi kan ses som företagets framgång på sikt. Standard & Poors tio års uppföljning på den amerikanska aktiemarknaden visade att de formgivningsmedvetna företagens kursutveckling slog de övriga företagens S&P-index med 228 procent. 3

MÖNSTER & PATENT OCH NYTTIGHETSMODELLER Patentexpertens tips: Mönsterskydd på patenteringsprocessens kontrollista! TEXT: Anne Suutala I anne.suutala@kolster.fi ÖVERSÄTTNING: Susanna Wikström När det gäller tekniska objekt kan mönsterskyddet vara ett effektivt sätt att komplettera patentets eller nyttighetsmodellens skyddsomfång eller vice versa. Praktiska exempel visar att det är skäl att betrakta skyddet utanför den traditionella tankemodellen. CASE MEDRIAN OY & HELPie n Europapatentombud Matti Ylitalo berättar att han ofta funderat över hur lätt skötsel av IPR-ärenden blir rutin, där man håller sig inom de kända ramarna. Ett företag som har vant sig vid att lämna in patent- eller nyttighetsmodellansökningar, lämnar in dem automatiskt för nya innovationer utan att fundera på möjligheterna med exempelvis mönsterskydd. Eller ifall den viktiga innovationen finns i produktens utseende och tyngdpunkten i designen, kommer man inte nödvändigtvis att tänka på att samtidigt undersöka lösningens tekniska nyhet, som skulle kunna skyddas även med en nyttighetsmodell, eller varför inte ett patent. - Nya innovationer är sällan antigen enbart tekniska eller formmässiga. Därför borde man alltid överväga olika skyddskombinationer med utgångspunkt i businessen. Ur vilka egenskaper skapas omsättningen och konkurrensfördelen? Hur håller du konkurrenterna på avstånd? Denna kunskap finns säkert i företagen, men den får inte alltid vidare till en IPRplan eller till ett patentombuds kännedom utanför företaget, ondgör sig Matti. Produktutveckling, design och marknadsföring är ofta inom olika personers ansvarsområden. Det erbjuds inte nödvändigtvis naturliga tillfällen för gemensamt utbyte av tankar och idéer ur IPR-synvinkel. Därför föreslår Matti att man aktivt skulle ta med en utvärdering av mönsterskydd i alla företag som lämnar in patentansökningar i patenteringsprocessen, på en kontrollista. Ofta går produktens utseende omlott med den tekniska lösningen och funktionaliteten. Mönsterskyddet är en behändig skyddsform såtillvida att för att få den behöver produkten inte ha uppfinningshöjd och inte vara särskilt konstnärlig, det räcker att den är egenartad. Tröskel för att ansöka om och få mönsterskydd är låg och kostnaderna tämligen förmånliga till exempel för ett skydd som omfattar Europa. - Ifall man först lagt ner hundratals arbetstimmar på formgivningen, kan man säga att mönsterskyddets effektviktförhållande är stort! Med en relativt liten investering kan man skydda innovationer som man satsar riktigt mycket arbete på. Ifall formgivningen har betydelse för affärsverksamheten vem vågar påstå annat? lönar det sig att överväga mönsterskydd som standardfigurer, uppmuntrar Matti. Man hittar goda exempel på intelligenta kombinationer av mönster och patent eller nyttighetsmodeller bland Kolsters kundföretag. Case Medrian Oy & HELPie Medrian Oy har utvecklat produkten HELPie som hjälpmedel för tandvårdsarbetet. Det är fråga om en engångsprodukt med tre funktionaliteter i en och samma produkt: tunghållare, salivsug och tuggstöd. Produkten underlättar tandläkarens eller tandhygienistens arbete, och också patienten kan slappna av när stycket håller munnen öppen samt tungan och salivutsöndringen i styr. För HELPie-produkten har man ansökt om såväl mönsterskydd som patent. Exceptionellt var att designen var klar redan när man började fundera över skyddet. Ofta uppvisar objekt som ska patenteras först en viss funktionalitet och teknisk lösning, och den slutliga designen för en kommersiell produkt utformas senare. HELPie är en designprodukt, vars effektiva utseende även i en ingenjörs ögon är ett försäljningstrumf. Formgivningen ger produkten en viss funktionalitet, men innehåller även tekniska lösningar där formgivningen överlappar det tekniska förverkligandet. För produkten söktes först via mönsterskydd ett skräddarsytt skydd mot direkt kopiering. Därefter gjordes en förhandsnyhetsgranskning, där det framkom att produkten har uppfinningshöjd som kan skyddas med patent i större omfattning. - Med patentets hjälp har ett kringgående av HELPies skydd försvårats, säger Matti. - Ifall man endast sökt mönsterskydd för produkten, skulle en konkurrent kunnat åstadkomma samma funktionalitet med en lite annorlunda formgivning. Enbart mönsterskyddet skulle kanske inte hålla konkurrenterna på avstånd en längre tid. Men mönsterskyddet ger en längre skyddstid än patentet, och det är mycket viktigt även med tanke på brandet en viss design inlindas i produkten, och helheten är skyddad. 4

Case Luowia Collection Oy Luowia Collection Oy har utvecklat ett till sina tekniska lösningar och sin formgivning skyddat Luowia Collection -avfallsinsamlingssystem. I avfallsbehållare är utseendet en avgörande faktor särskilt vid husbolags eller kommuners köpbeslut. För företaget som handhar avfallsinsamlingen har insamlingsbehållarnas funktionalitet å sin sida en stor betydelse. Ur ett patentombuds synvinkel har Luowia i sina produkter på ett effektivt sätt kunnat utnyttja särskilt kombinationen av mönsterskydd och nyttighetsmodell. - Med mönsterskyddet har man på omvägar fått skyddet att omfatta även de tekniska lösningarna. Konkurrenterna tvingas gå till en mindre meningsfull, tekniskt sett sämre lösning, säger Matti. I systemet har den cylindriska underjordiska delen hållfasthetstekniskt optimerats att tåla markens och grundvattnets tryck. En fordring som fördelas på tre sidor och en locklösning är tilltalande med tanke på det omgivande landskapet. Servicen för avfallsinsamlingskärl är enkel och kostnadseffektiv, eftersom fordrings- elementen kan lösgöras och bytas ut. Mellan fordringselementen blir utrymme för uppteckningar och bruksanvisningar. - Med en kombination av mönsterskydd och nyttighetsmodell har man fått ett omfattande skydd för en teknisk lösning för 10 år, och ett skräddarsytt skydd för utseendet för 25 år snabbt och förmånligt, berättar Matti. Enligt Matti är det i praktiken dessutom besvärligare att upphäva en nyttighetsmodell än ett patent. - Ett lägre kriteriesystem för nyttighetsmodellen medför att den även hålls ikraft lättare än patentet. En kombination av nyttighetsmodell och mönsterskydd kan vara ett verkligt smart och för ett litet företag effektivt skydd, säger Matti. En svaghet hos nyttighetsmodellen kan vara att dess nyhet inte undersöks, såvida man inte särskilt begär en undersökning. Härvid får man nödvändigtvis inte uppgift om huruvida skyddet håller, ifall man skulle bli tvungen att försvara det, eller huruvida ett mera omfattande internationellt skydd skulle vara möjligt. - Jag anser emellertid att nyttighetsmodellen i onödan är en styvmoderligt behandlad skyddsform. Den har samma skrämmande effekt som patentet; den ger verksamhetsro på marknaden. Ifall en konkurrent kommer in på samma marknad, får man från nyttighetsmodellen snabbt ett verktyg mot konkurrenten, då har man något att jobba med, säger Matti. Överväg mönsterskydd för egenartade reservdelar Matti berättar också att han på sistone funderat med såväl patentombudskollegor och representanter för kundföretag över möjligheter att skydda egenartade reservdelar med mönsterskydd. Såsom känt kopieras reserverdelar i stor utsträckning; av vissa reservdelar kan upp till 80 % vara kopior. Ju större eller dyrare anordning det är fråga om, desto längre är också produktens livslängd genom reservdelarna. När det gäller produktens livslängd kan reservdelshandeln vara den största delen av penningflödet, varför det lönar sig att hålla den i egna händer. - Åtminstone vissa egenartade och centrala reservdelar lönar det sig att skydda med mönsterskydd mot direkt kopiering. Fastän mönsterskyddet inte nödvändigtvis skulle visa sig vara valid, ifall man börjar testa det i rätten, så fördröjer och bromsar redan mönsterskyddets existens - alldeles på samma sätt som patentets existens - högst sannolikt konkurrentens inträde på marknaden. Mönsterskyddet har en klar skrämseleffekt i vilket fall som helst. CASE LUOWIA COLLECTION OY 5

MÖNSTERRÄTTER Grafiska användargränssnitt ett framväxande tillämpningsområde för mönsterskydd TEXT: Juha Myllyoja I juha.myllyoja@kolster.fi ÖVERSÄTTNING: Susanna Wikström Det är allmänt känt att föremålet för en mönsterrätt kan vara utseendet på en produkt eller en del därav. Utgångsmässigt är föremålet för skydd i allmänhet en konkret produkt. Under de senaste åren har den växande trenden varit att skydda olika grafiska användargränssnitt och ikoner med mönsterskydd, eftersom användargränssnittselement utgör ett utmärkt sätt att särskilja sig från konkurrenterna. n Mönsterskyddets växande popularitet i användargränssnitt förklaras naturligt av olika smartapparaters väldiga frammarsch allt från mobiltelefoner och tabletter till olika regleranordningar, styrpaneler och smarttelevisioner. Tillverkarna vill särskilja sig från andra, och de nya upptäckterna i användargränssnittets utseende är en väsentlig del av produkternas skydd vid sidan av den traditionella anordningens form. Med grafiskt användargränssnitt (Graphical User Interface, GUI) avses ett sätt att använda en dator eller annan smartapparat som baserar sig på text, bilder och övriga användargränssnittselement. Det består av olika element såsom fönster, ikoner, menyer, pekare och valknappar. Dessa element går under benämningen WIMP, där bokstäver kommer från de engelska orden Windows, Icons, Menus and Pointing devices. Apparater förlorare, användargränssnittselement vinnare Ofta kvarstår ett användargränssnitt med sina olika element som visar sig vara fungerade tidsmässigt längre än de apparater som det finns i. Låt oss fast tänka på Windows-operativsystemets många grafiska element eller Apples motsvarande. Då apparaternas olika modeller eller till och med operativsystem förnyas, förblir dock användargränssnittets grafiska utseende ofta detsamma. Det är lätt att övergå till nya apparater med hjälp av ett bekant och tryggt användargränssnitt. Är ett globalt skydd av användargränssnitt möjligt? Fastän lagstiftningen i olika länder även i mönsterärenden har harmoniserats med fart, är vi ännu långt ifrån situationen som råder på varumärkessidan. Målet med harmonisering av olika länders lagstiftning har varit att både uppmuntra planerare till ny formgivning och stöda den allmänna investeringsviljan i immaterialrätter. Då marknaden globaliserar ökar betydelsen av såväl mönsterrätt som övriga immaterialrätter. Fastän mönsterskyddet som skyddsform nuförtiden är vida känt i världen, lämnar omfattningen av skydd som avser 6 bland annat grafiska användargränssnitt mycket att önska. Problemet har dessutom varit flera praktiska frågor, som hänför sig till godtagbara bilder i anslutning till mönsterskydd. På grund av behovet av internationellt skydd har man slutit flera internationella avtal som gäller immaterialrätter. Inom mönsterbranschen är betydande milstolpar EU:s mönsterrättssystem och det internationella registreringssystemet för mönster enligt Haagavtalet. I Finland trädde Haagavtalets Genevedokument i kraft 1.5.2011. Senare har även EU anslutit sig till detta system. För rättsinnehavare är det viktigt att skyddsföremålet får skydd på de viktigaste marknadsområdena. Skyddet av grafiska användargränssnitt med mönster är redan möjligt i alla viktiga industriländer och i flera andra länder och områden, fastän det ännu förekommer nationell variation i praxis. De centralaste marknadsområdena är i USA, Europa, Kina, Japan och Sydkorea. I Europa råder samförstånd EU-området har fungerat som föregångare i mönsterskyddet av grafiska användargränssnitt och ikoner. I Europa råder ett tämligen långt gående samförstånd om sätten att mönsterskydda grafiska användargränssnitt inom gemenskapsmodellsystemet. I Europa kan man ansöka om flera mönster med samma ansökan, vilket innebär att till exempel växlande displayvyvariationer kan ansökas i stora antal med en ansökan.

Tidigare avvek reglerna som avsåg mönstrens rättsliga skydd från varandra avsevärt till och med i Europeiska unionens olika medlemsstater. Dessa skillnader ansågs emellertid förvränga konkurrensen och därigenom påverka verksamheten på den inre marknaden. Europeiska gemenskapernas kommission gav sitt preliminära förslag om ett gemensamt mönsterrättssystem i Europeiska gemenskapen redan år 1991. Gemenskapsmodell förordningen innehåller föreskrifter om skyddet av såväl ett registrerat som icke-registrerat mönster. Gemenskapsmönsterförordningen trädde i kraft 6.3.2002. De traditionella nationella mönsterskyddssystemen kvarstod vid sidan av det nya systemet. I praktiken innebar emellertid gemenskapsmönsterförordningen själaringning för åtminstone det finska nationella mönsterregistret. I förordningens 3:e artikel definieras hurudant ett mönster kan vara, och det möjliggör skydd av grafiska användargränssnitts alla element med ett gemenskapsmönster. I praktiken är myndigheten som registrerar gemenskapsmönster OHIM mycket flexibel med hurudana bilder man kan ansöka om skydd. Det lönar sig emellertid att välja bilderna noga för att fortsatta ansökningar med deras hjälp ska vara så problemfria som möjligt. Kina nykomling inom mönsterskydd I Kina blev det möjligt att skydda grafiska användargränssnittskomponenter från och med 1.5.2014. Huvudprincipen är att användargränssnittsbilderna presenteras som en del av produkten. Det kinesiska patentverket har publicerat ett nästan 40-sidigt detaljerat direktiv i ärendet, där man utreder hurudana bilder som är tillåtna då man ansöker om mönsterskydd för grafiska användargränssnitt. Designlandet Japan dynamiskt med Även i Japan är det möjligt att mönsterskydda grafiska användargränssnitt. Sedan år 2011 har där varit möjligt att ansöka om mera än ett mönster med samma ansökan. Detta möjliggör även avbildning av dynamiska displayvyer. Direktiven om hurudana bilderna bör vara är även i Japan enligt asiatisk sed mycket exakta. 7 USA veteran på användargränssnittelement I USA har det varit möjligt att skydda grafiska användargränssnittsbilder redan från 1980-talet framåt. Sedan år 2006 är det också möjligt att skydda dynamiska displayvyer. Mönster används allt mer även som ett vapen jämställt med patent i affärsverksamheten. I det berömda IPR-kriget mellan Apple och Samsung spelade displayvyer skyddade med mönsterrätt en mycket betydande roll.

NEWS IPR UPDATE NUMBER 1-2015 A6V0 AKTUELLT Toni Korelin utnämnd till chef för försäljning och kundrelationer Kolsters ledningsgrupp har 19.3.2015 utnämnt patentombud, dipl.ing. Toni Korelin till chef för försäljning och kundrelationer. Bild Sami Perttilä - I dagens eknonomiska läge blir kvaliteten på IPR-experttjänster, fokusering på lösningar och en allt djupare sakkunskap om kundernas affärsverksamhet och konkurrenssituation allt viktigare. Jag tar emot uppdraget med den attityd att vi ständigt strävar efter att förbättra kunderfarenheten på dessa områden. Dörren till Kolster är alltid öppen!, säger Korelin. USA och Japan anslöt sig till det internationella registreringssystemet för mönster USA och Japan har anslutit sig till det internationella registreringssystemet för mönster, dvs. Haag-avtalet. Avtalet träder i kraft 13.5.2015. I och med dessa länder växer betydelsen av det internationella registreringssystemet avsevärt. Ett internationellt system gör det möjligt att söka mönsterrättsskydd med en ansökan i sammanlagt 64 länder eller inom ett geografiskt område. EPO drog upp linjer för patentering i anslutning till växter Den färska linjedragningen av Europeiska patentverkets utvidgade besvärsnämnd i ärendena Tomatoes II (G 0002/12) och Broccoli II (G 0002/13) klargör en över decennielångt oklar patenteringspraxis i anslutning till växter i Europa. Fastän framställningsförfarandet skulle vara en väsentligen biologisk process, och sålunda inte kunna patenteras enligt Europapatentavtalet, kan själva produkten emellertid patenteras. Patenteringen i Finland på nedgång, i Europa på uppgång Antalet patent- och nyttighetsmodellansökningar som inlämnats i Finland ifjol var klart på nedgång (-11 % och -6 %). Däremot inlämnades ett rekordantal ansökningar till det Europeiska patentverket EPO, sammanlagt 3,1 % fler än året innan. Finska patentansökningar minskade (-9,3 %), men Finland var det oaktat det andra mest innovativa landet i Europa i relation till folkmängden. Nokia och Kone var de mest innovativa finska företagen. Samsung leder Europas patentstatistik, och för första gången kom ett kinesiskt företag Huawei med i toppfem. MIP 2015: IP firm rankings Kolster fortsätter i första gruppen Tidningen Managing Intellectual Property har redan i över tjugo års tid förverkligat IPR-branschens mest omfattande och mest kända intervjuundersökning. Bland expertföretag inom branschen har Kolster i en färsk undersökning för 2015 värderats till toppnivå ( Tier 1 ) både för sitt patent- och varumärkeskunnande. Kolster piloterar Europeiska patentverkets nya online-system Eeva Mänty, som ansvarar för europapatent- och PCT-ansökningar på Kolster, var inbjuden till evenemanget EPO Online Services User Day i mars för att berätta om användarerfarenheter av EPO:s CMS- (Case Management System) verktyg. Kolster är branschens pionjär i att ta i bruk online filingsystem och utveckla dem i samarbete med myndigheterna sedan år 2001 då elektronisk korrespondens med Europeiska patentverket blev möjlig.