Innehållsförteckning. Information. Ordföranden har ordet. Hur blir man enklast av med en fiende? Man gör honom till sin vän!

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Ordföranden har ordet Ordförande har ordet 2 Instruktörsläger i Ängelholm 3 Riksläger hos Stockholms Jiujitsuklubb 6 Ganso tänker tillbaka 8 Svenska Karateförbundet, 50 år! 9 Åke Johansson, 70 år! 9 Sunmudo 10 Ungdomsläger hos SEISIN 12 JIUJITSU / JUDO, Nostalgi 13 Budokungar i form ännu 13 Japanska Hörnet 14 Kort och gott 15 Information KNUTPUNKTEN Svenska Jiujitsuförbundets (SJF) informationsblad är förbundets nyhetsoch informationsorgan till klubbar i förbundet och dess medlemmar. Knutpunkten distribueras på Internet via SJFs hemsida: Innehåll med text och bilder, sammanställs av redaktionen. Det står redaktionen fritt att ändra eller stryka i inskickat material. Bilderna får ej användas i andra sammanhang utan upphovsmannens skriftliga tillstånd. Redaktionen består av: Erik Lorinder, ansvarig utgivare, ordforande@jiujitsu.nu Caroline Torstensson, layout. Marja Durewall Nilson, Kurt Durewall, Johan Flakberg. Material skickas till marja@kurtdurewall.com Foto: Där inget annat anges: DW-Foto, Gbg. Utgivningsdatum: Omslagsbilden Nya instruktörstitlar till glada deltagare efter utbildning i Ängelholm. Fr.v. Specialinstruktör Christer Johansson, Jk Seisin Halmstad samt Förbundsinstruktörerna Gullvi Kumm, JK Satori Oskarshamn, Lennart Quick, Uddevalla Jiujitsuklubb och Jan Josell, JK Bjerred. Foto: Erik Lorinder Roslagens JK Hur blir man enklast av med en fiende? Man gör honom till sin vän! Kärnan för SJF:s verksamhet ligger i träningen där vi övar på att kunna klara av eventuella angripare och vid Erik Lorinder behov hjälpa annan utsatt för hot och våld. Vi har inga tävlingar, motståndare eller fiender som vi förbereder oss på att möta. De flesta av oss tränar för att det är roligt, för att få umgås med vänner och för att må bra. Under träningen strävar vi dock alltid efter att behålla realismen. Det gör att vi behåller fokus på att det är verkliga människor vi utför vår jiujitsu på. Träningen är med andra ord en del av vår vardagliga verklighet. I ett tidigt skede i den svenska jiujitsuns utveckling lutade Kurt Durewall sitt utövande mot Kiyose Nakaes fras När du blir angripen är han din fiende. När du med dina kunskaper försvarar dig, är han din vän du ska skydda. Kontentan gör vår jiujitsuträning fartfylld och energirik utan att någon riskerar att skadas eller få ont i onödan. Det finns en teori om projektion, vilken handlar om att störa sig på andra på grund av sidor hos en själv som man inte tycker om. Om man slår ihop det med teorin om att man inte kan ändra på andra människor, man kan bara ändra på sig själv, landar man i att man får själv jobba bort de sidor man upplever som dåliga för att sluta störa sig på dem hos andra. Med förståelse för dessa enkla rader skulle allt krig i världen upphöra. Människan har en förmåga att betrakta sig själv utifrån. Jag kan se mig själv ur perspektivet tredje person och betrakta det jag tänker och det jag gör. Jag kan ställa mig frågan Forts sid 5 2

3 Instruktörsläger i Ängelholm Helgen den september 2012 stod Ängelholms Jiujitsuklubb för värdskapet. Lägret invigdes av Specialinstruktör Johnny Sjöström och information gavs av Anders Brymell. I instruktörsledet framför oss stod: Ganso Kurt Durewall, Riksinstruktör Benny Ericsson, Bitr. Riksinstruktör Olof Danielsson samt Daninstruktör Erik Lorinder vilka inspirerade till hög träningsintensitet, vilja och glädje. Det var också uppmuntrande att se så många namnkunniga utövare på mattan i vår dojo. Trevligt var det också att få positiva omdömen om lokalen som ansågs vara ljus, ha högt i tak samt det ovanliga i att ha blåa mattor. Träningen innehöll flera olika moment som inlärningsmetodik för förflyttning. Knivavväpning som sker innan nedläggning, under nedläggning samt efter nedläggning som avslutas med kontrollgrepp. Angreppens fyra steg (från hot till attack) var ett intressant men svårbemästrat ämne. Rollspel om nöd, nödvärn, bevittna överfall och ingripa. Underliga och märkliga situationer som gav insiktsfulla frågeställningar med därtill hörande laddade diskussioner. Träning med stav där förflyttning och uppskattning av stavens räckvidd är av stor betydelse. I ämnet sjukvård behandlades bandageringens betydelse i samband med skada, vilket skall ske så snabbt som möjligt och så hårt som möjligt för att undvika blödning. Sista passet innehöll golvtekniker modell annorlunda (viktigt för kvinnor) där principerna från olika försvar användes. På lördagskvällen intogs den asiatiska kvällsvarden på Chai Hong i centrum. Alltid lika trevligt att samspråka med likasinnade. Ordförande Johnny Sjöström hälsar välkommen. Genomgång av sen, d.v.s. initiativ i olika stadier. Instruktörer och aspiranter. Daninstruktör Erik Lorinder går igenom kapitlet om ansvarsfrihetsgrunder. Bitr. Riksinstruktör Olof Danielsson sköter uppvärmningen. 3

4 Ganso Kurt Durewall fäller under god kontroll. Rollspel om vad man får och inte får göra i självförsvar. Anders Brymell från hemmaklubben angriper med påk. Said Lashgrinejad från JK Seisin försvarar sig. Riksinstruktör Benny Ericsson diskuterar framtiden med instruktörerna. Riksinstruktör Benny Ericsson går igenom det nya kompendiet för ungdomsträning. Specialinstruktör Bo Forsberg har sjukvårdsgenomgång med aspiranterna. 4

5 Forts sid 2. Biträdande Riksinstruktör Olof Danielsson kollar Robert Cronas försvar mot pappa Thomas Cronas påkangrepp. Daninstruktör Erik Lorinder gör en snabb batongavvärjning. Lägret avslutades med utnämningar av en specialinstruktör samt tre förbundsinstuktörer. Stort grattis till er och era klubbar. Hjärtligt tack till er alla som var med och förgyllde ännu ett läger i jiujitsuns anda. Bodil Clifford Ängelholms Jiujitsuklubb varför gör jag så här? eller hur tänker eller känner jag nu?. Om jag kliver åt sidan och börjar betrakta mig själv som en person som står mig riktigt nära, kan jag fråga mig själv hur jag behandlar mina närmaste. En riktigt god vän vill jag ju ta om hand. Jag vill alltid ställa upp, lyssna och förstå. Jag vill alltid finnas till för min vän. Men många av de saker som jag utsätter mig själv för skulle jag aldrig utsätta en vän för. Jag skulle till exempel aldrig tvinga min vän att missköta sina studier. Jag skulle aldrig tvinga i min vän onyttig kost eller farliga preparat. Jag skulle aldrig underlåta en vän att motionera. Jag skulle aldrig tvinga en vän att sova för lite och jobba för mycket. Jag skulle aldrig tvinga en vän att röka eller dricka alkohol. Det är mycket som jag aldrig skulle utsätta min bästa vän för men som jag utsätter mig själv för dagligen. Det är också jag som sätter upp mina hinder, talar om för mig när något är svårt och berättar att jag inte duger. Många människor ger upp redan vid första mötet med sig själv; när jag talar om att det av olika orsaker inte går. Genom att övervinna mina egna rädslor, fobier, automatiska negativa tankar, dåliga vanor, avundsjuka, ångest och vrede växer jag som människa. Jag själv, min närmaste människa, är alltså min värsta fiende. Hur blir jag enklast av med min fiende? Jag gör honom till min vän! Svenska Jiujitsuförbundet Erik Lorinder Ordförande VÅRENS LÄGER februari, Instruktörs- och aspirantläger, Linköping 9-10 mars, Årsmöte och Riksläger, Oslo april, Riksläger i Göteborg, JK Kano 4-5 maj, Förbundsläger för Dangraderade, Roslagen juni, Sommarläger för ungdomar, Vessigebro juni, Sommarläger, Vessigebro 5

6 Riksläger hos Stockholms Jiujitsuklubb Rikslägret i Stockholm den oktober 2012 bjöd på riktigt bra träning med Ganso Kurt Durewall samt instruktörerna Benny Eriksson JK Seisin, Olof Danielsson JK Zanshin, Erik Lorinder Roslagens JK och Charlotta Brandt Stockholms JK. På lördagen var vi drygt ett trettiotal tränande och på söndagen något färre. På passen delade vi upp oss i två grupper med vitt till grönt bälte i en och högre graderade i en. Det tränades kombinationstekniker, angrepp med flera angripare och i klubbrummet tränades vanliga tekniker i en annan miljö. Vi tränade även mer ovanliga tekniker som vi inte brukar träna så ofta samt detaljteknisk träning av det nuvarande systemet. Riksinstruktör Benny Ericsson visar en bestämd fällning. Ganso Kurt Durewall gör fotsvepning på Johan Grennert, JK Bjerred. Klubbordförande Isac Qvarfordt har hälsat alla välkomna. Riksinstruktör Benny Ericsson visar försvar mot två angripare. T.v. Olof Danielsson och t.h. Carlos Valdez, Eskilstuna. Entusiastiska deltagare väntar på att få starta träningen. Biträdande Riksinstruktören Olof Danielsson justerar Mats Lindhs newaza-teknik. Isac Qvarfordt övar intensivt mot t.v. Thomas Crona, Enköpings JK och t.h. Johan Grennert, JK Bjerred. 6

7 Lars Sundström, Katrineholm får råd av Ganso i sitt försvar mot Richard Gustafsson, Linköping. Thomas Crona har ett fint förvarsgrepp mot Mats Lindhs kniv. Låtta Brandt ser nöjd ut. Daninstruktör Erik Lorinder i försvarsläge på golvet mot Johan Flakberg. Olof Danielsson justerar Johan Grennerts handplacering på Johan Flakberg. Miljöträning under förbundsinstruktör Låtta Brandts ledning. Vi i Stockholms JK vill rikta ett stort tack till alla deltagare och instruktörer för ett härligt läger med god stämning och mycket jiujitsu. Ett läger som detta när man möter så många nya människor, både tränande och instruktörer, skapar mycket ny motivation och kunnande jämfört med ett vanligt träningspass. Vi vill också rikta ett stort tack till Kurt och Marja Durewall, samt förbundet med dess lägerkommitté för allt stöd vi fått för att kunna skapa ett så bra och givande läger som möjligt. Vi hoppas att vi snart ses igen på fler trevliga läger ute i landet. Med vänliga hälsningar Isac Qvarfordt Ordf. Sjk Charlåtta Brandt Chefsinstruktör, Sjk 7

8 Ganso tänker tillbaka I höst är det för mig personligen en jubileumshöst! Det är ju alltid mycket man kan tycka vara värt att fira, men det här vill jag verkligen inte gömma undan. I min allra första självförsvarskurs för flickor med start i september 1962 började Marja Nilson ihop med tre skolkamrater. En av kamraterna Britta stannade kvar efter kursen och startade även med judoträning i Göteborgs Judoklubb under något år. Vad som så småningom hände med Marja vet ju de flesta inom SJF om. I en av de tidiga specialkurserna för män och manliga ungdomar startade i oktober 1962 Fritz Schubert med sonen Werner. Även Fritz vidare öden inom budo och jiujitsuvärlden är väl känt för medlemmarna i SJF. Vad har då dessa personer betytt för mig och min jiujitsu? De har båda varit ett ovärderligt stöd, de har sporrat och uppmuntrat mig i många av mina kanske vid den tidpunkten ganska annorlunda idéer. Fritz med sin diplomatiska ådra har många gånger dämpat mina sedan barndomen så hetsiga känslor och Marja med sin nästan outtröttliga energi har drivit på mig i mina arbetsuppgifter då jag själv ibland tyckte det var viktigare att göra något annat just då! En så lång och givande vänskap som vi tre haft är inte så vanligt och jag är mycket tacksam för allt vi tillsammans fått uppleva och genomdriva inte alltid varken så enkla eller lustbetonade uppdrag, men hela tiden med målet att föra fram min humana jiujitsu och den principbaserade arbetstekniken. Nu ställer jag frågan till dem var och en vad budo/jiujitsu betytt för dem. Först att svara är Fritz Vad har då träningen enligt Durewallsystemet gjort för mig? Då jag kom hem från kriget var jag i ett mentalt mycket trasigt tillstånd. Jag tyckte att alla människor var mina fiender och undvek dem. Det tog många års träning hos Kurre innan jag fann ett nytt sätt att leva. Jag har blivit lugn och säker och har numera inga som helst svårigheter att finna mig tillrätta i folksamlingar eller möten och framträdanden, där jag har till uppgift att framföra ett budskap. Jag har blivit av med min hetsighet och kan numera behärska mig i t o m mycket svåra situationer. Många års intensiv träning i Durewall-systemet har gjort underverk både fysiskt och psykiskt. Jag tackar försynen för den dag för många år sedan då jag träffade min vän Kurt Durewall, som invigde mig i konsten att med ringa kraft vinna över en motståndare. Gamla vänner, träningskamrater tillika stiftare av Svenska Jiujitsuförbundet Marja Durewall-Nilson, Kurt Durewall och Fritz Schubert. Marja säger: Det viktigaste för mig med träningen har varit att kunna känna mig trygg. Naturligtvis inte alltid säkert att man klarar sig vid ett överfall, men chansen är betydligt större med jiujitsukunskaper. Tack vare träningen har jag lyckats klara av både affärstjuvar och billånare! Också inte minst den fina gemenskapen som funnits under alla åren inom budokretsarna. Det är något som jag numera mycket ofta upplever som oerhört positivt när gamla elever, kursdeltagare, budoutövare kommer på besök eller vi möts, t.ex. nu senast på Bokmässan i Göteborg, för en nostalgistund från tidiga år tillsammans. 8

9 Det har genom budon blivit mängder av resor inom och utomlands och vännerna är spridda faktiskt över hela världen. Tack vare internet är det numera lätt att hålla kontakten, betydligt värre tidigare då ett brev till Japan eller Sydamerika tog över en vecka! Ett råd till de unga idag som tränar inom SJF och även andra budokretsar ta vara på varandra, njut av att ha ett gemensamt intresse, som dessutom är både nyttigt, roligt och utvecklande även inom andra områden! Köp förbundets populära TRÄNINGSMANUAL! Med den i din träningsväska blir du aldrig utan svar på dina teknikfunderingar. Manual 6-1 kyu. 450:- Köp minst 3 ex. och få bra rabatt! 395:-/st Beställning gör du till förbundskassören Annika Gerhardsson Bernhardt annika.g.bernhardt@telia.com Svenska Karateförbundet 50 år! Svenska Karateförbundet, som bildade eget specialförbund 2010, firade i år sitt 50- årsjubileum med en riktig festsupé i Porslinsfabriken i Stockholm. Över 120 inbjudna deltog i festligheterna och fick god mat och dryck samt se förnämliga uppvisningar i både japansk kimonokonst som körsång och karateframträdande från ungdomar i karategymnasiet. Dessutom hyllades flera gamla karatemästare och övriga som gjort karatesporten goda gärningar. Däribland Kurt Durewall som genom sitt stora budoengagemang och sina tidningar hjälpt till att sprida intresset för karatesporten i Sverige, speciellt under de första 25 åren. Åke Johansson 70 år! Åke Johansson, veteranen från Norrland, numera flitig deltagare på både jul- och sommarläger har nu i september fyllt 70 år. Vi vill genom Knutpunkten ytterligare hylla denne friskus inom jiujitsu. Vi presenterade Åke utförligt i samband med hans återkomst på mattan under jubileumslägret i januari 2011 i Halmstad, så läs gärna om Åke i Knutpunkten ! Åke är också en duktig videofilmare så vi rekommenderar att kolla in länken så kan du se mer från sommarlägren 2011 och

10 Sunmudo, visas för första gången i Sverige Det är måndag den 3 september 2012 och i dojon inryms en blandning mellan spänning och andakt. Ingen vet vad som ska ske eller vad träningen ska gå ut på. Efter passets slut säger vi att vi alla hade varit med om något som vi aldrig hade föreställt oss; en resa för ett möte med sig själv. Axel Zeman kommer från Garmisch Partenkirchen i södra Tyskland. Han arbetar som religionslärare i grundskolan och har ägnat hela sitt liv åt filosofiska frågor. Dels genom att vägleda andra i livsfrågor och dels genom budoträning. Axel är graderad till första Dan i Sunmudo och sällar sig till de åtta fortfarande utövande Sunmudo-munkarna i världen. Enligt Axel finns det bara tre aktiva Zen-budo-tempel kvar i världen. Dessa ligger i Japan, Korea och i USA. Inom några år kommer dessa läror bara vara historier från förr, för att sedan helt glömmas bort. I Japan utövas budo av en minoritet och baseboll har blivit en nationalsport. Jag, Sussi och våra söner mötte Axel i Kyoto i Japan, i november 2010, när vi satt en kväll och tittade på kendoträning. Dojon är ett gammalt tempel i centrala Kyoto och är den äldsta fortfarande använda dojon i världen. Utanför viner pilar från kyudo-träning och en bit därifrån ligger en igenvuxen träningsring för sumobrottare. Att vi kom från olika hörn i världen och träffades i Kyoto är på sätt och vis otroligt men att vi träffades den kvällen är inte lika anmärkningsvärt eftersom vi var de enda fem åskådarna. För 1500 år sedan, ungefär 500 e.kr. tog enligt sägnen, den indiske munken Bodhidharma sig till Shaolin-templet i Kina. Orsaken var att folket i och kring Shaolin inte mådde så bra och att Bodhidharma ansågs ha metoder som kunde hjälpa. Shaolin-munkarna hade sedan länge tränat olika självförsvarstekniker för husbehov, för att kunna värja sig mot rövare och plundring, (Axel undrade om vikingarna togs sig enda till Kina). Bodhidharma satte sig att meditera över problemet i nio (!) år och kom fram till att det munkarna behövde var motion. Eftersom munkarna redan hade ett visst intresse för att träna självförsvar men ägnade mycket tid åt att meditera för att få den andliga träningen, såg Bodhidharma en möjlighet att kombinera dessa träningsformer. Han lade samman de sedan många hundra år gamla välkända taoistisk energiövningar från Taijiquan och Qigong med munkarnas kamptekniker och supportade munkarna i timlånga pass av fysisk, andlig och mental träning. Resultatet blev en träningsform som innebar en blandning mellan kroppslig och mental träning, buddistisk lära och olika andningstekniker. Ur detta utvecklades de nutida KungFu-stilarna. Kung- Fu (gongfu) betyder ungefär skicklighet genom hårt arbete. Övning i balans, snabbhet och precision när båda ska vända sig om och klappa varandras händer. Ungefär 600 år e.kr. nådde indiska munkar Syd-Koreas stränder och lät bygga ett tempel i bergen. Templet fick heta Golgulsa Grotttemplet. Munkarna i Golgulsa hade liknande problem med hälsan som munkarna i Shaolin och genom någon form av samarbete mellan de olika templen, utvecklades Bodhidharmas läror parallellt i både Kina och Korea. Den koreanska kampkonsten baserades än mer på Chanbuddhistiska läror, vilka senare utvecklades i Japan under namnet Zenbuddhism. Koreanerna kombinerade övningarna med Yoga, Taiji, Qigong, diverse andningsövningar och lokalt utvecklade självförsvarstekniker. Strävan med träningen var att utveckla den inre styrkan och genom detta frigöra sig själv från lidande, att få insikt om vem man egentligen är 10

11 och genom det finna vägen till lycka. En koreansk kampkonst var född och blev med tiden kallad Sun-Mu-Do, på japanska Zen-Bu-Do, Kampkonstens väg till Zen. Dessa läror är sedermera grunden i de japanska budofilosofierna. Budo är i grunden en Zen-lära, en strävan efter mental och kroppslig perfektion i syfte att finna vägar till ett fredligare och lyckligare liv och få insikt om hur allt hänger ihop. Axel Zeman tar emot Kurt Durewalls jiujitsubok no. 1. Axel lovade att studera den noga. När han tittade i den sa han "Tänk att man kan göra exakt samma sak på så olika sätt". Det viktiga är inte att sparka högt utan rätt dvs med avspänning och balans och få rätt sträckning i höften, benet och foten. Hela glada gänget som var med och provade på Sunmudo. Stor del av träningen handlade om att känna efter. Axel skrattar till när han ser hur ivrigt vi försöker utföra rörelserna. Träningen fortgår med balansövningar, stretchövningar och mer eller mindre akrobatiska spark- och slagpositioner. Hela tiden frågar Axel hur det känns just nu. Han vägleder oss in i rörelser som till slut fungerar naturligt. Axel säger att våra kroppar gör vad de vill göra och han stöttade oss vid de olika hinder som uppstod. Så fort någon säger Det går inte, jag kan inte, det här fungerar ju inte osv. säger Axel att det är ett möte med sig själv och de omedvetna hinder vi sätter upp för vår potential och vår utveckling. De allra flesta ger upp vid första mötet med sådana hinder i tron på att hindret ligger utanför oss själva, vår påverkan och vårt ansvar. Under hela passet påminns vi om andningen och vikten av att spänna av. Vi känner hur kroppen centreras och finner styrka, snabbhet och rörelsefrihet när den får klara sig utan vår medvetna påverkan. Passet börjar dra sig mot sitt slut och vi står och blundar en lång stund bara för att ge oss själva svaret på frågan; vad är det som gör att jag känner att jag lever? Vi har alla olika svar på den frågan och det kommer att bli olika svar varje gång vi ställer den. Svettdroppen som rinner ner i mitt högra öga ger mig min känsla av att vara vid liv. Värmen, vänskapen och lyckan av att uppleva dessa spännande människor och händelser, ger mig känslan av att leva. Erik Lorinder Roslagens JJK, Ki Gen Sen Foto: Sussi Lorinder 11

12 Ungdomsläger hos SEISIN Lördagen den 13 oktober deltog 35 ungdomar på ett höstläger lite utöver det vanliga. För att variera träningen delades ungdomarna in i grupper på den kunskapsnivå dom befanns sig. Riksinstruktören Benny Ericsson med hjälp av Annika G. Bernhardt, Mats Mandegård, Mats Lind och Erik Hellsten arbetade med små grupper och kunde därmed övervaka och göra träningen mer genomarbetad och därmed roligare. Avslappningsövning och andningsteknik under Bennys ledning med dämpad belysning i Dojon gjorde gott för koncentrationen. Under pausen intogs rejäla baguetter, saft och frukt. Träningen fortsatte sedan varvid också de som önskade kunde få genomgå en kunskapstest för gradering. Den sista halvtimman ägnades åt populära lekar. Avslappning, andningsteknik, koncentration! Felicia Sjögren och Filip Grimsholm på bild, samt Filip Andersson och Emil Hellsten graderades upp en nivå. Mats justerar en detalj. Vi nio var med på sommarlägret Vi har mer att berätta inför nästa! Annika övervakar en graderingstest. Sedvanlig gruppbild. Jag tackar för ett trevligt besök på min gamla klubb med detta inslag. Jarl Öijerholm Seisin/Shiai 12

13 Svårast att falla - ändå faller så många för judo! JIUJITSU / JUDO Nostalgi Så löd rubriken i tidningen Expressen i december Det var i judons barndom, alltså då det var märkligt med judo. Åtminstone i Sverige. Då journalisten Stig Bodin och tecknaren Åke Skiöld inte föll för den senaste flugan det japanska finsättet att försvara sig (strypangrepp, slag på ömma punkter, jiujitsugrepp) så greps de i alla fall av den säregna formen av självförsvar. Svartbältet Gosen kallar fram en och en, som under tystnad kastar någon till golvet med en hiza-gurumba (balans-historia) eller något annat knep. Kastarna görét på låtsas. Om kastarna varje gång fick pröva sina kast på sina klubbkamrater skulle alltför många bäras bort avsvimmade och klubben skulle snabbt dö ut. Så kunde judo tolkas i början. Gerhard Gosen gör fotkast i sin Dojo i Stockholm. Kurt Durewall Budokungar i form ännu löd rubriken på ett heluppslag i Göteborgs posten (GP) nu i oktober. Det var de tre pionjärerna, alla verksamma i Göteborg, som uppmärksammades för sina gärningar sedan mitten av 1950-talet. Arkitekt / psykoterapeut Bruno Adler som startade den första svenska judoklubben i Sverige, optiker Attila Mészáros som började sprida karatesporten i landet samt Kurt Durewall som framför allt ägnade sig och fortfarande gör, åt jiujitsuns utveckling. 13

14 Koshirae I min förra lilla artikel berättade jag mycket enkelt om samurajens själ dvs det japanska svärdet. Inriktningen i artikeln låg mestadels på själva klingan så nu har jag tänkt att berätta lite om klingans montering eller som man säger på japanska, dess koshirae. Koshirae är ett konstverk i sig. Som klädesplagg till det mest prestigeladdade objektet i Japans historia (nihonto eller det japanska svärdet) så var det genom århundraden föremål för den mest omfattande bearbetning. Monteringen bar mönster och dekorer som på ytterst små ytor till fulländning förenade tekniska och konstnärliga kvalitéer. Västerlänningar inom mode och design tror ofta att de kommit på nya mönster och stilar. Men tyvärr har de med stor säkerhet fel. Inom den japanska konsten finns fantastiska utformningar och dess fantasi har inget slut. Vet ej vid hur många tillfällen jag stött på fantastiska mönster och designer på monteringar som är många hundra år gamla. Ger man sig in i denna värld med dess mönster och bilder upptäcker man allt mellan himmel och jord. Allt från figurer och människor till växter och djur och vardagens föremål, många gånger med en speciell händelse eller historia till grund. Mycket fascinerande och intressant. Här finns sammanhang, tecken och budskap som få västerlänningar förstår eller kan tyda. Allt gjort i olika material såsom guld, silver, koppar eller järn, och eller kombinationer här emellan, i all oändlighet. En mardröm för dagens guldsmed med andra ord! Monteringen till svärdet bars ju av japanen även som klädmode d.v.s. man bytte ofta beroende på händelse eller omgivning, precis som vi västerlänningar byter kläder. Koshirae var också föremål för restriktioner. Ibland var en viss design endast tillåten för t.ex shogun. Ett exempel är fjärilar på saya (baljan) eller Koshirae. Japanska hörnet ett kristet kors på t.ex tsuba (parerplåten). Detta var belagt med dödsstraff, d.v.s. ett huvud mindre! Man kan i princip säga Tsuba. att svärdets montering består i huvudsak av två stycken delar, saya (balja) och tsuka (handtag). Saya (balja) gjordes av trä. Denna designades sedan i all oändlighet. Modet påverkade givetvis under olika perioder. I ena sidan av sayan kunde det ibland finnas en liten kozuka (kniv) och i den andra kanske ett par warikogai (ätpinnar) eller t.o.m en kogai.(öronpetare) Mellan saya (balja) och tsuka (handtag) satt tsuba (parerplåt). Denna ofta speciellt utsmyckad och föremål för ett stort samlarintresse. I början och slutet av tsuka (handtaget) sitter fuchi (ändknapp) och kashira (hylsa). Dessa ofta i matchande design. Mitt på tsuka (handtag) sitter menuki (utsmyckning). Dessa är i par d.v.s. två stycken. Tsuka (handtag) är ofta klätt i same (skinn av fisken rocka) och lindad med tsuka-ito (band,ofta i silke eller läder). Ovanpå same men under tsuka-ito sitter menuki placerade. Dessa bidrar till ett bättre grepp när svärdet hanteras. Hur sitter då svärdet fast? Jo, nakago (tången på svärdet) är instucken i tsuka. I nakago finns ett ana (hål) ibland flera, som passar med motsvarande mekugana (hål i tsuka). I detta hål trycker man i en liten mekugi (pinne gjord av bambu). Så sitter klingan fast. Att tänka på här är att om man skulle få för sig att provhugga. SPRINTEN (mekugi) MÅS- TE vara FRISK och SITTA I ORDENTLIGT! Annars kan klingan flyga iväg med stor skaderisk som följd. MYCKET VIKTIGT! Som vanligt är ni välkomna med frågor eller synpunkter. Hör av Dig till Marja på Knutpunktens redaktion Dewa Matta! Anders 14

15 Kort och gott Jiujitsuklubben Kano väl representerade under PRdagen i Nordstan Gbg. Jiujitsuklubben KYO, både live och på roll-up. Klubbordförande Emil Bergvall, Ganso Kurt Durewall och Louise Albo Zieme. Anders Fält besökte lägret i Stockholm nyligen och fick mottaga både sitt och hustru Ingers SHIAI-diplom. Även klubbens chefsinstruktör Charlåtta Brandt fick sitt diplom i samband med lägret. En mycket glad Stellan Holst med sitt SHIAI-diplom. Han uttryckte spontant att nu ska jag inhandla en vacker ram och spika upp detta på hedersplatsen hemma i Tokyo. 15

16 16