Sammanfattande konsekvensbeskrivning
|
|
- Ingegerd Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 att det kommer att krävas en organisationsform för att samverkan skall bli meningsfull. Utan en fast organisation kommer ingen samverkan att uppnås. Kommunerna skall verka för att i samråd med länsstyrelsen tillse att Natura 2000-objekten säkerställs och kompletteras. Konsekvens: Kommunerna påtar sig ett ökat ansvar för att Natura 2000-objekten säkerställs och kompletteras. Detta innebär att förutsättningarna för att de unika Natura 2000-objekten säkerställs ökar och att därigenom omistliga naturtyper bevaras. Sammanfattande konsekvensbeskrivning Naturvård en är att naturen på Söderåsen skall vara präglad av mångfald och uthållighet. Förslag till åtgärder: Kommunerna skall verka för att det initieras och upprättas en samverkansform för olika aktörer och intressenter på Söderåsen. Konsekvens: Förslaget innebär att kommunerna påtar sig ett ansvar för att samverkan kommer till stånd att samverkan kommer att medföra ökad förståelse mellan olika intressegrupper och att man lättare når de mål som sätts upp Kommunerna skall verka för att Söderåsen blir ett mer använt klassrum och läromedel för skolorna. Konsekvens: Unga människor får en ökad förståelse för naturen och naturens förutsättningar. Detta innebär att den kommande generationen kommer att bli hänsynsfullarei sitt samspel med naturen. Kommunerna skall verka för att naturguidning och naturinformation utvecklas på Söderåsen. Konsekvens: Åtgärden innebär att fler människor får ökad förståelse för naturens villkor i allmänhet och Söderåsens villkor i synnerhet. Det innebär också att kommunerna genom markägarkontakter, studieförbund etc skall verka för att naturguidning och naturinformation kommer till stånd. Kommunerna skall verka för att i samråd med länsstyrelsen, Region Skåne och jaktföreningar utarbeta ett program för hur jakt kan bedrivas inom rekreationsområde och naturreservat på åsen
2 att de som bedriver jakt på Söderåsen får ett gemensamt underlag för hur jakt bör bedrivas och att jakt bedrivs med hänsyn till det rörliga friluftslivet och med hänsyn till ekologisk hållbarhet vilket bl a innebär att betestrycket från hjortar inte får bli för stort. Kommunerna skall ansvara för att det beslutas om en inriktning och policy för den kommun- och landstingsägda marken på Söderåsen. att den kommun- och landstingsägda marken förutsätts skötas på ett ekologiskt hållbart sätt i första hand med hänsyn till naturvårdens intressen och i andra hand med hänsyn till det rörliga friluftslivets intressen. Kommunerna skall ansvara för att påbörjad naturvårdsinventering och naturvårdsprogram över Söderåsen färdigställs. att kommunerna får fatta beslut om att medel avsätts för fullföljande av naturvårdsinventering och naturvårdsprogram samt att fördjupad information och kunskap om Söderåsen blir tillgänglig för alla intresserade. Sammanfattning av konsekvensbeskrivning rörande naturvård: Genomförs ovanstående åtgärder inom naturvården så: - ökar den biologiska mångfalden på Söderåsen och viktiga geologiska formationer och kulturminnen kommer att bestå - kommer Söderåsen att framstå som ett viktigt ekologiskt rekreationsområde - kommer Söderåsen att bli en viktig resurs för att öka kunskapen om naturen. Detta kan påskynda processer om att utveckla ett ekologiskt hållbart samhälle natur vilket blir till stor hjälp i kommunens planeringsarbete. Geologi en är att de öppna sprickdalarna och förkastningsbranterna skall bihållas opåverkade och att några ingrepp i åsens naturliga formationer inte skall ske. Förslag till åtgärder Ett allmänt hänsynstagande skall tas till de unika geologiska formationerna på Söderåsen. Konsekvens: Kommunerna skall inte tillåta bergbrytning eller grusbrytning inom planområdet. Att inriktningsplaner bör upprättas på allmän mark så att bevarandet av geologiska värden belyses. att en djupare beskrivning av de geologiska värdena skall utföras. - påskyndas en heltäckande karta över skyddsvärd - 8 -
3 Varje kommun bör utforma en skyddszon närmast åsen för att förhindra negativa effekter. att grusbrytning närmast Söderåsen skall ske på sådant sätt att återställning av landskapet anpassas till naturliga lutningsförhållande i landskapet att grusbrytning inom eller i direkt anslutning till åsområdet inte skall ske. Kulturmiljövård en är att det öppna kulturlandskapet skall bibehållas att tidigare mänsklig verksamhet på Söderåsen skall bevaras, såsom stenmurar, hålvägar, odlingsterrasser m m att befintlig värdefull bebyggelse skall behållas till sin särart och inte förvanskas att det slingrande vägsystemet skall bibehållas och inte ersättas av raka snabba vägar att det blir ett ökat intresse hos boende och besökande att bevara den värdefulla kulturmiljön. Förslag till åtgärder Kommunerna bör Starta projekt där de boende tillsammans med hembygdsföreningarna på Söderåsen gör program för behållande och utveckling av kulturmiljöer på Söderåsen. Detta bör ske i samarbete med sakkunniga. att kommunerna bör ta initiativ, vilket kräver personella resurser, för att få igång projekt; att intresset för och kunskaperna om kulturmiljöerna på Söderåsen ökas samt att det skapas bättre förutsättningar för att bevara kulurmiljöerna. Ta fram ett kulturmiljövårdsprogram om hur man säkerställer kulturminnena på åsen. att kommunerna bör avsätta personella och/eller ekonomiska resurser för att ta fram programmet att det skapas ett bättre handlingsinstrument för att bevara de värdefulla kulturmiljöerna att man får underlag för en strategi om hur kulturmiljön på åsen skall bevaras
4 Sprida kunskap om vilken fantastisk levande historisk lärobok Söderåsen är för skolorna runt om åsen. Detta kan göras genom att man tar fram en handledning om vad kulturspåren berättar i landskapet. Göra vissa kulturmiljöer tillgängliga för besökare genom att bl a utveckla aktiv information. Den kan innehålla fakta och restriktioner. Ta fram ett förslag på vilka kulturmiljöer som kan säkerställas som kulturreservat. att kommunerna måste avsätta personella eller ekonomiska resurser för att ta fram förslaget att det skapas ett bättre handlingsinstrument för att bevara de värdefulla kulturmiljöerna att man får underlag för en strategi om hur kulturmiljön på åsen skall bevaras. Vattenvård en är att vattenvården på Söderåsen skall bidra till en ekologisk hållbar miljö samt att vandringshinder för fisken där så är lämpligt skall undanröjas. Förslag till åtgärder Åtgärder som bidrar till ett långsiktigt ekologiskt hållbart bevarande av den biologiska mångfalden i vattendragen är framför allt: Anlägga skyddszoner och återskapa ett mer naturligt tillstånd i några av vattendragens nedre delar. att vattenkvaliteten förbättras och den vattenmagasinerande förmågan ökas. Etablera vandringsvägar för lax och öring så att arternas ursprungliga vandringsmönster återskapas
5 att lekmöjligheterna för den havsvandrande fisken ökar vilket bidrar till stabilare bestånd av aktuella arter. Samtidigt sker en undanträngning av den stationära öringen. Ingen utplantering av främmande arter eller öring från andra vattenområden. att stor restriktivitet måste iakttas från länsstyrelsens sida. De ursprungliga bestånden bevaras vilket är viktigt bl a för forskning. att Söderåsen kommer att framstå som ett område med högklassiga jordbruksprodukter dit människor gärna vänder sig för att handla. Att miljöstöd anpassas och blir långsiktigt verksamma. att förutsättningar skapas för att bibehålla jordbruk på Söderåsen. Som resultat får man en ökad bilologisk mångfald och mindre miljöpåverkan i naturen. Ingen nydikning av vattendrag eller underhållsdikning av tidigare grävda vattendrag bör ske. att åsens vattenmagasinerande förmåga på sikt ökas vilket bidrar till en förbättrad ekologisk balans. Förändrad markanvändning från gran till lövskogsbruk. att markens försurning minskas och risk för ökade näringsläckage vid kalavverkning minskas. att ekologisk hållbarhet befrämjas. Jordbruk en är att all jordbruksdrift på Söderåsen skall ske som ekologiskt jordbruk och att betesdrift skall vara en viktig del i jordbruksverksamheten. Förslag till åtgärder En viljeyttring gentemot olika jordbruksintressenter är Att all jordbruksmark på sikt odlas ekologiskt. Skogsbruk en är att det skall bedrivas ett långsiktigt hållbart skogsbruk på Söderåsen vilket bl a innebär att endast de trädslag som har naturlig anknytning på Söderåsen på sikt skall finnas kvar. Förslag till åtgärder Undvik fler granskogsplanteringar på Söderåsen. Konsekvens: Artrikedomen befrämjas. Lövskogsbruk bör tillämpas vilket innebär att granen successivt ersätts. Konsekvens: Det krävs en ökad information och utbildning i ekologiskt hållbart skogsbruk. Ett ståndortsanpassat (rätt trädslag på rätt mark) skogsbruk bör efterstävas. Konsekvens: Det krävs en konstruktiv dialog och diskussion med berörda markägare om fördelarna med ett ståndortsanpassat skogsbruk. Hyggen efter stormfällena 1999 bör återplanteras med löv
6 Konsekvens: En ökad biologisk mångfald uppnås. Berörda markägare måste kontaktas. Kommunen bör initiera dessa kontakter. Större hänsyn i skogsbruket i närheten av bebyggelse. Konsekvens: Även här krävs en konstruktiv dialog och diskussion med berörda markägare. Påskynda utvecklingen mot lövskog i Söderåsens sluttningar. Konsekvens: Försurningen på Söderåsen minskar och anpassning till ett ekologiskt hållbart skogsbruk sker. Befintliga diken eller nya dikningar får inte hota eller skada sumpskogarnas, kärrens och mossarnas biologiska mångfald. Konsekvens: Förordnande enligt miljöbalken införs som förbjuder dikning. Förhandling upptas med berörda markägare om slopande av diken där så är möjligt. Föryngring sker på ett skonsamt sätt så att inte den biologiska mångfalden störs. Konsekvens: Information och diskussion med markägaren genomförs. Klara anvisningar upprättas. Förhandlingar genomförs med markägarna. Avverkning och uttag sker med minimala skador på naturen. Konsekvens: Information och överläggning med berörda markägare sker och resultatet blir på sikt ett ekologiskt hållbart skogsbruk. Viltpopulationen anpassas så att föryngring är möjlig i lövskogen. Konsekvens: Hjortstammen hålls nere. Arealen gammelskog bibehålls och ökas på sikt så att denna skogstyp får en jämnare spridning på åsen. Konsekvens: Information och förhandling med de som bedriver skogsbruk erfordras
7 De skogar som ägs av staten och det allmänna miljöcertifieras. Konsekvens: Förhandling upptas med berörda markägare. Turism och friluftsliv Turism och friluftsliv skall bidra till en långsiktigt hållbar utveckling inom Söderåsen och skapa förutsättningar för ökat boende och sysselsättning Förslag till åtgärder: Kommunerna bör driva på och stödja projekt som: Att besökarna kan nå Söderåsen med miljövänliga transportsystem, t ex tåg. Konsekvens: Biltrafiken begränsas. Att det vid anslutningsplatserna vid åsen finns tillgång till andra transportmedel så att man kan ta sig upp på åsen med t ex cyklar, bussar och andra alternativa transportsystem. Konsekvens: Naturupplevelserna för besökaren ökar och biltrafiken begränsas. Att det tas fram en utförlig information om naturen och vilka regler som gäller för besökaren. Denna information sätts upp vid anslutningsplatser och anslutningsvägar. Konsekvens: Skadorna på naturen begränsas, turism kanaliseras och intresset för naturfrågorna ökar. Att utveckla cykelleder, ridvägar och vandringslinjer på Söderåsen. Konsekvens: Ekoturism får ett stöd vilket innebär att naturvärdena består och utvecklas. Att öka samarbetet mellan kommunerna och invånarna. Konsekvens: Lokala försörjningsmöjligheter ökar och förutsättningar skapas för att behålla ett variationsrikt landskap. Att stödja en utveckling av lokalt entreprenörskap kring besöksnäringen. Konsekvens: Fler invånare kan försörja sig på turism vilket skapar förutsättningar för att bo kvar på Söderåsen. Att tillskapa olika färdiga turistpaketlösningar med övernattningar, naturupplevelser, ridhajker etc. Konsekvens: Det blir intressantare för fler turister att besöka åsen vilket kommer att öka antalet besökande. Detta skapar också ökade förutsättningar för de som är engagerade i turistnäringen. Näringsliv service en är att befintliga byggnader och anläggningar med små kompletteringar skall skapa förutsättningar för ett ökande näringsliv i form av gårdsbutiker, ridskolor, rastställen, guideverksamhet m m. Förslag till åtgärder: Följande är prioriterat Utveckla besöksnäringen. Konsekvens: Någon måste engageras i detta arbete. Förmodligen måste kommunerna ta ett initiativ. Ta fram ett marknadsföringsprogram. Konsekvens: Kommunerna måste engagera sig i detta arbete
8 Öka möjligheterna till övernattning, t ex Bo på lantgård. Konsekvens: Befolkningen måste engageras. Öka antalet gårdsbutiker och matställen. Konsekvens: Det måste skapas ett intresse hos de boende. Förmodligen måste kommunerna engagera sig för att en utveckling skall ske. Förbättra skyltning och markering av stigar och leder. Konsekvens: Ett åtgärdsprogram måste upprättas. Kommunerna måste engagera sig i arbetet. Utveckla P-platser, toaletter, grillplatser vid strövstigar o dyl. Konsekvens: Samarbete måste ske med markägarna. En plan måste upprättas. Medel måste anvisas för genomförande m m. Satsa på bättre kollektivtrafik. Konsekvens: Söderåsbanan måste komma till stånd. Paketlösningar med beställningstrafik etc behöver tas fram. Kommunikationer är Att de flesta människor som kommer till Söderåsen skall använda kollektiva kommunikationer vilket bl a innebär att Söderåsbanan måste bli en stark del i det västskånska transportsystemet. Förslag till åtgärder: Skyltning som leder motorfordonstrafiken utförs på ett tydligt sätt. Anpassning av tillåten hastighet sker för att oskyddade trafikanter skall få en säker trafikmiljö. Konsekvens: Skyltning sker genom Vägverk och kommuner. Hastighetsreglerande åtgärder sker i huvudsak genom Vägverkets försorg. Parkerings- rastplatser skall anordnas i sådan omfattning och i sådana lägen att man lätt når de attraktiva strövområdena. Konsekvens: Parkerings- rastplatser inklusive toaletter och sopanordning anordnas där behov föreligger av Vägverk och kommuner
9 - Cykelväg och kartor skall tas fram i samråd med enskilda väghållare. Kommunerna utreder behovet av separata cykelvägar eller andra åtgärder i utsatta avsnitt. - Cykelvägsbehovet utreds av kommunerna som också tar fram cykelkartor. - Kommunerna medverkar aktivt till Pågatågstrafik på Söderåsbanan och utveckling av busslinje inom och till området samt utbyggnad av väg 13, 108 och 109 genom aktiv samverkan med Region Skåne, länsstyrelse, Banverk och Vägverk. Konsekvens: När Söderåsbanan kommer till stånd kommer Söderåsen att bli ett närströvområde för Köpenhamnsområdet och västra delen av Skåne. Åsen blir mer lättillgänglig. Lokalisering av 400 kilovoltsledning eller dylikt på åsen skall göras underjordiskt. Konsekvens: För att möjliggöra en sådan förläggning måste områdesbestämmelser upprättas och förhandlingar upptas med ledningsrättsägaren. Bredbandskablar och liknande lokaliseras i första hand utefter vägar och ej ute i naturen. Konsekvens: Fysisk plan för förläggande av bredbandskablar upprättas av kommunerna. Kommunerna medverkar i anslutning till andra ledningsarbeten med tomrör för att underlätta kabeldragning. Kommunerna bör medverka till aktivt stöd till Skåneleden. Konsekvens: Kommunerna kan medverka i form av arbeten och bekostande av skyltar och även genom bidrag till fastighetsägare, föreningar m fl. Boende och byggande en är att nya byggnader skall ha nära anknytning till byggnadstraditionen inom området och utföras på ett ekologiskt hållbart sätt. Förslag till åtgärder: Områdesbestämmelser med förhöjd bygglovsplikt för viss begränsad bebyggelse upprättas, där den lokala byggnadstraditionen beaktas. Konsekvens: De värdefulla kulturmiljöerna kan bibehållas och kulturarvet kan säkerställas. Bebyggelse bör grupperas i mindre grupper eller klungor och inte förläggas som isolerade öar i landskapet. Konsekvens: Söderåsen blir en mer levande bygd med lämplig kompletterande bebyggelse. Små ödetorp kan rustas upp och öppna marker kan hållas öppna. Påverkan på natur, landskapsbild, rörligt friluftsliv etc skall beaktas vid bygglovprövningen. Konsekvens: Bebyggelsen blir ett komplement till i stället för ett intrång i landskapet. I sluttningszonerna skall nybebyggelse prövas med restriktivitet. Konsekvens: Landskapsbilden är den övergripande bedömningsgrunden. Materialval, färgsättning och lokalisering prövas med hänsyn härtill. Huvudintrycket av Söderåsen från slätten skall även i framtiden vara ett oexploaterat landskap med lantbrukets byggnader och ett fåtal kompletterande byggnader. Ny kompletterande bebyggelse bör präglas av ett ekologiskt byggnadssätt
10 Konsekvens: Rådgivande personal på kommunerna måste ha erforderlig kunskap och kompetens om ekologiskt byggande. Broschyrmaterial behöver framarbetas som stimulerar till ett ekologiskt byggande. Bebyggelse som behövs för att bedriva småskalig företagsamhet skall prioriteras, givetvis med söderåshänsyn vid bygglovprövningen. Konsekvens: Öppenhet och flexibilitet hos tillståndsgivande myndigheter krävs. Det bör vara möjligt att avstycka större fastigheter för att medge viss djurhållning, hästgårdar etc. Konsekvens: Fastighetsbildningslagen sätter inga hinder om inte det rörliga friluftslivets intressen påverkas. Hästgårdar finns det en stor efterfrågan på vilket innebär att fler människor kan komma att flytta till Söderåsen. Undvik fler detaljplaner för fritidsbebyggelse. Konsekvens: Kommunerna har planmonopol och bör inte medverka till ny fritidsbebyggelse som kräver detaljplanering
Fördjupad Översiktsplan för Söderåsen
Fördjupad Översiktsplan för Söderåsen Utställningshandling 2001-10-10 Bjuvs, Klippans, Svalövs och Åstorps kommuner Söderåsen med omgivningar BJUVS KOMMUN KLIPPANS KOMMUN SVALÖVS KOMMUN ÅSTORPS KOMMUN
Boende och byggande. Boende och byggande
Boende och byggande Beskrivning I början av 1800-talet karaktäriseras Söderåsens bebyggelse av spridda gårdar och torp. Samlad bebyggelse fanns främst i byarna Åvarp, Norra Vram, Maglaby och Konga som
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Kommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen
SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie
Länsstyrelsens ansvar Ulf Lindberg Länsantikvarie Ulf.lindberg@lansstyrelsen.se De nationella målen för kulturmiljöarbetet Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald
Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16
Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt
Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16
Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling
Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges
Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING
Dnr: BYN 2017-2 Datum: 2017-03-29 Detaljplan för Södra hamnen 6:1, 6:2, 6:3, 6:4 Lysekil, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?
Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet
MÖRHULT DETALJPLAN FÖR FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING
1 (6) DETALJPLAN FÖR MÖRHULT FJÄLLBACKA 163:1 M.FL. TANUMS KOMMUN, VÄSTRA GÖTALANDS LÄN BEHOVSBEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR En behovsbedömning har genomförts efter koncept för planhandlingar daterade 2012-03-06,
Dnr: LSK Kommunstyrelsen Datum:
Dnr: LSK 11-98-214 Kommunstyrelsen Datum: 2011-05-18 Detaljplan för VÄGERÖD 1:70 MM Östersidan, Lysekils kommun Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING FÖR DETALJPLAN Miljöpåverkan - behov av miljöbedömning
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf
Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN
OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR BONDARV 8:7 M FL I SÖDRA JÄRVSÖ LJUSDALS KOMMUN BESKRIVNING Handlingar Till områdesbestämmelserna hör följande handlingar: Karta Områdesbestämmelser Denna beskrivning Områdesbestämmelsernas
Älvkarleby kommun. Foto: Joel Ericsson
Det här är en plats att växa upp på. kommun kommun ÖP - Interaktionen mellan tätort och landsbygd Utvecklingen utanför kommunens stationsorter ska: komplettera och utveckla befintliga bebyggelsestrukturer
Sveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är
PLANBESKRIVNING. Stadsarkitektkontoret SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE
Stadsarkitektkontoret 2014-04-23 SAMRÅD NORMALT PLANFÖRFARANDE Områdesbestämmelser och upphävande av detaljplan för Munsö gamla skola (Munsö Prästgård 1:2) på Munsö i Ekerö kommun, Stockholms län dnr 2012.27.214
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION
Kap. 5 FRILUFTSLIV - REKREATION I kapitlet behandlas följande aspekter: -Riksintresse för friluftsliv -Riksintresse med geografiska bestämmelser / Det rörliga friluftslivet - Kullaberg och Hallandsåsen
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden
1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten
Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet
KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:
Lissbrändan etapp 4 (Lerdal 14:50 & del av 62:36 mfl.)
1(5) Samhällsutvecklingsförvaltningen Detaljplan för Lissbrändan etapp 4 (Lerdal 14:50 & del av 62:36 mfl.) Lerdal, Rättviks kommun Undersökning/Behovsbedömning/Avgränsning av MKB En undersökning, tidigare
LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.
MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet
Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för
1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:
Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Förslag till beslut. Sammanfattning. Ärendebeskrivning. Kommunstyrelsen. Tillstånd medges ej.
Kommunstyrelsen 2016-03-18 1 (3) Kommunledningskontoret Miljö- och Samhällsbyggnad KSKF/2016:159 Johan Forsberg 016-710 20 11 Kommunstyrelsen Sundbyholm 2:2. Yttrande över ansökan om dispens från naturreservatsföreskrifterna
Landsbygdsutveckling i strandnära läge
Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till
MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1
Behovsbedömning av MKB för detaljplan checklista Skäggriskan 2 1 BEHOVSBEDÖMNING Checklistan skall utgöra underlag för att i ett tidigt skede i planprocessen bedöma behovet av en miljöbedömning, om planens
Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26
Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat
JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP
BEHOVSBEDÖMNING OCH STÄLLNINGSTAGANDE TILL DETALJPLAN FÖR JONSTORP 10:5 (ICA), JONSTORP HÖGANÄS KOMMUN, SKÅNE LÄN OM PLANEN KAN ANTAS INNEBÄRA BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN ENLIGT 6 KAP 11 MB Bild på planområdet
Beslut att förklara Tjöstelsrödsområdet i Uddevalla kommun som naturvårdsområde
LÄNSSTYRELSEN BESLUT Göteborgs och Bohus län Planeringsavdelningen 1988-11-21 11.126-4687-75 Miljövårdsenheten Uddevalla kommun Beslut att förklara Tjöstelsrödsområdet i Uddevalla kommun som naturvårdsområde
Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby)
1(5) Samhällsutvecklingsförvaltningen Detaljplan för Lerdal 15:32 (Fyrklöverns stugby) Lerdal, Rättviks kommun Behovsbedömning/Avgränsning av MKB En behovsbedömning ska alltid göras i samband med detaljplanering.
Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad
Bedömning av Detaljplan i Hogstad för Västanå 2:7 m.fl. Bedömning av 2(7) Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program kan innebära en betydande ska den miljöbedömas och en miljökonsekvensbeskrivning
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING
ANTAGANDEHANDLING 2013 01-29 (Övriga handlingar) CHECKLISTA FÖR BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN: Anolfsbyn 1:43 i Skållerud Melleruds kommun, Västra Götalands län Behovsbedömningen är en analys som leder fram
BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Information till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Information om reservatsprocessen
2017-01-04 Information om reservatsprocessen 1 (7) Natur- och kulturreservat för skydd av områden Val av områdesskydd Natur- och kulturreservat är två typer av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Naturreservat
Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen
Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR
NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner
Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun
12 BILD! Mål 13 Här listas målsättningar och styrdokument som har påverkat framtagandet av innehållet i denna översiktsplan. Uddevalla kommuns vision Uddevalla hjärtat i Bohuslän där människor växer och
Bedömning av miljöpåverkan för
Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050
Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 lägger grunden för den fortsatta fysiska planeringen på kort och lång sikt. Planen sätter ramarna för mer
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19
vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt
Naturreservatet Hällsö
Naturreservatet Hällsö Kaisa Malmqvist - Länsstyrelsens naturavdelning Jennifer Hood - Länsstyrelsens naturavdelning Maria Kilnäs - Länsstyrelsens naturavdelning Bengt Larsson - Västkuststiftelsen Varför
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta
Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande
UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN
Detaljplan för Vevstaken 5 m.fl. Skogstorpa UNDERSÖKNING AV MILJÖPÅVERKAN Enligt Miljöbalken 6 kap 3-8 ) ska kommunen genomföra en strategisk miljöbedömning när genomförandet av en plan eller ett program
Behovsbedömning. Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län
2015-02-11 Diarienr: 2014.814/0201 Behovsbedömning Detaljplan för fastigheterna Norsjö 56:22, 56:23 mfl. (busstation) i Norsjö samhälle, Norsjö kommun, Västerbottens län Ställningstagande Miljö- och byggavdelningen
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö
Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Regional, översiktlig och strategisk planering
Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och
Miljömålen i Västerbottens län
Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild
DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN
1(6) BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN DP XX Upprättad: 2018-02-09 Standardförfarande Samrådstid: 2017-05-31 2017-06-15 Antagen av SBN: 201x-xx-xx
BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och 4 samt del av fastigheten Högby 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt planförfarande
Dnr Ks 2011.0056 Behovsbedömning MKB Datum 2010-12-29 1 (6) Detaljplan för BOSTÄDER PÅ HÖGBY FAstigheterna Åldermannen 2, 3 och samt del av fastigheten Högby 1:2 Finspångs kommun, Östergötlands län Normalt
Konsekvenser. Miljökonsekvenser. 37 planstudie Rörvik. Konsekvenser
Miljökonsekvenser Landskapsbild Alla större förändringar av den fysiska miljön medför i större eller mindre utsträckning påverkan på landskapsbilden. Förslaget utgår från att den övergripande landskapsbilden
Syfte med plan: Att möjliggöra ombyggnation på genomfarten, väg 45/70 genom Mora, för att öka kapaciteten
Samrådshandling 2017-05-05 Dnr: MK BN 2017/00186 Behovsbedömning Handläggare: Andrea Andersson Förvaltning: Stadsbyggnadsförvaltningen Mora Orsa Plan: Detaljplan för genomfart Mora Läge för plan: se karta
16 Natur- och kulturmiljövård
16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters
BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN
1 (9) BEHOVSBEDÖMNING FÖR ÄNDRING AV DETALJPLAN (LD 128) FÖR FASTIGHETEN HUNSTUGAN 1:119 M.FL. I LERUMS KOMMUN Allmänt Syftet med behovsbedömningen är att avgöra om planens genomförande kan komma att innebära
1 (6) Dnr: Antagandehandling ANTAGEN LAGAKRAFT Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1 (6) 2018-04-10 Antagandehandling ANTAGEN 2018-06-18 LAGAKRAFT 2018-07-18 Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för kv. Sofielund och Nordslund Trädgårdsgatan Lessebo samhälle Lessebo
Diarienummer MBR Beskrivning. Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby
Diarienummer 2016-12-07 MBR-2015-658 Beskrivning Upphävande av del av Byggnadsplan Ambjörby Torsby kommun Värmlands län Innehållsförteckning 1 HANDLINGAR... 3 2 SYFTE MED UPPHÄVANDE AV DEL AV BYGGNADSPLANEN...
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Myllrande våtmarker och torvbruket
Myllrande våtmarker och torvbruket Vägar till ett hållbart torvbruk Konferens på KSLA 31 augusti 2011 2011-09-06 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Miljömålssystemet t Miljökvalitetsmål
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Blåplan och Vattenplan
Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar
Mörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Krokoms kommuns styrdokument
Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns
Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län
Innehållsförteckning
ÖP 2002 Tanums kommun 1 Inledning 1 Bakgrund.. 1 Översiktsplanens syfte och tillämpning... 2 - Redovisning av de allmänna intressena 2 - Vägledning vid prövning av bygglov och andra tillstånd 2 - Särskilda
Underlag för BEHOVSBEDÖMNING. Detaljplan för Sjukhusområdet Slätten 15:7 m.fl. Lysekil, Lysekils kommun
Detaljplan för Sjukhusområdet Slätten 15:7 m.fl. Lysekil, Lysekils kommun BYN 2016-000065 SBN B-2017-58 Datum: 2017-08-10 Underlag för BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING AV DETALJPLAN FÖR Slätten 15:7 m.fl.
PM miljövärden. 1. Syfte och bakgrund. 2. Förordningar. Uppdrag Detaljplan Örnäs 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Elsa Alberius Alex Mabäcker Johansson
Uppdrag 1:1 Beställare Kilenkrysset AB Från Elsa Alberius Till Alex Mabäcker Johansson Datum 2012-01-25 Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala T: +46-10-615 60 00 D: +46 (0)10 615 15 06
Bevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Vad är skogsstrategin? Dialog
Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och
Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden
Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd
PLANUPPDRAG. Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås. Byggnadsnämnden
2013-06-04 Dnr 2011/111-BN-213 Lovisa Gustavsson Tel 021-39 00 00 Byggnadsnämnden Detaljplan för Björnögården, Norra Björnö 1:1, Västerås PLANUPPDRAG Ansökan Fastighetskontoret har från Stadsbyggnadskontoret
Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås. Behovsbedömning
Datum 2015-10-09 1 (6) Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås Behovsbedömning 1. Behovsbedömning av miljöbedömning En miljöbedömning skall göras för planer och program om dess genomförande kan antas medföra
Lokala miljömål för Tranemo kommun
Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska
Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Undersökning om BMP. Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun
Undersökning om BMP Detaljplan Lövnäs förskola, Hammarö kommun Planens syfte Planen ska pröva möjligheten för byggnation av förskola/skolverksamhet. Planen innebär att förskola med tolv avdelningar kommer
Fiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
BEHOVSBEDÖMNING
PL 390 Detaljplan för del av kv. GAUTIOD m.m. (område vid Västra Långgatan), Köpings tätort, Köpings kommun Västra Långgatan från söder. Foto Stadsarkitektkontoret, juni 2012. BEHOVSBEDÖMNING 2016-02-12
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen
STRATEGISK PLAN för utveckling av Besöks- och Turismnäringen i Norra Bohuslän - för företagen inom branschen INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Rollfördelning 2 Vision 4 Vad är en hållbar besöks- och turismdestination
BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län
MKB-gruppen BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för Älvnäs 1:73, i Ekerö kommun, Stockholms län Röd linje avgränsar planområdet. 2(8) BAKGRUND Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när
Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Friluftsliv. Dokumenttyp: Strategi. Dokument-ID: Diarienummer: ST 265/15, FN 47/15
Sida (5) Förvaltning: Kultur- och fritidsförvaltningen Ansvarig: Administration Dokumenttyp: 382 Diarienummer: ST 265/5, FN 47/5 Beslutat av: Kommunfullmäktige Publiceringsdatum: 209-0-29 Revideras: 2023-0-28
Bidrag till kulturmiljövård
Bidrag till kulturmiljövård Information om kulturmiljöbidrag i Skåne län Titel: Utgiven av: Copyright: Författare: Grafisk form: Upplaga: Beställningsadress: Bidrag till kulturmiljövård Länsstyrelsen Skåne
Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20
Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt
Tidigare ställningstagande
2(5) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I översiktsplan 1990 redovisas aktuellt område som planerat bostadsområde. Motiv anges här för att pröva ekologiskt byggande. För Kullön har en fördjupad översiktsplan
Ansökan om bidrag för Lyckåleden
BILAGA 1 050214 Ansökan om bidrag för Lyckåleden Karlskrona kommun ansöker om bidrag med 345.100 kronor för projekt Lyckåleden enligt beskrivning nedan. Projektets namn: Sökande kommun/er: Karlskrona Organisationsnummer:
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD
Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet