FÖRESKRIFT 38/011/2006. Grunder för fristående examen

Transkript

1 FÖRESKRIFT 38/011/2006 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARMARMÄSTARE 2006

2 Grunder för fristående examen SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARMARMÄSTARE 2006 FÖRESKRIFT 38/011/2006 UTBILDNINGSSTYRELSEN

3 Utbildningsstyrelsen 2006 Edita Prima Oy Helsingfors 2006 ISBN (nid.) ISBN (pdf)

4 OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 38/011/2006 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM Giltighetstid fr.o.m tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/ mom Upphäver Föreskrift Nr 27/011/1997 Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARMARMÄSTARE Utbildningsstyrelsen har fastställt grunderna för specialyrkesexamen för farmarmästare. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Generaldirektör Undervisningsråd KIRSI LINDROOS Kirsi Lindroos JUHANI LAPIOLAHTI Juhani Lapiolahti Opetushallitus Hakaniemenkatu 2, PL 380, Helsinki, puhelin (09) , faksi (09) , etunimi.sukunimi@oph.fi, Utbildningsstyrelsen Hagnäsgatan 2, PB 380, Helsingfors, telefon (09) , fax (09) , fornamn.efternamn@oph.fi,

5 INNEHÅLL Kapitel 1 Syftet med fristående examina och målen för dem Fristående examina Förberedande utbildning för fristående examina De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och Kapitel 2 för bedömning av examensprestationerna...8 Uppbyggnaden av specialyrkesexamen för farmarmästare Examensdelarna...8 Kapitel 3 Kraven på yrkesskicklighet i specialyrkesexamen för farmarmästare och grunderna för bedömningen Optimering av utfodringen Främjande av pälsdjurens välbefinnande Utveckling av pälsdjursproduktionen Att fungera som förman Företagsverksamhet och marknadsföring Företagsamhet Sätten att påvisa yrkesskicklighet...23 Bilaga...24

6

7 Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 Fristående examina De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. Det kunnande som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina intressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som baseras på arbetslivet och dess utvecklingsbehov och som präglas av det som förenar verksamheten med den teoretiska grunden, av mångsidig yrkesskicklighet och av att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delomr åde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. Examinandernas mål kan också vara att endast avlägga en eller flera delar av en examen. Grunden för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskning av verksamhetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 Förberedande utbildning för fristående examina Systemet med fristående examina ställer inte examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. Emellertid avläggs dessa examina i allmänhet i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock i tillämpliga delar i läroplanen och i undervisningsarrangemangen. 7

8 3 De allmänna grunderna för sättet att påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön för de fristående yrkesproven skall vara verklig eller så realistisk som möjligt. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom iakttagelser, intervjuer, frågor och portföljer samt självbedömning och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp enligt examensdelarna så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala kraven på behärskandet av yrket. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den teori som ligger till grund för arbetet samt att han eller hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de anger och preciserar prestationer på olika nivåer. Bedömningskriterierna utgör trösklar med vilkas hjälp det är möjligt att differentiera kompetensnivån. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARMARMÄSTARE 1 Examensdelarna Specialyrkesexamen för farmarmästare innehåller fyra (4) obligatoriska och två (2) valfria examensdelar. Dessa är: Obligatoriska: Valfria: Optimering av utfodringen Främjande av pälsdjurens välbefinnande Utveckling av pälsdjursproduktionen Att fungera som förman Företagsverksamhet och marknadsföring Företagsamhet. För att få ett examensbetyg skall examinanden avlägga de fyra obligatoriska och en valfri examensdel med godkänt vitsord. 8

9 Obligatoriska examensdelar Optimering av utfodringen Främjande av pälsdjurens välbefinnande Utveckling av pälsdjursproduktionen Att fungera som förman Valfria examensdelar Företagsverksamhet och marknadsföring Företagsamhet Figur 1. Delarna i specialyrkesexamen för farmarmästare. 9

10 Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET I SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FARMARMÄSTARE OCH GRUNDERNA FÖR BEDÖMNINGEN För varje examensdel presenteras först kraven på yrkesskicklighet, därefter med kursiv stil ett eller flera mål för bedömningen som härleds från dessa och slutligen kriterierna enligt vilka kraven på yrkesskickligheten uppfylls. 1 Optimering av utfodringen förstår hur viktiga näringsämnena och näringsrekommendationerna är för välbefinnandet hos farmuppfödda pälsdjur. Kännedom om betydelsen av näringsämnen och näringsrekommendationer känner till de enskilda näringsämnenas betydelse för mink, blå- och silverräv, finnsjubb och iller är förtrogen med näringsrekommendationerna för olika djurarter och förstår betydelsen av att följa utfodringsrekommendationerna under olika produktionsperioder kan dra nytta av sina kunskaper vid planeringen av anskaffning av foderråvaror. känner till egenskaperna hos de råvaror som används i utfodringen av pälsdjur samt råvarukostnaderna. Kännedom om foderråvarornas egenskaper känner till näringsinnehållet i olika foderråvaror samt hanterings-, lagrings- och andra egenskaper är insatt i hurudan tillgången på foderråvaror är under olika tidpunkter kan lagra och konservera foderråvaror rätt vet hur olika råvaror kan kombineras och hur olika kombinationer påverkar till exempel fodrets förtjockningsegenskaper känner till de problem som hänför sig till olika foderråvaror och kan identifiera dem kan handla på föreskrivet sätt vid upplagring och konservering av olika pälsdjurskroppar. Foderråvaror och foder som kostnadsfaktor kan uppskatta priset på foderråvaror i förhållande till deras näringsinnehåll kan göra ekonomiskt fördelaktiga val och bedöma användningsmöjligheterna för olika råvaror på ett helhetsekonomiskt sätt kan utnyttja bokföringen av foderåtgången vid planering av utfodringen. 10

11 kan planera foderkvaliteter för olika produktionsperioder och behärskar utfodringen av pälsdjur. Förmåga att planera foderkvaliteter samt utfodring av pälsdjur kan planera foderkvaliteter enligt rekommendationerna för olika pälsdjur under olika produktionsperioder kan utfodra olika pälsdjursarter så att utfodringen uppfyller näringsrekommendationerna och kvalitetskraven och för att kunna producera ett gott valpresultat och god skinnkvalitet kan anpassa utfodringen efter foderanalysen och vid behov ge fodertillverkaren ändamålsenlig respons kan gestalta och sammanställa de olika delarna av optimal utfodring till en näringsrik och ekonomisk helhet. är medveten om betydelsen av kvalitetskontroll och kan dra fördel av analysresultaten vid planering av foderkvaliteterna. Kännedom om övervakningssystemet beträffande fodertillverkning samt kvalitetskontroll är förtrogen med lagstiftningen och föreskrifterna om och metoderna för fodertillverkning, följer dem och iakttar förändringar i dem är insatt i övervakningssystemet för fodertillverkning kan ta prover från olika foderråvaror och färdigt foder och vet hur prover analyseras kan tolka analysresultat och dra nytta av dem vid planering av utfodringskvaliteter så att de uppfyller rekommendationerna för pälsdjur beaktar hygienkraven och kan välja riktiga rengöringsmetoder och medel samt sköta rengöringen arbetar aktivt inom fodertillverkningen för att eliminera eventuella missförhållanden identifierar fodertillverkningens kritiska punkter, till exempel kontroll av varumottagning eller konstaterande av råvarans spårbarhet och kan handla rätt känner till principerna för egenkontroll och iakttar dem samt är för egen del beredd att utveckla systemet behärskar rätt lagring av det färdiga fodret som har levererats till pälsfarmen och vet vilka skador som felaktig lagring kan medföra. 11

12 2 Främjande av pälsdjurens välbefinnande är förtrogen med pälsdjurens etologi och domesticeringsprocess samt behärskar djurskötsel. Kännedom om pälsdjurens etologi och domesticeringsprocess känner till minkens, blå- och silverrävens, finnsjubbens och illerns naturliga beteende och habitatkrav känner till de olika pälsdjursarternas utveckling från ett liv i naturen till pälsdjur som har anpassats för ett liv i pälsfarmer känner till människans möjlighet att påverka domesticeringsprocessen och kan avgöra hur lämplig målet för domesticeringen är. Färdigheter i pälsdjurshantering behandlar djur sakligt och enligt god sed, etiska principer och djurskyddsförfattningarnas bestämmelser och rekommendationer. kan iaktta pälsdjurens hälsotillstånd, identifiera de vanligaste sjukdomarna och vidta åtgärder vid sjukdomsfall. Observation av pälsdjurens hälsotillstånd, identifiering av sjukdomar och djursjukvård känner till metoderna för och betydelsen av förebyggandet av djursjukdomar i bekämpningen av dessa känner till plasmacytosvirusets verkningar och behärskar de praktiska åtgärderna i bekämpningen av sjukdomen känner igen de vanligaste sjukdomarna hos pälsdjur och kan avgöra när läkarhjälp är nödvändig kan vårda och medicinera djur vid sjukdomsfall kan utföra elementär obduktion på ett djur och känner igen de vanligaste förändringarna i de inre organen är förtrogen med principerna för lagstadgad bokföring av döds- och sjukdomsfall, mediciner och djurkroppar och kan handla enligt dem känner till verksamhetsprinciperna i en katastrofhjälpcirkel behärskar bekämpningen av skadedjur. 12

13 känner grunderna för bedömningen av välbefinnandet hos farmuppfödda pälsdjur och kan dra fördel av undersökningsresultaten i sin uppfödningsverksamhet. Kännedom om begreppet pälsdjurens välbefinnande och om bedömningsgrunderna är insatt i studier om tillväxt, beteende och annat som rör välbefinnandet hos pälsdjur som uppföds på farm och är förtrogen med de senaste forskningsresultaten känner till olika synpunkter på välbefinnande samt påtryckningarna och utsikterna till att förbättra det, till exempel studierna om simbassänger för minkar, rävarnas grävbehov och året runt lyor känner till de centrala mätnings- och bedömningsmetoderna beträffande begreppet välbefinnande samt problemen med tolkningen av resultat kan bedöma om forskningsresultaten kan tillämpas på det praktiska arbetet och ge respons om detta kan ta initiativ till undersökning. känner till och iakttar lagstiftningen som rör pälsproduktion. Kännedom om lagstiftningen känner till djurskyddslagen och förordningen, övriga författningar, bestämmelser och föreskrifter samt den europeiska konventionen till de delar som den gäller välbefinnandet hos pälsdjur som uppföds på farm kan utvärdera behandlingen av djuren samt deras uppfödningsförhållanden utgående från de författningar, bestämmelser och föreskrifter som anknyter till välbefinnande samt vid behov göra förändringar i uppfödningsförhållandena i enlighet med dem. 13

14 3 Utveckling av pälsdjursproduktionen kan ansvara för förädlingsverksamheten på en pälsfarm och för utvecklingen av den. Behärskande av förädlingsverksamheten på en pälsfarm behärskar principerna för djurgenetik och känner till nedärvningen av de vanligaste färgtyperna hos mink samt blå- och silverräv känner till de kriterier för valet av avelsdjur som förbättrar fertilitet, hälsa och kvalitet samt djurens karaktär och kan utgående från dem välja ut avelsdugliga individer förstår betydelsen av anskaffningen av avelsdjur och kan skaffa de avelsdjur som behövs känner till andra faktorer som påverkar valpresultatet, till exempel skötsel, vård och utfordring av honan samt miljöfaktorer känner till ärftliga sjukdomar och fysiska defekter hos pälsdjur behärskar avelsdjursbokföringen SAMPOS årscykel och kan dra nytta av bokföringen i förädlingsarbetet behärskar intrauterin inseminering av räv är insatt i skinnsorteringsverksamhet och kan tillämpa dess kvalitetskriterier i det praktiska sorteringsarbetet kan de engelskspråkiga förkortningarna på kvalitetsbeskrivningarna för skinnsortering och behärskar terminologin. behärskar de krav, åtgärder och konsekvenser som hänför sig till en pälsfarms produktionsmiljö. Behärskande av produktionsmiljöns miljöskydd känner till de centrala kraven i författningarna som rör pälsfarmer vet när miljötillstånd krävs och kan ansöka om det vet vilka faktorer som förorsakar miljöbelastningar för en pälsfarm och känner igen dem kan förebygga och minimera miljöbelastningen kan göra upp en miljöplan för en pälsfarm enligt vattenskyddsföreskrifterna behärskar hantering och förstöring av de biprodukter som uppstår på en pälsfarm enligt förordningarna kan övervaka miljöförhållandena på en pälsfarm enligt fastställda principer, till exempel genom att ta vattenprov. 14

15 känner till den nyaste teknologin som underlättar pälsproduktionen och kan ur olika synvinklar bedöma hur väl de fungerar. Kännedom om den nyaste teknologin och bedömning av dess användbarhet känner till fordringarna och bestämmelserna för pälsfarmer samt hur väl olika teknologiska lösningar kan tillämpas på dessa, speciellt med tanke på djurens välbefinnande känner till olika lösningar för produktionsanläggningar, till exempel uppfödning i halloch skugghus samt olika burlösningar, och kan bedöma deras lämplighet och effektivitet i olika situationer är förtrogen med olika utfodringsmaskiner samt bevattningssystem och kan bedöma deras lämplighet och funktionsduglighet i olika situationer känner till olika system för utgödsling och kan bedöma deras lämplighet i olika sammanhang, speciellt med tanke på miljöaspekterna känner olika pälsningsmaskiner och kan bedöma deras effektivitet och lämplighet i olika fall känner till olika alarmsystem och kan bedöma deras lämplighet i olika situationer kan använda maskinparken och utrustningen i en pälsfarm samt kan underhålla och reparera de vanligaste maskinerna. Beaktande av arbetarskyddet känner igen arbetarskyddsriskerna och beaktar dem samt arbetarskyddsbestämmelserna i sin verksamhet har avlagt kurs 1 i första hjälpen. 15

16 4 Att fungera som förman förstår betydelsen av personalens välbefinnande för att en organisation skall vara framgångsrik och förstår sin ställning i arbetsgemenskapen. Kännedom om betydelsen av personalens välbefinnande vet hur personrelationerna förväntas fungera i en arbetsgemenskap förstår betydelsen av harmoniska människorelationer och av ens egen och personalens välbefinnande för att en organisation skall vara framgångsrik är medveten om sig egen roll i upprätthållandet och främjandet av personalens välbefinnande. känner till författningarna, bestämmelserna och avtalen och övervakar att de efterföljs. Övervakning av att författningar, bestämmelser och avtal efterföljs är insatt i författningarna och bestämmelserna inom branschen så att han som förman kan handleda personalen att iaktta dem och övervaka att så sker känner till innehållet i kollektivavtalet inom branschen och kan tillämpa det på avtalsparternas rättigheter och skyldigheter klarar av en rekryteringssituation. kan planera, organisera och leda arbetet på ett flexibelt sätt och se till att det genomförs. Planering, organisering och ledning av arbetet kan planera och organisera arbetsuppgifterna och tidsplaneringen på ett jämlikt sätt strävar efter att dra nytta av arbetstagarnas specialkompetens kan prioritera arbetsuppgifterna och organisera dem snabbt, ekonomiskt och ändamålsenligt är uppmuntrande som arbetsledare och skapar samhörighetsanda är medveten om de risker som främmande arbetskraft för med sig och kan förebygga dem. 16

17 kan fungera som arbets- och arbetsplatshandledare. Färdigheter i arbetshandledning förstår betydelsen av introduktionen i arbetet och behärskar arbetsuppgifterna i företaget tillräckligt bra för att också med sitt eget exempel kunna handleda arbetstagare och studerande som deltar i inlärning i arbetet kan koordinera de uppgifter som skall undervisas med kunskapsnivån hos en arbetstagare och hos en studerande som deltar i inlärning i arbetet är förtrogen med utbildnings- och examenssystemet inom pälsbranschen i den mån att han kan bedöma framstegen hos en studerande som deltar i inlärning i arbetet i relation till de uppställda målen. behärskar de kommunikations-, interaktions- och förhandlingsfärdigheter som en förman behöver. Kommunikations-, interaktions- och sociala färdigheter beaktar mottagaren i sin kommunikation och kan bedöma hur den egna kommunikationen fungerar kan kommunicera interaktivt med medlemmarna i arbetsgemenskapen kan ge uppbyggande respons och själv ta emot respons kan vara objektiv och söka lösningar som tillfredsställer de olika parterna i olika konflikt- och problemsituationer kan handleda arbetsgemenskapens medlemmar förutom på sitt modersmål också på något annat språk. strävar efter att utveckla företagets funktioner. Utveckling av funktionerna är medveten om betydelsen av ny kunskap i utvecklingen av funktioner och arbetsmetoder understöder arbetstagarnas utvecklingsinitiativ som gäller arbetsfunktionerna till exempel i frågor som anknyter till ergonomiska arbetssätt och arbetarskyddet, beaktande av miljöaspekter eller verksamhetens lönsamhet. 17

18 kan bilda nätverk och använda datateknik i arbetet samt söka den information som behövs. Färdigheter i skapande av nätverk och samarbete är medveten om fördelarna med samarbete, kan söka samarbete och kan samarbeta samt utveckla det med de intressenter som behövs för verksamheten. Färdigheter i användning av datateknik och informationssökning kan använda e-post, Internet och olika tillämpningsprogram inom datateknik vid informationssökning och i planeringen och genomförandet av ett företags funktioner samt i kontakten med olika intressenter. 5 Företagsverksamhet och marknadsföring känner förutsättningarna för företagsverksamhet inom den bransch där företaget verkar. Kännedom om förutsättningarna för företagsverksamhet samt om företagsformerna känner till verksamhetsformerna inom branschen och kan bedöma deras möjligheter att utvecklas och känner till förutsättningarna för att ha framgång som företagare inom branschen vet vilka centrala personliga egenskaper och vilken beredskap som krävs för företagsamhet och kan i detta avseende identifiera de egenskaper hos sig själv som bör utvecklas känner till företagsformerna samt det ansvar och de risker som anknyter till dem. känner till begreppet affärsidé och kan använda det som utgångspunkt vid planering och utveckling av företagsverksamhet. Kännedom om och användning av begreppet affärsidé kan utveckla affärsidén för ett företag på så sätt att han beaktar faktorer som efterfrågan och konkurrens på marknaden samt olika faktorer som är väsentliga för att den egna idén skall kunna profilera sig kan bedöma möjligheterna för en utvecklad affärsidé att ha framgång på marknaden. 18

19 känner till de faktorer som påverkar företagsverksamhetens lönsamhet och ekonomi, kan göra upp en verksamhetsplan och en budget samt prissätta serviceprodukter. Uppgörande av en verksamhetsplan och budget kan göra upp en verksamhetsplan för ett företag för verksamhetens centrala områden samt en budget där företagets situation och målsättning beaktas känner huvudprinciperna för bokföring och redovisning. Kännedom om lönsamhetsprinciper förstår vad lönsam verksamhet innebär kan utarbeta lönsamhetsberäkningar som beskriver företagets verksamhet och bedöma företagsverksamhetens lönsamhet med hjälp av dem och nyckeltal kan tolka bokslut förstår hur företagets lönsamhet kan förbättras kan utarbeta en grov resultatprognos för ett företag. Prissättningsförmåga känner till principerna för kostnadsberäkning och kan tillämpa dem vid prissättning av produkter och tjänster kan prissätta produkter och tjänster lönsamt och marknadsinriktat. känner till de möjligheter ett företag har att sköta sin finansiering och söka understöd och känner till olika försäkringar och alternativ till företagarpension. Kännedom om finansierings- och stödmöjligheter känner till olika finansieringsmöjligheter känner till villkoren för olika understöd vet vilka understöd ett företag är berättigat till och kan handla på föreskrivet sätt i ett ansökningsförfarande. Kännedom om olika försäkrings- och pensionsalternativ känner till olika försäkringsmöjligheter och kan uppskatta ett lämpligt försäkringsbehov känner till olika pensionssystem och kan välja ett lämpligt åt sig själv. 19

20 känner huvuddragen i företagsbeskattning och kan sköta inköp och försäljning samt fakturering. Kännedom om företagsbeskattning känner huvudprinciperna för företagsbeskattning kan ta ställning till innehållet i en skattedeklaration kan handla på föreskrivet sätt vid mervärdesbeskattningen av produkter och tjänster. Inköp och försäljning samt fakturering känner principerna för inköp och fakturering känner till de huvudsakliga skillnaderna i författningarna beträffande inköp och försäljning vid in- och utrikeshandel kan vidta författnings- och avtalsenliga åtgärder, såsom mervärdesskatte- och andra specifikationer för faktureringen behärskar användning av betalmedel och beaktar de säkerhets- och riskfaktorer som anknyter till dem. känner till de författningar och bestämmelser som rör arbetsgivare samt grunderna för arbetsvillkor och anställning. Att vara arbetsgivare är förtrogen med arbetsvillkoren och anställningspraxis inom branschen, med arbetsgivarens och arbetstagarens skyldigheter och rättigheter samt med frågor som gäller socialskyddet och arbetarskyddet så att han som arbetsgivare kan tolka och iaktta författningar, bestämmelser och avtal i dessa frågor. Den som har avlagt examen kan leda och utveckla ett företag. Att leda och utveckla ett företag behärskar de dagliga och säsongbetonade arbetena i ett företag samt kan planera dem och leda verksamheten enligt etiskt hållbara principer kan inom företagsledningen kombinera branschkännedom, företagsamhet och personalförvaltning, principerna för hållbar utveckling samt företagets karaktär till en funktionell helhet känner till syftet med kvalitetssystemet så att han kan använda det som hjälpmedel vid kvalitetskontroll och i utvecklingen av företaget kan sköta om sin arbetshälsa och sitt välbefinnande. 20

21 kan planera och sköta marknadsföringen och PR-verksamheten i ett företag. Planering och skötsel av marknadsföring och PR-verksamhet känner till marknadsföringens principer och PR-verksamhetens betydelse kan använda de lokala, regionala och nationella kanaler i marknadsföring och PRverksamhet som är lämpliga för företaget kan ha marknadsförings- och PR-samarbete med olika samarbetssektorer, till exempel med olika organisationer inom branschen, försäljnings- och marknadsföringsorganisationer och läroanstalter känner till marknadsföringsbegreppen tillräckligt väl för att kunna följa med olika marknadsföringstrender och andra förändringar både in- och utrikes. 6 Företagsamhet är medveten om de färdigheter som hör ihop med företagsamhet och kan bedöma sina egna företagaregenskaper och värderingar Bedömning av de egna företagarfärdigheterna vet vilka personliga färdigheter som stödjer en framgångsrik företagsverksamhet kan utgående från dessa uppgifter och på basis av sina egna värderingar bedöma sig själv och om han i förlitan på sina värderingar kan fatta beslut och avgöranden om att verka som företagare känner sin bransch och kan analysera de möjligheter den erbjuder för en företagare Bedömning av möjligheterna till företagsverksamhet inom branschen kan värdesätta sin egen yrkesmässiga kompetens känner sitt yrkesområde så väl att han på basis av dess framtids och marknadsutsikter kan diskutera inledandet av egen företagsverksamhet 21

22 känner begreppet affärsidé och dess användning som utgångspunkt för företagsverksamheten Kännedom om begreppet affärsidé vet vad som avses med affärsidé vet vad affärsidén betyder för planering och utveckling av företagsverksamheten har färdigheter att medverka i utvecklingen av sin egen affärsidé tillsammans med experter tar vid utvecklandet av affärsidén hänsyn till bl.a. efterfråge och konkurrensfaktorer, kunder och specialiseringsfaktorer som är avgörande för att den egna idén skall fungera känner till olika åtgärder och risker vid startandet av företag Kännedom om inledningsåtgärder och risker är insatt i vilka alternativ det finns för den som vill starta ett företag ex. när det gäller företagsform, etableringsåtgärder, ansvar och risker kan diskutera med experter om alternativ som hänför sig till den egna företagsverksamheten är i huvuddrag insatt i de ekonomiska, produktionsmässiga och psykiska resurser som hänför sig till företagsverksamheten och kan bedöma sina egna möjligheter att starta företaget Kännedom om de viktigaste företagsekonomiska principerna har färdigheter att under experters ledning medverka vid uppgörandet av en verksamhetsplan för de viktigaste områdena i företaget förstår vad lönande affärsverksamhet innebär och hur man kan påverka den kan i huvuddrag tolka ett bokslut när det gäller kapital, förmögenhet, likviditet och resultat förstår principerna för kostnadsberäkning och vet i huvudsak vilka marknadsfaktorer bör beaktas då produkter och tjänster prissätts på ett förnuftigt sätt kan göra upp en preliminär budget med hjälp av experter 22

23 Bedömning av de egna möjligheterna att starta ett företag kan tillsammans med experter diskutera startandet av ett eget företag så att utgångspunkten är examinandens eget företag känner de centrala aktörerna, myndigheterna och experterna inom branschen känner den viktigaste lagstiftningen som hänför sig till företagsverksamhet och kan skaffa sig mera information Kännedom om den centrala lagstiftningen och informationssökning är i huvuddrag insatt i de centrala författningar som gäller företagsverksamhet vet varifrån man kan få experthjälp och mera information om beskattning och om andra områden inom företagsverksamhet 7 Sätten att påvisa yrkesskicklighet Utgångspunkten för de fristående yrkesprov som avläggs för att påvisa yrkesskickligheten är att reda ut hur väl examinanden har kombinerat de praktiska färdigheterna med teorin och begreppen bakom dessa samt i förhållande till kraven för de olika examensdelarna. Detta bedöms i huvudsak genom funktionella uppgifter som vid behov kan kompletteras muntligt, skriftligt eller på något annat sätt. De huvudsakliga metoderna vid bedömningen av färdigheterna skall vara arbetsprov, färdighetstester, iakttagelser av arbetets utförande eller simulering av arbetsverksamhet samt projektarbeten av varierande längd. Tidigare dokumenterade bevis över det erfordrade kunnandet, samt andra bedömningsförfaranden och kombinationer av dessa kan också användas. När man väljer att använda en enskild bedömningsmetod skall man beakta bl.a. hur lämplig den är för bedömning av examenskraven, hur den motsvarar naturlig praxis inom arbetslivet, hur väl man med dess hjälp kan särskilja kompetent kunnande från inkompetent, hur lätt den är att använda i olika verksamhetsmiljöer och hur klar och tydlig den är för bedömare och bedömda. För att klarlägga nivån på de kunskaper och insikter, som ligger till grund för den erfordrade yrkesskickligheten, kan man som stöd för det praktiska yrkesprovet använda enkäter och intervjuer, självvärdering och bedömning i grupp, skriftliga alster, diskussioner med sakkunniga personer eller andra metoder genom vilka man kan precisera nivån på examinandernas kunnande. Yrkesskickligheten skall utvärderas en examensdel åt gången genom att jämföra examinandens yrkesskicklighet med kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. En prestation som motsvarar bedömningskriterierna skall godkännas. Om examinanden kan uppvisa tidigare dokumenterade yrkesprov, bedöms de av bedömarna som en del av yrkesprovet för den examensdel som skall avläggas. Examenskommissionen fastställer kriterierna för de personer som bedömer yrkesproven. Utgångspunkten är att bedömarna har god yrkesskicklighet inom branschen för examen i fråga. 23

24 BILAGA Yrkesbeskrivning En farmarmästare arbetar oftast som självständig företagare på en egen pälsfarm. Han kan också vara anställd hos någon annan, som sakkunnig till exempel i foderkommittéer, i gradering eller som seminör samt i representationsuppgifter för pälsfarmare. Dessutom är han handledare för arbetstagare och studerande på en pälsfarm. Allteftersom pälsfarmerna blir större och behovet av anställd personal ökar, kommer förmansuppgifter i framtiden att betonas. Pälsnäringens nationalekonomiska betydelse som exportnäring är stor. Globalt sett är Finland ett ledande land som producent av högklassiga rävskinn. I Finland uppföds också mink, finnsjubb och iller. Största delen av pälsskinnen säljs via auktionsbolag som ägs av pälsdjursuppfödarna. I flera kommuner står pälsnäringen för en betydande andel av skatteintäkterna och som näringsgren sysselsätter den direkt eller indirekt ca personer. Lönsamheten i en pälsfarm bygger på ett gott valpresultat, på god farm- och djurskötsel, produktion av högklassiga pälsskinn samt på en kontrollerad anpassning av produktionen och ekonomin under hög- och lågkonjunkturer. För att klara sig måste man kunna följa med utvecklingen och de internationella marknadsutsikterna inom branschen samt bedöma hur de påverkar den egna verksamheten. Vid uppfödningen av pälsdjur framhävs djurförädling. En farmarmästare bör känna till de faktorer som påverkar djurens fertilitet, hälsa och pälskvalitet samt i sitt förädlingsarbete kunna dra nytta av bokföringen av avelsdjur och resultaten av kvalitetssorteringen. Utfodringen av pälsdjur skall skötas enligt utfodringslärans principer och på ett ekonomiskt sätt så att den uppfyller näringsrekommendationerna och kvalitetskraven och för att uppnå gott valpresultat och producera högklassiga pälsskinn. Djuren bör behandlas enligt etiska principer och enligt djurskyddslagen, deras hälsotillstånd bör iakttas dagligen och sjukdomar behandlas och förebyggas. Uppfödningsförhållandena och produktionsmiljön bör uppfylla författningskraven och resultaten beträffande välbefinnandet bör kunna utnyttjas. En farmarmästare bör vara förtrogen med den nyaste teknologin speciellt med avseende på uppfödningsutrymmen, utfodrings- och bevattningsutrustning, system för utgödsling och alarmsystem samt kunna bedöma deras funktionsduglighet, användbarhet och lönsamhet ur olika synvinklar. Han skall kunna använda datateknik i de olika funktionerna på en pälsfarm. En farmarmästare förutsätts ha mångsidig yrkesskicklighet och ständigt upprätthålla och utveckla den. Han bör vara ansvarsfull, kvalitets- och kostnadsmedveten och ha färdigheter att driva ett företag. Han bör vara samarbetskunnig och ha kommunikationsfärdigheter, förmåga att ta ansvar för personalens välbefinnande samt även ett visst mått av språkkunskaper. Han bör kunna utstå avvikande åsikter, handla enligt ett etiskt synsätt samt trygga djurens välbefinnande i alla situationer. Internationalisering och framhävandet av kvaliteten i alla funktioner hör till de största utmaningarna inom branschen. Kvalitativ skötsel och en välvårdad omgivning ger näringsgrenen den bild som även konsumenterna upplever som positiv. 24

25 Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. Utbildningsstyrelsen/biblioteket Pb 380 (Hagnäsgatan 2) Helsingfors tfn: (09) fax (09)