Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008

Kiselalgsundersökning i vattendrag i Västerhavets vattendistrikt 2008 Medins Biologi AB Mölnlycke 2009-09-28 Iréne Sundberg Amelie Jarlman Medins Biologi AB Företagsvägen 2, 435 33 Mölnlycke Tel 031-338 35 40 Fax 031-88 41 72 www.medins-biologi.se Org. Nr. 556389-2545

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund...5 Metodik...6 Provtagning...6 Analys och utvärdering...6 Resultat... 16 Skåne län... 16 IPS och statusklassning... 16 ACID och surhetsklassning... 16 Antal räknade arter och diversitet... 17 Kronobergs län... 18 IPS och statusklassning... 18 ACID och surhetsklassning... 18 Antal räknade arter och diversitet... 19 Hallands län... 20 IPS och statusklassning... 20 ACID och surhetsklassning... 21 Antal räknade arter och diversitet... 22 Jönköpings län... 24 IPS och statusklassning... 24 ACID och surhetsklassning... 24 Antal räknade arter och diversitet... 24 Västra Götalands län... 26 IPS och statusklassning... 26 ACID och surhetsklassning... 29 Antal räknade arter och diversitet... 29 Örebro län... 31 IPS och statusklassning... 31 ACID och surhetsklassning... 31 Antal räknade arter och diversitet... 32 Dalarnas län... 33 IPS och statusklassning... 33 ACID och surhetsklassning... 33 Antal räknade arter och diversitet... 34 2

Värmlands län... 35 IPS och statusklassning... 35 ACID och surhetsklassning... 37 Antal räknade arter och diversitet... 39 Referenser... 41 Bilaga 1 Artlistor... 42 Bilaga 2 Kort rapport för varje provtagningslokal... 207 Bilaga 3 Tabeller i nummerordning uppdelade länsvis... 284 Framsidans foto visar kiselalgen Gomphonema coronatum. Foto: Medins Biologi AB. 3

Sammanfattning I Västerhavets vattendistrikt undersöktes år 2008 kiselalger på 151 vattendragslokaler, fördelade på följande län: Skåne (2 st.), Kronoberg (3 st.), Halland (26 st.), Jönköping (6 st.), Västra Götaland (49 st.), Örebro (8 st.), Dalarna (3 st.) och Värmland (54 st.). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS, som - visar graden av påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Som stöd till detta index har även andelarna näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger beaktats. De flesta av lokalerna som ingick i undersökningen, bedömdes tillhöra klass 1, hög status (44 st.) eller klass 2, god status (47 st.). Av de som befann sig i den nedre delen av klassintervallet för god status var det framför allt åtta stycken som kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i måttlig status. 47 lokaler hamnade i klass 3, måttlig status. Av dessa låg fem stycken nära gränsen mot god status, medan fem punkter befann sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Otillfredsställande status, klass 4, hade elva lokaler i undersökningen. Dälpan i Västra Götalands län låg dock mycket nära gränsen mot måttlig status. Storebergsån, också i Västra Götalands län, låg i riskzonen för att hamna i dålig status. Två lokaler i undersökningen, Tolerudsbäcken i Värmlands län och Kämpegårdsån i Västra Götalands län, hamnade i dålig status, klass 5. Surhetsindexet ACID visar vilken ph-regim vattendraget tillhör och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. De flesta av lokalerna (110 st.) i undersökningen hade ACID-index som motsvarar surhetsklass 1, alkaliska (årsmedelvärde för ph över 7,3) eller klass 2, nära neutrala förhållanden (årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3). Rambergsån och Broälven i Västra Götalands län samt Kunttjärnsälven och Byälven i Värmlands län låg nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. På 36 lokaler motsvarade ACID-indexet måttligt sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör vara 5,9-6,5 och/eller att ph-minimum ligger under 6,4. Av dessa låg Hjoån i Västra Götalands län, Alstersälven och Kilaälven i Värmlands län samt Genevadsån i Hallands län i gränslandet mellan måttligt sura och nära neutrala förhållanden. Vindrarpsbäcken i Hallands län och Viskeån i Jönköpings län låg mycket nära gränsen mot sura förhållanden. Belån i Jönköpings län, Sandån i Värmlands län, Kåtån i Kronobergs län och Yllevadsbäcken i Hallands län klassades som sura, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6. I Kvarntorpsån i Västra Götalands län hamnade indexvärdet i klass 5, mycket sura förhållanden vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph under 5,5 och/eller ph-minimum under 4,8. 4

Bakgrund Medins Biologi AB har fått i uppdrag av Västerhavets vattendistrikt att undersöka kiselalger på 154 vattendragslokaler fördelade på följande län: Skåne, Kronoberg, Halland, Jönköping, Västra Götaland, Örebro, Dalarna och Värmland. Tre av lokalerna analyserades inte, p.g.a. en stor andel saltvattensarter i kiselalgssamhället, vilket medförde att det slutliga antalet lokaler var 151 st. Undersökningen är ett led i arbetet med karakterisering av vattendrag enligt EU:s ramdirektiv för vatten och syftar till att dels öka kunskapen om miljötillståndet i länet och dels fungera som underlag för framtida undersöknings- och åtgärdsprogram. Resultaten kan också användas för avstämning mot miljömålen Levande sjöar och vattendrag, Ingen övergödning, Bara naturlig försurning och Biologisk mångfald. Kiselalger är ofta den dominerade gruppen av påväxtalger, vilka spelar en viktig roll som primärproducenter, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används allmänt för att bedöma vattenkvalitet i Europa, liksom i många andra länder såsom USA, Australien, Japan och Brasilien. I Hering et al. (2006) rekommenderas kiselalger som bioindikator i de flesta typer av europeiska vattendrag. Metoden baseras på det faktum att alla kiselalger har optima med avseende på tolerans eller preferens för olika miljöförhållanden (näringsrikedom, lättnedbrytbar organisk förorening, surhet mm.). 5

Metodik Provtagning Kiselalgsprovtagningen utfördes av Medins Biologi AB under augusti - september 2008, enligt metod SS-EN 13946 (SIS 2003) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, undersökningstyp Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Provtagningslokalerna framgår av Tabell 3-6 och Figur 1-3. På varje provtagningslokal där det var möjligt insamlades ett kiselalgsprov från minst fem stycken stenar, tagna längs en provtagningssträcka som var representativ för lokalen vad gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Om det var för djupt för att vada eller om det inte fanns stenar togs prov från vattenväxter. Proven fixerades med etanol. Vissa fältdata för lokalerna finns i Bilaga 2, medan fullständiga fältprotokoll finns hos respektive länsstyrelse. Analys och utvärdering Kiselalgsanalyserna utfördes av Iréne Sundberg och Amelie Jarlman, Medins Biologi AB, enligt metod SS-EN 14407 (SIS 2005) och Naturvårdsverkets Handbok för miljöövervakning, Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys (Naturvårdsverket 2009). Statusklassningen av provtagningslokalerna gjordes med hjälp av kiselalgsindexet IPS. Som komplement till IPS-indexet görs en beräkning av indexen TDI och %PT, som grundar sig på en klassificering av kiselalger utifrån deras tolerans mot näringsrikedom respektive lättnedbrytbar organisk förorening. Dessa index är avsedda att fungera som stödparametrar framför allt när IPS-indexet ligger nära en klassgräns. Uträkningen av kiselalgsindex gjordes med hjälp av programvaran Omnidia 4.2 (www.club-internet.fr/perso/clci). IPS, Indice de Polluo-sensibilité Spécifique (Coste i Cemagref 1982) är utvecklat för att visa påverkan av näringsämnen och lättnedbrytbar organisk förorening i ett vattendrag. Indexet bygger på alla noterade kiselalgsarter och beräknas med hjälp av formeln enligt Zelinka & Marvan (1961): AjSjVj/ AjVj, där Aj är den relativa abundansen i procent av taxon j, Vj är indikatorvärdet hos taxon j (1-3, där ett högt värde betyder att ett taxon endast tål begränsade ekologiska variationer, dvs. är en stark indikator) och Sj är föroreningskänsligheten hos taxon j (1-5, där ett högt värde visar en hög föroreningskänslighet). Resultat erhållna enligt formeln ovan räknas om till skalan 1-20 (enligt 4,75 * ursprungligt indexvärde 3,75), där 20 är värdet för bästa vattenkvalitet. 6

TDI, Trophic Diatom Index, enligt Kelly (1998) beräknas på samma sätt som IPS. Skillnaden är att känslighetsvärdet anger känsligheten mot näringsrikedom, och att låga värden visar en hög känslighet. Observera att Sverige använder TDI-versionen från 1998 och inte den reviderade versionen, vilken inte fungerar lika bra för svenska förhållanden. %PT, Pollution Tolerant valves, anger andelen kiselalger som är klassificerade som toleranta mot lättnedbrytbar organisk förorening enligt Kelly (1998). Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 1 (Naturvårdsverket 2007). Tabell 1. Klassgränser för kiselalgsindexet IPS samt stödparametrarna % PT och TDI. Vidare anges nationellt referensvärde för IPS samt EK-värden (ekologisk kvot, dvs. IPS-värde/referensvärde). Klass Status IPS-värde EK-värde %PT TDI Referensvärde 19,6 1 Hög 17,5 0,89 < 10 < 40 2 God 14,5 och < 17,5 0,74 och < 0,89 < 10 40-80 3 Måttlig 11 och < 14,5 0,56 och < 0,74 < 20 40-80 4 Otillfredsställande 8 och < 11 0,41 och < 0,56 20-40 > 80 5 Dålig < 8 < 0,41 > 40 > 80 För att visa vilken ph-regim vattendraget tillhör har surhetsindexet ACID, Acidity Index for Diatoms (Andrén & Jarlman 2008), använts. Indexet gör ingen skillnad på försurning orsakad av människan och naturlig surhet och är framtaget framför allt för att bedöma surheten i vattendrag med ph < 7. Vid höga ph ger indexet inte fullt lika starka klassningar som vid lägre ph. Beräkningar har gjorts enligt: ACID = [log((admi/euno)+0,003)+2,5] + [log((circumneutrala+alkalifila+alkalibionta)/(acidobionta+acidofila)+0,003)+2,5] *En täljare eller nämnare = 0 ersätts med 1, när relativa abundansen uttrycks som procent. I Omnidia anges den relativa abundansen av van Dams grupper i promille, varvid 0 ersätts med 10. Den första delen av indexet baseras på kvoten av den relativa abundansen av artkomplexet Achnanthes minutissima (Achnanthidium minutissimum, ADMI) och släktet Eunotia (EUNO). Den andra delen av indexet tar hänsyn till alla kiselalger i provet och baseras på följande indelning enligt van Dam et al. (1994): acidobiont huvudsakligen förekommande vid ph < 5,5 acidofil huvudsakligen förekommande vid ph < 7 circumneutral huvudsakligen förekommande vid ph-värden omkring 7 alkalifil huvudsakligen förekommande vid ph > 7 alkalibiont endast förekommande vid ph > 7 Utvärderingen av resultaten gjordes enligt Tabell 2 (Naturvårdsverket 2007). 7

Tabell 2. Bedömning av surhet i vattendrag med hjälp av kiselalgsindexet ACID; indelning i fem surhetsklasser. Klasserna visar olika stadier av surhet; inte om eventuell surhet har naturligt eller antropogent ursprung. För varje surhetsklass anges motsvarande medel- och minimum-ph. Surhetsklasser Surhetsindex ACID Motsvarar medel-ph (medelvärde av 12 mån. före provtagning) Motsvarar ph-minimum (12 mån. före provtagning) Alkaliskt 7,5 7,3 - Nära neutralt 5,8-7,5 6,5-7,3 - Måttligt surt 4,2-5,8 5,9-6,5 <6,4 Surt 2,2-4,2 5,5-5,9 <5,6 Mycket surt <2,2 <5,5 <4,8 Lokal 140 i Billingsån vid Klässbol i Värmlands län. Foto Iréne Sundberg, Medins Biologi AB. 8

Tabell 3. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt 2008 - Skåne, Kronobergs, Hallands och Jönköpings län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 2 Hasslarpsån Välinge Skåne 6231606 1314185 växt 3 Stensån Hemmeslövsgård Skåne 6259648 1321830 sten 4 Kåtån Kärringe Kronoberg 6299705 1378345 sten 5 Bäck till Allgunnen Hasslöv Kronoberg 6339430 1426780 växt 6 Strömmabäcken Hannabads kvarn Kronoberg 6257295 1359360 sten 7 Dalabäcken Hasslöv Halland 6257295 1327449 sten 8 L Stensån Pjökull Halland 6252834 1340160 sten 9 Skillnadsbäcken Ö Karup Halland 6258190 1325400 sten 10 Svinamadsbäcken Torp Halland 6257284 1328020 sten 11 Vindrarpsbäcken Vindrarp Halland 6255789 1331204 sten 12 Yllevadsbäcken Yllevad Halland 6254753 1332697 sten 13 Norrån Lunnagården Halland 6263314 1333389 sten 14 Söderån Lunnagården Halland 6263224 1333355 sten 15 Genevadsån Tönnersa Halland 6275194 1326165 växt 16 Prästabäcken Veinge by Halland 6274580 1333785 sten 17 Boarpsbäcken Kräinge Halland 6308400 1308675 sten 18 Suseån Bonnas gård Halland 6300754 1314024 växt 19 Suseån Heberg Halland 6309915 1306770 sten 20 Stampån Vismered Halland 6333254 1322040 sten 21 Ramsjö kanal Kvarna gård Halland 6322895 1291390 sten 22 Himleån Havås Halland 6337810 1290379 sten+växt 23 Syllan Kullaberg Halland 6351366 1286897 sten 24 Torpaån Tjolöholm Halland 6370499 1279049 sten 25 Veån Skörvalla Halland 6383545 1269279 sten 27 Tvååkers kanal Utteros Halland 6327645 1289355 sten 28 Alslövsån Ängsholm Halland 6276024 1328769 sten 29 Långavadsbäcken Edenberga gård Halland 6263665 1329674 sten 30 Kroksjöbäcken Almedal Halland 6361290 1283575 sten 31 Sannarpsån Hovgård Halland 6317305 1307659 sten+växt 32 Käringasjöbäcken Slöinge Halland 6307270 1310490 sten 33 Årstadbäcken Heberg Halland 6310232 1306355 sten 34 Belån Dravö Jönköping 6336705 1368525 växt 35 Storån Åbo Jönköping 6330300 1374350 växt 36 Sunneråsaån Tallberga Jönköping 6330769 1370883 sten 37 Viskeån Vekamossen Jönköping 6342700 1370030 växt 38 Götarpsån Gnosjö Jönköping 6358100 1375200 växt 39 Österån Kvarnaryd Jönköping 6341371 1350073 växt 9

Figur 1. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Skåne, Kronobergs, Hallands och Jönköpings län 2008. 10

Tabell 4. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt 2008 - Västra Götalands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 40 Surtan Björketorp Västra Götaland 6371582 1302483 sten 41 Kungsbackaån Kungsbacka ishall Västra Götaland 6378425 1276115 sten 42 Lärjeån Lärjeholm Västra Götaland 6410485 1274255 sten 43 Grannebyån Granneby Västra Götaland 6427585 1262809 sten 44 Forsån Vadbacka Västra Götaland 6433640 1286269 sten 45 Grönå Blinneberg Västra Götaland 6437350 1288430 sten 46 Lidan Grolanda Västra Götaland 6441035 1355349 sten 47 Salaholmsbäcken Trävattna Västra Götaland 6452184 1350025 sten 48 Iglabäcken Lagmansered Västra Götaland 6449855 1299665 växt 49 Lillån Lunneberg Västra Götaland 6456969 1289904 sten+växt 50 Biflöde till Bratteforsån Skafteröd Västra Götaland 6459184 1271969 sten 51 Mjölån Ågården Västra Götaland 6474069 1316080 sten 52 Lannaån Ås Västra Götaland 6476579 1316154 sten 53 Lillån Forsby Västra Götaland 6476094 1390294 sten 54 Kämpegårdsån Karaby Västra Götaland 6479944 1317949 växt 55 Luttran Frösve Västra Götaland 6487814 1387840 sten 56 Storebergsån Storeberg Västra Götaland 6487494 1325810 växt 57 Bäveån Lane-Ryr Västra Götaland 6480015 1280780 sten 58 Lidan Lidköping Västra Götaland 6488346 1344787 växt 59 Skeppsbrobäcken Tidan Västra Götaland 6495619 1395190 sten 61 Lillån Holmen Västra Götaland 6501280 1309825 sten+växt 62 Dälpan Dalen Västra Götaland 6501129 1299009 sten 63 Krokån Kutterud Västra Götaland 6503065 1301149 sten 64 Ängebäcken Stora Anrås Västra Götaland 6510074 1240595 sten 65 Kolån Hällebäck Västra Götaland 6506124 1300455 sten+växt 66 Hajumsälven Bronäset Västra Götaland 6509389 1264575 växt 67 Broälven Stora Anrås Västra Götaland 6510834 1240665 växt 68 Lerdalsälven Bjälkebräcka Västra Götaland 6515509 1272615 sten 69 Kvarntorpsån Kvarntorpet Västra Götaland 6533469 1397384 sten 70 Ryksbäcken Ryk Västra Götaland 6435624 1287980 sten 71 Bäck vid Mönarp Öna Västra Götaland 6444460 1359391 sten 72 Havrabäcken Gimmene Västra Götaland 6440409 1385339 sten 73 Västerlandaån Kvarnen Västra Götaland 6447605 1282665 sten+växt 74 Brattorpsån Krokstorp Västra Götaland 6455614 1282915 växt 75 Afsån Hålltorp Västra Götaland 6461480 1332430 växt 76 Getån Karstorpsbacken Västra Götaland 6462424 1330118 sten+växt 77 Klevaån Myckleby Västra Götaland 6460844 1262324 växt 78 Lillån Trökörna Västra Götaland 6466709 1315104 sten 79 Slafsan Hornborga Västra Götaland 6465959 1370729 sten 80 Hjoån Hjo Västra Götaland 6465420 1410834 växt 81 Sjöråsån Skattegården Västra Götaland 6497200 1364870 sten 82 Hakerudsälven Lövnäs Västra Götaland 6489059 1290419 sten 83 Årnäsån Gluggen Västra Götaland 6505724 1369325 sten 84 Rambergsån Dingvall Västra Götaland 6503075 1254120 sten 85 Brattöälven Hällungstad Västra Götaland 6507481 1266514 växt 86 Härån Lasko Västra Götaland 6508451 1278233 växt 87 Valboån övre delen Uschet Västra Götaland 6521780 1288320 växt 88 Bäck nedstr. Furusjön Orrebol Västra Götaland 6530110 1311870 sten 89 Överbyån Överby Västra Götaland 6534705 1237400 växt 11

Figur 2. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Västra Götalands län 2008. 12

Tabell 5. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt 2008 - Örebro och Dalarnas och Värmlands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 90 Håkanbolbäcken Bräckan Örebro 6563215 1417845 sten 91 Nyängsbäcken Gräsholmen Örebro 6572139 1419562 sten 92 Kvarntorpsbäcken Ängarna Örebro 6574969 1420590 sten 93 Skagersholmsån Tegelstugan Örebro 6536793 1419254 sten 94 Å m. utlopp i Letälven Sund Örebro 6554500 1417608 sten 95 Imälven Utterbäck Örebro 6581418 1432187 sten 96 Svartälven Skråmforsens kraftstation Örebro 6585096 1432202 sten 97 Kedjan Ö Lonntorp Örebro 6585612 1424351 sten+annat 98 Liälven Syrdammen Dalarna 6670550 1418236 sten 99 Tandån Sandkällmyran Dalarna 6785470 1338255 sten 100 Tandån Mobergstangen Dalarna 6787459 1343334 sten 101 Averstadån Fiskartorpet Värmland 6545370 1345260 växt 102 Tarmsälven Liljeholm Värmland 6570470 1341274 växt 103 Backälven Nedre Träcka Värmland 6564849 1328875 växt 104 Sätersälven Björkås Värmland 6567844 1328120 växt 105 Kilaälven Torp Värmland 6567919 1328020 växt 106 Lötälven Kristinehamn Värmland 6577070 1403415 växt 107 Varnan Kristinehamn (ns. Lötälven) Värmland 6577784 1402804 växt 108 Varnan Kristinehamn (us. Lötälven) Värmland 6577840 1403255 växt 109 Ölman nedströms E18 Värmland 6585319 1395794 växt 110 Glumman Välingesundet Värmland 6586594 1386560 växt 111 Sorkan Torp Värmland 6584574 1396804 växt 112 Portilaån Lökene Värmland 6586475 1347064 sten 113 Alstersälven Alsters Herrgård Värmland 6588295 1374965 växt 114 Alstersälven Alstrum Värmland 6597749 1374474 växt 115 Silbodalsälven uppströms E18 Värmland 6592155 1291235 växt 116 Glumman Väse kyrka Värmland 6589460 1388275 växt 117 Lerbodaälven Lene Värmland 6605824 1347910 växt 118 Alstersälven Sörgården Värmland 6605585 1380439 växt 119 Bäck från Aplungen Prästbol Värmland 6602410 1354655 växt 120 Tolitaälven Sörbyhaga Värmland 6608154 1358074 växt 121 Bäck från Torpsjön Bodetta Värmland 6613754 1350440 växt 122 Lillälven Lillälven Värmland 6620900 1322050 sten 123 Lillälven Lernäs Värmland 6635474 1297590 växt 124 Lerälven Sunne Värmland 6638185 1350760 sten 125 Vrångsälven Tälle Värmland 6640545 1301909 växt 126 Björka Älv Björkefors Värmland 6645574 1352459 sten 127 Vrångsälven efter Växans inflöde Värmland 6649625 1302475 växt 128 Noret Mossbergssjöns utlopp Värmland 6669944 1370240 växt 129 Visman Tegelhagen Värmland 6553582 1405747 sten 130 Kilaälven Bråten Värmland 6568224 1328639 växt 131 Sandån Skäggebol Värmland 6586595 1332179 sten 132 Malsjöån Malsjö Värmland 6589239 1344555 växt 133 Norsbäckskanalen inloppet till Hyttsjön Värmland 6591279 1410455 växt 134 Ävjan Nors kyrka Värmland 6590354 1354289 växt 135 Överrudssjöns utlopp Stenorsängen Värmland 6592625 1339289 växt 136 Ölman Älvvik Värmland 6592145 1394325 sten 137 Tolerudsbäcken Höjen Värmland 6598970 1355750 växt 138 Storforsälven Storfors, Lillforshagen Värmland 6602165 1412795 växt 139 Noret S. Gärdsjön Värmland 6605200 1335870 växt 140 Billingsån Klässbol Värmland 6605549 1326455 sten 141 Lerbodaälven Lerboda Värmland 6607145 1344374 växt 13

Figur 3. Karta över lokaler för kiselalgsprovtagning i Örebro, Dalarnas och Värmlands län 2008. 14

Tabell 6. Fortsättning på tabell 5. Lokaler för kiselalgsprovtagning i Västerhavets vattendistrikt 2008, Värmlands län. Nr Vattendrag Lokalnamn Län koordinater Provtag.- x y substrat 142 Borgvikeälven Högboda Värmland 6609100 1343235 växt 143 Alstersälven Nyeds kyrka Värmland 6610209 1382894 sten 144 Lungälven Lungälvstorp Värmland 6607054 1405684 växt 145 Bäck från Pråmsjön före Tolitaälvens inflöde Värmland 6613925 1351969 växt 146 Tolitaälven Frykåsen Värmland 6614484 1351844 växt 147 Vikarälven Gate Värmland 6620070 1320474 sten 148 Norsbäcken Filipstad Värmland 6622499 1406915 växt 149 Byälven Hole Värmland 6632874 1304744 sten 150 Kunttjärnsälven Åmotfors Station Värmland 6632825 1306814 växt 151 Byälven Ånnebol Värmland 6633605 1303514 växt 152 Rottnan Rottneros Värmland 6633469 1348259 sten 153 Tvärälven Hundhallberget Värmland 6644645 1417930 Sten 154 Vrångsälven före Växans inflöde Värmland 6649765 1302070 växt Lokal 100 i Tandån vid Mobergstangen i Dalarnas län. Foto Mats Medin, Medins Biologi AB. 15

Resultat Av de ursprungliga 154 lokaler kunde inte lokal 1 Görslövsån (Skåne län), 60 Färlev älv (Västra Götalands län) samt 26 Stora Även (Hallands län) analyseras. Lokalerna var placerade nära kusten och hade för mycket saltvatteninblandning. Det förekom allt för många arter som inte har några indexvärden och även arter som inte kunde identifieras. Om ny provtagning ska göras måste lokalerna flyttas längre uppströms. Beräknade indexvärden för IPS, TDI, %PT och surhetsindexet ACID finns i detta kapitel presenterade i tabeller länsvis, sorterade från högsta till lägsta indexvärde. Motsvarande tabeller med lokalerna angivna i nummerordning redovisas i Bilaga 3. Artlista och index för varje lokal finns i Bilaga 1. I Bilaga 2 finns vissa fältdata, alla index och klassningar samt en kommentar för varje lokal var för sig. Skåne län IPS och statusklassning Lokalen i Stensån hade ett IPS-index som motsvarar klass 2, god status (Tabell 7). Värdet låg i övre delen av klassintervallet dvs. närmare klass 1, hög status, men eftersom andelen föroreningstoleranta organismer var något förhöjd, bör klassningen vara korrekt. I Hasslarpsån hamnade IPS-värdet i klass 4, otillfredsställande status. Detta styrks av att även andelen föroreningstoleranta kiselalger (%PT) låg i klass 4. Tabell 7. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Skåne län 2008. Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass Status 2 Hasslarpsån 2008-08-21 44 3,97 9,5 4 69,8 2-3 33,9 4 4 Otillfredsst. 3 Stensån 2008-08-20 79 4,65 17,0 2 27,8 1 9,3 1-2 2 God ACID och surhetsklassning Båda lokalerna i Skåne län hade ACID-värden som motsvarar nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. (Tabell 8). Indexvärdet i Hasslarpsån låg nära gränsen mot alkaliska förhållanden och samhället dominerades av alkalifila organis- 16

mer, dvs. de som huvudsakligen förekommer vid ph över 7. Indexvärdet för Stensån låg i övre delen av klassintervallet dvs. tämligen nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Tabell 8. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Skåne län 2008. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 2 Hasslarpsån 2008-08-21 2,4 0,0 0 0 291 682 2 24 7,36 2 Nära neutralt 3 Stensån 2008-08-20 10,3 1,6 7 39 681 207 2 64 7,10 2 Nära neutralt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60), liksom diversiteten (> 4,5) i Stensån (Tabell 7). Ingen av lokalerna var utpräglat näringsfattig och kiselalgsarter, som ofta finns i betydande mängder i mer eller mindre näringsfattiga vatten, noterades endast i mindre antal och bara i Stensån. Exempel på sådana arter är Encyonema silisiacum, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Fragilaria exigua och Fragilaria virescens. Figur 4. Gomphonema parvulum var. parvulum föredrar näringsrika vatten och förekom rikligt i Hasslarpsån i Skåne län 2008. Foto Medins Biologi AB. 17

I Hasslarpsån påträffades endast arter som är typiska för näringsrika vattendrag. De dominerande arterna var Cocconeis placentula inkl. varieteter och Melosira varians. Den sistnämndatas inte med i TDI-indexet (andelen näringskrävande arter) eftersom den räknas som planktisk. Den är dock vanligt förekommande som fastsittande i näringsrika rinnande vatten. Exempel på några andra utpräglat näringsrika arter, som förekom i betydande antal, var bl.a. Fistulifera saprophila, Gomphonema parvulum var. parvulum (Figur 4), Navicula subminuscula, Navicula veneta, Nitzschia palea, Nitzschia supralitorea och Surirella brebissonii var. kützingii. Kronobergs län IPS och statusklassning Lokalen i Kåtån hamnade år 2008 i klass 1, hög status, (Tabell 9). IPS-indexet låg dock i nedre delen av klassintervallet och andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var något förhöjd. Både Bäck till Allgunnen och Strömmabäcken hade indexvärden som motsvarar klass 2, god status (Tabell 9). Bäck till Allgunnen befann sig relativt nära gränsen mot klass 1, hög status. Tabell 9. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Kronobergs län 2008. Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 4 Kåtån 2008-08-21 78 5,03 18,1 1 17,0 1 9,3 1-2 1 Hög 5 Bäck till Allgunnen 2008-08-27 57 4,66 17,1 2 34,0 1 1,5 1-2 2 God 6 Strömmabäcken 2008-08-21 48 3,49 15,9 2 24,6 1 1,4 1-2 2 God Status ACID och surhetsklassning Bäck till Allgunnen och Strömmabäcken hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. (Tabell 10). I Kåtån visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är under 5,6. Indexvärdet låg dock i övre delen av klassintervallet, dvs. tämligen nära måttligt sura förhållanden. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 18

Tabell 10. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Kronobergs län 2008. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Nr Lokal Datum ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) ACID Klass/pH-regim ph-regim 4 Kåtån 2008-08-21 1,6 22,8 65 414 356 70 0 95 3,82 4 Surt 5 Bäck till Allgunnen 2008-08-27 2,9 7,5 0 184 289 393 0 133 5,16 3 Måttligt surt 6 Strömmabäcken 2008-08-21 1,8 6,2 46 130 286 490 0 48 5,11 3 Måttligt surt Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60), liksom diversiteten (> 4,5) i Kåtån (Tabell 9). Släktet Eunotia finns framför allt i näringsfattiga och sura vatten. I Kåtån, som var den suraste lokalen i undersökningen, förekom många Eunotia-arter och Eunotia botuliformis, Eunotia implicata (Figur 5), Eunotia meisteri (Figur 5) och Eunotia tenella var vanligast. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag var fåtaliga i de undersökta vattendragen i Kronobergs län. Aulacoseira ambigua, som huvudsakligen är en planktisk art, förekom rikligt i Strömmabäcken, men också i betydande antal i Bäck till Allgunnen. Detta visar att lokalerna ligger nedströms sjöar. Figur 5. Eunotia implicata till vänster och Eunotia meisteri till höger är två arter som föredrar sura vatten och var vanliga i Kåtån i Kronobergs län 2008. Foto Medins Biologi AB. 19

Hallands län IPS och statusklassning De bästa förhållandena i länet noterades i Stampån, Yllevadsbäcken, L Stensån, Prästabäcken och Suseån vid Heberg, vilka hamnade i hög status (Tabell 11). Stampån och Yllevadsbäcken hade mycket höga IPS-värden och inga föroreningstoleranta arter noterades i proven. Tabell 11. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Hallands län 2008. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Nr Lokal Datum Antal räknade arter Diversitet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 20 Stampån 2008-08-22 29 3,62 19,7 1 14,0 1 0,0 1-2 1 Hög 12 Yllevadsbäcken 2008-08-20 24 3,54 19,5 1 6,3 1 0,0 1-2 1 Hög 8 L Stensån 2008-08-20 21 2,37 19,1 1 22,8 1 0,5 1-2 1 Hög 16 Prästabäcken 2008-08-20 34 3,27 18,6 1 28,5 1 1,7 1-2 1 Hög 19 Suseån 2008-08-19 27 1,65 18,3 1 26,6 1 4,9 1-2 1 Hög Status 11 Vindrarpsbäcken 2008-08-20 38 4,37 17,4 2 29,0 1 10,6 3 2 God 14 Söderån 2008-08-20 64 4,57 16,6 2 33,4 1 16,3 3 2 God 27 Tvååkers kanal 2008-08-19 52 3,80 16,3 2 42,5 2-3 12,5 3 2 God 7 Dalabäcken 2008-08-20 35 3,82 16,1 2 62,4 2-3 14,3 3 2 God 18 Suseån 2008-08-19 75 5,21 16,0 2 34,1 1 11,5 3 2 God 9 Skillnadsbäcken 2008-08-20 36 3,55 15,8 2 61,2 2-3 1,5 1-2 2 God 15 Genevadsån 2008-08-20 66 5,02 15,6 2 41,6 2-3 13,7 3 2 God 10 Svinamadsbäcken 2008-08-20 42 3,53 15,2 2 61,2 2-3 16,3 3 2 God 30 Kroksjöbäcken 2008-09-01 46 4,30 14,3 3 48,8 2-3 16,7 3 3 Måttlig 32 Käringasjöbäcken 2008-08-19 66 5,19 14,2 3 56,5 2-3 25,1 4 3 Måttlig 28 Alslövsån 2008-08-20 60 4,79 13,9 3 44,0 2-3 24,1 4 3 Måttlig 21 Ramsjö kanal 2008-08-19 60 4,52 13,7 3 48,7 2-3 30,4 4 3 Måttlig 22 Himleån 2008-08-19 61 4,44 13,5 3 60,8 2-3 24,5 4 3 Måttlig 17 Boarpsbäcken 2008-08-19 52 4,27 12,8 3 86,0 4-5 32,4 4 3 Måttlig 29 Långavadsbäcken 2008-08-20 50 4,58 12,5 3 57,9 2-3 31,6 4 3 Måttlig 23 Syllan 2008-08-19 52 3,74 12,5 3 69,4 2-3 30,0 4 3 Måttlig 25 Veån 2008-09-01 61 5,06 12,4 3 79,2 2-3 45,3 5 3 Måttlig 13 Norrån 2008-08-20 30 3,15 12,0 3 71,8 2-3 59,3 5 3 Måttlig 33 Årstadbäcken 2008-08-19 59 4,67 11,5 3 81,9 4-5 36,8 4 3 Måttlig 24 Torpaån 2008-09-01 34 2,90 8,9 4 92,4 4-5 84,5 5 4 Otillfredsst. 31 Sannarpsån 2008-08-19 46 4,37 8,7 4 81,6 4-5 60,7 5 4 Otillfredsst. Åtta lokaler fick bedömningen god status, (Tabell 11). Av dessa befann sig Vindrarpsbäcken mycket nära gränsen mot klass 1, hög status, men andelen föroreningstoleranta arter var förhöjd, vilket tyder på att god status är korrekt bedömning för lokalen. Svinamadsbäcken låg i nedre delen av klassintervallet. 20

Elva av lokalerna 2008 hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 11). I Kroksjöbäcken och Käringasjöbäcken låg IPS-indexet nära gränsen mot god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) låg dock i klass 3 respektive klass 4, vilket visar att måttlig status bör vara korrekt för båda lokalerna. Av övriga lokaler i klassen måttlig status hade Årstadbäcken och Norrån IPS-index i nedre delen av klassintervallet samt höga andelar av föroreningstoleranta (%PT) kiselalger. Lokalerna kan sägas befinna sig i riskzonen för att hamna i otillfredsställande status. Torpaån och Sannarpsån hamnade i klass 4, otillfredsställande status (Tabell 11). På båda lokalerna dominerades kiselalgssamhället av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta organismer (%PT). Torpaån hade den högsta andelen föroreningstoleranta arter av samtliga lokaler i hela Västerhavets vattendistrikt. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. ACID och surhetsklassning Femton av vattendragen i denna undersökning klassades som alkaliska, dvs. årsmedelvärdet för ph bör ligga över 7,3 (Tabell 12). Prästabäcken och Svinamadsbäcken hade ACID-värden mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden, medan Veån och Alslövsån befann sig relativt nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Torpaån, Himleån, Käringasjöbäcken, Norrån, Söderån och L Stensån hade ACID-index som motsvarar nära neutrala förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 6,5-7,3. Av dessa befann sig Torpaån relativt nära gränsen mot alkaliska förhållanden. Genevadsån, Suseån vid Bonnas gård, Stampån och Vindrarpsbäcken hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. Både Genevadsån och Suseån befann sig mycket nära gränsen mot nära neutrala förhållanden. Vindrarpsbäcken hade ett ACID-värde som låg på gränsen mot sura förhållanden. I Yllevadsbäcken visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket motsvarar ett årsmedelvärde för ph mellan 5,5-5,9 och/eller ph-minimum under 5,6. Indexvärdet låg dock relativt nära gränsen mot måttligt sura förhållanden. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 21

Tabell 12. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Hallands län 2008. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 33 Årstadbäcken 2008-08-19 5,5 0,3 0 3 250 728 3 18 8,94 1 Alkaliskt 7 Dalabäcken 2008-08-20 12,4 0,2 0 7 493 476 0 24 8,85 1 Alkaliskt 19 Suseån 2008-08-19 76,3 0,5 0 22 936 34 0 7 8,84 1 Alkaliskt 30 Kroksjöbäcken 2008-09-01 25,9 0,5 0 9 534 395 0 61 8,73 1 Alkaliskt 27 Tvååkers kanal 2008-08-19 41,3 0,2 2 50 679 191 0 78 8,47 1 Alkaliskt 31 Sannarpsån 2008-08-19 9,3 0,0 0 5 500 414 0 81 8,26 1 Alkaliskt 21 Ramsjö kanal 2008-08-19 12,1 0,5 0 17 524 411 5 43 8,14 1 Alkaliskt 23 Syllan 2008-08-19 36,8 1,5 0 20 466 463 20 32 8,09 1 Alkaliskt 17 Boarpsbäcken 2008-08-19 5,4 0,0 0 5 210 738 11 36 8,06 1 Alkaliskt 29 Långavadsbäcken 2008-08-20 14,7 0,5 0 33 467 491 0 9 7,97 1 Alkaliskt 9 Skillnadsbäcken 2008-08-20 10,7 0,7 0 15 235 676 0 75 7,96 1 Alkaliskt 25 Veån 2008-09-01 1,2 0,5 0 5 257 650 29 64 7,68 1 Alkaliskt 28 Alslövsån 2008-08-20 16,7 1,2 0 29 597 294 2 79 7,64 1 Alkaliskt 16 Prästabäcken 2008-08-20 38,4 1,1 6 74 828 60 0 32 7,57 1 Alkaliskt 10 Svinamadsbäcken 2008-08-20 31,6 0,0 0 80 524 333 0 64 7,53 1 Alkaliskt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 24 Torpaån 2008-09-01 0,0 0,0 0 5 90 872 12 16 7,32 2 Nära neutralt 22 Himleån 2008-08-19 12,7 2,1 0 60 351 554 12 23 6,97 2 Nära neutralt 32 Käringasjöbäcken 2008-08-19 13,0 2,9 0 85 329 469 0 118 6,63 2 Nära neutralt 13 Norrån 2008-08-20 4,2 0,0 5 84 310 571 0 30 6,62 2 Nära neutralt 14 Söderån 2008-08-20 24,6 4,2 6 113 643 202 2 34 6,62 2 Nära neutralt 8 L Stensån 2008-08-20 12,7 6,1 0 68 920 5 0 7 6,45 2 Nära neutralt 15 Genevadsån 2008-08-20 15,0 13,5 0 160 536 204 6 94 5,71 3 Måttligt surt 18 Suseån 2008-08-19 15,8 12,9 2 185 568 185 5 55 5,70 3 Måttligt surt 20 Stampån 2008-08-22 16,3 26,8 76 393 490 34 0 7 4,84 3 Måttligt surt 11 Vindrarpsbäcken 2008-08-20 2,9 21,0 43 381 352 123 2 99 4,20 3 Måttligt surt 12 Yllevadsbäcken 2008-08-20 12,2 56,4 139 577 236 44 0 5 3,94 4 Surt Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Antalet räknade arter var högt (> 60) på sex av lokalerna (Tabell 11). Högst antal hade Suseån vid Bonnas gård med 75 stycken. Förhållandevis men inte anmärkningsvärt lågt antal räknade arter hade L Stensån (21 st.) och Yllevadsbäcken (24 st.). Nio lokaler i undersökningen hade hög (> 4,5) diversitet (Tabell 11). Låg diversitet (< 2) noterades i Suseån vid Heberg, där samhället dominerades av artkomplexet Achnanthes minutissima. 22

I Norrån noterades relativt många missbildade skal i provet, vilket kan tyda på någon annan föroreningsbelastning än näringsämnen och organiskt material, t.ex. metaller, bekämpningsmedel e.dyl. Achnanthes abundans, Brachysira neoexilis, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Frustulia crassinervia (Figur 6), F. erifuga och F. saxonica är kiselalgsarter som är vanliga i näringsfattiga vatten och de förekom på flera av lokalerna i Hallands län. Även olika arter av Eunotia, som framför allt påträffas i näringsfattiga och sura vatten, fanns i betydande antal på många lokaler. I Yllevadsbäcken, som hade det lägsta ACID-indexet i undersökningen, förekom släktet rikligt och arterna Eunotia exigua, E. incisa, E. minor och E. tenella var vanligast. På samma lokal förekom även Pinnularia subcapitata var. subcapitata, som trivs i sura vatten, i många exemplar. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag, och som förekom rikligt på många av årets lokaler, är t.ex. Achnanthes lanceolata ssp. frequentissima, Achnanthes lanceolata var. lanceolata, Achnanthes minutissima grupp III, Cocconeis placentula inkl. varieteter, Navicula gregaria, Navicula lanceolata och Navicula minima. De föroreningstoleranta arterna Fistulifera saprophila och Mayamaea atomus var. permitis, som trivs i vatten med lättnedbrytbart organiskt material, förekom i relativt stor mängd i Sannarpsån, som hade det lägsta IPS-värdet i undersökningen. I Torpaån, som hade det näst lägsta IPS-indexet, dominerade Navicula minima, vilken är en näringskrävande och föroreningstolerant art, mycket stort. Figur 6. Frustulia crassinervia förekommer främst i näringsfattiga och sura vatten och påträffades på flera lokaler i Hallands län 2008. Foto Medins Biologi AB. 23

Jönköpings län IPS och statusklassning Sex lokaler undersöktes i Jönköpings län 2008, varav fem hamnade i klass 1, hög status, nämligen Sunneråsaån, Storån, Götarpsån, Belån och Österån. Viskeån hade indexvärden som motsvarar klass 2, god status (Tabell 13). Samtliga lokaler hade små andelar av näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) arter. Tabell 13. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Jönköpings län 2008. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns Nr Lokal Datum Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass Klass 36 Sunneråsaån 2008-08-21 44 3,97 19,5 1 21,2 1 1,0 1-2 1 Hög 35 Storån 2008-08-21 47 3,82 19,4 1 12,7 1 1,7 1-2 1 Hög 38 Götarpsån 2008-08-21 39 3,86 19,3 1 13,3 1 2,2 1-2 1 Hög 34 Belån 2008-08-21 59 4,53 19,3 1 9,5 1 3,5 1-2 1 Hög 39 Österån 2008-08-22 79 5,39 18,1 1 22,1 1 5,0 1-2 1 Hög Status 37 Viskeån 2008-08-21 58 4,60 16,5 2 18,6 1 3,7 1-2 2 God ACID och surhetsklassning Sunneråsaån, Storån, Österån, Götarpsån och Viskeån hamnade i klass 3, måttligt sura förhållanden, vilket tyder på ett årsmedelvärde för ph mellan 5,9-6,5 och/eller ett ph-minimum under 6,4. (Tabell 14). I Belån visade surhetsindexet ACID sura förhållanden, vilket betyder att årsmedelvärdet för ph bör ligga mellan 5,5-5,9 och/eller att ph-minimum är lägre än 5,6. Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. Antal räknade arter och diversitet Vanligen används varken antalet räknade arter eller diversiteten för att bedöma förhållandena på en lokal, men är båda mycket låga kan det bero på någon form av störning på lokalen. Både antalet räknade arter och diversiteten var höga i Österån och relativt höga i Viskeån och Belån (Tabell 13). Ingen lokal hade låga värden för antalet räknade arter och diversitet. 24

Tabell 14. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Jönköpings län 2008. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 36 Sunneråsaån 2008-08-21 11,4 19,6 77 329 541 5 0 48 4,90 3 Måttligt surt 35 Storån 2008-08-21 27,0 41,0 9 488 445 26 0 31 4,80 3 Måttligt surt 39 Österån 2008-08-22 7,9 23,6 29 370 315 179 0 107 4,62 3 Måttligt surt 38 Götarpsån 2008-08-21 17,8 45,7 2 557 401 24 0 15 4,48 3 Måttligt surt 37 Viskeån 2008-08-21 1,0 14,2 37 183 271 347 0 98 4,31 3 Måttligt surt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 34 Belån 2008-08-21 2,1 55,3 61 604 241 59 0 35 3,27 4 Surt Olika Eunotia-arter, som framför allt förekommer i näringsfattiga och sura vatten, fanns representerade på alla lokaler i undersökningen. Andra kiselalgsarter som är vanliga i näringsfattiga vatten och som påträffades i Jönköpings län är t.ex. Achnanthes abundans, Brachysira neoexilis, Gomphonema parvulum var. exilissimum, Fragilaria exigua och Navicula festiva. Arter som är typiska för näringsrika vattendrag var fåtaliga i Jönköpings län. I Viskeån förekom dock en del näringskrävande kiselalger, t.ex. Cyclotella meneghiniana (Figur 7), Navicula cryptocephala samt olika Nitzschia arter. Vidare noterades en stor andel arter som är mer planktiska och som är vanliga nedströms sjöar. Figur 7. Cyclotella meneghiniana är en centrisk kiselalg som föredrar näringsrika vatten. Arten noterades i Viskeån i Jönköpings län 2008. Foto Medins Biologi AB. 25

Västra Götalands län IPS och statusklassning De bästa förhållandena i länet, hög status, noterades på fem lokaler år 2008 (Tabell 15). Kvarntorpsån hade ett mycket högt IPS-värde. Bäck nedströms Furusjön befann sig mycket nära gränsen mot god status och andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var något förhöjd. Rambergsån och Iglabäcken låg nära respektive relativt nära gränsen mot god status. Tretton lokaler fick bedömningen god status (Tabell 15). Av dessa befann sig Havrabäcken och Hjoån nära gränsen mot klass 1, hög status. Av lokalerna som hamnade i den nedre delen av klassintervallet för god status var det fyra stycken som kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 3, måttlig status, nämligen Salaholmsbäcken, Surtan, Lillån vid Lunneberg och Biflöde till Bratteforsån. I de tre förstnämnda låg IPS-indexet nära gränsen mot måttlig status och andelen föroreningstoleranta arter var något förhöjd. Lillån vid Lunneberg var dock svårbedömd pga. dominans av en i huvudsak planktisk art. I Biflöde till Bratteforsån var inte IPS-indexet lika lågt, men andelen föroreningstoleranta (%PT) kiselalger var hög (Tabell 15). Tjugotre punkter hamnade i klass 3, måttlig status (Tabell 15). Krokån, Lerdalsälven och Lidan låg relativt nära gränsen mot klass 2, god status. Andelen föroreningstoleranta former (%PT) låg emellertid också i klass 3 eller klass 4, vilket visar att klassningen måttlig status bör vara korrekt för dessa lokaler. Sju lokaler (Sjöråsån, Grannebyån, Mjölån, Broälven, Lillån vid Holmen, Överbyån och Lllån vid Forsby) låg i den nedre delen av klassintervallet för måttlig status och eftersom alla hade en förhöjd andel föroreningstoleranta organismer (%PT) samt att vissa också hade en mycket hög andel näringskrävande arter (TDI), får de anses ligga i riskzonen för att hamna i klass 4, otillfredsställande status. Bedömningen otillfredsställande status, klass 4 fick sju lokaler i undersökningen, nämligen Dälpan, Getån, Hakerudsälven, Klevaån, Ängebäcken, Lillån vid Trökörna och Storebergsån. De tre förstnämnda låg mycket nära eller relativt nära gränsen mot måttlig status. Bedömningen styrks dock av att andelen föroreningstoleranta former (%PT) var stor eller mycket stor på lokalerna. Lillån vid Trökörna och Storebergsån som båda låg nära gränsen mot dålig status och kan sägas ligga i riskzonen för att hamna i klass 5, dålig status. Detta motiveras med att andelen föroreningstoleranta arter (%PT) var mycket hög, framför allt i Storebergsån som hade det näst högsta värdet av samtliga lokaler i hela Västerhavets vattendistrikt. Kämpegårdsån hamnade i den sämsta klassen, dålig status. IPS-indexet låg relativt nära gränsen mot otillfredsställande status, men lokalen hade anmärkningsvärt stor andel av både näringskrävande (TDI) och föroreningstoleranta (%PT) kiselalger, vilket styrker klassningen (Tabell 15). Resultaten för varje lokal kommenteras i Bilaga 2. 26

Tabell 15. Antalet räknade arter, diversitet, kiselalgsindexet IPS och stödparametrarna TDI och %PT samt statusklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Västra Götalands län 2008. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta IPS-värde. Grå rad markerar klassgräns. Antal räknade arter Divers-itet IPS (1-20) Nr Lokal Datum Klass Status 69 Kvarntorpsån 2008-09-16 32 2,99 19,7 1 0,8 1 0,0 1-2 1 Hög 87 Valboån övre delen 2008-08-23 66 4,77 18,9 1 18,1 1 1,2 1-2 1 Hög 48 Iglabäcken 2008-08-23 55 3,69 18,0 1 23,2 1 9,7 1-2 1 Hög 84 Rambergsån 2008-08-22 66 4,38 17,8 1 28,2 1 6,0 1-2 1 Hög 88 Bäck ns. Furusjön 2008-09-02 36 1,79 17,6 1 30,1 1 7,4 1-2 1 Hög 72 Havrabäcken 2008-09-16 32 2,77 17,3 2 39,2 1 2,4 1-2 2 God 80 Hjoån 2008-09-16 79 5,46 17,1 2 33,3 1 4,7 1-2 2 God 57 Bäveån 2008-08-23 57 4,66 16,8 2 47,3 2-3 12,1 3 2 God 55 Luttran 2008-09-04 45 2,87 16,6 2 41,7 2-3 14,7 3 2 God 71 Bäck vid Mönarp 2008-09-04 22 2,19 16,0 2 54,5 2-3 1,6 1-2 2 God 66 Hajumsälven 2008-08-23 77 4,99 15,5 2 40,2 2-3 11,9 3 2 God 46 Lidan 2008-09-04 35 2,38 15,4 2 55,5 2-3 5,6 1-2 2 God 79 Slafsan 2008-09-04 27 3,12 15,3 2 78,4 2-3 10,4 3 2 God 86 Härån 2008-08-23 66 5,01 15,2 2 43,1 2-3 6,8 1-2 2 God 50 Bifl. till Bratteforsån 2008-09-02 61 4,84 15,1 2 58,0 2-3 25,2 4 2 God 49 Lillån 2008-09-05 59 3,72 14,8 2 12,9 1 8,2 1-2 2 God 40 Surtan 2008-08-19 52 3,13 14,7 2 55,0 2-3 9,3 1-2 2 God 47 Salaholmsbäcken 2008-09-04 45 3,84 14,7 2 57,9 2-3 10,4 3 2 God 63 Krokån 2008-09-02 84 5,02 14,3 3 52,1 2-3 12,6 3 3 Måttlig 68 Lerdalsälven 2008-08-23 73 5,29 14,0 3 42,7 2-3 20,5 4 3 Måttlig 58 Lidan 2008-09-05 44 3,81 14,0 3 60,5 2-3 12,5 3 3 Måttlig 73 Västerlandaån 2008-09-05 52 4,40 13,8 3 51,3 2-3 27,7 4 3 Måttlig 85 Brattöälven 2008-08-22 78 5,14 13,6 3 50,7 2-3 15,7 3 3 Måttlig 75 Afsån 2008-09-04 61 3,40 13,5 3 59,0 2-3 15,0 3 3 Måttlig 52 Lannaån 2008-09-05 35 2,67 13,5 3 93,1 4-5 11,6 3 3 Måttlig 41 Kungsbackaån 2008-09-01 45 3,42 13,4 3 32,2 1 24,3 4 3 Måttlig 83 Årnäsån 2008-09-04 65 4,44 13,1 3 71,2 2-3 27,2 4 3 Måttlig 45 Grönå 2008-09-18 51 4,64 13,1 3 78,0 2-3 37,3 4 3 Måttlig 59 Skeppsbrobäcken 2008-09-04 64 4,93 13,0 3 54,3 2-3 33,0 4 3 Måttlig 42 Lärjeån 2008-09-01 65 4,87 13,0 3 67,7 2-3 32,6 4 3 Måttlig 70 Ryksbäcken 2008-09-18 67 4,75 13,0 3 70,4 2-3 42,9 5 3 Måttlig 44 Forsån 2008-09-18 42 3,29 12,9 3 50,5 2-3 5,6 1-2 3 Måttlig 74 Brattorpsån 2008-09-05 60 4,46 12,7 3 67,1 2-3 30,3 4 3 Måttlig 65 Kolån 2008-09-02 80 5,51 12,6 3 67,9 2-3 27,7 4 3 Måttlig 81 Sjöråsån 2008-09-05 82 5,39 11,8 3 67,5 2-3 31,5 4 3 Måttlig 43 Grannebyån 2008-09-18 35 3,10 11,7 3 95,3 4-5 50,2 5 3 Måttlig 51 Mjölån 2008-09-05 58 4,66 11,7 3 84,6 4-5 33,3 4 3 Måttlig 67 Broälven 2008-08-22 74 5,25 11,6 3 54,7 2-3 29,4 4 3 Måttlig 61 Lillån 2008-09-02 42 3,62 11,6 3 80,1 4-5 31,1 4 3 Måttlig 89 Överbyån 2008-08-22 72 5,31 11,4 3 64,6 2-3 41,9 5 3 Måttlig 53 Lillån 2008-09-05 58 4,95 11,3 3 82,6 4-5 46,4 5 3 Måttlig 62 Dälpan 2008-09-02 63 4,56 10,9 4 74,7 2-3 55,3 5 4 Otillfredsst. 76 Getån 2008-09-04 50 4,53 10,6 4 81,9 4-5 40,0 4 4 Otillfredsst. 82 Hakerudsälven 2008-09-02 40 2,99 10,5 4 77,9 2-3 55,6 5 4 Otillfredsst. 77 Klevaån 2008-09-18 51 4,85 9,7 4 74,3 2-3 63,4 5 4 Otillfredsst. 64 Ängebäcken 2008-08-22 29 3,40 9,7 4 91,8 4-5 56,7 5 4 Otillfredsst. 78 Lillån 2008-09-04 70 5,13 9,3 4 71,3 2-3 55,6 5 4 Otillfredsst. 56 Storebergsån 2008-09-05 29 3,55 8,2 4 84,8 4-5 82,9 5 4 Otillfredsst. 54 Kämpegårdsån 2008-09-05 54 4,95 7,7 5 89,2 4-5 70,1 5 5 Dålig IPS-klass TDI (0-100) TDI-klass %PT % PT-klass 27

Tabell 16. Surhetsindexet ACID och surhetsklassning enligt Naturvårdsverket (2007), i vattendrag i Västra Götalands län 2008. I tabellen redovisas också de parametrar som ingår i uträkningen av ACID. Lokalerna är sorterade från högsta till lägsta ACID-värde. Grå rad markerar klassgräns. ADMI (%) EUNO (%) acidobiont ( ) Nr Lokal Datum ACID ph-regim 46 Lidan 2008-09-04 65,3 0,2 0 2 694 223 2 78 10,01 1 Alkaliskt 55 Luttran 2008-09-04 58,5 0,2 0 17 652 287 2 41 9,13 1 Alkaliskt 76 Getån 2008-09-04 15,1 0,0 0 2 385 584 0 28 8,79 1 Alkaliskt 88 Bäck ns. Furusjön 2008-09-02 77,4 0,0 0 12 848 51 0 90 8,78 1 Alkaliskt 71 Bäck vid Mönarp 2008-09-04 51,4 0,9 0 9 546 427 0 18 8,77 1 Alkaliskt 47 Salaholmsbäcken 2008-09-04 29,9 0,7 0 7 457 507 0 28 8,76 1 Alkaliskt 56 Storebergsån 2008-09-05 2,7 0,2 0 2 223 738 11 25 8,71 1 Alkaliskt 72 Havrabäcken 2008-09-16 56,7 0,7 0 17 711 199 0 74 8,63 1 Alkaliskt 77 Klevaån 2008-09-18 5,2 0,2 0 9 615 329 9 38 8,35 1 Alkaliskt 79 Slafsan 2008-09-04 15,3 0,0 0 0 175 804 5 17 8,18 1 Alkaliskt 58 Lidan 2008-09-05 40,0 1,7 0 17 512 436 10 25 8,11 1 Alkaliskt 40 Surtan 2008-08-19 58,1 1,6 0 28 740 172 21 40 8,08 1 Alkaliskt 62 Dälpan 2008-09-02 6,8 0,5 2 15 282 638 17 46 7,89 1 Alkaliskt 41 Kungsbackaån 2008-09-01 9,5 0,7 0 17 631 248 70 34 7,86 1 Alkaliskt 63 Krokån 2008-09-02 22,9 1,0 5 39 473 367 5 111 7,66 1 Alkaliskt 74 Brattorpsån 2008-09-05 30,3 1,9 0 33 545 396 0 26 7,66 1 Alkaliskt 53 Lillån 2008-09-05 3,2 0,0 0 0 300 575 37 88 7,46 2 Nära neutralt 75 Afsån 2008-09-04 5,1 1,2 0 19 192 738 0 51 7,34 2 Nära neutralt 43 Grannebyån 2008-09-18 0,5 0,0 0 5 22 921 43 10 7,00 2 Nära neutralt 61 Lillån 2008-09-02 0,0 0,0 0 0 171 817 0 12 7,00 2 Nära neutralt 81 Sjöråsån 2008-09-05 10,1 2,6 0 34 209 601 2 154 6,97 2 Nära neutralt 44 Forsån 2008-09-18 4,4 1,2 2 36 173 754 5 29 6,94 2 Nära neutralt 42 Lärjeån 2008-09-01 17,8 3,9 0 53 563 331 23 30 6,89 2 Nära neutralt 51 Mjölån 2008-09-05 0,7 0,0 0 0 120 830 26 24 6,85 2 Nära neutralt 45 Grönå 2008-09-18 5,7 1,0 0 79 289 589 19 24 6,83 2 Nära neutralt 54 Kämpegårdsån 2008-09-05 0,7 0,0 0 0 304 553 38 105 6,81 2 Nära neutralt 50 Bifl. till Bratteforsån 2008-09-02 18,6 3,9 7 61 466 436 10 20 6,80 2 Nära neutralt 83 Årnäsån 2008-09-04 14,6 4,1 0 51 248 619 12 70 6,78 2 Nära neutralt 52 Lannaån 2008-09-05 0,7 1,2 0 12 70 886 9 23 6,70 2 Nära neutralt 70 Ryksbäcken 2008-09-18 4,5 2,1 0 40 274 620 5 61 6,68 2 Nära neutralt 65 Kolån 2008-09-02 2,7 1,2 0 58 355 494 29 63 6,52 2 Nära neutralt 66 Hajumsälven 2008-08-23 21,7 5,7 0 95 569 236 10 90 6,51 2 Nära neutralt 57 Bäveån 2008-08-23 22,4 4,3 5 140 614 157 5 79 6,45 2 Nära neutralt 78 Lillån 2008-09-04 2,2 2,7 0 29 413 459 5 94 6,40 2 Nära neutralt 64 Ängebäcken 2008-08-22 0,2 0,0 0 0 77 893 2 28 6,36 2 Nära neutralt 85 Brattöälven 2008-08-22 18,5 6,8 2 94 439 322 0 143 6,33 2 Nära neutralt 89 Överbyån 2008-08-22 5,1 4,3 0 72 313 511 17 87 6,13 2 Nära neutralt 73 Västerlandaån 2008-09-05 15,4 9,9 5 99 449 366 0 73 6,09 2 Nära neutralt 82 Hakerudsälven 2008-09-02 0,9 1,6 23 16 123 556 0 281 5,99 2 Nära neutralt 86 Härån 2008-08-23 9,2 4,7 2 153 297 446 28 73 5,99 2 Nära neutralt 67 Broälven 2008-08-22 7,1 7,3 12 80 327 504 12 66 5,95 2 Nära neutralt 84 Rambergsån 2008-08-22 37,1 15,9 14 195 593 118 5 75 5,90 2 Nära neutralt 80 Hjoån 2008-09-16 6,6 5,6 5 134 484 200 2 176 5,76 3 Måttligt surt 48 Iglabäcken 2008-08-23 42,0 25,3 0 287 616 59 2 36 5,59 3 Måttligt surt 49 Lillån 2008-09-05 2,6 2,3 21 72 173 138 2 593 5,57 3 Måttligt surt 68 Lerdalsälven 2008-08-23 11,2 12,6 0 181 481 219 10 110 5,54 3 Måttligt surt 59 Skeppsbrobäcken 2008-09-04 8,9 11,0 0 182 311 423 17 67 5,52 3 Måttligt surt 87 Valboån övre delen 2008-08-23 20,2 24,6 27 385 420 12 0 156 4,94 3 Måttligt surt 69 Kvarntorpsån 2008-09-16 0,0 91,1 0 918 15 30 0 37 1,86 5 Mycket surt acidofil ( ) circumneutral ( ) alkalifil ( ) alkalibiont ( ) odefinierad ( ) Klass/pH-regim 28