översiktsplan för Göteborg

Transkript

1 översiktsplan för Göteborg föreslagen användning av mark- och vattenområden regler, rekommendationer, riktlinjer och policys fördjupningar och tillägg riksintressenas behandling DEL 2 Användning av mark- och vattenområden antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret

2 - antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret övergripande mål och strategier strategiska frågor inriktning för stadens utveckling antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret föreslagen användning av mark- och vattenområden regler, rekommendationer, riktlinjer och policys fördjupningar och tillägg riksintressenas behandling antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret översiktsplan FÖR GÖTEBORG Översiktsplanen visar hur kommunen vill att mark- och vattenområden ska användas och ger vägledning för kommunens och andra myndigheters beslut. Planen antas av kommunfullmäktige. Översiktsplan för Göteborg består av tre huvuddelar, tre kartor, ett utställningsutlåtande, en konsekvensbeskrivning och en sammanfattning. Materialet kan läsas i sin helhet men ska även kunna läsas i delar. Sammanfattning översiktsplan för GöteborG Sammanfattar planens olika delar. sammanfattning Del 1: Utgångspunkter och strategier 7 områdesvisa inriktningar Centrala Göteborg - innerstaden Centrala Göteborg - förnyelseområden Mellanstaden Ytterstaden - framtida utvecklingsområden Kustnära områden och skärgården Storindustri, hamn och logistik Naturområden 13 Strategiska frågor 1. Göteborgs roll i en växande region 2. Attraktiv stadsmiljö 3. Robust samhälle 4. Fler bostäder 5. Växande och förändrad handel 6. Expansivt näringsliv 7. Nordens logistikcentrum 8. Förändrat transportbehov 9. Mångfald, tryggt och mänskligt 10. Rekreation och hälsa för ökad livskvalitet 11. Natur- och kulturmiljö för attraktivitet 12. Tillgång till kusten 13. Särskilda lokaliseringar Sammanfattning En summering av översiktsplan, utbyggnadsordning och konsekvensbeskrivning. Sammanfattningen finns även som särtryck. Inledning I inledningen presenteras kort vad en översiktsplan är och det uppdrag som ligger till grund för översiktsplanen. översiktsplan för GöteborG del 1 utgångspunkter och strategier 13 Strategiska frågor Avsnittet inleds med övergripande målsättningar. För varje av de 13 strategiska frågor som är planens utgångspunkt, formuleras och förklaras mål och strategier. Utbyggnadsordning och områdesvisa inriktningar Stadens utveckling ska ske som komplettering i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. I avsnittet presenteras utbyggnadsordningen tillsammans med sju områdesvisa inriktningar. Del 2: Användning av mark- och vattenområden Användning av mark och vattenområden Här ges utvecklade förklaringar till beteckningar på karta 1. För längre beskrivningar av värdefulla områden se del 3. Regler och rekommendationer Rekommendationerna i detta avsnitt ska användas vid beslut om översiktsplan för GöteborG del 2 användning av mark- och vattenområden användning av mark- och vattenområden. I avsnittet sammanfattas också de lagregler som gäller. Till avsnittet hör karta 2. I en lista anges övriga antagna kommunala riktlinjer och policys. Fördjupningar och tillägg Fördjupningar av översiktsplanen och tematiska tillägg gäller som en del av översiktsplanen. I detta avsnitt listas aktuella fördjupningar och tillägg. Dessa har varit utställda tillsammans med översiktsplanen. Riksintressenas behandling En beskrivning av hur riksintressena berörs av planen, hur de tillgodoses samt om kommunen har en, från staten, avvikande uppfattning om specifika riksintressen. Beskrivningar av riksintressen, se del 3 och karta 3.

3 riksintressen allmänna intressen miljö- och riskfaktorer mellankommunala frågor antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret övergripande analys sociala konsekvenser ekonomiska konsekvenser miljökonsekvenser antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret antagen av kommunfullmäktige stadsbyggnadskontoret Del 3: Riksintressen, miljö- och riskfaktorer Inledning I inledningen förklaras vad riksintressen och allmänna intressen är samt geografiska riktlinjer enligt miljöbalken kap. 4. I följande avsnitt beskrivs mark- och vattenområden av riksintresse för de olika aspekterna. översiktsplan för GöteborG del 3 riksintressen, miljö- och riskfaktorer Naturmiljö Värdefulla naturområden och naturskydd beskrivs. Friluftsliv Områden viktiga för friluftslivet beskrivs. Kulturmiljö Värdefulla kulturmiljöer anges och beskrivs. Karta 1: Användning av mark- och vattenområden Kommunikationer Beskrivningar av allmänna intressen för alla trafikslag samt korta beskrivningar av föreslagna markreservat för kommunikationer ges. Tekniska anläggningar och totalförsvaret Viktiga anläggningar för energiproduktion, vattenförsörjning och avfallshantering m.m. listas och beskrivs. Intressen för totalförsvaret beskrivs. Areella näringar Värdefull jord- och skogsbruksmark anges. Yrkesfiskets intressen beskrivs. Värdefulla ämnen och material beskrivs. Karta 2: Regler och rekommendationer Miljö- och riskfaktorer I avsnittet redovisas miljö- och riskfaktorer som kan påverka bebyggelse, som t.ex. luftkvalitet, buller, extremt väder och skredrisker. Mellankommunala frågor Göteborg gränsar till flera kommuner. I avsnittet tas kommungemensamma frågor upp. Underlagsmaterial En litteraturlista med studier, inventeringar m.m. som kan användas som kunskapsunderlag i fortsatt planering. Karta 3: Riksintressen Konsekvensbeskrivning Enligt lag ska översiktsplanens konsekvenser lätt kunna utläsas. Konsekvensbeskrivningen innehåller en övergripande analys av översiktsplanen. En studie av om översiktsplanens mål samverkar eller motverkar varandra ingår, samt konsekvenser ur sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter. översiktsplan för GöteborG konsekvensbeskrivning utställningsutlåtande I utställningsutlåtandet sammanfattas och kommenteras inkomna yttranden. Länsstyrelsens yttrande redovisas i sin helhet. Varje yttrande går också att läsa i sin helhet genom att klicka på respektive rubrik i det digitala materialet. översiktsplan för GöteborG utställningsutlåtande

4 Ansvarig för sammanställning av översiktsplanen är översiktsplanegruppen på stadsbyggnadskontoret. Medverkande från översiktsplanegruppen har varit hanna areslätt, evelina eriksson, lill esbold, carolin folkeson, kester gibson, ann-louise hohlfält, lena jacobsson, joachim karlgren, hans linderstad, marianne linger, ylva löf, ulf moback, anna modin, ingrid sondén och lisa wistrand. medverkande konsulter har varit wsp samhällsbyggnad, rådhuset arkitekter, SWECO EUROFUTURES, White arkitekter, FB Engineering och Agadem. foton stadsbyggnadskontoret eller jonas berg om inte annat anges. tryckt material kan beställas från översiktsplanegruppen, stadsbyggnadskontoret, tel: Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a

5 Del 2 Innehållsförteckning Användning av mark- och vattenområden... 7 Regler Och Rekommendationer...19 Regler och rekommendationer Kommunala riktlinjer och policys Fördjupningar och tillägg Riksintressenas behandling...51 Index Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a

6 yt karta yt karta Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 6

7 Användning av markoch vattenområden Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a

8 a n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n användning av mark- och vattenområden Karta 1: Användning av mark- och vattenområden redovisning av planen I översiktsplanens del 1 redovisas de mål och strategier som planen grundas på. I avsnitten Inriktning för stadens utveckling och Områdesvisa inriktningar i samma del kopplas den övergripande utbyggnadsstrategin till olika geografiska områden i staden. I översiktsplanens del 2 (denna del) och på kartor visas vilka fysiska uttryck strategier och överväganden får på markanvändningen samt också hur ställningstagandena kan följas upp i olika prövningar och beslut om förändrad användning av mark- och vattenområden. Redovisningen av planen görs på två kommuntäckande kartor Användning av mark och vattenområden och Regler och rekommendationer samt i beskrivande text. Översiktsplanens karta 1 Användning av mark- och vattenområden, är en illustration av huvuddragen i pågående och föreslagen förändrad mark- och vattenanvändning i planområdet. Karta 2 Regler och rekommendationer visar hur bebyggelse får tillkomma, förändras eller bevaras samt vilka lagstadgade regler om markanvändningen som finns och var dessa gäller inom kommunens mark- och vattenområden. De båda kartorna med tillhörande text ska läsas och användas parallellt. Till översiktsplanen hör vidare karta 3 Riksintressen enligt miljöbalken kapitel 3 och 4 samt en sammanfattande redovisning av hur riksintressena tillgodoses i planen. Planens huvuddrag och övergripande struktur En översiktsplan ska visa grunddragen i användningen av mark- och vattenområden i kommunen. Det är därför framför allt den övergripande strukturen som kan utläsas i planens kartor, medan detaljerad markanvändning successivt redovisas i fördjupningar av översiktsplanen, programstudier och detaljplaner. Översiktsplanen visar tydligt på en utbyggnad av staden som inriktas mot komplettering inom den del av den befintliga bebyggelsestrukturen där god försörjning med kollektivtrafik kan erhållas. Utbyggnaden ska kombineras med ett ökat byggande i strategiskt belägna knutpunkter. Nytillskott och förändringar kommer därför att ske i första hand i stadens centrala områden och mellanområden. I undantagsfall kan ett visst kompletteringsbyggande också behöva ske i ytterområden där t.ex. ett ökat befolkningsunderlag krävs för att förbättra infrastruktur och service eller där ensidigt utbud av bostadstyper behöver kompletteras till en mer varierad blandning av olika typer av bostäder. I flera av de centrala förnyelseområdena planeras radikala förändringar av markanvändningen. Sådana områden är Gullbergsvass, Frihamnen och Backaplan, och på längre sikt också Ringön och Marieholm-Slakthusområdet. För Backaplan pågår arbete med en fördjupning av översiktsplanen. Komplettering och förtätning planeras också i flera andra delar av staden som t.ex. Högsbo, Biskopsgården och Gamlestaden. Markanvändingsstudier finns framtagna eller pågår för några av dessa områden. De strategiska knutpunkterna är: Angereds centrum, Gamlestaden, Backaplan, City och Frölunda torg. Ett ökat byggande runt knutpunkterna förslås för att för- Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a

9 A n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n stärka underlaget för service och kollektivtrafik. Strategin medför att det inte planeras för någon utbyggnad av nya ytterområden förrän sådana områden är försörjda med utbyggd infrastruktur, främst god kollektivtrafik. Områden som kan bli aktuella för en utbyggnad på längre sikt redovisas i översiktsplanen på karta 1 som Utredningsområde för framtida bebyggelseområden, respektive Utredningsområde för framtida verksamhetsområden. Den omfattande utbyggnad av staden som föreslås i planen kräver stora förbättringar och förstärkning av det övergripande trafiksystemet. Lägen för nya förbindelser över och under Göta älv för biltrafik, järnväg och gång- och cykeltrafik föreslås i planen. Vidare föreslås reservat för ett antal kompletterande och förstärkande väglänkar för vägtrafiken samt utökad och förbättrad kollektivtrafik. En utbyggnadsstruktur som bygger på förtätning och komplettering i det redan byggda kräver att särskild hänsyn tas så att kvaliteterna i stadens grönytor bibehålls. I översiktsplanen uppmärksammas och betonas också vikten av god tillgång till kust- och skärgårdsområdet och till stora sammanhängande natur- och friluftsområden för rekreation i stadens närhet. Flera av dessa är eller föreslås bli säkrade genom t.ex. naturreservat eller detaljplan. Utbyggnadsplanering UP05 I studien utbyggnadsplanering 2005 UP05 gjordes en summering av studier, program och planer vilket visade att Göteborg har möjlighet att bygga ut minst bostäder. Inom UP05 studerades hur utbyggnaden kan ske för att uppnå långsiktig hållbarhet. Tre alternativa utbyggnadsstrategier, som alla ger förutsättningar för en bättre kollektivtrafik, byggdes upp. De tre strukturalternativen benämndes Komplettering, Knutpunkter och Stråk. Dessutom togs ett Jämförelsealternativ fram, där utbyggnaden sker utan någon övergripande idé om kollektivtrafikutbyggnad. Byggnadsnämnden fattade efter redovisning av studien beslut ( ) om att fortsatt planering sker med inriktning mot komplettering i kombination med byggande i strategiska knutpunkter. Angereds centrum Backaplan Gamlestaden City Frölunda torg Huvudsaklig utbyggnad ska ske genom komplettering i befintlig bebyggelsestruktur kombinerad med ökat byggande i strategiska knutpunkter. Ingen mer omfattande utbyggnad i de glesare ytterområdena ska planeras förrän dessa har god kollektivtrafikförsörjning och annan infrastruktur och service är utbyggd. I övrigt ska iakttas återhållsamhet mot ny spridd bebyggelse utanför detaljplanelagda områden. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 9

10 a n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n KARTA 1: ANVÄNDNING AV MARK- OCH VATTENOMRÅDEN Redovisning i text och på karta På kartan redovisas huvuddragen i dels pågående, dels föreslagen användning av mark- och vattenområden i kommunen. Rubrikerna i texten följer i huvudsak kartans teckenförklaring. Eftersom övervägande utbyggnad av staden föreslås ske genom komplettering och omvandling i redan tidigare bebyggda områden kan mindre kompletteringar inte detaljerat utläsas ur kartan. Vidare medger inte kartunderlaget någon exakt tolkning av områdesgränserna. Dessa kommer att studeras vidare i fördjupningar av översiktsplanen och detaljplaner. Aktuella fördjupningar av översiktsplanen finns redovisade på karta 1 och 2. Se vidare Fördjupningar och tillägg, del 2. Karta 1: Användning av mark- och vattenområden Exempel på verksamhetsområden med olika innehåll: Ytterhamnsområdet med raffinaderier och andra omgivningspåverkande anläggningar som kräver skyddsavstånd mot bostadsbebyggelse. Volvos anläggningar norr om ytterhamnsområdet - de är ytkrävande och har krav på skyddsavstånd till annan bebyggelse. Alelyckan, Högsbo och Sisjön - områden med mindre störande verksamheter som småindustri, handel, lager, partihandel och transportverksamhet. Pågående användning av mark- och vattenområden Bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor Områdena omfattar huvuddelen av den idag bebyggda staden utom större, sammanhängande verksamhetsområden, institutioner, större grönområden och trafikleder som redovisas separat. Inom områdena inryms bostäder i den täta innerstaden och villaområden i mer perifera delar. Dessutom inryms kontor, mindre verksamhetsområden, handel och andra anläggningar för service. Vidare ingår också lokalgator, allmänna platser, gång- och cykelstråk och grönytor, dvs sådana typer av funktioner som bidrar till en levande stadsmiljö och som är möjliga att blanda i en stad utan att störningar uppstår. Förnyelse genom ombyggnad och nybyggnad inom den byggda staden ska i första hand ske inom områden som kan försörjas med god kollektivtrafik. Komplettering bör också fortsättningsvis ske så att bostäder, service och verksamheter som inte är störande för omgivningen blandas. Vid komplettering och nybyggnad ska beaktas att tillgången till och kvaliteterna i stadens grönområden bevaras och att grönområden i tillräcklig omfattning tillskapas nära bostäderna för det som byggs nytt. Väl placerade ytor för barns lek ska säkras i detaljplanerna. Borttagna värden ska kompenseras så att kvaliteterna bibehålls. En annan utgångspunkt är att det ska finnas eller tillskapas också andra bostadskomplement och servicefunktioner i närområdet då staden kompletteras med nya bostäder och arbetsplatser. Vidare ska hänsyn tas till den befintliga bebyggelsens karaktär och kulturhistoriska innehåll vid förändringar, se vidare del 3 Kulturmiljö. I områden av riksintresse för kulturmiljövården ska särskild hänsyn tas så att värdena inte skadas eller bebyggelsemiljöerna förvanskas. Läs vidare under avsnitten om strategiska frågor och de områdesvisa inriktningarna i del 1. Verksamhetsområde Verksamhetsområden kan innehålla störande verksamheter, större och mindre industrianläggningar, lager, hamnverksamhet, partihandel och liknande. Vidare ingår också lokalgator, allmänna platser och gång- och cykelstråk samt grönytor. Områdena är olika till innehåll, struktur, utnyttjandegrad och karaktär. Generellt gäller att bostäder och andra funktioner som kan bli störda är olämpliga att lokalisera inom verksamhetsområden och också i vissa fall i nära anslutning till dessa. De flesta befintliga verksamhetsområden föreslås bibehålla sin nuvarande funktion. Undantagna är områdena Frihamnen, Gullbergsvass och delar av Gamlestaden samt Ringön, Marieholm-Slakthusområdet och en del av Högsbo/Sisjön som Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 0

11 A n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n samtliga är äldre hamn- och verksamhetsområden i behov av omvandling och förnyelse. Dessa ingår i de stadsutvecklingsområden där översiktsplanen anger förändrad markanvändning med blandade funktioner. I första hand ska nya störande verksamheter lokaliseras i befintliga verksamhetsområden där komplettering är möjlig. I vissa verksamhetsområden ryms också handel. Nya etableringar av handel ska generellt undvikas i verksamhetsområden. Eventuell ny handel ska koncentreras inom eller i anknytning till befintliga etableringar. Inom några verksamhetsområden finns värdefulla natur- och kulturmiljöer, se vidare beskrivningar del 3. Verksamheter som inte är störande finns också och kan tillkomma inom vad som i planen betecknas bebyggelseområden med grön- och rekreationsytor. Grön- och rekreationsområde Inom områdena ingår förutom allmänna grön- och rekreationsytor också större parker, idrotts- och friluftsområden. Dessutom ingår till en mindre del i de grönmarkerade områdena också impediment, vägområden och andra områden som är mindre betydelsefulla som rekreations- och grönområden, men som ändå är olämpliga för bebyggelse. Större sammanhängande gröna områden med särskilt utpekade kvaliteter och värden har markerats med streckad yta och finns förtecknade i slutet av detta avsnitt. Avgränsning och utbredning av områdena är endast översiktligt redovisade. Vid planering för förändrad markanvändning i gränserna mot de grönmarkerade områdena måste hänsyn tas till dessa särskilt om grönområdet markerats ha utpekade kvaliteter. Motiv för eventuellt ianspråktagande ska anges i fördjupning av översiktsplanen och/eller i detaljplan. Rekreationsanläggning Områdena innehåller anläggningar för ridsport, golf, motor- och skjutbanor. Gemensamt för anläggningarna är att de tar stora markområden i anspråk och kan påverka omgivningen genom t.ex. lukt och buller. Läs vidare under Anläggningar för fritidsaktivitet i del 3. Större begravningsplats På plankartan redovisas större befintliga begravningsplatser. Större institution Med institutioner avses större områden med offentlig verksamhet som försvar, stora vårdanläggningar och fångvårdsanläggningar. Jordbruksmark Den redovisade jordbruksmarken används idag för odling och bete. Någon gradering av brukningsvärdet har inte gjorts. Kommunen är markägare till stora delar av jordbruksmarken, ca 2700 ha. Vissa delar av områdena utgörs av vackra kulturlandskap med värdefull landskapsbild och dessa ingår i de områden som redovisas särskilt nedan. På sikt kan delar av områdena komma att få annan markanvändning. Läs vidare under Areella näringar och Kulturlandskap, del 3. Fritidshus Med beteckningen F avses äldre fritidshusområden där målsättningen är att behålla fritidsboendeprägeln och förhindra olämplig omvandling till helårsboende. Områdena saknar kommunala vatten- och avloppssystem och övrig infrastruktur är bristfällig. Stora delar av bebyggelsen är också belägen i känsliga naturmiljöer av värde Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 1

12 a n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n för friluftslivet där omfattande omvandling till helårsanvändning skulle kunna medföra ingrepp i natur- och friluftsintressena. Den bebyggelse som avses är belägen huvudsakligen på fritidsöarna Stora Förö, Knarrholmen, Källö, Sjumansholmen och Fotö i södra skärgården, utefter kustområdet på Hisingen samt i Vättlefjäll. Se vidare också under Regler och rekommendationer. Kolonistugeområde Med beteckningen K avses koloniområden med stugor. Odlingslottsområden utan stugor finns inom beteckningen Grön- och rekreationsområden. Nedlagd deponi Deponier som inte är i bruk redovisas på kartan. Deponiernas innehåll är av olika karaktär, men områdena är vanligtvis förorenade av hushålls- och byggavfall, vilket ger restriktioner för markanvändningen. De största deponiområdena finns i ytterhamnen, där mycket byggavfall finns deponerat. Se vidare under avsnittet Regler och rekommendationer. Täkt Områdena är sådana som används som bergtäkter och som har tillstånd för pågående verksamhet. Verksamheterna ger störningar i form av buller och vibrationer som innebär restriktioner för omgivande markanvändning. Täkterna ligger i Tagene, Vikanskross och Stora Göpås. Se vidare under avsnittet Värdefulla ämnen och mineral del 3. Större farled Infartslederna Böttö- respektive Torshamnsleden mot Göteborgs hamn samt farleden på Göta älv redovisas på kartan. Fler farleder redovisas i karta 2. Mudderdeponi Områden för deponi av muddermassor redovisas vid Hakefjordsflaket och vid djuphålan vid Vinga. Miljöfarligt mudder tippas idag i Torsviken. Denna mudderdeponi är under avveckling. Tillståndsprövning för ny tipplats i Lundbyhamnen pågår. Större småbåtshamn Befintliga småbåtshamnar med fler än 100 platser redovisas. Förändrad användning av mark- och vattenområden Bebyggelseområde med grön- och rekreationsytor Här avses sådana områden där helt ny markanvändning föreslås. Områdena omfattar såväl sedan tidigare bebyggda omvandlingsområden som idag obebyggda områden i anslutning till befintlig bebyggelse. I områdena ingår bostäder, kontor, icke störande verksamheter, handels- och andra serviceanläggningar samt park- och grönområden, d v s områdena tillåts ha blandad stadsbebyggelse på samma sätt som beskrivits ovan för komplettering inom den pågående markanvändningen. Större omvandlingsområden där blandad stadsbebyggelse föreslås är Backaplan, Gullbergsvass och Frihamnen. Verksamhetsområde Här avses nya verksamhetsområden med liknande funktion som beskrivs för de befintliga ovan. Större områden för störande verksamheter är föreslagna i anslutning till bl.a. ytterhamnsområdet, Norrleden och Angered, de flesta belägna intill befintliga verksamhetsområden. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 2

13 A n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n Rekreationsanläggning Områdena innehåller anläggningar för ridsport, golf, motor- och skjutbanor. Gemensamt för anläggningarna är att de tar stora markområden i anspråk och kan påverka omgivningen genom t.ex. lukt och buller. En ny multisportarena för bl.a. speedway, hundkapplöpning och hästsport planeras i närheten av Göteborg City Airport på Hisingen. Större begravningsplats Nya begravningsplatser planeras som utvidgningar av Fridhems kyrkogård på Hisingen och Billdals kyrkogård i Askim, samt i Björlanda. Större institution Med institutioner avses större områden med offentlig verksamhet som försvar, stora vårdanläggningar och fångvårdsanläggningar. På kartan redovisas läge för en ny anläggning för rättspsykiatrisk vård vid Rågården. Mellanlager för förorenade massor Plats för mellanlager av lätt förorenade jordmassor föreslås på fyra platser. Dessa är Tagene deponi, Lilla Rödjan på Hisingen samt i två områden utefter Marieholmsgatan. Se vidare under avsnittet Miljö- och riskfaktorer. Strategisk knutpunkt I knutpunkterna finns service, handel, besöks- och personalintensiva arbetsplatser samt boende i nära anslutning till kollektivtrafiken. En hög täthet eftersträvas runt knutpunkterna. En knutpunkt ska ha god tillgänglighet för all kollektivtrafik, samt också för bilister, cyklister och gående. Hela innerstaden kan idag ses som en knutpunkt. Utanför de centralaste stadspartierna finns Frölunda torg, Angereds centrum och Backaplan. På sikt ska Gamlestaden utvecklas till en knutpunkt. Läs mer: Lokaliseringsstudie av mellanlager och behandlingsanläggning för förorenade massor, byggnadsnämnden Markreservat för kommunikation, väg på mark och i tunnel Vägar, befintliga och planerade redovisas på karta 1. Läs vidare under avsnittet Kommunikationer i del 3. Markreservat för kommunikation, spårväg Reservat för planerad spårvägslinje. Läs vidare under avsnittet Kommunikationer i del 3. Markreservat för kommunikation, järnväg Reservat för planerad järnvägssträckning. Läs vidare under avsnittet Kommunikationer i del 3. Större småbåtshamn En ny hamn planeras på Södra älvstranden. Vindkraft Utbyggnad av vindkraft föreslås inom ytterhamnsområdet som komplettering och i anslutning till befintliga verk. Läs vidare om vindkraft under avsnittet Tekniska anläggningar i del 3. Kombiterminal Terminal för omlastning mellan lastbil och järnväg. Läge för ny kombiterminal föreslås vid Sävenäs/Fjällbo. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 3

14 a n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n Utredningsområde Utredningsområde för framtida bebyggelseområden Områdena är belägna främst i ytterstaden och de har reserverats för stadens utbyggnad på längre sikt, då områdena kan försörjas med god kollektivtrafik och annan infrastruktur. De områden som avses ligger främst på norra och västra Hisingen, i södra Askim och i stadens östra delar utefter Gråbovägen. Övriga utredningsområden där en blandad stadsbebyggelse ska eftersträvas i framtiden är de centralt belägna verksamhetsområdena Ringön, Marieholm-Slakthusområdet samt delar av Högsbo/Sisjö industriområde. Innan utbyggnad aktualiseras i områdena krävs fördjupat planeringsunderlag. Läs vidare under Planens huvuddrag och övergripande stuktur i denna del samt i Inriktning för stadens utveckling- utbyggnadsordning i del 1. Utredningsområde för framtida verksamhetsområden Områdena är reserverade för utbyggnad av verksamheter på längre sikt. Områdena kan komma att innehålla verksamheter som också kan vara störande för omgivningen. Innan utbyggnad aktualiseras i områdena krävs fördjupat planeringsunderlag. Utredningsområde för framtida vägförbindelser Områden där bland annat lägen för nya älvförbindelser utreds. Läs vidare under avsnittet Kommunikationer i del 3. Utredningsområde för framtida vindkraft Utredningsområden för vindkraft i Hakefjordens vattenområde redovisas. Områdets lämplighet måste prövas i vidare studier. Utredningsområde där diskussion kring framtida användning av markoch vattenområden pågår Det finns två områden, ett i Säve och ett som omfattar delar av Göteborgs hamn och Torsviken, där diskussion kring framtida användning av mark- och vattenområden pågår. För att klargöra framtida användning fordras vidare studier. Landskap med särskilt stora värden Landskap med särskilt stora värden omfattar landområde med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv, landskapsbild och/eller kulturlandskap och havsområde med särskilt stora värden för naturvård, friluftsliv och/eller yrkesfiske. På karta 1 markeras dessa samlat med en snedstreckad yta. På vidstående karta med tillhörande lista är de värdfulla områdena markerade med nummer och har en kort beskrivning. Utförligare beskrivningar och tematiska kartor för dessa områden och miljöer finns under respektive avsnitt i del 3. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 4

15 A n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n Område med särskilt stora värden för naturvården, yrkesfisket, kulturvården, landskapsbilden och/eller friluftslivet (gröna och blå snedstreckade ytor på karta 1). Områdena beskrivs på följande uppslag samt i del 3. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 5

16 a n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n Områden med särskilt stort värde (snedstreckade ytor på karta 1). Utförligare värdebeskrivningar för respektive område i del 3, sammanfattning i del 3 sidan Vinga skärgård Attraktivt för båtliv, bad och fritidsfiske. Vegetation, fågelliv, skaldjursproduktion. Fornlämningar, intressant bebyggelse. Delvis naturreservat. Riksintresse för kulturvård, yrkesfisket och friluftsliv. 2. Södra skärgården Attraktiva utflyktsmål. Bad, fritidsfiske, båtliv. Vegetation, djurliv, bergsformationer. Fiskereproduktion, skaldjursproduktion, delvis Natura 2000 och naturreservat. Riksintresse för kulturvård och friluftsliv. 3. Södra kustremsan med skärgård Attraktiva utflyktsmål och kustpromenadstråk. Bad, fritidsfiske och båtliv. Vegetation, djurliv, bergsformationer. Naturreservat planeras. Fiskereproduktion och skaldjursproduktion. Promenadområden. Vattendrag med öring. Vegetation. 5. Gatersered Kulturlandskap. Vegetation. Friluftsområde. 6. Sandsjöbacka Strövområde. Kulturlandskap. Vegetation och djurliv, delar Natura 2000 och naturreservat (planeras utvidgas). Prioriterad ridanläggning, Årekärrs ridklubb. Värdefull landskapsbild. Riksintresse för friluftslivet. 7. Skintebodalen Björnåsen Promenadområde och motionsterräng. Vegetation och vattendrag med vandrande öring. 8. Billdal Billdals park Krogabäcken Vegetation. Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. Intressant bebyggelse. Prioriterad ridanläggning, Billdals ridklubb. 9. Stora ån Välen Askimsbadet Promenadområde och kustpromenadstråk, motionsterräng och bad. Fågelliv, vattendrag, delar planeras som naturreservat. 10. Askims fältrittklubb Långeberga ridklubb Prioriterade ridanläggningar. 11. Östra Önnered Promenadområde och motionsterräng. 12. Lilla Högen Promenadområde. 13. Järnbrott Promenadområde. 14. Ruddalen Promenadområde och motionsterräng. Fornlämningar. 15. Påvelund Promenadområde och motionsterräng. 16. Svaleboskogen Promenadområde. 17. Billingen Röda sten Natur- och rekreationsvärden med kustpromenadstråk, i delar strandskyddat. 18. Slottsskogen Attraktivt parkområde med möjligheter till promenader och många slags fritidsaktiviteter. Djurpark och jättegrytor. 19. Änggårdsbergen Botanisk trädgård. Promenadområde och motionsterräng. Vegetation, djurliv och intressanta bergarter. Större delen naturreservat (under revidering) och naturminne. Riksintresse för naturvård och friluftsliv. 20. Mossen och norra Guldhedens bergbranter. Idrotts- och promenadområde. Bergsformationer viktiga för stadsbilden. 21. Renströmsparken Bergsformation viktig för stadsbilden. 22. Trädgårdsföreningen med Kungsparken Kulturhistoria, Trädgårdsföreningen är byggnadsminne och attraktivt parkområde. 23. Överåsparken Promenadområde med kulturvärden. 24. Prästgårdsängen Promenadområde. 25. Kärralund Promenadområde. Prioriterad ridanläggning, Göteborgs fältrittklubb. 26. Delsjöbäcken Bäckravin och vattendrag med öring. 27. Delsjöområdet Ströv- och promenadområde samt motionsterräng. Möjligheter till bad, fiske, paddling, skridskoåkning, ridning och golf. Fågelliv samt berg- och moränformationer. Kulturlandskapsvärden. Riksintresse för kulturvård och friluftsliv. 28. Fräntorp Källberget Ekbacke med fornlämning. Bergsparti. Friluftsliv. 29. Säveån Bellevue Fiskrikt vattendrag Natura 2000-område, fågelliv. Jättegrytor. Säveån är av riksintresse för naturvård. 30. Bergsjön Promenadområde. Möjligheter till bad, fiske, skridskoåkning och bergsklättring. 31. Gärdsås Kulle och Kviberg Promenadområde och vegetation. 32. Väster om Kortedala Promenadområde. 33. Nedre Lärjeåravinen Promenadområde och motionsterräng. Vegetation och djurliv, fiskeförande vattendrag Natura 2000, naturreservat planeras. Riksintresse naturvård. Prioriterad ridanläggning, Storås ridklubb. 34. Angered Sörbergen Promenadområde och bad. Bergsformationer. Vegetation. 35. Söder om Olofstorp Strövområde och vegetation. 36. Lärjeåns övre ravinområde med Bergumsslätten Vackra raviner av geologiskt intresse. Vegetation och fiskförande vattendrag. Natura 2000 och naturreservat planeras. Bergumsslätten har kulturlandskap med stort värde för landskapsbilden. Friluftsliv. Riksintresse för naturvård. 37. Vättlefjäll Ströv- och promenadområde, motionsterräng, möjligheter till bad, fritidsfiske och paddling. Vegetation, djurliv, bergsformationer, delvis Natura 2000 och naturreservat. Kulturlandskap och landskapsbild. Riksintresse för naturvård, kulturvård och friluftsliv. 38. Väster om Gårdsten Promenadområde och motionsterräng. Bergbranter viktiga för landskapsbilden. 39. Agnesberg Promenadområde. Bergbranter viktiga för landskapsbilden. 40. Hjällbovallen Promenad- och idrottsområde och motionsterräng. Bergbranter viktiga för landskapsbilden. 41. Västra Göta älvstranden Vassar och sumpar. Vegetation och fågelliv. Fiskförande vattendrag. Delvis Natura 2000 och naturreservat (planeras utvidgas ner till Angeredsbron). Delvis riksintresse för friluftsliv. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 6

17 A n v ä n d n i n g a v m a r k - o c h v a t t e n o m r å d e n 42. Rönning Göta älvdalen Vegetation. 43. Ellesbo Några mindre områden på moränformationer. Vegetation, djurliv och fornlämningar. 44. Ingebäck Ändmorän och vegetation. 45. Djupedalsområdet med omgivningar Tolseredsravinen. Strövområde. Vegetation-och djurliv. Fornlämningar och fornborg. Värdefull landskapsbild. Riksintresse för kulturvård. 46. Göddered Hakered Attraktivt utflyktsmål. Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. Vegetation. Delvis Natura 2000-område och naturreservat (planeras utvidgas). 47. Ragnhildsholmen Grimås by Kulturlandskap, fågelliv, delvis Natura 2000-område och delvis naturreservat, värdefull landskapsbild. 48. Grimås Lunna Askekärret Kulturlandskap. Våtmarksområde. Prioriterad ridanläggning, Göteborgs handikappridklubb. 49. Nordre älvs fjord med omgivande stränder Vegetation, fågelliv och fiskförande vattendrag. Friluftsliv. Värdefull landskapsbild. Natura 2000-område och naturreservat. Riksintresse för naturvård. 50. Gunnesby kullar Hagmark. 51. Öxnäs Askesby Kulturlandskap och värdefull landskapsbild, områdesbestämmelser för bebyggelse. Vegetation. Natura 2000-område, naturreservat planeras. Riksintresse för naturvård och kulturvård. 52. Skändla Tuveslätten Fornlämningar och bebyggelsemiljöer med Tuve kyrkby. Skalbank med intressant vegetation och djurliv. Naturreservat planeras. Värdefull landskapsbild. Friluftsliv. 53. Trollereds lund Vegetation. 54. Jämmerberget Klareberg Promenadområde och motionsterräng, vegetation. Prioriterad ridanläggning, Clarebergs ridklubb. 55. Böneredsåsen Geologisk intressant åsrygg. Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. 56. Lillhagen Vegetation. 57. Backatorp Promenadområde. 58. S:t Jörgens park Vegetation. 59. Söder om Backadalen Promenadområde och motionsterräng. 60. Berg vid Brunnsbo Bergsformationer. 61. Kvillen Kvillebäcken och Hökälla Vegetation, fågelliv och promenadområde. Värdefull landskapsbild. 62. Holmdammen Vegetation, fågelliv och kulturhistoriskt intressant bebyggelse. 63. Hisingsparken Tången Promenadområde och motionsterräng. 64. Kålseredsbäcken Vegetation och öringvatten. 65. Svartemosse Promenadområde, motionsterräng, skridskoåkning och fritidsfiske. 66. Svartedalen Promenadområden. 67. Flunsås och berg vid Tolered Attraktivt parkområde med fritidsaktiviteter, bergsformationer. 68. Ramberget Promenadområde och bergsformationer. 69. Krokängsparken Promenadområde och vegetation. 70. Färjenäs Friluftsliv. 71. Rya skog och Rya nabbe Vegetation och djurliv, naturreservat. 72. Nya Älvsborg med omgivningar Fågelliv, bebyggelsemiljö och ödebegravningsplats. 73. Torsviken Fågelliv Natura 2000-område, naturreservat planeras. Friluftsliv. 74. Varholmarna Porsholmarna (södra Torslandakusten) Fågelliv. Attraktiva utflyktsmål, möjligheter till fritidsfiske. Vegetation. 75. Hästevikarna Attraktiva utflyktsmål. Möjligheter till fritidsfiske. Vegetation. 76. Tors slott Linnefjäll Vegetation och fornlämningar. Friluftsliv. 77. Väster om Nolered Motionsterräng, idrottsområde och vegetation. 78. Centrala Torslanda Promenadområde och kulturlandskap. 79. Bulycke ridklubb Prioriterad ridanläggning. 80. Lilleby Tumlehed Attraktiva utflyktsmål, bad, fritidsfiske, kustpromenadstråk. Vegetation och djurliv. Fornlämningar. Mindre del är Natura 2000-område och naturreservat. Värdefull landskapsbild. Riksintresse för kulturvård. 81. Bronsålderssundet Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. Naturvärden. 82. Osbäcken med omgivningar Kulturlandskap, vandrande öring. 83. Kvisljungeby Låssby Lexby Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. Prioriterad ridanläggning, Alleby ridklubb. 84. Högåsa Nolviks Kile Kulturlandskap och värdefull landskapsbild. 85. Björlandahalvön Kulturlandskap. Djurliv. Delar Natura 2000-område och naturreservat. Värdefull landskapsbild. 86. Kallhed Kippholmen Kulturlandskap. Vegetation. Delar Natura 2000-område och naturreservat. Värdefull landskapsbild. 87. Nordre älv Grundområde viktigt för fiske och fåglar. Vegetation. Natura 2000 och naturreservat. Riksintresse för naturvård och friluftslivet. 88. Rivö fjord Område för fritidsbåtar. Naturvärden. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 1 7

18

19 Regler Och Rekommendationer inledning regler rekommendationer för mark- och vattenanvändningen riktlinjer och Policys

20 r e g l e r o c h r e k o m m e n d a t i o n e r Regler och rekommendationer Regler är juridiskt bindande Rekommendationer är ställningstagnaden i denna översiktsplan Riktlinjer och policys är tidigare fastlagda kommunala anvisningar Definitioner I detta avsnitt med tillhörande karta 2 anges de regler, rekommendationer och riktlinjer som ska gälla vid prövningar av förfrågningar om nybyggnad och planläggning och andra förändringar av byggnader och anläggningar samt i vilka områden som dessa gäller. Med regler avses bestämmelser som återfinns i de lagar som reglerar plan- och byggväsendet. Regler är juridiskt bindande. Rekommendationer är ställningstaganden till hur kommunen i översiktsplanen förhåller sig till mark- och vattenanvändningen i ett speciellt område. Rekommendationerna är inte juridiskt bindande. De gäller för områden där det inte finns andra regler, t.ex. i områden där detaljplan eller naturreservat saknas, men ska också beaktas vid detaljplaneläggning. Riktlinjer och policys är fastlagda av kommunal nämnd i andra beslut eller har antagits av fullmäktige. Ett urval av gällande riktlinjer och policys redovisas. Nya riktlinjer och policys har inte tagits fram i samband med denna översiktsplan. Vissa delar av de antagna tematiska tilläggen till översiktsplanen Vatten så klart - vattenplan för Göteborg och Transporter av farligt gods samt komplettering av riktlinjerna i översiktsplan för Göteborg Förorenade områden i Göteborg har förts in som rekommendationer på karta 2 och i texten. Förhållandena idag Det mesta av bebyggelsen är reglerad i detaljplan. Kommunalt VA saknas för vissa tätt bebyggda områden utefter kusten. Vissa fritidshusområden ska behållas. Hård konkurrens om marken och stor efterfrågan på mark. Huvudregel: Nytillkommande bebyggelse ska prövas i detaljplan. Förhållandena idag Inom Göteborg omfattas övervägande delen av den sammanhängande bebyggelsen av detaljplan. Detaljplaner saknas dock för flera tätt bebyggda områden. De flesta av dessa finns i stadens ytterområden i norr och i söder, men förekommer också i mer centralt belägna delar. Planläggning i sådana områden sker i första hand i samband med att större förändringar aktualiseras och när ett genomförande kräver att samlade grepp tas. I övrigt sker bygglovprövning i sådana områden med plan- och bygglagen (PBL) 2, 3 och 5 kap. som grund. Så gott som all tät bebyggelse är ansluten till kommunalt vatten och avlopp (VA). Det finns dock tätt bebyggda områden där kommunalt VA saknas. Dessa finns främst utefter kusten på nordvästra Hisingen, i söder i Askim och på vissa av de mindre fritidsöarna i skärgården. Några av områdena är äldre fritidshusområden med eller utan detaljplan som till stora delar successivt permanentas till åretruntanvändning. Kommunens målsättning är att behålla fritidsboendeprägeln inom de områden där fritidsboendet fortfarande dominerar och där åretruntboende av olika skäl är olämpligt. För några av dessa områden föreslås att områdesbestämmelser upprättas för att begränsa byggnadsytorna i fritidshusen. I Göteborgs Stad är konkurrensen om marken hård, och det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Som huvudregel gäller därför att nytillkommande bebyggelse ska prövas i detaljplan. Undantag från detaljplanekravet kan gälla när det finns särskilda skäl och när det finns möjlighet att pröva tillkomsten av enstaka nya hus endast utifrån allmän lämplighetsbedömning enligt PBL och med översiktsplanens rekommendationer som grund. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 2 0

21 r e g l e r o c h r e k o m m e n d a t i o n e r Regler Regler enligt plan- och bygglagen (PBL) D Område med detaljplan (5 kap. 1 ) Regleringen av markens användning och av bebyggelsen kan ske genom detaljplan och områdesbestämmelser. Äldre planer som stadsplaner, byggnadsplaner och avstyckningsplaner gäller som detaljplaner. Kommunfullmäktige har delegerat till byggnadsnämnden att anta detaljplaner och områdesbestämmelser om: Planen är i överensstämmelse med översiktsplanen och intentionerna i denna. Planen inte är av stort principiellt intresse. Planen inte medför kvarstående betydande erinringar från annan kommunal nämnd beträffande genomförandefrågor. På karta 2, Regler och rekommendationer, redovisas samtliga områden med gällande detaljplaner, äldre stads- och byggnadsplaner samt avstyckningsplaner. Utbyggnader och förändringar får ske efter respektive detaljplans bestämmelser. Arbete med att ändra eller förnya planerna pågår kontinuerligt allteftersom förändrad markanvändning aktualiseras. Vid ansökan om bygglov inom detaljplanelagt område där planarbete pågår eller där detaljplanen ska förnyas, kan byggnadsnämnden besluta om anstånd med avgörandet tills dess att planarbetet avslutats. O Område med områdesbestämmelser (5 kap. 16 ) För begränsade områden som inte omfattas av detaljplan får områdesbestämmelser antas om det behövs för att uppnå syftet med översiktsplanen eller för att säkerställa att riksintressen tillgodoses. Områdesbestämmelser kan enligt PBL endast användas i de fall som finns redovisade i faktarutan intill. Områdesbestämmelser finns upprättade för några områden där detaljplan saknas. Syftet med de områdesbestämmelser som finns antagna i kommunen är i första hand att säkerställa kvaliteterna i kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer och att reglera högsta byggnadsyta för fritidshus i områden där annars oönskad omvandling till helårsboende sker. Områdesbestämmelser upphävs om en detaljplan läggs över ett område med områdesbestämmelser. O2 Område där arbete med förslag till områdesbestämmelser är aktuellt eller där områdesbestämmelser bör upprättas Vid prövning av bygglov inom områdena ska hänsyn tas till att områdesbestämmelser ska upprättas, och i de fall ansökan strider mot de planerade områdesbestämmelserna, kan anståndsbeslut i bygglovsärendet meddelas i avvaktan på att områdesbestämmelserna antagits. Områden utanför samlad bebyggelse (redovisas inte på karta) Enligt PBL 8 kap 4 medges vissa lättnader i bygglovsplikten för bebyggda bostadsfastigheter som ligger utanför detaljplan och samlad bebyggelse. Samlad bebyggelse definieras som grupper om hus utanför detaljplan, där de bebyggda tomterna gränsar till varandra eller åtskiljs endast av väg, parkmark eller dylikt. (Bostadsutskottet 1986/87:1 s. 99, i betänkandet inför ny plan- och bygglag.) I områden utanför detaljplan och samlad bebyggelse (huvudsakligen landsbygd) får ombyggnader, mindre tillbyggnader och komplementbyggnader i omedelbar närhet till bostadshuset till en- och tvåbostadshus uppföras utan bygglov. Områdesbestämmelser För begränsade områden utan detaljplan kan enligt PBL 5 kap. 16 områdesbestämmelser användas för att säkerställa att syftet med översiktsplanen uppnås eller att ett riksintresse tillgodoses. I följande fall kan områdesbestämmelser användas för att reglera: Bygglovspliktens omfattning. Grunddragen i markanvändningen för bebyggelse, eller för fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål. Största byggnadsarea eller bruksarea för fritidshus och storleken på tomter till sådana hus. Placering, utformning och utförande av historisk, kulturhistoriskt, konstnärlig och miljömässigt värdefull bebyggelse samt rivningsförbud. Användning och utformning av allmänna platser. Att marklov krävs för att reglera vegetation och markytans höjdläge inom bebyggelseområden. Skyddsanordningar för att motverka störningar från omgivningen. Exploateringssamverkan. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 21

22 r e g l e r o c h r e k o m m e n d a t i o n e r Fördjupade översiktsplaner, antagna och aktuella: Gamlestaden-Bagaregården Brännö Donsö Kviberg Styrsö Ytterhamnsområdet Beslutade naturreservat: Delsjöområdets östra del Göta och Nordre älvs dalgångar Hult Åsen Nordre älvs estuarium Rya skog Sandsjöbacka Sillvik-Tumleheds skalbankar Vargö Vinga skärgård Vrångö skärgård Vättlefjäll Änggårdsbergen Föreslagna naturreservat: Amundön med Billdals skärgård Galterö Gäddered/Hakered Göta älvs dalgång, justering Hisingsparken Kallhed Lärjeåns dalgång Skändla skalgrusbank Torsviken Vinga/Fotö, justering Välen Änggårdsbergen, justering Öxnäs/Askeby = ej områdesavgränsade 2008 Byggnadsnämnden har i beslut från definierat en tillbyggnad som mindre om den utgör högst 30% av den befintliga byggnadens byggnadsarea dock högst 20 m 2. Byggnadsnämnden har också i beslut från angett att komplementbyggnadernas totala byggnadsarea får uppgå till högst 30% av huvudbyggnadens byggnadsarea. Inom kustnära områden får totala ytan av komplementbyggnader utan bygglov dock vara högst 20 m 2. För såväl mindre tillbyggnader som komplementbyggnader gäller för att de ska få utföras utan bygglov dessutom att det man bygger inte får dominera över det tidigare byggnadsbeståndet på fastigheten. Den som är osäker bör kontrollera med byggnadsnämnden om vad som gäller för den enskilda fastigheten. Områden där gällande och aktuella fördjupningar av översiktsplanen finns För flera delområden i staden har fördjupningar av översiktsplanen tagits fram. Dessa ingår som delar av översiktsplanen. Aktuella fördjupningar av översiktsplanen redovisas på karta 1 och karta 2 samt i text och bild i avsnittet Fördjupningar och tillägg i denna del av planen. Detaljerad markanvändning och ställningstaganden framgår av respektive plan. Utöver fördjupningarna av översiktsplanen finns även tematiska tillägg till översiktsplanen. Även dessa är delar av översiktsplanen och redovisas i avsnittet Fördjupningar och tillägg. Regler enligt miljöbalken (MB) F1 Naturreservat (7 kap. 4-8 MB) Samtliga beslutade naturreservat är redovisade på karta 2. I reservatsområdena gäller särskilda föreskrifter som är fastställda av länsstyrelsen eller kommunen i samband med beslutet för respektive område. Länsstyrelsen respektive kommunen (i de kommunala reservaten) får meddela dispens från vissa av föreskrifterna om det finns särskilda skäl. Naturreservaten redovisas i vidstående tabell. För ytterligare beskrivning av reservaten och dess värden läs vidare under avsnittet Naturmiljö i del 3. (F1) Planerat naturreservat (kommunala och statliga) Naturreservat som är föreslagna eller under bildande är uppräknade i faktarutan. För de flesta av områdena gäller också andra regler och restriktioner för förändrad markanvändning som t.ex. strandskydd, områdesbestämmelser, Natura För samtliga områden gäller att stor försiktighet ska iakttas vid förändringar som kan påverka områdenas naturvärden negativt. De planerade reservaten för Amundön med Billdals skärgård, Välen, Galterö och Känsö, utvidgningen av Vinga, Torsviken, Skändla skalgrusbank, Hisingsparken och utvidgningen av Göta älv finns med på karta 2 men är ej områdesbestämda. De markeras med en stjärna, se del 3 och teckenförklaringen till karta 2. F2 Naturminne (7 kap. 10 MB, redovisas inte på karta) Föreskrifterna för naturreservat gäller också naturminnen. Förteckning över beslutade naturminnen redovisas under avsnittet Naturmiljö i del 3. Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 2 2

23 r e g l e r o c h r e k o m m e n d a t i o n e r F3 Landskapsskydd Ett område med landskapsbildsskydd (tidigare 19 Naturvårdslagen) finns: Ellesbo bokskog på Hisingen. De tidigare beslutade föreskrifterna för området gäller. Se vidare i avsnittet Naturmiljö i del 3. F4 Djurskyddsområde, fågel- och sälskydd (7 kap. 12 MB) Fågel- och sälskydd gäller på och kring vissa öar i skärgården. Särskilda föreskrifter gäller. Områdena finns listade i avsnittet Naturmiljö i del 3. F5 Natura 2000-område(7 kap MB) Natura 2000-områdena redovisas på kartan och listas i vidstående tabell. Beskrivning av områdena och deras värden finns redovisade i del 3 under kapitlet Naturmiljö. Länsstyrelsen har tagit fram och beslutat om bevarandeplaner för varje område. I dessa finns värdena beskrivna och bedömningar utvecklade om vad som kan skada områdena. Det krävs tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheter eller vidta åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Innebörden av bestämmelserna är att också verksamheter som bedrivs utanför Natura 2000-området och som kan medföra betydande påverkan på området omfattas av bestämmelsen om tillstånd. F6 Strandskyddsområde (7 kap MB) Strandskyddet omfattar vatten- och landområden upp till 300 m från strandlinjen enligt av länsstyrelsen särskilt beslutade avgränsningar. Havskusten, sjöar och en del vattendrag omfattas av bestämmelser om strandskydd. Strandskyddslagstiftningen är restriktiv mot undantag, varför beviljade dispenser är få. Strandskyddets omfattning på land och i vatten framgår av karta 2. Länsstyrelsen beslutar om dispenser från och upphävande av strandskyddsbestämmelserna. Kommunen har fått länsstyrelsens delegation att i vissa fall medge dispens om det finns särskilda skäl för detta. Delegationen gäller dock inte att bevilja strandskyddsdispens för nya byggnader för bostadsändamål och större anläggningar inom område som utgör riksintresse enligt 3 kap. 6 MB, eller dispens för åtgärder inom vattenområde. Länsstyrelsen kan efter begäran från kommunen upphäva strandskyddet i nya detaljplaneområden om det finns särskilda skäl. Hela södra skärgården och Hisingens västkust från Nordre älv till Björlanda är av riksintresse enligt 3 kap. 6 MB och områden där kommunens delegation är begränsad. Läs vidare om strandskydd i avsnittet Naturmiljö i del 3. F7 Skyddsområde runt vattentäkt (7 kap MB) Områdena runt huvudvattentäkten Göta älv och Delsjöarna omfattas av skyddsområden med särskilda föreskrifter. Inom skyddsområdena ställs bland annat skärpta krav på hantering av avlopp, bekämpningsmedel, avfall och oljeprodukter. Beslutade skyddsområden finns också runt grundvattentäkterna i Kvisljungby och i Olofstorp samt runt Arlas vattentäkter vid Gundla mosse. Skyddsområdena redovisas på karta 2. Skyddsföreskrifterna för respektive område finns redovisade hos Göteborg Vatten och på miljöförvaltningen. Arbete med att utöka skyddsområdet runt Göta älv pågår. Natura 2000-områden: Fåglevik Göta älv -Nordre älvs dalgångar Lärjeån Nordre älvs estuarium Nordre älv-tomtebacken Sandsjöbacka Sillvik-Tumlehed Säveån Torsviken Vrångö skärgård Vättlefjäll Öxnäs Ö v e r s i k t s p l a n f ö r G ö t e b o r g : D E L 2» S I D a 2 3