Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2016
|
|
- Johanna Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 GRANSKNINGSRAPPORT Revisorskollegiet Sid 1 (27) Dnr 16REK11 Handläggare: Revisionskontoret Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2016 A Har årsredovisningen respektive delårsrapporten upprättats enligt gällande regelverk, normer och god redovisningssed? Gällande regelverk: Kommunallagen (KL) 8 kap Lag om Kommunal Redovisning (KRL). KRL bygger på bokföringslagen, årsredovisningslagen och normalreglementet för kommuner och landsting. Normer och god redovisningssed: Rådet för Kommunal Redovisning (RKR) är normerande organ och utger löpande Rekommendationer, för närvarande 21 st och informationer. KOMMUNREVISIONEN Gävle kommun, Gävle. Besöksadress Stadshuset, Norra Rådmansgatan 4 Vx
2 Sid 2 (27) Avvikelser från regelverk och god redovisningssed. RKR 8.2 Sammanställd redovisning. Det delägda kommunala försäkringsbolaget Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB redovisas utifrån faktiskt ägd substans i stället för proportionell ägarandel. RKR 23 Bestämmelser om löpande bokföring etc. Kommunen har inte anpassat redovisningen till RKR 23. Bestämmelser om löpande bokföring etc. Systemdokumentation med behandlingshistorik finns inte framtagen med erforderlig utformning. Revisionens bedömning av avvikelser från regelverk och god redovisningssed Årsredovisningen har upprättats i enlighet med kommunala redovisningslagen och god redovisningssed, med undantag för redovisning av andelsvärde i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB samt att bestämmelser om löpande bokföring och dokumentation av redovisningssystemet saknas. De avvikelser som gjorts har angivits och motiverats. Avvikelsen från rekommendationen RKR 23 anges, men bristen på systemdokumentation motiveras inte. Avvikelsen har kommenterats av revisionen förra året och bristen på systemdokumentation har även påtalats i granskningen av ekonomisystemet Agresso Redovisning av andelsvärde i Kommungaranti Försäkring AB ger en mer rättvisande bild än redovisning enligt rekommendationen. Vi kan konstatera att i bolagen infördes komponentavskrivningar redan From 2016 använder även kommunen komponentavskrivningar som avskrivningsmetod. Det innebär att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder skall delas upp på dessa komponenter och varje komponent skall skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. RKR 11.4 Materiella anläggningar tillämpas. Kommunens leasingåtaganden har under året klassificerats utifrån begreppen finansiell och operationell leasing. Upplysningar har lämnas om storleken på kvarvarande åtaganden enligt ingångna leasing och hyresavtal. Syftet med rekommendation 13.2 om leasing är att redovisa den totala kostnaden man bundit sig för under avtalstiden. RKR 13.2 Redovisning av hyres och leasingavtal tillämpas.
3 Sid 3 (27) Organisationsförändringar Överföring av verksamhet från nämnder till aktiebolag Per övergick parkeringsautomaterna och samtliga parkeringsintäkter från Samhällsbyggnadsnämnden till Gävle Parkeringsservice AB. Överföringen var det sista ledet i bolagiseringen av hela parkeringsverksamheten enligt tidigare fullmäktigebeslut. Avtal angående överlåtelsen av automaterna undertecknades Per övergick både leasade och ägda bilar från Gävle kommun till Markbyggarna Gävle kommun AB, numera Gavle Drift & Service AB, enligt beslut i kommunfullmäktige Verksamhet flyttas mellan nämnder Gävle stadsarkiv har bytt nämnd från Kultur och fritidsnämnden till Kommunstyrelsen (KS). Samtidigt skedde även ett namnbyte av stadsarkivet till Gävle kommunarkiv. Gemensamma nämnder Gemensam nämnd FOU välfärd, hjälpmedel RegNet Nämnden har Region Gävleborg som värdorganisation. Region Gävleborg och samtliga kommuner i länet ingår. Nämnden startade sin verksamhet Nämnden omsatte 2016 ca 115 mnkr och redovisade ett överskott på 1,2 mnkr. Nämnden skall ansvarsprövas i kommunfullmäktige och finns nu omnämnd i årsredovisningen i organisationskiss, legal struktur samt under övriga innehav. Gemensam nämnd företagshälsovård Nämnden har Region Gävleborg som värdorganisation. Gävle kommun anslöt till den gemensamma nämnden Region Gävleborg, Bollnäs, Söderhamn och Ockelbo var övriga delägare Den 1 juli 2016 tillkom Hudiksvall som delägare. Nämnden omsatte 25,6 mnkr under 2016 och redovisade ett resultat på 0,6 (1,4) mnkr. Överskottet fördelas ut till respektive delägare nästkommande år. Nämnden skall ansvarsprövas i kommunfullmäktige och finns nu omnämnd i årsredovisningen i organisationskiss, legal struktur samt under övriga innehav.
4 Sid 4 (27) Finansiellt samordningsförbund Kommunen har kommenterat detta i årsredovisningen i organisationsskiss samt under övriga innehav. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Region Gävleborg och samtliga kommuner i länet ingår i samordningsförbundet som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Tidplan Tidplanen hölls i de flesta fall för nämndernas verksamhetsrapporter och underlag till balansräkningen. KS fattade beslut om årsredovisningen inom lagstadgad tid. Den slutliga årsredovisningshandlingen till KS kom till revisorerna två veckor försenad och samtidigt som den levererades till KS för beslut. Det har inneburit att vi har haft begränsad tid för granskningen av den finansiella analysen av kommunen och koncernen samt de finansiella nyckeltalen under perspektivet ekonomi. Då detta är en del som revisorerna enligt Kommunallagen är skyldiga att uttala sig om, är det väsentligt att det finns tid att säkerställa att denna del av årsredovisningen överensstämmer med redovisningen. Granskningsprocessen har försvårats då ansvaret för olika delar varit oklart hos Kommunledningskontorets ekonomiavdelning (KLK ekonomi) och våra frågor slussats runt. Då vi ser att det brister i bokslutsprocessen, är vår rekommendation att resursoch ansvarsfrågorna tydliggörs framledes och att tidplanerna måste vara rimliga även för revisionens arbete. Ytterst handlar det om Kommunfullmäktige ska få tillräckligt underlag för beslutet att godkänna årsredovisningen. Balans och resultaträkning Nämndernas överlämnande av bokslutsspecifikationer till balansräkningen gjordes enligt tidplan. Helhetsintrycket är gott vad gäller underlagen även om variationerna mellan förvaltningarna är ganska stora. Den vanligaste bristen är att verifierande underlag inte bifogas specifikationen eller att de verifierade underlagen ibland är otydliga. Förskottskassor Inom Gävle kommun förekommer ett antal förskottskassor. Inom Omvårdnad som har den största andelen kassor saknades en del skriftliga intyg ifrån kassaansvariga i bokslutsdokumentationen. Antalet saknade intyg har dock minskat
5 Sid 5 (27) ifrån tidigare år. Handkassorna är under personligt ansvar och skall med underskrift bekräftas av respektive kassaansvarig. Under en följd av år har detta påtalats. Revisionen ser det som anmärkningsvärt att åtgärder inte vidtagits fullt ut trots att ett tillrättaläggande är enkelt. En bra Start Det fanns ett skuldfört belopp på 4 mnkr på balansräkningen 2015 som avsåg avtalet med Brynäs IF angående En bra Start. Det innebar att resultatet har belastats med motsvarande belopp. Under året hade fakturorna från Brynäs dessutom bokförts löpande på resultaträkningen vilket innebar att kostnaderna nästan dubblerats. Resultatet för KS hade därmed felaktigt försämrats med 2,9 mnkr för Resultatet för 2016 har påverkats positivt med motsvarande belopp vilket också kommenteras i verksamhetsrapporten. Avtalet löper på fem år till en total kostnad på 20 mnkr, förutom resurser från kommunen motsvarande 1 mnkr per år. Investeringsredovisningen En kvalitetssäkring av indatat till redovisningen sker kontinuerligt där man försöker minimera den manuella hanteringen. Detta ger och kommer att ge förbättrade rapporter som möjliggör bättre avstämning mellan investeringsredovisning och anläggningsreskontran. Uppföljning av periodisering av upplupna intäkter hos Socialnämnden avseende 2015 I samband med årsredovisningen för 2015 periodiserades en intäkt på 70,1 mnkr från Migrationsverket, dvs. det var en förväntad ännu ej utbetald intäkt. Det avsåg kostnader nämnden haft och som var återsökningsbara från Migrationsverket, framförallt avseende ensamkommande flyktingbarn. Underlagen var uppskattningar, då formella återsökningar inte hunnit göras för hela 2015 vid bokslutstillfället. En uppföljning av denna post under 2016 visar att återsökningarna som gjordes resulterade i en intäkt som översteg uppskattningen i bokslutet med ca 1,5 mnkr, vilket påverkat 2016 års resultat positivt. Statsbidrag gällande ensamkommande flyktingbarn hos Socialnämnden 2016 Vi har noterat att det brister i Socialnämndens verksamhetssystem för att kunna ha god kontroll över hanteringen gällande ensamkommande flyktingbarn. Systemet kan inte generera listor över vilka Socialnämnden ska göra återsökningar för. Hanteringen av återsökning från Migrationsverket sker därmed
6 Sid 6 (27) manuellt. Risk finns att återsökningar missas eller utförs dubbelt. Detta innebär att Socialnämnden har svårt att följa intäkter och kostnader löpande. Efter vår granskning av rutiner, intern kontroll samt intäkternas riktighet, fullständighet och existens i form av stickprov, har noterats att det ej brister i kvalitén gällande den löpande redovisningen ute på avdelningen för ensamkommande barn (avdelningen). Det vi däremot kan konstatera är att den manuella hanteringen är ohållbar och att avdelningen är i starkt behov av ett bättre system för att kunna hantera detta på ett betydligt mer effektivt sätt. Rutinen för återsökningar löpande under året fungerar så att intäkterna bokförs i redovisningen först när de betalas ut av Migrationsverket. Man tillämpar kontantprincipen eller schablonintäkt enligt avtal. Det innebär att löpande under året bokförda intäkter är faktiska intäkter. Vi har dock noterat att det brister i den interna kontrollen vid Socialtjänstens ekonomiavdelning. Rutiner och resurser saknas för att kunna göra korrekta bedömningar och uppföljningar gällande avdelningen för ensamkommande barns resultat och ställning. Detta då vi inte fått fullständiga eller riktiga uppgifter som underlag till bokslutet och dess periodiserade intäkter och kostnader. Efter vår utredning av intäkter och kostnader kopplade till denna avdelning, kan vi konstatera att resultatet man torde ha redovisat vid bokslutstillfället, är 42 procent bättre än det redovisade resultatet. Med bokslutstillfället menar vi att man hade uppgifter för att göra en rimlighetsbedömning av resultatet vid den tidpunkten. I detta har vi då accepterat reserverade intäkter om 4,1 mnkr avseende utsluss/stödboende. I samband med bokslutet gjordes en reservering av intäkter om 5,5 mnkr, med hänvisning till osäkerheter om beloppen skulle komma att betalas ut. I vår granskning av dessa intäkter verifierade vi att osäkerheten endast låg i kvartal två till fyra, pga ändrade kriterier där Socialnämnden väntade svar på om dessa uppfylls. Intäkter om 1,4 mnkr för kvartal ett var däremot faktiska intäkter, då denna inbetalning från Migrationsverket inkom till nämnden per den 31 aug Det betyder att det blir en felaktig bortbokning som sänker avdelningensoch därmed även Socialnämndens resultat med 1,4 mnkr. Vad gäller avdelningens faktiska resultat för 2016, kan vi nu konstatera att nämnden fått betalt även för kvartal två och tre om totalt 3,2 mnkr. Nämnden väntar fortfarande på beslut om kvartal fyra men sannolikt blir även det beviljat, då bedömningen för dessa kvartal har samma kriterier.
7 Sid 7 (27) Vidare gjordes reservering av intäkter om 8,4 mnkr i bokslutet. Under vår granskning konstaterade vi att dessa intäkter aldrig fanns bokade som intäkt från början, varpå även denna bortbokning av intäkter felaktigt sänker Socialnämndens resultat. Under samma utredning konstaterade vi även faktiska kostnader om 8,1 mnkr härrörande 2016 som kommit under jan mar Om vi ställer dessa två mot varandra genererar det i att de till stor del tar ut varandra. När vi sedan utredde vad det faktiska resultatet för avdelningen blir för 2016, med den information vi har i mitten på april 2017, visar det på en vinst om ca 5,3 mnkr. Enligt avdelningen är detta ett rimligt resultat och menar på att de har gått med vinst varje år och att en jämförelse mot andra kommuner visar att övriga genererar ett ännu bättre resultat. Då Socialtjänstens ekonomiavdelnings slutsatser om att det är orimligt att avdelningen skulle generera i sådana positiva resultat, visar även det på att det brister i den interna kontrollen gällande avstämningar samt förståelse för avdelningens löpande redovisning i förhållande till regelverk och avtal. Vår rekommendation är att nämnden ser över verksamhetssystemet för att få bort den manuella hantering som idag råder ute på avdelningen för ensamkommande barn. Detta ser vi även skulle underlätta för Socialtjänstens ekonomiavdelning gällande den interna kontrollen för rutiner, avstämningar och bedömningar. Vidare rekommenderar vi nämnden att se över resurserna på Socialtjänstens ekonomiavdelning så att rutiner, avstämningar och kontroll framledes blir bättre. Intäktsfinansierad verksamhet i årsredovisning jämfört med budget i kommunplanen. Under KS finns IT avdelningen som intäktsfinansierar sin verksamhet. I kommunplanen särredovisas IT som intäktsfinansierad verksamhet med egen resultatbudget. Att även särredovisa detta i årsredovisningen vore logiskt och skulle göra redovisningen av det ekonomiska utfallet för KS tydligare. IT avdelningen säljer tjänster dels till kommunens nämnder och bolag, med även till Ockelbo kommun och andra externa kunder. Via den gemensamma nämnden för verksamhetsstöd har ytterligare områden (televäxeltjänster) tillkommit där KS säljer tjänster till andra.
8 Sid 8 (27) Skatteintäkter och generella statsbidrag Skatteintäkter Vi har granskat redovisningen av skatteintäkter genom verifiering mot underliggande dokument och beräkningar. Den preliminära kommunalskatten för 2016 baseras på eget skatteunderlag från 2014 med regeringens fastställda uppräkningstal för år 2015 och Beloppet har vi verifierat mot Skatteverkets redovisningsräkning för preliminära medel Vad gäller preliminär slutavräkning innevarande år samt slutavräkningsdifferens föregående år, har vi stämt av totala beloppet mot Skatteverkets slutavräkning för 2015 samt mot slutlig prognos från SKL för skatteavräkning Våra kontrollberäkningar av detta visar att redovisade skatteintäkter är upptagna till rätt belopp i årsredovisningen. Vår bedömning är att Gävle kommuns redovisning av skatteintäkter följer rekommendationen från RKR och därmed redovisade enligt god redovisningssed. Generella statsbidrag och utjämning Vi har granskat redovisningen av generella statsbidrag och utjämning genom verifiering mot underliggande dokument. Slutliga belopp för återkommande bidrag, dvs. strukturbidrag, inkomstutjämning, kostnadsutjämning, regleringsbidrag/avgift, införandebidrag samt LSS utjämning fastställs via beslut från Skatteverket. Vad gäller fastighetsavgifter, som även de är återkommande, kompletteras den beslutade utbetalningen med en prognos via SKL. Utöver de återkommande bidragen finns två tillfälliga bidrag. Det ena är ett generellt statsbidrag med anledning av flyktingsituationen, vilket vi granskat mot underlag i samband med granskningen av årsredovisningen För 2016 kan vi konstatera att det är rätt periodiserat belopp som redovisas för Det andra tillfälliga bidraget är bidrag för ökat byggande. Detta har vi verifierat mot Boverkets beviljade ansökan. Vår bedömning är att Gävle kommuns generella statsbidrag och utjämning är korrekt redovisade i årsredovisningen. Rättvisande bild av årsredovisningen/ sammanställda redovisningen Jämförelsestörande poster Vi noterade att det generella statsbidraget för flyktingsituationen om 60,8 mnkr samt för ökat byggande om 26,8 mnkr, ej redovisades som jämförelsestörande
9 Sid 9 (27) poster. Då posterna uppgår till väsentliga belopp, ger en utebliven notis om detta en felaktig bild vid en analys av Gävle kommuns positiva resultat. Detta kommunicerades med KLK ekonomi som har ändrat detta i enlighet med våra rekommendationer och därmed ger årsredovisningen en mer rättvisande bild av Gävle kommuns resultat. I den version av årsredovisningen som beslutades av KS hade denna ändring ännu inte skett. Anslutningsavgifter Gävle Energi AB I den sammanställda redovisningen hanteras vissa poster annorlunda än i respektive aktiebolags redovisning, då det finns rekommendationer från RKR som ställer krav på en ur kommunens perspektiv annan redovisning. I årets årsredovisning har en redovisningsprincip ändrats, vilket beskrivs enligt nedan: Till och med 2015 har det på koncernnivå gjorts korrigeringar av anslutningsavgifter avseende elnät innebärande att anslutningsavgifterna tagits upp som en förutbetald intäkt och redovisats bland långfristiga skulder och periodiserats över nyttjandeperioden. Intäkterna redovisas nu enligt avtalens innebörd, det vill säga nära anslutningen är klar, och årlig nedskrivningsprövning sker. Den ändrade redovisningsprincipen ger en justeringspost inom eget kapital på 99,8 mnkr. Se not 22. Under 2016 har KLK ekonomi tagit upp en diskussion med revisionen om att ändra sättet att redovisa anslutningsavgifterna. Efter kontakt med Gävle Energi AB s ekonomichef och kommunal redovisningsspecialist har vi enats om att den nya hanteringen är i enlighet med regelverken. Aktiebolagen Aktiebolag: Gävle Stadshus koncernen Lekmannarevisionens uppgift är enligt aktiebolagslagen att granska om bolagens verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt och om bolagets interna kontroll är tillräcklig. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god sed vid detta slag av granskning kräver. Kommunallagen hänvisar till aktiebolagslagen vad gäller lekmannarevisionens uppgift. Generellt Gällande regelverk, normer och god redovisningssed är inte fullt ut enhetliga mellan kommunal redovisning och aktiebolags redovisning. Årsredovisningarna för av kommunen hel eller delägda bolag som ingår i kommunens samlade
10 Sid 10 (27) årsredovisning måste därför, vad gäller räkenskapsdelen, till viss del omarbetas vid integreringen i kommunens sammanställda redovisning. Bolagens externa revisorer ansvarar för granskningen av följsamheten mot aktiebolagslag och god redovisningssed för aktiebolag. Kommunens förtroendevalda revisorer har inom sitt uppdrag att granska att bolagen redovisas korrekt i kommunens sammanställda redovisning utifrån kommunallagen och kommunal redovisningslag samt normeringarna från RKR. Vid sidan av rollen som förtroendevalda revisorer för Gävle kommunkoncern har revisorerna också ett sysslomannauppdrag, att vara lekmannarevisor, i alla av kommunen helägda och i ett stort antal av de delägda aktiebolagen. Uppdraget innebär att granska aktiebolagens förvaltning av de uppgifter som ålagts av Kommunfullmäktige och också om verksamheten bedrivs med god ekonomisk hushållning. Gävle Stadshus AB koncernen och underkoncerner 2016 Beloppen i mnkr GSAB GEAB ABG GAVLIA GHAB Omsättning Kostnader Av och nedskrivningar Rörelseresultat Finansnetto Resultat efter finansnetto Gävle Hamn AB har under året avyttrat den operativa verksamheten vilket ger exceptionella avkastningstal i förhållande till omsättningen. Detta slår också igenom för Gävle Stadshus ABs nyckeltal. Gävle Energi AB har gruppens högsta avkastning mätt i rörelseresultat och rörelseresultat efter finansiella poster i förhållande till omsättningen, 19 respektive 17 %. Gävle Energi AB koncernen Koncernen har under 2016 uppfyllt femon av sina nitton mål och delvis uppnått de resterande fyra målen. Resultatmässigt nådde koncernen all time high. Under 2016 har utbyggnaden av bredbandsnätet skett i betydligt högre takt än
11 Sid 11 (27) budgeterat. Stora satsningar har gjorts på digitalisering vilket innebär förbättringar och förenklingar för Gävle Energis kunder såväl vad gäller kundens möjligheter att själv förändra sitt tjänsteutbud som egen kontroll av förbrukning mm. Kunden får sin egen personliga hemsida och app. Via delägarskapet i Gästrike Ekogas AB är en biogasanläggning under uppförande i Forsbacka. Gavlefastigheter Gävle kommun AB koncernen Generellt Av koncernens nio mål har fyra uppnåtts i sin helhet och resterande fem har delvis uppnåtts. Koncernen har under 2016 omorganiserats så att Gavlefastigheter Gävle kommun AB blev moderbolag till Gavlia AB, tidigare Utveckling Gävle AB. Gavlia AB är i sin tur moderbolag till Gavle Drift & Service AB, Gävle Flygplats AB, Gävle Parkeringsservice AB, Gävle Teknikcenter Fastighet AB och GÅFAB Fastighet AB. Skälet för omstruktureringen av koncernen var att framdeles undvika den så kallade byggmästarsmittan. Under 2016 avyttrades fastigheten Uppfinnaren till privat ägt fastighetsbolag. GÅFAB Fastighet AB förvärvades med tillträde 1 december 2016 av Gästrike Återvinnares dotterbolag GÅ Tillsammans AB. Gävle kommunfullmäktige beslöt under 2016 att verksamheten i Gävle Flygplats AB skulle läggas ned. Beslutet är överklagat till Förvaltningsrätten. Gavlefastigheter Gävle kommun AB Lekmannarevisorerna har i Granskningsrapporten för Gavlefastigheter Gävle kommun AB riktat anmärkning mot styrelse och VD för bristande styrning, ledning och uppföljning samt brister i den interna kontrollen. Grunder för lekmannarevisorernas anmärkning Gavlefastigheter Gävle kommun AB var under de första elva månaderna 2016 moderbolag till fem aktiebolag. Per den första december bildades en underkoncern vilket innebar att Gavlefastigheter Gävle kommun AB blev moderbolag till Gavlia AB som i sin tur är moderbolag till fyra aktiebolag. En styrelse för ett aktiebolag har långtgående skyldigheter enligt Aktiebolagslagen. En av dessa skyldigheter är att tillse att bolaget har en betryggande organisation för sin redovisning. Rättvisande redovisning löpande över tid är en grundförutsättning för att styrelsen och VD på bästa sätt ska kunna fatta välgrundade beslut i sitt uppdrag att leda och styra verksamheten. Ett moderbolag
12 Sid 12 (27) har ett koncernövergripande ansvar för att bland annat redovisningsfunktionen är välorganiserad och sammansatt med rätt kompetens. Lekmannarevisorerna konstaterar att det i Gavlefastigheter Gävle kommun ABs dotterdotterbolag Gavle Drift & Service AB under år 2016 funnits allvarliga brister i redovisningen. Bristerna står i strid med såväl Bokföringslagen som god redovisningssed. De redovisade resultat och kommentarer till resultat löpande över tid som Gavle Drift & Service AB tillställt Gavlefastigheter Gävle kommun AB har varit felaktiga. Lekmannarevisorerna kan inte se att någon analys, uppföljning eller verifiering av lämnade uppgifter gjorts. Gavlefastigheter Gävle kommun AB har i sin tur vidarebefordrat de felaktiga resultaten till Gävle Stadshus AB. Lekmannarevisorerna konstaterar att Gavle Drift & Service AB köper sin ekonomiska administration från Gavlefastigheter Gävle kommun AB. Sammantaget innebär ovanstående att koncernmodern Gavlefastigheter Gävle kommun ABs styrelse och VD brustit i sin styrning, ledning och uppföljning, samt brister i den interna kontrollen. Gavlia AB Lekmannarevisorerna har i Granskningsrapporten för Gavlia AB riktat anmärkning mot styrelse och VD för obehörigt beslutsfattande och otillräckligt beredande av ärende samt brister i den interna kontrollen. Grunder för lekmannarevisorernas anmärkning Gavlia AB (tidigare Utveckling i Gävle AB) förvärvade GÅFAB Fastighets AB från Gästrike Återvinnares dotterbolag GÅ Tillsammans AB. GÅFAB Fastighets AB äger återvinningscentralen på Sörby Urfjäll. Gästrike Återvinnare är GÅFAB Fastighets ABs största hyresgäst. Gavlia ABs förvärv föregicks av beslut om godkännande hos Gästrike Återvinnares samtliga ägares fullmäktige. Gästrike Återvinnares förbundsstyrelse beslöt : Att uppdra åt förbundsdirektören att från GÅ Tillsammans AB sälja samtliga aktier och fastighetsbeståndet i GÅFAB Fastighets AB till Gavlefastigheter AB till bokfört värde [1] samt att teckna långsiktigt hyresavtal med Gavlefastigheter AB för delar av nuvarande fastighet på Sörby Urfjäll Utmarksvägen som Gästrike Återvinnare har behov av. [1] Skrivningen är svår att förstå då en försäljning av aktierna i GÅFAB Fastighets AB per automatik innebär att bolagets tillgångar och skulder följer med bolaget till den nye
13 Sid 13 (27) Att uppdra åt förbundsdirektören att genomföra erforderligt samråd i frågan med kommunalförbundets medlemskommuner under hösten Att uppdra åt förbundsdirektören att förelägga slutligt överlåtelse och hyresavtal till Förbundsstyrelsen för beslut. Framskrivningen av ärendet till Gävle kommunfullmäktige föregicks av beslut i Gavlefastigheter Gävle kommun ABs styrelse, Gävle Stadshus ABs styrelse och KS. I Gävle Stadshus ABs och KS beslutshandlingar står: Hyresmässigt skall överlåtelsen vara kostnadsneutral för Gästrike Återvinnare. Köpeskillingen är bestämd till 17,7 mnkr. KS beslut om att föreslå Kommunfullmäktige att godkänna affärens genomförande togs Ett aktieöverlåtelseavtal tecknades mellan GÅ Tillsammans AB och Utveckling i Gävle AB (nu Gavlia AB) avseende samtliga aktier i GÅFAB Fastighets AB den 29 november Överlåtelsedagen var satt till den 1 december2016. Aktieöverlåtelseavtalets punkt 4 Köpeskilling m.m. lyder: 4.1 Köpeskillingen uppgår till ett belopp motsvarande: i. Eget kapital i Bolaget enligt Tillträdesbokslutet; plus ii. Skillnaden mellan (i) kronor [2] (vilket belopp motsvarar Överenskommet Fastighetsvärde) och (ii) Fastighetens bokförda värde varvid Parterna överenskommit att inte göra något avdrag för uppskjuten skatt på Fastigheten enligt Tillträdesbokslutet. 4.2 Mot bakgrund av Proformabalansräkningen, Bilaga 2, har Parterna uppskattat den Preliminära Köpeskillingen till sjuttonmiljonersjuhundratusen ( ) kronor. Lekmannarevisorerna konstaterar att fullmäktigebeslutet förutsatte en köpeskilling på 17,7 mnkr samt att kostnadsneutralitet skulle gälla för Gästrike Återvinnare vad gällde hyran. Efter fullmäktigebeslutet kom parterna överens om att sätta fastighetens värde till 80 mnkr, alltså 15 mnkr högre än den oberoende värderingen. En förutsättning för att försvara det högre värdet var att parterna gick med på hyreshöjning. Kontentan blev att aktierna förvärvades av Gavlia AB till ett högre belopp än vad fullmäktige beslutat samt att Gästrike Återvinnare får en högre årshyra än vad som förutsattes i fullmäktigebeslutet. På förfrågan till Gavlia AB om avvikelserna från fullmäktigebeslutet kommunicerats till politiken blev svaret nej. Aktieägaravtalets punkt 7 ålade köparen att: ägaren. Bokfört värde i GÅ Tillsammans AB på aktierna i GÅFAB Fastighets AB var vid överlåtelsetillfället kronor och bokfört värde på fastigheten i GAFAB Fastighets AB var vid samma tidpunkt ca kronor. [2] En oberoende värdering av fastigheten gjordes varvid värdet sattes till kronor.
14 Sid 14 (27) (iii) hålla extra bolagsstämma i Bolaget, varvid nya styrelseledamöter ska utses och nuvarande stämmovalda styrelseledamöter ska entledigas med omedelbar verkan; (iv) ge in ändringsanmälan avseende förändringen enligt (iii) ovan till Bolagsverket med vanlig postbefordran; och (v) förbereda protokoll och övriga nödvändiga handlingar för ovan nämnda stämma och anmälan och utan dröjsmål efter genomförandet av Tillträdet vederbörligen slutföra anmälan. Lekmannarevisorerna konstaterar att ny styrelse, revisorer och lekmannarevisorer kommer att registreras tidigast under april månad 2017 hos Bolagsverket. Fram till dess har bolaget av säljaren vald styrelse och revisor registrerad hos Bolagsverket. Ovan beskrivna leder sammantaget till att lekmannarevisorerna riktar anmärkning mot styrelse och VD i Gavlia AB för obehörigt beslutsfattande, otillräcklig beredning av ärende samt brister i den interna kontrollen. Gavle Drift & Service AB Lekmannarevisorerna har i Granskningsrapporten för Gavle Drift & Service AB riktat anmärkning mot styrelse och VD för bristande styrning, ledning och uppföljning, ej rättvisande räkenskaper samt brister i den interna kontrollen. Grunder för lekmannarevisorernas anmärkning Gavlefastigheter Gävle kommun AB var under de första elva månaderna 2016 moderbolag till Gavle Drift & Service AB. Per den första december bildades en underkoncern vilket innebar att Gavle Drift & Service AB fick Gavlia AB som moder Gavle Drift & Service AB bolag. En styrelse för ett aktiebolag har långtgående skyldigheter enligt aktiebolagslagen. En av dessa skyldigheter är att tillse att bolaget har en betryggande organisation för sin redovisning. Rättvisande redovisning löpande över tid är en grundförutsättning för att styrelsen och VD på bästa sätt ska kunna fatta välgrundade beslut i sitt uppdrag att leda och styra verksamheten. Lekmannarevisorerna konstaterar att det i Gavle Drift & Service AB under år 2016 funnits allvarliga brister i redovisningen. Bristerna står i strid med såväl bokföringslagen som god redovisningssed. De redovisade resultat och kommentarer till resultat löpande över tid som Gavle Drift & Service AB presenterat och också vidarebefordrat till moderbolaget har konsekvent varit felaktiga och till belopp väsentliga. Lekmannarevisorerna kan inte se att någon analys, uppföljning eller verifiering av lämnade uppgifter gjorts. Bristerna är i huvudsak
15 Sid 15 (27) hänförliga till avsaknad av relevanta system och rutiner samt erforderlig kompetens. Några exempel ur rapporteringen till ägare, styrelse och VD: Jan feb (redovisat resultat 2,5 mnkr) Dålig lönsamhet för verksamheten, särskilt snöröjning och entreprenadkostnader i samband med snöröjning. Jan mars (redovisat resultat 0,1 mnkr) Återhämtningen beror till största delen på fakturering av snöröjning. Jan aug (redovisat resultat 6,6 mnkr) Negativt resultat för perioden beroende på kostnadsintensiva projekt. I rapporten för perioden jan nov ändrades prognosen för helårsresultatet för första gången från budgeterad vinst på 1,7 mnkr till ett 0 resultat. Årsbokslutet redovisade en vinst på 13,2 mnkr. Av dessa 13,2 mnkr har sedan 4,4 mnkr visat sig vara felaktiga och därför kostnadsförts under år Lekmannarevisorerna konstaterar att årsredovisningen för år 2016 är kraftigt missvisande vad gäller resultat. Av dessa exempel ur bolagets rapportering är kommentaren för jan aug särskilt anmärkningsvärd. Bolaget hävdar att man inte driver några projekt men hänvisar ändå periodens förlust till kostnadsintensiva projekt. En korrekt kommentar hade varit att periodens negativa resultat är hänförlig till att bolaget inte följer god redovisningssed vad gäller periodisering av upplupna intäkter. Lekmannarevisorerna konstaterar att Gavle Drift & Service AB köper sin ekonomiska administration från Gavlefastigheter Gävle kommun AB. Sammantaget innebär ovanstående att Gavle Drift & Service ABs styrelse och VD brustit i sin styrning, ledning och uppföljning, samt brister i den interna kontrollen. Som en konsekvens av detta har bolaget inte presenterat en rättvisande redovisning. Gävle Hamn AB koncernen Av bolagets åtta uppsatta mål nåddes sex i sin helhet och resterande två delvis. Under 2015 överfördes den operativa verksamheten från Gävle Hamn AB till det nybildade Baltic Sea Gateway AB, helägt av Gävle Hamn AB. Under 2016 såldes Baltic Sea Gateway AB till Yilport Sweden Terminal Investments AB. I och med affären avyttrade också Gävle Stadshus AB sitt innehav av aktier I Gävle Containerterminal AB.
16 Sid 16 (27) Ett samarbete mellan Gävle Hamn AB och Yilport AB om utbyggnad av hamnens containerkapacitet pågår. Omfattande kajuppgraderingar och muddring har genomförts under AB Gavlegårdarna Av bolagets fyra uppsatta mål har ett uppfyllt, två delvis uppfyllts och ett inte uppfyllts. Det mål som inte uppfyllts är: Gavlegårdarna erbjuder trygga, tillgängliga och välskötta livsmiljöer. Bolaget har i likhet med föregående år inte fått gehör för sitt krav på hyreshöjning vilket på sikt ger problem med att hålla löpande underhåll på en rimlig nivå. Gavlegårdarnas tidigare huvudkontor har byggts om till migrationsboende för Socialtjänstens räkning. Ett vård och omsorgsboende har färdigställt på Gävle Strand. Nybyggnation på Almvägen är under färdigställande och projektering för byggnation på Hemköps respektive Cloettatomten pågår. Gävle kommunfullmäktige har uppdragit till Gavlegårdarna att producera 750 nya lägenheter till och med år För närvarande finns igångsättningstillstånd för 440 lägenheter. Aktiebolag ägda direkt under kommunfullmäktige Gästrike Vatten AB och Gävle Vatten AB Gästrike Vatten AB ägs till 70 % av Gävle kommun. Hofors, Ockelbo och Älvkarleby kommun äger resterande 30 % med 10 % vardera. Gästrike Vatten AB i sin tur äger 99 % av aktierna i respektive ägarkommuns VA bolag och aktuell kommun äger 1 % av aktierna i sitt VA bolag. Gävle kommun äger alltså 1 % av aktierna i Gävle Vatten AB. Aktieägaravtalet är konstruerat så att Gävle kommun genom sitt 1 % ägande i Gävle Vatten AB har bestämmande inflytande över bolaget och därmed kommuninnevånarnas VA anläggningar. Gästrike Vatten AB administrerar hela koncernens verksamhet och har också all personal anställd. Intäkter och kostnader direkt hänförliga till respektive kommuns VA bolag debiteras VA bolaget. Intäkter och kostnader som inte är direkt hänförliga till specifikt VA bolag fördelas Gävle Vatten AB 80 %, Hofors Vatten AB 8 %, Ockelbo Vatten AB 4 % och Älvkarleby Vatten AB 8 %. Fördelningsnyckeln bygger på en beräkningsmodell, där hänsyn tas till medelvärde av antalet anslutna och antalet kommuninvånare.
17 Sid 17 (27) Under år 2017 kommer Östhammars Vatten AB att införlivas i Gästrike Vattenkoncernen innebärande att Gävle kommuns aktieinnehav minskas till 60 %. I och med Östhammars inträde kommer också fördelningen av gemensamma kostnader att ändras. Gävle Vatten AB har under 2016 påbörjat inkopplingen av kommunalt vatten på Norrlandet. Tillsammans med Älvkarleby kommun pågår en utredning om gemensam vattenproduktion. Gävle Valboåsen har under året klassats som riksintresse för vattenförsörjningen. Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB Bolaget ägs till 50 % vardera av Gävle kommun och Sundsvalls kommun. Genom aktieägaravtal regleras att respektive ägarkommun har sin andel av bolagets substans utifrån insatta medel, erhållen avkastning på dessa medel, erlagda premier samt ägarkommunen tillhöriga kostnader. De två ägarkommunerna har alltså sin genererade del av verksamheten utan koppling till ägd andel aktier. När den sammanställda redovisningen för Gävle kommunkoncern görs, redovisas den faktiskt ägda substansen i Kommungaranti i stället för halva den synliga substansen i bolaget. Detta är ett avsteg från god redovisningssed enligt RKR. Gävle kommuns sätt att redovisa värdet av innehavet i Kommungaranti ger dock en mer rättvisande bild än om RKR s rekommendation följts. Avsteget från god sed föranleder därför inte någon anmärkning från revisionens sida. Under 2016 har bolaget och dess dotterbolag Kommun Garanti Reinsurance S.A. varit föremål för massmedialt intresse gällande representation mm. Som en följd av massmedias granskning beslutade KS att tillsätta en oberoende extern granskning. Den externa granskningen hade inget att anföra mot Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB men väl mot dess dotterbolag. Dotterbolaget vars säte är i Luxembourg har ingen utsedd lekmannarevisor. Lekmannarevisorerna i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB gjorde en självständig granskning och kom till samma slutsats som den externa granskningen, att ingen avvikelse mot antaget regelverk gjorts i Kommungaranti Skandinavien Försäkrings AB. Genom tillmötesgående från bolaget fick lekmannarevisorerna också granska dotterbolaget trots att det inte ingår i lekmannarevisionens uppdrag, men det massmediala intresset underströk behovet av en helhetssyn. Lekmannarevisorernas granskning av dotterbolaget föranledde nedan intagna information i moderbolagets Granskningsrapport.
18 Sid 18 (27) Som information till årsstämman påtalar vi att Kommungaranti Skandinavien Försäkrings ABs dotterbolag Kommun Garanti Reinsurance S.A. under året brustit i följsamhet till antagen representationspolicy. Informationen lämnas upplysningsvis då dotterbolaget inte har någon utsedd lekmannarevisor och därför inte omfattas av vårt uttalande nedan. Vi bedömer sammantaget att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig. Ostkustbanan 2015 AB Bolaget bildades under 2015 och ägs av Västernorrlands läns landsting, Region Gävleborg och åtta kommuner med intresse av att få ett dubbelspår på järnvägen mellan Gävle och Härnösand. Gävle äger 9 % av bolaget. Ägarna har sedan några år bedrivit lobbyverksamheten i projektform. Under våren 2016 tillsattes en VD på 50 % för bolaget. Ytterligare administrativa krafter har också engagerats. Lekmannarevisorerna har konstaterat att Ostkustbanan 2015 ABs ägare inte följt dem emellan tecknat aktieägaravtal vad gäller ägardirektiv till bolaget. Iakttagelsen har delgetts ägarna vilka under 2017 påbörjat arbetet med att skapa förutsättningar för efterlevnad av aktieägaravtalet. Arbetet beräknas vara klart och formella beslut tagna före 2017 års utgång. Lekmannarevisorernas iakttagelser föranledde nedan intagna information till Ostkustbanan 2015 AB i Granskningsrapporten. Förutom att ha tagit del av styrelsens protokoll och handlingar har vi haft en dialog med styrelsen om formella brister i ägarstyrningen av bolaget. Vi konstaterar att bolaget, med undantag för av bolagstämman fastställd budget, verkat utan ägarstyrning under räkenskapsåret. Ovan angivna begränsningar till trots bedömer vi att bolagets verksamhet har skötts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att bolagets interna kontroll har varit tillräcklig.
19 Sid 19 (27) Kommunövergripande mål Jämfört med 2015 är måluppfyllelsen för ekonomi oförändrad. Det kommunövergripande målet under perspektivet medborgare Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling har inte uppnåtts. Till detta övergripande mål finns på nämndsnivå ett mål vardera hos KS, Kultur och Fritidsnämnden, Socialnämnden och Näringsliv och Arbetsmarknadsnämnden helt eller delvis uppfyllda. Utbildningsnämnden har två: ett som delvis uppnås Utbildning Gävles verksamheter ger likvärdiga förutsättningar och ett som inte uppnås Alla barn och elever utmanas och klarar sin utbildning. Utbildningsnämnden har fortsatt en bristande måluppfyllelse gällande elevresultat. Vissa förbättringar har skett under året. Behörigheten till gymnasiet ökade och skillnaderna mellan de kommunala skolorna minskade. Meritvärdena ökade. Både behörighet och meritvärden för kommunala skolor ligger dock på en lägre nivå än riket och kommungruppen. Revisorerna ser med fortsatt oro på att Gävles skolor ligger långt under kommungruppens genomsnitt. Ett mål under perspektivet medborgare och brukare har delvis uppfyllts Medborgare ska ha stort förtroende för den kommunala verksamheten och ges möjlighet till delaktighet och engagemang. De två indikatorerna till detta mål är ouppnådda: Nöjd medborgarindex, nöjd inflytandeindex. Enligt undersökningarna måste medborgarnas förtroende för kommunens verksamheter öka samt att medborgarnas möjligheter att påverka och engagera sig i kommunens verksamhet och utveckling måste öka. Man refererar till att nämnderna på olika sätt arbetar med frågorna. Med detta görs bedömningen att målet nu delvis uppfyllts. Inom hållbart samhälle har målet Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen i kommunen ansetts delvis uppfyllt precis som Detta trots att indikatorn som är Svenskt Näringslivsrankningen gällande företagsklimat har sjunkit från 239 till 252:a plats. Man refererar till arbete som pågår inom nämnder och bolag som syftar till en högre måluppfyllelse i likhet med förra året och bedömer målet delvis uppfyllt.
20 Sid 20 (27) Måluppfyllelse nämnder Bedömningen av måluppfyllelsen görs av nämnderna själva och kvalitetssäkras inte av kommunledningen. Här kommenteras de mål/indikatorer som inte är uppnådda: Två mål under Kommunstyrelsen har inte uppnåtts. Det ena återfinns under perspektivet medarbetare Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner Indikator Målvärde 2016 Utfall 2016 Jämställda villkor Index 4,3 3,2 Jämställda löner 97,8 93,0 Under perspektivet hållbart samhälle Planeringen ska inriktas på att det alltid finns tillräckligt med mark för att möta olika behov Indikator Målvärde Utfall Byggklar mark för verksamheter, basv ha 38 ha Ett mål inom Utbildningsnämnden bedöms inte bli uppnått. Målet återfinns under perspektivet Medborgare och kunder: Alla barn och elever utmanas och klarar sin utbildning. Under perspektivet finns sju indikatorer varav fyra inte anses bli uppnådda. Indikator Andelen föräldrar i förskolan som anser att barnen stimuleras till utveckling och lärande. Målvärde Utfall % % Andelen elever med behörighet till gymnasiet i åk Andelen elever som uppnår kravnivåerna i alla ämnen i åk 9. Andel elever på högskoleberedande program med högskoleförberedande examen
21 Sid 21 (27) Andel elever på yrkesprogram med yrkesexamen Elever som utmanas i sitt skolarbete (index) Andel elever i gymnasieskolan som anser att de fått tillräcklig information inför gymnasievalet Det andra målet som anses delvis uppnått återfinns under perspektivet medarbetare: Utbildning Gävles medarbetare har rätt kompetens. Indikatorn som inte uppfylls är: Indikator Målvärde Utfall Andel lärare med legitimation i skolan. 100 % 75,7 % Samhällsbyggnadsnämndens har ett mål under perspektivet Hållbart samhälle Samhällsbyggnad Gävle gör hållbart resande enkelt och attraktivt som visar ej uppnådda indikatorer Indikator Målvärde 2016 Utfall 2016 Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år, en minskning med 2 % per år.* Andel av resor med motorburen trafik som sker med kollektivtrafik.** 21 % 18,3% Antal cyklister vid fasta mätpunkter:teatern, Kvarnparken,Centralbron,en ökning med 10% per år.*** Antal(miljoner) gående i stadskärnan vid 8 mätpunkter, en ökning med 4% per månad.**** 1,77 1,63 *Utfall 2014 var 599 mil/invånare/år **Utfall 2014 var 9% ***Utfall 2014 var 5541 cyklister **** Utfall 2014 var 1,64 miljoner gående Socialnämnden har ett ekonomimål som inte uppfyllts: Förvaltningens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och nyttjar befintliga resurser på ett optimalt sätt. Indikator Målvärde 2016 Utfall 2016 Ökning av förvaltningens nettokostnader 2,5 % 9% Årets resultat uttryck i % av kommunbidraget 0,5% 4,7%
22 Sid 22 (27) Under Näringslivs och arbetsmarknadsnämnden uppfylldes inte målet att Gävle ska uppfattas som en av Sveriges mest attraktiva platser för företag. Målvärdet var 150 för rankningen bland Sveriges 290 kommuner. Utfallet blev 252. Indikatorn antal nyregistrerade företag per 1000 invånare blev utfallet för ,8 och målvärdet var 11,4. Överförmyndarnämnden visar ett minusresultat på 0,6 mnkr i årsbokslutet. Detta trots att nämnden i delårsrapport 1 fått ett extra kommunbidrag på 0,3 mnkr. Orsaken till underskottet beror på ökade kostnader för arvode till ställföreträdare och är en följd av att uppdragen har ökat under På grund av ökad omfattning av verksamheten ökar även kostnaden för köp av tjänst (personalkostnader) från Kommunledningskontoret. Gemensam nämnd för verksamhetsstöd visar ett ouppnått mål under perspektivet hållbart samhälle. Ta fram förutsättningar för genom och införande av beslutade aktiviteter Nämndens verksamheter: De flesta aktiviteter under 2016 har inte slutförts och är överflyttade till aktivitetsplanen När det gäller ekonomiperspektivet kan vi konstatera att det finns nämndsoch bolagsmål som kopplar till det kommunövergripande målet Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och inom tilldelade ramar. Även om målen inte är helt likalydande, så finns jämförbarhet mellan nämnderna. Den enda nämnd som inte har detta mål för 2016 är Valnämnden som under året bedrivit en mycket begränsad verksamhet. För bolagen hänvisar tre av fyra till ägardirektivens resultatkrav. Sjukfrånvaro Obligatorisk sjukredovisning Total sjukfrånvaro 7,1 % 6,8 % 6,3 % 5,8 % 5,5 % 4,9 % - varav långtidssjukfrånvaro 40,5% 37,0% 35,0 % 32,6% 30,3% 26,6% Sjukfrånvaro för kvinnor 7,8 % 7,4% 7,0% 6,5% 6,0 % 5,5% Sjukfrånvaro för män 4,4 % 4,4% 3,8% 3,5% 3,3 % 2,8% Sjukfrånvaro i åldersgruppen 29 år eller yngre Sjukfrånvaro i åldersgruppen år Sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år eller äldre 5,5 % 5,5 % 5,4 % 4,6 % 4,7% 3,4% 6,5 % 6,5 % 6,0 % 5,5% 5,1 % 4,8 % 8,0 % 7,2% 6,8 % 6,4 % 5,9 % 5,2 %
23 Sid 23 (27) Kommunövergripande analys finns och redovisar att sjukfrånvaron totalt 1 för kommunen fortsätter att öka nu med 0,3 procentenheter från 6,8 till 7,1 % i jämförelse med förra året. Såväl den totala sjukfrånvaron som långtidssjukfrånvaron har ökat. Sjuklönekostnaden för 2016 är 49,0 (45,2) mnkr. Bolagen har procentuellt lägre sjukfrånvaro. En ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4 ) har börjat tillämpas från 31 mars Denna ger Arbetsmiljöinspektionen möjligheter att vitesförelägga arbetsgivare för ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Det är viktigt att kommunen analyserar sjukfrånvarons orsaker och bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Måluppfyllelse bolag I Gävle kommuns årsredovisning redogör aktiebolagen bland annat för delar av sina mål enligt de fyra perspektiven samt måluppfyllelsen. Bedömningen av måluppfyllelsen är enligt en tregradig skala: inte uppfyllt, delvis uppfyllt och uppfyllt. Bedömningen av måluppfyllelsen görs av bolagen själva och kvalitetssäkras inte av koncernledningen. Bolagen i Gävle Stadshuskoncernen plus Gävle Vatten AB redovisar i årsredovisningen totalt 46 mål i de fyra perspektiven med utfall enligt nedan. Sammantaget Antal mål Uppfyllda Delvis Inte uppfyllda Medborgare och kunder Medarbetare Hållbart samhälle Ekonomi Procent 100,00 69,57 28,26 2,17 Det mål i perspektivet Medborgare och kunder som inte uppnåtts gäller AB Gavlegårdarna. De fyra underliggande indikatorer som sammanvägs till bedömningen av måluppfyllelsen är Serviceindex, Trygghetsindex, Fysisk tillgänglighet och Utemiljö. Av dessa når ingen indikator målvärdet för året. Indikatorn 1 Sjukfrånvarons andel av den ordinarie arbetstiden för samtliga anställda, såväl tillsvidare som visstidsanställda.
24 Sid 24 (27) Utemiljö visar dock en svag förbättring jämfört med utfallet Fokusområden för AB Gavlegårdarna för att lyfta samtliga indikatorer är bemötande, utemiljö och städning. B. Är resultatet förenligt med de mål som fullmäktige beslutat? De finansiella målen och verksamhetsmålen för god ekonomisk hushållning speglar kommunens ekonomiska ställning. Av fyra finansiella målsättningar har alla mål uppnåtts utom ett som anses delvis uppnått. Finansiella mål och uppföljning av måluppfyllelse Av fyra finansiella mål för god ekonomisk hushållning 2016 uppnås tre helt och ett delvis. Målen och indikatorerna är: Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt inom tilldelade ramar. Målet bedöms som uppfyllt. Verksamhetens nettokostnader har ökat med 5,5 % (målvärde högst 5,9 %). Skatter, generella bidrag och utjämning har ökat med 6,8 % (målvärde 5,4 %). Nettokostnaderna ökar snabbare än 2015, men skatter, generella bidrag och utjämning har ökat ännu snabbare. I de generella statsbidragen finns 2016 dels 60,6 mnkr med anledning av flyktingsituationen och dels 26,8 mnkr för ökat bostadsbyggande. Båda dessa tillfälliga statsbidrag motsvarar 1,6 % av de totala skatteintäkterna. Utan dessa tillskott hade de totala skatteintäkterna istället blivit ca 10 mnkr lägre än budget. Resultatet ska långsiktigt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna. Målet är uppfyllt för 2016 och även som genomsnitt över åtta år. Årets resultat i % av skatteintäkter, generella bidrag och utjämning är 4,3 % (Målvärde minst 2,0 %). Genomsnittligt resultat under en åttaårs period är 2,6 % (Målvärde minst 1,8 % innevarande år, tre år framåt och fyra år bakåt). Båda dessa indikatorer har kraftigt förbättrats jämfört med föregående år. Till resultatet bidrar exploateringsverksamheten och realisationsvinster
25 Sid 25 (27) med 80,3 mnkr utöver budget, vilket motsvarar 22 % av resultatet. Realisationsvinsterna på 66,3 mnkr ger en intäkt 2016, men då kommunen sålt tomträtter, innebär det lägre intäkter för tomträttsavgälder framåt. Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans. Målet bedöms vara uppfyllt. Kommunkoncernens soliditet har ökat från 23,6 % till 28,5 %. Soliditeten i koncernen har ökat med 4,9 procentenheter. Kommunkoncernens skuldsättningsnivå (kr/invånare) har minskat från kr/invånare till kr. Skuldsättningen per invånare påverkas dels av att Gävle växer och antalet invånare ökar och dels av att skulderna har minskat med 263,5 mnkr. Investeringar bör till 100 % vara självfinansierade sett över en femårsperiod. Målet bedöms som delvis uppnått. Självfinansieringsgrad, per år 107 %, målvärde 57 %. Självfinansieringsgraden har ökat 2016, vilket beror på ett högt resultat samtidigt som 40 % av investeringarna för kommunens egna verksamheter inte genomförts. Självfinansieringsgrad, över en rullande femårsperiod 92 %. Målvärde minst 72 % i genomsnitt de senaste fem åren Självfinansieringsgraden är oförändrad jämfört med femårssnittet förra året. För att kunna självfinansiera den höga investeringsvolymen krävs resultat på årets nivå eller högre. Analys Nettokostnaderna ökar snabbare än 2015, men skatter, generella bidrag och utjämning har ökat ännu snabbare, vilket förklaras av extra generella statsbidrag. Årets resultat för kommunen, 369,9 mnkr, påverkas av jämförelsestörande poster: Realisationsvinster 63 mnkr, försäljning av tomträtter (Försäljningen av tomträtter ger lägre årliga tomträttsavgälder) Exploateringsverksamheten 74,6 mnkr (15 mnkr mer än budget) Återbetalning borgensförbindelse Samkraft AB 9,3 mnkr Utdelning Kommuninvest 10,8 mnkr Generella statsbidrag: Bidraget för flyktingsituationen, 60,8 mnkr Generella statsbidrag: Bidraget för ökat bostadsbyggande 26,8 mnkr
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016
REVISIONSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2016 Till fullmäktige i Gävle kommun Sid 1 (5) Dnr 17REK6 Vi har granskat verksamheten i kommunstyrelsen, nämnderna och de gemensamma nämnderna samt, i vår roll som utsedda revisorer
Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010
GRANSKNINGSRAPPORT 2011-04-28 Kommunledningskontoret Revisorkollegiet fk Sid 1 (6) Dnr 11REK9 Handläggare: Gunilla Beckman Ljung Per Mårsell Årsredovisning och lagstadgad delårsrapport 2010 A. Har årsredovisningen
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
GRANSKNINGSRAPPORT 2014-10-21 Revisorskollegiet Sid 1 (8) Dnr 14REK7 Handläggare: Per Mårsell Eva Sundin Gävle kommuns delårsrapport 2, 2014 Vi bedömer att delårsrapporten i stort uppfyller de lagstadgade
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning HÄRJEDALENS KOMMUN
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012. HÄRJEDALENS KOMMUN 17 maj 2013 Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Revisionsfråga och kontrollmål... 2 2.3 Avgränsning...
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Dennis Hedberg Hanna Franck-Larsson Micaela Hedin Granskning av delårsrapport 2014 Bollnäs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2017-12-31 Revisionsrapport 2018-03-23 2018 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Conny Erkheikki Granskning av delårsrapport 2016 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per
Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Översiktlig granskning av delårsrapport per 2018-08-31 Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en
Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning av delårsrapport per 2017-08-31 KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer
Granskning av delårsrapport 2016
KS/2015:287 Granskningsrapport Anders Rabb Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Sofia Nylund Ebba Lind Fredrik Jehrén Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport 2016 Solna Stad Granskning
Granskning av delårsrapport 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Anna Carlénius Revisionskonsult September 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfrågor...
Gävle kommuns delårsrapport 2, 2018
G R AN S K N I N G S R AP P O R T 2018-10-18 Revisorskollegiet Sid 1 (16) Dnr 18REK23 Handläggare: Nina Wennberg Eva Sundin Jenny Thorsell Susanna Berglund Gävle kommuns delårsrapport 2, 2018 A Har delårsrapporten
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Värnamo kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 9
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 9 2016 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2
Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun
Rapport avseende granskning delårsrapport 2011-08-31. Forshaga Kommun Oktober 2011 Innehåll Sammanfattning och kommentarer...1 1 Inledning...2 1.1 Syfte...2 2 Iakttagelser...3 2.1 Periodiseringar och delårsbokslutshandlingar...3
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Sofia Nylund Anders Rabb Anders Haglund Granskning av delårsrapport 2014 Sollentuna kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport Rapport från Stadsrevisionen
Granskning av delårsrapport 2015-08-31 Rapport från Stadsrevisionen Dnr 3.1.2-205/2015 Den kommunala revisionen är fullmäktiges kontrollinstrument för att granska den verksamhet som bedrivs i nämnder och
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2016
www.pwc.se Granskningsrapport Inger Andersson Cert. kommunal revisor Anela Cmajcanin Revisor Granskning av delårsrapport 2016 Marks kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1. Sammanfattande
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Vännäs Kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Översiktlig granskning av delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB 2016-10-11 Antal sidor: 8 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund
Översiktlig granskning av delårsrapport 2016
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2016 Översiktlig granskning av delårsrapport 2016 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Revisionsrapport. Arvika kommun. Granskning av Delårsrapport. Oktober Max Tolf
Revisionsrapport Oktober 2005 Granskning av Delårsrapport Max Tolf Arvika kommun Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1. Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Revisionsfråga...2 1.3 Revisionsmetod...2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Granskning av delårsrapport 2013 Haparanda Stad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Översiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2014-08-31. Timrå kommun Oktober 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Granskning av årsredovisning 2009
Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 3 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens
Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per
Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2017-08-31 1 Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning och prognos... 3 Balansräkningen... 3 Sammanfattande slutsats rörande resultat och ställning i staden...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2017
Granskningsrapport Daniel Brandt Jonas Axelsson Remmi Gimborn Granskning av delårsrapport 2017 Melleruds kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport. Surahammars kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Magdalena Bergfors Helene Ellingsen Elisabeth Husdahl Surahammars kommun Oktober Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning
Granskning av delårsrapport. Torsås kommun
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Arvika kommun. Översiktlig granskning delårsrapport Revisionsrapport KPMG AB. Antal sidor: 7. Arvika Rapport delårsgranskning11.
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 7 Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Finansiella mål och god redovisningssed 1 1.2 Mål för verksamheten 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Revisionskriterier
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013
Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Värnamo kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av bokslut och årsredovisning per
Granskning av bokslut och årsredovisning per 2016-12-31 Revisionsrapport Markaryds kommun 2017-04-10 2017 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2
Dnr: Revisorerna 20/2016. Sundbybergs stad. Granskning av delårsrapport per
Dnr: Revisorerna 20/2016 Sundbybergs stad Granskning av delårsrapport per 2016-08-31 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2016 Innehåll Inledning...2 Resultaträkning
Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6
Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2005 KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Revisionsmål 2 5. Granskningens omfattning 2
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Ebba Lind Charlotta Franklin Simon Löwenthal Granskning av delårsrapport Håbo kommun Granskning av delårsrapport Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1
Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Richard Vahul Certifierad kommunal revisor Jenny Nyholm Revisionskonsult Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1.
Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Annie Wang Revisionskonsult 11 oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2.
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer
Granskning av delårsrapport Mönsterås kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2017 Maria Schönbeck Alexander Arbman Jörn Wahlroth Oktober 2017 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte
Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun
Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Oktober 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Bakgrund 2 1.1 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av årsredovisning 2017
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2017 Caroline Liljebjörn Certifierad kommunal revisor Elin Freeman Revisionskonsult April 2018 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning...
Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun
Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén
Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2
Stenungsunds kommun, kommunrevisionen
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning
Olofströms kommun. Revisionsrapport avseende delårsbokslut Audit KPMG AB
Revisionsrapport avseende delårsbokslut 2012 Audit KPMG AB Innehåll 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Förvaltningsberättelse 3.1 Investeringsredovisning 3.2 Driftsredovisning. Resultaträkning. Periodiseringar
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Conny Erkheikki, auktorisrad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Gällivare kommun PerÅke Brunström Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av årsredovisning
Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur
Revisionsrapport. Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008. Avesta kommun. Oktober 2008. Robert Heed
Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari augusti 2008 Avesta kommun Oktober 2008 Robert Heed INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning...3 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning...3 1.2 Mål av betydelse
Granskning av delårsrapport Nynäshamns kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Richard Vahul Auktoriserad revisor Certifierad kommunal revisor Simon Löwenthal Revisionskonsult Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning...
Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport. Landstinget i Värmland
Granskningsrapport Carin Hultgren Lars Dahlin Anette Fagerholm Granskning av de finansiella delarna i delårsrapport 2015 Landstinget i Värmland Granskning av delårsrapport 2015 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande
Delårsrapport
Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-06-30 Krokoms kommun 2007-09-12 Hans Stark *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning och åtgärdsförslag...1 Inledning...2 Inledning och regelverk...2
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport PerÅke Brunström Lisbet Östberg Granskning av delårsrapport 2013 Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
PM - Granskning av årsredovisning 2006*
Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning
Ystads kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning Daniel Lantz Auktoriserad revisor
Ystads kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2016 Daniel Lantz Auktoriserad revisor Övergripande analys Ystad kommuns totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 50,1 33,6