MÖTESPLATSEN FÖR DIG SOM ANVÄNDER ELLER ARBETAR MED LoFric KATETRAR Ta ditt eget ex! 1.13 EN NORDISK TIDNING FÖR LoFric Möt Per Christian sid 2-3 Mannen & hälsan sid 6 Äntligen en kateter för alla män! sid 4-5 Attraktionen sitter i huvudet sid 10 1.13 bladder 1
Ledare: 1.13 Har du synpunkter på tidningen? Eller kanske uppslag på ämnen som du tycker att vi ska ta upp? Tveka inte att ta kontakt med redaktionen: bladder.se@wellspect-healthcare.com Naturen Välkommen till ett nytt nummer! UNDER DETTA ÅR kommer vi ha fokus på två saker: vår nya kateter för alla män samt det stolta faktum att LoFric firar hela 30 år i år. Välkommen att ta del av detta! EN PRODUKTLANSERING är alltid spännande och därför ger vi i detta nummer en inblick i projektet som ledde fram till LoFric Origo. Vi är också glada över att kunna presentera mannen som är produktens ansikte utåt i den nordiska kampanjen: Per Christian Brunsvik. LÄS OCKSÅ ÖVRIGA texter där vi har Mannen i blickfånget, hans hälsa och liv. Du får också ett smakprov på vårt jubileum som vi kommer att fylla nästa nummer med. SLUTLIGEN VILL VI UPPMANA alla läsare att besvara enkäten som medföljer denna gång. Alla synpunkter och tips på hur tidningen ska bli ännu bättre mottages tacksamt. Varma hälsningar från redaktören, ANNA M WESTBERG Wellspect HealthCare Norden VILL DU FÅ VÅRT NYHETSBREV? Om du vill ha mer information från oss utöver denna tidning, så är du mycket välkommen att prenumerera på vårt nyhetsbrev. Det utkommer fyra gånger om året och ger dig senaste nytt från oss vad gäller tappningskatetrar, behandlingsformer samt inbjudningar till spännande möten med mera. Anmäl ditt intresse på kupongen längst bak i tidningen! Ingen som följer företaget på ett eller annat sätt, har väl undgått att lägga märke till den nya LoFric-produktens ansikte utåt. Han heter Per Christian Brunsvik och hemma i Norge är han redan välkänd sedan sin medverkan i en hyllad reality-serie på TV. JAG TVEKADE ALDRIG att anmäla mig, berättar han. Det här var en unik chans för mig att trots rullstolen komma riktigt långt ut i naturen. Ingen grenser (Inga gränser) är en norsk reality-serie som sändes första gången i Norge 2010. Tillsammans med den kända TV-profilen Lars Monsen skulle elva deltagare med olika slag av funktionshinder inom loppet av en månad, ta sig 500 kilometer över Nordkalotten. Serien blev enormt populär och vann flera priser. Jag fokuserade mest på hur jag skulle klara äventyret rent fysiskt, fortsätter han. Och det blev verkligen en tuff tur. Men den största utmaningen för mig var nog att samtidigt handskas med en infektion i njurbäckenet. En infektion som kunde ha tvingat honom att bryta i förtid. Han höll emellertid en låg profil och härdade ut utan att avslöja hur illa ställt det egentligen var. DET VAR EN FANTASTISK RESA vi gjorde, berättar Per Christian. Personkemin mellan oss deltagare stämde perfekt och känslan av att vara mitt ute i vildmarken går inte att beskriva! Han minns särskilt ett tillfälle. Deltagarna var på väg längs Kungsleden mot Sarek när Per Christian som befinner sig i täten på fjället, plötsligt ser en stor klyfta breda ut sig i landskapet nedanför sig. Den är för stor för att ta sig runt, så Per Christian måste balansera sig ned på rullstolens bakhjul samtidigt som en annan del- Innehåll 1 Ledare 2 Naturen en källa till ny energi 4-7 Tema: Mannen & hälsan 8 LoFric 9 Läsvärt: "Smällen" 10 Attraktionen sitter i huvudet 11 LoFric 30 år 12 Sista sidan bladder är en mötesplats för oss som använder eller arbetar med tappningskatetrar. Utgivare: Wellspect HealthCare, Marknad Sverige, Box 14, 431 21 Mölndal. Tel: 031 376 40 00 Fax: 031 376 30 17 E-post: bladder.se@wellspect-healthcare.com Webbplatser: www.wellspect-healthcare.se, www.lofric.se Ansvarig utgivare: Håkan Strandberg, Wellspect HealthCare (Dentsply IH) Redaktionsråd: Marit Halvorsen, Kristil Haraldstad, Anki Jungersten, Lene Kruse, Ilkka Rekola, Frank Solberg, Tine Stig, Håkan Strandberg Projektledare: Anna M Westberg Adm/ kundregister: Anki Jungersten Redaktionell produktion: Wellspect HealthCare Omslagsfoto: Istockphoto, Kenneth Hætta 2 bladder 1.13
Förebild: PER CHRISTIAN BRUNSVIK TEXT ANNA M WESTBERG FOTO KENNETH HÆTTA en källa till ny energi tagare bromsar farten för honom med ett rep. Väl nere upptäcker de att klyftan består av myrmark, varför Per Christian blir buren i fötterna likt en skottkärra över de smala plankor som fungerar som bro över området. Efter att åter ha blivit buren uppför nästa fjäll, blir han lämnad ensam ett tag för att de andra ska få den hjälp de behöver. DET VAR EN OTROLIGT STARK upplevelse att sitta där på höjden och blicka ut över landskapet omkring mig, berättar Per Christian. Inte ett hus, inte en bil så långt ögat kunde nå. Jag befann mig verkligen mitt ute i den riktiga vildmarken! Under resan fick de uppleva inte mindre än tre årstider. När de paddlade uppför Lule älv vid resans början i slutet av augusti, dröjde sommaren sig ännu kvar, men temperaturen sjönk för var dag och färgerna skiftade sakta över mot höst. Trettio dagar senare när äventyret var över hade ett första tunt täcke av snö lagt sig mjukt över hela naturen. De befann sig då i Hellmobotn längst in i Tysfjorden i Nordland. RESAN GAV ÄVEN ANDRA perspektiv på tillvaron. Annars så självklara saker som att duscha, använda toalett, ha varmt vatten ja, över huvud taget detta att kunna hålla sig varm och torr, framstod nu som ren lyx. Ändå längtar jag tillbaka, erkänner han och skrattar. Ju mer du testar på saker och det går bra, desto mer vill du smaka på det. Men Per Christian vill inte kalla sig för risktagare. Visst ska ett element av spänning gärna finnas med, men för hans del är naturen det allra viktigaste. Året efter Ingen grenser blev Per Christian erbjuden att delta på ett annat äventyr. Denna gång var det norska idrottsförbundet som ville att Per Christian med handcykel skulle ta sig från Lindesnäs i söder till Nordkap i norr. En tur på nätta 280 mil. Syftet var att genom olika arrangemang längs färdvägen skapa nationell uppmärksamhet och samtidigt locka fler ungdomar med funktionshinder att börja idrotta. Åter-igen hade de tur med vädret och snittetappen låg på drygt fem mil om dagen. Huvudfokus var framför allt att ändra attityder, förklarar Per Christian. Många tror att det är mycket krångligare än vad det är att som funktionshindrad ägna sig åt idrott. Själv spenderar Per Christian mycket tid åt träning även om det inte blivit så mycket som han önskat just det senaste året. Det nya jobbet slukar all hans tid, men han ser till att ändå få komma ut på tur då och då. Sitt funktionshinder till trots är han ofta ute. Med sin fyrhjuling tar han sig fram nästan överallt och bara det finns skogsvägar eller någorlunda breda naturstigar fungerar rullstolen också där. Fler borde ta sig ut i naturen, tycker han. Att vara ute i skog och mark är oslagbart. Du får en helt annan avkoppling samtidigt som du tankar ny energi. Och det är enklare än vad många funktionshindrade tycks tro. Är man rädd för att vara ute på egen hand, ta med någon du litar på! PER CHRISTIAN SKADADE ryggen påsken 1990 under ett freestyle-hopp i skidbacken. Istället för att landa mjukt och stadigt på skidorna igen, hamnade han i full rotation på de översta ryggkotorna. Han insåg omedelbart att något hade gått fel. Den kraftiga smällen utlöste en fruktansvärd våg av energi som sköljde genom hela kroppen. Jag fortsatte att glida nerför backen och såg hur benen böjde sig utan att jag själv kunde känna dem. Människor kom framrusande, men jag minns att jag skrek till dem att inte röra mig eftersom jag trodde att jag hade brutit ryggen. OM PER CHRISTIAN Namn: Per Christian Brunsvik Ålder: 41 år Bor: Bergen Yrke: Produktspecialist/Rehabkonsulent. Har tidigare även arbetat som konsulent på rehabavdelningen på Sunnaas sjukhus Intressen: Umgås med vänner, god mat, film och friluftsliv Motto: Även en elefant måste ätas bit för bit! DEN FÖRSTA TIDEN gick åt att försöka parera den ofantliga smärtan. Det var senare som tankarna på ett eventuellt framtida funktionshinder började ta form hos honom. Jag frågade läkarna om det fanns någon chans att bli frisk. De var snälla och sa att kanske fanns det en liten chans, men tillade alltid försiktigt att det nog inte var så troligt. För den då nittonårige Per Christian blev detta ändå ett halmstrå att klamra sig fast vid. När han förflyttades till rehabiliteringsavdelningen vid Sunnaas sjukhus och träffade andra skadade, gick det dock alltmer upp för honom att utsikterna att bli återställd var ganska små. Jag lärde mig enormt mycket på Sunnaas! De sex månader som jag tillbringade där gav mig lika mycket som fem års erfarenhet. Jag såg vad de andra kunde göra, hur de levde och jag förstod att de levde ju faktiskt helt normala liv. NÄSTA ÄVENTYRSMÅL för Per Christian är en resa till Svalbard. Tillsammans med några vänner ska han tillbringa en vecka på skidor och sova i tält. Skulle han få önska helt fritt går drömresan till Sydpolen. Jag vill egentligen inte bevisa något för andra. Det är inför mig själv som jag vill tänja gränserna och se vad jag klarar av. Det gäller att justera nivån efter sina egna förutsättningar och hitintills har det ju gått bra. Det viktigaste är att få vistas ute i naturen! 1.13 bladder 3
Tema: MÄN LOFric Origo ÄR HÄR! TEXT ANNA M WESTBERG FOTO HÉLÈNE OLINSSON, Wellspect HealtCare Äntligen en kateter för alla män! Så är den här. LoFric-familjens nyaste medlem: tappningskatetern LoFric Origo. Det finns en stor efterfråga på katetrar för män, konstaterar Kerstin Paulsson, internationell produktchef på Wellspect HealthCare. Och vi är väldigt glada över att kunna erbjuda just LoFric Origo! LOFRIC ORIGO ÄR DEN manliga motsvarigheten till LoFric Sense som lanserades 2010. LoFric Sense, tappningskatetern för kvinnor, togs emot mycket väl av såväl användare som vårdpersonal och lärdomarna från det arbetet är många. Vi ville ta med oss allt det som uppskattas med LoFric Sense och göra en lika uppskattad kateter för män, förklarar Kerstin Paulsson. LoFric Origo introducerades i början av året. Projektet föregicks av omfattande undersökningar på marknaden där man tog reda på vilka krav och behov som fanns. Under hela utvecklingsarbetet stod man i nära kontakt med både användare och vårdpersonal. I samarbete med ett oberoende internationellt marknadsinstitut kunde ett antal fokusgrupper genomföras och detta har bidragit till utvecklingen av produkten. Vi har träffat och lyssnat både på användare och sjukvårdspersonal, berättar Kerstin Paulsson. Det kan låta som en självklarhet, men det är viktigt att skapa en produkt som verkligen gör skillnad. I LIKHET MED LOFRIC SENSE har LoFric Origo en diskret förpackning som knappast för tankarna till sjukvårdsprodukter. Den nya tappningskatetern är dessutom vikbar vilket gör den smidig att bära med sig. Nya funktioner har tillkommit som till exempel handtaget som är justerbart och medför att användaren inte vidrör själva kateterslangen. LoFric Origo är också enkel att hänga upp på en vägg eller ett handfat tack vare klisteretiketten på förpackningens baksida. Efter användning är katetern lätt och diskret att göra sig av med eftersom den kan läggas tillbaka i förpackningen och återförslutas innan den kastas i papperskorgen. En produkt av det här slaget ska vara både lätt att lära sig och lätt att lära ut. Därför har man även tagit in feedback på olika typer av informationsmaterial som illustrationer och instruktioner. Allt för att få produkten så användarvänlig som det bara går. MÅLSÄTTNINGEN HAR VARIT att skapa en så bra kateter som möjligt, men ändå en som landsting ska kunna ha ekonomiska resurser att köpa in och förskriva. För samtidigt som produkten ska vara säker och av hög kvalitet, ska den också kunna produceras till en rimlig kostnad. LoFric Origo är utvecklad enligt alla de kvalitetsmässiga krav som ställs inom vår bransch, upplyser Kerstin. Vi uppfyller alla de europeiska direktiv som finns och vi arbetar kontinuerligt med riskanalyser där användaren alltid står i fokus. NU ÄR ALLTSÅ LOFRIC ORIGO introducerad i flera länder. För Kerstin Paulsson och hennes team är det dags att samla in den respons som kommer in till företaget både i form av spontan feedback och mer strukturerade enkäter. Vi ska fånga upp så mycket vi kan av vad användare och sjukvårdpersonal tycker, avslutar Kerstin. Vi hoppas att vi har skapat en kateter som uppfyller förväntningarna! SAGT OM LOFRIC ORIGO Några ur teamet bakom LoFric Origo. Från vänster: Evelina Gustavsson, produktutvecklare, Ulrika Siösteen, projektledare och Kerstin Paulsson, internationell produktchef. Citerat ur fokusgrupperna: Handtaget är mycket bättre jämfört med andra produkter som finns idag Detta är "nästa generations katetrar" Den är snygg, syns inte, märks inte Den är klar på direkten inget onödigt väntande 4 bladder 1.13
Vad tycker andra? Man på 43 år, ryggmärgsskadad, har kateteriserat sig i två år Detta skulle definitivt bli mitt förstaval av kateter om jag hade kunnat välja själv. Designen är ren och fin, och ger inte alls ett så kliniskt intryck som den produkt jag använder idag. Förpackningen känns väldigt trevlig! Att den dessutom är vikbar gör ju att den blir väldigt diskret och smidig att ta med sig överallt. Just detta är lite av en integritetsfråga, tycker jag; att utseendet inte direkt avslöjar att den är en sjukvårdsprodukt. Den sprätter heller inte upp igen efter att man kastat den i papperskorgen. Andra katetrar spretar som vissna tulpanbuketter, men inte LoFric Origo. Den är lika lätt att vika ihop även efter användning. Införselhandtaget gör katetern väldigt lätt att hantera. För nybörjare på kateterisering borde den vara helt idealisk! Ett så stort handtag förenklar hanteringen särskilt för tetraplegiker som får ett mycket bättre grepp. Äldre män föreställer jag mig också skulle uppskatta LoFric Origo. Även de som är gångare, menar jag, eftersom handtaget gör kateteriseringen mer stabil. Sedan slipper man ju hålla på med en massa vatten eftersom LoFric Origo är förfylld. Det tror jag sänker risken för infektioner rejält. Slutligen vill jag slå ett slag för klisteretiketten på baksidan av förpackningen. Den är tillräckligt stor för att sättas upp på en vägg eller ett handfat och den sitter kvar! Några nackdelar? Nej, jag kan faktiskt inte komma på några Ralph Peeker, överläkare på Urologiska enheten, Sahlgrenska Universitetssjukhus LoFric Origo är en trevlig och smidig produkt. Den passar framför allt bra i situationer när man är ute och rör på sig: när man idrottar, reser eller befinner sig på olika evenemang. Detta att den är vikbar och dessutom har ett icke-kliniskt utseende gör den väldigt diskret. Handtaget är extra bra för patienter med nedsatt handfunktion och är bara en av många stora fördelar med produkten. Jag kan tänka mig att yngre och yngre medelålders män uppskattar LoFric Origo särskilt mycket om de ofta befinner sig ute i olika sammanhang. Paraplegiker, 32 år, har kateteriserat sig i 9 år LoFric Origo är praktisk och har en hygienisk förpackning. Den är klar med detsamma efter att man har aktiverat den. Efter användning är den enkel att kasta och sticker inte upp i papperskorgen som mina tidigare katetrar. Ja, jag skulle rekommendera LoFric Origo. Paraplegiker, 55 år Fördelen med LoFric Origo är dess handtag som är integrerat med produkten. Det är en utmärkt kateter och en klar förbättring för LoFric. Pojke på 16 år med ryggmärgsbråck Produkten är superhygienisk och jag är säker på att den kan minska risken för blåskatarr. Dessutom har den en snygg förpackning! Man med prostataförstoring, 89 år Den här katetern skulle jag absolut rekommendera andra. Den är smidig att använda; den aktiveras på en gång och är lätt att kasta. LoFric Origo gör vardagen så mycket enklare. VAD TYCKER DU? Tveka inte att kontakta oss för att ge din feedback: lofric.se@wellspect-healthcare.com Läs mer på vår hemsida www.lofric.se där du kan hitta fler kommentarer från andra användare och sjukvårdpersonal. LOFRIC ORIGO Vikbar till fickformat vilket medför att den är enkel och diskret att ta med Självhäftande flik på baksidan för enkel upphängning Följsamt handtag för god hygien och stadigt grepp som förenklar kateteriseringen Katetern kan läggas tillbaka i sin förpackning och återförslutas innan kassering enkelt och hygieniskt Anpassad för alla män, finns i alla vanliga storlekar för både pojkar och vuxna män 1.13 bladder 5
Tema: MÄN - MANNEN & HÄLSAN TEXT ANNA M WESTBERG FOTO PRIVAT BILD, ISTOCKPHOTO Mer och bättre riktad informat Män borde ta sin hälsa på ett mycket större allvar. Idag ignorerar många män sina symptom för länge och därför får de adekvat behandling alldeles för sent. SVEND AAGE MADSEN, chefpsykolog vid Rikshospitalet i Köpenhamn, ingår i den EU-grupp som 2011 lade fram en omfattande rapport om den europeiska mannens hälsa*. Det är dystra siffror som presenteras. Män har en högre dödlighet än kvinnor i nästan alla sjukdomar, mycket beroende på att de alltså tenderar att gå för länge med sina symptom. Jämfört med kvinnor har män till exempel en nära på 40% högre dödlighet i cancer. Men Svend Aage Madsen tvekar inte heller när han tillägger: Sjukvården å sin sida borde anstränga sig mycket mer för att nå ut till männen. Det passar inte män att boka en tid på en klinik som kanske ligger på andra sidan staden och därmed förlora värdefull arbetstid. Ett alternativ vore att låta företagshälsovården några dagar i månaden ha en filial ute på arbetsplatserna. Det skulle definitivt underlätta för män att söka den sjukvård de så väl behöver. UNDER DE SENASTE TRETTIO åren har mäns livslängd knappast ökat i samma takt som kvinnornas. Det kan tyckas märkligt eftersom vi idag har en mera utbyggd sjukvård och dessutom fler och ofta mer lyckosamma behandlingar på många sjukdomar. I Danmark får nästan 4000 män årligen besked om att de lider av prostatacancer. Sverige och Danmark hör till de länder i Västeuropa som har de klart flest diagnosticerade fallen, cirka 33 på 100 000. Det är en fjärdedel fler än Nederländerna som är det västeuropeiska land som kommer närmast. I Danmark är överlevnaden i samma sjukdom bara 45% att jämföra med hela Europa som ligger på en nivå om 75%. Män uttalar sig trots detta påfallande positivt i undersökningar och enkäter om den egna hälsan. Något som kvinnor inte gör när de får liknande frågor. Men tittar man närmare på den faktiska förekomsten av sjukdomar och dödlighet så är det männen som toppar statistiken. Vad beror detta på? Svend Aage Madsen har flera svar. Män är inte bara större risktagare och har farligare yrken. De reagerar vanligtvis senare på sjukdomssymptom, dröjer Vad händer sedan? med att kontakta sjukvården och slarvar med den medicinska behandling som de till slut får. Dessutom förändrar de sällan sina livsmönster för att förebygga eventuell ohälsa och sjukdomar. Tvärtom kan män ofta maskera sina symptom med än mer ohälsa i form av alkohol och annat missbruk. Det finns även en tydlig koppling till männens utbildningsnivå. Ju lägre utbildning desto högre risk för en för tidig död. Information till och uppföljning av patienter som genomgått prostatacanceroperation Prostatacancer hör idag till den allra vanligaste formen av cancer. Och även om prognosen oftast är god är ett cancerbesked alltid svårt att få. Frågorna är många. Kommer behandlingen att lyckas? Hur kommer livet att se ut efteråt? I NORGE DIAGNOSTICERAS mer än 4000 män varje år med prostatacancer. Att de får all nödvändig information och stöd före och efter behandling, säkerställs genom både den norska vårdpersonalsoch patientsäkerhetslagen och hör till en av sjukhusets huvuduppgifter. Arnhild Fredriksen är uroterapeut vid avdelningen för urologi på cancerkirurgi- och transplantationskliniken, Oslo Universitetssjukhus, och har arbetat med prostatacancerpatienter i många år. Hon är en del av ett större team som består av specialistsjuksköterskor, uroterapeuter och urologer. Operationerna sker med hjälp av robotkirurgi. Jag möter patienten och eventuellt hans partner, första gången cirka fjorton dagar före operation, oftast i samband med hans besök på den pre-operativa kliniken, berättar Arnhild Fredriksen. Vid det här tillfället ligger patientens fokus naturligt nog på själva cancern och att få den borttagen. ÄVEN OM DE FLESTA operationer lyckas, kan efterverkningar som urinläckage och erektionssvikt vara svåra att hantera för patienten både fysiskt och mentalt. Då är det viktigt att vara väl förberedd och känna till vilka hjälpmedel som finns. De flesta patienter är väldigt pålästa, 6 bladder 1.13 2.12
ion skulle sänka männens dödstal Benägenheten att förringa eventuella symptom är större i denna grupp. Kanske är det det gamla macho-idealet som spökar: att sjukdom är lika med svaghet. Eller så kan det bero på att män generellt är optimistiska. PATIENTROLLEN ÄR något som passar de flesta män mycket dåligt, vare sig de är hög- eller lågutbildade. Män vill hellre bli behandlade som till exempel en "bonde med prostatacancer" eller en "civilingenjör med hjärtflimmer" än som en cancereller hjärtpatient. De söker heller inte tröst och öppnar sig ogärna inför en vårdgivare. Visst reagerar män med känslor inför något så allvarligt som ett cancerbesked, men de önskar snarare göra något åt det istället för att prata så mycket om det. I sådana lägen är det bättre att sjukvårdspersonalen informerar så konkret som möjligt om vilka åtgärder som måste vidtas, anser Svend Aage Madsen. Vad mannen ifråga har att förvänta sig och vad han själv kan påverka. På detta område skulle media kunna ta ett mycket större ansvar: I veckotidningar och månadsmagasin för kvinnor tas ofta hälsa och sjukdom upp i reportage och artiklar. Detta händer nästan aldrig i motsvarande tidningar som riktar sig mot män. Här skulle det verkligen vara på sin plats med konkreta fakta om symptom och sjukdomar och uppmaningar att bygga upp sin hälsa på olika sätt. SAMMANFATTNINGSVIS BORDE männen uppmärksammas på sin hälsa i fler kanaler än vad som sker idag: genom program på radio och TV, artiklar i tidningar och forum på internet. Det borde bli mindre komplicerat att söka vård och enklare att komma till en klinik. Sist men inte minst borde sjukvårdpersonalen lära sig att bemöta den manliga patienten på ett sätt som får honom att fortsätta känna sig som en autonom individ. Då skulle fler män kunna få en tidigare diagnos och behandling och på sikt därmed sänka dödstalen i en lång rad sjukdomar, menar Svend Aage Madsen. *Källor: European Commission The State of Men s Health in Europe Report, 2011 http://ec.europa.eu/health/population_groups/ docs/men_health_report_en.pdf SVEND AAGE MADSEN Namn: Svend Aage Madsen Titel: Chefpsykolog, Ph.D. Befattning: Klinikchef på Klinik för Psykologi, Pedagogik och Socialrådgivning Arbetsplats: Rigshospitalet i Köpenhamn Andra uppdrag: Bland annat vice president för European Men s Health Forum (www.emhf.org) FOTO BIRGIT SKJELVIK FAKTA PROSTATACANCER Prostatacancer innebär att det bildas en elakartad tumör i prostata, oftast i den yttre delen av körteln. Det kan därför dröja ganska länge innan cancertumören trycker så mycket på urinröret att det ger problem med vattenkastningen. Prostatacancer i tidigt skede brukar därför inte ge några symtom. I senare stadier kan prostatacancer ge samma symtom som den godartade prostataförstoringen, det vill säga svag urinstråle, svårt att "komma igång" och tätare urinträngningar. Om symtomen beror på cancer brukar de utvecklas snabbare, ofta under ett år eller två. Det kan också komma blod i urinen; detta är ett symtom vars orsak alltid ska utredas. Det anses inte finnas något samband mellan godartad prostataförstoring och prostatacancer. Det är fråga om två helt olika sjukdomar, men det hindrar tyvärr inte att samma person kan få båda sjukdomarna. Källa: www.cancerfonden.se Se också: //www.prostatacancerforbundet.se/ konstaterar Arnhild. De har blivit informerade av sin urolog, surfat på internet eller har en bekant som fått samma behandling. Men många har behov av repetition och Arnhild passar på att fördjupa informationen. Enkäter visar att besöket hos uroterapeuten är mycket uppskattat bland patienterna. De flesta oroar sig för att läcka urin och många är bekymrade över att förmågan till erektion ska bli störd, berättar Arnhild. Min roll är att lära patienten bäckenbottenträning, ge infor- mation om operationen, hur den går till och varför vissa naturliga funktioner påverkas efteråt. Inte minst presenterar jag de hjälpmedel som finns vid urinläckage och erektionsstörningar. MÅLET ÄR ATT MINSKA patientens ångest och osäkerhet. Men också att skapa en god kontakt då han kommer att bli hänvisad till uroterapeuten efter operationen om komplikationer uppstår. Fortsättning sid 11 ARNHILD FREDRIKSEN Namn: Arnhild Fredriksen Titel: Specialistsjuksköterska och uroterapeut Befattning: Uroterapeut på urologisk poliklinik, avdelningen för urologi på cancerkirurgioch transplantationsklinik Arbetsplats: Oslo Universitetssjukhus, Aker 1.13 bladder 7
Lokala sidor: LoFric TEXT PIA PRIES FOTO ISTOCKPHOTO, PRIVATA BILDER LoFric en passion i trettio år Den sjuttonde januari gick i LoFrics tecken. Wellspect HealthCare firade inte bara att LoFric Origo sett dagens ljus, utan också det faktum att LoFric tappningskatetrar nu varit tillgänglig för användare i trettio år. Band de inbjudna gästerna fanns Pia Pries, uroterapeut på Stockholms UroGyn Mottagning. Här berättar hon om dagen. Tårta till LoFric Origos ära, den senaste i raden av LoFric katetrar. Omslagsbilden till nya LoFric Origo. Modellen heter Per Christian Brunsvik. Docent Stefan Arver föreläste om missbruk av anabola steroider. Positiva reaktioner på den nya tappningskatetern: förstaval om valet var fritt. JAG BLEV INBJUDEN att delta i Wellspect HealthCares (gamla Astra Tech) trettioårsjubileum av Lofric katetern. Samtidigt med firandet ville Wellspect HealthCare presentera den nya tappningskatetern för män. Det var verkligen ett fullspäckat program med start klockan 10 på morgonen och som avslutades med en god middag på kvällen. Moderator för dagen var professor Ralph Peeker. Huvudtemat var naturligtvis den nya katetern Lofric Origo. Lite roligt att höra var att samtidigt som den hydrofila katetern lanserades, så kom de första CD-skivorna, mobiltelefonerna och Carola slog igenom med "Främling". Det känns som evigheter sedan! Jan Utas, forskningschef på Wellspect HealthCare, berättade att man sålt över 1,2 miljarder katetrar sedan starten 1983. Imponerande! Tänk hur många patienter som under de här trettio åren har fått lära sig RIK (Ren Intermittent Kateterisering), en fantastisk metod för att ta kommando över sin blåsa. Tänk hur mycket förbättrad livskvalitet vi har haft förmånen att förmedla. DEN NYA KATETERN, tror jag, kan bli ett mycket bra komplement till det utbud som finns idag. Frågan är bara: hur kommer möjligheten att förskriva produkten att bli? Vilka begränsningar kommer de företag, dit vi skickar våra beställningar, att sätta? Hur mycket spelar livskvalitet och trygghet i det dagliga livet in i valet av hjälpmedel för dem? Man får inte glömma att RIK är en livsuppehållande metod (om vi inte kan tömma blåsan, så dör vi). Jag måste ändå tillstå, trots alla negativa tankar som dök upp i huvudet, att jag har höga förväntningar på den här nya katetern. UNDER DAGEN FICK VI även ta del av förnämliga föreläsningar. Ralph Peeker föreläste om frisk- och riskfaktorer hos mannen, sjukdomar och skador, urologisk ohälsa samt trender och utveckling inom urologin. En entertainer som alltid trollbinder sin publik! Stefan Arver gav en intressant presentation om sexmissbruk och missbruk av anabola steroider. Vilka bilder han visade! Män som ser ut som "Belgian blue". Usch! Göran Carstedt talade om att skapa en hållbar framtid och att just detta är en av vår tids stora ledarskapsutmaningar. Han beskrev vad en "god ledare" ska stå för. Han menade att många ledare inte ser världen som världen är, utan ser den värld som de själva vill se. För att inspirera de människor som ska utföra arbetet, så måste man kunna förmedla idéer och kunskap. Man måste ha ett förtroendekapital för att "co-create", att skapa tillsammans, med övrig personal. Tänk om vi inte är beroende av en chef utan av bra idéer, av kunskap, och där vi istället har ett beroende av varandra, där man ständigt lär sig att lära. FRÅN ANVÄNDARHÅLL fick vi många insikter. Bland annat hur viktigt det är att: kompensera en förlorad kroppsfunktion slå vakt om individens integritet vara trygg i det sociala umgänget ha en ökad frihet i vardagen den nya livssituationen måste vara människovänlig Det fanns mycket tänkvärt i det som denna användare tog upp. Saker som många av oss tar för självklara att vi har. Det var en intressant och lärorik dag och ett väldigt fint upplägg av Wellspect HealthCare. Läs mer om LoFric 30 år på sid 11! 8 bladder 1.13
Livet före och efter Fokus: LÄSVÄRT FOTO LIBRIS FÖRLAG Citatet är hämtat ur Kent Revedals självbiografi "Smällen", en gripande berättelse om hans väg tillbaka efter en svår MColycka. Kent Revedal beskriver rakt och avskalat vad som hände på Nockebybron den där ödesdigra sommarkvällen 2010, hur han uthärdade den första tiden på "Helvetets förgård" för att senare lyckligen slussas över till rehabiliteringsenheten. "Helvetes förgård" kallar Kent den akutavdelning där han fick tillbringa de första dygnen efter olyckan, smutsig och klad- "Det är insikten om hur lätt det är att dö, som får en att vilja leva fullt ut." Namn: Kent Revedal Ålder: 42 Yrke: Managementkonsult Aktuell: Med sin självbiografi "Att tvingas återupptäcka livet", Libris förlag, skriven tillsammans med journalisten Simon Bynert. dig av urin utan nära på någon som helst tillsyn förutom när han fick ytterligare morfindoser mot de ohyggliga smärtorna. Som läsare blir man så arg å hans vägnar, så man nästan tappar andan. Är detta verkligen dagens Vårdsverige?! Personalen på rehabiliteringen lever å andra sidan upp till den nivå som deras specialistkompetens bör befinna sig på. Och med råge. Kent noterar krasst att han hade tur i oturen eftersom han som boende i Stockholm har tillgång till en av landets allra bästa rehabiliteringsenheter. Det är det inte alla som har i vårt avlånga land. Detta är knappast någon tycka synd om-skildring. Boken tar visserligen sin utgångspunkt i det fruktansvärda som inträffade och utvecklingen därefter. Ett av de första kapitlen heter "Den jag var" och ett av de sista kallas "Den jag blev". Men Kents berättelse är lika mycket en yttre resa i sin kamp att bli så fysiskt återställd som möjligt och återerövra sin forna identitet, som en inre resa mot försoning, att sluta fred med det som hänt och göra det bästa av situationen. Han väjer inte för att dela med sig av sina tankar de dagar som känns som allra mörkast. Han låter oss dock förstå att där kan man inte stanna. "Det är aldrig motgångarna som definierar oss utan hur vi väljer att hantera dem" är en annan tänkvärd formulering. Det allvar som boken är skriven med, men också den härliga galghumorn som lyser igenom texten, får mig att ömsom skratta, ömsom gråta. "Att leva med ryggmärgsskada är som att köra bil med handbromsen i. Det går visserligen framåt, men det konstanta motståndet sätter sina spår." Läs inledningen av boken nedan! Anna M Westberg SMÄLLEN Loud pipes save lives det skadar inte att de hör när man kommer. Talesättet är klassiskt bland motorcykelentusiaster och far genom huvudet när jag tar vänster i rondellen vid Brommaplan och trycker på ut mot Ekerö. Dånet från min svarta Triumph Speedmaster lär knappast undgå någon av medtrafikanterna. Den här fredagseftermiddagen kommer jag dock inte många meter. Det är uppenbarligen inte bara jag som vill hem till familjen, solnedgången och säsongens sista kolgrillning. Bilkön är ofrånkomlig. Efter bara någon kilometer går de dubbla körfälten dessutom ihop i ett, vari bilkön långsamt segar sig över Nockebybron. 10 15 kilometer i timmen. Meter för meter. Start-stopp, start-stopp, start-stopp. Trots det skiner mitt humör ikapp med vädret. Den sjunkande septembersolen värmer skönt, sikten är perfekt och väglaget torrt. Det faktum att alla verkar åka till Ekerö innebär dessutom att de två motsatta körfälten är helt tomma. När jag kommit ut en bit på bron som skiljer Stockholms stad från Ekerö kommun ser jag hela vägen ned till Drottningholms slott, fyrafem hundra meter längre fram. Med den väntande grillkvällen i bakhuvudet vickar jag motorcykeln åt vänster för att göra en omkörning. Motorn mullrar skönt när jag trycker till på gasen. Effektsystemet är kanske inte rakt igenom lagligt men som sagt: Loud pipes save lives. Jag håller mig trots allt under hastighetsbegränsningen. Men just i dag hjälper inte allt överdimensionerat motorbuller i världen. Jag hinner visserligen förbi både en och två bilar men sedan reser sig plötsligt en vit vägg framför mig. Ett bastant plåtskåp på fyra hjul. Bakom ratten sitter någon som också försöker utnyttja hålet i den mötande trafiken genom att göra en U-sväng. Förarens beslut tillsammans med skåpbilens usla svängradie förändrar mitt liv för alltid. Vardag förbyts i katastrof med förbluffande hastighet men jag hinner ändå uppfatta att det är en ljus bil av större, sjusitsig typ, som nu blockerar hela körbanan. Jag hinner överväga möjligheten att komma undan med en benknäckande flygtur genom att ta sikte på motorhuven. Jag hinner notera att även den är alldeles för hög för att erbjuda någonting annat än ett dödligt tvärstopp. Jag hinner dra slutsatsen att den enda plats där det kan finnas något som helst utrymme kvar, är det krympande hål som mannen och hans minivan just lämnat efter sig i bilkön. Jag hinner satsa allt på det kortet. Men framför allt hinner jag tänka: Kör jag rakt in i den här plåtväggen så kommer jag inte att överleva. Sedan blir allting svart. Utdraget publiceras med benäget tillstånd av författaren Kent Revedal och Libris förlag 1.13 bladder 9
Tema: MÄN FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH ATTRAKTIONSFÖRMÅGA TEXT ANNA M WESTBERG FOTO ISTOCKPHOTO OCH LINDA HÅKANSSON Attraktionen sitter i huvudet inte i rullstolen Är det ett hinder för kärlek och romantik om man är ung och sitter i rullstol? Nej, svarar Herman Grafström. Ibland kan det tvärtom underlätta. NÄR HERMAN GICK på gymnasiet tillhörde han nördgänget på skolan. Skolans nördar var en samling grabbar som spelade poker på rasterna och memorerade repliker ur Star Trek. De var inte alls några coola killar och varken duktiga på idrott, sysslade med musik eller kunde visa upp de senaste märkeskläderna på catwalken på väg till skolmatsalen. Uppförsbacken mot att väcka intresse hos det motsatta könet var alltså brant redan från början. Om man tittar på den gängse uppfattningen av vad unga tjejer intresserar sig för, vill säga. När jag blev tvungen att sitta i rullstol i tolvårsåldern förändrades inte läget särskilt dramatiskt, berättar Herman. Kanske blev det bara ännu tydligare att jag inte platsade på listan över skolans mest eftertraktade killar. SÅ VAD GÖRA? Precis som alla tonåringar fanns intresset för kärlek och sex där. Skulle han bli en mönsterfunkis och älskad av alla eller en tuff handikappidrottare med tatueringar på båda bicepsen? Hävdelsebehovet finns hos alla människor, konstaterar Herman. Särskilt under tonårstiden. När man är ung kretsar väldigt mycket kring det egna och andras utseende. Inte minst kring begreppet 'normal': att betraktas som 'annorlunda' eller 'konstig' är något som de flesta ungdomar skyr. Visserligen vill alla sticka ut på något sätt, men bara enligt rådande trender. MEDIA GÖR DET INTE LÄTT när man är ung, fortsätter Herman. Överallt möts man av perfekta utseenden. Tyvärr är man som tonåring inte så rationell när man kanske som bäst skulle behöva vara det. De här kroppsidealen är svåra att uppnå för vem som helst men särskilt om man sitter i rullstol! Herman provade faktiskt på handikappidrott. Trots att han förut varken varit intresserad eller särskilt duktig på gymnastiklektionerna i skolan. Det gick som det gick. Förvandlingen från tanig nörd till ett muskelknippe på fyra hjul skedde inte över en natt. Om man redan innan en sjukdom eller olycka har varit idrottsintresserad, så är det ju helt okej att fortsätta med det även efteråt om man kan, förklarar han. Men i mitt fall fungerade det inte. Brist på talang eller ren lathet låter jag vara osagt MEN ALLT DET HÄR är längesedan. Idag är Herman 38 år, sambo med Katarina och tillsammans har de dottern Siri, 3 år. Så vad hände på vägen? När jag fick min första flickvän kunde jag bryta mitt gamla tankemönster av att det var omöjligt att inleda relationer. Tvärtom upptäckte jag att min rullstol kunde verka lite spännande. Jag insåg också att min oro inför sex var obefogad. När man väl befinner sig i situationen händer saker av sig själva. När Herman pluggade vidare föll KORTA FAKTA Namn: Herman Grafström Ålder: 38 år Yrke: Journalist och AD Familj: Sambo och treårig dotter Intressen: Fortfarande nördiga saker bitarna ännu mer på plats. Att gå på högskola eller universitet ger ökade möjligheter att träffa andra. Det gäller generellt, men kanske allra särskilt om man har en funktionsnedsättning. Här får man chans att träffa andra med samma intressen och det underlättar för att kunna bli sedd som en hel individ inte bara som en "funkis". VAD ATTRAHERAS MAN AV egentligen? funderar Herman. Dragningskraften mellan två människor handlar om något mer än bara ytan. Det man lockas av hos den andra är oftast hela personligheten. Attraktionen sitter i huvudet alltså och är inte en omöjlighet på grund av en eventuell rullstol. Om man vill tänja på begreppen skulle man kunna påstå att de allra flesta har någon form av funktionsnedsättning, även de som per definition inte uppfyller de yttre kriterierna. För alla bär vi väl på något, ett inre bagage som gör oss extra försiktiga i inledningen av en ny relation. Att visa sig naken inför någon med alla sina later och laster kräver både mod och ödmjukhet. Rädslan för att inte vara god nog finns hos alla. Jag brukar säga att det inte bara är tio procent av befolkningen som har någon funktionsnedsättning vilket är den officiella siffran, säger Herman. Alla har funktionsnedsättningar! Det finns ingen människa som kan allt. Inte ens om man till synes har alla funktioner i behåll. IDAG KRETSAR LIVET runt familjen. Herman och Katarina överväger att flytta från centrala Stockholm till ett hus med trädgård för lilla Siri att springa omkring i. Det är lätt att säga nu, men jag skulle vilja ge rådet till alla unga killar och tjejer att inte vara så rädda för att göra bort sig. Våga ta kontakt! Se funktionsnedsättningen som något annorlunda i positiv bemärkelse. Du har en erfarenhet som inte andra har. Vänd det till en styrka och en tillgång. Och sist, men inte minst: var alltid dig själv! 10 bladder 1.13
LoFric fyller 30 år! Nu är ungdomsåren definitivt till ända och LoFric träder in i en mer mogen fas av livet. LoFric har funnits på marknaden i trettio år. Till dags dato har den hunnit bli den mest väldokumenterade och miljövänliga tappningskatetern. Det vill vi fira! LOFRIC LANSERADES 1983 och var då världens första hydrofila kateter, det vill säga en kateter som använder vatten som enda glidmedel. Tack vare det unika ytskiktet blev kateteriseringen både enklare, bekvämare och mer skonsam än tidigare. Ytskiktet skapades med hjälp av Urotonic Surface Technology och denna teknik används än idag för att göra katetern hal både när den förs in och när den dras ut. LOFRIC HAR TESTATS och dokumenterats av flera olika oberoende experter och många är de studier som visar att LoFric ger minskad risk för komplikationer vid långvarig användning*. Detta är vi mycket stolta över! LoFric tillverkas dessutom i idag i ett helt PVC- och ftalatfritt material. Med detta visar vi vår omsorg för både användare och miljö. LOFRIC HAR ETT BRETT sortiment, till och med det bredaste på marknaden. Vi har allt från standardkatetrar som LoFric till LoFric Hydro-Kit som med sin uppsamlingspåse och bifogat vatten, är praktisk att ha med sig på resa. År 2010 lanserades en ny kateter för kvinnor LoFric Sense diskret, smidig och mycket uppskattad av sina använ- dare. Som kronan på verket lanserar vi i år LoFric Origo, katetern för alla män! UNDER 2013 kommer vi att uppmärksamma vårt jubileum på olika sätt. Håll utkik på vår hemsida för fler jubileumsaktiviteter senare under året. LoFric är sannerligen värd att fira! TEXT ANNA M WESTBERG FOTO Wellspect HealtCare *Wyndaele et al 1990 Perrouin-Verbe et al 1995 Fortsättning från sid 4 Det är lättare att få igång ett samtal om man har träffats redan innan behandlingen tar sin början. Det här är ett känsligt område för mannen och biverkningarna av behandlingen kan bli flera. Patientens andra besök hos Arnhild sker oftast när han varit på efterkontroll på polikliniken. Detta besök kan följas av fler om han så önskar. Även denna gång är partnern välkommen att följa med. När nu operationen är avklarad blir den nya situationen för patienten mera konkret och därmed också frågorna. DET ÄR VIKTIGT ATT BOKA in gott om tid, säger Arnhild. Jag hör efter hur de har det och hur de upplever sin situation efter operationen. Återigen informerar jag om de hjälpmedel som finns och hur de ska användas. Vid urinläckage finns en mängd uppsamlingshjälpmedel som inkontinensskydd, uridom som kopplas till en urinpåse och specialbyxor som suger upp eventuell urin. Vid erektionsstörningar finns förutom olika typer av mediciner i tablettform, även möjligheter att föra in läkemedel i urinröret eller spruta direkt in i penis (intracavenösa injektioner) samt vakuumpumpar. Alla dessa behandlingsformer används en och en, men kan i vissa fall kombineras. DET ÄR INTE SVÅRT att tala om sex med dessa män och deras partners, anser Arnhild. De känner till orsaken till sina problem och de som önskar att få bukt med dem är mycket motiverade. Det som jag dock ofta behöver påminna mina patienter om, är att träna bäckenbotten regelbundet. Övningarna ger inte effekt på en gång och därför ger många upp, men på sikt bidrar denna träning oftast till goda resultat. I FOKUS UNDER FÖRSTA BESÖKET Urinblåsans funktion och vilka problem som kan uppstå Genomgång av övningar för muskulaturen i bäckenbotten Kvarkateterns funktion och hur man hanterar den Olika typer av inkontinensskydd vid urinläckage Störningar vid orgasm och ejakulation Problem med erektion och hur man hanterar detta Information om vad som händer efter behandlingen; olika typer av uppföljning, kurser och möjlighet att gå med i patientorganisationer Källa: Preoperative teaching and information by urologic nurses to patients scheduled for robot-asssisted radical prostatectomy, Arnhild Fredriksen, Division of surgery and cancer medicine, department of urology, Oslo University Hospital. 2.12 bladder 11
PLATS FÖR VIN SOLGUD FANER- TRÄ EFTER 12 KUSE KAN LEDATILL RELATION SAGO- SLUT VÄCKER DISKUTE- RAD BILDAPP MINDRE METALL- STÅNG BLEV STATOIL ISVIND KRÄVS FÖR LIV? BAK- SLAG ÅNGBÅT ÄR DET DIREKT EFTER TVÄTT GAMMAL- DANS STOD DET PÅ KORSET INDISK SEMES- TERORT EN AV BI-LJUD 33 I RAD KILLE I SKOLAN SLÄT KRIGS- GUD KAN MAN BESLUT VIKT- ENHET KANSKE SÄGS NÅGON SNABBT GRÄS OMFAM- NING PONTUS PRESS JN BÖR FINNAS EN I ALLA PROJEKT RAR Sista sidan LoFric lanserades 1983 och är en svensk original produkt framtagen av forskare på Wellspect HealthCare. LoFric är den enda svensk tillverkade hydrofila tappningskatetern. Inom LoFric-familjen finns det olika typer av LoFric-katetrar. Hitta den som passar dig på www.lofric.se Den kan bli din! Lös korsordet och skicka in lösenordet senast den 1/6 2013. Bland de in skickade rätta svaren dras tio vinnare som belönas med var sin smart kylväska. Tävling! vling! Tävling! Vinnare av korsordet i förra numret: Elli Moliis i Saltsjö-Boo, Ingalill Eriksson i Malmö, Birgit Jönsson i Hörby, Inger Nylander i Södertälje, Inger Tyby i Landskrona, Bo Nylander i Härnösand, Peter Hammargren i Spånga, Lilly Holmén i Hyltebruk, Carina Borén i Herrljunga och Bengt Engevall i Hisings Backa. Stort grattis! Rätt svar var: SKÖRDE- TIDER Det är vi som arbetar med LoFric! TOBIAS HELLSTRAND, FÖRSÄLJNINGSCHEF MARICA MALMSTRÖM, AVTALSKOORDINATOR KARIN ANNBORN, SÄLJARE ANNIKA OLSSON, BITR FÖRSÄLJNINGS- CHEF ANKI JUNGERSTEN, MARKNADSASSISTENT HANS ERIKSSON, SÄLJARE PÄR OTTOSSON, SÄLJARE MARIA JONSSON, SÄLJARE LENA LUNDBERG, SÄLJARE ROLF LAGERSTEDT, KEY ACCOUNT MANAGER Kontakta oss på Kundtjänst! Om du har frågor om våra produkter kan du alltid vända dig till oss på Kundtjänst. Telefonerna är öppna varje vardag mellan kl 8-16.50. Du är välkommen att ringa oss då! Om du är befintlig kund hos oss, kan du även lägga din order via mejl. Tel: 031-376 40 20 Fax: 031-376 30 17 E-post: sweorder@wellspect-healthcare.com HÉLÈNE OLINSSON KUNDSERVICEKOORDINATOR Wellspect HealthCare. Box 14, 431 21 Mölndal, Sweden. Tel: +46 31 376 40 00. Fax: +46 31 376 30 17. www.lofric.se
Svarskupong Lös korsordet och vinn en kylväska! Skicka in kupongen senast 1/6 2013 Tävling! HAR DU LYCKATS LÖSA KORSORDET? Här fyller du i ordet från korsordet. INSÄNT AV Namn Födelseår Adress Postnr Ort Telefon E-post PRENUMERATION: JA TACK! Jag är ny prenumerant och önskar få ex av varje nyutkommen Bladder hemskickad kostnadsfritt i fortsättningen. Skicka till adressen ovan! NYHETSBREV: GÄRNA! Jag vill gärna få nyhetsbrev från LoFric. Då tar jag del av senaste nytt av produkt, terapi och spännande möten. Skicka till e-postadressen ovan. Jag vill också gärna ta del av information och reklam som berör ämnet urologi och samtycker därmed till att Wellspect HealthCare behandlar mina kunddata för detta ändamål. Vi skickar dig även kostnadsfritt: Jag vill ha tidigare utgåvor av Bladder. LoFric Hjälpmedelsintyg inför resan Att tömma blåsan vid förstorad prostata (informationshäfte) Kontakta mig för produktprover LoFric Användarguide RIK-instruktion för flickor RIK-instruktion för pojkar Produktinformation om LoFric Origo Vid beställning av produktprover försäkrar jag härmed att jag har regelbunden kontakt med min förskrivare: Namn Adress Postnr Ort Tel. bostad Tel. arbete Genom att skriva till Wellspect HealthCare, Bladder, Box 14, 431 21 Mölndal kan du kostnadsfritt få veta vilka kunddata Wellspect HealthCare har registrerat om dig och hur dessa används. Du kan när som helst skriftligen begära att uppgifter om dig korrigeras eller raderas. Personuppgiftsansvarig är Dentsply IH.
GLÖM EJ ATT FYLLA I ADRESSUPPGIFTERNA PÅ INSIDAN! WELLSPECT HEALTHCARE SVARSPOST 410145900 431 20 MÖLNDAL Frankeras ej. Mottagaren betalar portot.