Låt Hammarbyskogen bli naturreservat



Relevanta dokument
Sammanställning från tidig dialog för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Samråd om förslag till detaljplan för Farsta 2:1 i stadsdelen Hökarängen och Farsta

Bevara barnens skogar

Startpromemoria för program för Hammarbyhöjden och Björkhagen

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Nätverket Bevara Årstaskogens yttrande över ny översiktsplan för Stockholm

Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box Stockholm

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Grönstrukturplan 2019 Jönköpings tätorter

rör naturvård, lokalisering och exploatering. DEL 1 FAKTA Dokumentet finns på

GRÖNA FRÅGOR inför valet 2018

Kommunal Författningssamling

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

En ny grönplan för Eskilstuna kommun. strategier och konceptutveckling med utgångspunkt från prioriterade ekosystemtjänster

En renässans för friluftslivet?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

Nätverket bevara Årstaskogen har studerat presentationen och kompletterat där information saknats/utelämnats eller varit direkt vilseledande.

Yttrande över Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Diarienummer

SKÖTSELPLAN Dnr

Angående naturreservat vid Råstasjön, Solna stad.

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Rädda Våneviks gammelskog!

Sveriges miljömål.

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Friluftsliv för alla. Vad är friluftsliv? Hur ser befolkningens friluftsvanor ut? Friluftsliv och politik

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Skötselplan för utvidgningen av naturreservatet Sydbillingens platå i Falköpings, Skara och Skövde kommuner

Samråd om förslag till Hagsätraskogens naturreservat

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

STADSBYGGNADSKONTORET, Grönstrukturplan Åsa Lindblom,

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Program för miljöövervakning av biologisk mångfald och relaterade ekosystemtjänster

Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Uppdrag. Erfarenhet från att arbeta med det gröna strategiskt. Lars Johansson

Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.

Barriäreffekter för friluftsliv, flora och fauna vid Söderleden Mölndals stad, Västra Götalands Län

Version 1.00 Projekt 7466 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för förskolor på Lövnäs, Hammarö

Waxholmspartiet borgerligt alternativ MOTION

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Östergötlands län

Förslag till detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1, område vid kv. Skolvärdinnan i stadsdelen Hammarbyhöjden

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Kalmar län

EKOLOGISK KOMPENSATION

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Question today imagine tomorrow create for the future

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September Kl 9-15

Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog

Handlingsnummer SBN2016:60. Rapport. Naturvärdesinventering - Skogsängen

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Trygg stadsplanering enligt Hyresgästföreningen LITA

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

8. Grönområden och fritid

Varför skyddad tätortsnära natur?

Helsingborg och Malmö. Bygg tätt och grönt

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Angående naturreservat för Årstaskogen/Årsta holmar

Ekologi kvarter Archimedes

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Dalarnas län

Program för stadsdelarna Hammarbyhöjden och Björkhagen. Svar på remiss av programförslag. Reviderat utredningsbeslut.

Därför har vi fått utmärkelsen Sveriges Friluftskommun 2010

Skyddad natur. En rapport till Naturvårdsverket om allmänhetens syn på skyddad natur

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

NIO VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

Mellanrum In between. Karolina Mellberg. Leif Brodersen and Teres Selberg. Supervisor. Examiner

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Norrbottens län

Resultat av regeringens miljö- och klimatsatsningar i Västmanlands län


Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

Natur- och friluftsplan för Finspångs kommun -lägesrapport

Konsekvensbeskrivning Duvboskolan skolgård Bakgrund. Utformning

PM landskapsgestaltning

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

24 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Hällbacken. Dalbo. Bodskataudden. Porsön. Kronan. Lulsundet. Bergviken.

Syftet med naturreservatet

Utomhuspedagogik En naturlig del i undervisningen på fritids och skola SÄTRA SKOLA I SANDVIKEN

Projekt Sjöstadshöjden. Utredningsbeslut

Skogar norr om Öjaby, kompletterande inventering 2017.

Våneviks gammelskog framtidens skog

Transkript:

Låt Hammarbyskogen bli naturreservat foto: Laila Johansson

LÅT HAMMARBYSKOGEN BLI NATURRESERVAT! En naturlig länk mellan Nackareservatet och Årstaskogen Hammarbyskogen ligger som en naturlig länk mellan Nackareservatet och det nya naturreservatet Årstaskogen. I samband med att Nackareservatet bildades var skogen påtänkt att ingå i reservatet, vilket också fanns som förslag 2006. Vi föreslår att detta förslag åter aktualiseras och genomförs. Hammarbyskogen uppfyller alla kriterier för att bli naturreservat. I Naturvårdsverkets processbeskrivning för naturreservat går att läsa följande: Ett naturområdes läge i förhållande till andra värdefulla områden med liknande naturtyp bör många gånger beaktas vid urval av nya naturreservat. Det kan t.ex. gälla läget i förhållande till andra naturreservat, Natura 2000-områden, värdetrakt, nyckelbiotop eller ett område i en nationell strategi och plan. Både från naturvårds- och friluftslivssynpunkt kan det långsiktiga bevarandevärdet hos ett naturområde vara avsevärt högre om det ligger i anslutning till ett annat område med liknande värden, än om det ligger helt isolerat. För områden med tonvikt på friluftslivspolitiken kan närhet till tätort ha stor betydelse för dess värde och tillgänglighet. Hammarbyskogens värde stöds också av Stockholms miljöprogram (Kap.4.1): Mark och vattenområden som har särskild betydelse för den biologiska mångfalden ska stärkas och utvecklas. Liknande finns att läsa i Den Gröna Promenadstaden, där behovet av större sammanhängande naturområden för den biologiska mångfalden understryks och där det påpekas att Den ekologiska infrastrukturens kvalitét och samband ska värnas och utvecklas så att stockholmarnas behov av en upplevelserik rekreation inte äventyras. För framtida generationer och för allas vår överlevnad föreslår vi därför att Hammarbyskogen blir ett naturreservat så att sambandet mellan Nackareservatet och Årstaskogen stärks. Kartan visar hur Hammarbyskogen länkar samman det nya Årstareservatet med Nackareservatet. beskrivning karta: Maria Bergström

foto:thomas Hallsten Hammarbyskogen - Bakgrund Hammarbyskogen är belägen i Skarpnäck. Skogen ligger i anslutning till stadsdelarna Hammarbyhöjden och Björkhagen i en stadsmiljö som präglas av de funktionalistiska idéer som förverkligades av bl.a. stadsträdgårdsmästaren Holger Blom och arkitekterna Gunnar Asplund och Sven Markelius. Det finns en flytande övergång mellan husen och skogen och även mellan hus och gator finns den gamla skogen pietetsfullt bevarad med tallar och bergknallar. Området kom till som en reaktion mot den täta stadens människofientliga arkitektur. Idag är Hammarbyskogen klassificerat som ett särskilt ekologiskt värdefullt område av Stockholms Stad. I skogen, som består av barrskog, blandskog och en del ädellövskog, finns både rödlistade arter, som t.ex. tallticka, flertalet signalarter och våtmarker som har stor betydelse för levande groddjur. Skogen är en viktig spridningszon och en avgörande spridningsväg mellan Nackareservatet och Årstaskogen. Den innehåller värdekärnor som är av regional betydelse och av stor vikt för den biologiska mångfalden. I skogen finns också flertalet djur och fågelarter, bl.a. tofsmes, ekorre, hare, större och mindre hackspett, nötväcka, duvhök, entita, rådjur, räv m.m.

foto: Carina Lindberg Topografiskt utgörs Hammarbyskogen av ett lättillgängligt större område i söder med bl.a. den populära lekparken Indianparken. Den fortsätter sedan mot ett mycket kuperat avsnitt där själva höjden i Hammarbyhöjden och Björkhagen tar slut. Efter ett brant stup i det mest kuperade avsnittet flyter Hammarbyskogen ut i ett ädellövsavsnitt åt väster där det senare ansluter till Koleraparken, och via denna till Årstaskogen i ett smalt grönstråk. Det mest kuperade avsnittet är genomskuret av gångvägar och på vissa ställen trappor som kopplar samman och ger stor tillgänglighet från såväl Hammarbyhöjden som Sjöstan. Förekomsten av signalarter som tofsmes och tallticka på skogens båda platåer visar på status som gammelskog med träd som är minst trehundra år gamla. Hammabyskogens betydelse socialt och pedagogiskt Området är värdefullt ur flertalet sociala aspekter. Det utnyttjas av förskolor och skolor både i Hammarbyhöjden samt från Hammarby Sjöstad. Sjöstaden har få gröna områden

vilket gör att barn, föräldrar och personal söker sig till skogen och de möjligheter som där finns för rekreation och upplevelser. Det är inte ovanligt att ett stort antal grupper från olika förskolor samtidigt befinner sig i området. Regeringen har som mål att skolgången ska vara rik på friluftsliv och goda möjligheter att vistas utomhus. Därför är det rimligt att skydda Hammarbyskogen, eftersom skogen nyttjas dagligen av åtskilliga skolbarn. Ett rikt friluftsliv innefattar inlärning utomhus: skogen som klassrum, lärare utbildas i utomhuspedagogik och ämnena kopplas till skog och arter. Här finns många upptrampade stigar, kojor och samlingsplatser vilket tyder på skogens stora betydelse för människor och deras hälsa. Den stadsnära skogen innebär också att rörelsehindrade har lättare att möta naturen, vilken ligger i direkt anslutning till bostadshusen. Dessutom går den inte att överskatta som tillgång för hundägare, orienterare, skidåkare, joggare och för människor som promenerar. Skogens betydelse för hälsa har konstaterats av flertalet forskare bl.a. nu senast Olof Olsson (Out into the wild. Umeå Universitet 2013). foto: Carina Lindberg

Hammarbyskogens betydelse för rekreation och hälsa Skogar har en avgörande betydelse för människors möjlighet till friluftsliv och rekreation. Att tillgodose detta behov anges i miljöbalken som ett av skälen för att bilda naturreservat. Hammarbyskogens betydelse för vardagsfriluftsliv och rekreation är som nämns ovan, omistlig. Regeringen har satt upp tio mål för friluftslivspolitiken. Vikten av långsiktigt hållbara lösningar för skogar som har betydelse för friluftsliv och rekreation betonas också. Ett av målen är att det ska finnas tillgång till grönområden nära där människor bor. Ytterligare ett mål är friluftsliv för god folkhälsa, att människor ska kunna vistas i naturen regelbundet. Även i det avseendet är det extra viktigt att skydda Hammarbyskogen, för att personer som inte kan gå så långt (små barn, äldre och funktionshindrade) också ska ha en skog. Vidare påpekas att kommunerna har en viktig roll för att tillgodose detta behov vid stadsplanering (Regeringens skrivelse 2012/13:51 - Mål för friluftspolitiken, s.19, 20, 27, 29). foto: Laila Johansson

Den gröna linjen på kartan mäter 300 meter från Hammarbyskogen, vilket är ett riktvärde för behovet av närhet till grönområde och minskad stress, t.ex. Hammarbyskolan, Kulturama och Sjöstadsskolan ligger inom markeringen. Bekrivn. av karta: Maria Bergström Människors möjligheter att kunna röra sig i grönområden och natur motverkar allvarliga sjukdomar som stress, depression, fetma och schizofreni. Särskilt vistelse i lövskog har visat sig bidra positivt, enligt vetenskapliga studier (Annerstedt, 2011 i Boverkets rapport: planera för rörelse, s. 23). Forskning (Ulrika Stigsdotter och Patrik Grahn vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp) visar ett tydligt samband mellan avstånd till grönområden och stress. Ju närmre personerna i studien bodde ett grönområde desto oftare besökte de det och desto mindre stressade blev de. Ett riktvärde som många länder använder sig av är att människan bör inte ha mindre än 300 meter till närmsta grönområde från där man bor. (http://www.friskinaturen.org/default.asp?path=26124,26 020,26125,26126&pageid=39457) I Boverkets rapport Planera för rörelse hävdas att större grönområden är extra viktiga att bevara vid förtätning av städer, för att det fortfarande ska finnas naturområden som är tillräckligts stora för utomhusaktiviteter, och som har ett rikt innehåll (Boverkets rapport: planera för rörelse, s.14). Hammarbyskogen som leverantör av ekosystemtjänster Förmågan att absorbera vatten. Som exempel på klimatresiliens bör nämnas skogens förmåga att absorbera naturens ordinarie vattenflöden likväl som dess motståndskraft mot de skyfall som förväntas vid ytterligare klimatförändringar. Hammarbyskogen hyser ett antal mycket vattenrika områden som idag flödar från Hammarbyhöjden och ut via de kuperade avsnitten mot Hammarbyleden, cykelbanan och Sjöstan nedanför. Vintertid bildar flera av dessa utflöden

foto: Jim Terneborg frusna fall, delvis med is ner på befintliga körbanor. Med erfarenhet av de senare årens skyfall får det senare ej förbises, i synnerhet mot bakgrund av att det redan idag är ett problem. Man bör ta i beaktande skogens nuvarande förmåga att absorbera vatten och vad det skulle kunna leda till om denna yta i stället avskogades och hårdgjordes. För syresättning av luften och temperaturbalansering Nackareservatet/Tyrestakilen utgör en betydande del av den stadsnära skog som bidrar med syresättning och temperaturbalansering av Stockholms centralare delar. Varje utvidgning av naturreservaten som ytterligare kan skydda skog för denna funktion är önskvärd. Ett långsiktigt skydd av anslutande skog som Hammarbyskogen är ett sådan steg. Som naturlig parklek och friluftsyta Natur i den form av gammelskog som Hammarbyskogen utgör är inte möjlig att anlägga, varken tekniskt eller ekonomiskt. Antingen har man den eller också inte. Som oorganiserad skog med fungerande biotoper och ekologiska samband är den i hög grad självbalanserande och självreparerande. Skogen renar och balanserar också sin omgivning och bidrar till angränsande stadsmiljöer med växt-, djur-, och i synnerhet fågelliv. Hammarbyskogens båda avsnitt, tall och blandskogen på höjden ovanför branten såväl som ädellövsalen nedanför utgör idag tillgängliga och mycket populära lek och friluftsytor. Här har stadsdelarna sina naturliga parklekar under ett effektivt skydd undan solens obarmhärtiga strålar om sommaren och undan snålblåsten om vintern. Bra parklekar, utegym och parkytor är viktiga men organiserade utemiljöer blir vanligen funktionsseparerade och syntetiska. Funktionsseparerade ytor styr ofta i detalj avsedd aktivitet och användning, kreativitet och fantasi blir vanligtvis satta på undantag. Den organiserade ytan styr, den oorganiserade naturen befriar. Vägen styr människan, människan styr stigen. Organiserade lek-, gym- och friluftsytor tenderar att trigga

tävling och konkurrens, skogen däremot fantasi och kreativitet. Den organiserade ytan är begränsad och instängslad, skogen obegränsad och fri. Stockholms stads ännu oexploaterade gammelskogar bör därför skyddas från hotet att avskogas. En relevant fråga att ta ställning till är om inte den oorganiserade naturen för rekreation klarar ekonomiska och politiska konjunkturer bättre än anlagda friluftsytor, vilka på ett helt annat sätt kräver kontinuerlig översyn och underhåll för att fortbestå utan att bli obrukbara och farliga. Förväntningarna på ett aktivt teknisk underhåll och förvaltning är naturligt helt andra för anlagda och organiserade ytor än för den fria naturen som används under eget ansvar (Movium, Hela Staden, Jansson, Persson, Östman). Hammarbyskogen del av funktionalistisk stadsplanering Stadsdelar som Hammarbyhöjden och Björkhagen är byggda och planerade för en arkitektur där övergången mellan bostadsområde och skog är flytande. Stadsdelens själva idé och karaktär förutsätter en närvaro av skog. Försvinner skogen så blir stadsdelens plan svårbegriplig och otydlig. Ett skydd av skogen är här ett skydd även av stadsdelens karaktär och kulturhistoria. Hammarbyhöjden den 11/2 2015 Antonina Eriksson, Lidköpingsvägen 34, 121 39, Johanneshov Marie Selander, Läckövägen 11, 12150, Johanneshov Olle Siltberg, Hasselqvistvägen 5, 12146, Johanneshov Från öppna gruppen Rädda Hammarbyskogen Vi stödjer Rädda Hammarbyskogens förslag: Sjöstadens Hembygdsförening Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholm Naturskyddsföreningen i Söderort Naturskyddsföreningen i Nacka Fältbiologerna Stockholm-Uppland-Gotland Omställning Sverige Föreningen Skydda Skogen Hunddagiset HundRingen Dogcare Johanneshov Svenska Turistföreningen, Stockholmskretsen Jordens Vänner, Friends of the Earth Sweden Föreningen Rädda Ältasjön Föreningen Skydda Nytorps gärde Bevara naturen runt Nackareservatet (Facebookgrupp) Gröna Partiet Lilla Sicklas vänner Lokala Hyresgästföreningen, Lh 2300 Hammarbyhöjden FMR Friluftsmiljörådet/Friluftsfrämjandet, region Mälardalen Friluftsfrämjandet, Enskede Producerad av gruppen Rädda Hammarbyskogen februari 2015. Text: Antonina Eriksson, Marie Selander, Olle Siltberg. Layout: Antonina Eriksson