EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««2009 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2005/2027(INI) 31.5.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om användningen av de ekonomiska resurserna för avveckling av kärnkraftverk (2005/2027(INI)) Utskottet för industrifrågor, forskning och energi Föredragande: Rebecca Harms PR\568928.doc PE 359.896v01-00
PR_INI INNEHÅLL Sida FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...7 PE 359.896v01-00 2/10 PR\568928.doc
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om användningen av de ekonomiska resurserna för avveckling av kärnkraftverk (2005/2027(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande om användningen av de ekonomiska resurserna för avveckling av kärnkraftverk (KOM(2004)0719), med beaktande av parlamentets lagstiftningsresolution vid första behandlingen den 13 mars 2002 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 96/92/EG och 98/30/EG om gemensamma regler för de inre marknaderna för el och naturgas 1, med beaktande av parlamentets lagstiftningsresolution vid andra behandlingen den 4 juni 2003 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG 2, med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG 3, med beaktande av rådets direktiv 96/29/Euratom av den 13 maj 1996 om fastställande av grundläggande säkerhetsnormer för skydd av arbetstagarnas och allmänhetens hälsa mot de faror som uppstår till följd av joniserande strålning 4, med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv (Euratom) om fastläggande av grundläggande skyldigheter och allmänna principer för säkerhet vid kärntekniska anläggningar (2003/0021(CNS)) och rådets direktiv (Euratom) om hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall (2003/0022(CNS)) (KOM(2003)0032), med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om kärnteknisk säkerhet i Europeiska unionen (KOM(2002)0605), med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A6- /2005). 1 EUT C 47E, 27.2.2003, s. 350. 2 EUT C 68E, 18.3.2004, s. 211. 3 EUT L 176, 15.7.2003, s. 37. 4 EGT L 159, 29.6.1996, s. 1. PR\568928.doc 3/10 PE 359.896v01-00
Betydelsen av att kärnkraftverk avvecklas 1. Europaparlamentet är medvetet om den stora betydelsen av att kärnkraftverk avvecklas på vederbörligt sätt för att människornas och miljöns säkerhet skall vara garanterad efter den slutgiltiga nedläggningen. 2. Europaparlamentet påpekar att det också för de återstående inventarierna krävs en mycket hög säkerhetsnivå trots att de aktiva inventarierna minskar avsevärt efter att kärnbränslet har transporterats bort då ett kärnkraftverk har avvecklats, något som man enligt ovan nämnda meddelande från kommissionen (KOM(2002)0605) inte kan ge avkall på. 3. Europaparlamentet fruktar att avvecklingen av kärnkraftverk kommer att dra ut på tiden på grund av att det saknas finansiella medel för avvecklingsåtgärder. 4. Europaparlamentet fruktar att avvecklingsåtgärder av ekonomiska skäl kan komma att utebli i vissa medlemsstater efter avstängning av kärnkraftsreaktorer. 5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att årligen lägga fram en rapport för Europaparlamentet om användningen av de ekonomiska resurserna för avveckling av kärnkraftverk. Fonder för avsättning av finansiella medel för avveckling 6. Europaparlamentet anser att tillräckliga finansiella medel måste avsättas för att täcka kostnaderna för avveckling och avfallshantering i varje medlemsstat i förhållande till aktuella behov och tidsfrister. 7. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utfärda ett direktiv för inrättande av nationella fonder där de finansiella medel som behövs för avveckling och avfallshantering skall samlas. 8. Europaparlamentet konstaterar att man ur befintliga fonder eller fonder under uppbyggnad i medlemsstaterna avser att täcka kostnaderna för olika typer av verksamhet. 9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare definiera hur de enskilda medlemsstaternas fonder skall användas och att i samband med detta beakta avvecklingen, hanteringen, konditioneringen och slutförvaringen av det radioaktiva avfallet. 10. Europaparlamentet konstaterar att avvecklingsfonderna förvaltas på olika sätt i medlemsstaterna och begär att fonderna förvaltas helt skilt från budgeten och verksamhetsutövarens befogenheter. 11. Europaparlamentet kräver att användning av fondmedel till andra investeringar än i anläggningarna förbjuds. 12. Europaparlamentet anser att det krävs absolut öppenhet rörande förvaltningen av fonderna och användningen av de insamlade finansiella medlen. PE 359.896v01-00 4/10 PR\568928.doc
Säkerhets- och miljöaspekter 13. Europaparlamentet anser att kommissionens meddelande (KOM(2004)0719) är ett lämpligt tillfälle att hänvisa till de säkerhetstekniska aspekterna i samband med avveckling av kärnkraftverk. 14. Europaparlamentet konstaterar att det från säkerhetssynpunkt är nödvändigt att avveckla ett kärnkraftverk efter en fastställd driftstid. 15. Europaparlamentet påpekar att människorna och miljön i högre grad kommer att utsättas för risker om inga avvecklingsåtgärder vidtas efter stängning av ett kärnkraftverk. Risken finns då att byggnadsstrukturernas stabilitet inte garanteras på längre sikt, att farliga ämnen läcker ut och kontaminerar grundvattnet och att systemen inte isoleras gentemot omgivningen utanför reaktorområdet. 16. Europaparlamentet påpekar att det finns en strategi för omedelbar avveckling och en strategi för senarelagd avveckling, och att för- och nackdelarna måste vägas mot varandra i varje enskilt fall beroende på var reaktorn ligger och vilka särskilda egenskaper den har. 17. Europaparlamentet anser att de säkerhetstekniska aspekterna på skyddet av människorna och miljön måste prioriteras då beslut fattas om en avvecklingsstrategi. 18. Vid fastställandet av en avvecklingsstrategi kräver Europaparlamentet en öppen och begriplig beslutsprocess som tar hänsyn till var reaktorn är placerad och vilken typ av reaktor det rör sig om. 19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en sammanställning av villkoren för beslutsprocessen. 20. Europaparlamentet kräver ett oberoende rättsligt förfarande för avveckling av ett kärnkraftverk samt konsekvent tillämpning av rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt 1. 21. Om det beslutas om senarelagd avveckling på grundval av de kunskaper som står till förfogande i beslutsprocessen kräver Europaparlamentet en tidsmässig begränsning av avvecklingsperioden och regelbundna säkerhetstekniska kontroller samt att kommissionen skall vara skyldig att regelbundet lägga fram rapporter under denna tidsperiod. 22. Europaparlamentet kräver en översyn i alla medlemsstater av praxis inom det rättsliga området för kärnkraft och strålskydd när det gäller de relativt stora mängder svagt radioaktiva ämnen som frigörs vid avveckling. Ekonomiska aspekter 23. Europaparlamentet anser att konkurrensen på den avreglerade elmarknaden inom EU är skadlig om avsättningar för avveckling finansieras genom statens budget. 1 EGT L 175, 5.7.1985, s. 40. PR\568928.doc 5/10 PE 359.896v01-00
24. Europaparlamentet anser att undantag för de nya medlemsstaterna kan tillåtas av säkerhetsskäl. 25. Europaparlamentet uttrycker oro över att de avsättningar som hittills gjorts endast täcker en liten del i många medlemsstater. 26. Europaparlamentet välkomnar EU:s finansiella stöd med fastställda restriktioner till vissa avvecklingsprojekt i de nya medlemsstaterna. 27. Europaparlamentet stöder kommissionens åsikt att även avvecklingskostnaderna måste beaktas vid bedömningen av ett kärnkraftverks lönsamhet för att ta hänsyn till snedvridning av konkurrensen i förhållande till andra energiformer. 28. Europaparlamentet konstaterar att det företag som har hand om driften av kärnkraftverk på den avreglerade energimarknaden måste ha det juridiska och ekonomiska ansvaret för sina handlingar på samma sätt som alla konkurrenter. 29. Europaparlamentet begär att en försäkring skall införas för företag som har hand om driften av kärnkraftverk, vilken skall finansieras utan statligt stöd, och att företagets civilrättsliga ansvar skall garanteras under hela avvecklingsperioden om oförutsedda händelser eller störningar inträffar. 30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag som garanterar såväl drift som avveckling och nedläggning, så att hela risken i framtiden tas av det företag som driver kärnkraftverket i enlighet med principen om att förorenaren betalar (polluter pays principle) samt att alla inskränkningar av ansvaret skall upphävas, vilka fortfarande gäller i enlighet med Pariskonventionen av den 29 juli 1960, som trädde i kraft den 1 april 1968, och den tilläggskonvention som ingicks i Bryssel den 31 januari 1963. o o o 31. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen. PE 359.896v01-00 6/10 PR\568928.doc
MOTIVERING Inledning Av de 149 kärnkraftverk som var i drift i EU i juni 2005 skall enligt Europeiska kommissionen 50 till 60 reaktorer avvecklas under de kommande 20 åren 1. Genomsnittsåldern för de reaktorer som är i drift är över 20 år, och ofta över 25 år. Ett kärnkraftverks livstid (driftstid) är begränsad liksom den är för andra tekniska anläggningar. Det är särskilt förändringarna i tryckkärlsmaterialets egenskaper och påverkan på komponenterna i det primära kylsystemet genom neutronstrålning, värme, mekaniskt slitage och korrosion som gör att ett kärnkraftverk slutligen måste stängas efter en viss driftstid. Störningar eller incidenter kan dessutom leda till att den aktuella driftssäkerheten inte längre är tillräckligt hög och att avveckling blir nödvändig. Avveckling och riskpotential En anläggning skall betraktas som en kärnteknisk anläggning även efter stängningen av en kärnkraftsreaktor och borttransport av kärnbränsle, eftersom också de kvarvarande reaktiva inventarierna med en strålning på 10 17 Bq utgör en fara för människorna och miljön. Av det skälet måste höga säkerhetskrav uppfyllas även under avvecklingen. Om inte avvecklingsåtgärder genomförs efter stängning av kärnkraftsreaktorer kan de närboende människorna drabbas av omfattande miljöförstöring och påfrestningar. Risken för detta är särskilt stor i EU:s nya medlemsstater på grund av att finansiella medel saknas. Faror uppstår efter stängning av reaktorer på grund av instabilitet och byggnaders genomsläpplighet. Genom öppningar i byggnaderna kan radioaktiva ämnen frigöras. Genom sprickor i golvet kan kontaminerade vätskor sippra ut och eventuellt förgifta ortens dricksvatten. På lång sikt kan ovanliga väderförhållanden leda till problem. Om inte dekontamineringsåtgärder genomförs är faran för omgivningen förhöjd. På grund av de ovan nämnda exemplen på faror är det absolut nödvändigt att inleda avvecklingsåtgärder efter stängning av en kärnkraftsreaktor. Vid avveckling faller stora mängder radioaktivt avfall ned. För att minska mängden finns det enligt direktiv 96/29/Euratom möjlighet att släppa ut lågaktiva ämnen i enlighet med kärnenergi- och strålskyddsrätten för hantering på konventionellt sätt. Denna möjlighet utnyttjas i många medlemsstater. I Frankrike har däremot ett eget sätt att hantera dessa ämnen utvecklats med säkerhetstekniska krav motsvarande anpassad slutförvaring. Detta tillvägagångssätt, vilket är att föredra, gör att den delvis okontrollerade spridningen av radionuklider undviks vid utsläppen, liksom ackumuleringen på det konventionella området, vilken inte kan uteslutas. 1 KOM(2004)0719. PR\568928.doc 7/10 PE 359.896v01-00
Avvecklingsåtgärder och avvecklingsstrategi Avveckling av kärnkraftverk från stängning till en grön äng innehåller en lång rad olika åtgärder. För detta måste många viktiga säkerhetstekniska beslut fattas. Detta skall ske genom ett oberoende förfarande som omfattar alla aspekter av avvecklingen, varvid EU-direktivet om bedömning av inverkan på miljön skall tillämpas konsekvent. Det finns två olika avvecklingsstrategier: Åtgärderna vid omedelbar avveckling sker stegvis och utan fördröjning enligt vissa villkor. Mer än tio år krävs för detta förfarande på grund av den tidigare höga riskpotentialen, anläggningens komplexitet och den noggrannhet som krävs vid nedmonteringen och isärplockningen av systemen och komponenterna samt vid rivningen av byggnaderna. Senarelagd avveckling innehåller en avbrottsperiod (enligt internationell praxis mellan 30 och 100 år) då reaktorbyggnaden och eventuella angränsande delar av byggnader läggs i malpåse. Under denna period säkerställs funktionen hos de nödvändiga systemen (lufttillförsel, belysning och mätning av radioaktivitet). Övriga rör och elektriska ledningar stängs av och tätas inom denna tidsperiod, och alla öppningar försluts med undantag av en ingång. På detta sätt uppstår (om byggnaden är lämpad för detta) ett övervakat, tätt förslutet område varifrån praktiskt taget inga radioaktiva ämnen kan strömma ut. Val av avvecklingsstrategi bör inte göras på ett formellt sätt eller av huvudsakligen ekonomiska skäl. Påverkan på människor och miljö måste stå i fokus för beslutet om avvecklingsstrategi. Framför allt måste negativa konsekvenser på grund av försenade eller otillräckliga avvecklingsåtgärder förhindras. Båda strategierna har sina fördelar, som oftast motsvarar den andra strategins nackdelar. Beslutet om avvecklingsstrategi bör omgärdas av öppenhet och vara begripligt för befolkningen och Europeiska kommissionen. I detta sammanhang vore det tillrådligt om kommissionen inför fastställandet av en avvecklingsstrategi fastställde en rad kriterier med hänsyn till de säkerhetstekniska aspekterna till skydd för människor och miljö. Bland annat bör följande kriterier beaktas: byggnadernas skick hydrologiska förhållanden på platsen ytvattnets och grundvattnets kvalitet på platsen ömsesidig påverkan mellan kärnkraftverket och andra anläggningar möjlighet till slutförvaring säkerhet vid störningar reaktortyp grad av reaktivitet strålningspåverkan på personalen och befolkningen nedfallande avfallsmängd nedmonteringsteknik PE 359.896v01-00 8/10 PR\568928.doc
personalfrågor efteranvändningen av området ekonomiska aspekter. Med en sådan uppsättning kriterier kan EU uppnå viktiga säkerhetsrättsliga mål enligt Euratomfördraget och främja gemensamma EU-standarder utan att göra otillåtna intrång på de nationella behörighetsområdena. Strategin för senarelagd avveckling kräver betydligt längre tid. Vid val av denna strategi bör följande garanteras: Tidsbegränsning, regelbundna säkerhetstekniska kontroller av malpåsedriften samt regelbundna rapporter till Europeiska kommissionen. Åtgärder måste dessutom vidtas så att det civilrättsliga ansvaret ligger på det företag som tidigare stod för driften av kärnkraftverket, och inte på samhället, i händelse av incidenter eller störningar under avvecklingen. Finansiering av avveckling Enligt kommissionen uppgår kostnaderna för avveckling av en kärnkraftsreaktor till mellan 200 miljoner och 1 miljard euro 1. När det gäller användning av kärnkraft för el- och värmeproduktion ur ekonomiskt perspektiv skall dessa kostnader beaktas fullt ut. För att garantera finansiering av avveckling kräver Europeiska kommissionen att det finns fonder till vilka de företag som handhar driften av kärnkraftverken skall göra regelbundna inbetalningar under hela driftstiden. Det måste garanteras att tillräckliga medel finns tillgängliga för avveckling och hantering av det radioaktiva avfallet. Att dessa resurser finns tillgängliga skall säkerställas under en tidsperiod som sträcker sig över flera årtionden. Därför är inrättandet av avvecklingsfonder, som är självständiga i förhållande till innehavarna av anläggningarna och öronmärkta för deras avveckling, det bästa alternativet för att kunna genomföra avvecklingarna i överensstämmelse med alla erforderliga säkerhetsvillkor. 2 Sedan avregleringen av den inre marknaden för energi i Europa åligger det i princip förorenaren, dvs. det företag som handhar driften av kärnkraftverket, att inom ramen för det integrerade produktansvaret bevisa att tillräckliga medel för avveckling kan säkerställas. Den berörda medlemsstaten skall reglera detta genom sin lagstiftning så att tillräckliga medel finns att tillgå, utan att snedvridning av konkurrensen uppkommer på den avreglerade energimarknaden. Enligt Europeiska kommissionen ser dock verkligheten annorlunda ut. I Tyskland uppgår avsättningarna exempelvis till mer än 30 miljarder euro. Dessa medel har av energibolag som tillhandahåller kärnenergi använts till förvärv av andra energibolag eller företag inom andra branscher. På så sätt uppstår mycket stora ekonomiska fördelar både gentemot konkurrenter som också innehar kärnkraftsreaktorer men som inte avsätter några medel, och gentemot konkurrenter som använder energikällor för vilka det knappast alls, eller endast i betydligt mindre utsträckning, krävs avsättningar för att avveckla anläggningarna. I 1 KOM(2002)0605. 2 (2003/0021(CNS)), (2003/0022(CNS)) och KOM(2003)0032. PR\568928.doc 9/10 PE 359.896v01-00
framtiden måste dessa ekonomiska fördelar undvikas för att från en övergripande miljösynpunkt framför allt förhindra nackdelar för alla förnybara energikällor och effektivitetsinvesteringar. I andra medlemsstater saknas tillräckliga medel i dessa fonder och det är redan nu uppenbart att omfattande krav kommer att ställas på skattebetalarna. Detta gäller de nya medlemsstaterna, men också t.ex. Frankrike, där en stor del av elektriciteten kommer från kärnkraften och där det finns ett dominerande statligt företag. De medel som inbetalats till fonden används också av EUF till förvärv av ytterligare företag och betalningar av andelar. Den franska revisionsmyndigheten är mycket kritisk till att avvecklingsskyldigheterna är oklara, att driftstiderna kan ändras godtyckligt och att redovisningen inte är öppen för insyn och anser att detta kan leda till svåröverskådliga statliga skyldigheter. Det framgår särskilt under avsnittet om tillräckliga finansiella medel att användning av avsättningar för senare avveckling kan orsaka snedvridning av konkurrensen mellan producenter inom gemenskapen på en elmarknad som för varje dag öppnar sig allt mer för konkurrens 1. Det måste garanteras att tillräckliga finansiella medel finns till förfogande för avveckling med tanke på miljön och försiktighetsprincipen enligt EG-fördraget samt den avreglerade energimarknaden genom att ett enhetligt fondsystem för hela EU inrättas, vilket dock är självständigt för varje medlemsstat. Fondernas struktur och finansieringsvolym måste prioritera de säkerhetstekniska aspekterna för att varaktigt förhindra negativa konsekvenser för människorna och miljön. I det direktiv som kommissionen skall utarbeta bör bl.a. följande aspekter beaktas: början och tidsperiod för inbetalningarna samt den lägsta nivån för fondens insamlade medel sättet att beräkna avvecklingskostnaderna bestående uppdelning i fonderna mellan varje företags budget och disponibla medel samt insättning av dessa i en bank eller annan offentlig eller offentligt kontrollerad institution sanktionerat förbud vid överträdelser av den strikta uppdelningen samt statlig kontroll av korssubventioner och felanvändning fondmedlens användningsområde (beaktande av kostnaderna för avfallshantering och slutförvaring) förbud mot tillfälliga uttag av fondmedel för investeringar som inte är avsedda för anläggningen. 1 Revisionsrätten: Avveckling av kärnkraftsanläggningar och hantering av radioaktivt avfall, 26.1.2005, http://www.ladocumentationfrancaise.fr/brp/notices/054000069.shtml PE 359.896v01-00 10/10 PR\568928.doc