Videons historia och utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Videons historia och utveckling"

Transkript

1 Videons historia och utveckling Video kommer från latin och betyder jag ser. Idag är det en benämning på upptagning, överföring, lagring och återgivning av elektriska bildsignaler. Till skillnad från film som är ett kemiskt medium, så är video ett elektroniskt medium. Man omvandlar bild och ljud till elektriska signaler. Dessa signaler lagras på olika sätt för att sedan omvandlas till bild och ljud igen. Hur det började Det finns ett antal milstolpar som kännetecknar utvecklingen av dagens videoteknik. Om man ska ta det hela från början, så kan man säga att det första fröet såddes i och med upptäckten av grundämnet selen år Naturligtvis hade man då ingen aning om vilken betydelse selen skulle ha för framtida elektronisk bildöverföring. Den franske fysikern Edmond Becquerel upptäckte att när man sänkte ner två metallplattor i en elektrolyt, så uppstod en elektrisk laddning mellan plattorna när dessa belystes, s.k fotoemission. Trots att Becquerel i och med detta hade upptäckt den elektrokemiska effekten under inverkan av ljus, så hade han inga förslag på hur man praktiskt kunde dra nytta av denna upptäckt. Nästa viktiga steg i utvecklingen kom när Alexander Bain år 1842 skissade fram funktionen för en telefaxapparat baserad på Becquerels upptäckt. Idén gick ut på att elektriskt laddade metallbokstäver skulle skannas av en pendel. Den elektriska strömmen som uppstod i pendeln skulle via en telegraflina överföras till en liknande pendel, synkroniserad med den första. Bokstäverna skulle sedan reproduceras på ett kemiskt papper som placerades under den andra pendeln. Hans resonemang belyste flera grundläggande kriterier för elektrisk överföring av bilder. För det första att bryta ner bildinformationen i små bitar som kan skickas som en elektrisk ström till en mottagare. Dessutom vikten av synkronisering mellan sändare och mottagare patenterade F. Bakwell en kemisk telegraf byggd på Alexander Bains resonemang. Istället för pendel använde han istället synkroniserade roterande trummor upptäckte den brittiske telegrafisten Louia May grunderna till det som vi idag utnyttjar i fotoelektriska ledare, nämligen det att selen ändrade sin elektriska ledningsförmåga när det exponerades för ljus. Ledningsförmågan varierade beroende på hur stor mängd ljus som träffade metallen. Den slutliga länken mellan telegrafi och television gjordes av fransmannen M. Senlaq föreslog han att selen kunde överföra dokument. Han menade att ändringen i den elektriska spänningen som uppstod i selen när denna skannade ett dokument kunde kontrollera en penna på magnetisk väg i mottagardelen vid en elektrisk överföring. Nipkows skiva Sex år senare uppfann den tyske universitetsstudenten Paul Nipkow det som kan betecknas som den första föregångaren till dagens video. Den kallas för Nipkows skiva och den består i princip av två identiska skivor, en sändare och en mottagare med ett antal små hål som är ordnade i spiralform. Dessa skivor roterar synkront. På den ena skivan, sändarskivan, 1

2 projiceras en liten bild som de små hålen passerar över. På andra sidan av skivan sitter en fotocell som registrerar ljusvariationerna när hålen passerar över bilden. Eftersom hålen är ordnade spiralformigt på skivan, så sveper varje hål över en ny sträcka intill föregående svep på bilden. När skivan roterat ett varv, så har hela bilden skannats av. På mottagarskivan har man placerat en lampa. Mellan lampan och skivan har man två polarisationsfilter som styrs av fotocellen på sändarskivan. På så sätt regleras ljusstyrkan analogt med den som fotocellen registrerar. Mottagarskivan kan på så sätt projicera en bild motsvarande den som visas på sändarskivan. Principen att låta bilden ritas upp av en serie linjer är densamma som används i videoöverföring idag. Principen för hur en elektromekanisk TV överföring fungerar enligt Nipkow. Ett exempel på Nipkows egna anteckningar när han utvecklade sin skiva. Detta system var förstås otympligt och lämpade sig inte för någon massanvändning. Det var först på 1930-talet som elektroniken kom in på allvar i form av kameraröret. Tidiga TV system 1937 sände BBC för första gången med ett 405 linjers system. Detta skulle motsvara 405 hål på Nipkows skiva enligt ovan. Kameraröret bygger på att man skapar en elektronisk bild inne i röret som sedan scannas av en elektronstråle. De första kommersiella kamerarören utnyttjade fotoemissionstekniken och hade beteckningen Ikonoscope. Vidareutveckling skedde från att 2

3 använda fotoemissionsteknik till att utnyttja fotokonduktivitet i rören. Under årens lopp fick rören namn som Ohrtikon, Plumbikon, Satikon och Vidikon. Någon gång under andra halvan av 1980 talet övertogs rören av CCD tekniken. Den nya tekniken eliminerade många av de olägenheter som kamerarören hade. Exempelvis var rören dyra i tillverkning, hade begränsad livslängd, krävde kalibrering (position), ganska ljussvaga, krävde relativt stor plats och var känsliga för stötar. Dessutom kunde de skadas av alltför kraftigt ljus (s.k.inbränning). en bieffekt ad detta var de typiska eftersläpningarna som bildades när en kraftig ljuskälla passerade över bildytan. Det bildades en ljusorm som gjorde att ljuskällan blev utdragen i rörelseriktningen. Vad gäller mottagare, så hade bildröret, i analogi med kameraröret, en cirkulär projiceringsyta från början. TV chassiet utformades dock så att betraktningsytan var i det närmaste fyrkantig. Successivt utvecklades bildröret mot att få ni det närmaste 90 gradiga hörn och ett bredd:höjdförhållande 4:3. Interlased Scanning Ett problem med äldre tiders katodstrålerör som användes för att projicera TV bilder var den begränsade efterglödningstiden hos den fosfortäckta frontytan på bildröret. Man kom snart fram till att bildfrekvensen skulle ligga på 25 bilder per sekund (Europa) eftersom det var en jämn multipel på nätfrekvensen som var 50 Hz. Man använde alltså nätfrekvensen som synkroniseringskälla. Principen för interlaced scanning 3

4 Det visade sig att från det att elektronstrålen startat uppe i det vänstra hörnet tills det att strålen 1/25 sekund senare nått fram till det nedre högra hörnet, så hade efterglöden på skärmen avtagit så mycket att det skapade ett påtagligt ojämnt ljusflöde. Bilden pulserade med 25 Hz. Genom att höja frekvensen till det dubbla, minskade denna effekt påtagligt. Istället för att öka bildfrekvensen som skulle medföra ökad bandbredd, så kom man på att man i och för sig skulle öka frekvensen till det dubbla, men i varje svep bara rita ut varannan linje. Resultatet blev att man i första svepet ritade ut alla ojämna linjer, medan man i det andra svepet ritade ut resterande jämna linjer. På detta sätt kunde man fördubbla frekvensen (till en delbildsfrekvens på 50 HZ) utan att öka bandbredd. Detta förfarande kallas Interlaced Scanning sände man TV i Sverige för första gången. Naturligtvis svart-vitt. Dock hade man redan tre år tidigare RCA i USA utvecklat ett färg-tv system kallat NTSC (National Television System Committee). Sändningsutrustning för video 1956 Det dröjde till 1966 innan Europa beslutade om ett eget färg-tv system. Det fick namnet PAL (Phase Alternate Lines). Frankrike, som ofta ser sig som lite bättre, beslutade sig för sitt eget SECAM (Sequential Couleur Avec Mémoire). Dessa system fördelar sig på olika sätt runt om i världen idag. Den första reguljära färg-tv sändningen i Sverige gjordes Inspelningsteknik I USA där direktsända underhållningsprogram sändes från kust till kust med uppemot sex timmars tidsdifferens blev önskemålet att spela in programmen, för att sända dom vid ett senare tillfälle, alltmer angeläget. Till en början filmade man helt enkelt av en TV-skärm med en filmkamera. Denna typ av konvertering till kemisk film kallas för telefilmning och gav inte någon bra kvalitet. Man funderade på att istället spela in videosignalen på ett stålband eller 4

5 tape belagd med magnetiserbar metalloxid. Redan 1888 kunde dansken Valdemar Poulsen spela in ljudsignaler på en ståltråd. Den uppfinningen ligger till grund för all elektromagnetisk inspelning idag. Problemet med att spela in bild på samma sätt som ljud var att bildsignalens bandbredd är betydligt större än ljudets. Ljudsignalens frekvensområde ligger mellan Hz medan videosignalens ligger mellan Hz (MHz). Bandbredden för ljudet är ca 10 oktaver medan motsvarande bandbredd för video är 18 oktaver. (En oktav motsvarar en fördubbling av frekvensen.) Den magnetbandsinspelningsteknik som man då använde tillät inte större bandbredd än 10 oktaver. För att få plats med så mycket information som 18 oktaver motsvarar, så skulle man tvingas öka bandhastigheten till 12 meter per sekund. En timmes videomaterial skulle behöva 42 km magnettape, vilket var orealistiskt. Charles Ginsburg och Ray Dolby, som arbetade på företaget Ampex i USA, kom på att man kunde öka den så kallade skrivhastigheten med hjälp av att flera videohuvuden monterades på en roterande cylinder. Genom att låta cylindern rotera mot bandtransportriktningen, så ökade man videobandets hastighet relativt videohuvudets utan att behöva öka bandets hastighet. Detta gjorde att man kunde packa signalerna effektivare på bandet och därmed öka bandbredden i tillräckligt hög grad. Den första videobandspelaren visades den 14 april Den använde sig av det sk Quadruplex-systemet. Den använde sig av 2 band och var en allmänt otymplig pjäs. Man kunde inte kopiera från ett band till ett annat och normalt klippte man inte i bandet heller. Var man tvungen att göra det, så måste man använda sig av olja, järnfilsspån och lupp för att kunna lokalisera bildsynksignal och bildsläckfas. Inspelningshuvudet bestod alltså av en roterande trumma som lagrade bildrutorna som parallella spår vinkelrätt mot bandriktningen. En vidareutveckling av Quadruplex-systemet var Helical-systemet. Det innebar att man lutade videohuvudet i förhållande till videobandet. På så sätt lades de till bildrutorna hörande spåren diagonalt på banden och man var därigenom inte lika beroende av videobandets bredd för att lagra tillräcklig information iför varje bildruta. Trackingkonfiguration för Betacam som utnyttjar Helicaltekniken för inspelning på band. Y Track och C Track är luminans resp. chrominanssignaler. 5

6 I början av 70-talet fanns ett antal ½ bandformat för skol- och institutionsbruk. Alla dessa var s.k. spolband med öppna bandspolar. Videoformatet var svartvitt presenterade Philips ett bandformat för den vanlige konsumenten. Dom kallade det för VCR (Video Cassette Recorder) och var alltså ett kassettbundet system. Kassetterna hade 1/2 bredd på videobanden och en bandhastighet på 14,29 m/s och en maximal speltid på 60 minuter. Önskemålet från köparna om att kunna spela in långfilmer växte och man tvingades att tillverka ett system som klarade detta. En ny modell lanserades där bandhastigheten sänkts till 6,56 m/s med bl.a. sämre ljudåtergivning som följd. Dessutom var det inte kompatibelt med det förra systemet lanserades Sonys Betamax system och JVC m.fl. VHS system ersatte Philips sina två tidigare VCR system med Video Det system som sedermera vann striden om konsumentmarknaden är det väl ingen som missat. I slutet av 70-talet kom 1 formatet som ett nytt professionellt bandformat med öppna spolar. Systemet återfanns i två varianter 1 B och 1 C och var ett utpräglat studioformat p.g.a. sin storlek. Det förekom även portabla 1 maskiner då man önskade videoinspelning med högre kvalitet. Alternativet var film eller U-Matic. Sony som förlorade med sitt Betamax system på konsumentmarknaden kontrade i den semiprofessionella branschen med sitt U-Matic system. Detta utvecklades sedermera till U- Matic Hi Band (även benämnt BVU, Broadcast Video U-Matic) och U-Matic Hi Band SP. Entums videobandspelare från slutet av 80-talet Camcorder 1982 introducerade Sony sin nya camcorderteknik på den professionella marknaden (dvs. bandspelaren inbyggd i kameran) med Betacam och sedermera den vässade versionen 6

7 Betacam SP. Dessa system revolutionerade inspelningstekniken. En yttreligare fördel var att man utnyttjade komponentsignal vilket innebar att man separerade luminansen och de tre grundfärgerna. Parallellt med detta utvecklades på amatörsidan VHS systemet till VHS-C (ett kompaktsystem) och S-VHS. S-VHS utnyttjar en S-videosignal som skiljer sig från den gängse kompositsignalen på så sätt att färg och ljus (krominans och luminans) hålls separerade. På så sätt erhålls en renare signal och därmed bättre bild. På motsvarande sätt kontrade Sony med sitt kompakta Video 8 och sedermera Hi-8. Både på amatör och proffssidan har man försökt att lansera konkurrerande system. Panasonics M2 var ett sådant system för att försöka att bryta Sonys i det närmaste monopoliserade ställning på proffsmarknaden. I början av 90-talet började digitala system att dyka upp, främst på proffsmarknaden. Det första kompletta systemet var Sonys Digital Betacam eller Digibeta som det kallas. Under de sista åren på 90-talet har den digitala revolutionen tagit fart på allvar. Idag finns system som DV, DVCAM, DVCPRO, DVCPRO-50, Digital-S, Betacam SX, IMX, Digital Betacam och nu senast XDCAM. Den senare är ett diskbaserat inspelningssystem byggt på blå laserteknik. Vad som kommer framöver är sannolikt en vidareutveckling av HDTV (Hi 7

8 Definition TV) tekniken. Den har stått lite stilla under digitalteknikens utveckling, framför allt i Europa. Startår Format Modellexempel Bandbredd Teknik tum, LB Ampex, VR-1000 Spole, 50 mm Analog, sv/v tum, HB Ampex, VR-2000 Spole, 50 mm Analog, komposit tum Philips, EL3402 Spole, 25 mm Analog, sv/v tum, A Ampex, VR7000 Spole 25 mm Analog, komposit tum Bell & Howell, 2920 Spole 25 mm Analog, komposit 1972 ¼-tum Akai, VT-300 Kassett, 6 mm Analog, sv/v 1974 VCR Philips, N-1500C Kassett, 12 mm Analog, komposit 1976 U-matic, LB Sony, VO-2850 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1977 ½-tum National, NV-3085 Spole, 12 mm Analog, sv/v tum, B Bosch, BCN51 Spole 25 mm Analog, komposit tum, C Ampex, VPR3 Spole, 25 mm Analog, komposit 1980 U-matic HB Sony, BVU-800 Kassett, 19 mm Analog, komposit 1981 VHS Panasonic, NV-7000 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Betamax Sony, SL-T50 ME Kassett, 12 mm Analog, komposit 1982 Video-2000 Philips, VR-2020 Kassett, 12 mm Analog, komposit tum, B/LP Bosch, BCN51LP Spole, 25 mm Analog, komposit 1984 Betacam Sony, BVW-40 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1986 Video-8 Sony, EV-A300 EC Kassett, 8 mm Analog, komposit 1988 S-VHS Panasonic, NV-FS100 Kassett, 12 mm Analog, komposit 1989 Betacam SP Sony, BVW-75 Kassett, 12 mm Analog, komponent 1990 D2 Sony, DVR18 Kassett, 19 mm Digital, komposit 1991 D3 Panasonic, AJ-D350 Kassett, 12 mm Digital, komposit 1991 Hi-8 Sony, EVO-9850P Kassett, 8 mm Analog, komposit tum, B-HDTV Bosch, BCH-1000 Spole, 25 mm Analog, komponent 1993 Digital Betacam Sony, DVW-500 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1996 DV Sony, DCR-VX-1000 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCAM Sony, DSR-80 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 DVCPRO Panasonic, AJ-D750 Kassett, 6 mm Digital, komponent 1997 Betacam SX Sony, DNW-A100 Kassett, 12 mm Digital, komponent 1999 DVCPRO-50 Panasonic, AJ, D950 Kassett, 6 mm Digital, komponent 2002 IMX Kassett, 12 mm Digital, komponent Videoformat på SVT under drygt 40 år TV-system Under och 1960-talen delades världen upp i tre sinsemellan helt inkompatibla TVsystem, PAL, NTSC och SECAM. Detta skapade naturligtvis problem i det internationella programutbytet med det elektroniska formatet. Samtidigt skapades en marknad för konverteringsteknik mellan de olika systemen. Konvertering tar tid, kostar pengar och medför vissa kvalitetsförluster. NTSC (National Television System Cimmittee) infördes i USA 1954 och är baserad på 525 TV-linjers upplösning och 60 Hz delbildsfrekvens (eller rättare 59,94 Hz p.g.a. interferensproblem med färgbärvågen). Bandbredden är 4,2 MHz. Systemet tillämpas i Nordamerika, huvuddelen av Mellan- och Sydamerika, Japan och Australien. PAL (Phase Alternation Line) introducerades 1963 av tyska Telefunken. Systemet bygger på 625 TV-linjers upplösning och 50 Hz delbildsfrekvens. Bandbredden är 5,0 MHz. Systemet tillämpas i hela Västeuropa, utom Frankrike, huvuddelen av Afrika och arabstaterna, Kina och Indien. 8

9 SECAM (Séquentiel Couleur Avec Memorie) anammades av Frankrike Det bygger på 625 TV-linjers upplösning, 50 Hz delbildsfrekvens och en bandbredd på 6,0 Mhz. Systemet används, förutom av Frankrike, av de flesta stater i det forna Östeuropa, Nordafrika och en rad stater i Mellanöstern. Utöver dessa standards, så döljer varje standard ytterligare undergrupper. Tabellen nedan visar exempel inom framför allt PAL familjen. Dessa olika PAL-varianter skiljer sig åt med avseende på kanalmellanrum och ljudbärvågsfrekvens. RF, audio and subcarrier characteristics of broadcast standards Video Channel Sound Sound Used ITU-R system Informal Scanning f SC (MHz) bandwidth (MHz) spacing (MHz) carrier (MHz) modulation M/NTSC NTSC 525/59,94 3, ,2 6 4,5 FM, ±25 khz N.A, Japan M/PAL PAL-M 525/59,94 3, ,2 6 4,5 FM, ±25 khz Brazil (PAL-525) N-PAL PAL-N 625/50 3, ,2 6 4,5 FM, ±25 khz Argentina (PAL-3,58) B/PAL PAL 625/50 4, ,5 FM, ±50 khz Australia G,H/PAL PAL 625/50 4, ,5 FM, ±50 khz Europe I/PAL PAL 625/50 4, ,5 8 6 FM, ±50 khz Britain L/SECAM SECAM 625/50 4, (+ve video) 8 6,5 AM France D,K/SECAM SECAM 625/50 4, ,5 FM, ±50 khz Russia RF, audio och bärvågors karakteristik för broadcast standarder. HDTV - högupplöst-tv Redan i början av 70-talet började de stora hemelektroniktillverkarna att titta på TV-system som skulle kunna ge ännu bättre bild än vad NTSC, PAL och SECAM kunde erbjuda. Mikroelektronikens utveckling gick så snabbt, så att detta inte skulle vara några tekniska problem. Speciellt var förbättringslängtan stor i de länder som hade det förhållandevis gamla NTSC systemet. I Japan, som mer eller mindre påtvingats NTSC systemet, började företag som Sony, Matsushita och NHK att utveckla ett nytt TV-system med bättre bild- och ljudkvalitet - HDTV (High Definition TV) föreslog japanerna att deras, vid det här laget långt utvecklade system, skulle bli 9

10 världsstandard för det nya HDTV-systemet. Det skulle ha 1125 TV-linjer och 60 Hz delbildsfrekvens. Naturligtvis kunde inte europeerna med Frankrike i spetsen gå med på detta, utan föreslog ett eget system med 1250 linjer och 50 Hz. Därmed var formatkriget i full gång igen. Entusiasmen inför det analoga HDTV-systemet var mycket stort. Vidfilmsbild i 16:9 format med sex gånger tätare bildraster än en vanlig TV-bild. Den knivskarpa och detaljrika bilden tillsammans med mycket hög ljudkvalitet var förförisk och man började hårdlansera tekniken. Verkligheten kom dock ikapp. En TV-mottagare byggd på katodstråleprincipen skulle väga uppemot 70 kg och priset, även vid serieproduktion, skulle hamna på :-. Den analoga HDTV-signalen krävde enorm bandbredd, i storleksordningen 30 Mhz. Alltså sex gånger mer än de existerande TV-systemen. Parallellt utvecklades digitaltekniken samtidigt som marknadsundersökningar visade att konsumenterna hellre ville ha ett större programutbud än bättre bild- och ljudkvalitet. Dessutom kan man lättare anpassa digitaltekniken till befintliga mottagare. HDTV innebär att allt från inspelning, bearbetning, sändningssystem mottagare och bandspelare måste bytas ut. Europa och Japan hade fram till i början av 1990-talet satsat enorma summor pengar i det analoga HDTV-systemet. Till slut var man tvungen att bita i det sura äpplet och inse att det hela var en gigantisk felsatsning. USA som halkat lite efter i den analoga HDTV satsningen insåg att man nu kunde rycka åt sig initiativet. Det blev också amerikanska lösningar som drivit den digitala HDTV utvecklingen framåt under den senare delen av 90-talet. Det som man normalt menar när man pratar om HDTV är en upplösning på 1920x1080 pixlar (att jämföra med SDTV (Standard Definition TV) på 720x 576 pixlar) och 24 bilder per sekund progressive scanning. Det finns varianter på detta som alla går under benämningen HDTV. Exempelvis betraktas 1280x720 pixlar progressive (720P) som ett HDTV format. En annan variant är formatet 2K (2048x1526) som används vid arbete med digitala effekter, men har även blivit ett format för s.k. E-bio. Kännetecknande för HDTV formaten är att man strävar efter att bilderna ritas med progressive scanning. D.v.s. att hela bilden ritas upp på en gång på skärmen, till skillnad mot interlaced scanning där bilden ritas med varannan TV linje och kräver alltså två svep för att projicera en hel bild. TV-skärmens format När en gång TV skulle introduceras, så sneglade man av naturliga skäl på filmindustrin. Stumfilmens format fixerades till proportionerna 1,33:1 där 1 alltid representerar bildhöjden. Detta förhållande anammades av TV-världen, men man uttryckte samma bildförhållande med siffrorna 4:3 istället. Till en början fanns en samstämmighet mellan filmens och TV bildformat, men i och med TV:s snabba expansion så kände sig filmbranschen sig alltmer hotad. I början av 1950 talet bestämde sig filmbolagen att satsa på filmformat som var svåra och ibland omöjliga att visa i TV. Format som CinemaScope, Todd-AO och icke-anamorfisk vidfilm togs fram till priset av höga kostnader för bl.a. biografägare. Så småningom började filmbranschen ändå att inse att deras filmer förr eller senare skulle hamna i TV-rutan. Olika åtgärder vidtogs för att på bästa sätt göra rättvisa åt de filmer som hade ett annat bildformat än 4:3. Det finns fortfarande en uppsjö av åsikter och tekniker om hur man bäst tar tillvara olika filmformat i TV-rutan. Genom lanserande av vidfilms-tv formatet 16:9 har man underlättat betydligt för visning av 10

11 film på TV. 16:9 har ingenting med HDTV att göra annat än just förhållandet mellan bildens höjd och bredd. CinemaScope i jämförelse med TV formatet 4:3 Kinematografisk film Den rörliga filmen på kemisk bas, kinematografisk film, har en lång historia. Det finns ingen anledning att gå in alltför djupt på historien här. Några saker är dock värda att notera. Den kinematografiska filmen är universell. Den har inte som TV, olika system beroende var man kommer i världen. Även om det förekommer en rad olika bildformat, så drivs den fram med 24 bilder per sekund. Man kan tycka att den elektroniska bilden med sin relativa snabbhet och ökande kvalitet borde ha tagit över filmens roll. Så är inte fallet på långa vägar. Den kemiska filmens bildkvalitet är fortfarande överlägsen i både upplösning, färgdjup och kontrastomfång. I ett framtida HDTV system skulle inte dagens professionella videobilder duga. Därför filmas det som man vill ha framtidssäkrat på kinematografisk film. 11

Videons historia och utveckling

Videons historia och utveckling Videons historia och utveckling Video kommer från latin och betyder jag ser. Idag är det en benämning på upptagning, överföring, lagring och återgivning av elektriska bildsignaler. Till skillnad från film

Läs mer

Principen för hur en elektromekanisk TV överföring fungerar enligt Nipkow. Ett exempel på Nipkows egna anteckningar när han utvecklade sin skiva

Principen för hur en elektromekanisk TV överföring fungerar enligt Nipkow. Ett exempel på Nipkows egna anteckningar när han utvecklade sin skiva Videons historia och utveckling Video kommer från latin och betyder jag ser. Idag är det en benämning på upptagning, överföring, lagring och återgivning av elektriska bildsignaler. Till skillnad från film

Läs mer

Kompendium i videoteknik

Kompendium i videoteknik Kompendium i videoteknik - Idé Produktion Distribution Preliminär upplaga 2008 av Dag Haugum Medverkande: Niklas Rönnberg, Greger Svanström, Markus Karlsson 1 Innehåll Videons historia och utveckling 3

Läs mer

Automatisk bildstabilisering

Automatisk bildstabilisering Automatisk bildstabilisering Digital bildstabilisering utnyttjar en del av bildsensorn för att kunna kompensera skakning av kameran. Detta innebär att alla pixelelement inte utnyttjas till bilden och bildkvaliteten

Läs mer

1 Analog TV. Televisionens historia

1 Analog TV. Televisionens historia 1 Analog TV Kapitel 1 Analog TV Televisionens historia Utvecklingen av televisionen startade officellt 1884 i och med att tysken Paul Nipkow tog patent på ett mekaniskt televisionssystem tillsammans med

Läs mer

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt)

Videosignalen. Blockdiagram över AD omvandling (analogt till digitalt) Videosignalen Analog/digital Även om vi idag övergår till digital teknik när vi ska insamla, bearbeta och spara videomaterial, så är dock vår omvärld analog. Det innebär att vi i videokameran och TV monitorn

Läs mer

5:7 Radio TV och video. Radio. FM-sändningar. FM sändare. AM-sändningar

5:7 Radio TV och video. Radio. FM-sändningar. FM sändare. AM-sändningar 5:7 Radio TV och video Radio Om man vill göra information tillgänglig till många samtidigt är radio ett bra medium. En sändare skickar ut radiovågor och en radiomottagare tar emot signalerna och omvandlar

Läs mer

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt.

Det finns två sätt att generera ljus på. Ge exempel på dessa och förklara vad som skiljer dem åt. DEL 1 Bild Vi har alla sett en solnedgång färga himlen röd, men vad är det egentligen som händer? Förklara varför himlen är blå om dagen och går mot rött på kvällen. (Vi förutsätter att det är molnfritt)

Läs mer

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM 3. Digital distribuerad

Läs mer

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB Kompatibilitet

Läs mer

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media!

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! RÄDDA DINA VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! Uthyrning per dygn Videofilmning Videoredigering Videofilmer till DVD Smalfilmer till DVD Videofilmer till hårddisk

Läs mer

BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer. Dimensioner. B x H x D 81,4 x 74,2 x 6,4 cm. Vikt 27 kg

BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer. Dimensioner. B x H x D 81,4 x 74,2 x 6,4 cm. Vikt 27 kg BeoVision 10-32 LCD TV produktspecifikationer 81,4 x 74,2 x 6,4 cm Vikt 27 kg Inklusive nära väggfästet 81,4 x 74,2 x 6,9 cm Inklusive sidoväggfäste 81,4 x 74,2 x 6,8 cm Inklusive bordsstativ 81,4 x 82,3

Läs mer

TUTORIAL 3: ATT STARTA ETT NYTT PROJEKT, IMPORTERA ELLER DIGITALISERA MATERIAL, SAMT SORTERA DET.

TUTORIAL 3: ATT STARTA ETT NYTT PROJEKT, IMPORTERA ELLER DIGITALISERA MATERIAL, SAMT SORTERA DET. TUTORIAL 3: ATT STARTA ETT NYTT PROJEKT, IMPORTERA ELLER DIGITALISERA MATERIAL, SAMT SORTERA DET. Att starta ett nytt projekt När du startar Avid kommer Select Project fönstret upp: Istället för att välja

Läs mer

Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera

Kamerateknik. Uppdelning av ljuset i en 3CCD kamera Kamerateknik Bildsignalen i en kamera Videokamerans uppgift är att fånga och registrera ljus och färg som finns i naturen. Samtidigt ska detta ske på ett sådant sätt att vi människor uppfattar de återgivna

Läs mer

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media!

VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! RÄDDA DINA VIDEOBAND! Vi hjälper dig att kopiera dina filmer till ett modernt media! 200 ÅTER- FÖRSÄLJARE Hitta din närmaste på camrent.se Uthyrning per dygn Videofilmning Videoredigering Videofilmer till

Läs mer

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg

HELA KEDJAN. Videoteknik. från kamera till bildskärm. Nils Wennerstrand P. KTH NADA Medieteknik. Gunnar Kihlander, Anders Nyberg Videoteknik KTH NADA Medieteknik Nils Wennerstrand P Gunnar Kihlander, Anders Nyberg HELA KEDJAN från kamera till bildskärm 1 DV JPEG MPEG VGA Insamling Bearbetning Utsändning Presentation Y/C PAL RGB

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Så här använder du panelen... 4 Strömförsörjning... 5 Lägen... 6 Lägesknappen... 9 Filmläge Filmning...

Läs mer

Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok

Registrera din produkt och få support på. www.philips.com/welcome SDV7220/12. Användarhandbok Registrera din produkt och få support på www.philips.com/welcome SDV7220/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 44 Säkerhet 44 Återvinning 44 2 Din SDV7220/12 45 Översikt 45 3 Komma igång 46

Läs mer

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010

14 medlemsbolag. Digital projektion. Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se. Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Digital projektion Biografen Rio Eskilstuna Tisdagen den 19 oktober 2010 Björn Gregfelt bjorn.gregfelt@fkb.se 14 medlemsbolag 1 Biografstatistik - världen Biografer Världen 150.000 (varav 109.000 kommersiella)

Läs mer

Register your product and get support at SDV5118/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV5118/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5118/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5118 5 Översikt 5 3 Komma igång 6

Läs mer

Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5120/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV5120 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

10/13/08. TV-standarder. Lennart Ståhlberg/STV Video Data Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare

10/13/08. TV-standarder. Lennart Ståhlberg/STV Video Data Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare TV-standarder Lennart Ståhlberg/STV Video Data lennart.stahlberg@stv.se Vad gör kameran? Vad gör kameran? Parallell till serieomvandlare 1 10/13/08 Pre WW2 system Från 30 och 32 linjer / bild 1927 Mekaniska

Läs mer

Register your product and get support at SDV6224/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at  SDV6224/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6224/12 Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6224/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

Register your product and get support at SDV6121/12. SV Användarhandbok

Register your product and get support at   SDV6121/12. SV Användarhandbok Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6121/12 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV6121/12 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik

Lämna in dina filmer och bilder till oss. Nya priser och information för 2015. på Åsele Videoteknik Lämna in dina filmer och bilder till oss Nya priser och information för 2015 på Åsele Videoteknik information Sida 2 Information om Videoteknik & bildarkivet Sida 3 Film Sida 4 Smalfilmer Sida 6 Filmning

Läs mer

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan.

krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. energi krävs för att kunna utföra arbete. Den finns i många former men kan inte förstöras, bara omvandlas från en form till en annan. elektricitet är när negativa och positiva laddningar dras till varandra.

Läs mer

Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV6222/12 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV6222 5 Översikt 5 3 Komma igång

Läs mer

Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV7120/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 2 Din SDV7120 5 Översikt 5 3 Komma igång 6 Installation

Läs mer

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867

Din manual PHILIPS 28PT4523 http://sv.yourpdfguides.com/dref/1010867 Du kan läsa rekommendationerna i instruktionsboken, den tekniska specifikationen eller installationsanvisningarna för PHILIPS 28PT4523. Du hittar svar på alla dina frågor i instruktionsbok (information,

Läs mer

Register your product and get support at www.philips.com/welcome SDV5121/10 SV Användarhandbok Innehållsförteckning 1 Viktigt 4 Säkerhet 4 Återvinning 4 Svenska 2 Din SDV5121 5 Översikt 5 3 Komma igång

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Så här använder du panelen... 4 Strömförsörjning... 5 Lägen... 6 Lägesknappen... 7 Filmläge Filmning...

Läs mer

Digital Video. Användarhandledning

Digital Video. Användarhandledning Digital Video Användarhandledning Sw 2 Innehållsförteckning Komma igång Lär känna din Digital Video... 3 Använda panelen... 5 Strömförsörjning... 6 Lägen... 7 DV-läge Filmning... 11 Videoutgång... 12 DSC-läge

Läs mer

QosmioEngine För avancerad video

QosmioEngine För avancerad video QosmioEngine För avancerad video Qosmio förenar QosmioEngines och QosmioPlayers högkvalitativa videofunktioner, Harman Kardon högtalare och SRS TruSurround XT: s funktioner för surroundljud och digital

Läs mer

Bildskärmar och synergonomi

Bildskärmar och synergonomi OptoNordic 2009 Bildskärmar och synergonomi Föreläsare: Niclas Rydell Email: rydell.niclas@gmail.com Syftet med föreläsningen En hjälp till er i arbetet men även privat Bildskärmen är länken mellan människa

Läs mer

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg

Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till. elvisualiseringsverktyg ordlista Detta är en liten ordlista med förklaringar på begrepp och aktiviteter relaterade till elvisualiseringsverktyg 2 3 datorgrafik 4 Datorgrafik är bilder skapade med hjälp av en dator, ofta i särskilda

Läs mer

Produktutvecklingsprocessen. (e)lvis

Produktutvecklingsprocessen. (e)lvis ordlista (e)lvis datorgrafik...5 effekt...7 elektricitet...9 energi...11 grenuttag...13 HDMI...15 komponenter...17 kretskort...19 kwh...21 minidator...23 minneskort...25 projektor...27 protokoll...29 radiomodul...31

Läs mer

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b

Tv:ns utveckling. Jonathan T och Jonatan B 9b Tv:ns utveckling Jonathan T och Jonatan B 9b DEN FÖRSTA TV:N Den första Tv-apparaten var en radio med en Tv-enhet bestående av ett neonrör och en snurrande skiva som kunde visa en bild i rödskala stor

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 1, 2013-02-08 INNEHÅLL Inledning... 3 Kontorsdokument... 3 E-postmeddelanden...

Läs mer

QosmioEngine: För avancerad video

QosmioEngine: För avancerad video tech-rapport qosmioengine QosmioEngine: För avancerad video 02 03 06 09 10 Qosmio förenar de avancerade videofunktionerna i QosmioEngine och QosmioPlayer, Harman Kardon- högtalare och äkta Dolby Home Theatre

Läs mer

Varför måste man kunna detta? Videoformat. Komprimering. Komprimeringsprinciper. Samplingsprinciper. Begrepp

Varför måste man kunna detta? Videoformat. Komprimering. Komprimeringsprinciper. Samplingsprinciper. Begrepp Varför måste man kunna detta? Videoformat Kalle Prorok 2007 Sidan 126-153,156-161,162-175 Veta vad man ska åstadkomma/beställa Det är ganska rörigt och blir lätt fel Tänka på framtiden Kommer vi behöva

Läs mer

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

42.MST 1/D (E4210405)

42.MST 1/D (E4210405) BRUKSANVISNING Fältstyrkemätare 42.MST 1/D (E4210405) Råsundavägen 15 169 67 Solna, Tel. 08-705 65 95 Fax. 08-705 65 99 info@elmanet.se www.elmanet.se Innehållsförteckning 1 INFORMATION... 3 2 INTRODUKTION...

Läs mer

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ.

Kamerans sensor. I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Kamerans sensor I kameran sitter bildsensorn som består av en rektangulär platta med miljontals små ljuskänsliga halvledare av CCD eller CMOS typ. Objektivet projicerar en bild på sensorn och varje liten

Läs mer

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat).

BILAGA. En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). En handmanövrerad mekanisk apparat för dosering av vätska till en behållare för titreranalys (så kallad digital titreringsapparat). Apparaten består av en justerbar mekanisk fördelare med plats för en

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation av icke fiktiv film och video

Riktlinjer för dokumentation av icke fiktiv film och video Version 2010-03-09 Riktlinjer för dokumentation av icke fiktiv film och video framtagna av Olle Johansson bibliografisk expert vid Avdelningen för audiovisuella medier, Kungl. biblioteket olle.johansson@kb.se

Läs mer

full HD vapen kamera Bruksanvisning

full HD vapen kamera Bruksanvisning full HD vapen kamera Bruksanvisning Varning! 1. Använd inte kameran i extremt varm, kallt eller dammiga förhållanden. 2. Kameran är byggd för att tåla rekyl. Men undvik hårda smällar eller att tappa den

Läs mer

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige

MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Stockholm 13 mars 2006 MMS statusrapport om PVR - hårddiskapparater för tv-tittande i Sverige Sammanfattning MMS bevakar PVR-fenomenet, men mäter idag enbart live-tittande Time-shiftat tittande kan innebära

Läs mer

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst.

Du kan även lyssna på sidorna i läroboken: Teknik direkt s Lyssna gör du på inläsningstjänst. Datorn När du har läst det här avsnittet skall du: känna till datorns historia kunna vilka tekniker man använder för att ta kontakt idag kunna reflektera kring fördelar och nackdelar med modern kommunikationsteknik

Läs mer

8000 -SERIEN Fantastiska bilder, senaste design och alla funktioner. Hitachis 8000/7000-serie finns både med plasmapanel och LCD-panel, och du får överväldigande skarpa bilder. 42PD8600 Plasma-TV med 106

Läs mer

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming

9 Webbföreläsningar. 9.1 Streaming 9 Webbföreläsningar Webbföreläsningar innebär att en lärare håller en föreläsning vid sin dator och studenterna kan ta del av den live. För att fler ska kunna titta på detta samtidigt krävs att man använder

Läs mer

Nikolai Tesla och övergången till växelström

Nikolai Tesla och övergången till växelström Nikolai Tesla och övergången till växelström Jag påminner lite om förra föreläsningen: växelström har enorma fördelar, då transformatorer gör det enkelt att växla mellan högspänning, som gör det möjligt

Läs mer

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17

7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 7.2.2014 Europeiska unionens officiella tidning L 38/17 En apparat som kombinerar en färgmonitor av LCD-typ (flytande kristaller) med en pekskärm (s.k. pekskärmsmonitor) med ett diagonalmått på bildskärmen

Läs mer

elevuppgifter Likt Unikt FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN

elevuppgifter Likt Unikt FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN FRÅGESTÄLLNINGAR FÖR SKOLAN Likt Unikt Innovationsprocessen Vad är en uppfinning? Vem kan bli en uppfinnare? Hur tänker du dig en uppfinnare? Varför uppfinner man? Hur får man en idé? Hur går det till

Läs mer

3-8 Proportionalitet Namn:

3-8 Proportionalitet Namn: 3-8 Proportionalitet Namn: Inledning Det här kapitlet handlar om samband mellan olika storheter och formler. När du är klar är du mästare på att arbeta med proportionalitet, det vill säga du klarar enkelt

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00

Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Institutionen för teknik, fysik och matematik Nils Olander och Herje Westman Tentamen: Baskurs B i Fysik, del1, 4p 2007-03-23 kl. 08.00-13.00 Max: 30 p A-uppgifterna 1-8 besvaras genom att ange det korrekta

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

Funderar du på en ny TV till Vinter-OS, film eller gaming? Varför inte drämma till med en rejäl storskärm!

Funderar du på en ny TV till Vinter-OS, film eller gaming? Varför inte drämma till med en rejäl storskärm! olkfesten S t o r s k ä r m t i l l f 75-tums storskärmar med HDR Funderar du på en ny TV till Vinter-OS, film eller gaming? Varför inte drämma till med en rejäl storskärm! 75-tums storskärmar med HDR

Läs mer

TELEX PROFESSOR Daisyspelare

TELEX PROFESSOR Daisyspelare Lathund till TELEX PROFESSOR Daisyspelare Version 2 Innehåll: Knappförklaringar sid. 2 Spela DAISY-böcker sid. 3 Spela kassettband sid. 6 Lyssna på radio sid. 7 Felsökning sid. 7 3 23 24 25 1 4 2 5 7 8

Läs mer

8. Videoutgång 9. Driftknappar 10. Strömindikator 11. PAL-indikator 12. Kanalomkopplare 13. Videoingång. A. Meny B. Zoom C.

8. Videoutgång 9. Driftknappar 10. Strömindikator 11. PAL-indikator 12. Kanalomkopplare 13. Videoingång. A. Meny B. Zoom C. Produktinformation MOTTAGARE. Antenn 2. VGA-utgång 3. VGA-ingång 4. AUDIO-ingång 5. S-VIDEO 6. Nätanslutning 7. Kontrollknappar 8. Videoutgång 9. Driftknappar 0. Strömindikator. PAL-indikator 2. Kanalomkopplare

Läs mer

Applikationer Hårborttagning, hudföryngring, rynkreducering, pigment terapi, vaskulär terapi, bröstlyft

Applikationer Hårborttagning, hudföryngring, rynkreducering, pigment terapi, vaskulär terapi, bröstlyft Teori SHR är en ny teknik för permanent hårborttagning som har en svepande framgång. Arbetsteorin är att värma dermis och att komma upp till en måltemperatur gradvis, vid den måltemperatur, skadar den

Läs mer

- Superslimmade högtalare tack vare drivenheter med fullständigt frekvensomfång i fingerstorlek

- Superslimmade högtalare tack vare drivenheter med fullständigt frekvensomfång i fingerstorlek BDV-IT1000 Funktioner - Superslimmade högtalare tack vare drivenheter med fullständigt frekvensomfång i fingerstorlek - Fullständig hemmabioanläggning med inbyggd Blu-ray Disc -enhet - Full HD 1080/24p-bildkvalitet

Läs mer

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket.

PAPPER består av? PAPPER, TRYCK OCH SKRIVARE PAPPER PAPPER PAPPER TRYCK. Sasan Gooran (HT 2003) Val av papper. Bestruket och obestruket. , TRYCK OCH SKRIVARE Sasan Gooran (HT 2003) består av? Vid tillverkningen av papper utgår man från pappersmassa: Mekanisk: cellulosafibrer utvinns ur veden genom malning. Råvaran är barrved, framför allt

Läs mer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer

TERTEC Evolution. Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Den perfekta High-tech Antenn Högsta kvalitet mottagning Extrem väderbeständig Perfekt för svåra mottagningssituationer Hus antenn är speciellt utformad för hemmabruk. Den uppfyller alla krav för optimal

Läs mer

Torstens Digitalbildguide

Torstens Digitalbildguide Thor Stone Education Torstens Digitalbildguide 1 Det finns två huvudtyper av digital bild, vektorbaserad och pixelbaserad. - Vektorbaserade bilder bygger på en matematisk formel och kan storlekförändras

Läs mer

FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN

FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN FORMGIVNING TEXTIL SIMON BERGMAN 02 Innehållsförteckning Planering 04 T-skjorta 07 Mönster 08 Ramar 10 Tryckningen 13 Utvärdering 15 03 Ovan det testmönster som klipptes ut i genomskinlig plastfilm Till

Läs mer

PÅ SPANING I FORMATDJUNGELN

PÅ SPANING I FORMATDJUNGELN PÅ SPANING I FORMATDJUNGELN För den som tittar på tv i Sverige är formatfrågan enkel det finns bara två format: standard och hd. Förutom att det inte är riktigt sant. Följ med på en vindlande vandring

Läs mer

Att fånga den akustiska energin

Att fånga den akustiska energin Att fånga den akustiska energin När vi nu har en viss förståelse av vad ljud egentligen är kan vi börja sätta oss in i hur det kan fångas upp och efterhand lagras. När en ljudvåg sprider sig är det inte

Läs mer

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN

BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN BILENS ELFÖRSÖRJNING. DEL 2: GENERATORN Att elförsörjningen fungerar är viktigt för att bilen ska fungera bra. Förra avsnittet handlade om batteriet, och nu ska vi fortsätta med generatorn. Precis som

Läs mer

Tentamen i Fysik för K1, 000818

Tentamen i Fysik för K1, 000818 Tentamen i Fysik för K1, 000818 TID: 8.00-13.00. HJÄLPMEDEL: LÄROBÖCKER (3 ST), RÄKNETABELL, GODKÄND RÄKNARE. ANTAL UPPGIFTER: VÅGLÄRA OCH OPTIK: 5 ST, ELLÄRA: 3 ST. LÖSNINGAR: LÖSNINGARNA SKA VARA MOTIVERADE

Läs mer

4:4 Mätinstrument. Inledning

4:4 Mätinstrument. Inledning 4:4 Mätinstrument. Inledning För att studera elektriska signaler, strömmar och spänningar måste man ha lämpliga instrument. I detta avsnitt kommer vi att gå igenom de viktigaste, och som vi kommer att

Läs mer

Pressmeddelande 2008-01-24

Pressmeddelande 2008-01-24 Pressmeddelande 2008-01-24 Canon Svenska AB Tel: 08-744 85 00 www.canon.se Kraftfull avancerad zoom introduceras i hela den nya MiniDV-serien MD215 MD255 Canon lanserar den nya MD200-serien en serie lättanvända

Läs mer

Pressrelease. Streama direkt till Blu-ray-spelaren. Ny serie Blu-ray med trådlös uppkoppling

Pressrelease. Streama direkt till Blu-ray-spelaren. Ny serie Blu-ray med trådlös uppkoppling Pressrelease 7 januari 2010 Streama direkt till Blu-ray-spelaren Ny serie Blu-ray med trådlös uppkoppling BDP-S570 Blu-ray 3D -filmer i -kvalitet Inbyggd Wi-Fi Catch up -tv via funktionen BRAVIA Internet

Läs mer

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( )

1( ), 2( ), 3( ), 4( ), 5( ), 6( ), 7( ), 8( ), 9( ) Inst. för Fysik och materialvetenskap Ola Hartmann Tentamen i ELEKTROMAGNETISM I 2008-10-08 Skrivtid: 5 tim. för Kand_Fy 2 och STS 3. Hjälpmedel: Physics Handbook, formelblad i Elektricitetslära, räknedosa

Läs mer

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)

Kapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl) Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.

Läs mer

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet

Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet Alla presentationstekniker har olika behov; bandbredd, lagring samt bildkvalitet 1. Multimedia för persondator och mobiltelefon distribuerad via Internet 2. Multimedia för persondator lagrad på CD-ROM

Läs mer

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan?

ELLÄRA. Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? Denna power point är gjord för att du ska få en inblick i elektricitet. Vad är spänning, ström? Var kommer det ifrån? Varför lyser lampan? För många kan detta vara ett nytt ämne och till och med en helt

Läs mer

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata

Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår

Läs mer

404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER

404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER SVENSKA SWEDISH 404 CAMCORDER VIDEOKAMERA & KAMERAFUNKTIONER Tillägg till ARCHOS 404 Användarmanual Version 1.1 Var god besök www.archos.com/manuals för att ladda ner den senaste versionen av denna manual.

Läs mer

Typ av LCD och dess användningsområde

Typ av LCD och dess användningsområde Typ av LCD och dess användningsområde Displayer kan definieras med avseende på i tre kategorier enligt tabellen nedan: Storlekskategor Skärm Upplösningsförmågan hos panel ier Smal Mindre än 3-tum Mindre

Läs mer

Försiktighetsåtgärder

Försiktighetsåtgärder MM030 Sweex Video Grabber USB Tack för att du köpte den här produkten från Sweex. Sweex lägger stor uppmärksamhet och hänsyn vid alla sina produkters kvalitet, tillförlitlighet, funktionalitet, varaktighet

Läs mer

TRUST WIRELESS VIDEO & DVD VIEWER

TRUST WIRELESS VIDEO & DVD VIEWER TRUT WIRELE VIDEO & DVD VIEWER Bruksanvisning Version 1.0 1 1. Förpackningens innehåll Kontrollera förpackningens innehåll. Den ska innehålla följande delar: 1. ändare 2. Mottagare 3. Adapter (2 stycken)

Läs mer

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon.

Batteri. Lampa. Strömbrytare. Tungelement. Motstånd. Potentiometer. Fotomotstånd. Kondensator. Lysdiod. Transistor. Motor. Mikrofon. Batteri Lampa Strömbrytare Tungelement Motstånd Potentiometer Fotomotstånd Kondensator Lysdiod Transistor Motor Mikrofon Högtalare Ampèremeter 1 1. Koppla upp kretsen. Se till att motorns plus och minuspol

Läs mer

L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012

L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012 L 329/2 Europeiska unionens officiella tidning 29.11.2012 En galvaniserad artikel bestående av en U-formad bult, gängad i båda ändar, två sexkantiga muttrar och en gjuten stålklämma med två hål för bultens

Läs mer

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare

Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Ett urval D/A- och A/D-omvandlare Om man vill ansluta en mikrodator (eller annan digital krets) till sensorer och givare så är det inga problem så länge givarna själva är digitala. Strömbrytare, reläer

Läs mer

TRUST 120V WIRELESS DVD & VIDEO VIEWER

TRUST 120V WIRELESS DVD & VIDEO VIEWER Instruktioner för att komma igång Kapitel 1. Anslutning (4.2) 2. Använda Fjärrkontrollsförlängaren (4.3) 3. Kontroll efter installationen (5) 1 Inledning Den här bruksanvisningen är avsedd för användare

Läs mer

HDMI, DisplayPort och USB. Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar

HDMI, DisplayPort och USB. Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar HDMI, DisplayPort och USB Utbildningsmaterial med fokus på certifieringar 1 HDMI 2 2 HDMI versioner HDMI versioner har olika specifikationer och stödjer olika funktioner. Alla nya specifikationer är bakåtkompatibla

Läs mer

mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic

mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic mer färg och ljus Videokameror med 3CCD från Panasonic PRESSENS BETYG Våra videokameror har testats av pressen och vunnit massvis med priser och utmärkelser. Inte minst tack vare vårt 3CCD-system som ger

Läs mer

Digital bildhantering

Digital bildhantering Digital bildhantering En analog bild blir digital när den scannas. Bilden delas upp i småbitar, fyrkanter, pixlar. En pixel = den digitala bildens minsta byggsten. Hur detaljrik bilden blir beror på upplösningen

Läs mer

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518

Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 TENTAMEN Kurs: Kursnummer: Moment: Program: Åk: Examinator: Rättande lärare: Datum: Tid: Hjälpmedel: Audio & Videoteknik 2D2021, 2D1518 Tentamen Medieteknik 2 Trille Fellstenius Trille Fellstenius, Svante

Läs mer

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE. Vad gjorde vi förra gången? Har du några frågor från föregående lektion? 3. titta i ditt läromedel (boken) Vad ska vi göra idag? Optik och

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX

Nordisk Synsupport AB Informationsteknik för synskadade. Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Användarmanual & Monterings anvisning IDEA-CX Nordisk Synsupport Tel. +46 (0)470 72 98 88 1. Ingående Delar ( Gäller standard system) 2. Montering och kopplingar 3. Genomgång av funktioner och knappar

Läs mer

System4 videohanteringssystem i serierna LTC 2682/90

System4 videohanteringssystem i serierna LTC 2682/90 CCTV System4 videohanteringssystem i serierna LTC 2682/90 System4 videohanteringssystem i serierna LTC 2682/90 Fullständig triplexdrift Samtidig uppspelning och livevisning på flera skärmar Uppspelning

Läs mer

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet

Kommentarer till målen inför fysikprovet. Magnetism & elektricitet Kommentarer till målen inför fysikprovet Magnetism & elektricitet Skillnaden mellan spänning, ström och resistans Spänningen är själva drivkraften av strömmen och mäts i enheten volt, V. Finns ingen spänning

Läs mer

Den nya Cytrac DX. Nyhet! Kompakt, Modern och med en Enorm mottagningsräckvidd. Innovative Mobile Technology

Den nya Cytrac DX. Nyhet! Kompakt, Modern och med en Enorm mottagningsräckvidd. Innovative Mobile Technology Den nya Cytrac DX Kompakt, Modern och med en Enorm mottagningsräckvidd Nyhet! Innovative Mobile Technology Den nya Cytrac DX Sedan mer än 20 år har vi specialiserat oss på att utveckla parabolsystem. Nu

Läs mer

Vad är E-Bio? E-bio idag och i framtiden

Vad är E-Bio? E-bio idag och i framtiden Vad är E-Bio? E-bio är benämningen på film som visas på en digital projektor från en digital källa. Filmen kan vara inscannad film som digitaliserats eller helt digitalt producerad film. När man jämför

Läs mer

MT-30C, MT-29, MT-29C

MT-30C, MT-29, MT-29C MT-30C, MT-29, MT-29C MT-30C är en bredbandig modulator som omvandlar en audio och video signal till RF-signal mellan 47-860 MHz i A2-stereo. Modulatorn är grannkanalduglig. MT-30C 10 9 8 Fabriksinställning

Läs mer