Miljösituationen i Malmö

Transkript

1 Levande skogar Skogen är en mångsidig resurs. Den är hemvist för många arter och har ett stor rekreativt värde för många människor samtidigt som den kan producera virke och biobränsle. Större delen av Skåne tillhör den växtgeografiska zon som kallas den nemorala zonen där den naturliga vegetationen domineras av ädellövskog med stort inslag av bok. Idag har Skåne den största andelen ädellövskog av Sveriges alla landskap och ädellövskogen utgör tillsammans med övrig lövskog knappt 40 % av skogsarealen. Lika vanlig är dock planterad granskog som framför allt har tillkommit under 1900-talet. En stor del av skogsbestånden är relativt unga, yngre än 60 år, vilket beror på att bl a gran har kort omloppstid. Många ek- och bokbestånd är dock betydligt äldre, men generellt råder brist på stora, gamla träd och död ved. En stor del av Skåne saknar sammanhängande skogar. I dessa delar av landskapet är andra trädmiljöer desto viktigare. Alléer, pilevallar, parker, trädgårdar och solitära träd i odlingslandskapet är exempel på miljöer som alla har såväl biologiska som kulturella värden. Många av dessa har dessutom mycket lång trädkontinuitet vilket gagnar många arter såsom lavar, insekter och svampar. Klimatförändringen kommer att påverka skogsekosystemen. Höjd medeltemperatur och ändrade nederbördsförhållanden kan förskjuta de växtgeografiska gränserna norrut. Troligen kommer lövträden att gynnas på bekostnad av granen, men utvecklingen för andra arter är mer osäker eftersom faktorer såsom skogsbruk och spridningsförmåga också påverkar. Det finns också risk för att sjukdomar och skadegörare sprider sig till nya områden. Nedfall av försurande och övergödande ämnen gör att flora och fauna förändras då kalkgynnade arter minskar och kvävegynnade ökar. Generationstiden i ett skogsekosystem är mycket lång medan miljöförändringarna går snabbt, vilket gör det i stort sett omöjligt för de flesta arter att anpassa sig. Miljösituationen i Malmö Tillstånd Utan påverkan från människan hade Malmö varit täckt av lövskog, med undantag för de mest kustnära områdena. Men Malmös goda odlingsjordar har använts för just odling under flera tusen år och därför har inga skogar utvecklats i kommunen. Det finns dock andra viktiga trädmiljöer, såsom parker, alléer och trädgårdar. Att värna dessa trädmiljöer är mycket viktigt för att den biologiska mångfalden, samt de sociala och kulturella värdena som dessa trädmiljöer innebär, ska bevaras i kommunen. Under andra hälften av 1800-talet började träd planteras i Malmö i större omfattning, bland annat för att skapa en hälsosammare och vackrare stad. Många av dessa planteringar har ändrats eller försvunnit genom åren, men det finns trädmiljöer i kommunen som har lång trädkontinuitet. Några exempel är Pildammsparken, Beijers park, gamla begravningsplatsen vid Gustaf Adolfs torg och Kungs- och slottsparkerna. Sedan 1980-talet har almsjukan gått fram hårt i Malmö och många stora och gamla träd har därför gått förlorade och återplantering har inte kunnat ske i samma takt. Vid en inventering av lavar, mossor och vedlevande skalbaggar 2008 noterades skyddsvärda arter på flera lokaler. Trots detta finns troligen en s k utdöendeskuld på många av lokalerna, dvs arterna lever kvar på lokalen idag men när dagens gamla träd dör finns alltför få efterträdare för att de ska klara sig på sikt inventerades ett femtiotal alléer inom kommunen. Av dessa hade mer än hälften höga eller relativt höga naturvärden. Drygt en tredjedel av de inventerade alléerna bedömdes inte skötas på ett sådant sätt att naturvärdena kunde bibehållas, framför allt sker inte återplantering i tid. Malmö äger skog i andra kommuner, på fastigheter i Torup och Sturup i Svedala, Vomb i Lund samt Björka och Karup i Sjöbo. En stor del av skogsbeståndet är relativt ungt - endast omkring 10% av skogsarealen är äldre än 80 år.

2 DIAGRAM 1: Åldersfördelning i Malmö stads skogsinnehav. Källa: Fastighetskontoret, Malmö stad. Areal % Kalmark Åldersklasser DIAGRAM 2: Virkesförråd i Malmö stads skogsinnehav Källa: Fastighetskontoret, Malmö stad. bok 11% ek 3% björk 5% al 2% övrigt ädellöv 1% löv 5% gran 10% tall 63% Effekter Skog och träd har många positiva effekter, både som livsmiljö för flora och fauna och för människors hälsa och välbefinnande. Att vistas i skog är ett populärt fritidsnöje, både för motion och för upplevelser, och många malmöbor besöker skogar utanför kommunen i rekreativt syfte, men även Malmös parker har hög besöksfrekvens. För folkhälsan är det viktigt att människor kan se grönska i sin vardag, inte bara de gånger man besöker en skog eller park. Speciellt viktigt är det att barn har tillgång till gröna områden att leka i. Träd verkar fördröjande på dagvattenflödet och bidrar till en bättre luftkvalité eftersom de binder partiklar från t.ex. vägbanor. Träd skapar även ett svalare stadsklimat, vilket kommer att få ökad betydelse i framtiden med tanke på den globala uppvärmningen. Att Malmö inte har några skogar innebär också en brist på gamla träd och död ved inom kommunen. I andra trädmiljöer som t.ex. parker är död ved inte accepterat på samma sätt som i skogar. Bristen på död ved missgynnar många arter som trivs i sådana habitat.

3 Varje enskilt gammalt träd har ett mycket stort värde för faunan och floran och bör lämnas kvar så länge det är möjligt. I ett landskap av den typ som finns i och runt Malmö är det viktigt att se de enskilda trädresurserna som en del i ett stort landskap med glest stående gamla träd. Förluster av träd på en lokal gör att det redan glesa nätet av gamla träd ytterligare glesas ut och arterna får allt svårare att sprida sig mellan de befintliga trädmiljöerna. Påverkansfaktorer Almsjukan har inneburit stora förluster av träd i Malmö. Efter 2009 års planerade fällning kommer knappt av de almar som fanns i Malmö innan almsjukan bröt ut att återstå. Kastanjeminerarmalen finns utbredd på ett stort antal av stadens ca hästkastanjer. I dagsläget innebär detta inte att kastanjerna dör, men om läget förvärras kan detta inträffa. Även andra sjukdomar, som ekdöd och asksjuka, har drabbat trädbeståndet. TABELL 1: Uppskattad artfördelning mellan jätteträd i stadsmiljö år Källa: Gatukontoret. Svenkst namn Vetenskapligt namn Antal 2001 Antal 2009 Lönnar Acer spp Häskastanj Aesculus hippocstanum Gudaträd Ailanthus altissima 1 0 Trumpetträd Catalpa bignonioides 1 1 Bok Fagus sylvatica Ask Fraxinus excelsior 9 9 Platan Platanus acerifolia Popplar Poppulus spp Fågelbär Prunus avium 1 1 Ek Quercus robur 4 4 Robinia Robinia pseudoacacia 1 0 Pilar Salix spp Sumpcypress Taxodium disitchum 3 3 Lindar Tilia spp 6 3 Almar Ulmus spp Totalt Hur parker och trädgårdar sköts har stor betydelse för deras potential. Städiver i parker kan förstöra viktiga habitat för många arter. Små tomter i staden innebär att större träd inte ryms och platsbristen gör att villaägare tar ned stora träd. Hur skogsskötseln bedrivs i de skogar Malmö äger påverkar naturligtvis också såväl biologiska som rekreativa och estetiska värden. Malmö är en växande stad, och den ökande exploateringen innebär risk för att viktiga trädmiljöer kan försvinna. De pågående klimatförändringarna kommer att påverka våra träd och skogar. Vissa arter kan komma att gynnas, andra kanske försvinner helt. Indirekt kan också klimatförändringarna innebära att fler sjukdomar och skadedjur får fäste på dessa breddgrader. Luftföroreningar, försurning och marknära ozon är ytterligare faktorer som påverkar skogar och träd negativt. Regionala aspekter Skåne är en expansiv region. Ökad exploatering innebär risk för fragmentering av landskapet och försämrade förutsättningar för träd- och skogsmiljöer. Med det följer även sämre förutsättningar för de arter som är beroende av dessa miljöer.

4 Många besöker de skogar Malmö äger i andra kommuner och Malmö har därför ett ansvar att sköta dessa skogar på bästa sätt. Vidare är malmöborna för rekreativa syften beroende av skogar i andra kommuner, så ett gott samarbete med övriga kommuner och andra markägare är viktigt. Gällande mål Internationella konventioner Skogsmark och trädmiljöer berörs av flera internationella konventioner, bland andra konventionen om biologisk mångfald, som tar ett helhetsgrepp om biologisk mångfald på alla nivåer (biotop-, art- och genetisk nivå), den tar också upp rättvist nyttjande och rättvis fördelning av naturens resurser, Bernkonventionen som reglerar skyddet av europeiska vilda djur och växter och deras naturliga miljöer samt landskapskonventionen som ska främja skydd, förvaltning och planering av landskap och organisera europeiskt samarbete i landskapsfrågor. Skogsprinciperna anger grundläggande riktlinjer för ett hållbart utnyttjande av världens skogar. Mål inom EU Inom EU finns tio mål om biologisk mångfald, fördelade inom fyra handlingsområden: Biologisk mångfald i EU, EU och global biologisk mångfald, Biologisk mångfald och klimatförändring samt Kunskapsbasen som ska stärka kunskapsbasen för bevarande och hållbart nyttjande (se även Ett rikt växt och djurliv). Det finns även en EUhandlingsplan för skog från 2006, som bland annat verkar för att förbättra och skydda miljön och bidra till högre livskvalité. EU:s fågeldirektiv har tillkommit för att skydda vissa arter så att livskraftiga populationer kan uppnås, medan Art- och habitatdirektivet innebär att arter och livsmiljöer som särskilt pekats ut av EU ska skyddas. Nationella mål (föreslagna i mars 2008) Nationellt miljökvalitetsmål: Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Nationella delmål i sammandrag: Arealen skyddsvärd produktiv skogsmark undantagen från skogsbruk ska 2020 uppgå till ha formellt skydd och ha frivilligt bevarande. Under perioden ska den skogsmark som behöver skötsel inom formellt skyddade områden och frivilligt bevarade områden ges erforderlig skötsel. Till år 2020 ska biologiskt värdefulla strukturer förstärkas och bevaras, bl a genom att mängden död ved och arealen äldre lövrik skog ökar. Skogsmarken skall brukas så att spåren efter människans historiska nyttjande och vistelse bevaras Från och med år 2010 medför skogsbruket inte skador på vattendrag. Besök exempelvis för att läsa fullständig måltext. Regionala mål I huvudsak innebär de reviderade målen att skogsmark i Södra Götaland och Skåne ska skyddas på lång sikt genom frivilliga avsättningar och formella skydd i form av naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Antalet gamla/grova träd och mängden hård död ved ska öka. Arealen äldre lövrik skog ska minst bibehållas och arealen gammal skog ska bibehållas. Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv ska tas till vara. De regionala målen för Skåne fastställdes 2003 och reviderades En större revidering kommer att göras när nya miljömål beslutas efter nästa miljömålsproposition.

5 Värdering Kunskapsbehov Trädmiljöernas biologiska och kulturhistoriska värden bör kartläggas i såväl stad som på landsbygd. Storträdsinventeringen som genomfördes 2001 bör upprepas så att förändringar kan följas upp. Behov av lokala mål Mål om att bevara och utveckla trädmiljöer i Malmö är angelägna. Biologiska kvaliteter i parker och grönområden bör förbättras. De skogar som Malmö äger ska skötas på ett hållbart sätt. Behov av åtgärder Pågående åtgärdsarbete Kommunens skogar är certifierade enligt FSC:s kriterier. Trädplanen är under genomförande. Barnens skog och Millenieskogen är nyskapade trädmiljöer som på sikt kommer att berika Malmö. Död ved och döende träd får vara kvar på vissa håll. Vid ny- och återplantering breddar man artvalet för att undvika att framtida skadegörare eller sjukdomar slår lika hårt mot trädbestånden som almsjukan har gjort i Malmö. Åtgärdsmöjligheter i Malmö Skötseln av parker och rekreationsområden kan utvecklas. Såväl träd- som busk- och fältskikt kan utvecklas för att bli mer varierade och eventuellt också mer naturlika. Döende träd kan göras till högstubbar och död ved samlas i s.k. faunadepåer på undanskymda platser. Förlorade träd ska ersättas med nya lämpliga efterträdare. Genom att parker och övriga trädmiljöer i Malmö sköts på rätt sätt, samt att de skogar Malmö äger i andra kommuner också får en bra skötsel, kan många habitat räddas eller skapas och därigenom gynna många olika arter. I arbetet med detaljplaner och andra planarbeten kan krav ställas om satsningar på och bevarande av gröna områden. Malmö stad bör informera andra markägare om värdet av trädmiljöer. Behov av åtgärder från andra aktörer Markägare, dvs såväl innehavare av stora jordbruksfastigheter som villaägare, har ett stort ansvar för att trädmiljöer inte går förlorade på den egna fastigheten.